Historia Byn och gårdarna
|
|
- Marie Sundqvist
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Historia Byn och gårdarna Sveriges befolkningsstatistik (nuvarande yta) - År År År År År År År År Sverige år ,5 miljoner innevånare - C:a bodde i städerna - 3,2 miljoner bodde på landet o Flertalet på gårdar och i byar o bönder o torpare o Kyrkans, statens och militärens män o Hantverkare - Denna typ av bondesamhälle hade funnits i många 100-tals år, kanske över1000 år Vad påverkar utvecklingen långsiktigt - Religion - Krig Politik - Sjukdomar - Klimat - Lagar - Teknik, Vetenskap - Försörjning Sveriges landskap - Går tillbaka ända till forntiden - Anses äldre än Sverige som riksbildning - Flera landskap var politiskt självständiga under meddeltiden - Landskapslagar och landsting - Länen infördes Kommuner infördes 1862 Kristider i Europa talet o Vikingars och magyarers härjningar o Bondeuppror, många långa krig, digerdöden talet o Många krig Torgny Larsson / Sida 1
2 - Effekter o Minskad befolkning o Mindre odlad areal mindre produktion o Byar förändras o Stärkt makt för stormän (feodalism) Digerdöden talets mitt - 75 miljoner dog i Europa - Kom 1349 till Norden med ett handelsfartyg från England till Bergen i Norge - Dödsängslan bredde ut sig i samhället - Bred nedgång över hela Europa Medeltiden - Byarna bildades - Landskapen indelades i härader och socknar - Kyrkor byggdes i de olika socknarna - Både kungen och kyrkan började ta ut skatter - Många krig mellan små hertigdömen - En privilegierad jordägande adel växte fram - Rättsväsendet utvecklades - Utmynnade i Upplysningen, Vetenskap, Reformationen och Nationalstater Byn - Vanligaste boendeformen för årtusenden o Runt 1000-talet uppkom byarna i Skåne - Gårdarna låg längs en bygata - Jorden uppdelad i o Inägor = vångar för växelbruk o Utägor = ängar, skog, allmänning - Alla bönderna (åbor) hade del i jorden o Tegar - Byalag - Bystämma Ålderman o Byordning - Överheter o Jordägaren o Kyrkan o Kungen, Staten Bonden - Feodalism Förläningar - Bysamhällen Åbo - Stor makt i socken och härad - Stort ansvar för familj och anställda - Gårdarna var grunden i statens ekonomi o Skatter, utskrivningar, soldater - Fram till 1800-talets slut arbetade de allra flesta i Sverige i jordbruket på landet Torgny Larsson / Sida 2
3 Rättskipning och bestraffning - Gården o Bonden - Byn o Bystämman - Socknen o Sockenstämman - Häradet o Tinget - Kyrkan o Domkapitlet, kyrkorådet Tegskifte (bolskifte) - Runt 1000-talet uppkom byarna i Skåne - Under medeltiden genomfördes tegskifte - Då definierade man vilka som var delägare i byn, och hur stor andel var och en hade - Enligt detta delades: o Byns tomtmark (bygata) o De odlade vångarna (delades i tegar) o Del av ängarnas avkastning o Hur mycket boskap man fick ha på bete o Hur mycket skatt var och en skulle betala till kronan, kyrkan och lokal jordägare Byordning - Den komplicerade delningen krävde regler hur man skulle komma överens - Byalag Bystämma Ålderman - Byordning nertecknades - Den som bröt mot byordningen bestraffades med böter utfärdade Kongl. Maj:t en Mönsterbyordning - Tegskiftet bestod fram till jordreformerna på 1800-talet. Byordningens regler - Alla beslut fattades gemensamt på bystämman, där åldermannen var sammankallande - Hur tvister skulle lösas - Öppen eld, stängsel, djurhållning, hundar, svin - Dikning, vägar - Odlingsrutiner samordning Jordarter - Kronojord o Ägs av staten o Grundskatter och en arrendeavgift (avrad) - Frälsejord och Kyrkojord o Ägs av adelsman eller kyrkan o Skattefri - Skattejord o Ägs av bonden själv o Grundskatter - År 1750 var krono- och frälsejord störst - År 1850 var 60 % skattejord Torgny Larsson / Sida 3
