Frågor till våra politiker inför valet 9 september 2018

Transkript

1 Frågor till våra politiker inför valet 9 september 2018 Från en värld av till synes gränslösa resurser håller mänskligheten gradvis på att vänja sig vid att jorden är en begränsad, tättbefolkad och ändlig rymd med begränsade resurser att utvinna och allt snävare kapacitet att hantera förorenande utsläpp. Jean-Claude Trichet 2008, chef för Europeiska centralbanken Tankesmedjan Omvända Vär(l)den

2 Vilka är vi? Omvända Vär(l)den började som en studiecirkel inspirerad av en liten skrift från år 2000 av professor Olof Eriksson. Han visade i den hur ett ekologiskt långsiktigt hållbart samhälle samtidigt kunde bli ett program för arbete, välfärd och social rättvisa. Våra studier och så småningom insikter medförde att vi inte bara kunde slå oss till ro med den egna utvecklingen utan vi kände ett starkt ansvar att påverka utvecklingen. En markering av detta var att döpa om oss till tankesmedja. I valen 2010 och 2014 vände vi oss till politikerna i länet med vårt budskap. Vi deltog i den stora klimatriksdagen i Norrköping med riksdagens politiker som målgrupp. Ett antal debattinlägg har publicerats i Nerikes Allehanda och vårt budskap har sammanfattats i en utställning som presenterats på olika platser i Örebro. Läs mer på vår hemsida: Vår övergripande frågeställning är: Hur kan det demokratiska systemet hantera vår tids stora ödesfrågor? Vår slutsats är att de stora avgörande frågorna kan sammanfattas i fyra varandra förstärkande kriser: Resurskrisen. Innebär att vi förbrukar naturresurser i en takt som överskrider naturens förmåga att återskapa dem. Miljö- och klimatkrisen. Innebär att vi med nuvarande omfattning och metoder för produktion och konsumtion släpper ut mer föroreningar i naturen än vad den tål. Den ekonomiska krisen. Orsakar omätliga mänskliga, sociala och ekonomiska skador och bekräftar att det finns allvarliga systemfel i vårt nuvarande ekonomiska system. Den moraliska krisen. Innebär att egoism och girighet alltmer avlöser solidaritet och gemensamt ansvar och att våld i olika former blir ett vanligare sätt att lösa konflikter på alla nivåer i samhället. Hur beskriver vi mänsklighetens läge? Vi använder viktiga naturresurser i en takt som överskrider jordens förmåga att återskapa dem. Det gäller mineraler, olja, gas, skog, odlingsbar jord, fiskebestånd i haven, sötvatten. Begreppet Overshoot day illustrerar detta, det datum då vi gjort av med allt vad jorden klarar att återskapa under året. Detta datum inträffar allt tidigare och infaller nu i början av augusti. Resursförbrukningen skapar i sin tur en miljökris. Vi släpper ut föroreningar och avfallsprodukter i en mängd som naturen inte kan hantera. Det mest akuta och direkt hotande är utsläppen av koldioxid från användning av fossil energi. Stigande temperaturer frigör andra växthusgaser som förstärker växthuseffekten. Risken finns att vi passerar punkten utan återvändo, då planetens temperaturreglerande system helt bryter samman.

3 Och om det ena av de två centrala systemen för vår civilisations överlevnad, ekosystemet, bryter samman, riskerar vi att det andra systemet, våra sociala system, ordnade samhällsbildningar, rämnar. När stora områden, där många människor bor, översvämmas och andra områden drabbas av svår torka kommer människomassor på drift i stora folkvandringar för att finna skydd och försörjning. Den beskrivna framtiden är delvis redan här. Varför är vi där vi är? Vetenskapen har visat att det är övervägande mänskliga faktorer som ligger bakom utvecklingen. Stora förändringar i förutsättningarna för biologiskt liv har skett förr i jordens historia, men då har det varit på grund av stora naturkatastrofer och skeendet har varit utsträckt över lång tid. Nu går det rasande fort ur ett geologiskt perspektiv. Det hoppfulla är dock att det också ligger i mänsklighetens hand att vända utvecklingen. Vad vill vi göra? De två avgörande faktorerna är våra värderingar och vårt politiska system. Inom evolutionsforskningen och forskningsgrenar som har anknytning till den är man överens om att vår förmåga att samarbeta och dela med oss av våra resurser har varit avgörande för människoartens framgångsrika utveckling. Denna människosyn kan vi också se som grund för FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, läroplanerna för det svenska skolväsendet och socialtjänstens portalparagraf. Föreställningarna om vad som är ett gott liv måste påverkas. I stället för att egoistiskt leva för att nå ekonomisk framgång, makt, berömmelse och konkurrensfördelar måste vi omfattas av värden som solidaritet, rättvisa, medkännande, långsiktighet och hushållning med jordens resurser. Samhället I motsats till ovanstående människosyn organiserar vi våra samhällen som om egoism, girighet och konkurrens vore våra enda naturliga drivkrafter. Den nyliberala ekonomiska teori som har dominerat ekonomiska världsordningen i flera decennier har just dessa drivkrafter som utgångspunkt. Det har lett till en dramatisk ökning av skillnader i inkomster och fördelning av resurser i hela världen, både inom länderna och mellan länderna. World Economic Forum varnar i sin slutrapport 1997 profetiskt för effekterna av denna politik: Den nya eran av global tillväxt skapar samma obalanser och ojämlikheter som under den industriella revolutionen gav näring åt nationalism, fascism och kommunism. Många fruktar att sådana repressiva krafter kan komma att förstärkas.

