Grundskolenämnden kallas till sammanträde Måndag den 18 september 2017

Transkript

1 Grundskolenämnden kallas till sammanträde Måndag den 18 september 2017 Sammanträdet är öppet för allmänheten. Tid: Plats: Olovsholmsgatan 32 Plan 1, Sammanträdeslokal BORGSTENA Ledamöter: Ersättare: Per Carlsson (S) Ordförande Ulf Sjösten (M) Förste vice ordförande Lennart Andreasson (V) Andre vice ordförande Emina Beganovic (S) Inge Pettersson (S) Pernilla Ohlsson (S) Anna-Karin Gunnarsson (MP) Martin Nilsson (M) Birgit Wahlgren (L) Jan Idehed (C) Anders Alftberg (SD) Börje Larsson (S) Sahra Osman (S) Marcus Gunnarsson (S) Jessica Eriksson (S) Jesper Nordén (V) Per Flensburg (MP) Björn-Ola Kronander (M) Dennis Jernkrook (M) Tommy Ky (L) Åke Ekvad (KD) Andreas Exner (SD) Partigruppmöten för politisk beredning Den rödgröna gruppen träffas den 14/9 kl i sammanträdeslokal Borgstena, Olovsholmsgatan 32, plan 1. Meddela eventuellt förhinder till Per Carlsson, Alliansen träffas på tisdag den 12/9 kl i sammanträdeslokal Bredared, Olovsholmsgatan 32, plan 1. Meddela eventuellt förhinder till Ulf Sjösten,

2 Ärenden 1. Allmänhetens frågestund 2. Upprop och val av justerande personer Förslag till justerande person: Ulf Sjösten med Lennart Andreasson som ersättare. 3. Fastställande av föredragningslista 4. Information från förvaltningschefen 5. Information: Återrapportering om åtgärder vid förelägganden utifrån Skolinspektionens tillsynsbeslut Dnr 2017/GRN Återrapportering från kontaktpolitiker från verksamhetsbesök på skolor 7. Tertialrapport T2 utskick senare Dnr 2017/GRN Miljörapport, T2 Dnr 2017/GRN Svar på remiss: Motion: Mänskliga rättigheter är en kommunal angelägenhet gör Borås till MR-stad Dnr: 2017/GRN Kvalitetsrapport undervisning och resultat 2017 Dnr 2017/GRN Godkännande av anslagsframställan för ombyggnad av Daltorpskolans utskick senare g:a gymnastiksal, Stora Tvärgränd Kv. Vallmon Dnr 2016/GRN Godkännande av anslagsframställan för ombyggnation av Sjömarkenskolan, Ljungvägen 14, Lindebergshult 1:104 Dnr 2017/GRN Skrivelse med begäran att LFF ska anpassa Daltorpskolans lokalbehov till tillgänglig lokal på Druveforsvägen 33 Dnr 2016/GRN Anmälningsärenden I pärmen (som finns att tillgå under sammanträdet) 15. Delegationsärenden I pärmen (som finns att tillgå under sammanträdet)

3 Per Carlsson Ordförande Grundskolenämnden Förhinder att närvara anmäls till: Adriana Waris Emil Persson Torgerson Utredare

4 Tertial Grundskolenämnden

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Strategiska målområden - indikatorer och uppdrag Människor möts i Borås Vi tar gemensamt ansvar för barn och unga Ekologisk hållbarhet lokalt och globalt Intern kontroll Kontrollmoment som följs upp varje månad, varje tertial eller varje halvår Åtgärder för att minimera risker med hög riskbedömning Nämndens verksamhet Resultat Budgetavvikelse och verksamhetsanalys Skollyft Verksamhetsmått Skola Investeringar Grundskolenämnden, Tertial (13)

6 1 Inledning Arbetet med att skapa en ny förvaltning med gemensamma processer och arbetssätt i skolorna, gemensamt upplägg för verksamhets- och utvecklingsplaner pågår. Grunddata och rutiner i de administrativa systemen kvalitetssäkras. Utveckling av en ny resursfördelningsmodellen till skolenheterna pågår med mål om införande till budgetåret Den demografiska utvecklingen, men också osäkerhet i grunduppgifterna kring enskilda skolors kapacitet hanterades i den första samlade lokalplanen för grundskolan som nämnden fastställde i juni. Här ingår bl uppdraget om en central skola. Kapacitetsbehovet följer den demografiska utvecklingen varför den är en konsekvens av stadsutvecklingen och kommer att kräva utökade investeringsnivåer framöver. Det kommer att innebära hyresökningar mot nuläget. Skolinspektionens kritik kräver insatser och åtgärder av både kortsiktig och långsiktig karaktär. Kommunstyrelsen informeras om det pågående arbetet i särskild ordning. Ekonomin efter åtta månader är ett överskott om 2,8 mkr mkr. Prognosen är enligt budget vilket ställer krav på åtgärder. Årets löneöversyn och KAL-satsningarna har lyft lönenivåerna för primärt lärargruppen. Den besvärande situationen kring Engelbrektskolans förskoleklassers utlokalisering till Samariten innebär en kostnadsökning på 500 tkr Motsvarande situation finns på Daltorpskolan som kommer att evakuera ca 100 elever nu under ht Här uppstår en hyresökning på ca 2 mkr under hösten. 2 Strategiska målområden - indikatorer och uppdrag 2.1 Människor möts i Borås Målbild Människor vill möta människor såväl i små som i stora sammanhang. I möten med andra utvecklas vi och får nya insikter. Välarrangerade möten och evenemang bidrar till en positiv bild av staden och stärker självkänslan. Kommunfullmäktiges indikatorer Utfall 2016 Målvärde 2017 Utfall T Utfall T Antal genomförda medborgardialoger Antal genomförda medborgardialoger. Flera möten med brukare har hållits. Emellertid har endast ett (1) bedömts vara av digniteten, och därmed initierars av förtroendevalda. Grundskolenämnden, Tertial (13)

7 2.2 Vi tar gemensamt ansvar för barn och unga Målbild Om fler tar ansvar för barns och ungas uppväxt och lärande skapas bra förutsättningar för barn och unga att utvecklas till engagerade, självständiga och ansvarsfulla vuxna. Kommunfullmäktiges indikatorer Utfall 2016 Målvärde 2017 Utfall T Utfall T Andel elever i åk 9 som är behöriga till något nationellt gymnasieprogram, %. 74, ,2 Genomsnittligt meritvärde i årskurs , ,1 Andel elever som känner sig trygga i grundskolan, åk 4-9, %. Andel elever i åk 5 som upplever att läraren förväntar sig att de ska nå målen i alla ämnen, %. Andel elever i åk 8 som upplever att läraren förväntar sig att de ska nå målen i alla ämnen, %. 92, , , Andel elever i åk 9 som är behöriga till något nationellt gymnasieprogram, %. Målvärdet är inte nått. På enhetsnivå har flera skolor starkt förbättrat sitt resultat. Särskild bra har arbetet med att öka andelen av nyanlända elever som blir behöriga till yrkesprogram gått. En total förbättring på ett par procentenheter har gjorts. En satsning på stöd av fyra utvecklingspedagoger på skolor med låga resultat har haft gynnsam effekt. Inom ramen för den sk KAL-satsningen satsats 26 mnkr på personalförstärkningar, högre löner och då särskilt på utsatta skolor samt studiecoacher. Förstelärarna har omfördelats till stadens alla skolor och extra många tjänster har inrättats på utsatta skolor. Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9. Meritvärdet i åk 9 har ökat kraftigt. Från 191,4 till 208,1. Framför allt är det bland de nyanlända som den stora förbättringen har skett. Detta beror sannolikt på att de nyanlända som kommit senaste åren har en bättre skolbakgrund än förra året men det kan också antas att skolornas arbete med de nyanlända förbättrats och att det stöd som CFL ger i form av studiehandledning ger bättre resultat. Samtliga studiehandledare har under året getts omfattande kompetensutveckling i samarbete med Borås Högskola för medel som avsatts av Kommunstyrelsen av det riktade statsbidraget för flyktingmottagandet. Andel elever som känner sig trygga i grundskolan, åk 4-9, %. Andelen elever som känner sig trygga på en skola har över åren varierat mellan 88-94%. Målsättningen 94 % uppnåddes inte i år. I kvalitetsrapporten om Värdegrundsarbetet som Grundskolenämnden upprättat i juni finns en djupare analys där det beskrivs vilka insatser som gjorts och planeras för att åter öka denna andel. Kortfattat handlar det om att huvudmannen reviderat rutinerna för anmälan av kränkande behandling och planerar utbildningsinsatser för att stärka arbetet på de enheter som behöver detta. Inom ramen för arbetet med skolinspektionens kritik kring trygghet och studiero har anpassade åtgärder bedrivits på de kritiserade skolorna. Grundskolenämnden, Tertial (13)

8 Andel elever i åk 5 som upplever att läraren förväntar sig att de ska nå målen i alla ämnen, %. Målvärdet är i stort sett uppnått. Vikten av höga förväntningar skall kommuniceras av rektorerna inom ramen för uppdragsdialogen med varje lärare. Andel elever i åk 8 som upplever att läraren förväntar sig att de ska nå målen i alla ämnen, %. Målvärdet är inte uppnått. Vikten av höga förväntningar skall kommuniceras av rektorerna inom ramen för uppdragsdialogen med varje lärare. Historiskt sett har vi haft lägre resultat för åk 8 än för åk 5. I ett ämneslärarsystem är det svårare att upprätthålla förväntad på att nå målen i alla ämnen då det kan finnas en tendens att elever för att säkra sin gymnasiebehörighet tillåts prioritera vissa ämnen, ibland till och med med anpassad studiegång där vissa ämnen väljs bort. Att göra så är i vissa fall nödvändigt men det skickar samtidigt dåliga signaler vad beträffar förväntan Kommunfullmäktige Uppdrag Status T Kommentar Grundskolenämnden ska utreda vilka skolor som särskilt behöver extra resurser för att öka elevernas måluppfyllelse och avsätta 6 miljoner kronor för att stärka dessa skolor. Grundskolenämnden får i uppdrag att initiera arbetet med att bygga en ny centralt belägen grundskola. Under 2017 ska grundskolenämnden gå från planering till praktik i att starta ett tolerans- och värdegrundsarbete, liknande det som fanns tidigare under namnet Bra kompis. Minst två skolor ska omfattas av försöket. Grundskolenämnden får i uppdrag att se över den rapportering nämnden ska avge, i syfte att föreslå effektiviseringar i sätt att rapportera och frekvens. Grundskolenämnden får i uppdrag att ta fram formerna för ett sökbart bidrag till föreningar som erbjuder läxhjälp. Lärare ska inom ramen för det skollyft som beslutades i budget 2015 även kunna ges möjlighet till kompetensutveckling inom specialpedagogik och svenska 2. Genomfört Genomfört Genomfört Delvis genomfört Ej genomfört Genomfört Resurser är fördelade till de mest utsatt skolorna inom ramen för KAL-satsningen. GRN tog lokalplan 2017 den 14 juni. Där anges lokalbehovsförändringar utifrån stadens befolkningsprognos. Ett delbeslut var att uppdrar åt Lokalförsörjningsnämnden att utreda förutsättningar för att etablera en central grundskola i nuvarande brandstationen. Två skolor åker på värdegrundsresa under HT17. Arbetet med att länka ihop enheternas systematiska kvalitetsarbete med nämndens fokusområden och fullmäktiges indikatorer pågår. Arbetet inte påbörjat. De särskilt avsatta medlen för kompetensutveckling har använts till matematiklyftet, Borås Stads lässatsning, ämnesträffar för lärare i praktisk-estetiska ämnen som letts av förstelärare, för förstelärares uppdrag på respektive skola och för utbildningsinsatser gällande digitalt lärande. Under höstterminen 16 genomfördes dessutom slöjdlyftet, leddes av förstelärare. Projektet Tidiga insatser Grundskolenämnden, Tertial (13)

9 Uppdrag Status T Kommentar Under 2017 ska Grundskolenämnden och Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden införa digital elevakt. Grundskolenämnden uppdras inleda spetsutbildning i matematik på en av de kommunala högstadieskolorna. Grundskolenämnden uppdras införa aktivt och obligatoriskt skolval med gemensam kö. De nämnder som berörs av barns och ungas utbildning ska under grundskolenämndens ledning samverka för att erbjuda elever med AST sammanhängande stöd under utbildningen en röd tråd genom hela skolsystemet. Varje grundskola i Borås ska avsätta en summa pengar som ställs till elevrådets fria förfogande, som en del i arbetet med att öka elevers möjlighet till verkligt inflytande över sin arbetsplats. Värdegrund/toleransarbetet Bra kompis ska återinföras i Borås Stads grundskolor. Delvis genomfört Delvis genomfört Genomfört Delvis genomfört Genomfört Genomfört Se uppdrag 3 för ökad skolnärvaro genomförs och beräkas vara avslutat under Rekrytering av systemadministratör pågår. När rekryterinen är klar tas konatkt med leverantör och utbildning för rektorer och elevhälsopersonal planeras. Nämnden bedömer att denna satsning ger en kostnad på 1100 tkr per år som inte ryms i kommunbidraget.två skolor. Engelbrektskolan och Särlaskolan har anmält intresse för att starta en profilerad utbildning i matematik i samverkan med en gymnasieskola. Arbete pågår för att få detta till stånd. Den särsklila möjlighet till Spetsutbildning som funnit under en försöksperiod där skolor kunde ta emot elever vid sidan om närhetsprincip, ge gymnasiebetyg och ha inträdesprov, är stängd. Därför genomförs istället en slags profilering som står öppen för alla elever som bereds plats på skolorna. Nämnden bedömer att denna satsning ger en kostnad på 1100 tkr per år som inte ryms i kommunbidraget. GRN har fattat beslut om principerna för skolvalet. Detta kommer att genomföras för förskoleklass och åk 7 under hösten 2017 inför läsåret 18/19. På tre skolor som endast har upp till och med åk 3 får dessutom de blivande åk 4 -eleverna välja skola. Nämnden har beslutat att det ska startas en SU-grupp för yngre elever. Arbetsgruppen för utredningen gör en kartläggning av behovet av SU-grupp. Arbetsgruppen utser lämplig skola, tar fram nödvändiga rutiner och startar processen med rekrytering. Alla skolor i område 4 avsätter en summa pengar som elevrådet får disponera för olika ändamål. Dalsjöskolans elevråd har med hjälp av dessa pengar t ex organiserat värdegrundsdagar och bjudit in olika föreläsare. Tummarpskolans elevråd har skaffat lekmateria till skolgården, osv. Elevrådet involveras i sitt skolas utvecklingsarbete; de aktiviteter som organiseras ingår i skolans utvecklingsplan. I område 3 finns planeringar på samtliga skolenheter för hur uppdraget ska genomföras. Uppföljning sker nu i början på höstterminen. Område 1: uppdraget är genomfört. Konceptet Gående skolbuss ska provas Genomfört Gående skolbuss provades i den förra Grundskolenämnden, Tertial (13)

10 Uppdrag Status T Kommentar av en skola i varje stadsdel och därefter utvärderas. stadsdelsorganisationen. Konceptet fungerade inte och därför har det inte fortsatt någonstans. 2.3 Ekologisk hållbarhet lokalt och globalt Målbild En resurseffektiv och ansvarsfull utveckling säkerställer att nuvarande och kommande generationer får en hälsosam och god miljö. Kommunfullmäktiges indikatorer Utfall 2016 Målvärde 2017 Utfall T Utfall T Andel ekologiska och/eller närproducerade livsmedel, % ,2 43,4 Andel ekologiska och/eller närproducerade livsmedel, %. Det aktuella utfallet är framtaget ur upphandlingdatasystemet Compare och gäller för januari-juni Målvärdet är inte uppnått.kostverksamhetens ambition är att, inom ramen för livsmedelsbudgeten, maximera inköpen av ekologiska livsmedel. Genom förbättrade upphandlingar samt ett ökat fokus på inköp av livsmedel har andelen ekologiska livsmedel inom den kommunala skolan ökat de senaste åren var andelen ekologiska livsmedel inom skolan 35,9% och 2015 var andelen 30%.Kostverksamheten fortsätter att arbeta med en matsedelsplanering som främjar en ökning av andelen ekologiska livsmedel för att därigenom förbättra utfallet Kommunfullmäktige Uppdrag Status T Kommentar När staden arrangerar konferenser, bokar hotell och köper mat ska Svanen-, Kravoch Fairtrademärkning liksom närproducerade livsmedel efterfrågas och målnivå/indikatornivå för andel ekologiskt/närproducerat tillämpas. Delvis genomfört Arbetet pågår. Grundskoleförvaltningen har för avsikt att efterfråga miljö- och rättvisemärkta produkter/tjänster vid bokning av konferenser/hotell. Förvaltningen behöver dock se till att denna information når ut till alla som utför dylika bokningar. 3 Intern kontroll 3.1 Kontrollmoment som följs upp varje månad, varje tertial eller varje halvår Verksamhet / Process Rapportering av personalomsättning kan Riskbild Risk för hög personalomsättning och Kontrollmoment med analys och åtgärder Kontroll av personalomsättning. Görs from januari 2018 Grundskolenämnden, Tertial (13)

11 Verksamhet / Process göras först from januari Riskbild svårighet att rekrytera. Respektive skola i förvaltningen skall påbörja ett arbete med att utarbeta en plan för ökad attraktivitet och rekrytering innehållande identifiering av rekryteringsbehov över en 5- årsperiod. Risk för brist på behöriga lärare. Respektive skola i förvaltningen kommer att påbörja ett arbete med att marknadsföra sin verksamhet. Följande aktiviteter arbetas med under 2017: Rekryteringsaktivitet i Finland. Samarbete med Teach for Sweden. Delta i rekryteringsevent på Högskolor. Flera medarbetare ska erbjudas internutbildningen "framtidens chef" som en del i arbetet med att säkerställa tillgången på skolledare.annonsformulerin gar ses över. Kontrollmoment med analys och åtgärder Kontroll av antalet behöriga lärare. Kan göras först i oktober. Integration Risk för en ökad segregation Kontroll av antal nyanlända per skolenhet 3.2 Åtgärder för att minimera risker med hög riskbedömning Arbetet med nämndens interna kontroll startar med att en riskanalys görs. Riskanalysen ska ge en kartläggning av nämndens största riskområden. Risker som bedöms inträffa med stor sannolikhet och samtidigt får allvarliga konsekvenser ska åtgärdas direkt. Om nämnden i arbetet med intern kontrollplan har identifierat risker med en riskbedömning på 16, redovisas dessa risker tillsammans med åtgärder. Verksamhet / Process Riskbild Riskbedöm ning 2017 Kontrollmoment med åtgärder Rapportering av personalomsättning kan göras först from januari Risk för hög personalomsättning och svårighet att rekrytera. Respektive skola i förvaltningen skall påbörja ett arbete med att utarbeta en plan för ökad attraktivitet och rekrytering innehållande identifiering av rekryteringsbehov över en 5-årsperiod. Risk för brist på behöriga lärare. Respekti 16 Kontroll av personalomsättning. Görs from januari Kontroll av antalet behöriga lärare. Kan göras först i oktober. Grundskolenämnden, Tertial (13)

