PLAN. Likabehandlingsplan Garda förskola Garda/Stånga skolområde

Transkript

1 PLAN Likabehandlingsplan Likabehandlingsplan Garda förskola Garda/Stånga skolområde

2 Innehåll 1. Inledning 2. Vision 3. Syfte 4. Skolverkets definition av kränkande behandling 5. Främja barns lika rättigheter 6. Kartläggning, nulägesanslys, mål och förebyggande åtgärder 7. Utvärdering och uppföljning 8. Hit kan du vända dig 1

3 1. Inledning Förskolechefens ansvar är att se till att all personal och barn har en demokratisk människosyn med respekt för olikheter, en trygg och säker lärande miljö. Förskolechefsrollen är att tillsammans med personal, barn och föräldrar kunna förena lärandet med en trygg och säker miljö för alla. Förskolechefens sociala ledarskap handlar om ansvar för den fysiska och psykosociala arbetsmiljö, personalvård, trivselfrågor, barnens trygghet och säkerhet. I Förskolechefens arbetsmiljöansvar som skolledare är han skyldig att följa skollagens föreskrifter i 6 kap. om arbetet med värdegrund och likabehandlingsplan. 2. Vision Regnbågens arbete ska präglas av trygghet, respekt och positivt bemötande. Vi tar avstånd från alla tendenser till kränkningar, diskriminering och trakasserier. Vår verksamhet ska genomsyras av vårt värdegrundarbete där barnen ska ges möjlighet att påverka sin vardag. 3. Syfte Syftet med vår likabehandlingsplan är att skapa en förskola som främjar barns rättigheter och motverkar diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Att känna sig trygg och respekterad är en viktig förutsättning för varje individs utveckling och lärande. 4. Skolverkets definition av kränkande behandling Diskriminering: När ett barn blir sämre behandlad av förskolan än ett annat barn utifrån någon av de sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsidentitet eller könsuttryck, ålder, funktionshinder, sexuell läggning, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. Diskriminering i förskolan kan ske genom de vuxnas beteende, regler och rutiner, planerad verksamhet eller miljön. Direkt diskriminering: När ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon diskrimineringsgrund. Exempelvis om ett barn med funktionshinder inte få börja på förskolan för att resurser inte finns. 2

4 Indirekt diskriminering: När det finns regler på en förskola som verkar rättvisa men som missgynnar ett barn utifrån någon diskrimineringsgrund. Exempelvis om förskolan serverar alla barn samma mat, diskriminerar skolan indirekt de barn som av religiösa skäl behöver annan mat. I förskolan är det personal eller huvudman som kan göra sig skyldig till diskriminering. Ur juridiskt perspektiv kan inte barn diskriminera varandra. Trakasserier och kränkande behandling: Trakasserier är ett bemötande som kränker ett barns värdighet utifrån diskrimineringsgrunderna (kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder) Kränkande behandling är uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och vara riktat mot en eller flera. Kränkning kan vara ett engångstillfälle eller vara systematiskt återkommande. Kränkningar kan vara Fysiska (t.ex. slag och knuffar) Verbala (t.ex. hot, svordomar och öknamn) Psykosociala (t.ex. utfrysningar, grimaser, ryktesspridning, alla går när barnet kommer) Texter och bilder (t.ex. teckningar, lappar, e-post, sms, mms, fotografier) Ett barn kan utsättas för trakasserier och kränkande behandling av såväl vuxna som av andra barn. Skollagen Skollagen (2010:800) fastslår att en viktig uppgift för förskolan är att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på, dvs. människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta Förskolans läroplan, Lpfö 98 reviderad 2010 Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Alla som arbetar i förskolan skall Visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet att visa solidaritet. 3