4 Skatteköp - Köp av kronojord till skattejord - Till 1723 var det uteslutande adeln som kunde äga frälsejord - Efter 1723 kunde frälsejorden även ägas av präster och borgare - Från 1789 kunde även bönder äga frälsejord Skatter - Bevillingar o Engångsskatter - Avrad o Kronobönders arrendeavgifter till staten - Jordeboksränta Mantalsränta o Baseras på åsatt mantalet (taxeringsenhet) - Tioendet o Efter reformationen 2/3 till staten och 1/3 till prästen Byn - Sprängdes med jordreformerna på 1800-talet o Storskifte, Enskifte, Laga skifte o Varje gårds jord i ett sammanhängande skifte o Gårdsbyggnaderna flyttades ut - Ny form av byar har bildats på 1900-talet Jordreformerna - Storskifte (slutet av 1700-talet) - Enskifte (stadgad 1803) - Laga skifte (stadgad 1827) - Jorden skiftades mellan markägarna - Bönderna fick sin mark samlad i ett eller ett fåtal jordområden (skiften), i stället för att ha flera små tegar - Många gårdar flyttades ut från byn, och ligger där än idag - Bygemenskapen sprängdes Bylivet förändras - Kring år 1800 fanns omkring 1200 byar i Skåne Sjuttio år senare hade ungefär 1130 blivit skiftade - På många platser avbröts den månghundraåriga traditionen med bystämma, byalag och samarbete både i arbeten och vid fester - Nya vägar anlades också. Ofta följde de skiftesgränserna och syns i landskapet med sina räta, skarpa vinklar - Eftersom befolkningen ökade under 1800-talet byggdes så småningom nya hus i byarna, så kallade gatehus för hantverksfamiljer och husmansboställen - En husman var ungefär en jordbruksarbetare utan egen jord Fastighetsköp - Uppbud och fastebrev (häradsrätten) fram till Lagfartsböckerna Inskrivningsnämnder och fastighetsböcker Lantmäteriet idag Lagfarter, Fastighetsregistret Torgny Larsson / Sida 4
5 Skatteuttagets utveckling - Skatt på jord o Mantalsränta/tionde o Fastighetsskatt - Skatt på inkomst - Skatt på konsumtion o Moms o Energiskatt o Skatt på tobak, spel o Kyrkoskatt Fastighetsbeteckningar - Idag o Hassle 4:16, Eslövs kommun, Skåne län o Värlinge 7:2, Eslövs kommun, Skåne län o Lavspinnaren 7, Malmö kommun, Skåne län - Tidigare o Hassle nr 4, 1/24 mtl, Stehag (M) o Haga gård, Stehag (M) o Lavspinnaren 7, Vintrie (M) o Rundelen XIX, Karoli (M) o Käglinge nr 6, Litt Ac, Glostorp (M) Släktforska om gårdars historia - Hemman, mantal, jordnatur, ägande, jordeböcker - Husförhörslängder - Mantalslängder - Uppbud och fastebrev (häradsrätts arkiv) - Skiften (jordreformer) - Historiska kartor (lantmäteriets hemsida) - Lagfartsböckerna Inskrivningsnämnder och fastighetsböcker Lantmäteriet idag (Lagfarter, Fastighetsregistret) - CD: Sveriges Befolkning 1980 och Bok: Gods & Gårdar Mantal (hemmantal) - Historik, kameral taxeringsenhet som utgjorde grund för beskattning. - Talet utgjorde ett mått på gårdens skattekraft och bestämde skatt och arrenden. - Ursprungligen var måtten 1, 1/2 eller 1/4. - Hemmansklyvningar och nedskrivningar av mantalet (förmedling) ledde efterhand till förskjutningar i kvoterna (till exempel 25/768). Fastigheter på landet - Slott, Säterier - Herrgårdar, Gods, Kungsgårdar - Militära boställen - Gårdar - Torp - Soldattorp, båtmanstorp - Stugor, backstugor, hus Torgny Larsson / Sida 5
Historia Byn och gårdarna
Historia Byn och gårdarna År 1850-3,5 miljoner innevånare i Sverige - C:a 300.000 bodde i städerna - 3,2 miljoner bodde på landet - Flertalet på gårdar och i byar - 230.000 bönder - 500.000 torpare - Kyrkans,
Läs merHistoria prov. Här kommer begreppen och frågorna jag vill att du tränar på. Du avgör själv om du vill träna in enkla svar eller utvecklade svar.