12 Verksamhet / Process Riskbild Riskbedöm ning 2017 Kontrollmoment med åtgärder ve skola i förvaltningen kommer att påbörja ett arbete med att marknadsföra sin verksamhet. Följande aktiviteter arbetas med under 2017: Rekryteringsaktivitet i Finland. Samarbete med Teach for Sweden. Delta i rekryteringsevent på Högskolor. Flera medarbetare ska erbjudas internutbildningen "framtidens chef" som en del i arbetet med att säkerställa tillgången på skolledare.annonsformule ringar ses över. 4 Nämndens verksamhet Resultat Ekonomiskt sammandrag Tkr Utfall Utfall Budget 2017 Prognos 2017 Avvikelse Tkr Statsbidrag Avgifter och övriga intäkter Summa intäkter Personal Lokaler Övrigt Kapitalkostnader Summa kostnader Buffert (endast i budget) Nettokostnad Kommunbidrag Resultat efter kommunbidrag Godkänt ianspråktaget ackumulerat resultat Resultat jfr med tillgängliga medel Ackumulerat resultat Grundskolenämnden, Tertial (13)

13 4.2 Budgetavvikelse och verksamhetsanalys Verksamheternas nettokostnader Tkr Central administration Utfall Utfall Budget 2017 Prognos 2017 Avvikelse Tkr Intäkt Kostnad Nettokostnad Politisk verksamhet Intäkt Kostnad Nettokostnad Förskoleklass Intäkt Kostnad Nettokostnad Särskola Intäkt Kostnad Nettokostnad Grundskola Intäkt Kostnad Nettokostnad Fritidshem Intäkt Kostnad Nettokostnad Korttidstillsyn LSS Intäkt Kostnad Nettokostnad Skolskjutsar Intäkt Kostnad Nettokostnad Kost och lokalvård Intäkt Kostnad Nettokostnad Grundskolenämnden, Tertial (13)

14 Tkr Buffert Utfall Utfall Budget 2017 Prognos 2017 Avvikelse Tkr Intäkt Kostnad Nettokostnad Totalt Intäkt Kostnad Nettokostnad Resultatanalys Central administration Inga väsentliga avvikelser hittills eller i prognos. Politisk verksamhet Kostnaderna ligger något under budget och gör så även i prognos. Förskoleklass Intäkt från riktade statsbidrag något högre än budgeterat. Särskola Inga väsentliga avvikelser. Grundskola Nya klasser skapas i år 9 till ht17. Personalkostnader och köpta platser något över budget. Något bättre prognos på riktade statsbidrag mot budget. Fritidshem Fritidshemssatsningen prognostiseras till något lägre intäkt än budget. Korttidstillsyn LSS Följer budget. Skolskjuts Följer budget, en avstämning görs i oktober när volymer, busskort mm är kända. Kost och lokalvård Överskott bl a då prisökningen under 2016 inte fått befarad effekt under Buffert Nämndens buffert består av ursprungliga 13 mkr plus de extra 30 mkr tillförda vid KF:s fastställande av budget I februari disponerades 2,4 mkr för täckande av den i KS beslut om nämndbudget justerade kommunbidraget och justerade hyreskostnaderna. I april fördelades de 30 mkr utökade kommunbidraget. Av dessa gick 1 mkr till värdegrundsarbete och 29 mkr till satsningar enligt KAL-överenskommelsen. I den ingick särskild satsning om 6 mkr till Grundskolenämnden, Tertial (13)

15 särskilt utsatta skolor. GRN kommer att behandla LFN:s förslag till lokallösning för Daltorpsskolan efter Skolinspektionens kritik och vitesföreläggande. LFN begär en ersättning om 1,8 mkr. Här föreslås extra ny inhyrning som för ht17 kommer kosta GRN 1,8 mkr i hyreskostnad samt c 0,5 mkr i kompletterande inventarier dvs totalt 2,3 mkr som föreslås finansieras ur nämndens buffert. Återstående buffert förväntas disponeras under året. 5 Skollyft De särskilt avsatta medlen för kompetensutveckling har använts till matematiklyftet, Borås Stads lässatsning, ämnesträffar för lärare i praktisk-estetiska ämnen som letts av förstelärare, för förstelärares uppdrag på respektive skola och för utbildningsinsatser gällande digitalt lärande. 6 Verksamhetsmått 6.1 Skola Grundskola Verksamhetsmått Utfall Aug 2016 Budget 2017 Utfall Aug 2017 Antal elever från kommunen i grundskola varav elever i fristående skola i Borås, åk Förskoleklass Verksamhetsmått Utfall Aug 2016 Budget 2017 Utfall Aug 2017 Antal elever från kommunen i förskoleklass varav elever i förskoleklass i fristående skola Obligatorisk särskola Verksamhetsmått Utfall Aug 2016 Budget 2017 Utfall Aug 2017 Antal elever från kommunen i särskola Fritidshem Verksamhetsmått Utfall Aug 2016 Budget 2017 Utfall Aug 2017 Grundskolenämnden, Tertial (13)

16 Verksamhetsmått Utfall Aug 2016 Budget 2017 Utfall Aug 2017 Antal elever från kommunen i fritidshem varav barn i fristående verksamhet Antal elever från kommunen i fritidshem Det är inte möjligt att få ut tillförlitliga siffror ur Heroma för augusti då många lärarekryteringar gjorts efter lönebryt. GRN föreslår att detta mått följs upp efter september. 7 Investeringar Investeringsprojekt Tkr Bodaskolan till/ombyggnad, inventarier etapp 2 och plan 4 Godkänd utgift Utgift tom 2016 Utfall Jan-Aug 2017 Prognos 2017 Återstår Summa Analys Investeringen genomförs som planerat. Grundskolenämnden, Tertial (13)

17 BESLUT 1(2) Adriana Waris Dnr 2017/GRN Utredare Grundskoleförvaltningen Miljömålsuppföljning tertial 2, 2017 Beslut Grundskolenämnden beslutar: Godkänna redovisning av miljörapporten tertial 2, 2017 samt översända densamma till Miljö- och konsumentnämnden. Ärendet Kommunfullmäktige antog 2012 Borås Stads Miljömål Kommunfullmäktige beslutade att dessa miljömål gäller t.o.m. 31 december Miljö- och konsumentnämnden ansvarar för den samordnade rapporteringen av hur arbetet med miljömålen fortlöper. De åtgärder och aktiviteter som nämnder och bolag tar fram ska presenteras i kommunens digitala verktyg för målstyrning. Två gånger per år, vid tertialuppföljningen 2 och årsredovisning, ska uppgifterna i verktyget kontrolleras och följas upp. Nämnden bedömer att många miljömål är uppfyllda. För vissa miljömål planeras arbete 2018 för att skapa utrymme för skolor att arbeta med åtgärder utifrån Skolinspektionens tillsynsbeslut. Detta gäller arbete med Grön Flagg på alla skolor samt miljöutbildning för rektorer, pedagoger och nyanställd personal inom Kost och Lokalvård. Resultatet för tjänsteresor med miljöbilar ligger under målvärdet om 80 procent. Upphandling och tillgång till infrastruktur för tankstationer/laddstationer styr möjligheten till val av fordon. Som huvudregel i enlighet med Borås Stads policy för resor, väljs miljöklassade biogasbilar om dessa används i centrala delar av Borås. Utanför tätorten saknas det tankstationer för biogas, vilket tvingar förvaltningen till val av diesel eller bensindrivna bilar. I snar framtid kommer lätta miljöklassade transportbilar med elhybrid upphandlas, vilket gör det möjlighet för vaktmästeri att införskaffa miljöklassade leasingbilar med mindre utsläpp och klimatpåverkan. Borås 2025 Ekologiskt perspektiv Syftet med förvaltningens miljöarbete är att öka personalens kunskaper om miljön, arbeta systematiskt med konkreta åtgärder för att minska organisationens klimatpåverkan, samt öka personalens och elevernas

18 BESLUT 2(2) Adriana Waris Dnr 2017/GRN Utredare Grundskoleförvaltningen engagemang och intresse för miljöfrågor. Miljömålen avseende t.ex. minskat buller, minskat antal kemikalier och hållbara resor leder till en bättre hälsa. Borås 2025 Ekonomiskt perspektiv Ärendet är en redovisning av åtgärder och medför inga kostnader för nämnden. På lång sikt kommer miljöarbetet leda till minskade kostnader för staden. Borås 2025 Socialt perspektiv Barn och unga På vilket sätt berör beslutet barn och ungdomar nu eller i framtiden, direkt eller indirekt? Barn och ungdomar påverkas direkt genom arbetet med Grön Flagg, bullernivåer och kemikalier i sin vardag. Indirekt påverkas barnen av samtliga miljömål eftersom miljömålen ska leda till ett hållbart samhälle för framtida generationer. I det hållbara samhället tas hänsyn till villkor för en god miljö, vilka behov människor har och att de resurser som finns är begränsade. Miljörapporten är en uppföljning av pågående aktiviteter för att uppnå miljömålen. Barn deltar i planering och genomförandet av aktiviteter inom Grön Flagg, minskat buller, minska antal kemikalier samt inom projekt som ska minska matsvinnet på skolor. Likabehandling Jämställdhet och mångfald påverkas inte av ärendet. Facklig samverkan Information vid FSG, Förvaltningens samverkansgrupp GRUNDSKOLENÄMNDEN Per Carlsson (S) Ordförande Pär Arvidsson Fäldt Förvaltingschef

19 Miljörapport Grundskolenämnden

20 Innehållsförteckning Inledning... 3 Hållbara perspektiv... 3 Mål 1. Borås Stad har hög kompetens inom miljöområdet... 3 Mål 2. Barn och ungdomar får grund för miljöengagemang... 4 Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås... 5 Mål 7. Borås Stad arbetar för att bli en fossilbränslefri organisation... 5 Grundskolenämnden, Miljörapport 2(5)

21 Inledning Hållbara perspektiv Beskrivning I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och ger förutsättningar för en hållbar samhällsutveckling. Borås Stad strävar efter att vara en ledande miljökommun och ett gott exempel på lokalt arbete med Sveriges nationella miljömål. Mål 1. Borås Stad har hög kompetens inom miljöområdet Alla förvaltningar och bolag arbetar enligt ett miljöledningssystem (1a) Indikatorer Utfall 2014 Utfall 2016 Utfall T Certifierat miljöledningssystem, antal Bedömning ej gjord Bedömning ej gjord Ja Kommentar Grundskoleförvaltningen (central administration) arbetar enligt ett miljöledningssystem (miljödiplomering enligt Göteborgsmodellen). Skolor arbetar med Grön Flagg som är ett miljöledningssystem anpassat till den pedagogiska verksamheten. Alla storkök har KRAV-diplomerats. Miljöledningssystem som inte är certifierat, antal Nej Åtgärder Åtgärder etappmål 1 a) Alla förvaltningar och bolag arbetar enligt ett miljöledningssystem Sta tus Status Pågående Kommentar Arbete med införande av ett miljöledningssystem på Grundskoleförvaltningen pågår enligt plan. Uppstart planeras till hösten 2017 och miljöcertifiering innan sommaren Miljöutbildning för alla anställda (1b) Indikatorer Utfall 2014 Utfall 2016 Utfall T Andel anställda som genomgått miljöutbildning som inkluderar utbildning om Borås Stads miljöarbete 21% Kommentar Det är 21 procent av anställda som genomgått miljöutbildning som innehåller kunskap om Borås Stads miljömål. Grundskolenämnden, Miljörapport 3(5)

22 Åtgärder Åtgärder etappmål 1b) Miljöutbildning för alla anställda Sta tus Status Pågående Kommentar Utbildning av nyanställda inom central administration planeras under 2017 och Nyanställda inom Kost/Lokalvård utbildas Utbildning för rektorer och lärare planeras Mål 2. Barn och ungdomar får grund för miljöengagemang Skolor och förskolor arbetar systematiskt med praktisk och teoretisk hållbarhetsundervisning (2a) Aktivitetsschemat (broschyr med förslag på olika besök för elever med fokus på hållbarhet) gällde fram till våren 2017 och kommer inte att uppdateras. Denna indikator utgår Det har kommit in ett 20-tal enkätsvar från skolor till Miljöförvaltningen och uppföljningen visar att de flesta skolor har deltagit i skräpplockardagarna. Några skolor har genomfört aktiviteter på Navet och Djurparken Alla förskolor, skolor och gymnasier har ett miljöledningssystem (2b) Indikatorer Utfall 2014 Utfall 2016 Utfall T Andel förskolor, grundskolor och gymnasier som har ett miljöledningssystem som inte är certifierat Andel förskolor, grundskolor och gymnasieskolor som har utmärkelsen Grön Flagg eller annat certifierat miljöledningssystem, %. 0 77,5 Kommentar Det är 31 av 40 grundskolor (77 procent) som arbetar med Grön Flagg. Nio skolor (Bergdalskolan, Fjärdingskolan, Bodaskolan, Gula skolan, Fristadskolan, Sjöboskolan, Erikslundskolan, Rångedalaskolan och Målsrydskolan) har valt att starta upp Grön Flagg-arbete under Under 2017 fokuserar dessa skolor på att arbeta med prioriterade utvecklingsområden utifrån Skolinspektionens tillsynsbeslut. Fristadskolan börjar Grön Flagg-arbete när ombyggnationen blir klar. Åtgärder Åtgärder etappmål 2b) Alla förskolor, skolor och gymnasier har ett miljöledningssystem Sta tus Status Pågående Kommentar Arbetet med Grön Flagg pågår enligt plan. Nio skolor har valt att flytta fram Grön Flaggarbete tll Navet erbjuder utbildningar samt nätverksträffar utan kostnad inom ramen för hållbarhet och Grön Flagg. Grundskolenämnden, Miljörapport 4(5)

23 Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Beskrivning Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, personoch gods-transporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet, hållbara transportlösningar och inspiration till miljömedvetna resvanor når vi det hållbara samhället. Mål 7. Borås Stad arbetar för att bli en fossilbränslefri organisation Minst 80 procent av Borås Stads tjänsteresor är fossilbränslefria eller sker med miljöfordon (7a) Åtgärder Åtgärder etappmål 7a) Minst 80 procent av Borås Stads tjänsteresor är fossilbränslefria eller sker med miljöfordon Sta tus Status Pågående Kommentar Skolornas vaktmästare använder 15 lätta skåpbilar varav 7 är miljöklassade (47%). De använder 6 biogasbilar, 1 etanolbil samt 8 dieseldrivna bilar. De upphandlade lätta transportbilar antingen drivs på biogas, diesel eller bensin. Då ytterdelarna av kommunen saknar möjlighet att tanka med alternativa bränslen, begränsas urval av tjänstebilar till diesel eller bensin. Framöver blir det möjligt enligt Servicekontoret att välja elhybrid vilket kommer att minska utsläpp och klimatpåverkan från transportbilar. Transportbilar byts ut när avtalstiden för leasing går ut. Förvaltningen uppmärksammar även senaste rön om negativa effekter av dieselfordon och påverkan av luftföroreningar, vilket diskuteras med Serviceförvaltningen som gör upphandling. Förvaltningen äger 8 elcyklar. Förvaltningen prioriterar tjänsteresor på längre sträckor med buss, tåg eller miljöbil från bilpool före flyg. Grundskolenämnden, Miljörapport 5(5)

24 Grundskolenämnden Adriana Waris, REMISSVAR Sida 1(8) Dnr 2017/GRN0165 Kommunstyrelsen Motion: Mänskliga rättigheter är en kommunal angelägenhet - gör Borås till MR-stad Kommunstyrelsens diarienummer: 2017/KS Nämndens beslut Grundskolenämnden tillstyrker motionen: Mänskliga rättigheter är en kommunal angelägenhet gör Borås till MR-stad samt översänder svaret till Kommunstyrelsen enligt upprättat förslag. Nämndens yttrande i sammanfattning Grundskolenämnden har beretts möjlighet att svara på motionen: Mänskliga rättigheter är en kommunal angelägenhet gör Borås till MR-stad. I motionen föreslår motionärerna Ida Legnemark (V) att: Borås Stad inleder ett arbete utifrån den plattform som Sveriges kommuner och landsting antagit för att bli en MR-kommun. Grundskolenämnden tillstyrker motionen. Nämnden anser att det är fördelaktigt att arbeta med mänskliga rättigheter på ett långsiktigt och strukturerat sätt då Sverige genom ratificering av olika internationella konventioner tagit på sig ansvar att arbeta för mänskliga rättigheter. Verktygen som SKL har tagit fram utgör ett bra stöd i arbete med mänskliga rättigheter, oavsett om Borås Stad vill certifiera sig som MR-stad eller vill arbeta med frågan långsiktigt och systematiskt. Arbete med mänskliga rättigheter enligt SKL:s MR-plattform ger möjligheter att arbeta med stöd och metodik för att säkra MR-arbetet och nå ett bra resultat. Det är viktigt att den politiska ledningen i kommunen fastställer en långsiktig plan och mål för arbetet, tar fram en budget och säkrar organisatoriska förutsättningar. Planeringen av införande av MR-arbetet för att bli MR-kommun bör utgå från att studera och samverka med andra MR-städer och SKL för att ta del av framgångsfaktorer och utmaningar med implementering av MR i kommuner, då begreppet MR-städer i Sverige är ett relativt nytt. Det är betydelsefullt att ta vara på kunskaper i organisationen och så lång som möjligt använda sig av redan existerande verktyg och metoder för arbete med mänskliga rättigheter. Det behövs kunskap om hur mänskliga rättigheter kan användas för att inte skapa ett begränsat synsätt i verksamheterna dvs. hur olika begrepp som normkritik, diskriminering, likabehandling osv kan sättas i en korrekt kontext och ramas in med hjälp av mänskliga rättigheter för att utgöra ett hanterbart stöd för anställda och politiker. Det behövs också ett processtöd för implementering av ett rättighetsbaserat arbetssätt inom hela organisationen. Nämndens yttrande i sin helhet Grundskolenämnden har beretts möjlighet att svara på motionen: Mänskliga rättigheter är en kommunal angelägenhet gör Borås till MR-stad. I motionen föreslår motionärerna Ida Legnemark (V) att:

