Korsnäs Din skogliga partner

Transkript

1 Korsnäs Din skogliga partner Gallringskvitto Redovisning har tidigare inneburit att vi redovisat det ekonomiska utfallet efter åtgärderna. Nu tar vi nästa steg. Vi kan nu också redovisa hur skogen ser ut efter gallringen Skogsgödsling I takt med att skogs produktionen börjar ses som allt viktigare igen ökar nu intresset för skogsgödsling, även bland enskilda skogs - ägare. 4 Aktuella frågan Varför tappar vissa tallar nästan alla sina barr? Informationsblad till skogsägare från Korsnäs Skog

2 Detta är ett exempel på en beståndskarta som ingår i Korsnäs gallringskvitto. Förklaringar till vissa delar i kartan: 1 Av skogsägaren frivilligt sparat naturvårdsområde. uu Vandringsled genom området. Leden ska köras över så lite som möjligt för att undvika spårbildning. Överkörningar åtgärdas efter skotning. 1 F U Gammal kolbotten lämnas orört. Endast träd som riskerar att blåsa omkull efter gallring tas bort. Avlägg för det gallrade och skotade virket. 47 F Koordinat för räddningstjänst vid eventuell olycka. De röda linjerna är de stickvägar som registrerats av skördaren under gallringen. (c) Lantmäteriet 0 40 Meter Larmkoordinater X: Y: :5 000 Ritdatum: Gallringskvitto Redovisning har tidigare inneburit att vi redovisat det ekonomiska utfallet efter åtgärderna. Nu tar vi nästa steg. Vi kan nu också redovisa hur skogen ser ut efter gallringen. Detta på ett sätt som du har nytta av direkt men även för framtiden. Två olika resultat Vid gallring får vi två olika resultat av åtgärden, dels ett ekonomiskt och dels ett beståndsvårdande. Det är det sistnämnda vi beskriver med vårt nya gallringskvitto. När Korsnäs utför gallringar gör vi det utefter förutsättningarna för dig och din skogsfastighet. Gallringskvittot innehåller två delar, en beståndskarta och en beståndsbeskrivning och dessa beskriver alltså hur din skog ser ut efter gallringen. Gallringskarta Gallringsskördarna som kör för Korsnäs är utrustade med en GPS, som hela tiden registrerar var skördaren åker i beståndet. På kartan ritas då ut var vi gallrat och eventuellt sparat område. Stickvägsnätet syns tydligt och du kan lätt orientera dig i beståndet. Beståndskartan är också ett utmärkt hjälpmedel vid vindfällshuggning och gödsling. Beståndbeskrivning Entreprenören tar ett antal provytor i beståndet. Till sin hjälp har han en dataklave. Resultatet räknas ut i klaven. Uppgifterna tankas sedan över till en vanlig dator. Entreprenören ser direkt om han gallrat med rätt styrka. Dessutom finns alla de beståndsuppgifter skogsägaren behöver för att uppdatera sin skogsbruksplan. Nästa åtgärd Med hjälp av beståndsuppgifterna och lämplig gallringsmall kan du KORSNÄS SKOG 4.07