Historia prov Du ska få ha ett prov i historia kring Medeltiden tisdag 24/9. Provet handlar om begrepp och frågor kring orsaker och konsekvenser. Alla begrepp och alla frågor har vi pratat om och arbetat
Läs merStormaktstiden- Frihetstiden
Stormaktstiden- Frihetstiden Lpp Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden del 2 => Förklara hur Karl XI och Karl XII försökte göra Sverige till ett Östersjörike (reduktionen, ny krigsmakt, envälde)
Läs merEnskiftet och dess genomförande i Hög 1803-04
Enskiftet och dess genomförande i Hög 1803-04 Av Bo Arvidson Den 14 mars 2004 firade Högs by skifteslag, att det var 200 år sedan enskiftet genomfördes i Hög. Skifteslaget består av ett 30-tal delägare,
Läs merInnehåll. Förord. Inledning. 15 Medeltid och tidigmodern tid en klerkernas och adelns tid DEL 1 KLERKERNAS TID 800 1520. Vikingatid och tidig medeltid
Innehåll 11 13 Förord Inledning 15 Medeltid och tidigmodern tid en klerkernas och adelns tid 17 Könsrelationernas betydelse för samhällsorganisationen 20 Klerkernas tid stat och kyrka etableras 22 Adelns
Läs merVad är åbor och rusthållare?
Vad är åbor och rusthållare? av Bengt Avenberg Ofta stöter man på som släktforskare på ord och titlar som inte brukas i dag. Det finns många märkliga ord, ibland bortglömda, ibland med en helt annan innebörd
Läs merMedeltiden e.kr
Medeltiden 1000 1500 e.kr Medeltidens människor De fyra stånden; adel, präster, borgare och bönder Bönder och trälar 92% Borgare (stadsbor) 5% Nunnor, munkar och präster 2% Adel 1% Jorden är nu rund och
Läs merMedeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden.
Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Vad hände under medeltiden? Sverige blev ett rike. Människor blev kristna. Handeln ökade. Städer började byggas. Riddare och borgar.
Läs merKvarnby by på 1700 talet
Kvarnby by på 1700 talet Kvarnbys lycka är dess jord Jag är släktforskare sedan cirka 5 år tillbaka. Jag har kartlagt den egna och makens släkt, men är intresserad också av att hitta historierna bakom
Läs merAllmänningar i Sverige
135 Sveriges lantbruksuniversitet Påbyggnadskurs i skogshistoria Essäfråga i Skogshistoria 16 maj 1994 Allmänningar i Sverige Marie Dahlstrand -kurs 90/94- p 136 Inledning Allt sedan ättesamhället (då
Läs merKRISTENDOMEN. Kristendomen spreds till Sverige från Europa Människorna byggde sina egna kyrkor De som gick till samma kyrka tillhörde samma socken
Medeltiden KRISTENDOMEN KRISTENDOMEN Kyrkan var sträng, de som inte löd kyrkans regler kallades kättare Bönderna fick betala skatt till kyrkan, kallades tionde Påmedeltiden var Sverige katolskt, påven
Läs merInledning 7 Ale tre landskapstyper och fem socknar 13 Naturlandskapet 21 Vår tidiga historia 27 Jord och skog ett rikt odlingslandskap 51 Kyrkan en tusenårig kulturbärare 77 Det offentliga skolor, sjukvård
Läs merGamla Pershyttan. MARKANVÄNDNINGSANALYS Camilla Ährlund
BILAGA 4 Gamla Pershyttan MARKANVÄNDNINGSANALYS Camilla Ährlund 2001 Utsikt från Gråbergstippen. Bilden till vänster är tagen omkring 1900, bilden till höger hundra år senare år 2001. Bilderna visar hur
Läs merForntiden. STENÅLDERN år f.kr lärde sig svenskarna att odla. - Människorna kunde tillverka enkla verktyg av trä och flintasten.