25 2 Borås Stad inleder ett arbete utifrån den plattform som Sveriges kommuner och landsting antagit för att bli en MR-kommun. Grundskolenämnden tillstyrker motionen. Sverige har genom ratificering av olika internationella konventioner tagit på sig ansvar att arbeta för mänskliga rättigheter. Regering, kommuner och landsting har i uppgift att respektera, skydda, uppfylla, följa upp och främja mänskliga rättigheter. Detta innebär att alla nivåer och sektorer tillsammans har ansvar för upprätthållandet av mänskliga rättigheter i Sverige. Mänskliga rättigheter rör alla delar av samhället och omfattar medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. De omfattar bl.a. alla människors rätt till en rimlig levnadsstandard, till kostnadsfri grundskoleutbildning, politiskt deltagande och ett flertal rättigheter som syftar till att skydda individen från den egna statens eventuella maktmissbruk och övergrepp. En central grundregel är principen om ickediskriminering, enligt vilken mänskliga rättigheter ska gälla för var och en utan åtskillnad, oberoende av kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning, ålder, nationellt eller socialt ursprung och så vidare. Fördelar med att arbeta med MR Det finns fördelar med att arbeta med mänskliga rättigheter i det dagliga arbetet. 1 Arbete med rättighetsperspektiv inom offentlig verksamhet, förutom att det är kommunens ansvar, stärker den enskilda människans möjligheter att agera självständigt och engagera sig i sin situation. Rättighetsperspektivet tar sin utgångspunkt i jämlikhet och icke-diskriminering och många underprivilegierade individers och gruppers situation har sitt ursprung i olika slags diskriminering, En människorättsbaserad politik synliggör strukturella faktorer som gör upphov till diskriminering och gör det möjligt att komma tillrätta med dessa. Människorättsbaserad politik fokuserar på politikernas och tjänstemännens ansvar i den mån deras agerande påverkar människors rättigheter. Juridiska och administrativa ramverk tydliggör ansvarsfrågan. Allra viktigast blir frågan om folkligt deltagande och framför allt marginaliserade gruppers deltagande i samtliga delar av processen. Deltagande är centralt i rättighetsbaserat arbetssätt. Att arbeta med människorättsperspektiv innebär att fokus läggs på både måluppfyllelse, att mänskliga rättigheterna följs, och processen att nå dit, folkligt deltagande i samhällsutvecklingen är en mänsklig rättighet. Att ha ett människorättsperspektiv i den dagliga verksamheten ger en guide för hur prioriteringar ska göras inom och mellan olika politikområden. Genom arbete med mänskliga rättigheter får organisationen kunskap om sitt ansvar för att respektera, skydda och uppfylla alla individers mänskliga rättigheter när det gäller den samhällsservice som kommunen tillhandahåller. MR i hela organisationen Exempel från SKL visar att kommunen måste förbereda sig väl för att inleda MRarbete. Processen att införa MR har ett längre perspektiv då arbetet bedrivs i flera etapper och omfattar hela organisationen. Det är viktigt att ledningen i kommunen fastställer en plan och mål för arbetet samt tar fram en budget. För att arbeta med mänskliga rättigheter i praktiken, måste mänskliga rättigheter fungera som ett ramverk dvs. att det ska finnas ett politiskt beslut från kommunledningen om att Borås Stad ska arbeta systematiskt, konkret och människorättsbaserat i alla delar av sin verksamhet samt ett övergripande styrdokument som definierar och beskriver mänskliga rättigheter. Ett rättighetsbaserat arbete behöver integreras i ordinarie styrning- och ledningsprocesser, till exempel mål och budgetarbete, uppfölj- 1 Handbok i mänskliga rättigheter på kommunal nivå, Mänskliga rättigheter Jag vet att dom finns och jag tror att Sverige är bra på dom, sid 18-19

26 3 ning/utvärdering. Att utgå ifrån styrning och ledningsprocesser innebär att varje verksamhet måste beakta mänskliga rättigheter i samtliga tre processer nämligen både i planering/målformulering, genomförande och uppföljning/utvärdering. Kunskap om mänskliga rättigheter behöver brytas ner, konkretiseras och kopplas till dagliga rutiner som arbetsplatserna använder i sin yrkesutövning och service i kontakt med medborgare. Dessutom måste det finnas adekvata organisatoriska förutsättningar för att rättighetsperspektivet ska kunna genomsyra hela verksamheten och nå ut till det yttersta ledet med alla arbetsplatser. För att kunna arbeta med mänskliga rättigheter behövs ett processtöd/samordning/handledning, tillräcklig tid, utbildning, fördjupning och att kunna arbeta konkret i praktiken för att skapa ett människobaserat förhållningssätt i organisationen. Det innebär också översyn av juridiska aspekter såsom en tydlig definition och tolkning av mänskliga rättigheter och hur kommunen ska använda sig av begreppet både generellt och i relation till sitt eget uppdrag. Andra aspekter som måste belysas handlar om man kan ställa enhetliga krav på kommuner vad gäller enhetligt system för uppföljning och indikatorer med tanke på kommunens självbestämmande. MR steg för steg Planeringen av införande av MR-arbetet bör utgå från att studera goda exempel och ta del av framgångsfaktorer och utmaningar med implementering av MR i kommuner då begreppet MR-städer i Sverige är ett relativt nytt. Borås behöver samverka internt samt med andra MR-kommuner och SKL kring uppdraget. Processen omfattar genomlysning och kartläggning av pågående arbete som berör mänskliga rättigheter såsom likabehandling, jämlikhet, jämställdhet, värdegrunder, tillgänglighet, barnperspektiv, social hållbarhet och alla former av diskriminering i samtliga verksamheter. Syfte är att ta vara på tidigare erfarenheter och utveckla redan pågående processerna och koppla dessa till rättighetsstandarder. Kartläggningen visar på vilket sätt verksamheterna arbetar idag utan att explicit använda sig av MRprinciper. Det handlar om att tydliggöra kopplingen till MR-principer i stadens styrdokument och i styrning och ledning samt att tydliggöra varför Borås ska arbeta med mänskliga rättigheter, vad staden vill uppnå och hur ska uppföljning av arbete med att införliva mänskliga rättigheter i praktiken gå till. Viktigt att stadens styrdokument kopplas samman med grundlagarna och speciallagstiftningar. Framgångsfaktor är att få med civilsamhället i arbete med mänskliga rättigheter, både i planering, genomförande och uppföljning och nå ut till alla grupper i samhället, särskilt de mest utsatta såsom nationella minoriteter, nyanlända, personer med funktionsnedsättning, HBTQIA-personer, barn och äldre. Skälet är att minimera risker för fel vid framtagning av mål, aktiviteter och indikatorer för MR-arbete. Det ska finnas organisatoriska förutsättningar, en långsiktig plan för kompetensutveckling och handledning samt en tidsplan och budget för att MR-arbete för att uppnå uppsatta verksamhetsmål. Samarbete mellan olika instanser är en nyckel för att samordna och säkerställa rätt till service och stöd för individer eller grupper från olika verksamheter. Bakgrund Ett antal städer runt om i världen har utnämnt sig till MR-städer. Med dessa som inspiration har SKL utvecklat en MR-plattform med kännetecken eller kriterier för kommuner, landsting och regioner som vill arbeta systematiskt med mänskliga rättigheter. MR-plattformen har tagits fram i samarbete med svenska och internationella forskare, förtroendevalda, tjänstepersoner och civilsamhällesrepresentanter. Processen genomfördes tillsammans med Raoul Wallenberginstitutet för mänskliga rättigheter

27 4 och humanitär rätt, RWI, med syftet att försöka identifiera vad som skulle kunna känneteckna en svensk MR-kommun och MR-region. 2 MR-plattform s.k. Plattform för policy- och verksamhetsutveckling har syfte att stärka det lokala och regionala MR-arbetet. Ambitionen är att den ska fungera som en utgångspunkt och ett utvecklingsverktyg när ledningen i politik och förvaltning vill stärka det egna arbetet med mänskliga rättigheter på lokal och regional nivå. Utgångspunkten i plattformen är kommunens, landstingets och regionens grundläggande uppdrag som: samhällsaktör, demokratiaktör, välfärdsaktör och arbetsgivare och hur dessa uppdrag kopplas till säkerställandet av mänskliga rättigheter. Plattformen prövas nu av kommuner och regioner och utvecklas efterhand. Representanter från SKL, forskargrupper, förtrondedevalda, tjänstepersoner och representanter från civilsamhället som har deltagit i framtagandet av MR-plattformen sammanfattar erfarenheter från kommunernas och landstingens praktiska arbete med mänskliga rättigheter med följande slutsatser: Arbetet med mänskliga rättigheter i Sverige behöver konkretiseras och systematiseras för att genomsyra verksamheten, oavsett om avsikten är att mer formellt åta sig att bli en MR-kommun, ett MR-landsting eller en MR-region eller inte. Även om det i många kommuner, landsting och regioner pågår ett aktivt arbete för att respektera, skydda och främja mänskliga rättigheter, skiljer sig synen på vad mänskliga rättigheter är och hur man kan arbeta utifrån ett rättighetsperspektiv. Kartläggningar visar att MR-arbetet ofta är splittrat och ses som något extra, istället för att utgöra en del av ordinarie verksamhet. Synsättet gör det svårt att förverkliga människors rättigheter och kvalitetsbrister, ojämlikhet och diskriminering riskerar att missas. Viktiga principer vid ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter De mänskliga rättigheterna är universella och får aldrig fråntas någon människa. De är också ömsesidigt beroende av varandra och odelbara, det vill säga ska inte rangordnas eller behandlas isolerat. Ett rättighetsbaserat arbetssätt ska enligt FN vidare respektera ett antal genomförandeprinciper. Tre viktiga sådana principer är: 1. Icke-diskriminering/jämlikhet ingen person får behandlas sämre än någon annan, eller mötas av regler och kriterier som gör det svårare för en grupp, utan att dessa krav har relevans för utförandet av en uppgift. Det är också viktigt att komma ihåg att olika grupper inte är homogena utan består av individer som skiljer sig åt. 2. Deltagande/inkludering kartläggningar, analyser, planering, genomförande och uppföljning måste garantera att samtliga personer/grupper som utgör målgruppen också inkluderas. Deltagande ger möjlighet för personer och grupper som särskilt berörs av planering, beslut eller liknande att delta i och påverka arbetet. 3. Transparens/ansvar för att veta om, och i så fall hur, myndigheter arbetar med att garantera de mänskliga rättigheterna behöver det finns en genomskinlighet i beslutsvägar och beslut. Om rättighetsbäraren inte vet vilka beslut som har fattats och 2

28 5 vem eller vilka som är ytterst ansvariga har denna ingen möjlighet att framföra invändningar till dessa beslutsfattare. Kriterier, vad kännetecknar en MR-stad? Några kännetecken för en Human Rights City/MR-stad: Arbetar för att säkerställa att alla oavsett tid och plats har samma rättigheter. Arbetar utifrån att alla rättigheter är lika viktiga och en del av samma helhet. Tar hänsyn till kravet att respektera, skydda och främja alla rättigheter i sina olika uppdrag och aktiviteter. Skyddar de mänskliga rättigheterna genom oberoende mekanismer och förfaranden. Medvetandegör sina medborgare och medarbetare om deras rättigheter och hur man kan efterfråga dem. Strävar efter att förverkliga mänskliga rättigheter för samtliga medborgare likväl som alla andra som påverkas av lokala och regionala beslut. Säkerställer att förbudet mot diskriminering implementeras och att medborgare inkluderas i planering, genomförande och uppföljning av verksamheter. Ser arbetet med mänskliga rättigheter som ett långsiktigt åtagande som kräver en bred politisk förankring. Mänskliga rättigheter i styrning och ledning När människorättsstandard och principer används systematiskt i styrning och ledning kan detta ses som en rättighetsbaserad, eller människorättsbaserad, styrning och ledning. Med utgångspunkt i en internationell beskrivning av ett rättighetsbaserat arbete kan ett sådant arbete karaktäriseras av att: 1. verksamheternas mål tydligt kopplas till de olika mänskliga rättigheterna och de olika ansvarsdimensionerna; 2. nulägesanalyser också undersöker skillnader mellan olika gruppers möjlighet att åtnjuta olika mänskliga rättigheter; 3. särskilda ansträngningar görs för att inkludera individer och grupper som historiskt har diskriminerats och/eller osynliggjorts (till exempel personer med funktionsnedsättning, romer och HBTQIA-personer). 4. människorättsprinciperna icke-diskriminering, jämlikhet, inkludering, deltagande, transparens och ansvarighet är vägledande för arbetet genom hela processen, från planering och genomförande till uppföljning och utvärdering; 5. arbetet särskilt prioriterar utsatta gruppers rättigheter; 6. att enskilda och grupper ges reella möjligheter att delta i formulering av mål och arbetsmetoder för verksamheter som påverkar dem; 7. att enskildas möjligheter att utkräva sina mänskliga rättigheter utvärderas och strategier för att stärka dem formuleras och genomförs; 8. att möjligheten för tjänstemän och förtroendevalda att efterleva de mänskliga rättigheterna utvärderas och stärks och att ansvar kan utkrävas när företrädare för det allmänna åsidosätter de mänskliga rättigheterna; 9. att insatser övervakas och utvärderas i förhållande till de mänskliga rättigheterna, både vad gäller process och resultat; 10. att situationen för de mänskliga rättigheterna utvärderas och att brister i efterlevnaden av rättigheterna identifieras och åtgärdas i nästa planeringsomgång Erfarenheter från MR-städer i världen

29 6 Ett antal städer runt om i världen har utnämnt sig till MR-städer, till exempel Graz och Wien i Österrike, York i Storbritannien, Utrecht och Middelburg i Nederländerna, Montreal i Kanada och Eugene i USA. Det finns ingen internationell standard för MR-städer. Initiativet att utnämna sig till en MR-stad har också tagits av olika intressenter, som exempelvis företrädare för det civila samhället eller enskilda politiker. Att göra ett åtagande om att vara en MR-stad har efter beslutet använts lokalt som utgångspunkt för styrning och ledning, verksamhetsutveckling, medborgardialoger, föreningar och näringsliv. I de städer där den politiska ledningen har tagit åtagandet på allvar upplevs resultatet från städernas sida ha blivit en ökad grad av attraktivitet som arbetsgivare, som plats för företagsetableringar samt att man har sett en ökad tillit mellan medborgare och mellan medborgare och myndigheter. Inspiration och vägledning med handfasta råd kring hur ett rättighetsbaserat arbete kan integreras i ordinarie styrning- och ledningsprocesser, till exempel mål och budgetarbete, uppföljning/utvärdering Alla de exempel som lyfts ovan kan ge både inspiration och vägledning för att inleda en diskussion kring hur ett rättighetsbaserat arbete kan integreras i ordinarie styrningoch ledningsprocesser, till exempel mål och budgetarbete, uppföljning/utvärdering. Att utgå ifrån styrning och ledningsprocesser innebär att varje verksamhet måste beakta mänskliga rättigheter i samtliga tre processer nämligen både i planering/ målformulering, genomförande och uppföljning/utvärdering. Det visar också på nödvändigheten att vara ödmjuk för att det ständigt behövs bredare deltagande, datainsamling som ställer nya frågor och analyser som ser på verksamheter och datainsamling från nya perspektiv. Styrning och ledning ur ett rättighetsperspektiv behöver en direkt koppling till mänskliga rättighetsstandarder och principer i datainsamling, analys, planering, prioriteringar, uppföljning, granskning och kompetenshöjande åtgärder. Ur exemplen från MR-städer ovan kan flera tips och framgångsfaktorer hämtas för olika kommuner och landsting/regioner som ska integrera mänskliga rättigheter i styrnings- och ledningsprocesser. Det är naturligt att inte alla punkter kan passa varje kommun eller landsting, men de kan leda till vidare reflektion i arbetet. Inled arbetet med att identifiera allt som ni redan arbetar med som berör mänskliga rättigheter. Många verksamheter har kommit långt i arbetet med jämställdhet, barnperspektiv, tillgänglighet, likabehandling, social hållbarhet, diskriminering och så vidare. Undersök hur ni kan använda redan framtaget material/verktyg som barnkonsekvensanalyser, jämlikhetsanalyser och använd all kunskap för att utveckla och förstärka det arbete som redan pågår. Beskriv allt det pågående arbetet utifrån rättighetsstandarder, vilka rättigheter ni ansvarar för, och på vilket sätt ni arbetar med att respektera, skydda och främja mänskliga rättigheter. Fundera på hur ni idag använder olika MR-principer även om det inte explicit nämns i pågående arbete. Tydliggör kopplingen till mänskliga rättigheter i verksamheternas styrdokument. Tydliggör varför ni ska arbeta med mänskliga rättigheter, vad ska ni uppnå och hur ska ni följa upp att ni gör det ni skriver att ni ska göra. Det är viktigt att innehållet i dessa dokument också kopplas samman med grundlagarna och speciallagstiftningar. Synliggör samtliga målgrupper i planering, genomförande och uppföljning. Det finns grupper i samhället som på olika sätt är marginaliserade och står långt ifrån den samhällsservice de har rätt till. Det kan röra sig om nationella minoriteter, nyanlända, personer med funktionsnedsättning, HBTQIApersoner och så vidare. På grund av olika hinder som bristande tillit och in-

