Offer för människohandel för sexuella ändamål

Transkript

1 Juridiska institutionen Höstterminen 2017 Examensarbete i migrationsrätt 30 högskolepoäng Offer för människohandel för sexuella ändamål Om förutsättningarna för skydd och bedömningen av skyddsgrund för de kvinnor som söker asyl Trafficking in human beings for sexual purposes About the basis of protection and the assessment of qualification for the women who applies for asylum Författare: Nadja Norberg Handledare: Rebecca Thorburn Stern

2

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Problemformulering Syfte och frågeställningar Metod och material Avgränsning Bakgrund Brottet människohandel Statistik Rättsliga utgångspunkter Internationella bestämmelser Utlänningslagen Inledning Flyktingstatusförklaring enligt 4 kap 1 UtlL Alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap 2 UtlL Synnerligen ömmande omständigheter enligt 5 kap 6 UtlL Vikten av ett genusperspektiv i bedömningen av kvinnors asylskäl Bedömningen av skyddsstatus i Sverige Inledning Svenska domar Domstolens bedömning av förekomsten av myndighetsskydd samt möjligheten till internflykt Domstolens resonemang kring förföljelsebegreppet samt bedömningen huruvida det finns en koppling till någon av flyktingrunderna Storbritannien Det brittiska rättssystemet Rättsliga utgångspunkter i Storbritannien Brittisk rättspraxis Domstolens bedömning av förekomsten av myndighetsskydd samt möjligheten till internflykt Domstolens resonemang kring huruvida det funnits en koppling till någon av flyktingrunderna Domstolens resonemang kring risken för förföljelse vid ett återvändande Diskussion och slutsatser Förutsättningar för uppehållstillstånd i Sverige Jämförelse mellan de olika ländernas bedömningar av skyddsstatus Förutsättningar för andra bedömningar än vad som görs idag i Sverige Sammanfattning och avslutande kommentarer... 51

4 Förkortningar FN Förenta Nationerna EKMR Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna Genevekonventionen 1951 års konvention om flyktingars rättsliga ställning UtlL Utlänningslagen (2005:716) FL Förvaltningslagen (1986:223) EU Europeiska unionen Council of Europe Convention on Action against Trafficking in Human Beings Palermoprotokollet Förenta Nationernas tilläggsprotokoll om förebyggande, bekämpande och bestraffande av handel med människor, särskilt kvinnor och barn UNHCR United Nations High Commissioner for Refugees UNODC United Nations Office on Drugs and Crime BrB Brottsbalken (1962:700) BegränsningsL Lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige UDHR Förenta Nationernas allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Skyddsgrundsdirektivet Europaparlaments och rådets direktiv 2011/95/EU av den 13 december 2011

5 UNHCR:s handbok UNHCR:s riktlinjer om könsrelaterad förföljelse UNHCR:s riktlinjer om tillhörighet till viss samhällsgrupp UNHCR:s riktlinjer om sexuell läggning och/eller könsidentitet EU:s människohandelsdirektiv om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betraktas som subsidiärt skyddsbehövande, och för innehållet i det beviljade skyddet Handbok om förfarandet och kriterierna vid fastställande av flyktingars rättsliga ställning UNHCR Guidelines on international protection: Gender-Related Persecution within the context of Article 1A (2) of the Convention and/or its 1967 Protocol relating to the Status of Refugees UNHCR Guidelines on international protection. Membership of a particular social group within the context of Article 1A (2) of the 1951 Convention and/or its 1967 Protocol relating to the Status of Refugees UNHCR Guidelines on International protection. Claims to Refugee Status based on Sexual Orientation and/or Gender Identity within the context of Article 1A (2) of the 1951 Convention and/or its 1967 protocol relating to the Status of Refugees Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/36/EU av den 5 april 2011 om

6 förebyggande och bekämpande av människohandel, om skydd för dess offer och om ersättande av rådets rambeslut 2002/6629/RIF Rådets människohandelskonvention Europarådets konvention om bekämpande av människohandel, Warszawa den 16 maj 2005

7 1 Inledning 1.1 Problemformulering Många tänker på människohandel som något som hör forna tider till. Tyvärr är handel med människor utbrett världen över även i vår tid. Det är svårt att uppskatta antalet offer för människohandel men enligt UNHCR och UNODC rör det sig om flera miljoner människor varje år. 1 Människohandel anses vara ett av de allvarligaste brotten i världen och utgör en grov kränkning av de mänskliga rättigheterna. 2 På grund av dess transnationella natur är det emellertid ofta svårt att upptäcka och utreda. Syftena bakom människohandeln varierar, det kan bland annat handla om sexuellt utnyttjande, tvångsarbete och försäljning av organ. 3 I och med ratificerandet av Palermoprotokollet har Sverige numera en skyldighet att se över eventuell lagstiftning och andra lämpliga metoder för att bereda skydd för människor som fallit offer för människohandel. 4 De senaste åren har trenden varit tydlig. Migrationsverket upptäcker allt fler fall av misstänkt människohandel. Första halvåret i år rapporterades 231 fall, att jämföras med 163 samma period i fjol. 5 Detta kan i sin tur jämföras med 2015, då 195 fall rapporterades under hela året. Migrationsverket misstänker vidare att drygt hälften av fallen handlar om människohandel för sexuella ändamål och att en majoritet av dessa är kvinnor. 6 Mot bakgrund av ovanstående kan konstateras att antalet registrerade offer för människohandel för sexuella ändamål ökar och att en stor del av offren är kvinnor. Förutsättningarna för uppehållstillstånd för människohandelsoffer är emellertid komplexa och beroende av omständigheterna i det enskilda fallet. 1 Siffrorna är osäkra. För en sammanställning av olika uppskattningar se: 2 Se b.la. ingressen till Europaparlamentens och Europarådets direktiv 2011/36/EU om förebyggande och bekämpning av människohandel. 3 Europol Public Information, Situational report on trafficking in human beings in the EU s Se särskilt artikel 7 Förenta nationernas protokoll om förebyggande, bekämpande och bestraffande av handel med människor, särskilt kvinnor och barn, härefter Palermoprotokollet. 5 Migrationsverket: Allt fler fall av misstänkt människohandel Migrationsverket: Allt fler fall av misstänkt människohandel

