Befolkningsstatistik för Mora kommun med omnejd år

Transkript

1 Befolkningsstatistik för Mora kommun med omnejd år

2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Befolkningsutveckling... 5 Mora kommuns folkmängd mellan år Befolkningsförändringar i Mora kommun mellan år Snabbfakta om Moras befolkning under 2000-talet:... 7 Befolkningsutveckling och samt prognos för Mora kommun... 8 Befolkningsutvecklingen i Dalarna... 9 Dalarnas befolkning år Befolkningsutveckling i Dalarna mellan år 1968 och Flyttnetto Definition av Flyttnetto Flyttnetto historiskt samt prognos för Mora kommun Flyttning Definition av Flyttning Inflyttningar till Mora Inflyttningarna till Mora kommun domineras av unga vuxna Inflyttade kvinnor domineras av ålderskategorin år Inflyttade män domineras av ålderskategorin år Utflyttningar från Mora Utflyttade kvinnor domineras av ålderskategorin år Utflyttade män domineras av ålderskategorin år Invandring Definition av Invandring Invandring till Mora kommun mellan år 2010 och Invandrade kvinnor domineras av ålderskategorin år Invandrade män domineras av ålderskategorin år Utvandring Definition av Utvandring Utvandring från Mora kommun mellan år 2010 och Utvandrade män domineras av ålderskategorin år Utvandrade kvinnor domineras av ålderskategorin år Födelseöverskott Definition av Födelseöverskott Födelseöverskott mellan år 2008 och 2017 samt prognos till år Historisk fakta om födda och döda i Mora Födda och döda mellan år

3 Åldersstrukturer/Åldersfördelning Åldersstruktur år 2017 samt prognos för år 2020 och Åldersfördelning 2017 samt prognos Ålderskategorier år Andel 80 år eller äldre Andel mellan 65 och 79 år Andel mellan år Andel mellan 0 19 år Könsfördelning Könsfördelning mellan år 1980 och Demografisk försörjningskvot Demografisk försörjningskvot Sveriges kommuner Prognos för demografisk utveckling försörjningskvot Förändringar i åldersstrukturer och demografiska utmaningar Ålderspyramiden har förändrats Medellivslängden ökar Nyckelkodsområden (NYKO) Beskrivning av Nyckelkodsområden Bostadslägen Var bor Moras befolkning Befolkningen i olika områden i Mora Befolkningsutveckling i Sollerön, Våmhus och Venjan Sollerön med omnejd Våmhus med omnejd Venjan med omnejd

4 Inledning I denna rapport presenteras delar av årets befolkningsprognos samt historik för Mora kommun. I vissa delar ges också en jämförelse med övriga kommuner i länet. De finansiella förutsättningarna för kommunen påverkas i hög grad av hur invånarantalet och ålderssammansättningen förändras. Befolkningsprognosen är således av en central betydelse i planeringsarbetet. Vid fördelningen av kommunens ekonomiska resurser till de olika verksamheterna och vid uppföljningen av dessa används befolkningsprognosen som utgångspunkt. Den framtida befolkningsutvecklingen är av stor betydelse för hur behoven och kraven från invånarna på kommunens verksamheter kommer att förändras. De senaste fyra åren har Mora kommuns befolkning ökat med 363 personer. Vid utgången av 2017 hade Mora kommun invånare. Under 2017 ökade folkmängden i kommunen med 90 personer. Till år 2030 beräknas antalet invånare vara invånare. Folkökningen består till största delen av ett inflyttningsöverskott (fler flyttar till Mora än från). Även i Dalarna ökade i befolkning med 1634 invånare. Mest ökade Falun och Borlänge 4

5 Befolkningsutveckling Mora kommuns folkmängd mellan år Mora kommun har sedan 2014 haft en positiv befolkningsutveckling. I slutet av december 2017 hade folkmängden ökat till personer. Under 2017 ökade folkmängden i kommunen med 90 personer, vilket är en mindre ökning än 2016 (+178). Den främsta förklaringen till befolkningsökningen är att fler människor flyttar till kommunen än de som flyttar ut från kommunen. Det är fjärde året i rad som Mora kommun har ett positivt flyttöverskott. Under år 2017 hade kommunen ett negativt födelseöverskott. Det innebär att antalet döda var fler än antalet födda. Figur 1) Bild ovan visar folkmängd per år

6 Befolkningsförändringar i Mora kommun mellan år Utvecklingen av folkmängden beror på de fyra förändringsvariablerna antal födda, antal döda, antal inflyttare till kommunen och antal utflyttare från kommunen. Tabellen nedan visar utvecklingen för dessa variabler från år Mora kommun, år: Samtliga inflyttningar Samtliga utflyttningar Levande födda Döda Folkökning/- minskning Befolkning Figur 2) Tabell ovan visar folkökning/minskning per år

