Lagar att följa inom IT

Transkript

1 Datainspektinen är en svensk statlig förvaltningsmyndighet som har tll uppgif at verka för at människor skyddas mot at deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifer och för at god sed iaktas i kreditupplysnings- och inkassoverksamhet. Datainspektonen ska särskilt inrikta sin verksamhet på at informera om gällande regler samt ge råd och hjälp åt personuppgifsombud enligt personuppgifslagen. Myndigheten ska följa och beskriva utvecklingen på IT-området när det gäller frågor som rör integritet och ny teknik.

2 Datainspektinen Lagar ich regler Persinuppgifslagen, PUL Kreditupplysningslagen, KuL Inkassilagen Patentdatalagen Har kommit tll för at skydda den enskilde medborgarens personliga integritet. Datainspektonen är den myndighet som ser tll at dessa lagar eferlevs. På de här sidorna kan du läsa mer om vad som gäller, hur man följer lagarna på bästa sät och vilka rätgheter du har när det gäller din personliga integritet.

3 Persinuppgifslagen, PUL Lagen trädde i kraft 1998 och har till syfte att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks när personuppgifter behandlas. Begreppet "behandlas" är brett, det omfattar insamling, registrering, lagring, bearbetning, spridning, utplåning, med mera. Personuppgiftslagen bygger på gemensamma regler som har beslutats inom EU, det så kallade dataskyddsdirektivet. Övriga EU-länder har alltså liknande skyddslagar vilket underlättar flödet av information inom unionen.

4 Persinuppgifslagen, PUL I personuppgiftslagen finns regler för hur personuppgifter får behandlas. Lagen bygger i hög grad på samtycke och information till de registrerade. Det finns också regler om säkerhet och rättelse av felaktiga uppgifter. Företag, myndigheter, föreningar och andra kan utse personuppgiftsombud som självständigt kontrollerar att personuppgifter behandlas korrekt inom verksamheten.

5 Persinuppgifslagen, PUL Strukturerade eller istrukturerade uppgifer? Vilka regler i personuppgifslagen som gäller beror på hur personuppgiferna som publiceras är strukturerade. Om personuppgiferna lagras i en databas eller annan typ av register anses uppgiferna vara strukturerade. Om personuppgiferna återfnns exempelvis i löpande text eller i e-post anses uppgiferna däremot vara istrukturerade. För strukturerad personuppgifsbehandling gäller betydligt fer regler än för ostrukturerad.

6 Persinuppgifslagen, PUL Undantag ich andra lagar Lagar att följa inom IT Särregler i annan lagstfning tar över bestämmelserna i personuppgifslagen, exempelvis lagar om hur personuppgifer ska behandlas inom skateförvaltningen, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och polisen. Personuppgifslagen gäller inte för rent privat behandling av personuppgifer. Det fnns också undantag med hänsyn tll ofentlighetsprincipen samt tryck- och ytrandefriheten.

7 Kreditupplysningslagen (KuL) Lagar att följa inom IT Kreditupplysningsföretag samlar in uppgifer om enskilda personers ekonomiska och personliga förhållanden samt om företags ekonomiska förhållanden. Alla personer över 15 år fnns registrerade hos de största kreditupplysningsföretagen. Kreditupplysningslagen ska i första hand skydda de registrerades personliga integritet, men lagen ska också bidra tll en efektv kreditupplysning. Uppgifer om privatpersoner får bara lämnas ut om det fnns legitmt behiv, tll exempel vid kreditprövning, och personen ska få en kopia på informatonen för at kunna kontrollera at den är korrekt.

8 Kreditupplysningslagen (KuL) Lagar att följa inom IT Den som bedriver kreditupplysningsverksamhet ska normalt ha tllstånd från Datainspektonen. Vi kontrollerar at verksamheten sköts på et korrekt sät. Et företag som missköter sig kan bli skadeståndsskyldigt och den ansvarige kan dömas tll böter eller fängelse. Du kan se vilka som har tllstånd at bedriva kreditupplysningsverksamhet, se under Gällande tllstånd. Tillstånd för kreditupplysning För at bedriva kreditupplysningsverksamhet behövs normalt Datainspektinens tllstånd. På den här sidan hitar du alla innehavare av kreditupplysningstllstånd som har utärdats av Datainspektonen. Listan uppdateras kontnuerligt. Informatonen presenteras alfabetskt i följande ordning: 1. Företagets namn 2. Organisatonsnummer (inte angivet när det handlar om enskild frma) 3. Ort 4. Diarienummer

9 Inkassilagen En viktg princip i vårt samhälle är at man ska betala sina räkningar och andra skulder i rät td. Ibland händer det ändå at de inte blir betalda inom den utsata tden. Då kan den som ska ha pengarna (borgenären) vidta inkassoåtgärder mot den som ska betala (gäldenären). Borgenären kan själv driva in sina pengar eller anlita et ombud, tll exempel et inkassoföretag. När man pratar om inkassoåtgärder menar man krav eller andra påtryckningar mot gäldenären för at få denne at betala sin skuld. Normalt får gäldenären et kravbrev, där det står at om denne inte betalar frivilligt kommer borgenären at ansöka hos Kronofogdemyndigheten om betalningsföreläggande (en så kallad summarisk process) eller vidta någon annan rätslig åtgärd.

10 Inkassilagen Borgenären kan också hota med at säga upp et avtal (tll exempel et kreditavtal) eller avbryta en löpande leverans (tll exempel et telefonabonnemang). En ren betalningspåminnelse eller en upplysning om at kravet kan komma at lämnas över tll inkasso är däremot inte inkassoåtgärder. Om inkassoåtgärderna inte leder tll något resultat kan borgenären vidta rätsliga åtgärder för at få fastslaget dels at gäldenären är skyldig at betala, dels vilket belopp gäldenären ska betala. När et sådant utslag eller dom har meddelats kan borgenären ta hjälp av Kronofogdemyndigheten för at driva in skulden. Et utslag leder dessutom tll at gäldenären får en betalningsanmärkning registrerad hos kreditupplysningsföretagen

11 Patentdatalagen Reglerna för behandling av personuppgifer inom hälso- och sjukvården samlas i patentdatalagen. Patentdatalagen trädde i kraf och ersate då vårdregisterlagen och patentjournallagen. Lagen reglerar bland annat: Sammanhållen journalföring, vilket innebär at fera vårdgivare kan ge och få direktåtkomst tll varandras journalhandlingar om de uppfyller patentdatalagens krav. Inre sekretess en reglering som innebär at bara den som behöver uppgiferna i sit arbete inom hälso- och sjukvården får ta del av patentuppgifer. Deta förtydligas genom at det i lagen ställs krav på behörighetstlldelning och åtkomstkontroll.

12 Patentdatalagen Patenten har rät at ssärra ussgifer både i vårdgivarens journalsystem och för andra vårdgivare vid sammanhållen journalföring. Vårdgivare har en möjlighet at ge patenten direktåtkomst, exempelvis via Internet, tll vårddokumentaton och loggar (det vill säga historiken för behandlingen av personuppgiferna). Patentdatalagen kompleteras med en förordning från Socialdepartementet och föreskrifer om informatonshantering och journalföring i hälso- och sjukvården från Socialstyrelsen.

13 Länkar Datainspektinen: Persinuppgifslagen: htp ://