30 7 formation riskerar samhällsservice och stöd att inte nå hela sin målgrupp. Ställ frågor om hur verksamheten kan undanröja olika hinder (bland annat genom bemötande, tolkar, tillgängliga lokaler och bredare kontaktyta till olika grupper). Det är viktigt att arbeta proaktivt med att nå alla grupper som berörs av olika insatser och skapa en plattform för inflytande och delaktighet. Detta både för att individer har rätt att få den samhällsservice som offentliga aktörer tillhandahåller, men också för att en aktiv dialog minskar risker för att göra samma misstag flera gånger. På detta sätt sparas resurser, arbetet med att tillhandahålla samhälls-service effektiviseras och vi lever upp till åtagandet att respektera, skydda och uppfylla alla individers mänskliga rättigheter. Inled ett aktivt samarbete med civilsamhället och med både ideell och privat sektor. Samverkan bör leda fram till att mål, aktiviteter och indikatorer för arbetet utvecklas i nära samarbete med alla dem som ska utnyttja samhällsservice och på det sättet minimera risker för att felprioriteringar görs och att felaktiga beslut tas. Samarbete med andra aktörer öppnar upp möjligheten att tillsammans med nyckelaktörer i samhället utbilda invånare i deras rättigheter och vilket ansvar det offentliga har för att uppfylla dessa rättigheter. Ställ tydligare rättighetsbaserade krav på aktörer som vill samarbeta med/ tillhandahålla tjänster/produkter till kommunen, landstinget eller regionen, så att ni kan garantera att era samarbets-partner hjälper er att leva upp till era åtaganden att respektera, skydda och uppfylla mänskliga rättigheter. Skapa en organisation med tydligt mandat och legitimitet i frågan som kan arbeta strukturerat och långsiktigt. Många så kallade mjuka frågor som inte har kvantitativt mätbara mål och som inte följs upp regelbundet tenderar att knytas till enskilda personer, istället för en verksamhet och vara en del av ett uppdrag. Ingen verksamhet skulle lägga budgetplaneringen, ekonomin eller HR-frågor på en enskild tjänsteman. Arbetet med att driva mänskliga rättigheter behöver också en struktur som möjliggör för enskilda tjänstemän och hela verksamheter att uppnå uppsatta verksamhetsmål. Samverka mellan olika verksamheter för att säkerställa att individer inte faller mellan stolarna. Samtliga insatser, åtgärder, uppföljningar ska utgå ifrån de olika individer/grupper i samhället som verksamheten möter. Samverkan mellan verksamheter har stor betydelse för individer som har rätt till service/stöd från olika instanser samtidigt. Ta fram en långsiktig plan kring kompetensutveckling och integrera delar som handledning, lärande seminarier, kunskapsinhämtning. Det handlar om ett strukturerat arbete kopplat till det som sker i vardagen. Kollegial handledning kan vara ett bra sätt för att utveckla en verksamhet och stärka medarbetarna i en förändringsprocess. Medarbetarna läser, diskuterar, prövar i sitt arbete och diskuterar igen. Modellen bygger på tanken att all personal har tid avsatt för kompetensutveckling. Resultat av detta arbetssätt kan leda till öppnare klimat, ökat förtroende kollegor emellan och transparens för de prioriteringar och beslut som tas. För att detta ska fungera krävs det gemensamma värderingar och gemensamt ansvar inom kollegiet. Alla måste ta sitt ansvar för att respektera, skydda och uppfylla alla individers mänskliga rättig-heter. Genom reflekterande och professionellt utforskande dialog och observation kan medarbetare göra den tysta kunskapen gemensam. Samarbetet måste gå utöver ett

31 8 ytligt utbyte av hjälp och stöd. Därför måste ledningen skapa ett kollegium som ser olikheter, debatt och oenighet som en grundpelare för förbättring. Borås 2025 Ekologiskt perspektiv Ärendet bedöms inte innebära några ekologiska konsekvenser för Borås. Borås 2025 Ekonomiskt perspektiv Ärendet bedöms innebära ekonomiska konsekvenser för Borås. En budget behövs göras för omvärldsbevakning (se goda exempel), utbildningsinatser för personal och politiker (för att fördjupa kompetensen kring mänskliga rättigheter och hur dessa kan integreras i all kommunal verksamhet samt i befintliga styrnings- och ledningsprocesser som finns i kommunen), budget för medborgardialoger (för att skapa delaktighet kring frågan och nå alla grupper i samhället, främst de svara grupperna som inte hörs), informationsmaterial för verksamheter och allmänhet, informationskampanjer för allmänheten att staden arbetar med mänskliga rättigheter och vad det innebär i praktiken. Det behövs också processtöd för implementering av ett rättighetsbaserat arbetssätt inom kommunal verksamhet. Borås 2025 Socialt perspektiv Att göra ett åtagande om att vara en MR-stad har efter beslutet använts lokalt som utgångspunkt för styrning och ledning, verksamhetsutveckling, ökat medborgarinflytande, utökat samarbete med föreningar och näringsliv. Andra effekter är en ökad grad av attraktivitet för kommuner som arbetsgivare, som plats för företagsetableringar samt att man har sett en ökad tillit mellan medborgare och mellan medborgare och myndigheter. GRUNDSKOLENÄMNDEN Per Carlsson (S) Ordförande Pär Arvidsson Fäldt Förvaltningschef

32 MOTION Mänskliga rättigheter är en kommunal angelägenhet - gör Borås till en MR-stad De mänskliga rättigheterna är universella och gäller för alla och envar. De slår fast att alla människor, oavsett land, kultur och sammanhang, är födda fria och lika i värde och rättigheter. Arbete för mänskliga rättigheter kan konkret handla om att motverka rasism och diskriminering, om jämställdhetsarbete, barns rättigheter och om nationella minoriteters rättigheter. Rättighetsperspektivet får inte hamna vid sidan om och ses som något extra, arbetet för mänskliga rättigheter bör vara en naturlig del i kommunens ordinarie verksamhet. I Sverige, precis som i andra länder, ligger ansvaret för att respektera, skydda, uppfylla och främja de mänskliga rättigheterna på flera nivåer. Den nationella nivån är avgörande för att de nationella och internationella åtaganden som Sverige har gjort gällande mänskliga rättigheter säkerställs. Samtidigt implementeras dessa åtaganden i hög grad på lokal och regional nivå. Rätten till exempelvis hälsa, utbildning, delaktighet och inflytande konkretiseras i mötet mellan lokala myndigheter och invånarna. Kommunerna, regionerna och landstingen spelar därmed en viktig roll för förverkligandet av de mänskliga rättigheterna. För att stärka det lokala och regionala MR-arbetet har Sveriges Kommuner och Landsting utvecklat en plattform för policy- och verksamhetsutveckling. Ambitionen är att den ska fungera som en utgångspunkt och ett utvecklingsverktyg när ledningen i politik och förvaltning vill stärka det egna arbetet med mänskliga rättigheter på lokal och regional nivå. Utgångspunkten i plattformen är kommuners, landstings och regioners grundläggande uppdrag som samhällsaktör, demokratiaktör, välfärdsaktör, arbetsgivare och hur dessa uppdrag kopplas till säkerställandet av mänskliga rättigheter. MR-plattformen är utformad med inspiration från de städer som internationellt utropat sig till MRstäder. Vänsterpartiet menar att Borås Stad genom ett systematiskt arbete med Mänskliga rättigheter baserat på den plattform som SKL tagit fram ytterligare ska utveckla arbetet med mänskliga rättigheter och med det bli en MR-kommun. Med hänvisning till ovanstående yrkar Vänsterpartiet att Borås Stad inleder ett arbete utifrån den plattform som Sveriges kommuner och landsting antagit för att bli en MR-kommun Borås Ida Legnemark (V)

33 BESLUT 1(3) Emil Persson Torgerson Dnr 2017/GRN Utredare Grundskoleförvaltningen Grundskolenämnden Kvalitetsrapport undervisning och resultat 2017 Kvalitetsrapport om Grundskolan och Grundsärskolan i Borås Stad Beslut Grundskolenämnden beslutar: Godkänna rapporten Kvalitetsrapport undervisning och resultat 2017 för Grundskolan och Grundsärskolan i Borås Stad samt översända densamma till Kommunstyrelsen. Ärendet Kvalitetsrapport Undervisning och resultat upprättas varje år. Rapporten består av två separata delar: Grundskolan; betygsresultat för årskurs 6 och 9 samt omdömen för årskurs 1 och 3 samt betygsresultat för A-resursgrupper och kommunikationsklasser. Grundsärskolan; Omdömen i årskurs 1,3, 6 och 9. Utvald redovisning av grundläggande verksamhet enligt styrdokument Årets betygsresultat för årskurs 6 och 9 visar på en förbättring både gällande gymnasiebehörighet och meritvärden jämfört med föregående år. De senaste årens mottagande av nyanlända har över tid sänkt stadens resultat, men i år kom ett trendbrott. Sedan betygen i årskurs 6 infördes har resultaten alltid varit bättre i årskurs 6 än i årskurs 9. Detta har sannolikt har berott på att bedömmarkompetensen behövt utvecklas för årskurs 6. I år har årskurs 9 dock bättre resultat än årskurs 6, vilket får anses bra. Lärarnas omdömen för årskurs 3 i svenska och matematik ligger i linje med resultaten i de nationella proven. Samtidigt är skillnaden mellan skolorna när det gäller andel elever som klarar alla ämnena är betydligt mindre i årskurs 3 än motsvarande för årskurs 6 och 9. Grundsärskolornas måluppfyllelse är fortsatt mycket hög.

34 BESLUT 2(3) Emil Persson Torgerson Dnr 2017/GRN Utredare Grundskoleförvaltningen Grundskolenämnden Borås Stad har gått från allmänt riktade insatser till mer specifikt riktade insatser till enskilda skolor. Utifrån förra årets resultatanalys har fyra skolor med låga resultat fått extra stöd av huvudmannen för att arbeta med skolutveckling kring matematik och/språkutvecklande arbete. Tre av skolorna har väsentligen förbättrat sitt resultat, vilket visar att insatsen antagligen varit framgångsrik. Resultaten har särskilt förbättras för de nyanlända eleverna, vilket Borås Stad bedömer delvis bero på att de två senaste två årens nyanlända haft en bättre skolbakgrund än åren dessförinnan. Men vi bedömer också att den allt mer strukturerade studiehandledningen som bedrivs av Centrum för flerspråkigt lärande (CFL) gett resultat. Efter granskning av antal insatser inom studiehandledningen per nyanländ elev, bedöms antalet insatser över lag vara rimligt. Att rekrytera behöriga lärare upplevs åter bli svårare och kraftfulla åtgärder vidtas därför för att öka Borås Stads attraktivitet som arbetsgivare, underlätta arbetssituationen för lärare samt öka likvärdigheten när det gäller tillgången till kompetenta lärare på skolorna då detta varierar mer än önskvärt. Även om resultaten har förbättrats något från föregående år finns det anledning för huvudmannen att fortsätta vidta kraftfulla åtgärder för att öka måluppfyllelsens och utjämna skillnaderna mellan skolorna. Ett axplock åtgärder som vidtas under 2017 är; Varje skola skall under året ta fram en verksamhetsplan utifrån lokala förutsättningar men där för samtliga gäller att beskriva Skolans verksamhetsidé och profil, Skolans organisation och Skolans processer när det gäller Förvaltningen tar fram en kompetensförsörjningsplan. Resursfördelningen mellan skolor ses över i budgetprocessen för att öka likvärdigheten Ökade löner på skolor i utsatta områden Satsning på studiecoacher Kompetensutveckling av elevhälsan och rektorer för att arbeta med särskilt stöd

35 BESLUT 3(3) Emil Persson Torgerson Dnr 2017/GRN Utredare Grundskoleförvaltningen Grundskolenämnden Huvudmannens Systematiska KvalitetsArbete (SKA), ska mer än tidigare bygga på skolenheternas SKA Borås 2025 Ekologiskt perspektiv Det ekologiska perspektivet påverkas inte direkt av ärendet. Borås 2025 Ekonomiskt perspektiv Åtgärder som redovisas i ärendet ligger inom tilldelade resurser. Borås 2025 Socialt perspektiv Barn och unga Ärendet redogör för Grundskolors och Grundsärskolors betygsresultat under Analyserna av dessa resultat och åtgärder som presenteras syftar till att öka kvalitén och måluppfyllelsen i Boras Stads skolor gällande nationella- och kommunfullmäktiges satta mål. Likabehandling Det aktiva arbetet för att exempelvis minska skillnaderna mellan flickor och pojkars betygsresultat, en systematiserad studiehandledning för nyanlända elever samt riktade insatser till särskilda skolor generellt sett låga betygsresultat syftar till att nå en ökad Jämställdhet, jämlikhet och främja mångfald i Borås Stads skolor. Det framgår av rapporten att skillnaderna mellan flickor och pojkars resultat blivit mindre. Facklig samverkan Information vid FSG, Förvaltningens samverkansgrupp GRUNDSKOLENÄMNDEN Per Carlsson (S) Ordförande Pär Arvidsson Fäldt Förvaltingschef

36 Utredare Emil Persson Torgerson, RAPPORT Datum Grundskolenämnden Sida 1(36) Referens 2017/GRN Undervisning och resultat 2017 Kvalitetsrapport om Grundskolan och Grundsärskolan i Borås Stad Uppdragsgivare: Grundskolenämnden

37 Borås Stad Datum Referens 2017/GRN Sida 2(36) Sammanfattning Årets betygsresultat för årskurs 6 och 9 visar på en förbättring både gällande gymnasiebehörighet och meritvärden jämfört med föregående år. De senaste årens mottagande av nyanlända har över tid sänkt stadens resultat, men i år kom ett trendbrott. Sedan betygen i årskurs 6 infördes har resultaten alltid varit bättre i årskurs 6 än i årskurs 9. Detta har sannolikt har berott på att bedömmarkompetensen behövt utvecklas för årskurs 6. I år har årskurs 9 dock bättre resultat än årskurs 6, vilket får anses bra. Resultaten på de nationella proven i årskurs 9 överensstämmer inte fullt ut med slutbetygen. I såväl riket som i Borås Stad finns variation med både högre och lägre betyg, det är dock vanligare att eleven får ett högre slutbetyg än provbetyg. Dessa skillnader kan förklaras av att det nationella provet bara är en del av allt en elev presterar och att läraren har ett större bedömningsunderlag än så vid betygssättning. Lärarnas omdömen för årskurs 3 i svenska och matematik ligger i linje med resultaten i de nationella proven. Samtidigt är skillnaden mellan skolorna när det gäller andel elever som klarar alla ämnena är betydligt mindre i årskurs 3 än motsvarande för årskurs 6 och 9. Grundsärskolornas måluppfyllelse är fortsatt mycket hög. Borås Stad har gått från allmänt riktade insatser till mer specifikt riktade insatser till enskilda skolor. Utifrån förra årets resultatanalys har fyra skolor med låga resultat fått extra stöd av huvudmannen för att arbeta med skolutveckling kring matematik och/språkutvecklande arbete. Tre av skolorna har väsentligen förbättrat sitt resultat, vilket visar att insatsen varit framgångsrik. Resultaten har särskilt förbättras för de nyanlända eleverna, vilket Borås Stad bedömer delvis bero på att de två senaste två årens nyanlända haft en bättre skolbakgrund än åren dessförinnan. Men vi bedömer också att den allt mer strukturerade studiehandledningen som bedrivs av Centrum för flerspråkigt lärande (CFL) gett resultat. Efter granskning av antal insatser inom studiehandledningen per nyanländ elev, bedöms antalet insatser vara rimligt. Att rekrytera behöriga lärare upplevs åter bli svårare och kraftfulla åtgärder vidtas därför för att öka Borås Stads attraktivitet som arbetsgivare, underlätta arbetssituationen för lärare samt öka likvärdigheten när det gäller tillgången till kompetenta lärare på skolorna då detta varierar mer än önskvärt. Även om resultaten har förbättrats något från föregående år finns det anledning för huvudmannen att fortsätta vidta kraftfulla åtgärder för att öka måluppfyllelsens och utjämna skillnaderna mellan skolorna. Undervisning och resultat 2017

38 Borås Stad Datum Referens 2017/GRN Sida 3(36) Innehållsförteckning 1 Inledning och/eller bakgrund Betyg... 5 Terminsbetyg årskurs Kommentar... 7 Betyg årskurs Kommentar... 9 Genomsnittligt meritvärde i de olika årskurserna, Borås Stad vårterminen Kommentar Resultat efter sommarskola Kommentar Fristående skolor Omdömen årskurs Kommentar Omdömen årskurs Kommentar Grundsärskola Kommentar Kommunikationsklass A-resursgrupp Analys Nationella prov Årskurs Analys Årskurs Analys Årskurs Analys Utvald redovisning av grundläggande verksamhet enligt styrdokument Kommentarer Analys Slutsatser och åtgärder Slutsatser Åtgärder Undervisning och resultat 2017

39 Borås Stad Datum Referens 2017/GRN Sida 4(36) 1 Inledning och/eller bakgrund Kvalitetsrapport Undervisning och resultat upprättas varje år. Rapporten består av två separata delar: Grundskolan; betygsresultat för årskurs 6 och 9 samt omdömen för årskurs 1 och 3 samt betygsresultat för A-resursgrupper och kommunikationsklasser. Grundsärskolan; Omdömen i årskurs 1,3, 6 och 9. Utvald redovisning av grundläggande verksamhet enligt styrdokument Undervisning och resultat 2017

40 Borås Stad Datum Referens 2017/GRN Sida 5(36) 2 Betyg I denna rapport redovisas vårterminens betyg i årskurs 6 till 9. I och med införandet av läroplanen LGR11skärptes behörighetskraven till gymnasiet. Tidigare krävdes endast godkända betyg i engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk. För att få gymnasiebehörighet till yrkesförberedande program krävs nu att eleven uppnått kunskapskraven i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk samt ytterligare fem ämnen. För behörighet till ett högskoleförberedande program krävs lägst betyget E i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk och minst nio andra ämnen. För ekonomi- och samhällsvetenskapsprogrammen samt det humanistiska programmet ska fyra av de ytterligare nio ämnena vara geografi, historia, samhällskunskap och religion. För naturvetenskaps- och teknikprogrammen ska tre av de ytterligare nio ämnena vara biologi, fysik och kemi. För det estetiska programmet är de nio ämnena valfria. Här kan även färdighetsprov förekomma. Undervisning och resultat 2017

41 Borås Stad Datum Referens 2017/GRN Sida 6(36) Terminsbetyg årskurs 6 Terminsbetyg per skolenhet Skola Antal Meritvärde Behörighet Yrkesprogram Alla elever Varav antal nyanlända % alla elever % nyanlända borträknade Antal % alla elever % nyanlända borträknade Aplaredskolan F ,5 215, ,9 100,0 Asklandaskolan F ,9 208, ,6 90,6 Bergdalskolan F ,1 221, ,3 88,9 Bodaskolan F ,3 184, ,1 62,5 Borgstenaskolan F ,5 62,5 Bredaredskolan F ,1 214, ,0 100,0 Byttorpskolan F , ,1 52,4 Dalsjöskolan ,3 204, ,4 84,2 Daltorpskolan F ,7 172, ,0 64,0 Dannikeskolan F ,5 220,5 4 80,0 80,0 Ekarängskolan F ,6 198, ,2 64,1 Engelbrektskolan F , ,9 79,5 Erikslundskolan F ,3 202,5 9 52,9 81,8 Fjärdingskolan F ,2 181, ,0 51,4 Gula skolan F , ,0 100,0 Gånghesterskolan F ,6 244, ,0 100,0 Hestra Midgårdskolan F , ,2 88,5 Kinnarummaskolan F ,0 90,0 Kristinebergskolan F ,5 201, ,8 88,0 Myråsskolan F ,6 235, ,2 91,5 Målsrydskolan F ,6 207, ,2 94,1 Rångedalaskolan F ,5 227, ,0 100,0 Sandaredskolan F ,6 213, ,6 88,6 Sandhultskolan F ,1 210, ,0 87,0 Sjöboskolan F ,1 209, ,9 92,0 Sjömarkenskolan F ,8 230, ,2 90,2 Sparsörskolan F ,8 230, ,3 92,6 Svaneholmskolan F ,8 219, ,0 100,0 Särlaskolan F ,1 178,2 9 26,5 63,6 Trandaredskolan F ,7 210, ,5 93,3 Viskaforsskolan F ,6 216, ,1 85,7 Äsperedskolan F ,2 216, ,3 92,3 Totalt alla elever ,5 Totalt nyanlända borträknade ,6 84,0 Årsserie Borås stad terminsbetyg åk 6 VT År Antal Meritvärde Behörighet Yrkesprogram Antal % 2017 alla , utan nyanlända , alla , , utan nyanlända , , , , ,5 Undervisning och resultat 2017