7 Snabbfakta om Moras befolkning under 2000-talet: År 2016 hade Mora kommun den högsta nettoinflyttningen ( personer) År 2006 hade Mora kommun den högsta nettoutflyttningen (- 883 personer) Under år 2009 föddes det flest barn (+211 personer) Under år 2012 dog det flest människor (- 272 personer) År 2016 ökade befolkningen mest (+ 178) År 2001 minskade befolkningen mest (- 118) Under 2000-talet var invånarantalet som högst år 2017 (20 369) Under 2000-talet var invånarantalet som lägst år 2013 (19 998) År 2017 var andelen utrikes födda i åldern år 10,1 % i Mora. Detta kan jämföras med medeltal för alla Sveriges kommuner på 18,3 % och riket på 23,3 %, Inom Dalarna var det endast Gagnef (8,1%), Säter (8,3 %) och Rättvik (8,3 %) som har en lägre andel utrikes födda inom denna ålderskategori. År 2017 hade 33,4 % av Moras befolkning i åldersgruppen år en eftergymnasial utbildning som var kortare än 3 år, längre än 3 år samt forskarutbildning. Detta kan jämföras med medeltal för alla Sveriges kommuner på 32,8 % och riket på 42,5 %. I Dalarna var det endast Leksand (36,2 %) och Falun (44,1 %) som hade högre procentandel. Bland kommuner i landet toppade Danderyds kommun på 73,3 %. I mars 2017 var 3,8 % av Moras befolkning i åldern år öppet arbetslösa eller personer i program med aktivitetsstöd. Detta kan jämföras med medeltal för alla Sveriges kommuner på 6, 5 % och riket på 6,1 %. I Dalarna var det endast Säter (3,4 %) som hade lägre procentandel. Gagnef och Malung/Sälen hade samma procentandel som Mora. Mora kommun hade år 2017 en befolkningstäthet på 7,2 invånare per kvadratkilometer 1. Detta kan jämföras med Älvdalens kommun som hade 1 invånare och Borlänge kommun som hade 89 invånare per kvadratkilometer. 1 Observera! Vid beräkning av befolkningstätheten (invånare/km²) sätts befolkningen den 31 december i relation till landarealen den 1 januari året därpå. 7

8 Befolkningsutveckling och samt prognos för Mora kommun I diagrammet nedan kan man se att befolkningen år 2017 ( personer) nästan kom upp till samma nivå som år 1998 ( personer). År 2013 var invånarantalet som lägst ( personer). Totalt sett prognostiseras befolkningen i Mora kommun att växa med 823 personer under perioden , från till omkring invånare. Osäkerheter Prognos innebär en väntad framtidsbild med dagens kunskap och kan betraktas som en kvalificerad gissning. Befolkningsprognoser är alltid förenade med ett visst mått av osäkerhet. I dagens situation är det till exempel särskilt svårt att förutse åt vilket håll migrationen pekar både på kort och på lång sikt. Det instabila läget i världen påverkar migrationen i hög grad. Både antalet som söker asyl och antalet som får uppehållstillstånd påverkas av politiska beslut, såväl i Sverige som i andra länder och på EU-nivå och kan snabbt komma att ändras. Figur 3) Diagram ovan visar Moras befolkningsutveckling mellan åren samt en prognos fram till år

9 Befolkningsutvecklingen i Dalarna Dalarnas befolkning år 2017 Under år 2017 ökade 12 av 15 kommuner i befolkning. Falu kommun (+ 655) och Borlänge kommun (+ 360) ökade mest i befolkning. De kommuner som minskade i befolkning var Vansbro ( -47), Smedjebacken ( -15) och Rättvik ( -19). Födda/döda Under år 2017 dog det fler än (- 3091) vad som föddes (+3064) i Dalarna. Födelseöverskott i framför allt Falun och Borlänge gjorde att underskottet i hela länet stannade på minus 27 personer. Inflyttning/utflyttning En stor inflyttning bidrog till att länet ökade i befolkning personer flyttade till länet. Av dessa så var det 3104 personer (ca 30%) som invandrade till länet. Totalt flyttade personer från Dalarna. Av dessa var det 674 personer som utvandrade samma år. Sammantaget hade Dalarnas län ett positivt flyttnetto på personer år Efter att justeringspost 2 på 113 personer lagts till blev Dalarnas befolkningsökning 1634 personer år Dalarna har en stor andel invånare som är 65 år och äldre. År 2017 var 24 procent av Dalarnas befolkning 65 år eller äldre att jämföra med riksgenomsnittet som är 20 procent. Åldersstrukturen har förändrats ganska radikalt i Dalarna. År 1970 var andelen 65 år eller äldre 16 procent. Figur 4) Ovanstående diagram visar folkökning/minskning per kommun år Händelser (födda, döda, flyttningar) som skett före den 1 januari 2017, men som har rapporterats efter 1 februari 2017, påverkar folkmängden men är inte redovisade som händelser under januari december Denna del av folkökningen redovisas istället som en justeringspost 9

10 Befolkningsutveckling i Dalarna mellan år 1968 och 2017 Mellan år 1968 och 2017 var folkmängden som högst i Dalarna år Då hade Dalarna en befolkning på personer. Mellan 1994 och 2007 minskade befolkningen med personer. År 2008 stannade befolkningsminskningen av. Den 31 december 2017 bodde det i Dalarnas län Folkmängd per år i Dalarnas län Figur 5) Ovanstående diagram visar befolkningsförändringar för Dalarnas län mellan år 1968 och