3 Gallringskvitto Trakt: fastigheten :11 Datum: Areal ha: 8, Antal provytor: 6 Medelfel %: 4 Ståndortsindex: t4 Kvarvarande bestånds uppgifter tall gran Löv Summa Volym m sk/ha: Medelstam m sk/st: 0,1 0,11 0,1 0,1 Grundyta m /ha: 18,5 0,5 1,0 0,0 Antal stammar/ha: Medeldiameter Dgv cm: 14,5 1,0 1,5 14, Medelhöjd Dgh m: 1,8 1,9 1,8 1,8 Skadade träd %: 1,8 Nästa åtgärd: Andra gallring År: 015 Detta är den information som ingår i beståndsbeskrivningen i Korsnäs gallringskvitto och som tas fram efter den genomförda gallringen. tillsammans med din lokale virkesköpare föreslå när nästa åtgärd i beståndet är aktuell. Fritt val Du väljer naturligtvis själv om du vill ha ett utskrivet gallringskvitto med beståndskartan och beståndsbeskrivningen. När börjar vi Från årsskiftet räknar vi med att starta framtagningen av gallringskvitton på alla regioner. Gallringsaktivitet När ett bestånd gallrats första gången och träden inte stått alltför tätt, då inträder den tid i trädets ålder när det växer som mest. Det är då viktigt att följa utvecklingen av tätheten i beståndet genom att mäta grundytan efter fem, sju och nio år efter första gallringen. Andra gallringen kommer mycket fortare än vad man förväntar sig, såvida man inte gallrat för hårt i första gallringen. Vi på Korsnäs har kunnig personal, som kan hjälpa dig med dessa funderingar och uträkningar. Nytt format Som Du såg i vårt förra nummer, har vi utökat från fyra till åtta sidor. Vi får då större utrymme för tydligare tabeller och bilder. Dessutom kan vi ge mera information och fördjupa oss i någon aktuell fråga. Vi tror att denna förändring skall ge en bättre läsupplevelse för Dig. Har Du synpunkter på innehåll eller någon aktuell fråga till fördjupning, hör av Dig till undertecknad. Redovisning Redovisning har tidigare inneburit att man redovisat enbart det ekonomiska utfallet för åtgärder i Din skog. Nu tar vi på Korsnäs nästa steg i utvecklingen. Vi redovisar nu även hur det ser ut i Din skog efter en skoglig åtgärd. Vi börjar med gallring där vi inför begreppet gallringskvitto som Du kan läsa om i detta nummer. Investering Nu när virkespriserna är så höga, är det en god ide att investera en del av avkastningen från Din skog på något Du har nytta av i framtiden. En av de mest lönsamma investeringarna är att gödsla som vi beskriver i detta nummer. En annan god investering för Dig och Dina efterkommande är att skaffa en bra skogsbruksplan. För att få mer information om bra investeringar ta kontakt med Din lokala köpare som Du finner på sista sidan. Mats Bysell ansvarig för lokala köp mats.bysell@korsnas.com eller Beståndskartan underlättar planeringen av skotningen. När skördaren är klar med gallringen tar skotaren fram virket och kör då på samma stickvägar som skördaren. Vi på Korsnäs önskar Er en God avslutning på detta skogsår!! KORSNÄS SKOG 4.07

4 Skogsgödsling ger högre tillväxt och lönsamhet Skogsgödsling var mycket omfattande för 0 år sedan, men har varit blygsam de senaste åren. I takt med att skogsproduktionen börjar ses som allt viktigare igen ökar nu intresset för skogsgödsling, även bland enskilda skogs ägare. Korsnäs samarbetar med Skogens Gödslings AB i dessa frågor. Tydlig tillväxteffekt Gödsling ökar skogens tillväxt. Detta är väl känt från forskning och praktisk erfarenhet. Många faktorer påverkar dock resultatet, t ex breddgrad, höjd över havet, markens bonitet och trädslag. I Mellansverige kan man i genomsnitt förvänta sig ca 15 m sk extra tillväxt per ha under en period på ungefär 8 10 år. Förutom att volym- och värdetillväxt ökar så blir det grövre virke, vilket för det positiva med sig att timmervärdet ökar och att kostnaden per m för avverkningen blir något lägre, menar Bo Jansson, ansvarig för skogsvård och gödsling hos Korsnäs. Välj rätt bestånd och tidpunkt Rekommendationen är att välja välslutna, gallrade medelålders eller äldre barrbestånd på fastmark. Det är förstås viktigt att gödsla vid rätt tidpunkt och inte avverka för tidigt efter gödslingen, för då tas ju tillväxteffekten bort. Beståndet bör stå minst 8 10 år innan nästa avverkning görs. De skogsägare som är måna om att gödslingen ska ge bästa ekonomiska förräntning bör satsa på denna när slutavverkning är nästa steg, eftersom då hela värdeökningen kan tas ut relativt kort tid efter det att gödslingskostnaden uppstod. Andra baskrav man bör ställa när man väljer bestånd är att stånd- 4 KORSNÄS SKOG 4.07