8 Bedömningen av vem som skall anses vara flykting och inte är vidare otydlig och beroende av ett flertal olika faktorer. Det verkar därtill se olika ut i olika länder. Trots att Genevekonventionens flyktingdefinition är könsneutralt utformad har den historiskt sett tolkats ur ett manligt perspektiv och utifrån mäns erfarenheter. 7 Eftersom den typ av förföljelse som asylsökande kvinnor åberopar kan skilja sig från vad som typiskt sätt åberopas av män har kvinnor historiskt sett haft svårare att erkännas som flyktingar. 8 Dels har det att göra med att de skyddsskäl som åberopats, såsom exempelvis prostitution, inte har ansetts utgöra förföljelse. Det har också att göra med att hotbilden ofta utgår från privata aktörer och inte från en stat. 9 Mot bakgrund av detta kan det finnas anledning att i större utsträckning erkänna denna grupp av människor som flyktingar. Särskilt mot bakgrund av flyktingdefinitionens historiska tolkning samt det faktum att majoriteten av dem som utsätts för människohandel för sexuella ändamål är kvinnor. 1.2 Syfte och frågeställningar Denna uppsats syftar till att, mot bakgrund av gällande rätt, analysera förutsättningarna för skydd och bedömningen av skyddsstatus beträffande kvinnor som blivit utsatta för människohandel på grund av sexuella ändamål. För att visa på olika sätt att hantera frågan om bedömningen av skyddsstatus på kommer en jämförande analys göras genom fall från Sverige och Storbritannien. Denna del syftar också till att belysa de eventuella problem som finns beträffande skyddsstatusbedömningen i Sverige. Uppsatsen syftar även till att undersöka förutsättningarna för andra bedömningar än vad som görs idag. Uppsatsen utgår från följande frågeställningar; 1. Vilka förutsättningar finns idag för kvinnor som blivit utsatta för människohandel på grund av sexuella ändamål att få uppehållstillstånd? 2. Vilka faktorer påverkar bedömningen av skyddsgrund för dessa kvinnor? 7 UNHCR:s riktlinjer om könsrelaterad förföljelse II A p 5. 8 Freedman s Bexelius s

9 1.3 Metod och material Eftersom uppsatsen syftar till att undersöka förutsättningarna för skydd samt bedömningen av skyddsstatus utifrån gällande rätt kommer den rättsdogmatiska metoden att användas. Rättsdogmatikens uppgift är att fastställa och systematisera gällande rätt genom att identifiera samband, likheter och principer. Rättsdogmatiken utgår vidare från ett begränsat antal rättskällor, företrädesvis lag och förarbeten, prejudikat och doktrin. Annat material, såsom exempelvis avgöranden från längre instanser, kan emellertid användas som stöd för analysen. 10 Uppsatsen inleds med en översikt av gällande rätt i syfte att redogöra för förutsättningarna för skydd för kvinnor som fallit offer för människohandel. Detta görs med stöd av lagstiftningen i första hand. Därefter kommer en analys av bedömningen av skyddsstatus att göras med stöd av det svenska regelverket samt ett antal svenska domar. Gällande bedömningen av skyddsstatus kan följande konstateras. I Sverige har frågan om skyddsstatus för kvinnor som blivit utsatta för människohandel på grund av sexuella ändamål inte nått Migrationsöverdomstolen. Det har heller inte gått att hitta vägledande praxis rörande skyddsstatusbedömningen från EUdomstolen. Rättsläget är således oklart. Av den anledningen begränsas bedömningen till domar från Migrationsdomstolen samt i viss utsträckning beslut från Migrationsverket. Endast tre domar på området hittas vid en sökning i olika juridiska databaser. 11 Två av domarna kommer ifrån Migrationsdomsdomstolen i Stockholm och en av domarna kommer ifrån Migrationsdomstolen i Malmö. När det gäller beslut från Migrationsverket så kodas inte dessa så att de är sökbara. Verkets kodningar av beslut utgår istället från utlänningslagens paragrafer. Efter samtal med nationell samordnare för människohandel på Migrationsverket har jag emellertid fått tillgång till ett relevant avidentifierat beslut från Migrationsverket. 12 I sammanhanget noteras att en dom eller ett beslut, hur 10 Sandgren s 43f Samtal med Kajsa Törnqvist Netz, nationell samordnare för människohandel på Migrationsverket, se bilaga 1. 3

10 genomtänkt och välskrivet det än må vara, inte utgör svaret på gällande rätt så länge ett vägledande avgörande saknas. 13 Det kan också konstateras att detta material är för tunt för att kunna dra några generella slutsatser av. Av det tillgängliga materialet framgår emellertid att skyddsstatusbedömningen ser olika ut. I Sverige har Migrationsdomstolen i två fall av konstaterad människohandel beviljat sökanden alternativ skyddsstatus och i det tredje beviljades flyktingstatus. Vad gäller den praxis som funnits från Storbritannien har personen beviljats flyktingstatus i de fall där det konstaterats att personen fallit offer för människohandel och inte kunnat hänvisas till myndighetsskydd. Det är framförallt av denna anledning som jag valt att jämföra skyddsstatusbedömningen med den som görs i Storbritannien. En jämförelse kommer sedan att göras mellan de fall som funnits från Storbritannien och Sverige i syfte att undersöka eventuella skillnader och likheter mellan bedömningarna. I Storbritannien återfinns också fler domar, fem från högre instans varav två återförvisas till första instans. Avgöranden från första instans kommer också tas med i materialet. Eftersom delar av uppsatsen bygger på en jämförelse mellan svensk och brittisk rätt används inslag av den komparativa metoden för att försöka förstå eventuella likheter och skillnader mellan rättssystemen. Den komparativa metoden kan bidra till en bredare förståelse för andra system och sätt att bedöma en viss situation på vilket är önskvärt för att besvara ovan nämnda frågeställningar. 14 I anslutning till detta kan nämnas att Storbritanniens rättssystem och rättskällelära skiljer sig mycket från det svenska, vilket kommer att förklaras mer i detalj nedan. Uppsatsen innehåller också inslag av vissa genusrättsliga perspektiv i syfte att undersöka hur flyktingrätten utvecklats kring den manliga normen om vem som traditionellt sätt är att bedöma som flykting. Med hjälp av genusbegreppet är det möjligt att frigöra sig från sådana givna föreställningar om kön. Genom att ha ett genusperspektiv ses inte heller rätten som ett isolerat, 13 Kleineman s Valguarnera s