42 Borås Stad Datum Referens 2017/GRN Sida 7(36) Kommentar Genomsnittliga meritvärdet Det genomsnittliga meritvärdet för kommunen gällande alla elever i årskurs 6 är 202 vilket är högre än 2016 då motsvarande siffra var 199,3. Räknar bort nyanlända elever är det genomsnittliga meritvärdet för kommunden 211,6 vilket även det är högre än 2016 då meritvärdet var 209,2. Spridningen i meritvärdet är mycket stor mellan skolorna, även om skolor med mycket få elever räknas bort. Gymnasiebehörighet Även spridningen när det gäller gymnasiebehörighet (betyg i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk samt minst fem andra ämnen) är stor mellan skolorna. Genomsnittet för gymnasiebehörighet för 2017 för alla elever ligger på 78,5 procent och 84 procent om nyanlända räknas bort. Likt meritvärdet är detta högre än 2016 års resultat då motsvarande resultat var 77,7 procent för alla elever och 82,9 procent om nyanlända räknas bort. Största andel av det ökade resultatet Största ökningen av det genomsnittliga meritvärdet för hela kommunen har skett i gruppen alla elever med 2,7 poäng motsvarande 2,4 poäng om nyanlända räknas bort. Detta innebär att gruppen nyanlända under 2017 står för den högsta ökningen av meritvärdet jämfört med Betyg årskurs 9 Slutbetyg åk 9 VT 16 per skolenhet Skola Antal Meritvärde Alla elever Varav antal nyanlända Alla elever Nyanlända borträknade Antal Behörighet Högskoleförberedande % alla elever % nyanlända borträknade Antal Behörighet Yrkesprogram % alla elever % nyanlända borträknade Bodaskolan ,4 199, ,9 68, ,9 68,1 Dalsjöskolan ,3 228, ,6 85, ,4 85,8 Daltorpskolan ,9 188, ,8 76, ,7 78,8 Engelbrektskolan ,8 233, ,1 93, ,1 93,3 Erikslundskolan , ,6 87, ,1 89,3 Fristadskolan ,2 217, ,4 82, ,3 83,2 Sandgärdskolan ,5 94, ,4 96,4 Särlaskolan F ,9 213, ,9 67, ,3 67,9 Viskaforsskolan F ,3 205, ,1 75, ,6 81,1 Totalt ,1 215, ,4 81, ,7 83,0 Undervisning och resultat 2017

43 Borås Stad Datum Referens 2017/GRN Sida 8(36) Meritvärde alla elever Betyg åk 9, historik Meritvärde nyanlända borträknade Undervisning och resultat 2017 % behöriga till gymnasiet alla elever % behöriga till gymnasiet nyanlända borträknade % fullständiga betyg alla elever % Fullständiga betyg nyanlända borträknade Ej nått kunskapskr aven i ett ämne alla elever Ej nått kunskapskr aven i två el. flera ämnen alla elever Saknar betyg i alla ämnen alla elever Saknar betyg i alla ämnen nyanlända elever borträknade Bodaskolan ,4 199,8 61,9 68,1 56,1 62,1 7,9 36,0 0,0 0, ,1 201,4 60,9 77,8 49,2 62,2 7 30,47 13, ,2 76,1 65,8 9,4 24, ,6 74,4 65,8 6,8 25, ,8 81,2 64,7 4,5 30,8 Dalsjöskolan ,9 188,9 78,7 78,8 75,2 78,3 8,8 14,4 1,6 0, ,9 228,2 77, ,8 81,5 3,2 12,1 12,9 2, ,8 90,3 76,6 10,5 12, ,3 90,4 80,9 7,8 11, ,2 71,9 11,5 16,7 Daltorpskolan ,3 228,1 82,4 85,8 61,9 61,3 8,4 25,2 4,5 5, ,2 206,2 74, ,9 67,4 8,6 22,9 9,7 3, ,7 86,3 78,6.. 15, ,6 87,6 79,3 6,2 11, ,5 80, ,9 25,4 Engelbrektskolan ,8 233,8 90,1 93,3 82,9 86,7 5,4 9,9 1,8 1, ,8 240,5 72,2 89,9 67,6 84 2,7 12,6 17, ,2 92,2 90, ,5 92,9 87,6 5,3 3, ,6 91,7 86,7 2,5 10 Erikslundskolan ,4 225,0 82,1 89,3 71,6 80,4 13,4 11,9 3,0 1, ,4 210,2 63,8 76,7 57,5 71, ,3 11,3 3, ,7 59,6 48,9.. 31, ,5 73,6 62,3 7,5 30, ,8 85,9 71,9 3,1 23,4 Fristadskolan ,2 217,6 77,3 83,2 70,0 75,2 7,3 20,0 2,7 3, ,7 228,2 89,4 92,6 79,7 82,4 8 10,6 1, ,2 90,3 81,6.. 10, ,6 90,3 81,7 8,6 9, ,9 91,5 80,9 8,5 9,6 Sandgärdskolan ,0 236,0 96,4 96,4 92,7 92,7 0,0 7,3 0,0 0, ,1 237,7 92,7 97,4 87,1 91,5 3,2 4,8 4, , , ,9 94,9 83,7 8,2 8, ,8 97,3 85,7 6,3 8 Särlaskolan F ,9 213,6 58,3 67,9 50,0 62,5 11,1 30,6 8,3 3, ,8 188,3 60,7 72,6 47,6 58,1 9,5 33,3 9,5 3, ,5 67,2 58,2.. 29, ,5 81,6 64,5 9,2 23, ,8 73,5 64,7 5,9 26,5 Viskaforsskolan F ,3 205,1 79,6 81,1 64,8 66,0 9,3 24,1 1,9 0, ,3 217,4 73,9 83,3 60,9 68,3 10,1 17,4 11,6 1, ,5 71,6 64,9.. 28, ,3 75,8 69,4 9, ,2 67,7 10,8 21,5 Totalt Kommunala ,1 215,9 78,7 83,0 69,8 74,2 7,5 20,3 2,4 1, ,4 219,7 74,2 86,2 64,7 75,6 6,4 17,9 10,9 1, ,5 83,8 75,5 6,7 14 2, ,1 85,8 76,5 7,5 14,7 1, ,7 85,6 73,3 7,1 19 0,7 Källa: Siris samt Lokal statistik

44 Borås Stad Datum Referens 2017/GRN Sida 9(36) Kommentar Genomsnittliga meritvärdet 2017 års resultat för det genomsnittliga meritvärdet för kommunen gällande alla elever i årskurs 9 är 208,1 vilket är betydligt högre jämfört med 2016 då motsvarande siffra var 191,4. Räknar man bort nyanlända är det genomsnittliga meritvärdet dock lägre 2017; 215,9 jämför det 2016 års resultat; 219,7. Gymnasiebehörighet En högre andel elever har nått gymnasiebehörighet 2017 jämfört med 2016; 78,7 procent jämfört med 74,2 procent blev behöriga till yrkesprogram, räknat på alla elever. Om nyanlända räknas bort höjs andelen behöriga till gymnasiet 2017 till 83 procent vilket dock är lägre än motsvarande resultat för 2016 som var 86,2 procent. Till högskoleförberedande program blev 77,4 procent av samtliga eleverna behöriga. Om nyanlända räknas bort höjs resultatet till 81,7 procent Fullständigt betyg Andelen elever som fått fullständiga betyg för samtliga elever har även det ökat då 2017 års resultat är 69,8 procent jämfört med 64,7 procent Räknar man bort nyanlända höjs resultatet till 74,2 procent. Dock är detta lägre än motsvarande siffra 2016 som låg på 75,6 procent. Ej nått kunskapskraven i ett, två eller flera ämnen Det är fler andel elever som ej nått kunskapskravet i ett ämne 2017; 7,5 procent jämfört med 2016; 6,4 procent. Samma gäller för andelen elever som ej nått kunskapskraven i två eller flera ämnen 2017; 20,3 procent jämfört med 2016; 17,9 procent. Saknar betyg i alla ämnen Andelen av samtliga elever som helt saknar betyg i alla ämnen har 2017 kraftigt minskat då resultatet är 2,4 procent jämfört med 2016 då det var 10,9 procent. Räknar man bort andelen nyanlända elever är resultatet 2017;1,6 procent vilket kan likställas med motsvarande resultat för 2016, vilket var 1,5 procent. Största andel av det ökade resultatet Ser man till 2017 års resultat och räknar bort de nyanlända eleverna kan man konstatera högre betyg i samtliga bedömningsområden. Om man däremot jämför 2017 års resultat med 2016 års resultat ser man att det är just för de nyanlända eleverna som resultatet ökat mest. Undervisning och resultat 2017

45 Borås Stad Datum Referens 2017/GRN Sida 10(36) Genomsnittligt meritvärde i de olika årskurserna, Borås Stad vårterminen 2017 Meritvärde är summan av 17 betyg där E är 10, D 12,5, C 15, B 17,5 och A 20 poäng. Årskurs Meritvärde 2017 alla elever 2017 utan nyanlända 2016 alla elever 2016 utan nyanlända ,4 211,8 199,3 209,2 204,5 201, ,1 215,9 191,4 219,7 213,9 216,1 Årskurs Meritvärde Flickor 2017 alla flickor 2017 utan nyanlända 2016 alla flickor 2016 utan nyanlända Meritvärde Pojkar 2017 alla pojkar 2017 utan nyanlända 2016 alla pojkar 2016 utan nyanlända 6 210,4 221,6 211,9 220,1 195,7 203,6 188,8 199, ,2 227,2 222,4 240,1 197,0 205,9 165,2 200,4 Spridningen i resultat i Borås Stads kommunala skolor åk 9 vårterminen 2017 Meritvärde alla elever Behörighet till gymnasiet % alla elever Fullständiga betyg % alla elever 185,9-236,0 58,3-96,4 50,0-92,7 8,3-0,0 Meritvärde Fullständiga betyg nyanlända % nyanlända borträknade borträknade Behörighet till gymnasiet % nyanlända borträknade 188,9-236,0 67,9-96,4 61,3-92,7 5,1-0,0 Helt utan betyg % alla elever Helt utan betyg % nyanlända borträknade Kommentar Utifrån årskurser Det genomsnittliga meritvärdet om man ser till samtliga elever för 2017 är högre i både årskurs 6; 202 och 9; 208,1 jämfört resultatet för 2016 årskurs 6; 199,3 och 9; 191,4. Lika så gäller för årskurs 6 om man räknar bort nyanlända elever då resultatet 2017 är 211,6 jämfört med 2016; 209,2. Dock är resultatet 2017 för årskurs 9; 208,1 lägre jämfört med 2016; 219,7. Utifrån kön Jämför man det resultatet av det genomsnittliga meritvärdet mellan flickor och pojkar visar det att flickor i årskurs 6 oavsett om man räknar alla eller räknar bort nyanlända elever har ett högre resultat 2017 jämfört med Skillnaden i flickors och pojkars meritvärde är i årskurs ; 24,2 poäng. Vilket kan jämföras med de kommunala huvudmännen i riket där skillnaden 2016 var 33,6 poäng. Undervisning och resultat 2017

46 Borås Stad Datum Referens 2017/GRN Sida 11(36) Utifrån spridning Skillnaderna mellan Borås Stads skolor är fortsatt stora. Högst meritvärde i åk 9 fanns på Sandgärdskolan och även högst behörighetsgrad fanns på Sandgärdsskolan oavsett om man räknar alla elever eller räknar bort nyanlända. Lägst meritvärde finns på Särlaskolan och samma skola har även lägst gymnasiebehörighet. Även om man räknar bort nyanlända elever så har finns den lägsta behörighetsgraden på Särlaskolan, dock är det istället på Dalsjöskolan som det lägsta meritvärdet finns. Resultat efter sommarskola En kommungemensam sommarskola har bedrivits i Brygghusets lokaler i sex dagar under veckorna åtta behöriga lärare från Borås Stads 7-9-skolor har undervisat och bedömt eleverna. Två elevassistenter har också stöttat eleverna och en SYV har gett eleverna stöd vid några tillfällen. Undervisningen har bedrivits i ämnena: svenska, svenska som andraspråk, matematik och engelska. Sommarskolan riktade sig till elever i åk 9 som vid terminsslutet inte var behöriga till ett nationellt gymnasieprogram och där lärare och rektor bedömde att det fanns en möjlighet för eleverna att nå behörighet under sommarskolan. Sommarskola Antal elever som deltagit Totalt antal betyg Antal lever som fått betyg Antal elever på kommunala skolor som blivit behöriga 1 Antal elever på friskolor som blivit behöriga 5 Antal elever som blivit behöriga till IMPRO Antal elever som deltagit Totalt antal betyg Antal lever som fått betyg Antal elever på kommunala skolor som blivit behöriga Andel elever på kommunala skolor som blivit behöriga (%) 47,4 43,4 50,0 Antal elever på friskolor som blivit behöriga 1 1 Antal elever som blivit behöriga till IMPRO Undervisning och resultat 2017

47 Borås Stad Datum Referens 2017/GRN Sida 12(36) Kommentar Totalt har 38 elever deltagit på sommarskolan varav 4 elever från friskolor. Totalt har 20 elever av 38, vilket är 52 procent, blivit behöriga till gymnasiet. 3 av dessa 19 elever blev endast behöriga till yrkesprogram. Ytterligare 5 av eleverna har gjort sig behöriga till IMPRO. IMPRO är ett programinriktat individuellt val som ska ge eleven en utbildning som är inriktad mot ett nationellt yrkesprogram och så snart som möjligt ge dem plats på det programmet. Antalet elever som deltog i sommarskolan 2017; 38 var lägre jämfört med 2015; 57 och 2016; 53. Dock var det en större andel under 2017; 50,0 procent, av dessa som blev behöriga till ett gymnasieprogram jämfört med 2015; 47,4 procent och 2016; 43,4 procent. Fristående skolor Slutbetyg åk 9 VT 17 Skola Antal Meritvärde Behörighet Högskoleförberedande Yrkesprogram Borås kristna skola ,8 70,00 70, ,2 93,8 93, ,9 85,0 85,0 Engelska Skolan ,4 100,0 100, ,3 100,0 100, ,8 100,0 100,0 Kunskapsskolan ,1 96,9 97, ,8 97,1 97, ,7 92,8 92,8 Malmen ,1 100,0 100, ,0 88,5 88, ,9 90,0 90,0 Totalt Fristående ,8 96,0 96, ,5 96,9 96, ,0 95,2 95,2 Undervisning och resultat 2017

48 Borås Stad Datum Referens 2017/GRN Sida 13(36) Omdömen årskurs 1 Godtagbara kunskaper i läsförståelse (%) Enhet Åk 1 VT 2017 Aplaredskolan F-6 100,0 Asklandaskolan F-6 100,0 Bergdalskolan F-6 99,5 Bodaskolan F-6 93,5 Borgstenaskolan F-6 100,0 Bredaredskolan F-6 88,4 Byttorpskolan F-6 93,5 Daltorpskolan F-6 93,7 Dannikeskolan F-6 91,7 Ekarängskolan F-6 94,5 Engelbrektskolan F-6 100,0 Erikslundskolan F-6 96,2 Fjärdingskolan F-6 99,3 Kerstinsgårdskolan F-3 99,0 Kinnarummaskolan F-6 98,2 Kristinebergskolan F-6 98,5 Myråsskolan F-6 99,2 Målsrydskolan F-6 98,5 Rångedalaskolan F-6 100,0 Sandaredskolan F-6 97,3 Sandhultskolan F-6 95,7 Sjöboskolan F-6 99,3 Sjömarkenskolan F-6 99,5 Sparsörskolan F-6 100,0 Svaneholmskolan F-6 100,0 Svedjeskolan F-3 98,5 Särlaskolan F-9 90,3 Trandaredskolan F-6 99,1 Tummarpskolan F-3 98,8 Viskaforsskolan F-9 93,2 Äsperedskolan F-6 96,6 Totalsumma 97, Kommentar Jämför man medelvärdet av godkända kunskaper läsförståelsen årskurs 1 mellan samtliga skolor i Borås Stad varierar resultatet mellan 88,5 procent till 100 procent. Av 31 skolor är det 7 stycken som uppnått ett resultat på 100 procent. Det är första gången som inrapporteringen i Dexter har fungerat och därmed också första gången som Borås stad har kunnat synliggöra resultatet på huvudmannanivå. Undervisning och resultat 2017

49 Borås Stad Datum Referens 2017/GRN Sida 14(36) Omdömen årskurs 3 Medel av Godtagbara kunskaper i samtliga ämnen med kunskapskrav (%) Enhet Åk 3 VT 2017 Aplaredskolan F-6 98,4 Asklandaskolan F-6 98,0 Bergdalskolan F-6 97,1 Bodaskolan F-6 93,7 Borgstenaskolan F-6 100,0 Bredaredskolan F-6 98,4 Byttorpskolan F-6 88,1 Daltorpskolan F-6 95,1 Dannikeskolan F-6 90,8 Ekarängskolan F-6 94,5 Engelbrektskolan F-6 90,7 Erikslundskolan F-6 92,4 Fjärdingskolan F-6 98,0 Kerstinsgårdskolan F-3 100,0 Kinnarummaskolan F-6 93,7 Kristinebergskolan F-6 99,5 Myråsskolan F-6 100,0 Målsrydskolan F-6 94,2 Rångedalaskolan F-6 99,1 Sandaredskolan F-6 85,4 Sandhultskolan F-6 100,0 Sjöboskolan F-6 100,0 Sjömarkenskolan F-6 95,0 Sparsörskolan F-6 100,0 Svaneholmskolan F-6 95,7 Svedjeskolan F-3 80,0 Särlaskolan F-9 98,1 Trandaredskolan F-6 94,6 Tummarpskolan F-3 98,2 Viskaforsskolan F-9 95,9 Äsperedskolan F-6 98,2 Totalsumma 95,6 Undervisning och resultat 2017