FORNTIDEN ISTIDEN - Inga människor kunde bo i Sverige - 5000 år f.kr hade isen smält, och då invandrade människor till Sverige - De första svenskarna var nomader Forntiden STENÅLDERN - 3000 år f.kr lärde
Läs merNär husförhörslängderna tar slut! - mantalslängder och andra källor
När husförhörslängderna tar slut! - mantalslängder och andra källor 2016-12- 02 Tsff Kerstin Carlborg 2016 1 Mantalslängder och andra källor Varför fördes mantalslängder? Hur man hittar mantalslängder
Läs merUpptäck Historia. PROVLEKTION: Digerdöden orsak och konsekvenser
Upptäck Historia Upptäck Historia Lgr 11 är ett grundläromedel i historia för årskurs 4 6. Läromedlet består av grundboken Upptäck Historia med tillhörande två arbetsböcker och en lärarbok. PROVLEKTION:
Läs merLaga skifte i Skruvby
Växjö universitet HIC160 Institutionen för humaniora VT-04 Historia 2004-06-02 Handledare: Ulla Rosén Examinator: Malin Lennartsson Laga skifte i Skruvby - Jord och befolkning 1825-1845 Ted Gunnarsson
Läs merOrd och begrepp från svunna tider
Ord och begrepp från svunna tider Liten ordlista till hjälp för läsaren av släkthistorier. Charley Nilsson 1 Till hjälp åt läsare och ovana forskare I släktforskningssammanhang stöter man på många ord
Läs merLantmäteristyrelsens arkiv - LMS
Lantmäteristyrelsens arkiv - LMS Källa: Lantmäteriets hemsida I LMS-arkivet finns material från år 1628 och ända in på 1900-talet. Här finns vägkartor, läns- och landskapskartor, generalkartor, sockenkartor,
Läs merFÖR LÄNGE SEN I SVERIGE
ARBETSFRÅGOR FÖR LÄNGE SEN I SVERIGE Sveriges medeltid 1100-1200-tal MEDELTIDEN s.6 1. Hur kan man sammanfatta medeltiden? a) Som en långtråkig tid då inget hände b) Som en mycket händelserik tid c) Som
Läs merSödra Mjönäs Bönderna under 1500-talet
Södra Mjönäs Bönderna under 1500-talet Tony Olsson För tre år sedan påbörjade jag ett arbete med att skriva av och dokumentera det jag hittar om Vånga socken under dansktiden och fram till 1600-talets
Läs merKulturlandskapsanalys med arkeologisk utredning, Flyttning av kraftledning väster Hjärup Flackarps och Uppåkra socknar Staffanstorps kommun Skåne
kulturlandskap och arkeologi rapport 2017:5, 247 92 Södra Sandby Kulturlandskapsanalys med arkeologisk utredning, steg 1 Flyttning av kraftledning väster Hjärup Flackarps och Uppåkra socknar Staffanstorps
Läs merRysslands problem före revolutionen.
Rysslands problem före revolutionen. - Feodalt system. Livegenskapen avskaffas 1861. - Ont om land. Ingen skiftesreform. - Växande befolkning. Drabbar främst bönderna. Bönderna utgjorde 80 % av befolkningen.
Läs merIntroduktionsföreläsning i fastighetsrätt
Introduktionsföreläsning i fastighetsrätt Fastighetslagstiftning Fastighetsrättshistoria Fastighetsbildning, fastighetsindelning 1 Hemman, torp, mantal, frälsegård 2 Fastighetsrättshistoria Nomad-jordbrukssamhälle
Läs merI FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN
I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Källmaterial... 3 ff ff ff ff f - Johan Johansson... 4 ff ff ff ff Olof Johansson... 5 ff ff ff
Läs merSkiftesreformer i Sverige Stor-, en- och laga skifte. Örjan Jonsson JK92J96
99 Skiftesreformer i Sverige Stor-, en- och laga skifte Örjan Jonsson JK92J96 100 Inledning Den historiska bakgrunden av den odlade jorden karaktäriseras aven stark uppsplittring mellan olika delägare
Läs merÄmnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov A. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov A Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Historiska tidsbegrepp När vi studerar historia använder vi tidsbegrepp för att sortera det som hände i olika tidsperioder.
Läs merFRANSKA REVOLUTIONEN. Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen?
FRANSKA REVOLUTIONEN Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen? Situationen i Frankrike 1789 Frankrike hade krigat med Storbritannien
Läs merarkeolog person som har till yrke att studera hur människor levde för mycket länge sedan
RUNRIKET anhörig person som man är nära släkt med arkeolog person som har till yrke att studera hur människor levde för mycket länge sedan avsluta göra så att något blir klart ben hård del av skelettet
Läs merFRANSKA REVOLUTIONEN. Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen?
FRANSKA REVOLUTIONEN Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen? Situationen i Frankrike 1789 Frankrike hade krigat med Storbritannien
Läs merTräff 2 Jordbruk i Kvarsebo på 1700 1800-talet
Uppodlingar och förbättrade metoder ger snabb befolkningsökning Under 1700- och 1800-talet skedde en mycket snabb utveckling av jordbruket i Kvarsebo genom att nya områden uppodlades och förbättrade metoder
Läs merFöre 1789: Adeln 300 personer = 1 röst Präster 300 personer = 1 röst Tredje ståndet 600 personer = 1 röst
Historia. Staten hade dålig ekonomi. (Bland annat p g a 7åriga kriget med Storbritannien) Dåliga skördar ledde till att brödpriserna steg. Ludvig XVI var inte intresserad av politik, ville hellre jaga
Läs merByn Lia. (utdrag ur Vessige och Alfshög, två socknar i Ätrans dalgång, Sven Larsson 1996)
Byn Lia Mitt i Halland, strax norr om Sjönevad, nära Krogseredsvägen ligger byn Lia. I äldre tider stavades namnet Lija och därefter Lya. Men byn har fått sitt namn av att gårdarna på sin ursprungliga
Läs merVästra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka
Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka Kyrkbyn Under medeltiden (1060-1520) fanns det en kyrkby i Västra Skrävlinge. Man kallade kyrkbyn för byhem eftersom alla gårdarna låg samlade runt kyrkan.