11 Flyttnetto Definition av Flyttnetto Definition av Flyttnetto vid statistikberäkning; Flyttningsnetto är skillnaden mellan antalet inflyttade och utflyttade personer under en viss tidsperiod till och från ett visst område. Det är alltså antalet inflyttade minus antalet utflyttade. Värdet kan vara positivt eller negativt. Om värdet är positivt talar man om ett flyttningsöverskott, vilket innebär att fler personer har flyttat in i ett område än ut. Om värdet är negativt talar man om ett flyttningsunderskott; vilket innebär att färre personer har flyttat in i ett område än ut. Exempel Flyttningsnettot för Mora kommun år 2017 var 123 personer. Under året flyttade 1001 personer in och 878 personer flyttade ut. Det var alltså ett flyttningsöverskott på 123 personer år Figur 6) Ovanstående tabell visas ett exempel på hur man beräknar flyttnettot. 11

12 Flyttnetto historiskt samt prognos för Mora kommun I Mora kommun, liksom på riksnivå, står invandringen för en stor del av befolkningsökningen år Det är främst nettot mot utlandet med betydligt färre utflyttade än inflyttade som utgör befolkningsökningen. År 2017 flyttade totalt 1001 personer till Mora. Av dessa var det 185 personer som flyttade inrikes och 816 som immigrerade till Mora. Den totala andelen utflyttade från Mora kommun år 2017 var 878 vilket var en lite högre andel än föregående år. Den totala nettoinflyttningen var personer. Invandringen har under de tre sista åren varit högre än normalt. Utan inflyttningen från utlandet skulle Mora kommuns befolkning ha minskat mellan år ch Under kommande år förväntas invandringen att avta successivt. Mellan år 2008 och 2017 var flyttnettot som lägst år 2011 ( -50). Störst var flyttnettot år 2016 (+190) Inflyttade Utflyttade Netto- Totalt Inrikes Immigrerade Totalt Inrikes Emigrerade flyttade År under året under året under året under året under året under året under året Figur 7) Tabell ovan visar in-och utflyttning mellan år samt med prognos fram till

13 Flyttning Definition av Flyttning Definition av Flyttning vid statistikberäkning; Händelse som innebär att en person byter bostad och att detta registreras i folkbokföringen Förklaring Statistik över flyttningar delas upp beroende på flyttningens riktning: inflyttningar (till en viss bostad) och utflyttningar (från en viss bostad). Flyttningar kan ske både inom ett land (inrikes flyttningar) och mellan länder (utrikes flyttningar). Antalet flyttningar och antalet personer som flyttat kan skilja sig åt eftersom en person kan byta bostad mer än en gång under en viss period. Exempel Om en person flyttar från Malmö till Mora räknas det i statistiken för Mora som en inrikes inflyttning och för Malmö som en inrikes utflyttning. Om personen istället flyttar från Mora till Köpenhamn räknas det som en utrikes utflyttning (utvandring). 13

14 Inflyttningar till Mora Inflyttningarna till Mora kommun domineras av unga vuxna I många av landets kommuner flyttar de yngre åldersgrupperna år från kommunen till arbeten och studier på annan ort. I vissa fall kommer de tillbaka och bosätter sig på födelseorten för att bilda familj och påbörja ett aktivt yrkesliv. Räknat på riksnivå så är de yngre åldersgrupperna mycket flyttbenägna och var femte 21-åring flyttar över en kommungräns varje år. Yngre kvinnor är mer flyttbenägna än yngre män. 3 Även i Mora var gruppen unga vuxna mest flyttbenägna. De unga vuxna kvinnorna flyttar i större utsträckning än männen i samma ålder. Inflyttningsöverskottet år 2017 var störst bland unga vuxna kvinnor i åldrarna år. År 2017 flyttade 102 kvinnor och 88 män till Mora i åldersgruppen år. Om man bortser från de olika ålderskategorier så var det totalt sett fler män (504) än kvinnor (497) som flyttade till Mora år Inflyttade män och kvinnor efter ålder kvinnor män Figur 8) Bild ovan visar fördelningen av kvinnor och män som flyttat till Mora under år Statisticon Research 14

15 Inflyttade kvinnor domineras av ålderskategorin år Mellan år 2010 och 2017 var det flest kvinnor i ålderskategorin år som flyttade till Mora. År 2017 var det flest kvinnor i ålderskategorin år som flyttade till Mora. Totalt har 3676 kvinnor flyttat till Mora mellan år 2010 och Inflyttade kvinnor, ålder: Totalt antal 0-4 år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år Figur 9) Tabell ovan visar antalet inflyttade kvinnor i olika ålderskategorier mellan 2010 och 2017 samt totalt sett för hela perioden. 15

16 Inflyttade män domineras av ålderskategorin år Mellan år 2010 och 2017 var det flest män i ålderskategorin år som flyttade till Mora. År 2017 var det flest män i ålderskategorin år som flyttade till Mora. Totalt har 3661 män flyttat till Mora mellan år 2010 och Inflyttade män, ålder: Summa totalt 0-4 år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år Figur 10) Tabell ovan visar antalet inflyttade män i olika ålderskategorier mellan 2010 och 2017 samt totalt sett för hela perioden. 16