5 medlet verkar så ändras markens artsammansättning, men den återgår sen till förhållandena före gödslingen. Vi menar att denna ökade skogproduktion indirekt också ger vissa positiva miljöeffekter genom större virkesutbud från produktionsskog, större uttag av skogsbränsle m m, tillägger Bo Jansson. Skogsgödslet sprutas ut och sprids så jämnt som möjligt med det svängbara röret under tiden som maskinen kör fram på stickvägen. ortsindex (markbonitet) ska vara i intervallet T16 till G8, dvs de grövsta träden ska förväntas vara mellan 16 och 8 m höga i tall respektive granbestånd vid 100 års ålder. Man bör också välja ganska stora bestånd för att hålla nere kostnaderna, gärna större än 5 ha. Bestånden kan förstås vara mindre, men det bör då helst finnas flera stycken i närheten av varandra. Skogsgödsel innehåller mer än kväve Tillväxten i de flesta barrskogar i Sverige begränsas av tillgången på upptagbart kväve i marken. Gödslingen ska alltså göras med kväve. Men efter kvävegödsling ökar trädens upptag även av andra växtnäringsämnen, och det har visat sig att markens förråd av mikronäringsämnet bor då ofta inte räcker. Den ökade tillväxten efter gödslingen och det ökade nedfallet av barr leder också till viss försurande effekt i marken. Det gäller alltså att skogsgödselmedlet har rätt ingredienser för att balansera gödslingens påverkan. Vår erfarenhet är att Skog-CAN har en bra sammansättning, då det innehåller 7 % kväve, 0, % bor och 18 0 % dolomitkalk. Kalken förbättrar markens förmåga att motstå försurning. Lagom gödselgiva En giva på 150 kg kväve per hektar anses vara lämplig. Det blir ca 550 kg av gödselmedlet Skog-CAN per hektar. Enligt Skogsstyrelsen bör man i Mellansverige lägga på max 00 kg kväve/ha under en omloppstid, dvs gödsla som mest två gånger i ett bestånd. Teknik och planering För mindre skogsägare passar gödsling med traktor bäst, men handgödsling förekommer på små skogsskiften. Helikopter kan användas för större insatser. I Korsnäs samarbete med Skogens Gödslings AB ingår att samordna gödsling hos både Bergvik Skog AB och privata skogsägare. Du skogsägare bör fundera på var gödsling kan vara aktuellt de kommande åren. Beställningen ska helst göras i oktober året innan gödslingen sker. Men trots att tidpunkten är lite senare nu kan ändå du som har avtal med oss ta chansen att kontrollera med vår virkesköpare om det finns några möjligheter att komma med i planeringen till nästa år. Det är viktigt att inte vara för sent ute eftersom gödslingarna anmäls till Skogsstyrelsen för samråd. Liten och övergående miljöpåverkan Gödslar man rätt typ av bestånd och följer Skogsstyrelsens allmänna råd för t ex skyddszoner mot sjöar, vattendrag och marker med höga naturvärden, så påverkas inte miljön nämnvärt. Under tiden som gödsel- Gödslingen är lönsam Tack vare mertillväxten och de grövre virkesdimensionerna ökar gödslingen värdet på det avverkade virket. Om bestånden är bra ökar värdet med kr per hektar. Kostnaden för gödslingen ska dras bort från detta, vilken enligt Skogens Gödslings AB i nuläget kostar ca 000 kronor per hektar. Lämpliga bestånd brukar totalt ge en årlig förräntning på minst 10 %, räknat på de pengar man lagt ut på gödslingen och det antal år tillväxtökningen varat fram till avverkningen. Bo Jansson Ansvarig för skogsvård och gödsling hos Korsnäs Visste du att Den åttatandade barkborrens tänder (i folkmun kallad granbarkborre) sitter på täckvingarna och inte i munnen. Den har fyra sågtänder längst bak på vardera täckvingen som den gräver sina gångar med. Källa: KORSNÄS SKOG