Läs merBerättelsen om Sundbyholm, sammanställd och nedtecknad i december 2013 av ett barnbarn i Löfstugan. Sundbyholms slott
BerättelsenomSundbyholm,sammanställdochnedtecknadidecember2013avettbarnbarniLöfstugan Sundbyholmsslott EgendomenSundbyholmägdesavEskilstunakloster,mendrogsvidreformationen ochreduktionenmedbörjan1527intillkronanavgustavvasaochblevenkungsgård
Läs merReligion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING
Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Vad 4b ska kunna i religion och historia torsdagen den 12 mars Kort sammanfattning Det ser nog ändå mycket
Läs merHammarkinds Härad. Ordlista. med förklaringar och fakta
Hammarkinds Härad Ordlista med förklaringar och fakta Härad Härad, ett mindre rätts- och förvaltningsområde inom ett landskap. Redan före mitten av 1300-talet var häradsindelningen genomförd i landskapen
Läs merFranska Revolutionen. Varför blev det revolution? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen?
Franska Revolutionen Varför blev det revolution? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen? Franska revolutionen Före revolutionen Kungen och adeln bestämde allt De flesta människorna
Läs merEN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1
1 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR SYFTE Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk
Läs merFastigheter och gårdar. Vem har ägt fastigheten/gården? Vilka ägor och servitut hörde till
Fastigheter och gårdar Vem har ägt fastigheten/gården? Vilka ägor och servitut hörde till Landsarkivet i Östersund 2016 Fastigheter och gårdar Att ta reda på upplysningar om en fastighet är en väldigt
Läs merRP 102/2015 rd. De föreslagna lagarna avses träda i kraft under 2016.
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om fristående tillandningars upphörande som fastigheter och vissa andra lagar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås
Läs merORSAKER TILL DEN ENGELSKA REVOLUTIONEN
ORSAKER TILL DEN ENGELSKA REVOLUTIONEN BAKGRUND Crécy 26 augusti 1346 (En del av det s.k. Hundraårskriget 1337-1453) Engelska långbågar Kanoner DIGERDÖDEN 1348-49 Pandemi som medförde en enorm folkminskning
Läs merKRÅKETORP. Torp nr Fast.bet. Torpets namn SB/SK Karta Karta Karta Karta ) Södergården 107 X BS X X 108 X BS X X
KRÅKETORP Torp nr Fast.bet. Torpets namn SB/SK Karta Karta Karta Karta 1826 1870 1879 2002 2) Södergården 107 X BS X X 108 X BS X X 109 Carlslyckan SK X BS X X BS = Backstuga 2) Utdrag från karta laga
Läs merNär man slår och forskar i de gamla husförhörslängderna och kyrkoböckerna träffar man på namn och platser som är mer eller mindre försvunna.
Den försvunna byn Lundby Denna karta finns som bakgrund till en artikel om de böcker som skrevs av Lars Widding på 1960-talet under samlingsnamnet Sorundasviten. Här finns 4 gårdar inritade vid Lundby
Läs merVad menas med en högkultur? Diskutera med din bänkgranne i 4 minuter så brainstormar vi allt ni vet om högkulturer. Vet du inte så använd din fantasi
Att kunna: Hur levde människan innan hon blev bofast? Vad är det som kännetecknar en högkultur? Hur var det nya samhället när människan blev bofast? Hur uppstod högkulturen Egypten? Vad är det som kännetecknar
Läs mermedeltiden 1050-1523 Malin Hägg, Emådalskolan, Mörlunda www.lektion.se
medeltiden 1050-1523 Medeltiden Medeltiden varade i Sverige i ungefär 500 år. Mellan åren 1050 1523. Under medeltiden hände det mycket både inom kyrkan och med handeln. Jordbruket utvecklades också genom
Läs merKapitel - 4. Skimmelån vid Hällekilssättra akvarell av Tord Ljungström.
Kapitel - 4 Skimmelån vid Hällekilssättra akvarell av Tord Ljungström. Laga skifte i Hällekils hemman Hällekils hemman ligger i Övre Ulleruds socken, Forshaga kommun, Värmlands län. Byns lantliga bebyggelse
Läs merHögkulturerna. Historia.
Högkulturerna. Historia. Högkulturer För 10.000 år sen - övergång från jägare/samlare till jordbrukare med husdjur. Efter några tusen år ledde jordbruk till bofasthet, man började då bygga varmare hyddor
Läs merSvensk historia 1600-talet
Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och
Läs merSkriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se
Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se Detta är ett utdrag ur handboken Skriv för din släkt! Innehållsförteckning, två sidor plus ett exempel. Innehållsförteckning OM ATT SKRIVA.