11 koherent system utan som en produkt av samhälle och historia. 15 Detta blir relevant för att diskutera de faktorer som påverkar skyddsstatusbedömningen och för att poängtera vikten av att fler kvinnor som blivit utsatta för människohandel för sexuella ändamål tillerkänns flyktingstatus. 1.4 Avgränsning Eftersom frågeställningen utgår från förutsättningarna för skydd och bedömningen av skyddsgrund för människohandelsoffer krävs att det faktiskt förekommit människohandel. Med det sagt kommer fall där domstolen gjort bedömningen att det inte förekommit människohandel lämnas utanför ramen för uppsatsen. Det betyder även att frågor om sökandens trovärdighet och tillförlitlighet inte kommer att beröras. Dessa frågor är visserligen avgörande i asylmål men lämnas på grund av frågeställningens utformning utanför uppsatsen. Sådana omständigheter kring huruvida det funnits samtycke eller inte faller också utanför ramen för denna uppsats. Regler om straffansvar för människohandel i brottsbalken lämnas huvudsakligen utanför denna uppsats. Själva brottet människohandel kommer endast beröras för att ge läsaren en djupare förståelse för ämnet och den bakomliggande problematiken. Av frågeställningens natur framgår att svenska medborgare utesluts. Av samma anledning kommer EU-medborgare som utsätts för människohandel också att lämnas därhän. EU medborgares mycket begränsade möjligheter till asyl i en annan medlemsstat regleras i tillhörande protokoll till EU-fördragen. 16 Som konstaterats ovan kommer uppsatsen endast att beröra människohandel på grund av sexuella ändamål. Mot bakgrund av vad som tidigare anförts, om hur flyktingdefinitionen traditionellt sett har tolkats samt att majoriteten av dem som utsätts är kvinnor, kommer uppsatsen endast att utgå från kvinnor. Värt att nämna är att barn ofta utgör den allra mest utsatta 15 Svensson s 274 f. 16 Protokoll (24) Om asyl för medborgare i Europeiska unionens medlemsstater. Fogat till konsoliderade versioner av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. 5

12 kategorin. 17 En analys som också inkluderar barn hade emellertid krävt särskilda iakttagelser och bedömningsgrunder vilket på grund av platsbrist faller utanför ramen för denna uppsats. Analysen kommer vidare att utgå från Sveriges och Storbritanniens bedömningar av skyddsstatus och kommer lämna andra länders bedömningar därhän. Utgångspunkten för uppsatsen kommer emellertid ligga i svensk rätt medan brittisk rättspraxis används för att belysa ett annat sätt att se och bedöma situationen på. Jag har valt att utgå från det nationella perspektivet i syfte att se hur tillämpningen ser ut i två olika länder och kommer således inte att beröra praxis från EU-domstolen eller Europadomstolen trots eventuella likheter. Som nämnt tidigare har relevant praxis från EU-domstolen inte heller funnits. Tillfälliga uppehållstillstånd enligt 5 kap. 5 UtlL kommer inte att beröras i denna uppsats. Bestämmelsen ger en förundersökningsledare möjlighet att söka tillfälligt uppehållstillstånd för människohandelsoffer i syfte för denne att bidra till en brottsutredning. I och med att bestämmelsen leder till uppehållstillstånd i Sverige kan tyckas att den borde inkluderas vid besvarandet av frågeställningen. Bestämmelsen har emellertid ett helt annat syfte än att bereda skydd för människohandelsoffer och syftar istället till att förebygga eller utreda brott. Den straffrättsliga aspekten kommer som nämnt ovan endast tas upp i begränsad omfattning. I sammanhanget noteras även att 5 kap. 15 UtlL inte heller utgör ett hinder för att en person sedan skall beviljas uppehållstillstånd enligt 4 kap. UtlL. Övrig skyddsbehövande enligt 4 kap. 2a UtlL lämnas likaså utanför ramen för uppsatsen eftersom bestämmelsen syftar till att bereda skydd för människor som flyr undan situationer av väpnad konflikt, andra svåra motsättningar eller miljökatastrofer. Bestämmelsen i 4 kap. 2a UtlL togs även bort i samband med att BegränsningsL trädde i kraft den 20 juli De svenska regler som uppsatsen utgår ifrån är således de om uppehållstillstånd i 4 kap. UtlL, med undantag från 4 kap 2a UtlL. Även synnerligen ömmande omständigheter 17 Europol Public Information, Situational report on trafficking in human beings in the EU s 6. 6

13 enligt 5 kap 6 samt relevanta regler i anslutning till den regeln i den tidsbegränsade lagen kommer att beröras. 2 Bakgrund 2.1 Brottet människohandel Människohandel är inget nytt problem men har under senare tid ökat i omfattning och fått en alltmer global karaktär. Människohandel kan vidare till stor del ses som ett symtom på fattigdom samt ett resultat av bristande jämställdhet mellan kvinnor och män. 18 Migration och människohandel är nära sammankopplat och åtgärder mot trafficking har vuxit fram ur existerande regelverk i syfte att hjälpa migranter inom ramen för en migrationskontext. Som nämns av Jenny Westerstrand i hennes avhandling om människohandel för sexuella ändamål, syftar emellertid inte reglerna nödvändigtvis uteslutande till att bevilja människohandelsoffer uppehållstillstånd. De kan också syfta till att begränsa illegal invandring eller, särskilt när det gäller trafficking, att bekämpa organiserad brottslighet. 19 Denna uppsats kommer som nämnt ovan inte att beröra den straffrättsliga aspekten av människohandel i större utsträckning än vad som är nödvändigt för förståelsen för den migrationsrättsliga aspekten. Vid den senare analysen är det emellertid av vikt att ha att den straffrättsliga aspekten i åtanke. Den första internationellt erkända definitionen av människohandel återfinns i det tidigare nämnda Palermoprotokollet. 20 Själva innebörden av brottet människohandel beskrivs ofta som en process och bygger på tre huvudsakliga rekvisit som alla måste vara uppfyllda för att en gärning skall anses utgöra människohandel. Det skall först handla om en handelsåtgärd, såsom rekrytering av en person. Detta skall i sin tur ske genom otillbörliga medel, såsom genom hot eller vilseledande, och dessutom skall det finnas ett utnyttjandesyfte. 21 Enligt 18 UD 2003/137/GU Bilaga 1, s Westerstrand s 190f. 20 Generalförsamlingens resolution 55/25 av den 15 november Se artikel 3 i protokollet. Protokollet är ett tilläggsprotokoll till FN:s konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet. 21 Länsstyrelsen, s