6 Bli rik på din skog planera väl! Ännu ett år börjar närma sig sitt slut! Efter ett sällan skådat uppsving på både fastighets- och virkesmarknaden kommer nu lite tid för eftertänksamhet. Eller gör det det? Varför tappar vissa tallar nästan alla sina barr? Vi ställde frågan vidare till Åsa Forsman på Skogsstyrelsen i Uppsala. AKTUELLA frågan Bokföringsplanering Det har varit mycket nytt att hålla reda på för skogsföretagaren under 007. Nya bokförings- och redovisningsregler har tvingat fram nya rutiner. Alla måste föra bok över sin skog i kassajournal eller på sin dator. Man måste använda sig av en BASkontotabell och avsluta året med ett bokslut. Förenklat årsbokslut Inför 007 skall alla enskilda firmor ha upprättat en öppningsbalansräkning. Detta är en sammanställning över vad företaget äger (tillgångar) och hur dessa har finansierats (skulder eller eget kapital). Denna skall kommande årsskifte följas upp med ett bokslut. Årsbokslutet skall skrivas under och behållas av företagaren. Att deklarera våren 008 En ny deklarationsblankett, NE, gäller och den liknar i stort årsbokslutet. Den ersätter både N1 och N blanketten och gäller för alla enskilda näringsidkare. Men man får t ex inte längre avsätta pengar till framtida skogsvård vid förenklat bokslut. Andra skattenyheter 008 Fastighetsskatten blir till en kommunal avgift kr alt 0,75 % av tax värdet skattas du för din privatbostad. Säljer du din bostad skattar du % istället för som tidigare 0%. Har du skjutit upp skatten på en villaförsäljning? Då betalar du en årlig ränta på uppskovsbeloppet med 0,5%. Detta och mycket annat på vår hemsida. Omfattande angrepp I våras var det många skogsägare som upptäckte angrepp i tallungskogar av grönaktiga larver i stora mängder. Det är larver av röd tallstekel som har förorsakat omfattande angrepp, över ha enbart i Uppland. Larverna äter främst på fjolårsbarren under juni och en bit in i juli. Oftast överlever tallarna, men kraftiga angrepp kan innebära tillväxtförluster. Angreppen sker såväl i ungskog som äldre bestånd. Vid starka och fleråriga angrepp sker en kraftig utglesning av tallkronorna. Svärmning och äggkläckning sker på hösten. Äggen läggs i fickor på årsbarren. I maj och början av juni kommande år sker kläckning, varefter larverna äter av fjolårsbarren under juni och början av juli. Under sensommaren lämnar larverna träden och förpuppas i marken varefter den nya generationen kläcks. Angreppet dör oftast ut efter några år eftersom tallstekeln blir angripen av virus. Råd till skogsägare Vid angrepp av röd tallstekel finns det några allmänna råd: håll angripna bestånd under uppsikt, särskilt från midsommar och framåt då larverna äter fjolårsbarren. ta bort (eller barka) döda tallar för att undvika skador av större märgborre. Sanitetsgallra eventuellt kraftigt avbarrade tallar. Har ni skog som ser ut så här kan det vara angripen av röd tallstekel. foto: Anna F Strömbäck, Skogsstyrelsen Röd tallstekel tillhör samma familj som bl a. myror och getingar. foto: Annie Johansson, Skogsstyrelsen AKTUELLA frågan Katarina Mowitz LRF Konsult Skogsbyrån Falun Vi får ibland samma fråga från flera personer. Det kan vara frågor som är aktuella just för stunden men även på längre sikt. Därför startar vi nu ett inslag som vi kallar Aktuella frågan. Beroende på frågans karaktär så kan det ibland bli ett kort svar och ibland en liten artikel. Ni kan kontakta er virkesköpare med fler frågor så skall vi försöka ta fram relevanta svar. 6 KORSNÄS SKOG 4.07

7 Korsnäs börjar köpa virke i Fröviområdet Korsnäs köpte i maj 006 kartongbruket i Frövi från Sveaskog. Korsnäs påbörjar nu arbetet för att ta över virkesförsörjningsansvaret. En ny region Fram till och med 008 har Sveaskog ansvaret för virkesförsörjningen till bruket. Men som en förberedelse för tiden därefter börjar nu Korsnäs bygga upp verksamhet med virkesköp och avverkning i området, berättar Leif Lundberg, chef för Korsnäs virkesförsörjning. Vi planerar att starta en ny region i området och virkesköpen kommer då att utgöra basen för verksamheten. Det är en naturlig utveckling när Korsnäs äger fabriken i området. Regionkontoret kommer att placeras i Frövi. Eventuellt kommer virkes köparna att ha kontor också på andra platser, men det har vi inte bestämt ännu. Verksamheten börjar 008 Tidplanen är att verksamheten ska starta under 008. Rekrytering av regionchef och virkesköpare pågår. Sen tar det kanske lite tid att helt få i gång en ny organisation, men vi har redan mycket köpverksamhet i andra områden som den nya regionen kan dra nytta av. Det är lite tidigt att säga precis när skogsägarna i området runt Frövi får möta den nya aktören Korsnäs. Men vi ser fram emot att få träffa skogsägarna och presentera oss, säger Leif Lundberg. Leif Lundberg Chef för Korsnäs virkesförsörjning KORSNÄS SKOG