Läs merEtt nytt sätt att se världen på
Ett nytt sätt att se världen på. 1650 1800. Medeltiden Kungamakt Med hjälp av städerna. Kyrkan Feodalism Kunskapsmonopol Europeisk organisation Vad händer? Reformationen. Upptäckterna Arméer och länder
Läs merKulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland
Kulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland Håkan Nilsson Kalmar läns museum Rapport 2007 Sammanfattning Denna kulturhistoriska utredning av ett område,
Läs merAntiken 700 f Kr 500 e Kr. Greker och Romare
Antiken 700 f Kr 500 e Kr Greker och Romare Varför dessa årtalsgränser? Händelser som traderats muntligt från 1200- talet f Kr, krig o myter m hjältar skrivs ned i Iliaden/Odysseen äldsta diktverken i
Läs merM Uppdragsarkeologi AB B
. C M Uppdragsarkeologi AB B 2 C. M Uppdragsarkeologi AB B 3 Med anledning av beslut från Länsstyrelsen i Skåne län har CMB Uppdragsarkeologi AB i samband med markarbeten för nytt VA inom fastigheten Löddeköpinge
Läs merÅrsuppgift Närkes Skogskarlar 2015
Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Må nu icke Talmannen och hans Karlar ångra sitt beslut att Eder dubba till Skogskarlar. Bevisa för Karlarna att de fattat rätt beslut genom att under kommande årsrunda
Läs merMEDELTIDEN. Tidig Medeltid ( ) Högmedeltid ( ) Senmedeltid ( )
MEDELTIDEN Tidig Medeltid (476-1000) Högmedeltid (1000-1300) Senmedeltid (1300-1500) TIDIG MEDELTID - POLITIK 476 sista Romerska Kejsaren störtas! Feodalism Feudum (jordinnehav) att äga jord var mycket
Läs merVad karaktäriserar vikingatidens Gotland
Vad karaktäriserar vikingatidens Gotland Högkonjunktur!! Syns i silverskatter, rikt material i såväl gravar som hamnplatser. Rikedomen som byggs upp under vikingatid omsätts med kristendomens inträde i
Läs merENKEL Historia 7-9 ~ del 2 2
ENKEL Historia 7-9 ~ del 2 2 DEMOKRATI I SVERIGE Folkrörelser Under 1800-talet var det många människor, som tyckte att de levde i ett orättvist samhälle. Tillsammans bildade de föreningar, som hade en
Läs merUtdrag ur föredrag om SENNEBY mellan åren 1640-1858 1
1 Utdrag ur föredrag om SENNEBY mellan åren 1640-1858 1 Laga skifte infördes i Sverige 1827 med förordning om hur uppdelning av jorden skulle ske. Redan då frågade lantmätaren Sennebybönderna, om man ville
Läs merAllmänningskogar i Norrland och Dalarna
209 Allmänningskogar i Norrland och Dalarna Anders Nyberg 92/96 210 Allmännings skogar Vad är en allmänning? En allmänning är ett av flera jordägare gemensamt ägt, ostyckat jordstycke. Under medeltiden
Läs merVandring längs Lärjeån med tema Förhistoriska och historiska perspektiv på människa, jordbruk och natur.
Vandring längs Lärjeån med tema Förhistoriska och historiska perspektiv på människa, jordbruk och natur. Johannes Daun Innehåll De första människorna. Stenåldern fram till ca 4000 f. kr.... 2 Sveriges
Läs merFRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI Frihet, jämlikhet, broderskap
FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI 1789 Frihet, jämlikhet, broderskap Vad är historia? Vad är historia? Frågan är svår att definiera då svaren är många. Det som man säkert kan säga är att historia handlar om
Läs merKast är en social indelning
Hinduismen del två Kast är en social indelning Kastväsendet uppstod i samband med ariernas invasion av Indien på 1500- talet f.kr då de besegrade draviderna som bodde på den indiska halvön. Den klassiska
Läs merE S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E
EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till
Läs merUPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna.
UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. I den här essän kommer jag att undersöka och jämföra skillnader och likheter i orsakerna till den amerikanska
Läs merOm Kestad. Torpet Anemossen heter numera Anemossen 1:1.
