Kvalitetsrapport. Förskola Läsår 2016/2017

Transkript

1 Kvalitetsrapport Förskola Läsår 2016/2017

2 Innehållsförteckning Kvalitetsarbete...3 Jämställdhet... 4 Förutsättningar... 5 Förutsättningarna för att bedriva förskoleverksamhet ska vara goda Normer och värden... 6 Förskolans verksamhet ska vara fri från mobbing och kränkande behandling Barns inflytande... 7 Barnens behov, intressen och åsikter ska ligga till grund för verksamheten, liksom arbetet för att barnen ska utveckla förmåga och vilja att påverka och ta ansvar Utveckling och lärande... 8 Förskolans verksamhet ska främja leken, kreativiteten och stimulera till ett lustfyllt lärande och en allsidig utveckling i enlighet med läroplanen Individanpassning och särskilt stöd... 9 Barn som av olika skäl är i behov av särskilt stöd i sin utveckling ska få den omsorg som deras speciella behov kräver och en strävan ska vara att det särskilda stödet tillgodoses i den ordinarie verksamheten Förskola och hem Förskolan ska ha ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ges möjlighet att påverka verksamheten Förskola ska erbjudas till alla som är i behov och den omfattning som det behövs Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö i barngrupperna Övriga Förskola och skola ska utveckla samarbete mellan verksamheterna Förskolan verksamhet ska ha en god ekonomisk styrning.... Fel! Bokmärket är inte definierat. Aktiviteter

3 Kvalitetsarbete I skollagen anges att förskolans systematiska kvalitetsarbete innebär att verksamheten kontinuerligt ska följas upp, resultaten ska analyseras och utifrån det ska verksamheten planeras och utvecklas. Med det menas att arbetet ska bedrivas strukturerat och uthålligt. Fokus ska ligga på långsiktig utveckling. För detta krävs att varje förskola hittar sin form och sina rutiner för kvalitetsarbetet (Skolverket, 2012). Kvalitetsarbetet ska bedrivas på både huvudmannanivå och på varje förskoleenhet. Huvudmannens uppdrag är att ansvara för genomförandet av verksamheten och se till att det finns förutsättningar för att bedriva ett kvalitetsarbete som säkerställer kvalitet och likvärdighet. Förskolechefen är ansvarig för enhetens kvalitetsarbete och för att det finns förutsättningar att bedriva och utveckla verksamheten utifrån nationella mål och riktlinjer (Skolverket, 2012). Utifrån ovanstående är det personalens ansvar att bedriva ett kvalitetsarbete som skapar förutsättningar för varje barn att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de nationella målen (Skolverket, 2012). Styrning och ledning av kvalitetsarbetet utgår från följande bestämmelser i skollagen (SFS 2010:800): 4 kap. 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. 4 kap. 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. 4 kap. 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Referenser. SFS (2010:800). Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet Skolverket (2012) Systematiskt kvalitetsarbete-för skolväsendet. Stockholm: Fritzes 3

4 Jämställdhet I förskolans värdegrund och uppdrag (SKOLFS 1998:16) anges att människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen. Hur de vuxna i förskolan bemöter flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickor och pojkars uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Det är förskolans uppdrag att motverka traditionella könsmönster och könsroller (a.a.) Förskolans verksamhet ska ge pojkar och flickor samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan att dessa begränsas av stereotypa könsroller (SKOLFS 1998:16). Referenser: (SKOLFS 1998:16) Läroplan för förskolan Lpfö 98. Stockholm: Fritzes 4