14 artikel 5 i Palermoprotokollet är de länder som ratificerat protokollet skyldiga att kriminalisera människohandel. På EU-nivå återfinns både EU:s människohandelsdirektiv samt Rådets människohandelskonvention. Människohandel är sedan 2002 kriminaliserat som ett separat brott i Sverige och återfinns i 4 kap. 1a BrB. 2.2 Statistik För att läsaren skall få en förståelse för hur olika typer av människohandel kan se ut, vem som typiskt sett drabbas och hur den typiske förövaren kan se ut kommer en kortare redogörelse över tillgänglig statistik på området att redovisas. Eurostat har vid tre tillfällen sammanfattat statistik rörande förekomsten av människohandel inom EU vilket har gett upphov till flera rapporter. 22 Enligt Eurostats rapport från 2015 utsätts 69 % av det totala antalet traffickingoffer för människohandel på grund av sexuella ändamål. 85 % av dem som utsätts för trafficking på grund av sexuella ändamål är kvinnor. Detta handlar emellertid endast om registrerade fall där offren kommit i kontakt med nationella myndigheter. 23 Av Europols rapport från 2016 framgår att majoriteten (70 %) av de registrerade offren för människohandel kommer ifrån medlemsstater i EU. Bland de registrerande offren för människohandel på grund av sexuella ändamål utanför EU var Albanien, Nigeria, Brasilien, Vietnam och Kina de vanligaste länderna. 24 Typiskt sätt är det män som är förövare. Endast en sjättedel av alla de som registrerats som misstänkta förövare är kvinnor. Det är emellertid vanligare att kvinnor är inblandade när det funnits en nära relation mellan förövare och familj eller offer. Majoriteten av de kvinnor som identifierats som misstänkta förövare har haft mindre roller och uppdrag relaterat till bland annat rekrytering, 22 Eurostat är ett generaldirektorat inom Europeiska kommissionen med uppgift att sammanställa och redovisa officiell statistik för Europeiska unionen och dess medlemsstater. Eurostat har sammanställt flera s.k. statistical working papers rörande förekomsten av människohandel inom EU. Statistiken är baserad från data från 28 medlemsstater, kandidatsmedlemsländerna och EFTA/EEA (Island och Norge) samt länderna Montenegro, Serbien, Schweiz och Turkiet. 23 Europol Public Information, Eurostat report on trafficking in human beings, s Europol Public Information, Situational report on trafficking in human beings in the EU, s 3. 8

15 övervakning eller marknadsföring. 25 Vidare kan konstateras att personer som faller offer för människohandel generellt sett kommer från utsatta positioner i samhället. Det kan bland annat handla om fattigdom och bristande jämställdhet i offrens hemländer. Sådana socio-ekonomiska faktorer påverkar sedan möjligheterna för förövaren att i större utsträckning influera offren och lura dem in i människohandel. 26 Att samla information om förövare och offer för människohandel är problematiskt. Inte minst eftersom att rättssystemen ser olika ut. Olika länder har också olika sätt att samla in information på vilket kan göra det svårt att jämföra dem med varandra. 27 Därutöver så reflekterar statistiken inte nödvändigtvis hela verkligheten eftersom den endast tar upp de fall som registrerats av myndigheterna. Det är därmed av vikt att iaktta försiktighet beträffande åberopad statistik. Statistiken visar emellertid tydligt att majoriteten av dem som utsätts för människohandel för sexuella ändamål är kvinnor. I sammanhanget skall också konstateras att när det gäller människohandel för andra ändamål som exempelvis arbetskraft så är det fler män än kvinnor som är offer. 28 Denna uppsats kommer emellertid, mot bakgrund av att den ämnar undersöka förutsättningarna för uppehållstillstånd för människohandelsoffer på grund av sexuella ändamål, uteslutande fokusera på kvinnor. 3 Rättsliga utgångspunkter 3.1 Internationella bestämmelser Asyl betyder fristad och det följer av artikel 14.1 UDHR att var och en har rätt att i andra länder söka och åtnjuta asyl från förföljelse. Utgångspunkten är emellertid att det är ursprungsstaten eller hemlandet som ansvarar för att skydda medborgarna och invånarnas mänskliga rättigheter. Om staten inte vill eller kan 25 Europol Public Information, Situational report on trafficking in human beings in the EU, s Europol Public Information, Situational report on trafficking in human beings in the EU, s Europol Public Information, Situational report on trafficking in human beings in the EU, s Europol Public Information, Situational report on trafficking in human beings in the EU, s 4. 9

16 uppfylla dessa krav och medborgarna därför blir tvungna att fly till en annan stat för att söka skydd aktiveras internationella och nationella ramverk. 29 Grunden för den internationella flyktingrätten utgörs av den tidigare nämnda Genevekonventionen. Konventionen skapades efter andra världskriget av FN i syfte att bereda skydd för människor på flykt. Av artikel 1A (2) Genevekonventionen följer att en flykting är en person "som flytt sitt land i välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, religion, politisk uppfattning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp och som befinner sig utanför det land, vari han är medborgare och som på grund av tidigare nämnd fruktan inte kan eller vill återvända till det landet". En annan viktig bestämmelse i Genevekonventionen är principen om non-refoulement vilken återfinns i artikel 33. Av principen följer att konventionsstaterna inte får utvisa en person till gränsen mot ett område där dennes liv eller frihet skulle hotas. Viktiga rättskällor för tolkning av Genevekonventionen utgörs vidare av UNHCR:s handbok och riktlinjer. Av svenska förarbeten och praxis framgår att de utgör internationellt erkända tolkningsinstrument vid tillämpningen av Genevekonventionen. 30 När det gäller EU-rätten är det framförallt skyddsgrundsdirektivet som kommer att behandlas i denna uppsats då direktivet reglerar förutsättningarna för uppehållstillstånd för flyktingar och andra skyddsbehövande. I ingressen till skyddsgrundsdirektivet anges att Genevekonventionen utgör grunden för den internationella flyktingrätten. 31 Vidare anges att erkännandet av flyktingstatus endast skall ses som en bekräftelse på redan existerande rättigheter. 32 Skyddsgrundsdirektivet kommer därför inte att beröras mer än i den mån det skiljer sig från Genevekonventionen beträffande flyktingdefinitionen. Skyddsgrundsdirektivet innehåller emellertid även regler om alternativt skyddsbehövande som kommer att beröras mer i detalj nedan Stern s SOU 2006:6 s 88f samt MIG 2006: Ingressen till skyddsgrundsdirektivet (3). 32 Ingressen till skyddsgrundsdirektivet (14). 33 Se b.la. skyddsgrundsdirektivet artikel 6 om aktörer som tillfogar allvarlig skada, artikel 7 om aktörer som ger skydd, artikel 8 om internt skydd och artikel 15 om allvarlig skada. 10