Om Kestad Kestad ligger norr om Kinne-Kleva vid Kinnekulles fot. 1310 nämns Kithestahum, 1312 in Kydistadum. Socknens först nämnda gård är Göksholmen, år 1399. En kyrkby som ligger österut vid foten av
Läs merAmerika Orsak: Den amerikanska revolutionen Händelse: Amerika blir ett land, Konsekvens: Migration 30miljoner flyttar till Amerika
Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen - Varför ville amerikanerna upphöra att tillhöra det brittiska riket? - Varför hade England höjt skatterna för de amerikanska bosättarna? Händelse: Amerika blir
Läs merÖREBRO UNIVERSITET Akademi: HumUS Kurs: Historia C VT-2014
ÖREBRO UNIVERSITET Akademi: HumUS Kurs: Historia C VT-2014 "Den arbetsvilliga torparen" - En studie kring laga skiftes påverkan av torparkontrakten och villkoren vid Bystad och Karslunds herrgård mellan
Läs merRevolution. Giljotin. Monarki. Republik. Yttrandefrihet. Liberalism. Konservatism. Skräckvälde. Privilegier. Napoleon. Det tredje ståndet
Revolution Giljotin Monarki Republik Liberalism Yttrandefrihet Konservatism Skräckvälde Napoleon Privilegier Det tredje ståndet Ståndssamhälle Nationalförsamlingen Klassamhälle Envälde Självständighet
Läs merINDUSTRIELLA REVOLUTIONEN
INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN ca1780-1890 Utkik Historia Gleerups 2016 red: Mikael C. Svensson Bellevueskolan Malmö INDUSTRIALISERINGEN Efter det här blir världen aldrig sig lik! Så har människor säkert sagt
Läs merPlanerad bergtäkt i Gillberga, Persnäs socken, Borgholms kommun, Öland
Planerad bergtäkt i Gillberga, Persnäs socken, Borgholms kommun, Öland Arkeologisk förstudie, 2003 Håkan Nilsson Kalmar läns museum. Rapport 2003 1 Inledning Denna rapport redovisar resultatet av en arkeologisk
Läs merVästra Hisings härad (som omfattade socknarna Torslanda, Björlanda, Säve, Backa och Rödbo) tillhörde Norge fram till freden i Roskilde 1658.
[b]lite om Hisingens historia[/b] [h]hisingen[/h] Hisingen är till ytan Sveriges fjärde största ö (Gotland 2 994 km² Öland 1 347 km² Orust 346 km² Hisingen 199 km² Värmdö 181 km² Tjörn 148 km² Väddö och
Läs merom förändringar, emigration och nya levnadsvillkor
om förändringar, emigration och nya levnadsvillkor Under slutet av 1800-talet genomfördes en av de största förändring som svensk landsbygd varit med om. Många byar splittrades när bönder fick flytta ut
Läs merEN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE
ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT GEOGRAFI Syfte Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden
Läs merSödervångskolans mål i SO
Södervångskolans mål i SO Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det fösta skolåret ha kunskap om våra vanligaste trafikregler och visa ett moget och säkert beteende i trafiken känna till några
Läs merFettjestad 6:9 A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I. Rapport 2010:2. Arkeologisk utredning etapp 1
Rapport 2010:2 Arkeologisk utredning etapp 1 Fettjestad 6:9 Intill RAÄ 12 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L N I
Läs merMedeltid. Lydnad betydde att man lovade att lyda Gud mer än man lydde människor. Fattigdom betydde att man lovade att man inte skulle äga någonting.
Medeltiden 1 Medeltid I Sverige 1050-1520 (500-1500 ute i Europa) Tider förändras sakta Efter det vi kallar Vikingatiden kommer medeltiden. Nu var det inte så att människor vaknade upp en morgon och tänkte:
Läs merRUNNAMÅLA Förslag: Klass 3
RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 Skogslandets jordbruk: Utmärkande för byn är de flera hundra meter vällagda stenmurarna från 1900-talet. De finns både runt åkrar och i skogen på berghällar. Åkermarkerna i byn
Läs merArkivförteckning. Vallersta by. Protokoll för Vallersta byamän. 1 1923-1955 1 hf. Häri även F1. Serie. Plats Volym Tid Anmärkning
signum A1 Protokoll för amän 1 1923-1955 1 hf Häri även F1 signum F1 Handlingar rörande vägar - 1690-1913 Bäckbron i Sickelsta 1690 Kyrkovägen mellan Hörsta och Fylsta 1778 Snöplogning 1780 Snöskottning
Läs merLars Gahrn. Herrevadsbro 1251. Om liv och leverne på medeltiden bearbetad av Anna Bratås
Lars Gahrn Herrevadsbro 1251 Om liv och leverne på medeltiden bearbetad av Anna Bratås Maktens vägar Hon är så trött av att alltid oroa sig. Oroa sig över att rövare ska plundra matförråden. Att hungriga
Läs merNärheten till stan har medfört, att allt fler av de icke jordägande röbäcksborna sökt sig till Umeå för sin utkomst.