50 Borås Stad Datum Referens 2017/GRN Sida 15(36) Medel av Godtagbara kunskaper per ämne (%) Ämne Åk 3 VT 2017 Bild 93,9 Engelska 95,5 Idrott och hälsa 98,6 Matematik 89,5 Modersmål 100,0 Musik 99,0 Naturorienterande ämnen 94,6 Samhällsorienterande ämnen 97,0 Slöjd 100,0 Svenska 85,0 Svenska som andraspråk - Teknik 97,0 Totalsumma 95, Kommentar Jämför man medelvärdet av godkända kunskaper i samtliga ämnen mellan samtliga skolor i Borås Stad varierar resultatet mellan 80 procent till 100 procent. Av 31 skolor är det 6 stycken som uppnått ett resultat på 100 procent. Jämför man medelvärdet av godkända kunskaper mellan respektive ämne varierar resultatet mellan 85 procent och 100 procent. I ämnena Modersmål och Slöjd har samtliga skolor uppnått ett resultat på 100 procent. Det är första gången som inrapporteringen i Dexter har fungerat och därmed också första gången som Borås stad har kunnat synliggöra resultatet på huvudmannanivå. Det framgår av tabellerna att skolor som i de högre årskurserna normalt presterar mycket höga eller låga resultat, visar omvända resultat i årskurs 1 och 3. Grundsärskola Medel av Godtagbara kunskaper i samtliga ämnen % Skola Årskurs 1 Årskurs 3 Årskurs 6 Årskurs 9 Erikslundskolan, Sär Fjärdingskolan, Sär Totalt , Kommentar De båda grundsärskolorna präglas av mycket hög måluppfyllelse. Undervisning och resultat 2017

51 Borås Stad Datum Referens 2017/GRN Sida 16(36) Kommunikationsklass I Kommunikationsklass går 35 elever av dessa går 2 stycken i årskurs 6 och 4 stycken i årskurs 9. Ingen av eleverna har fått betyg motsvarande gymnasiebehörighet. Eleverna får överlag betyg i de praktisk- estetiska ämnena. I de teoretiska ämnena ges betyg åt endast hälften. I engelska har två betyg getts, i svenska har ett betyg getts och i matematik har inga betyg getts. Resultaten har sett ut så här över tid. A-resursgrupp I A-resursgruppen går endast 6 elever. Det är vanskligt att redovisa resultat per årskurs. Hälften av eleverna når gymnasiebehörighet. Verksamheten är relativt ny och historiskt underlag saknas. Analys Lågstadiet Då inmatningen av omdömen för lågstadiet i Dexter fungerat för första gången i år är det vanskligt att dra slutsatser kring hur utvecklingen har skett på skolorna. Det vi kan jämföra med är gamla resultat i nationella prov, men dessa gäller endast matematik och svenska. Lärarnas omdömen för årskurs 3 i dessa ämnen ligger i linje med resultaten i de nationella proven. 85 % av eleverna når målen i svenska och 89,5 % når målen i matematik. Här kan en klar förbättring av matematikresultaten skönjas. För övriga ämnen varierar resultaten mellan 95 % och 100 %, vilket anses vara goda resultat. Skillnaden mellan skolorna när det gäller andel elever som klarar alla ämnena är betydligt mindre i årskurs 3 än motsvarande för årskurs 6 och 9. Ingenting i materialet tyder på att huvudmannen skulle behöva rikta några särskilda insatser för lågstadiet utöver att implementera åtgärdsgarantin för läsa, skriva och räkna. Mellanstadiet Sedan betygen i årskurs 6 infördes har resultaten alltid varit bättre i årskurs 6 än i årskurs 9. Detta har sannolikt har berott på att bedömmarkompetensen behövt utvecklas för årskurs 6. I år har årskurs 9 dock bättre resultat än årskurs 6, vilket får anses bra. Det är en stor spridning mellan skolorna när det gäller meritvärde och motsvarande gymnasiebehörighet i årskurs 6. Högst meritvärde har även i år Gånghesterskolan, 2017; 244,6 poäng och lägst har Särlaskolan med 2017; 91,1 poäng. En förklaring till de stora skillnaderna kan vara att några skolenheter är väldigt små; där får en enskild elevs resultat stort genomslag procentuellt. Flera nyanlända på en liten enhet kan också göra att skillnader i resultaten blir stora. Undervisning och resultat 2017

52 Borås Stad Datum Referens 2017/GRN Sida 17(36) Det råder dock ingen tvekan att skillnaderna i resultat inte endast kan förklaras av statistiska förutsättningar, utan förklaringen måste sökas i skolornas olika förutsättningar att bedriva god undervisning. Under året har ett arbete gjorts för att kartlägga skillnader i behörighetsgrad för lärare och kompetens. Slutsatsen som har dragits är att Borås Stad måste vidta åtgärder för att bättre kunna rekrytera utbildade lärare samt behålla de som vi har. Dessutom har analysen visat att förstelärarna kommit att bli synnerligen ojämnt fördelade mellan skolorna. En längre beskrivning av planerade åtgärder finns under rubriken Slutsatser och åtgärder. Ett område som utifrån förra årets kvalitetsrapport analyserats är de 1-6 skolor med få elever som har 100 procents måluppfyllelse och hur dessa elever klarat sig när de gått vidare till högstadiet. Det visade sig att de goda betygen höll i sig till årskurs 9, vilket innebär att betygen var korrekt satta i årskurs 6. Högstadiet Årets resultat visar på en liten förbättring gällande gymnasiebehörighet och en stark förbättring gällande meritvärden jämfört med föregående år. De senaste årens mottagande av nyanlända har över tid sänkt stadens resultat, men i år kom ett trendbrott. Borås Stad har gått från allmänt riktade insatser till mer specifikt riktade insatser till enskilda skolor. Utifrån förra årets resultatanalys har fyra skolor med låga resultat fått extra stöd av huvudmannen för att arbeta med skolutveckling kring matematik och/språkutvecklande arbete. Tre av skolorna har väsentligen förbättrat sitt resultat, vilket visar att insatsen antagligen varit framgångsrik. Resultaten har särskilt förbättras för de nyanlända eleverna, vilket Borås Stad bedömer delvis bero på att de två senaste två årens nyanlända haft en bättre skolbakgrund än åren dessförinnan. Men vi bedömer också att den allt mer strukturerade studiehandledningen som bedrivs av Centrum för flerspråkigt lärande (CFL) gett resultat. Samtliga studiehandledare har under läsåret genomgått en utbildning om 7,5 hp som Borås Stad anordnat tillsammans med Borås Högskola. Detta bedöms ha ökat kvalitén. I flera år har meritvärdespoängen för flickor och pojkar skiljt sig åt till fördel för flickorna. Länge har skillnaderna varit orimligt stora. Mot bakgrund av detta genomförde huvudmannen en kort utbildningsinsats inför läsåret. Samtliga rektorer deltog i utbildningen som syftade till att problematisera denna skillnad och leda till att lämpliga åtgärder vidtogs på skolorna. Förra året var skillnaden mellan flickors och pojkars meritvärde 57,2 poäng och i år skiljer det endast 24,2 poäng. Det förefaller som att utbildningsinsatsen haft god effekt. Undervisning och resultat 2017

53 Borås Stad Datum Referens 2017/GRN Sida 18(36) Det är positivt att sommarskolan har resulterat i fler behöriga till gymnasiet, inte minst är det en framgång för de 20 elever som efter avslutad sommarskola får möjlighet att börja på gymnasiet. Målet bör ändå framöver vara att alla elever klarar kunskapskraven på sin egen skola under läsårets gång. Även om resultaten har förbättrats något från föregående år finns det anledning för huvudmannen att vidta nya kraftfulla åtgärder för att öka måluppfyllelsens och utjämna skillnaderna mellan skolorna. Precis som för låg och mellanstadieskolorna avser Borås Stad satsa för att rekrytera och behålla personal samt sprida särskild kompetent personal på ett genomtänkt sätt. Samtliga stadier Huvudmannens analys har vidare visat på att för de flesta skolor finns brister i det systematiska kvalitetsarbetet. Vidare har den nya förvaltningschefen identifierat ytterligare två områden som vi ska arbeta med, nämligen bilden av skolan samt relationer och processer. Hur detta arbete ska planeras beskrivs under rubriken Slutsatser och åtgärder. Kvalitet på arbetet och rutinerna för ansvar och mottagande i Kommunikationsklass och A-resurs behöver en särskild översyn. Undervisning och resultat 2017

54 Borås Stad Datum Referens 2017/GRN Sida 19(36) 3 Nationella prov Under detta avsnitt tas resultaten på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9 upp. I årskurs 3 görs prov i matematik och svenska/svenska som andraspråk. I årskurs 6 genomförs prov i engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk. I årskurs 9 görs prov i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk, NO och SO. I NO genomförs provet i antingen biologi, fysik eller kemi. I SO genomförs proven i antingen geografi, historia, religionskunskap eller samhällskunskap. I denna rapport redovisas enbart provresultat i engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk, dels för att uppnådda kunskapskraven i dessa tre ämnen i mycket stor utsträckning korrelerar med gymnasiebehörighet, dels på grund av att det är svårt att göra en rättvisande jämförelse av provresultaten i SO och NO där skolorna inte gör samma prov. Ämnesproven i årskurs 3 är inte tänkta att vägas samman ämnesvis, utan varje delprov mäter olika aspekter av ämnet. Syftet med ämnesproven i denna årskurs är att stödja en likvärdig och rättvis bedömning. De ska ge läraren stöd vid bedömning av om eleven uppnått de kunskapskrav som finns för ämnena i kursplanen. Proven har också ett diagnostiskt syfte, vilket innebär att de kartlägger elevens kunskaper i respektive ämne och kan vara ett underlag när det gäller att uppmärksamma behov av särskilt stöd. I årskurs 6 och 9 redovisas däremot de sammanvägda provbetygen. Årskurs 3 I årskurs 3 görs olika delprov i matematik och svenska varje år och därför är det svårt att göra en exakt jämförelse av resultaten mellan de olika åren. I matematik har delproven tidigare rubricerats med vilken eller vilka matematiska förmågor som prövas men i årets prov bedöms istället olika matematiska förmågor på de olika delproven. Sammantaget mäter samtliga delprov alla de matematiska förmågorna. För 2017 finns ännu ingen nationell statistik tillgänglig, därför redovisas lokal statistik för Borås kommunala skolor. Provresultaten redovisas också uppdelade på kön för att synliggöra flickors och pojkars resultat. Matematik Andel (%) som uppnått kunskapskraven NP Matematik åk Undervisning och resultat 2017 Andel (%) flickor 2016 Andel (%) pojkar Andel (%) flickor 2017 Andel (%) pojkar 2017 Delprov A 86,9 88,2 85,7 88,97 89,85 88,05 Delprov B 89,2 90,5 88,0 89,76 91,54 87,92 Delprov C 85,0 85,8 84,4 86,62 87,15 86,07 Delprov D 80,0 78,2 81,8 91,49 91,87 91,11 Delprov E 81,6 82,7 80,6 77,13 79,35 74,83 Delprov F1 82,7 82,2 83,1 89,02 90,73 87,25 Delprov F2 74,1 75,5 72,7 78,20 81,46 74,83 Delprov G1 85,9 87,7 84,2 83,48 82,28 84,73 Delprov G2 84,1 84,2 84,1 87,70 86,50 88,93 Sammantaget mäter samtliga delprov i matematik de olika matematiska förmågorna. Källa: Lokal statistik

55 Borås Stad Datum Referens 2017/GRN Sida 20(36) Svenska Andel (%) som uppnått kunskapskraven NP Svenska åk Andel (%) flickor 2016 Andel (%) pojkar Andel (%) flickor 2017 Andel (%) pojkar 2017 Tala 91,7 92,5 91,0 93,99 95,25 92,67 Läsa berättande text 82,6 86,7 78,7 86,54 90,73 82,21 Läsa faktatext 83,9 85,7 82,1 83,65 87,97 79,19 Läsa elevens högläsning 88,9 91,3 86,6 92,57 94,60 90,46 Läsa elevens textsamtal 88,1 90,3 86,0 93,16 94,27 91,99 Skriva berättande text 82,9 89,2 77,0 83,14 89,53 76,49 Skriva stavning och interpunkt- ion 80,1 86,8 73,8 85,48 91,82 78,88 Skriva faktatext 83,1 85,0 81,4 83,39 89,36 77,17 Sammantaget mäter samtliga delprov i matematik de olika matematiska förmågorna. Källa: Lokal statistik Analys Resultaten i matematik framstår som låga, endast på delprov D når över 90 procent av eleverna målen. Dock är 2017 års resultat på 8 av de 9 delproven högre än föregående år. Flickor presterar bättre än pojkar på alla delprov utom 1. Delproven i det nationella provet i matematik växlar innehåll från år till år och därför är det svårt att dra några slutsatser om årets resultat jämfört med tidigare års. Det är stor skillnad mellan de olika skolornas resultat och därför behöver varje skolenhet granska och analysera de egna resultaten. Endast på 3 av de 8 delproven i nationella proven i svenska når fler än 90 procent av eleverna målen. Resultaten är högst på Tala-delen, högläsning och textsamtal, precis som förra året, även om resultatet i år. Dock är 2017 års resultat högre på 7 av de 8 delproven samt i 1 fall likartat med föregående års resultat. Flickornas resultat är bättre än pojkarnas på samtliga delar av det nationella provet i svenska. Det kan i sammanhanget vara värt att påminna om att det är vanskligt att jämföra resultaten mellan olika år eftersom proven är olika och att det är först när det finns siffror för riket som vi kan se en verklig trend för resultaten i läsning. Årskurs 6 För 2016 finns ännu ingen nationell statistik, därför redovisas lokal statistik för Borås kommunala skolor. Vi har inte någon lokal statistik för svenska som andraspråk utan det redovisas tillsammans med svenska. En jämförelse mellan flickors och pojkars provresultat presenteras. Elever har uppnått kunskapskraven om de fått lägst provbetyg E. Undervisning och resultat 2017

56 Borås Stad Datum Referens 2017/GRN Sida 21(36) Andel (%) som uppnått kunskapskraven NP åk Andel (%) flickor 2016 Andel (%) pojkar Andel (%) flickor 2017 Andel (%) pojkar 2017 Engelska 87,7 88,4 87,1 90,86 91,29 90,48 Matematik 86,2 87,2 85,4 88,08 89,02 87,24 Svenska/Svenska som andra- språk 83,6 90,1 78,1 87,34 91,43 83,71 Källa: Lokal statistik Analys Den lokala statistiken som återges i tabellen över resultaten på nationella proven i årskurs 6 visar högre siffror för år 2017 än Fullständiga slutsatser kring detta kan dock ännu inte dras eftersom proven ser olika ut från år till år och det är först när siffrorna för riket presenterats som vi kan se om det skett en höjning eller sänkning i jämförelse med landets alla elever. Tabellen visar emellertid att flickor presterar bättre än pojkar på nationella proven i alla de tre ämnena engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk. Störst skillnad mellan pojkars och flickors provresultat är det i svenska/svenska som andraspråk. NP åk 9 Engelska Skola Årskurs 9 För årskurs 9 redovisas provresultaten i de olika ämnena skolvis i en årsserie fyra år bakåt i tiden, en jämförelse mellan flickor och pojkar samt en jämförelse mellan prov- och slutbetyg. Nationella provresultat utifrån lokal statistik Andel (%) elever som: Källa: Lokal statistik *ej satta **kan inte anges då underlag saknas från en skola ***underlag saknas Undervisning och resultat Nått A-E Ej deltagit Ej satt Ej uppnått mål Nått A-E Ej deltagit Ej satt Bodaskolan ,5 7,1 *** 5,4 84,6 4,3 2,6 8,5 71,3 19,4 5,4 3,9 83,6 7,4 0,8 8,2 Dalsjöskolan ,7 5,3 *** 0,0 87,3 11,9 0,0 0,8 58,1 10,9 27,1 4,1 86,9 12,3 0,0 0,8 Daltorpskolan ,3 8,4 *** 0,7 86,0 11,8 0,0 2,2 74,0 22,6 0,0 2,8 83,7 14,2 0,0 2,1 Engelbrektskolan ,3 1,9 *** 1,9 92,2 5,9 0,0 2,0 76,8 23,2 0,0 0,0 91,6 6,5 0,9 0,9 Erikslundskolan ,2 0,0 *** 7,8 73,9 17,4 0,0 8,7 59,8 36,6 0,0 3,7 90,7 7,4 1,9 0,0 Fristadskolan ,6 4,3 *** 1,1 93,3 3,8 0,0 2,9 72,6 7,1 16,8 3,5 88,9 3,0 0,0 8,1 Sandgärdskolan ,9 2,0 *** 4, , ,0 71,2 6,4 20,8 1,6 94,3 0,9 0,0 4,7 Särlaskolan F-9 83,8 10,8 *** 5,4 76,5 8,8 0,0 14,7 67,0 19,3 9,1 3,4 84,9 5,7 3,8 5,7 Viskaforsskolan F-9 87,1 12,9 *** 0,0 90,8 2,6 0,0 6,6 * 8,6 91,4 * 87,5 12,5 0,0 0,0 Borås Stad 91,8 5,6 *** 2,6 88,1 7,2 0,3 4,4 ** 17,2 15,0 ** 87,8 8,0 0,6 3,6 Ej uppnått mål Nått A-E Ej deltagit Ej satt Ej uppnått mål Nått A-E Ej deltagit Ej satt Ej uppnått mål