17 Utflyttningar från Mora Utflyttade kvinnor domineras av ålderskategorin år Mellan år 2010 och 2017 var det flest kvinnor i ålderskategorin år som flyttade från Mora. Totalt har 3464 kvinnor flyttat från Mora mellan år 2010 och Utflyttade kvinnor, ålder: Totalt antal 0-4 år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år Figur 11) Tabell ovan visar antalet utflyttade kvinnor i olika ålderskategorier mellan 2010 och 2017 samt totalt sett för hela perioden. 17

18 Utflyttade män domineras av ålderskategorin år Mellan år 2010 och 2017 var det flest män i ålderskategorin år som flyttade från Mora. Totalt har 3290 män flyttat från Mora mellan år 2010 och Utflyttade män, ålder: Totalt antal 0-4 år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år Figur 12) Tabell ovan visar antalet utflyttade män i olika ålderskategorier mellan 2010 och 2017 samt totalt sett för hela perioden. 18

19 Invandring Definition av Invandring Definition av Invandring vid statistikberäkning; Varaktig flyttning till Sverige från ett annat land, och som registreras i folkbokföringen. Förklaring Grundregeln för att en flyttning ska anmälas till folkbokföringen är att den som flyttar ska ha för avsikt att bosätta sig i Sverige under minst ett år, men folkbokföringslagen (1991:481) tillåter vissa undantag. Invandring är oberoende av medborgarskap. Även svenska medborgare som flyttar till Sverige efter några års bosättning utomlands ingår därför i statistiken över invandringar. Invandringar betraktas precis som flyttningar som antal händelser och inte som antal personer. Men eftersom antalet personer som under ett år invandrar mer än en gång är mycket litet är det i princip ingen skillnad mellan antalet invandringar och antalet personer som invandrat. Asylsökande har under utredningsprocessen inte uppehållstillstånd och är heller inte folkbokförda. De ingår därför inte i befolkningsstatistiken utan tas med först när de blir folkbokförda. Invandringar kommuner i Dalarna År 2017 Vansbro 105 Malung-Sälen 122 Gagnef 84 Leksand 85 Rättvik 80 Orsa 76 Älvdalen 75 Smedjebacken 62 Mora 185 Falun 367 Borlänge 517 Säter 72 Hedemora 361 Avesta 475 Ludvika 438 Figur 13) Ovanstående tabell visar invandring till Dalarnas kommuner år Observera att det är endast personer som blivit folkbokförda i respektive kommun som tas med i denna statistik. 19

20 Invandring till Mora kommun mellan år 2010 och 2017 Under 2017 invandrade 99 män och 86 kvinnor till Mora. Totalt har 622 män och 498 kvinnor invandrat till Mora mellan år 2010 och Invandring till Mora kommun, kön och år Kön Summa totalt Män Kvinnor Figur 14) Tabell ovan visar hur stort antalet invandrade var per år mellan 2010 och 2017 samt totalt sett för hela perioden. 20

21 Invandrade kvinnor domineras av ålderskategorin år Mellan år 2010 och 2017 var det flest kvinnor i ålderskategorin år som invandrade till Mora. År 2017 var det flest kvinnor i åldersgruppen år som invandrade till Mora. Totalt har 498 kvinnor invandrat till Mora mellan år 2010 och Invandrade kvinnor ålder Summa totalt 0-4 år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år Figur 15) Tabell ovan visar antalet invandrade kvinnor i olika ålderskategorier mellan år 2010 och 2017 samt totalt för hela perioden. 21

22 Invandrade män domineras av ålderskategorin år Mellan år 2010 och 2017 var det flest män i ålderskategorin år som flyttade till Mora. År 2017 var det flest män i åldersgruppen år som invandrade till Mora. Totalt har 622 män invandrat till Mora mellan år 2010 och Invandrade män, ålder Summa 2017 totalt 0-4 år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år Figur 16) Tabell ovan visar hur stort antalet invandrade män var i olika ålderskategorier mellan 2010 och 2017 samt totalt hela perioden. 22

23 Utvandring Definition av Utvandring Utvandring definieras så här vidstatistikberäkning; Varaktig flyttning till Sverige från ett annat land, och som registreras i folkbokföringen. Förklaring Grundregeln är att man ska ha för avsikt att bosätta sig utomlands under minst ett år. Folkbokföringslagen (1991:481) tillåter dock vissa undantag. Utvandring betraktas precis som flyttningar som antal händelser och inte som antal personer. Men eftersom antalet personer som under ett år utvandrar mer än en gång är mycket litet är det i princip ingen skillnad mellan antalet utvandringar och antalet personer som utvandrat. Utvandringar kommuner i Dalarna År 2017 Vansbro 6 Malung-Sälen 30 Gagnef 16 Leksand 35 Rättvik 19 Orsa 21 Älvdalen 12 Smedjebacken 32 Mora 57 Falun 133 Borlänge 173 Säter 18 Hedemora 36 Avesta 18 Ludvika 68 Figur 17) Ovanstående tabell visar utvandring från Dalarnas kommuner år

24 Utvandring från Mora kommun mellan år 2010 och 2017 Under år 2017 utvandrade 30 män och 27 kvinnor från Mora. Totalt har 232 män och 244 kvinnor utvandrat från Mora mellan år 2010 och Utvandring från Mora kommun, kön,år Kön Summa totalt Män Kvinnor Figur 18) Tabell ovan visar hur stort antalet utvandrade var per år mellan 2010 och 2017 samt totalt för hela perioden. 24