5 Stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra. Ansvara för att varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde. Ansvara för att det utvecklas normer för arbetet och samvaron i den egna barngruppen. 5. Främja barns lika rättigheter Alla som arbetar på vår förskola ska ge varje barn möjlighet att utveckla sina intressen och förmågor oavsett kön, könsidentitet och könsuttryck, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Främja likabehandling oavsett könsidentitet eller könsuttryck Våra ibland omedvetna förväntningar på flickor respektive pojkar kan påverka deras möjligheter att utvecklas utifrån just sina förutsättningar. Vi behöver därför hjälpas åt att upptäcka när våra antaganden är kopplade till kön och tillsammans arbeta för att motverka det. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller Ett sätt att främja detta arbete är att kontinuerligt se över miljön på förskolan. Vi observerar vilka intressen barnen ger uttryck för och utifrån det organiseras leksaker och miljöer. Ett annat viktigt arbete i vår verksamhet är att följa upp och utmana sådant som det enskilda barnet för stunden är intresserad av. Vi uppmuntrar också varje individ att våga prova sådant som normalt går utanför deras gränser. Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet På förskolan finns dockor med varierat utseenden, exempelvis mörkhyade och ljushyade, pojkar och flickor, med kort och långt hår. Vi arbetar medvetet för att uppmärksamma barn med annat modersmål än svenska, bland annat genom att använda vardagliga ord i samlingen på barnets andra språk, vi räknar och sjunger på bla engelska och arabiska. Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning? Alla barn i förskolan har rätt till sin religion eller tro. Som pedagoger kan vi stödja allas olika uppfattningar genom att lyfta och diskutera vardagliga ting utifrån olika perspektiv. Vi arbetar ständigt med att alla har rätt till sin åsikt! Ibland tycker vi lika och ibland tycker vi olika. Vi har barn som pga sin religion inte äter vissa saker och det kan vara en ingång till samtal om olika religioner. 4

6 Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning Verksamheten utformas så att den ska gynna alla barn och ibland betyder det att vissa barn behöver extra stöd. Det kan exempelvis innebära bildstöd som tydliggör förskolan rutiner, mindre grupper, speciell mat eller tecken som förstärker talet. Vi samarbetar också med talpedagog, specialpedagog, barnpsykolog och BHV, vilka vid behov ger förskolans pedagoger stöd i arbetet med barnen. Vi använder oss av bildstöd och stödtecken på förskolan. Främja likabehandling oavsett sexuell läggning Förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. I förskolan kan det exempelvis handla om att lyfta olika familjekonstellationer genom barnens lek. Mamma-pappa-barn lek kan ibland bli problematiskt för barnen eftersom flera stundom vill vara mamma. Här kan vi som pedagoger vara nära barnen och visa på andra typer av familjeförhållanden, så som mamma-mamma-barn eller pappa-pappa-barn Främja likabehandling oavsett ålder Vi anpassar vi våra miljöer och rutiner för att främja varje barn oavsett ålder. Det är viktigt att varje barn får känna att det kan, att barnet motiveras och stimuleras liksom utvecklas under sin vistelse på förskolan. Vi tror på det kompetenta barnet, det vill säga att alla barn kan utifrån sin nivå och det är pedagogernas uppgift att anpassa verksamheten utifrån det. Främja ett socialt klimat fritt från kränkningar Förskolans pedagoger bemöter varje barn med respekt utifrån just det barnets behov. Vi väljer att förstärka positiva sidor hos barnet liksom att tro på den goda intentionen hos varje individ. Det är viktigt att vuxna reagerar på varje fall av kränkning och att vi ständigt håller dialogen levande kring vilka normer och regler vi har och varför vi har dessa. Inga inbjudningskort till barnkalas får delas ut på förskolan. Vårt förhållningssätt till föräldrarna ska genomsyras av respekt, positivt bemötande och förståelse. Alla föräldrar ska känna sig trygga med att lämna sitt barn på förskolan liksom att ge uttryck för sina åsikter, både positiva och negativa. Det finns alltid tid för föräldrarna att få ett enskilt samtal on de har funderingar över något. 6. Kartläggning, nulägesanslys, mål och förebyggande åtgärder Vi har kartlagt vår verksamhet genom 5