57 Borås Stad Datum Referens 2017/GRN Sida 22(36) NP åk 9 Matematik Andel (%) elever som: Nått A-E Ej deltagit Ej satt Ej uppnått mål Nått A-E Ej deltagit Ej satt Skola Bodaskolan ,3 17,0 *** 18,8 58,1 10,3 0,9 30,8 57,4 27,1 2,3 13,2 63,1 15,6 0,8 20,5 Dalsjöskolan ,6 6,2 *** 21,2 80,2 5,6 0,0 14,3 75,2 8,5 9,3 6,2 68,0 4,9 0,0 27,0 Daltorpskolan ,0 7,7 *** 6,3 76,5 11,0 0,0 12,5 74,0 16,9 0,0 9,0 59,6 14,2 5,7 20,6 Engelbrektskolan ,1 0,0 *** 1,9 88,2 2,9 0,0 8,8 72,8 25,2 0,0 2,0 84,1 5,6 0,9 9,3 Erikslundskolan ,7 19,6 *** 13,7 54,3 13,0 0,0 32,6 58,5 25,6 0,0 15,9 61,1 3,7 5,6 29,6 Fristadskolan ,4 4,3 *** 4,3 77,9 1,9 0,0 20,2 85,0 4,4 0,0 10,6 74,7 3,0 0,0 22,2 Sandgärdskolan ,8 5,1 *** 5,1 79,6 2,2 0,0 18,3 82,4 8,0 0,8 8,8 85,8 2,8 0,0 11,3 Särlaskolan F-9 78,4 6,8 *** 14,9 60,3 6,6 0,0 32,4 63,6 15,9 9,1 11,4 75,5 9,4 0,0 15,1 Viskaforsskolan F-9 67,7 17,7 *** 14,5 72,4 6,6 0,0 21,1 50,0 11,4 31,4 7,1 78,6 10,7 0,0 10,7 Borås Stad 80,8 8,4 *** 10,8 73,6 6,5 0,1 19,7 70,4 16,2 4,4 8,9 71,6 8,1 1,5 18,7 Källa: Lokal statistik ***underlag saknas Ej uppnått mål Nått A-E Ej deltagit Ej satt Ej uppnått mål Nått A-E Ej deltagit Ej satt Ej uppnått mål NP åk 9 Svenska/ Svenska som andraspråk Andel (%) elever som: Nått A-E Ej deltagit Ej satt Ej uppnått mål Nått A-E Ej deltagit Ej satt Skola Bodaskolan ,6 7,1 0,0 14,3 74,4 6,0 0,9 18,8 47,3 20,2 19,4 13,2 *** *** *** *** Dalsjöskolan ,8 3,54 0,0 2,8 83,3 10,3 0,0 6,3 76,7 10,1 10,1 3,1 91,8 1,6 0,0 5,7 Daltorpskolan ,5 2,8 0,0 0,7 86,0 8,8 0,7 4,4 76,8 18,1 0,0 5,1 75,2 12,1 0,9 12,1 Engelbrektskola n ,2 0,0 0,0 2,8 94,1 2,0 0,0 3,9 71,5 21,9 0,0 6,6 97,2 0,0 1,9 1,9 Erikslundskolan ,5 11,8 0,0 15,7 71,7 21,8 0,0 6,5 62,2 28,0 0,0 9,8 75,9 7,4 0,0 14,8 Fristadskolan ,7 3,2 0,0 1,1 95,2 1,9 0,0 2,9 57,5 4,4 35,4 2,7 90,9 2,0 0,0 7,1 Sandgärdskolan ,9 1,0 0,0 5,1 94,6 0,0 0,0 5,4 91,2 6,4 0,8 1,6 86,8 0,9 32,1 11,3 Särlaskolan F-9 50,0 10,8 31,1 8,1 80,9 5,9 4,4 8,8 61,4 11,4 9,1 18,2 49,1 5,7 0,0 13,2 Viskaforsskolan F-9 82,3 11,3 0,0 6,5 89,5 1,3 0,0 9,2 * 8,6 91,4 * 87,5 8,9 2,6 3,6 Borås Stad 87,0 4,8 2,7 5,5 86,2 5,8 0,6 7,4 ** 14,6 14,3 ** 84,0 4,6 2,3 8,4 Källa: Lokal statistik *ej satta **kan inte anges då underlag saknas från en skola *** Bodaskolan har rapporterat att man ej deltagit i provet Ej uppnått mål Nått A-E Ej deltagit Ej satt Ej uppnått mål Nått A-E Ej deltagit Ej satt Ej uppnått mål Den lokala statistiken som presenteras i tabellen ovan inkluderar samtliga elever på skolan. Som framgår av tabellerna ovan är andelen elever som inte deltagit i nationella proven betydligt högre än tidigare år för samtliga tre ämnen. Den vanligaste anledningen till det är att eleverna är nyanlända. Det är dessutom en Undervisning och resultat 2017

58 Borås Stad Datum Referens 2017/GRN Sida 23(36) avsevärt större andel nationella provbetyg som inte satts i år jämfört med tidigare år. Dessa båda procentsatser utgör tillsammans procent och har därför mycket stor påverkan på de övriga procentsatserna och gör det svårt att dra några slutsatser av den lokala statistiken. NP åk 9 Borås Stad 2017 Andel flickor och pojkar som nått kunskapskraven på nationella proven Andel (%) elever som nått A-E Andel (%) flickor som nått A-E Andel (%) pojkar som nått A-E Andel (%) elever som nått A-E Andel (%) flickor som nått A-E Andel (%) pojkar som nått A-E Andel (%) elever som nått A-E Andel (%) flickor som nått A-E Andel (%) pojkar som nått A-E Skola Engelska Matematik Svenska/Sva Bodaskolan ,6 85,1 81,8 63,1 62,7 63,6 * * * Dalsjöskolan ,9 87,3 86,6 68,0 60,0 74,6 91,8 92,7 91,0 Daltorpskolan ,7 85,7 82,6 59,6 63,3 57,6 75,2 83,7 70,7 Engelbrektskolan ,6 89,8 93,1 84,1 81,6 86,2 97,2 95,9 98,3 Erikslundskolan ,7 93,1 88,0 61,1 75,9 44,0 75,9 82,8 68,0 Fristadskolan ,9 95,5 83,6 74,7 75,0 74,5 90,9 95,5 87,3 Sandgärdskolan ,3 96,2 92,5 85,8 90,6 81,1 86,8 90,6 83,0 Särlaskolan F-9 84,9 91,7 79,3 75,5 70,8 79,3 49,1 45,8 51,7 Viskaforsskolan F-9 87,5 88,0 87,1 78,6 76,0 80,6 87,5 88,0 87,1 Borås Stad 87,8 89,9 86,0 71,6 72,2 71,2 84,0 87,2 81,5 Källa: Lokal statistik * Bodaskolan har rapporterat att man ej deltagit i provet Andel elever som nått kunskapskraven för nationella prov och slutbetyg 2017 Engelska Matematik Svenska/SVA Andel % som uppnått kunskapskraven NP Slutbetyg NP Slutbetyg NP Slutbetyg Bodaskolan ,6 82,0 63,1 69,8 * 79,1 Dalsjöskolan ,9 92,0 68,0 87,2 89,3 95,2 Daltorpskolan ,7 85,8 59,6 82,6 70,9 85,8 Engelbrektskolan ,6 94,6 84,1 92,8 96,3 92,8 Erikslundskolan ,7 89,6 61,1 86,6 66,7 88,1 Fristadskolan ,9 84,5 74,7 83,6 89,9 88,2 Sandgärdskolan ,3 97,3 85,8 96,4 81,1 100,0 Särlaskolan F-9 84,9 69,4 75,5 66,7 43,4 73,6 Viskaforsskolan F-9 87,5 87,0 78,6 81,5 80,4 88,9 Borås Stad 87,8 87,4 71,6 83,2 80,1 88,2 Källa: Lokal statistik * Bodaskolan har rapporterat att man ej deltagit i provet Analys Resultaten på de nationella proven överensstämmer inte fullt ut med slutbetygen. I såväl riket som i Borås Stad finns variation med både högre och Undervisning och resultat 2017

59 Borås Stad Datum Referens 2017/GRN Sida 24(36) lägre betyg, det är dock vanligare att eleven får ett högre slutbetyg än provbetyg. Dessa skillnader kan förklaras av att det nationella provet bara är en del av allt en elev presterar och att läraren har ett större bedömningsunderlag än så vid betygssättning. Sett till andelen elever som nått kravnivån på nationella provet och andelen som fått slutbetyg i samma ämne är det på de flesta skolor fler elever som fått slutbetyg än som klarat nationella proven. Störst skillnader finns i ämnet matematik. Exempelvis klarade 61,1 procent av eleverna på Erikslundskolan de nationella proven i matematik, medan 86,6 procent fick ett slutbetyg i samma ämne. På Daltorpskolan var skillnaden nästan lika stor då 59,6 procent klarade proven och 82,6 fick betyg i ämnet. Huvudmannen har särskilt uppmärksammat Sandgärdskolan som under flera år haft påfallande hög skillnad mellan provresultat och betyg för de som nått kunskapskraven. Rektor har noga redogjort för hur de nationella proven i årskurs 9 används för att i detalj identifiera de bristområden som varje enskild elev har i förhållande till kunskapskraven. Skolan arbetar där efter systematiskt för att åtgärda de kunskapsluckor som framkommit hos varje elev under återstående av läsåret. Betygen är därmed kvalitetssäkrade. En sådan uppföljning bör genomföras med varje skola där stora skillnader mellan provbetyg och betyg finns över tid. Undervisning och resultat 2017

60 Borås Stad Datum Referens 2017/GRN Sida 25(36) 4 Utvald redovisning av grundläggande verksamhet enligt styrdokument Grundskola Skola Andel behöriga lärare (%) Har digitala scheman Använder Dexter (Verksamhetssystem) Registrerar frånvaro digitalt i Dexter Aplaredskolan F-6 100,0 Ja Ja Ja Asklandaskolan F-6 100,0 Ja Ja Ja Bergdalskolan F-6 100,0 Ja Ja Ja Bodaskolan ,1 Ja Ja Ja Bodaskolan F-6 100,0 Nej Ja Ja Borgstenaskolan F-6 75,0 Ja Ja Ja Bredaredskolan F-6 87,5 Ja Ja Ja Byttorpskolan F-6 100,0 Nej Ja Ja Dalsjöskolan ,9 Nej Ja Ja Daltorpskolan ,9 Ja Ja Ja Daltorpskolan F-6 82,9 Ja Ja Ja Dannikeskolan F-6 75,0 Ja Ja Ja Ekarängskolan F-6 88,9 Ja Ja Ja Engelbrektskolan ,0 Ja Ja Ja Engelbrektskolan F-6 96,0 Ja Ja Ja Erikslundskolan ,2 Ja Ja Ja Erikslundskolan F-6 90,0 Ja Ja Ja Fjärdingskolan F-6 84,0 Ja Ja Ja Fristadskolan ,3 Ja Ja Ja Gula skolan F-6 100,0 Ja Ja Ja Gånghesterskolan F-6 100,0 Ja Ja Ja Hestra Midgårdskolan F-6 75,9 Ja Ja Ja Kerstingårdskolan F-3 100,0 Ja Ja Ja Kinnarummaskolan F-6 100,0 Nej Ja Ja Kristinebergskolan F-6 96,3 Nej Ja Ja Myråsskolan F-6 91,1 Ja Ja Ja Målsrydskolan F-6 90,9 Ja Ja Ja Rångedalaskolan F-6 83,3 Nej Ja Ja Sandaredskolan F-6 88,3 Ja Ja Ja Sandgärdskolan ,1 Ja Ja Ja Sandhultskolan F-6 91,3 Ja Ja Ja Sjöboskolan F-6 93,9 Ja Ja Ja Sjömarkenskolan F-6 92,0 Nej Ja Ja Sparsörskolan F-6 94,4 Ja Ja Ja Svaneholmskolan 81,8 Nej Ja Ja Svedjeskolan F-6 100,0 Nej Ja Ja Särlaskolan F-9 82,9 Ja Ja Ja Trandaredskolan F-6 96,8 Ja Ja Ja Tummarpskolan F-3 100,0 Ja Ja Ja Viskaforsskolan F-9 67,0 Ja Ja Ja Äsperedskolan F-6 100,0 Ja Ja Ja Totalt 89,0 33 av av av 41 Undervisning och resultat 2017

61 Borås Stad Datum Referens 2017/GRN Sida 26(36) Skola Grundsärskola Andel behöriga lärare (%) Har digitala scheman Anväder Dexter (Verksamhetssystem) Erikslundskolan Sär 89 Ja Ja Ja Fjärdingskolan Sär 90 Nej Ja Ja Registrerar frånvaro digitalt Totalt 1 av 2 2 av 2 2 av 2 Radetiketter Andel utförda insatser inom studiehandledning per nyanländ elev (maj 2017) Antal Ej nyanlända elever (maj 2017) Antal nyanlända elever(maj 2017) Antal elever totalt (maj 2017) Antal utförda insatser inom studiehandledning (maj 2017) Andel utförda insatser inom studiehandledning per nyanländ elev (maj 2017) (%) Aplaredskolan ,6 Bergdalskolan ,7 Bodaskolan ,5 Borgstenaskolan ,0 Byttorpskolan ,2 Dalsjöskolan ,1 Daltorpskolan ,0 Dannikeskolan ,9 Ekarängskolan ,2 Engelbrektskolan ,4 Erikslundskolan ,0 Fjärdingskolan ,0 Fristadskolan ,0 Gula skolan ,0 Hestra Midgårdskolan ,0 Kerstinsgårdskolan ,0 Kinnarummaskolan ,0 Kristinebergskolan ,4 Myråsskolan ,9 Målsrydskolan ,5 Rångedalaskolan ,0 Sandaredskolan ,0 Sandgärdskolan ,0 Sandhultskolan ,0 Sjöboskolan ,1 Sjömarkenskolan ,4 Sparsörskolan ,0 Svaneholmskolan ,0 Särlaskolan ,6 Trandaredskolan ,8 Tummarpskolan ,1 Viskaforsskolan ,6 Totalsumma ,2 Undervisning och resultat 2017

62 Borås Stad Datum Referens 2017/GRN Sida 27(36) Kommentarer I tabellerna ovan redovisas ett antal områden som huvudmannen utifrån tidigare systematiskt kvalitetsarbete identifierat som viktiga rutiner för att säkerställa att skolgången följer styrdokument och att elevers skolgång samt utveckling mot målen dokumenteras. Behöriga lärare Huvudmannen arbetar för att alla skolor skall ha behöriga lärare som undervisar. Det är därför viktigt att systematiskt känna till andelen behöriga lärare på skolorna för att löpande kunna vidta åtgärder samt strategiskt kunna bedriva ett bra rekryteringsarbete. Digitala scheman Huvudmannen har de senaste åren arbetat med att införa digital schemaläggning även på låg-och mellanstadieskolor. Detta för att kunna säkerställa att garanterad undervisningstid läggs ut samt för att i frånvaroregistreringen också kunna urskilja mönster ned på ämnesnivå. Användandet av Dexter för skriftliga omdömen mm Huvudmannen har de senaste åren arbetat med att samtliga skolor skall använda Dexter omdömen för att kunna följa elevernas kunskapsutveckling på alla skolor. Framför allt är det viktigt i årskurserna 1-5 där betyg inte ges och där huvudmannen annars har svårt att följa upp detta. Förra läsåret är första gången detta lyckat fullt ut. Användandet av Dexter för registrering av frånvaro Huvudmannen har de senaste åren arbetat med att samtliga skolor skall använda Dexter frånvaro för att öka kvalitet i arbetet med att säkerställa skolgången för alla elever. På sex skolor har dessutom ett särskilt projekt genomförts de senaste två åren för att i samverkan med BUP och IFO kunna göra tidiga insatser för ökad skolnärvaro i lågstadiet. Korrelation mellan andel nyanlända och utförd studiehandledning Sedan 2011 har studiehandledningen organiserats under Centrum för flerspråkigt lärande. Rektorer beställer utifrån sina bedömda behov. Någon uppföljning gällande korrelationen mellan antal nyanlända från huvudmannen har tidigare inte gjorts men efter Skolinspektionen granskning av mottagandet av nyanlända har det blivit tydligt att frågan bör ägnas uppmärksamhet. Därför presenteras en kartläggning i tabellen ovan. Undervisning och resultat 2017

63 Borås Stad Datum Referens 2017/GRN Sida 28(36) Analys Behöriga lärare Att rekrytera behöriga lärare upplevs åter bli svårare. Det verkar finnas en variation över åren som hänger ihop med demografin och hur denna påverkar elevkullar inom lärarutbildningen och pensionsavgångarna. En tillbakablick visar att vi 2004 endast hade 83 procent behöriga lärare men att detta ökat väsentligt sedan dess. De tre senaste åren tyder dock på ett trendbrott. Andel behöriga lärare (%) och trend sedan ,0 92,0 90,0 88,0 86,0 84,0 82,0 80,0 78,0 76, En viss lärarflykt har debatterats det senaste året i Borås Stad och kraftfulla åtgärder vidtas därför för att öka Borås Stads attraktivitet som arbetsgivare, underlätta arbetssituationen för lärare samt öka likvärdigheten när det gäller tillgången till kompetenta lärare på skolorna då detta varierar mer än önskvärt. En längre beskrivning av planerade åtgärder finns under rubriken Slutsatser och åtgärder. Digitala scheman Det kan konstateras att ett antal låg och mellanstadieskolor saknar digitala scheman. Huvudmannen arbetar med stödjande insatser från systemansvariga som hjälper skolorna att komma igång med detta. En svårighet är att de små skolorna ofta har begränsade resurser och kompetens för schemaläggning. Det har dock varit en positiv utveckling de senaste åren och pågående stöd- och utvecklingsinsatser fortsätter därför tills samtliga skolenheter har digitala scheman. Användandet av Dexter för skriftliga omdömen mm Samtliga skolor använder nu Dexter till skriftliga omdömen. Utvecklingsarbetet har haft full effekt. Huvudmannens systemansvariga kommer dock att i fortsättningen stötta skolorna för att se till att detta sköts framgent. Verksamhetschefer kommer att använda resultaten i uppföljningsarbetet. Undervisning och resultat 2017

64 Borås Stad Datum Referens 2017/GRN Sida 29(36) Användandet av Dexter för registrering av frånvaro Samtliga skolor registrerar nu frånvaro i Dexter. Dock saknar några koppling till digitalt schema vilket gör det svårt att se mönster i frånvaro kopplat till ämnen och tidpunkter. Huvudmannens systemansvariga fortsätter därför det pågående stöd- och utvecklingsarbetet. Korrelation mellan andel nyanlända och utförd studiehandledning Av tabellen framgår att det finns en stor variation när det gäller andelen nyanlända elever mellan skolorna samt att det också är stor skillnad när det gäller hur stor andel av dessa som erbjuds studiehandledning. När det gäller variationen av andelen nyanlända förklaras denna främst av den boendesegregation som föreligger. De nyanlända är inte heller en homogen grupp utan det finns stora skillnader var gäller skolbakgrund beroende från vilket land eleven kommer ifrån. Det faktiska behovet av studiehandledning varierar därför med detta och dessutom påverkar själva andelen nyanlända också behovet på så vis att en ensam nyanländ elev i en klass med bara svenska klasskamrater i allmänhet klarar studierna bättre och snabbare än den som hamnar i en klass med väldigt många andra nyanlända. På individnivå kan Borås Stad se att denna så kallade kamrateffekt finns även om forskningen på nationell nivå inte entydigt ger stöd för detta. Mönstret i tabellen är tydligt. Skolorna utanför centrum har med några få undantag en låg andel nyanlända och vi vet också att i de flesta fall består dessa av elever med relativt god skolbakgrund och socialt etablerade hemförhållanden. För dessa skolor är också andelen som får studiehandledning betydligt lägre vilket förefaller motiverat. Skolorna i de centrala delarna av staden har en betydligt högre andel nyanlända vilket framgår av tabellen nedan där skolor med mer än 10 procent är listade i fallande ordning. Särlaskolan 32 (%) Byttorpskolan 23 Ekarängskolan 22 Bodaskolan 21 Fjärdingskolan 20 Erikslundskolan F-9 18 Kristinebergskolan 18 Dannikeskolan 17 Sjöboskolan 16 Daltorpskolan 14 Aplaredskolan 13 Svaneholmskolan 11 Övriga skolor varierar mellan 0 8 %. Det som framgår av tabellen gällande studiehandledningen är att siffrorna med ett undantag verkar rimliga. Bodaskolan som har samma förutsättningar som många av de centrala skolororna vad gäller andel nyanlända och deras skolbakgrund ger endast 58 procent av sina nyanlända elever studiehandledning Undervisning och resultat 2017

