1. Lägerarbete för arbetstagare i andligt arbete

Transkript

1 CIRKULÄR A 1/ Till församlingarna Innehåll: 1. Lägerarbete för arbetstagare i andligt arbete 2. Avtal om grupplivförsäkring Åtgärdsmodell för sysselsättning och omställningsskydd 4. Semesterpromemoria Kyrkans allmänna tjänste- och arbetskollektivavtal Kyrkans avtalselegations cirkulär Lägerarbete för arbetstagare i andligt arbete Avtalsdelegationens byrå har fått flera förfrågningar om de nya bestämmelser om lägerarbetstid för arbetstagare i andligt arbete som ingår i KyrkTAK 140 mom. 6 och 181 mom. 7. Nedan behandlas denna problematik. För det första korrigeras den avtalstext som bifogades cirkulär A10/2004. I 181 mom. 7 hade på grund av ett tekniskt fel fallit bort den sista punkten som lyder: [Till en arbetstagare i andligt arbete ges som ersättning enligt mom. 1-6] 3) som kompensation för lägerarbetstid lön för 7 timmar 39 minuter eller motsvarande ledig tid för varje sådan dag som skall kompenseras enligt mom. 2 och 3. Denna bestämmelse motsvarar tolkningen i cirkulär A 10/2002 (s.8-9) om ersättning för barnledares lägerarbete, i samband med att i 140 i tjänste- och arbetskollektivavtalet togs in bestämmelser om barnledares ersättningar för lägerarbetstid. Avtalstexten har korrigerats i den nya avtalsbok som bifogas detta cirkulär. Som precisering när det gäller tolkningen av 181 mom. 7 punkt 1 konstateras för det andra att med texten för arbete på läger den enkla timlönen eller motsvarande ledig tid för varje arbetstimme, avses följande. 1. Om det arbete som utförs på ett läger ingår i arbetstagarens avtalsenliga ordinarie veckoarbetstid uppkommer ingen rätt till extra ersättning. Den ersättning som avses i bestämmelsen ingår då i den ordinarie lönen. 2. Om det arbete som utförs på ett läger överstiger den ordinarie arbetstiden och sålunda har karaktär av tilläggs- eller övertidsarbete, skall ersättning ges för varje timme, enligt timme/timme -principen. Detta är vanligen fallet då ett läger ordnas under ett veckoslut efter den normala arbetsveckan.

2 2 Det nya tjänste- och arbetskollektivavtalet innehåller två nya bestämmelser som gäller arbetstagare i andligt arbete, dvs. 140 mom. 6 och nämnda 181 mom. 7. I dessa bestämmelser avtalas dels om ersättning för lägerarbete och dels om ett ersättningssystem för annan normal arbetstid. I det följande behandlad båda ersättningstyperna separat, ersättningarna för normal arbetstid visserligen endast i korthet eftersom det sist nämna ersättningssystemet inte avviker från det normala sättet att räkna arbetstid. I samband med ersättningarna för lägerarbetstid behandlas också frågan om hur lägerarbete definieras. Ersättningar för lägerarbete ( 140 mom. 6 punkt 2 och 181 mom. 7) Den nya ersättningen för lägerarbete till arbetstagare i andligt arbete stämmer i stort sett överens med motsvarande ersättning till tjänsteinnehavare i andligt arbete. Båda grupperna får kompensation för lägerarbetstid om lägret räcker tillräckligt länge ( 181 mom. 7 punkt 3) samt rätt till en ny ledig dag per förlorad ledig dag ( 181 mom. 7 punkt 2). Eftersom arbetstidslagens bestämmelser skall tillämpas på arbetsdagar i andligt arbete anges ersättningen i timmar och minuter och inte som kompensationsdagar för lägerarbetstid, såsom för tjänsteinnehavare. Kompensationen för lägerarbetstid är lön för 7 timmar 39 minuter eller motsvarande ledig tid för varje dag som skall kompenseras. En föutsättning för sådan kompensation är naturligtvis att arbetstagaren har vistats på lägret utan avbrott. Även om en viss del av lägertiden skulle räknas som ledig tid eller beredskapstid (se nedan) anses detta emellertid inte avbryta räknandet av den tid som berättigar till kompensation för lägerarbetstid (och lägerdagtraktamentet), om arbetstagaren inte avsvlägsnar sig från lägret. Som ersättning per förlorad ledig dag ges i första hand en ny ledig dag eller alternativt en penningersättning vars belopp motsvarar en femtedel av arbetstagarens ordinarie veckoarbetstid. Om ersättningen ges som en ledig dag skall den i första hand förläggas till en arbetsdag då arbetstagarens arbetstid i det närmaste motsvarar den genomsnittliga dagliga arbetstiden. Om arbetstagaren deltidsarbetar t.ex. 25 timmar i veckan skall en ny ledig dag om möjligt förläggas till en sådan arbetsdag då arbetstiden i det närmaste är fem timmar (=25/5). Om ersättning däremot ges i pengar t.ex. till en heltidsanställd arbetstagare består den av lönen för 7 timmar 39 minuter och till en deltidsanställd som arbetar 25 timmar i veckan av lönen för 5 timmar. Utöver de nämnda ersättningarna (kompensation för lägerarbetstid och ersättning för en ledig dag) skall till en arbetstagare för varje arbetstimme under lägertiden betalas endast den enkla timlönen ( 181 mom. 7 punkt 1) eller ges motsvarande ledig tid för varje arbetstimme. Enligt arbetstidslagen är det inte möjligt att avtala om att ingen lön skall betalas för utfört arbete. Sålunda skall minst grundtimlönen betalas för varje utförd arbetstimme. För att lägerarbetet skall kunna hållas igång och kostnaderna för lägret hållas på en skälig nivå har det emellertid avtalats att endast grundtimlönen betalas för utfört arbete. Utöver grundtimlönen betalas sålunda inte t.ex. övertidsersättning, kvälls- eller nattarbetsersättning, helgersättning eller ersättning för förlorad veckovila.