25 Utvandrade män domineras av ålderskategorin år Mellan år 2010 och 2017 var det flest män i ålderskategorin år som utvandrade från Mora. År 2017 var det flest män i åldersgruppen år som utvandrade från Mora. Totalt har 232 män utvandrat från Mora mellan år 2010 och Utvandrade män, ålder Summa totalt 0-4 år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år Figur 19) Tabell ovan visar hur stort antalet utvandrade män var i olika ålderskategorier mellan 2010 och 2017 samt totalt sett för hela perioden 25

26 Utvandrade kvinnor domineras av ålderskategorin år Mellan år 2010 och 2017 var det flest kvinnor i ålderskategorin år som utvandrade från Mora. År 2017 var det flest kvinnor i åldersgruppen år som utvandrade från Mora. Totalt har 244 kvinnor utvandrat från Mora mellan år 2010 och Utvandrade kvinnor, ålder Summa totalt 0-4 år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år Figur 20) Tabell ovan visar hur stort antalet utvandrade kvinnor var i olika ålderskategorier mellan 2010 och 2017 samt för hela perioden 26

27 Födelseöverskott Definition av Födelseöverskott Definition av Födelseöverskott vid statistikberäkning: differensen mellan antal levande födda och antal döda under en viss period Förklaring Födelseöverskottet är positivt om det föds fler barn än antal personer som dör under en viss period och negativt om färre barn föds än antal personer som dör. Exempel: År 2017 föddes det 182 barn och dog 214 personer i Mora. Mora hade ett negativt födelseöverskott på -32 personer år År 2017 Födda Döda Födelseöverskott Antal Figur 21) Tabell ovan visar födelseöverskott för Mora kommun år

28 Födelseöverskott mellan år 2008 och 2017 samt prognos till år 2030 För sjätte året i rad har Mora kommun ett negativt födelseöverskott vilket innebär att antalet döda överstiger antalet födda. Under året föddes 182 levande barn samtidigt som det dog 217 personer. Prognosen indikerar att födelseöverskottet kommer att vara fortsatt negativ fram till år Födelse- Födda Döda överskott År under året under året under året Figur 22) Tabell ovan visar födelseöverskott för Mora kommun mellan år samt med en prognos fram till år

29 Historisk fakta om födda och döda i Mora Födda och döda mellan år I början av 90-talet hade Mora starka positiva födelsenettotal som bidrog till att befolkningen ökade trots att det dog relativt många människor under samma period. Som mest föddes 316 personer år Detta kan jämföras med år 1999 då det endast föddes 155 personer Antal födda/döda mellan år Födda Döda Figur 23) Diagram visar antalet födda och döda mellan år

30 Åldersstrukturer/Åldersfördelning Åldersstruktur år 2017 samt prognos för år 2020 och 2030 Mora har en stor andel invånare mellan 65 år och 79 år, 20,1 procent att jämföra genomsnittet för Dalarnas kommuner som är 17,4 procent och riket som är 14,8 procent. Endast Älvdalen (20,3 %), Leksand (21,1%), Smedjebacken (21,4%) och Rättvik (24%) har högre andel invånare som är 65 år eller äldre. Mora befolkning karakteriseras av de stora årskullarna födda i mitten av och i slutet av 1950-talet. De stora årskullarna födda i början av 1940-talet närmar sig år 2020 de mer vårdkrävande åldrarna. Tio år senare, år 2030, närmar sig de stora årskullarna som är födda i början av 1950-talet de mer vårdkrävande åldrarna. Prognosen visar att gruppen år ökar både år 2020 och Detta är positivt då det kan bidra till att klara försörjningsbördan vid en åldrande befolkning. Hur stora de äldre och yngre ålderskategorierna är per år påverkar planeringen inom en rad sektorer alltifrån förskola, skola till äldrevård. Med en ålderstigen befolkning följer födelseunderskott. Inflyttning från övriga Sverige eller från andra länder kan bli avgörande för att bibehålla befolkningens nivå och skapa jämvikt i åldersfördelningen. Ålder Män Kvinnor Total Befolkning år 2017 År 2020 År w Figur 24) Ovanstående tabell visar könsfördelningen år 2017 samt en prognos för år 2020 och

31 Åldersfördelning 2017 samt prognos År 2017 bodde det personer i Mora kommun. Av dessa var: - 21 procent (4233 st.) av dessa personer var under 19 år procent ( st.) av dessa personer var mellan år - 47 procent (9615 st.) utgjordes av barn och unga under 19 år samt av äldre än 65 år. - 6 procent (1297 st.) av befolkningen var 80 år eller äldre. Prognos för åldersfördelning: År 2024 förväntas befolkningen öka till personer och ha följande åldersindelning procent (4491 st.) förväntas vara under 19 år. - Cirka 50 procent ( st.) förväntas vara mellan år - Cirka 50 procent ( st.) förväntas vara under 19 år eller äldre än 65 år. - 8 procent (1747 st.) förväntas vara 80 år eller äldre. År 2030 förväntas befolkningen öka till personer och ha följande åldersindelning procent (4475 st.) förväntas vara under 19 år. - Cirka 50 procent ( st.) förväntas vara mellan år - Cirka 50 procent ( st.) förväntas vara under 19 år eller äldre än 65 år procent (2217 st.) förväntas vara 80 år eller äldre. 31