17 EKMR utgör ytterligare en relevant rättskälla inom den internationella flyktingrätten. EKMR och dess tilläggsprotokoll utgör även svensk lag. 34 Särskilt artikel 3 EKMR, det så kallade tortyrförbudet, kommer att beröras i samband med bestämmelsen om alternativ skyddsstatus i 4 kap. 2 UtlL. 3.2 Utlänningslagen Inledning De svenska reglerna om asyl återfinns i utlänningslagen. Av 5 kap. 1 UtlL följer att flyktingar, alternativt skyddsbehövande och övrigt skyddsbehövande har rätt till uppehållstillstånd i Sverige. Bestämmelser om flyktingar och andra skyddsbehövande återfinns i 4 kap. UtlL. I 5 kap. 6 UtlL återfinns bestämmelsen om uppehållstillstånd vid synnerligen ömmande omständigheter eller så kallade humanitära skäl. Som nämnt tidigare kommer uppsatsen endast att fokusera på bestämmelserna i 4 kap. 1 UtlL, 4 kap. 2 UtlL samt 5 kap. 6 UtlL. Nedan kommer en redogörelse för innebörden av dessa bestämmelser och förutsättningarna för skydd för människohandelsoffer enligt gällande rätt Flyktingstatusförklaring enligt 4 kap 1 UtlL En flykting är, enligt 4 kap. 1 UtlL, en utlänning som inte är i det land där han eller hon är medborgare i för att han eller hon känner en välgrundad fruktan att utsättas för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till viss samhällsgrupp. Före 2005 års utlänningslag ansågs emellertid inte kön eller sexuell läggning utgöra grund för flyktingstatus utan dessa hänfördes istället till skyddsbehövande i övrigt. 35 I sammanhanget noteras även att kön och sexuell läggning inte uttrycks explicit i Genevekonventionen utan istället reflekterar artikel 9 (d) skyddsgrundsdirektivet. Båda grunderna tolkas emellertid in under 34 SFS 1994: första stycket 3 i 1989 års utlänningslag. 11

18 flyktinggrunden tillhörighet till viss samhällsgrupp i konventionen enligt UNHCR:s riktlinjer. 36 Av ordalydelsen i 4 kap. 1 UtlL följer att det krävs att personen vistas utanför sitt hemland. Begreppet välgrundad fruktan innefattar vidare två moment, ett subjektivt och ett objektivt. Det subjektiva momentet innefattar den känslan av fruktan för förföljelse som personen själv känner medan det objektiva momentet innebär att personen ska ha fog för sin fruktan att utsättas för förföljelse. Vid bedömningen av huruvida det finns anledning att anta att personen kommer utsättas för förföljelse i hemlandet vid ett återvändande tas hänsyn dels till de individuella förhållandena och dels till förhållandena i hemlandet. Bedömningen av flyktingskap är således framåtsyftande. 37 Det krävs vidare att det som personen riskerar vid ett återvändande till hemlandet är att bedöma som förföljelse. Värt att nämna är att det inte finns någon universellt accepterad definition av förföljelse och att man vid Genevekonventionens tillkomst aktivt valde att inte i detalj utveckla vad som avses för att inte låsa konventionen. 38 Med det sagt måste åtgärderna vara av en viss intensitet och rikta sig mot personens liv eller frihet eller utgöra annan allvarlig kränkning av de mänskliga rättigheterna. 39 Den tidigare nämnda principen om non-refoulement i artikel 33 i Genevekonventionen ska enligt UNHCR:s handbok förstås som att hot mot liv eller frihet med grund i någon av flyktinggrunderna alltid är förföljelse. Även andra allvarliga kränkningar på grund av samma orsaker skulle emellertid också kunna innebära förföljelse. 40 Av UNHCR:s riktlinjer om könsrelaterad förföljelse framgår uttryckligen att människohandel, då det utgörs av allvarlig smärta och lidande, utgör förföljelse enligt konventionen. 41 Även systematisk diskriminering kan utgöra förföljelse enligt konventionen. I fall av människohandel handlar det ofta om att staten i 36 Kön och sexuell läggning tolkas emellertid in under flyktinggrunden tillhörighet till viss samhällsgrupp, se UNHCR:s riktlinjer om könsrelaterad förföljelse II A p 6, UNHCR:s riktlinjer om tillhörighet till viss samhällsgrupp II B 15 & UNHCR:s riktlinjer om sexuell läggning och/eller könsidentitet IV A p Prop 2005/6:6 s Se Sandesjö & Wikrén, s. 130 (kommentaren till 4 kap 1 UtlL). 39 Prop 2005/6:6 s UNCHR:s handbok s UNHCR:s riktlinjer om könsrelaterad förföljelse p 9. 12