5 Förutsättningar Förutsättningarna för att bedriva förskoleverksamhet ska vara goda. Målet är inte uppnått. Genomförda insatser för mindre barngrupper i förskolan har nu fått genomslag även i förhållande till nationell statistik. Antal barn per avdelning och per anställd är nu lägre än rikets snitt. Söktrycket är fortsatt högt inför hösten 2017 och lokalfrågan och personalrekrytering är ett fortsatta dilemman. För att klara framtida rekryteringsbehov gäller det att tänka proaktivt och tidigt knyta kontakter med studenter för framtida anställning. Statsbidraget för minskade barngrupper i förskolan har varit mycket värdefullt och den nya avdelningsstrukturen som genomfördes hösten 2016 har varit positiv ur flera aspekter. Stressen har minskat hos personalen, arbetsmiljön har förbättrats, barnens antal relationer har minskat, personalen har upplevt att inskolningarna av nya barn har gått mycket bättre än tidigare år. Strukturerna med färre barn i grupperna kommer att behållas även nästa läsår och utvecklas ytterligare. Strukturen har krävt att lärmiljön har anpassats, både inne och ute, och detta kan förbättras ytterligare. Logistiken för att få det hela att fungera har varit omfattande men av första årets erfarenheter har mycket blivit tydligt gällande hur logistiken kan lösas på bästa sätt, vad som ska behållas och vad som ska förbättras eller ändras. Förutsättningarna att bedriva förskoleverksamhet har tack vare statsbidraget för minskade barngrupper förbättrats men ytterligare insatser krävs, även på sikt, för att säga att målet är delvis uppnått eller uppnått. Antal barn per avdelning kommunal regi (SCB) 92,81 % 134,59 % Siffran är något lägre än föregående år men fortsatt högre än rikets snitt. Siffran överensstämmer dock inte med hur verksamheten är organiserad i praktiken. Tack vare statsbidraget för minskade barngrupper har avdelningarna delats i mindre grupper, personal har rekryterats och en omstrukturering av hur lärmiljöerna inne och ute används har gjorts för ett optimalt användande. Denna uppdelning i mindre barngrupper syns alltså inte i statistiken eftersom vi fortfarande rapporterar in på vårt ordinarie system, vi har således olika uppgifter på hur det ser ut i teorin och praktiken. Andel lärare med pedagogisk högskoleutbildning - kommunal förskola (SCB) Antal inskrivna barn per årsarbetare kommunal regi (SCB) 152,27 % 130,77 % 90,38 % 111,54 % Antalet är högre än rikets snitt. I praktiken har dock de stora grupperna delats upp i mindre och med hjälp av statsbidraget för minskade barngrupper har mer personal kunnat rekryteras. Barn/personal i förskola, planerad (Kikik) Barn/personal i förskola, närvarande/ faktisk tid (Nybro vs riket) - Kkik 92,45 % 100 % Måttet borttaget från Kkik

6 Normer och värden Förskolans verksamhet ska vara fri från mobbing och kränkande behandling. Målet är inte uppnått. Det är tillfredställande att se att andelen upplevd kränkning överenstämmer med antalet anmälda kränkningar, det kan vara ett tecken på att verksamheten lyckas med att fånga upp och åtgärda de kränkningar som förekommer. Genom delningen av stora grupper till mindre hinner personalen vara närmare barnen vilket gynnar både det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet. Likabehandlingsplanerna är aktuella men arbetet med dem kan förstärkas ytterligare. Personalen upplever att det har varit lugnare klimat i grupperna totalt sett sedan omstruktureringen genomfördes hösten Analysen är att det är en anledning till ett förbättrat resultat i jämförelse med föregående år. Målet är dock inte uppnått så länge det finns barn som är rädda för andra barn eller föräldrar som upplever att deras barn blivit utsatta för kränkande behandling. Jag är rädd för andra barn här på förskolan. (enk) 0 % Antalet barn som uppger att de är rädda för andra barn på förskolan är lägre än föregående år. På många håll har den omstrukturerade verksamheten till följd av statsbidraget för minskade barngrupper gett effekt genom en lugnare miljö med mindre incidenter mellan barnen. Personalen upplever att de har större möjligheter att finnas nära och förebygga konflikter. Oavsett råder nolltolerans vilket gör att det inte går att säga att målet är i närheten av uppnått förrän samtliga kan svara nej på frågan. För att nå dit krävs fortsatt arbete för mindre barngrupper och närvarande personal som inte bara åtgärdar utan även har goda möjligheter att främja och förebygga. På min förskola framgår det tydligt att kränkande behandling inte accepteras (enk). Jag upplever att mitt barn har blivit utsatt för kränkningar på förskolan under det senaste året. (f.enk) 93,37 % 0 % Utfallet visar på att färre föräldrar/vårdnadshavare upplever att deras barn blivit utsatta för mobbning på förskolan. Även här gäller dock nolltolerans. Att ha en öppen kommunikation kring frågan och följa upp incidenter är avgörande för att skapa en trygg miljö och förutsättningar för tidiga insatser. Jag upplever att mitt barn har blivit utsatt för mobbing på förskolan under det senaste året. (f.enk) 0 % Utfallet visar på att färre föräldrar/vårdnadshavare upplever att deras barn blivit utsatta för mobbning på förskolan. Även här gäller dock nolltolerans. Att ha en öppen kommunikation kring frågan och följa upp incidenter är avgörande för att skapa en trygg miljö och förutsättningar för tidiga insatser. På mitt barns förskola framgår det tydligt att kränkande behandling inte accepteras. (f.enk) 97,62 % 6