32 Ålderskategorier år 2017 Andel 80 år eller äldre I Mora var andelen invånare 80 år eller äldre 6,4 procent år I riket uppgick andelen äldre till 5,1 procent medan motsvarande andel för länet är 6,5 procent. Andel 80+ i procent år ,5 5,1 5,4 5,8 6,3 6,7 6,5 6,9 6,4 7,3 8,7 6,2 5,7 7 7,6 5,1 Figur 25) Diagram ovan visar andel av befolkningen som var 80 år eller äldre i Dalarna år Andel mellan 65 och 79 år I Mora var andelen invånare mellan år 20,1 procent år I riket uppgick andelen äldre till 14,8 procent medan motsvarande andel för länet är 19,2 procent. Andel år i procent år ,9 14,5 16,3 18,6 18,7 21,1 17, ,1 19, , ,8 20,3 14, Figur 26) Diagram ovan visar andel av befolkningen som var mellan 65 och 79 år i Dalarna år

33 Andel mellan år I Mora var andelen invånare mellan år 52,8 procent år I riket uppgick andelen äldre till 57,1 procent medan motsvarande andel för länet är 52,9 procent. Andel mellan år i procent år , ,1 55,8 55,2 51,2 53,5 51,3 53,4 54,3 52,8 53,7 51,9 53,4 51,8 51, , Figur 27) Diagram ovan visar andel av befolkningen som var mellan år i Dalarna år Andel mellan 0 19 år I Mora var andelen invånare mellan 0 19 år 20,8 procent år I riket uppgick andelen äldre till 23,1 procent medan motsvarande andel för länet är 21,4 procent. Andel mellan 0-19 år i procent år ,5 24,6 23,1 24,4 21,5 20,9 22,4 19,9 20,8 19,9 18,1 20,5 21,9 21,4 20,4 23, Figur 28) Diagram ovan visar andel av befolkningen som var mellan 0 19 år i Dalarna år

34 Könsfördelning Könsfördelning mellan år 1980 och 2017 Mellan år 2016 och 2017 ökade kvinnorna med 41 personer och männen med 49 personer. I slutet av år 2017 fanns det kvinnor och män i Mora kommun. I ett längre perspektiv kan man se att det var ett underskott av kvinnor fram till år Från år 1986 ökade kvinnorna i förhållande till männen. De sista fem åren har folkökningen varit högre för männen. Detta har bidragit till ett överskott av män från år Fördelning mellan könen män kvinnor Figur 29) Bild ovan visar att könsfördelningen mellan år 1980 och

35 Demografisk försörjningskvot Den demografiska försörjningskvoten kan definieras som kvoten mellan den befolkning som inte är ekonomiskt aktiv och den ekonomiskt aktiva befolkningen. Kvoten beräknas som summan av antal personer 0 19 år och antal personer 65 år och äldre dividerat med antal personer år och därefter multiplicerat med 100. Den demografiska försörjningskvoten visar hur många personer en person i arbetsför ålder behöver försörja utöver sig själv. Ju större antal barn och/eller pensionärer, desto högre är försörjningskvoten. Om kvoten är lägre än 1 innebär det att det är fler som arbetar än de som inte arbetar. Om kvoten istället är högre än 1 innebär det att det är fler som inte arbetar än de som arbetar. En hög demografisk kvot innebär att samhället möter nya utmaningar när färre personer ska försörja allt fler. Något förenklat kan man säga att den demografiska försörjningskvoten belyser relationen mellan utgifter för vård, skola och omsorg i förhållande till skattebasens storlek. Viktigt att ha i åtanke är att den demografiska försörjningskvoten är en ren mekanisk beräkning. Den tar inte hänsyn till hur sysselsättning och välfärdsproduktion faktiskt sker. Personer som är yngre än 20 år kan naturligtvis också arbeta, liksom personer över 65 år, medan personer mellan år kan vara arbetslösa eller stå utanför arbetskraften. Siffrorna ger således endast en fingervisning om hur de framtida behoven kommer att utvecklas och säger inget om hur välfärden kommer att finansieras. Försörjningskvoten i Mora kommun uppgår idag till 0,89, vilket kan jämföras med kvoten i riket som uppgår till 0,75 år Demografisk försörjningskvot, kommun, år 2017 Dalarnas kommuner (ovägt medel) Rättvik 1,03 Gagnef 0,95 Leksand 0,95 Älvdalen 0,93 Vansbro 0,93 Smedjebacken 0,93 Mora 0,89 Säter 0,87 Ludvika 0,87 Hedemora 0,87 Orsa 0,86 Avesta 0,85 Malung-Sälen 0,84 Falun 0,81 Borlänge 0,79 Figur 30) Ovanstående tabell visar den demografisk försörjningskvoten för Dalarna år