19 fråga inte anses kunna erbjuda vissa individer skydd för viss typ av skada och att dessa individer därmed diskrimineras på grund av detta. 42 Förutom ovanstående krävs enligt 4 kap. 1 UtlL att personen inte kan, eller på grund av sin fruktan inte vill begagna sig av hemlandets skydd. Av bestämmelsen framgår att det inte är någon skillnad om det är landets myndigheter som inte kan ge skydd i en konflikt eller om myndigheterna inte kan antas erbjuda trygghet mot övergrepp från enskilda aktörer. Frågan om myndighetsskydd är relevant beträffande människohandelsoffer då förföljelsen ofta utgår från enskilda kriminella och inte en stat. Detta kommer att diskuteras mer i detalj vid skyddsgrundsbedömningen nedan. Det kan emellertid konstateras redan nu att det av bestämmelsens utformning följer att det inte skall vara en skillnad på om förföljelsen utgår från myndigheter eller enskilda kriminella så länge staten inte kan antas erbjuda skydd. För att en person skall anses vara flykting krävs vidare att det inte finns ett rimligt och relevant internflyktsalternativ. Med detta avses att personen har en faktisk möjlighet att leva inom en annan del av hemlandet och få skydd där. Det förutsätts också att personen kan ta sig dit på ett säkert sätt. 43 Den välgrundade fruktan för förföljelse som åberopas måste sedan ha en koppling till någon av flyktinggrunderna för att personen skall kunna beviljas flyktingstatus. Uppsatsen kommer endast att beröra flyktinggrunderna kön och tillhörighet till viss samhällsgrupp mot bakgrund att det är dessa grunder som kan aktualiseras för kvinnor som fallit offer för människohandel för sexuella ändamål Tillhörighet till viss samhällsgrupp Tillhörighet till viss samhällsgrupp är en av förföljelsegrunderna i Genevekonventionen likaså enligt 4 kap. 1 UtlL. UNHCR:s riktlinjer om tillhörighet till viss samhällsgrupp innehåller ett flertal kriterier som tydliggör hur bedömningen ser ut. Som nämnts tidigare kan denna grund till viss del gå in i andra flyktinggrunder i 4 kap. 1 UtlL som inte anges konventionen, exempelvis 42 UNHCR:s riktlinjer om könsrelaterad förföljelse p Prop. 2005/06:6 s

20 kön och sexuell läggning. 44 I svenska förarbeten, vilket i princip är en direktöversättning av hur UNHCR definierar viss samhällsgrupp, beskrivs innebörden av viss samhällsgrupp som en grupp personer som, bortsett från risken för förföljelse, har ett gemensamt kännetecken eller uppfattas som en grupp av övriga samhällsborgare. Detta kännetecken är ofta medfött, oföränderligt eller på annat sätt grundläggande för individens identitet, samvete eller utövande av mänskliga rättigheter. 45 Av tidigare nämnda riktlinjer framgår att enbart risken för förföljelse inte är tillräckligt för att gruppen skall anses utgöra en viss samhällsgrupp men att det kan vara en tydlig indikation på om gruppen identifieras som en viss samhällsgrupp i samhället. 46 Det finns inget krav på att gruppen måste identifiera sig som en grupp utan det handlar istället om hur gruppen identifieras i samhället. 47 Alla medlemmar av gruppen måste inte heller riskera att utsättas för förföljelse. Vissa medlemmar av en grupp kanske till exempel inte riskerar förföljelse eftersom de inte är kända för förövarna eller kan få skydd på annat sätt. 48 Det spelar heller ingen roll hur stor gruppen är. 49 Som nämnt tidigare måste det också finnas en koppling mellan förföljelsen och själva flyktinggrunden. I vissa fall kan det vara svårt att styrka att förföljelsen från en icke-statlig aktör, vilket ofta är fallet när det gäller offer för människohandel, sker med anledning av tillhörigheten till viss samhällsgrupp. Då kan det däremot räcka att myndighetsskyddet från staten uteblir på grund av tillhörigheten till en viss samhällsgrupp. 50 Definitionen av särskild samhällsgrupp enligt skyddsgrundsdirektivet artikel 10 d skiljer sig aningen från UNHCR:s rekommendationer. Där anges att En grupp skall anses utgöra en särskild samhällsgrupp, särskilt när gruppens medlemmar har en gemensam väsentlig egenskap eller en gemensam bakgrund 44 UNHCR:s riktlinjer om könsrelaterad förföljelse II A p 6, UNHCR:s riktlinjer om tillhörighet till viss samhällsgrupp II B 15 & UNHCR:s riktlinjer om sexuell läggning och/eller könsidentitet IV A p SOU 2004:31 s UNHCR:s riktlinjer om tillhörighet till viss samhällsgrupp II B p UNHCR:s riktlinjer om tillhörighet till viss samhällsgrupp II B p UNHCR:s riktlinjer om tillhörighet till viss samhällsgrupp II B p UNHCR:s riktlinjer om tillhörighet till viss samhällsgrupp II B p UNHCR:s riktlinjer om tillhörighet till viss samhällsgrupp II B p

21 som inte kan ändras, eller består av personer som har en gemensam egenskap eller övertygelse som är så grundläggande för identiteten eller samvetet att de inte får tvingas avsvära sig den, och gruppen har en särskild identitet i det berörda landet eftersom den uppfattas som annorlunda av omgivningen. I sammanhanget noteras att det i den svenska översättningen av artikel 10 d skyddsgrundsdirektivet innehåller ett och istället för ett eller vilket talar för en snävare tolkning. Av praxis från Migrationsöverdomstolen verkar emellertid den tolkningen som UNHCR förespråkar användas, det vill säga att viss samhällsgrupp definieras enligt två alternativa rekvisit oberoende av varandra. 51 Huruvida en kvinna som utsatts för människohandel kan anses tillhöra en särskild samhällsgrupp är inte helt klart och kommer att beröras mer i detalj vid skyddsgrundsbedömningen nedan Kön Kön infördes som flyktinggrund i den svenska utlänningslagen år 2005 och är således en relativt ny företeelse. En person som riskerade förföljelse på grund av sitt kön kunde inte beviljas flyktingstatus innan 2005 utan beviljades som nämnt tidigare i sådana fall övrig skyddsstatusförklaring. Numera anges kön explicit i 4 kap. 1 UtlL som exempel på viss samhällsgrupp som ensamt eller i förening med andra grunder kan innebära att han eller hon tillhör en viss samhällsgrupp. Personen måste således hysa en välgrundad fruktan för förföljelse grundat i dennes könstillhörighet för att kunna beviljas flyktingstatus på den grunden. Det är många gånger en komplicerad bedömning eftersom det kan vara svårt att avgöra huruvida förföljelsen grundas i personens kön eller i något annat förhållande. Det kan vidare sägas finnas två olika typer av förföljelse grundat i en persons könstillhörighet. Det kan dels handla om könsspecifik förföljelse som innebär att förföljelsen ser olika ut beroende på om personen är man eller kvinna. Det kan också handla om könsrelaterad förföljelse vilket innebär att personens könstillhörighet i sig är orsaken till att han eller hon förföljs. Av propositionen 51 Se b.la. MIG 2009:36 & MIG 2011:7. 15