3 Definition av begreppet lägerarbetstid 3 Avtalsdelegationen har fått flera förfrågningar som gäller arbetstiden under läger. Skall arbetstagarna anses arbeta 24 timmar i dygnet eller något annat antal timmar? Hur fördelar sig arbetstiden och den lediga tiden under ett läger? Borde bestämmelserna om beredskap tillämpas i lägersammanhang? Dessa frågor måste ses mot bakgrund av den nya situation som uppkommit. Tidigare har i arbetsavtalsförhållande anställda arbetstagare som på läger arbetat i andligt arbete i praktiken inte iakttagit någon arbetstid. Detta har gällt också tjänsteinnehavare i andligt arbete. Läger har uppenbarligen ofta varit uppfattats som en helhet där någon arbetstid inte iakttagits, trots att en sådan förpliktelse i och för sig har gällt. Eftersom uppföljningen av arbetstiden inte tidigare har resulterat i avtalsenliga ersättningar utöver den normala lönen per dag, har den i allmänhet försummats. Någon systematisk planering av arbetsturerna mellan arbetstagarna har i allmänhet inte heller förekommit. Situationen förändras genom det avtal som nu trätt i kraft eftersom det på läger faktiskt utförda arbetet också har lönemässiga konsekvenser. Avtalsändringen aktualiserar frågan om hur det arbete som utförs på ett läger över huvud taget skall planeras och fördelas mellan arbetstagarna. Skall alla ständigt anses ha arbetstur eller har arbetsturerna och den lediga tiden på förhand planerats så att arbetstagarna får tillräcklig vila och ledig tid? Vikten av att planera framförallt långa läger accentueras dels när det gäller bestämmandet av arbetstiden och lägerkostnaderna och dels när det gäller personalens arbetskapacitet. Det är omöjligt att ge detaljerade bestämmelser och tolkningsansvisningar om arbetstiden på läger. Det är fråga om den lokala arbetsgivarens rätt att leda arbetet och om tillämpningen av arbetsavtalen mellan arbetsgivaren och arbetstagarna samt om det praktiska genomförandet av församlingens läger. I det följande behandlas vissa synpunkter som stöd för det lokala beslutsfattandet. Tolkningsanvisningarna nedan är delvis baserade på arbetsrådets utlåtande nr 1129 från år 1982, som gäller ett fall där det var fråga om att inom den kommunala sektorn bestämma arbetstiden under en tredagars utfärd för handikappade patienter. Arbetstiden innebär för det första utförande av normala arbetsuppgifterna under ett läger. Vissa situationer och förhållande under lägret kan dessutom leda till att också tid som har karaktären av ledig tid betraktas som arbetstid. Om det finns endast en arbetstagare på lägret är i praktiken hela den tid som lägret pågår antingen arbetstid eller beredskap. Om arbetstagarna är flera kan arbetet periodiseras så att de har också ledig tid. Detta är beroende av hur många som arbetar på lägret och hur arbetsuppgifterna har fördelats mellan dem. Som arbetstid betraktas också sådan beredskap eller annan vistelse på ett läger som har jourkaraktär och under vilken arbetstagaren de facto åläggs arbetsuppgifter så tätt att han eller hon fortgående är bunden till arbetet. Det är således fråga om en situation där arbetsuppgifterna är så ofta återkommande att några egentligen lediga perioder inte kan anses uppkomma. Under lägret kan å andra sidan för arbetstagaren ordnas ledig tid som inte räknas som arbetstid eller beredskap. En förutsättning är att arbetstagaren inte under den lediga tiden är bunden till arbetet och att också har rätt att fritt vistas på lägerområ-