7 Barns inflytande Barnens behov, intressen och åsikter ska ligga till grund för verksamheten, liksom arbetet för att barnen ska utveckla förmåga och vilja att påverka och ta ansvar. Målet är delvis uppnått. Analysen visar på att det är en fråga som fått lite mindre utrymme i barngrupperna under det senaste året. Då det inte är möjligt att prioritera alla områden lika mycket blir vissa delar mindre synliga under vissa perioder. För både förskola och skola har fokus legat på trygghet och att motverka kränkning. Möjligen är det därför vi ser en viss nedgång gällande barnens uppfattning om sitt inflytande. Det är svårt att veta hur barnen uppfattar innebörden. Och även bland föräldrarna finns en tendens att sätta det egna barnet mest i fokus, gruppen och barnens inflytande i gruppen ses inte som lika avgörande, individen går före hos både barn och föräldrar. Att fortsätta vara tydliga om demokratins värde är såklart en avgörande faktor för att utveckla känsla av delaktighet och inflytande. Att se att det inte handlar om mitt eller mitt barns egenintresse främst utan möjligheten att påverka, vara delaktig i och ha inflytande över den gemensamma verksamheten på förskolan. Lärarna i min förskola tar hänsyn till barnens åsikter. (enk/skl) Jag får vara med och påverka vad vi ska göra på förskolan. (enk/skl) 87,95 % 76,51 % Utfallet är ungefär detsamma som föregående år. Vid analys framgår det att det är svårt att tydliggöra frågan för barnen. Frågan kräver att den föregåtts av samtal mellan barn och lärare vad det innebär att vara med och påverka och skillnaden med att få sin egen vilja igenom. För att lyckas med detta krävs att det är en del av den dagliga verksamheten. Under året har personalen utbildats i formativt förhållningssätt. Att medvetengöra den egna lärprocessen ser vi som en del i att tydligare visa på vilka möjligheter barnen har och inte har när det gäller att påverka. 7

8 Utveckling och lärande Förskolans verksamhet ska främja leken, kreativiteten och stimulera till ett lustfyllt lärande och en allsidig utveckling i enlighet med läroplanen. Målet är delvis uppnått Upplevelsen är att då personalen synliggör verksamhetens innehåll skapas en förståelse hos föräldrarna för vad den betyder för deras barns lärande och utveckling. Så, informationsflödet ut till föräldrarna är viktigt, det skapar en trygghet hos föräldrarna när den planerade verksamheten presenteras. Att personalen använder ett professionsspråk i kommunikationen med föräldrarna ses överlag som positivt då det ger legitimitet till den planerade verksamheten och dess innehåll. De nya allmänna råden kommer att implementeras i verksamheten framöver, ännu oklart hur. Det som dock är tydligt är de bekräftar den linje som förskoleverksamheten i Nybro kommun redan tagit d.v.s. att förskolan ger utbildning och undervisning utöver det uppenbara omsorgsperspektivet. Och att undervisning i förskolan innebär målstyrda processer, ledda av förskollärare, som syftar till utvecklande av kunskaper och värden. Det vi gör i förskolan gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mer (enk). Jag upplever att förskolan verksamhet gör mitt barn nyfiket att lära mer. (f.enk/skl) 86,67 % 97,5 % 8