36 Solna Linköping Luleå Jönköping Sollentuna Tyresö Borlänge Knivsta Håbo Eda Åstorp Tidaholm Malung-Sälen Bollebygd Sandviken Karlskoga Vänersborg Grums Säter Götene Nyköping Örnsköldsvik Munkedal Vilhelmina Mönsterås Habo Söderhamn Kungsör Tjörn Oxelösund Askersund Bengtsfors Strömsund Malå Höganäs Överkalix Borgholm Demografisk försörjningskvot Sveriges kommuner Nedanstående diagram visar den demografiska försörjningskvoten för hela landets kommuner år Snittnoteringen för hela riket var 0,75 år av 290 kommuner har en försörjningskvot som är större än rikssnittet 0,75. Detta kan jämföras med Solna och Sundbybergs kommun som hade den lägsta försörjningskvoten på 0,52. Pajala kommun hade den högsta försörjningskvoten på 1, kommuner i landet hade en försörjningskvot på 0,89 dvs. Arboga, Arvidsjaur, Boxholm, Hagfors, Hallstahammar, Laholm, Munkedal, Robertsfors, Staffanstorp, Svenljunga, Torsby, Tranemo, Töreboda, Uppvidinge, Vilhelmina och Mora kommun. Nio kommuner i landet har en försörjningskvot som är större än 1. I Dalarna är det en kommun som har en försörjningskvot som är högre än 1. Rättviks kommun hade år 2017 en försörjningskvot på 1,03. 1,4 Demografisk försörjningskvot år ,2 1,17 1 0,89 0,8 0,52 0,6 0,4 0,2 0 Figur 31) Ovanstående diagram visar den demografiska försörjningskvoten för hela landets kommuner år

37 Prognos för demografisk utveckling försörjningskvot Mora kommuns befolkning blir, i likhet med i Sveriges så som många andra länder, allt äldre. Moras försörjningskvot har ökat från 0,85 år 2015 till 0,89 år Även i framtiden förväntas kvoten öka. 1,02 Demografisk försörjningskvot 1 0,98 0,96 0,94 0,92 0,9 0, Figur 32) Ovanstående diagram visar en prognos för den demografiska försörjningskvoten för Mora kommun. 37

38 Förändringar i åldersstrukturer och demografiska utmaningar Ålderspyramiden har förändrats För 100 år sedan karakteriserades befolkningen i Sverige av många unga och betydligt färre äldre. År 1900 var 24 procent av befolkningen 10 år eller yngre, medan 8 procent var 65 år eller äldre. Medellivslängden för nyfödda var under 1900-talets första två årtionden lägre än 60 år. År 1900 var det verkligen fråga om en trappstegspyramid med en bred bas (hög andel barn och unga) och en spetsig topp (liten andel äldre). Under de senaste 100 åren har Sverige fått en förändrad åldersstruktur, som gör att vi nu har en ålderspyramid som kanske inte riktigt gör skäl för namnet pyramid. Med ökad medellivslängd och minskat antal födda har vi i dagsläget en åldersfördelning där en allt större andel tillhör den äldre delen av befolkningen. Figur 33) Bilder ovan visar befolkningspyramiden för riket år 2017 till vänster och befolkningspyramid för år 1900 till höger. Befolkningspyramiden för år 2017 ser snarare ut som ett torn än som en pyramid. Det finns några ställen där staplarna är särskilt långa. Det beror på att det finns många i åldersgrupperna år och år i Sveriges befolkning just nu. Och det i sin tur beror framför allt på att det föddes många barn på 60-talet samt i början av 1990-talet. 38

39 Medellivslängden ökar År 2017 var 20 procent av befolkningen 65 år eller äldre, medan 13 procent var 10 år eller yngre. År 2017 beräknades medellivslängden för nyfödda flickor till 84,10 år och för pojkar till 80,72 år i riket. För Dalarnas län beräknades medelivslängen till 83,82 år för nyfödda flickor och 80,35 år för nyfödda pojkar (beräknat på sista femårsperioden ). I diagrammet nedan kan man se att medellivslängden har ökat i riket och den antas fortsätta att öka i framtiden, vilket medför fler äldre. År 1970 var medellivslängden för nyfödda pojkar 72,20 år och flickor 77,06 år. Medellivslängden har alltså ökat med cirka 9 år för nyfödda pojkar och cirka 7 år för nyfödda flickor mellan år ,00 84,00 82,00 80,00 78,00 76,00 74,00 72,00 70,00 68,00 66,00 64,00 Medellivslängd efter kön, ålder och år män kvinnor Figur 34) Diagram ovan visar medellivslängd i riket mellan år 1970 och 2018 Den förändrade åldersstrukturen kan i sin tur komma att ställa nya krav på samhällsorganisation. Antalet barn och äldre ökar betydligt snabbare än antalet invånare i yrkesverksam ålder. Inflyttningen av yngre människor i yrkesverksam ålder är inte alltid så hög som man önskat. Behoven i skola och vård och omsorg kan öka. Både förskola/skola och äldreomsorg kan behöva expandera och bygga ut och modernisera sina verksamheter. Förändringar av befolkningsstrukturen påverkar också arbetsmarknaden på två sätt. Dels förändras utbudet av arbetskraft när befolkningen blir äldre eller yngre, dels påverkas efterfrågan när kraven på vård, skola och omsorg förändras. Redan i dagens läge är det svårt att hitta arbetskraft inom vissa områden såsom exempelvis skola och omsorg. I takt med att den arbetsföra åldersgruppen minskar kan detta ytterligare försvåras. Det kan också innebära att kostnaderna ökar snabbare än intäkterna för vissa kommuner. Den kommunala ekonomin kan komma att påverkas negativt i takt med att antalet invånare i yrkesverksam ålder minskar. Enligt nationella prognoser innebär befolkningens åldrande störst utmaning för vård- och omsorgssektorn under perioden För att bibehålla en god hälsa och minska vård- och omsorgskostnader är det viktigt att arbeta med olika insatser av förebyggande verksamheter. Exempel på förebyggande åtgärder kan vara; kost- och livsstilsaktiviteter, träffpunkter, anhörigstöd, teknikutveckling och trygghetsboende. 4 4 PWC långsiktig ekonomisk analys Arboga kommun 39