22 till 2005 års ändring framgår att bland annat våldtäkt kan utgöra könsspecifik förföljelse. 52 Av UNHCR:s riktlinjer om könsrelaterad förföljelse framgår särskilt att kvinnor som fallit offer för människohandel på grund av sexuella ändamål kan ha rätt till flyktingstatus i vissa fall där staten inte kan anses kunna erbjuda skydd från förföljelse. Att genom tvång eller vilseledande rekrytera kvinnor i syfte att utnyttja dem för sexuella ändamål är en typ av könsbaserat våld som till och med kan leda till döden. Det kan också innebära att kvinnans rörelsefrihet inskränks genom kidnappning eller fängslade. Offer för människohandel kan även riskera diskriminering eller andra typer av åtgärder från familj eller släkt på grund av stigma vid ett återvändande till hemlandet. Utöver detta kan det också finnas en risk för re-trafficking vid ett återvändande. 53 Enligt UNHCR finns således en reell möjlighet för kvinnor som blivit utsatta för människohandel att beviljas flyktingstatus på grund av kön. Mot bakgrund av vad som hittills framförts om förutsättningarna för människohandelsoffer att erhålla flyktingstatus kan följande konstateras. Det kan finnas en möjlighet för kvinnor som fallit offer för människohandel att erkännas som flyktingar både på grund av deras kön men också på grund av att de anses tillhöra en viss samhällsgrupp på annat sätt. För att kvinnor som blivit utsatta för människohandel ska anses utgöra en viss samhällsgrupp krävs att de går att konstatera ett gemensamt oföränderligt kännetecken oberoende av den tidigare risken för förföljelse. Det verkar också krävas att den specifika gruppen har en distinkt identitet i det aktuella samhället. Av svenska förarbeten och UNHCR:s riktlinjer om könsrelaterad förföljelse framgår vidare att det finns en möjlighet för denna grupp kvinnor att erkännas som flyktingar med grund i deras kön. Det kan emellertid vara en komplicerad bedömning då det inte är helt lätt att avgöra om risken för förföljelse grundar sig i personens kön eller något annat förhållande. 52 Prop. 2005/06:6 s 22f. 53 UNHCR:s riktlinjer om könsrelaterad förföljelse II B p

23 3.2.3 Alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap 2 UtlL En utlänning som inte är flykting bedöms vara alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 UtlL om han eller hon har lämnat sitt land därför att det finns en grundad anledning att anta att han eller hon vid ett återvändande till hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, eller som civilperson löpa en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av en yttre eller inre väpnad konflikt. Bestämmelsen motsvarar artiklarna 2 f, 6, 7 och 15 skyddsgrundsdirektivet. I artikel 2 f definieras skyddsbehövande i övrigt vilket motsvarar alternativt skyddsbehövande i svensk rätt. Av artikel 6 följer att aktörer som utövar eller tillfogar allvarlig skada omfattar a) staten, b) parter eller organisationer som kontrollerar staten eller betydande del av statens territorium eller c) grupper som inte företräder staten, om det kan bevisas att aktörer enligt leden a och b, inklusive internationella organisationer, är oförmögna eller ovilliga att tillhandahålla skydd mot förföljelse eller allvarlig skada enligt artikel 7. Av artikel 7 följer vidare att skydd kan ges av a) staten eller b) parter eller organisationer som kontrollerar staten eller en betydande del av statens territorium. Innebörden av allvarlig skada klargörs i artikel 15 som a) dödstraff eller avrättning, b) tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning av den sökande i ursprungslandet eller c) allvarligt och personligt hot mot en civilpersons liv eller lem på grund av urskillningslöst våld i situationer av internationell eller intern väpnad konflikt. Första ledet i första punkten i 4 kap. 2 UtlL motsvarar således artikel 15 a och b i skyddsgrundsdirektivet. Artikel 3 EKMR om förbud mot tortyr och annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning utgör även hinder mot verkställighet till ett land där utlänningen löper sådan risk. Andra ledet i första punkten i 4 kap. 2 UtlL motsvarar sedan artikel 15 c i skyddsgrundsdirektivet. När det gäller offer för människohandel och förutsättningarna för uppehållstillstånd enligt 4 kap. 2 UtlL är dessa av naturliga skäl begränsade till första ledet i första punkten då det inte handlar om fall av väpnad konflikt. Av 17

24 UNHCR:s tidigare nämnda riktlinjer om könsrelaterad förföljelse framgår särskilt att situationen där en person genom tvång eller vilseledande hamnar i en situation där hon tvingas prostituera sig kan anses utgöra sådan behandling som avses i artikel 3 EKMR. 54 Förutom detta krävs att enligt andra punkten att personen inte kan eller på grund av sådan risk som avses i första punkten inte vill begagna sig av sådant skydd. Denna del liknar således det som anges i 4 kap. 1 UtlL Synnerligen ömmande omständigheter enligt 5 kap 6 UtlL Bestämmelsen i 5 kap. 6 UtlL reglerar sådana fall som inte omfattas av någon av skyddsgrunderna men där det finns andra synnerligen ömmande omständigheter som kan grunda uppehållstillstånd. Det följer vidare av ordalydelsen i 5 kap. 6 UtlL att det rör sig om en undantagsbestämmelse. Trots att bestämmelsen inte utgör en skyddsgrund utgör 5 kap. 6 UtlL en grund för uppehållstillstånd i Sverige grundat på en tanke om att personer som på grund av olika omständigheter skulle drabbas alltför hårt av en utvisning skall få uppehållstillstånd. Det är av denna anledning som jag valt att ta med bestämmelsen i 5 kap. 6 UtlL i delen som rör förutsättningar för skydd i Sverige. De omständigheter som nämns i bestämmelsen är särskilt utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige samt situationen i hemlandet. Det framgår av förarbetena att denna uppräkning inte är uttömmande och att en sammantagen bedömning av utlänningens personliga förhållanden skall göras. 55 Förutom detta har det också visat sig, vilket kommer bli tydligare nedan, att den behandling som människohandelsoffer kan riskera vid ett återvändande tenderar att bedömas enligt regeln om synnerligen ömmande omständigheter. För att en person skall beviljas uppehållstillstånd grundat på hans eller hennes hälsotillstånd krävs att personen har en livshotande psykisk eller fysisk sjukdom eller ett synnerligen allvarligt funktionshinder och att det inte finns vård att tillgå i hemlandet. Det är inte tillräckligt att vården i Sverige är bättre än i hemlandet. 54 UNHCR:s riktlinjer om könsrelaterad förföljelse II B p Prop. 2004/05:170 s