9 Individanpassning och särskilt stöd Barn som av olika skäl är i behov av särskilt stöd i sin utveckling ska få den omsorg som deras speciella behov kräver och en strävan ska vara att det särskilda stödet tillgodoses i den ordinarie verksamheten. Målet är delvis uppnått. Utfallen på nyckeltalen är positiva. Även här är information och kommunikation till och med föräldrarna avgörande för att synliggöra hur verksamheten arbetar med särskilt stöd. Mer personal tack vare integrationsmedel och statsbidrag gör att det är lättare att räcka till. Genom att stora grupper har kunnat delas i mindre ökar möjligheten att tillgodose varje barns specifika behov. Att alltid ta föräldrarnas oro på allvar är viktigt och att all personal har ett förhållningssätt som kännetecknas av respekt och lyhördhet. Det är en styrka att så hög andel av både barn och föräldrar svarar positivt. För att hålla i det goda resultatet och kanske stärka ytterligare är fortsatt god kommunikation och tydlig information till föräldrarna avgörande. För barnens del handlar det om att tydliggöra. Det är inte en motsättning i att barnen uppmanas att "pröva själv", det är också en slags hjälp, samt att barnen uppmuntras att vara en hjälp och ett stöd för varandra (det innebär inte att barnen inte får hjälp av de vuxna...). Jag får den hjälp av de vuxna som jag behöver. (enk/skl) Jag upplever att mitt barn får hjälp och stöd på förskolan om det behöver det. (f.enk/skl) 95,78 % 95,66 % 9

10 Förskola och hem Förskolan ska ha ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ges möjlighet att påverka verksamheten. Ett styrkeområde där målet får ses som uppnått eller åtminstone nästintill uppnått. Föräldrarna visar i sina svar att de verkligen upplever att det finns ett förtroendefullt samarbete mellan dem och förskolan. 586 av 589 föräldrar upplever att deras barn blir positivt bemött av personalen på förskolan. Detta måste ses som mycket positivt särskilt med tanke på att det under det senaste året varit mycket ny personal och vikarierande personal i barngrupperna. Den goda relationen är grunden för det positiva resultatet. En god relation underlättar även då det uppstår situationer som kan vara svåra för barn och föräldrar, finns den goda relationen och föräldrarnas förtroende finns en stabil grund att stå på även om svårigheter uppstår. Jag upplever att mitt barn blir positivt bemött av lärarna på förskolan. (f.enk/skl) Jag upplever att samarbetet mellan mig och förskolan fungerar bra. (f.enk/skl) Jag kan framföra mina synpunkter om förskolans verksamhet och upplever att de tas emot på ett bra sätt. (f.enk) På utvecklingssamtalet får jag information om mitt barns utveckling och lärande. (f.enk) Andel (%) platser där föräldrar får information om verksamhetens mål. (Kkik) Andel (%) förskoleplatser där man årligen systematiskt inhämtar föräldrarnas åsikter. (Kkik) 99,5 % 97,51 % 97,46 % 99,28 % 100 % 100 % 10