65 Borås Stad Datum Referens 2017/GRN Sida 30(36) när de övriga ger 100 procent. Verksamhetschef för Bodaskolan skall därför under höstterminen året följa upp Bodaskolans studiehandledning och om det är motiverat säkerställa att denna håller tillräcklig nivå. Undervisning och resultat 2017

66 Borås Stad Datum Referens 2017/GRN Sida 31(36) 5 Slutsatser och åtgärder Slutsatser Gymnasiebehörigheten har de senaste åren försämrats väsentligt vilket kan hänföras till en stor ökning av nyanlända. Om dessa räknas bort ligger gymnasiebehörigheten i stort sett oförändrad. Resultatet har förbättrats något i förhållande till riket. Årets resultat är ett litet trendbrott där en förbättring på ett par procentenheter gjorts. När det gäller meritvärden har dessa också minskat de senaste åren men om nyanlända räknas bort har det tvärtom ökat betydligt de senaste åren. Dock ökade meritvärdena kraftigt i åk 9 i årets slutbetyg särskilt när det gäller nyanlända. Resultat på Nationella prov i åk 3, 6 och 9 har också försämrats de senaste åren. Här finns inte statistik med och utan nyanlända men det är rimligt att tro att de nyanlända även här gör det svårt att hålla uppe resultaten. Det finns stora skillnader mellan skolors resultat vilket tyder på att resursfördelningen måste ses över. Det finns också stora skillnader inom skolor. Generellt gäller att flickor presterar väsentligt bättre än pojkar och detta är något som skolenheterna måste arbeta mer aktivt med. Skillnaden i meritvärde hos pojkar och flickor har dock i år minskat väsentligt jämfört med föregående år och skillnaden är också betydligt lägre än riket. Den utbildningsinsats som gjorts verkar ha fått god effekt. I den nationella statistiken (Salsavärdena) kan dock avläsas att Borås Stads skolor nästan samtliga presterar något bättre än de statistiskt borde vilket möjligen kan vara ett resultat av de senaste årens utvecklingsarbete inom ett flertal områden. De senaste årens utvecklingsarbete och kvalitetsredovisningar visar att vi nått långt inom följande områden: Andelen skolor som uppger att undervisningen bygger på de nationella styrdokumenten har ökat kraftigt. Andelen skolor där lärarna enligt rektorerna i stor eller mycket stor utsträckning uttrycker höga förväntningar på eleverna är nu 100 procent. (Dock instämmer endast drygt 90 procent av eleverna i åk 4-9. Undervisning och resultat 2017

67 Borås Stad Datum Referens 2017/GRN Sida 32(36) Bedömning för lärande har fått stort genomslag i matematikundervisningen. En allt större andel (84 procent) av skolorna uppger att de lässtrategier som Borås Stad arbetet med de senaste fem åren nu används inom matematikundervisningen. De av Borås Stad framtagna rutinerna för matematikutveckling inom tal och tals användning används i mycket hög grad och screeningar genomförs, analyseras och återkopplas. Rutinerna för att fånga upp elever med matematiksvårigheter används och fungerar. Genomförda kompetensutvecklingsinsatser har fått god effekt på undervisningen. Inför omorganisationen från Stadsdelsförvaltningar till Grundskoleförvaltning genomfördes ett stort analysarbete där det konstaterades att Borås Stads mångåriga mycket breda utvecklingsarbete gällande bl.a. ovanstående punkter kan avvecklas och ersättas av ett nytt sätt att arbeta som istället går ut på att stärka varje skolas förmåga till självförnyande arbete. Anledningen till detta är att det i kvalitetsrapporterna framkommit ett antal brister som lämpligen behöver hanteras mer på enhetsnivå än övergripande. Huvudmannens arbete skall således inriktas mot att skapa strukturer och rutiner för enheterna samt följa upp varje enhet med betydligt mer resurs samlat i linjeorganisationen under verksamhetschef. Ett par punkter från föregående kvalitetsarbete behöver vi arbeta vidare med. Den gamla utvecklingsenheten har också förra året undersökt hur arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd fungerar. I rapporten konstateras att detta arbete brister i många delar. Det görs för få utredningar och det skrivs för få åtgärdsprogram. Ett stort antal elever går ut utan fullständiga betyg utan att det har funnits något åtgärdsprogram. Införandet av begreppet extra anpassningar i skollagen verkar ha gjort att man ofta nöjer sig med att hänvisa till sådana istället för att ge särskilt stöd. Här behövs kraftfulla kompetensutvecklingsinsatser för elevhälsa, rektorer och även lärarpersonal. En majoritet av skolorna skattar sig på de två högsta nivåerna när det handlar om regelbunden uppföljning och analys av varje elevs resultat, samt förändringar utifrån analysen. 26 procent anser dock att detta fungerar i liten utsträckning och detta ger anledning till ett fortsatt starkt fokus på systematiskt kvalitetsarbete på skolenhetsnivå. Undervisning och resultat 2017 Ett annat problemområde som lyfts i denna och föregående kvalitetsrapport är svårigheten att rekrytera och behålla behöriga lärare. Här behöver huvudmannen vidta kraftfulla åtgärder.

68 Borås Stad Datum Referens 2017/GRN Sida 33(36) Ytterligare områden som under arbetet med den nya förvaltningen identifierats är att Borås Stad måste arbeta med Bilden av skolan. Det handlar både om den externa bilden där de senaste årens negativa fokus i media ibland skapat negativa förväntningar på skolorna men också den interna bilden där det allt för ofta diskuterats svårigheter och hinder istället för att se utvecklingsmöjligheter och därmed förbättra resultaten. Detta hänger också tätt ihop med rektors kompetens att styra och leda sin verksamhet där förmågan att odla och upprätthålla goda relationer till personal, elever och vårdnadshavare är av största vikt samt rektors förmåga att driva utvecklingsprocesser på ett bra sätt. Åtgärder Kvalitetsrapporten visar på nödvändigheten av åtgärder på flera nivåer. På skolnivå är det tydligt att det behövs ett större ansvarstagande för det egna systematiska kvalitetsarbetet. För att komma till rätta med detta arbetar förvaltningen med att utveckla rektorernas förmåga att ansvara för detta. Förvaltningen har därför organiserat verksamheten i fyra områden med verksamhetschef, verksamhetsutvecklare och IKT-utvecklare för att aktivt kunna stötta denna utveckling. Förvaltningschef och verksamhetschefer utbildar regelbundet rektorerna i att ur ett systemteoretiskt perspektiv leda skolverksamheten med fokus på tre områden; Bilden av skolan: PR - för att skapa attraktivitet Relationer och processer: gruppens potential - mötestekniker Systematiskt kvalitetsarbete (SKA): nuläge åtgärder uppföljning Varje skola skall under året ta fram en verksamhetsplan utifrån lokala förutsättningar men där för samtliga gäller att beskriva Skolans verksamhetsidé och profil, Skolans organisation och Skolans processer när det gäller: Undervisning och lärande Extra anpassningar och särskilt stöd Bedömning och betygssättning Trygghet, studiero och åtgärder mot diskriminering och kränkande behandling. Förutsättningar för lärande och trygghet Styrning och utveckling av verksamheten Utifrån verksamhetsplan och SKA ska dessutom varje skola ta fram en egen utvecklingsplan med ett litet antal prioriterade områden Detta sker under ett antal halv- och heldagar under Undervisning och resultat 2017

69 Borås Stad Datum Referens 2017/GRN Sida 34(36) Utöver de generella åtgärderna kring skolenhetsvis verksamhetsplan följer en redovisning av ett antal olika åtgärder som nu vidtas under Borås Stad satsar 25 miljoner extra utöver tilldelad ram. Förvaltningen tar fram en kompetensförsörjningsplan. Klart i augusti. Resursfördelningen mellan skolor ses över i budgetprocessen för att öka likvärdigheten. Borås Stad avser ansluta sig till SKL:s modell för likvärdig skola. Modellen skall vara fullt ut genomförd inför Satsning på löneökningar och utveckling av en mer genomtänkt lönestruktur. För att öka attraktiviteten och komma till rätta med en upplevd orättvis lönestruktur satsades i lönerevisionen kr extra på de lärare som inte tagit del av lärarlönelyft eller blivit förstelärare. Kostnad kr. Ett arbete med att skapa löneboxar har inletts och skall vara klart till lönerevision Ökade löner på skolor i utsatta områden Åtta identifierade skolor i utsatta områden behöver kunna locka till sig duktiga lärare därför kopplas ett lönetillägg på 1000 kr per månad för lärare som arbetar på dessa skolor. Genomfört i lönerevisionen Kostnad kr. Satsning på ökat antal lärare. Femton extra tjänster har inför läsåren 17/18 tillsats på totalt sexton låg-och mellanstadieskolor där personalsituationen upplevts som bristfälligt och försvårat en god undervisning och arbetsmiljö. Kostnad kr. En tätare uppföljning av bemanningen i de olika skolformerna införs från läsåret 17/18 för att säkerställa likvärdighet mellan skolorna. Data från personalsystemet Heroma med faktisk arbetad tid skall användas. Satsning på 25 procent studie på betald arbetstid. Tolv lärare på utvalda skolor. Inleds läsåret 17/18. Kostnad kr. Fortsatt satsning på AST 2-skolor. Tre skolområden skall fortsatt ha extra resurser och kompetens att ta emot elever med funktionsnedsättningar inom AST. Kostnad kr Framtid tillsammans. Ett projekt för att stärka vuxennärvaron på tio utvalda skolor i utsatta områden. I samverkan med Arbetslivsförvaltningen och IF Elfsborg ska tio vuxna arbeta för att identifiera och fånga upp elever som befinner sig i eller är på väg mot utanförskap för att ge dem en meningsfull tillvaro i och efter skolan. Genomförs under läsåret 17/18. Kostnad kr. Bra kompis. På två skolor åker samtliga åk 9 elever under höstterminen 17 till koncentrationsläger för studiebesök och värdegrundsutbildning. Kostnad kr. Satsning på studiecoacher. På fem högstadieskolor anställs totalt tio studiecoacher för att bedriva ett socialpedagogiskt arbete för att förstärka skolornas arbete med att få alla elever att nå målen. Kostnad kr. Undervisning och resultat 2017

70 Borås Stad Datum Referens 2017/GRN Sida 35(36) Satsning på att tillsvidareanställa förstelärare på samtliga skolor samt fördela dessa utifrån resursfördelningsmodell. Samtliga förstelärare har sagts upp från sina visstidsanställningar. Nya tjänster har inrättats på samtliga skolor och på. Varje skola samt CFL har en förstelärare i grundresurs, 44 st. 55 tjänster har fördelats i förhållande till elevantal. 24 tjänster har fördelats till skolor med låga resultat. Genomfört inför höstterminsstarten. Kompetensutveckling av elevhälsan och rektorer för att arbeta med särskilt stöd. De skolor som fått kritik för sitt arbete med extra anpassningar och särskilt stöd har under vårterminen och början av höstterminen fått stöd av ett ambulerande från den centrala elevhälsan för att komma till rätta med bristerna. Arbetet organiseras så att akut stöd ges samt kompetensen hos skolans elevhälsoteam ökas. Omfördelning av elevhälsans personal utifrån resursfördelningsmodell. Elevhälsans personella resurser har inför höstterminsstarten fördelats enligt resursfördelningsmodell uppdelat i en basresurs 90 procent i förhållande till elevantal och 5 procent som omfördelats utifrån antal nyanlända samt 5 v i förhållande till antal lågutbildade vårdnadshavare. Omorganisation av mottagandet av nyanlända där elever kommer i vanlig skola inom två veckor. Utifrån kritik som Skolinspektionen gav efter granskning av mottagandet av nyanlända har CFL avvecklat sin egen förberedelseklassverksamhet. Från höstterminsstarten 2017 tas eleverna emot i skolorna i enlighet med skollagen. Huvudmannens Systematiska KvalitetsArbete (SKA), ska mer än tidigare bygga på skolenheternas SKA. Genom att följa upp varje skolas arbete med sin verksamhetsplan och SKA ska huvudmannens kvalitetsarbete bygga mindre på inrapportering av självskattningar och mer på skolenheternas identifierade områden. Huvudmannen kommer att hämta det mesta av data som behövs ur verksamhetssystemen. Genomförs under Införandet av ett obligatoriskt och aktivt skolval kan komma att minska skolsegregationen. En central placeringsenhet har inrättats. Inför läsåret 18/19 skall alla vårdnadshavare till elever som börjar i förskoleklass eller årskurs 7 aktivt välja skola. Arbetet genomförs under september till februari. Avveckla de generella utvecklingsinsatser som alla skolor fått inom matematik och läsutveckling för att skapa mer utrymmer åt lokalt utvecklingsarbete. Genomfört under våren 17. Stödja de skolor som fått vitesföreläggande genom att under våren 2017 omfördela elevhälsans och huvudmannens utvecklingsresurser till dessa. Genomfört. Granska verksamheten vid Kommunikationsklassen för att säkerställa förutsättningar för måluppfyllelse och att verksamheten bedrivs i enlighet med skollagen. Låg måluppfyllelse och oklarheter i ansvar och mottagande har föranlett en utredning. En delrapport har tagits fram Undervisning och resultat 2017

71 Borås Stad Datum Referens 2017/GRN Sida 36(36) men arbetet fortsätter under läsåret 2017/2018. Huvudmannen har tillsatt en särskild ledningsresurs på 50 procent för att stödja en god utveckling. Utreda återinförandet av särskilda undervisningsgrupper för elever med svår social problematik. En utredning med förslag att starta en särskild undervisningsgrupp för yngre elever från ht 18 har behandlats av Grundskolenämnden i augusti. Grundskolenämnden beslutade att genomföra förslaget. Emil Persson Torgerson Utredare Joakim Cannerfors Chef för Kvalitet och Utveckling Undervisning och resultat 2017

72

73

74

75

76

77

78

79

80

81

82

83

84

85

86

87

88

89

90

91

92 Sida 1(1) Dnr 2016/KS0820 Avd: Ekonomistyrning Handläggare: Annette Antonsson Ert dnr Grundskolenämnden Fritids- och folkhälsonämnden Lokalförsörjningsnämnden Anslagsframställan för ombyggnad av Daltorpskolan g:a gymnastiksal, Stora Tvärgränd 1, Kv Vallmon, Borås. Lokalförsörjningsnämnden föreslår den 13 juni 2017 att Kommunstyrelsen beslutar, under förutsättning att Grundskolenämnden och Fritids- och folkhälsonämnden tillstyrker förslaget, att godkänna anslagsframställan avseende ombyggnad av Daltorpskolans g:a gymnastiksal, Stora Tvärgränd 1, kv Vallmon, Borås. I anslagsframställan är projektet beräknat till kr vilket överensstämmer med det belopp om är avsatt i Kommunfullmäktiges investeringsbudget Ombyggnaden utförs för att kunna gå ur en hyrd fastighet samt att få en högre nyttjandegrad på befintlig skola. Kommunstyrelsen har den 4 september beslutat, under förutsättning att Grundskolenämnden och Fritids- och folkhälsonämnden tillstyrker förslaget, godkänna anslagsframställan avseende ombyggnad av Daltorpskolan g:a gymnastiksal, Stora Tvärgränd 1, Kv Vallmon, Borås. KOMMUNSTYRELSEN Malin Carlsson Kommunalråd Magnus Widén Ekonomichef POSTADRESS Borås BESÖKSADRESS Kungsgatan 55 WEBBPLATS boras.se E-POST boras.stad@boras.se TELEFON vx FAX

93 Cathrine Kristoffersson Lokalsamordnare Magnus af Klint Ekonomichef GRF BESLUT Sida 1(2) Dnr 2017/GRN Lokalförsörjningsnämnden Tillstyrka anslagsframställan för om- och tillbyggnation av Sjömarkenskolan, Ljungvägen 14, Lindebergshult 1:104. Beslut Grundskolenämnden beslutar: 1. Tillstyrka Lokalförsörjningsnämndens anslagsframställan, för omoch tillbyggnation av Sjömarkenskolan, Ljungvägen 14, Lindebergshult 1: Översända upprättad skrivelse till Kommunstyrelsen och Lokalförsörjningsnämnden. Yttrande i sin helhet Grundskolenämnden tillstyrker Lokalförsörjningsnämndens anslagsframställan, för om- och tillbyggnad av Sjömarkenskolan. Stadsdelsnämnden Väster hemställde till Lokalförsörjningsnämnden att starta en förstudie för tillbyggnad av Sjömarkenskolan. Lokalförsörjningsnämnden öppnade ett förstudiekonto Projektet finns upptaget i Borås Stads investeringsbudget för 2018 med en projektbudget om kronor. Sjömarkenskolan är idag för liten i förhållande till dagens elevantal samt kommande elevströmmar. Skolan använder flertalet moduler för att täcka lokalbehovet som finns. Skolan ska efter förstudien byggas som en 3 parallell F-6 skola, där fritids och skola samutnyttjar lokaler för att få optimalt utnyttjande av lokaler. Totalt ska skolan byggas för att rymma 630 elever, med plats för 30 elever per klass samt cirka 60 lärare. Skolan ska ha 4 fritidshemvister integrerade i arbetslagen. Den gällande detaljplanen har medfört vissa begränsningar i möjligheten för skolan att växa både gällande byggrätt och till byggnadshöjd, där tomten är främst planerad för enplansbyggnad med en högsta byggnadshöjd på 5 meter. Tillbyggnaden kommer därför att både vara i två plan, där de nya klassrummen skapas, och i ett plan för administrationen. Det möjliggör även en ny idrottshall med en högre byggnadshöjd. Skolans tillbyggnad kommer innehålla 7 nya klassrum, en ny del för administrationen, ytor för fritids, lärararbetsplatser, en ny idrottshall, inklusive omklädesrum och förråd, med en spelyta på cirka 18 m*24 m, utökning av matsal samt utökning av kapprum. Total tillbygd del 2860 kvm BTA. Total befintlig yta som berörs av ombyggnad är 1314 kvm. Under om- och tillbyggnad kommer skolan att tömmas och flyttas till tillfälliga ersättningslokaler.

94 2 Projektering hösten Byggstart sommaren 2018 med inflyttning januari Ekonomiska effekter för Grundskolenämnden: Hyresförändring för GRN År 2020 Ny hyra kr Befintlig hyra kr Avgående hyra för lokaler som lämnas kr Netto Hyresförändring kr Med 2017 års hyresläge. GRUNDSKOLENÄMNDEN Per Carlsson (S) Ordförande Pär Arvidsson Fäldt Förvaltningschef

95

96

97

98

99

100

101

102

103

104

105