7 Att ta del av Region Gotlands föräldraenkät om barnens trygghet och trivsel på förskolan Att observera barngruppen och lekmiljöerna Utifrån denna kartläggning har vi kommit fram till några punkter som ska vi arbeta förebyggande med. Nulägesanalys: Så här ser vår verksamhet ut just nu! Svordomar och ett hårt språk bland barnen. Mål: Vad vill vi uppnå? Att alla barn ges möjlighet att utveckla ett respektfullt och trevligt språk. Åtgärder: Hur uppnår vi målet? Vi bemöter varje fall av hårt språk genom att lyfta andra ordval, prata om hur det upplevs av andra att bli tilltalad på sådant vis samt bryta aktiviteter i tid som gör det svårt för barnen att hålla ett trevligt språk. Vem gör vad? Vem ansvarar för att det senast blir gjort? All personal, kontinuerligt. Knuffar, slag, bitningar och retningar. Att alla barn får möjlighet att utveckla sin sociala kompetens hur är man en bra kompis? Hur säger man STOP? Vi jobbar med värdegrundsfrågor i grupperna och på samlingarna genom att titta på film, spela forumteater, samarbetslekar samt bild och skapande. I den fria leken och förskolans rutiner finns vi nära barnen och stöder deras utveckling i olika värdegrundsfrågor. Vi talar om vikten av att lyssna på kompisar när de säger STOP. All personal. I vardagen arbetar vi med detta kontinuerligt. På samlingar och grupper arbetar vi mer intensivt med temat En bra kompis. Befästa rutiner runt vardagliga händelser i förskolan Att få en trygg och trevlig lärandemiljö för alla på förskolan Vi har regelbundna och liknande samlingar, på morgonen, före maten och före mellanmålet. Vi sitter vid bestämda platser vid matbordet med samma pedagog i möjligaste mån. Vi All personal hjälps åt att hålla rutinerna även om någon skulle vara sjuk eller borta. Tryggheten i återkommande rutiner ger utrymme för utsvävningar i verksamheten. 6

8 har fasta rutiner för städning/upplockning. Vi arbetar med ljudnivån inomhus Vi vill uppnå en trivsam miljö för barn och vuxna att spendera sina dagar i. Vi vuxna tänker på vår egen ljudnivå och uppmuntrar barnen att prata med varandra i samtalston. Vi förklarar att skrik skadar våra öron och gör oss trötta i huvudet Alla i personalen och alla barn är ansvariga för att vi har en ljudnivå som är ok för allas öron. Känsliga barn får vänta med påklädning till det lugnat sig i hallen då det är en högljudd stund med mycket barn och vuxna på samma ställe och febril aktivitet. 7. Utvärdering och uppföljning Likabehandlingsplanen och plan för kränkande behandling har tagits fram av förskolans personal och förskolechef. Likabehandlingsplanen och plan för kränkande behandling skall utvärderas och omarbetas årligen utifrån vilka behov som finns i barngruppen. Utvärderingen sker i början av oktober där barn, pedagoger och föräldrar ska vara delaktiga i planens utformning. Föräldrarna ska få tillgång till den färdigställda planen och har under en period möjlighet att läsa och komma med synpunkter och frågor på planens innehåll. Därefter fastställs planen i november som gällande för innevarande verksamhetsår. 8. Hit kan du vända dig Förskolan Regnbågen eller tttttttt Förskolechef Emma Jansson

9 BILAGA 1 Dokumentation utifrån Likabehandlingsplan Rektorsområde/ förskola Ansvarig för dokumentation Vad har inträffat? Vilka är inblandade? Genomförda eller planerade åtgärder: Datum för uppföljning Ansvarig personal 8

10 Anmälan om kränkande behandling till huvudmannan Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling reglerar i Skollagen 2010:800 6 kap 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Anmälan till huvudmannen görs av förskolechef/rektor. Skickas till: Region Gotland Registrator BUN Visby Registraturen ansvarar för registrering och diarieföring av ärendet. Nämndsekreterare ansvarar för att förteckning över inkomna anmälningar delges BUN vid nästkommande nämndsammanträde samt att respektive skolformschef informeras om inkommen anmälan. Anmälan om kränkande behandling Förskole/skola/enhet Avdelning/klass Vad har hänt? Kränkande behandling Trakasserier Sexuella trakasserier Beskriv kortfattat vad som hänt: Datum för händelsen Anmälarens namn Utredningen har påbörjats Utredningen kommer att påbörjas den Datum Underskrift av förskolechef/rektor Namnförtydligande Nedan uppgifter ifylles av nämndsekreterare och den som ansvarar för uppföljning Information har getts till BUN Datum Signatur Uppföljning genomförd Datum Underskrift Titel Namnförtydligande 9