11 Förskola ska erbjudas till alla som är i behov och den omfattning som det behövs. Målet är inte uppnått. Även om fyramånadersregeln har kunnat följas är möjligheten för familjer att få önskad placering på önskat datum inte tillfredställande. Bakomliggande faktorer såsom anmälan samma dag som önskat placeringsdatum, kan visserligen vara en del av förklaringen men ändå är utfallet inte det önskade. Trycket på förskolan är fortsatt högt och inför hösten 2017 väntas kösituationen bestå. Genomsnittlig väntetid för de barn som inte fått plats på förskola på önskat. Placeringsdatum (SKL) Andel (%) barn som fått plats på förskola på önskat placeringsdatum. (SKL) 85,71 % 43,75 % Verksamheten har fortsatt svårigheter med att möta upp efterfrågan med tillgång. Flera än tidigare anmäler behov med kort framförhållning vilket ytterligare försvårar handläggningen och möjligheten att tillmötesgå önskemål. Efterfrågan skiljer sig tydligt åt mellan olika områden inom staden och mellan olika orter utanför tätorten. Än har fyramånadersregeln varit möjlig att hålla vilket innebär att alla erbjudits plats inom fyra månader även om vi inte kunnat säkra att det varit på förstahandsönskemålet. Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö i barngrupperna. Målet är delvis uppnått. Svaren är mycket positiva men så länge det finns barn som inte upplever att de är trygga på förskolan är inte målet uppnått. Men, 581 av 582 föräldrar uppger att deras barn är trygga på förskolan och det är ett mycket glädjande och positivt utfall. Det som har förvånat något vid analysen är att det trots att så hög andel uppger att deras barn är trygga och att samarbetet med förskolan är starkt så sjunker andelen som kan rekommendera sitt barns förskola. Minskningen är visserligen ytterst marginell men i relation till att i stort sett samtliga andra indikatorer visar på ökat förtroende och gott samarbete är detta lite svårtytt. Någon kommentar visar på att det handlar om en större, övergripande missförtroenderiktning. Man är nöjd med personalen, barnen har det bra men förskolan som verksamhet är inte optimal utifrån stora barngrupper och stor personalombytlighet. 11

12 Jag känner mig trygg i förskolan. (enk) Jag upplever att mitt barn känner sig tryggt i förskolan. (f.enk/skl) Jag har förtroende för mitt barns lärare (f.enk). Jag kan rekommendera mitt barns förskola. 96,39 % 99,83 % 97,19 % 97,93 % 12

13 Övriga Förskola och skola ska utveckla samarbete mellan verksamheterna. Målet är delvis uppnått. Överlämning från förskola till förskoleklass/fritidshem följer givna rutiner och beslutade dokument används och är i hög utsträckning ändamålsenlig. Sammanfattningsvis ses förhållandevis stora skillnader mellan hur överlämningarna är strukturerade. Ju färre enheter som är inblandade ju lättare är det att strukturera, genomföra och följa upp. Inför läsåret 17/18 har det inte varit möjligt att tillmötesgå familjernas önskemål om placeringar på vissa skolenheter. Detta har skapat oro i föräldragruppen och förskolorna har lämnat över till fler olika skolenheter än vad som varit fallet tidigare år. Detta är tidsoch personalkrävande och har därför fått genomföras efter bästa möjliga förmåga. Det finns vissa kulturskillnader och skillnader i kunskapssyn mellan verksamheterna som behöver utmanas och synliggöras. Hur skapas bästa förutsättningar för eleverna och hur tar verksamheterna vara på olikheter så de blir till styrkor och broar istället för hinder? Här finns ett utvecklingsområde, områdesvis och i skolkommunen, att ta ett tag kring. Frågor och utvecklingsområden: Hur får vi till en samverkan som sträcker sig över hela läsåret, som ett självklart inslag och inte bara vid överlämning? Behöver vi gemensamma, nya strukturer då spridningen från förskolor till skolor är mer skiftande? Hur skapas förutsättningar för att utveckla en gemensam kunskapssyn från 1-16 år? Förskolan har ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet, som stödjer barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. 66,67 % 50 % 13

14 Aktiviteter Aktiviteter Startdatu m Slutdatum Formativt förhållningssätt Central fortbildning som genomförs i samtliga utbildningsverksamheter inom LOK. Verksamhetsnära och riktad fortbildning som planeras och genomförs fortlöpande under läsåret. Följs upp på verksamhets- och nämnds nivå. Ökad måluppfyllelse för barn och elevers kunskapsutveckling. Den inledande föreläsningen i augusti 2016 var bra och gav en bra ingång i det fortsatta arbetet. Boken som använts beskriver undervisning på ett bra sätt och lyfter förskolans arbete. Medvetenheten om förskolans betydelse för barns lärande har ökat. Till början var begreppet undervisning främmande och lite "skrämmande" men det har under arbetets gång fått en annan innebörd och har blivit ett mer accepterat begrepp. Vore bra om vi kan fortsätta även nästa läsår så alla "kommer med på tåget". 14