Så var det Förr Omkring 500 e Kr hade de inre delarna av Röbäcksslätten och sandåsen, där de äldre delarna av byn nu ligger torrlagts och det blev möjligt för människor att bosätta sig där. Stenåldersfynd
Läs merArkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10
Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 2002:10 Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 1 Rapport
Läs merLAKVATTENDAMM ÖVER HAGSÄTTER GÅRD
RAPPORT 2015:45 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING LAKVATTENDAMM ÖVER HAGSÄTTER GÅRD RAÄ 138:1 HAGSÄTTER 21:35 BORGS SOCKEN NORRKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ROGER LUNDGREN Lakvattendamm över Hagsätter gård
Läs merUPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.
UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen
Läs merHur vi utformar ett utmanade läromål som tydliggör vad som ska läras:
Hur vi utformar ett utmanade läromål som tydliggör vad som ska läras: Tydliga för elever och lärare - Dela undervisningsmålen - Tydliggöra mål genom matriser. Visa exempel på framgångskriterier. Jag kan
Läs merSveriges Häradsallmänningar. Långsiktigt brukade skogar med rötter i medeltiden
Sveriges Häradsallmänningar Långsiktigt brukade skogar med rötter i medeltiden 1 I äldre medeltid var södra och mellersta Sverige glest befolkat. De stora skogarna mellan byarna var ingen mans land, där
Läs merBEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6
BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten avslutas med vilka
Läs merFranska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning
Franska revolutionen Franska revolutionen En sammanfattning en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt Kungen, Ludvig XVI, hade all makt Den som var kung kunde kalla
Läs merVärlden idag och i morgon
Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den
Läs merLinnebjörke rote i Dädesjö socken. Berättelsen om en stor by i ett gammalt kulturlandskap som nästan helt försvunnit in i
Böcker Linnebjörke rote i Dädesjö socken. Berättelsen om en stor by i ett gammalt kulturlandskap som nästan helt försvunnit in i historiens töcken. I Trolles jordabok finns år 1481 en anteckning om "Leenbörke".
Läs merMEDELTIDEN. ca
MEDELTIDEN ca1050-1520 Medeltiden var en intensiv expansionsperiod, både materiellt och andligt. Under medeltiden utvecklades jordbruket i takt med att nya jordbruksmetoder och uppfinningar togs i bruk.
Läs merOBS! Det kan finnas fel så se inte detta som en säker källa
OBS! Det kan finnas fel så se inte detta som en säker källa MEDELTIDEN Kristendomen införs under 1000-talet i Sverige och med den medeltiden. Medeltiden slutar med de religiösa och politiska förändringar
Läs merStormaktstiden fakta
Stormaktstiden fakta 1611-1718 Stormaktstiden varade i ca 100 år. Sverige var stort och hade en miljon invånare. Som levde i ett stånd samhälle. Under denna tid skaffade Sverige sig mycket makt och erövrade
Läs merEN ALLMANNINGS ALDRE HISTORIA:
141 EN ALLMANNNGS ALDRE HSTORA: LOSNGS HARADSALLMANNNG A v: Steflan (justavsson. 142 EN ALLMÄNNNGS ÄLDRE HSTORA: LÖSlNGS HÄRADSALLMÄNNNG nledning: dagens läge talar man mest om bolagsskogsbruk eller småskogsbruk
Läs mer7 Skifteslandskapet 1800-1945 7.1 Landskapsförändringarna
7 Skifteslandskapet 1800-1945 I de historiska årsringarna är detta en epok som satt sin prägel på landskapet mer än någon annan. Det tidiga 1800-talet inleddes med radikala jordreformer som ledde till
Läs merKullbäckstorp i Härryda
UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK UTREDNING Kullbäckstorp i Härryda Västra Götalands län, Västergötland, Härryda kommun, Råda socken, Kullbäckstorp 2:2 med flera Glenn Johansson UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK
Läs merStenvalvbro vid Ökna, foto KBT
Riksintresse för kulturmiljövården Eriksgatan" Önnersta - Aspa (fd Penningby) (D43) KUNSKAPSUNDERLAG Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Värden Kunskapsvärde Ursprunglig vägsträckning, kontinuerligt brukad
Läs merPlattgårdar och avhysta byar Plattgårdssystemets spridning och förändring av landskapet
Lunds universitet Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi GEGM01 Geografi Examensarbete för magisterexamen Plattgårdar och avhysta byar Plattgårdssystemets spridning och förändring av landskapet
Läs mer