40 Nyckelkodsområden (NYKO) Beskrivning av Nyckelkodsområden Mora kommun är geografiskt indelat i nyckelkodsområden (NYKO). Nyckelkodsystemet (NYKO) är ett hjälpmedel för att redovisa statistik för ett eller flera avgränsade områden inom en kommun. Vid områdes indelningen är fastigheten den minsta byggstenen. Ett bestämt antal fastigheter (kvarter) har sammanförts till ett delområde, som därmed får en speciell NYKO-kod. Detta är väldigt användbart för att kunna ta fram statistik och prognoser för exempelvis skola och hemtjänst. Figur 35) Bild ovan visar de olika NYKO-områdena i Mora. 40

41 Bostadslägen Var bor Moras befolkning Omkring 11 procent (ca 2240 personer) av Moras befolkning bor i de centrala delarna av Mora. Huvuddelen av befolkningen (ca 41%, ca 8260 personer) bor sydväst om Österdalälven. Cirka 28 procent (ca 5660 personer) bor öster om Orsälven och norr om Österdalälven bor cirka 20 procent (ca 3960 personer). En mindre andel är inte med på kartan nedan, de bor utanför de fyra nedanstående områdena på kartan. Figur 36) Bild ovan visar hur stor andel av befolkningen som bor i de fyra utpekade lägena år Källa: Kid databasen 41

42 Befolkningen i olika områden i Mora Nedanstående diagram visar befolkningsstorlek i några utvalda områden i Mora. Data är från mitten av år 2018 och utifrån så kallade Nyko områden. Figur 37) Ovanstående diagram visar antal personer i respektive Nyko-område år Källa: Kid databasen 42

43 Befolkningsutveckling i Sollerön, Våmhus och Venjan Nedanstående befolkningsstatistik för Sollerön, Våmhus och Venjan är baserad utifrån NYKO-områden. Sollerön med omnejd I diagram här nedan visar Solleröns befolkningsutvecklingen mellan åren samt en prognos fram till år I diagrammet kan man se att befolkningen har varit som lägst år 2014 med 1588 personer. Mellan år 2015 och 2016 ökade befolkningen som mest med 41 personer. Totalt sett prognostiseras befolkningen i Sollerön att växa med cirka 25 personer under perioden , från 1617 personer år 2017 till omkring 1642 personer år Figur 38) Ovanstående diagram visar befolkningsutveckling mellan år 2005 och 2017 samt en prognos fram till år 2035 för Sollerön med omnejd.. Figur 39) I ovanstående befolkningsberäkning ingår följande NYKO-områden: Sollerön, Gesunda och Ryssa. Observera att Solleröns glesbygd ej är inkluderad. Kartbild ovan visar utpekat område. 43

44 Våmhus med omnejd I diagram här nedan visar Våmhus befolkningsutvecklingen mellan åren samt en prognos fram till år I diagrammet kan man se att befolkningen har varit som lägst år 2013 (11 72 personer). Totalt sett prognostiseras befolkningen i Våmhus att växa med cirka 59 personer under perioden , från 1211 personer år 2017 till omkring 1270 personer år Figur 40) Ovanstående diagram visar befolkningsutveckling mellan år 2005 och 2017 samt en prognos fram till år 2035 för Våmhus med omnejd. Figur 41) I ovanstående befolkningsberäkning ingår följande NYKO-områden: Våmhus och Kumbelnäs. 44

45 Venjan med omnejd I diagram här nedan visar Venjans befolkningsutvecklingen mellan åren samt en prognos fram till år I diagrammet kan man se att befolkningen var som högst år 2008 (656 personer). Mellan år 2009 och 2010 minskade befolkningen som mest med 32 personer. År 2016 ökade befolkningen som mest med 9 personer. Totalt sett prognostiseras befolkningen i Venjan att minska med cirka 30 personer under perioden , från 557 personer år 2017 till omkring 527 personer år 2030 Figur 42) Ovanstående diagram visar befolkningsutveckling mellan år 2005 och 2017 samt en prognos fram till år 2035 för Venjan med omnejd. Figur 43) Ovanstående befolkningsberäkning ingår följande NYKO-områden: Venjan, Kättbo, Finngruvan, Brintsbodarna, Gävunda och Venjans gesbygd. Källhänvisning Källor 45

46 Källor: Om inget annat anges så är statistik hämtad från Statistiska centralbyrån (SCB) och Kolada. Bilder i figur 33 hämtat från SCB. 46

47 47