25 Det krävs även att vården i Sverige ska kunna leda till en påtaglig och varaktig förbättring. Vad gäller anpassningen till Sverige är det avgörande vilken anknytning personen har fått till Sverige då tiden i sig inte ensamt är avgörande för uppehållstillstånd. 56 Av praxis kan utläsas att denna grund verkar tillämpas väldigt restriktivt, närmast aldrig. 57 Det finns emellertid fall där sökandens anpassning till Sverige tillsammans med andra omständigheter har befunnits utgöra humanitära skäl. 58 Utöver detta skall hänsyn tas till situationen i hemlandet. Det skall här göras en samlad bedömning av om en utvisning till hemlandet är olämplig med hänsyn till exempelvis social utsötning eller traumatisering till följd av bland annat människohandel. 59 I praxis finns exempel där risk för social utsötning och stigmatisering grundat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 6 UtlL. 60 Även diskriminering och brist på nätverk i kombination med andra omständigheter har ansetts utgöra humanitära skäl. 61 Mot bakgrund av ovanstående kan det konstateras att det finns en reell möjlighet för människohandelsoffer att beviljas uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter. Personen beviljas emellertid inte uppehållstillstånd grundat på ett skyddsbehov utan istället på grund av andra omständigheter. Det kan här handla om särskilda psykiska eller sociala problem med anledning av människohandeln. Det är därmed inte själva människohandeln i sig som grundar rätten till uppehållstillstånd utan istället de konsekvenser som människohandeln lett till. Det kan emellertid ifrågasättas om samma möjligheter att beviljas uppehållstillstånd enligt 5 kap. 6 UtlL finns idag, i och med ikraftträdandet av den tidsbegränsade lagen. Enligt 11 får uppehållstillstånd enligt 5 kap. 6 UtlL endast beviljas i sådana undantagsfall då detta är nödvändigt för att Sverige skall leva upp till sina internationella åtaganden. Det är enligt propositionen endast 56 Prop. 2004/05:170 s Se b.la. MIG 2014:9 & MIG 2015:4. 58 UM Prop. 2004/05:170 s 192f & MIG 2009: Se b.la. UM & mål nr UM

26 sådana konventionsåtaganden som är införlivade svensk rätt som kan grunda rätt till uppehållstillstånd. 62 I förarbetena uttrycks vidare att 11 inte skall uppfattas som en utvidgning i förhållande till 5 kap. 6 UtlL, snarare tvärtom. 63 Det har inte gått att hitta fall där en kvinna som utsatts för människohandel på grund av sexuella ändamål fått uppehållstillstånd på grund av humanitära skäl sen den nya lagen trädde i kraft. Utifrån förarbetena kan emellertid konstateras att möjligheten för uppehållstillstånd på den grunden sannolikt blivit mindre sedan lagens ikraftträdande Vikten av ett genusperspektiv i bedömningen av kvinnors asylskäl Innan jag går in mer i detalj på skyddsstatusbedömningen skall något särskilt sägas om bedömningen av kvinnors asylskäl. Detta för att ge läsaren en djupare förståelse för de särskilda problem som kan finnas vid bedömningen av kvinnors asylskäl och särskilt gällande människohandelsoffer. Det har framgått att flyktingkonventionen, trots att den skall tillämpas utan diskriminering på grund av kön, utformades med den vuxne heterosexuelle mannen som norm. Mer specifikt han som flytt på grund av sin politiskt oppositionella aktivitet sedan han fängslats av staten. Den traditionella uppfattningen om vem som är att anse som flykting har inneburit att statlig förföljelse och organiserad politisk aktivitet har blivit normen och att kvinnor haft svårare att få gehör för sina asylskäl genom åren. 64 Både kvinnor och män rör sig över gränser i jakt på ett bättre liv men de asylskäl som kvinnor och män åberopar skiljer sig ofta åt. För många kvinnor kan migrationen också vara ett sätt att ta sig bort ifrån övergrepp, våld, slaveri eller social utstötning. 65 Män och kvinnor står även inför olika typer av risker i landet de migrerar till på grund av de beslut och erfarenheter som lett dem dit. 66 Under de senaste åren har antalet kvinnliga migranter ökat och fler kvinnor reser idag ensamma utan stöd av män, söner eller bröder. Som ett resultat av det ökade 62 Prop 2015/16:174 s Prop 2015/16:174 s Bexelius s Bexelius s Jansson Borg s 51f. 20

27 antalet kvinnliga migranter har också kraven på en mer feministisk syn på migrationen ökat. UNHCR:s tidigare nämnda riktlinjer om könsrelaterad förföljelse uppmärksammar bland annat kvinnors särskilt utsatta situation och betonar behovet av ett genusperspektiv vid bedömningen av kvinnors asylskäl. Det framgår vidare av både EU:s och Sveriges jämställdhetspolicy att jämställdhet skall genomsyra hela asylpolitiken. 67 Av förarbetena till den nya utlänningslagen som trädde ikraft år 2006 framhålls även kvinnor tydligare än tidigare, inte minst genom att kön numera utgör en egen flyktinggrund i 4 kap. 1 UtlL. 68 Det kan således konstateras att mycket hänt på senare år och att mycket också gjorts och görs, både nationellt och internationellt, för att försöka garantera kvinnors rättigheter i asylprocessen. Mot bakgrund av ovanstående kan det emellertid också konstateras det finns ett fortsatt behov av att informera och utbilda samtliga handläggare, ombud och andra inblandade i asylprocessen om de särskilda svårigheter som finns gällande kvinnors asylskäl och hur de kan ta sig i uttryck. Utredningar som saknar sådant genusperspektiv riskerar att leda till att personen i fråga förvägras sin rätt att få ett effektivt skydd mot förföljelse. 69 Särskilt beträffande människohandel för sexuella ändamål kan påpekas att rådande stigma kring prostitution i kvinnornas hemländer ofta leder till tystnad hos offren då det är rädda för konsekvenserna av sitt handlade och hur de kommer att behandlas av olika myndigheter. 70 Offer för människohandel lider vidare ofta av svåra psykiska sjukdomar vilket också måste tas med i bedömningen Bexelius s Prop 2005/06:6. 69 Bexelius s Holmström s Se b.la. UM och UM