4 Tillväxtfilosofin Fortsatt tillväxt, fortsatt stegring av bruttonationalprodukten, BNP, är den heliga trosdogm som enligt nationalekonomer och politiker är avgörande för välfärd. BNP visar värdet av producerade varor och tjänster, men säger inget om innehållet tvättmaskiner, krigsmateriel och barnpornografi väger lika tungt. Inte heller säger BNP något om hur utfallet fördelas eller om uttag av ändliga resurser ur naturen. Det är egentligen ofattbart hur nationalekonomer och politiker kan hålla fast vid ett så primitivt mått som BNP när det finns gott om vetenskapligt underlag för andra sätt att mäta välfärd. Tillväxten borde beskrivas i hållbarhetstermer med effekter på basala behov som hälsa, utbildning, livskvalitet och rättvis fördelning. Demokratin och klimatet De multinationella företagen har hos sig koncentrerat en enorm rikedom och därmed makt. Beslut som får vittgående konsekvenser fattas i slutna styrelserum helt utanför den demokratiska processen. Den brittiske professorn Colin Crouch menar att demokratierna i Västeuropa och Nordamerika har blivit postdemokratiska, ett politiskt system där politikerna blir alltmer inneslutna i sin egen värld och ägnar sig åt att manipulera allmänheten med reklam och marknadsundersökningar. Samtidigt tycks demokratins yttre former oförändrade: fria val, flerpartisystem, fri debatt, insyn i offentlig förvaltning. När de demokratiska processerna i samhället försvagas försämras också möjligheten att på demokratisk väg lösa klimatproblemen. Ojämlikheten och klimatet Problem av social och politisk art löser man inte genom ökad produktion. Det är barnsligt att tro att en växande mängd nyttigheter och tjänster automatiskt måste leda till att rikedomen s a s flödar över så att alla till slut blir delaktiga av den. Georg Henrik von Wright i Vetenskapen och förnuftet. En gedigen forskning från många vetenskapsområden folkhälsoforskare, statsvetare, ekonomer med flera visar att stor ekonomisk ojämlikhet leder till sämre folkhälsa, minskad tillit, försvagat samhällskitt, ökad social oro och kriminalitet. Sverige är det land i OECD där inkomstskillnaderna ökar mest och det beror givetvis på politiska beslut. Nu vet du hur vi ser på läget. Håller du och ditt parti med? Om inte hur ser då er beskrivning av samhällsproblemen ut och vilka stöd finner ni i forskningen för den? Hur ser er politik ut för att lösa de problem vi beskriver?

5 Vi skulle dessutom vilja ha svar på följande frågor: Våra frågor: 1. Hur allvarlig tycker du/ditt parti att klimatproblematiken är? Vilken uppfattning har ni om vad som händer om vi inte klarar uppgiften att hejda klimatförändringarna i tid och få ner halten av växthusgaser i atmosfären? 2. Hur prioriterar du/ditt parti klimat- och miljöfrågor i årets valrörelse i förhållande till andra frågor som hälso- och sjukvård, skolan, invandring, skattefrågor, arbetslöshet? Hur speglar sig era prioriteringar i konkreta förslag ni ställer eller i politiska utspel? 3. Hur resonerar ni om en fråga innebär en konflikt mellan ekonomisk tillväxt med lokala arbetstillfällen och långsiktiga miljömål? Ett konkret exempel: Bör det allmänna stödja utbyggnad av Örebro flygplats med ökad chartertrafik, som innebär ökade utsläpp av växthusgaser? 4. Är ständig ökning av tillväxten i form av ökad bruttonationalprodukt önskvärd? Är det möjligt med ständig tillväxt på en ändlig planet? Är ökad BNP ett bra mått på ökad välfärd? 5. Här följer fyra typer av åtgärder för att begränsa miljö- och klimathoten. Prioritera från 1 till 4 vilka ni menar har största möjligheterna att i tid hejda hoten och vända på utvecklingen. Siffran 1 ska användas för den viktigaste åtgärden, 4 för den med minst möjlighet att ge effekt: A. Människors egna initiativ, enskilt eller i grupp att leva miljövänligt och minska på sina utsläpp. (Minska bilåkning och flyg, äta mindre kött, sopsortera, investera i solpaneler, minska inköp av prylar, delta i frivilligorganisationer, mm). B. Politiska beslut på övergripande strategisk nivå (t ex investeringar i järnvägsnät, laddstolpar, cykelvägar, stöd till energieffektivisering, etc). C. Marknaden som enligt teorier om konkurrens och marknadsfördelar av egen kraft satsar på att utveckla och sälja miljövänliga produkter och metoder. D. Den tekniska utvecklingen och tekniska innovationer.