4 4 det. Sovtid på natten och motsvarande vilotider räknas inte som arbetstid utom i det fall att arbetstagaren åläggs att arbeta eller hålla sig i beredskap under dessa tider. Det är också möjligt att tillämpa bestämmelserna om beredskap i samband med lägerarbete. Av arbetsrådets utlåtande kan man dra den slutsatsen att om arbetstagaren är tvungen att vistas på lägerområdet för att vid behov kunna inkallas till arbete, skall sådan tid betraktas som beredskapstid. Skillnaden mellan beredskap och ledig tid är sålunda den att beredskap innebär att arbetstagaren åläggs att hålla sig anträffbar inom lägerområdet. Enligt arbetsrådets utlåtande blir ledig tid inte beredskap enbart av den orsaken att arbetstagaren måste vara anträffbar i nödsituationer. Endast i det fall att arbetstagaren dels måste vara anträffbar och dels åläggs att vistas inom ett visst område kan det, beroende på situationen, vara fråga om beredskap eller rentav arbetstid. I KyrkTAK 151 föreskrivs om ersättning för beredskap. På ett läger blir det närmast fråga om fri beredskap (mom. 4) för vilken, beroende på i vilken grad den är bindande, betalas ersättning motsvarande en sjättedel, en fjärdedel eller en tredjedel av den för beredskap använda tiden. Om arbetstagaren inkallas till arbete under beredskapen övergår denna naturligtvis i arbetstid. Såsom ovan redan nämnts innebär ledig tid att arbetstagaren inte är skyldig att arbeta och att arbetstagaren också i princip fritt får röra sig på lägerområdet eller avlägsna sig från det. Om arbetstagaren lämnar lägerområdet avbryts visserligen intjänandet av såväl kompensation för lägerarbetstid som av lägerdagtraktamentet. Arbetstagaren kan enligt arbetsrådets utlåtande åläggas att vara anträffbar under sin fritid utan att detta leder till att den lediga tiden blir beredskap. Sovtid betraktas inte som arbetstid, utom i det fall att arbetstagaren har ålagts att hålla sig i beredskap under natten. Det är dessutom skäl att observera att enligt arbetstidslagens 29, som tillämpas i församlingarnas anställningsförhållanden (KyrkTAK 140 mom. 7), skall en arbetstagare i regel ges en minst 11 timmars oavbruten dygnsvila. Med arbetstagaren kan visserligen uttryckligen avtalas annorlunda om saken om detta är en förutsättning för att arbetet skall kunna ordnas på ändamålsenligt sätt. Arbetsgivaren kan inte besluta om saken ensidigt. Inte heller måltidspauser och andra vilopauser räknas som arbetstid om arbetstagaren inte har ålagts att samtidigt övervaka lägerdeltagarna. I så fall betraktas måltidspausen som arbetstid. Enbart den omständigheten att arbetstagaren intar sin måltid samtidigt och i samma utrymmen som lägerdeltagarna innebär inte att måltidspausen räknas som arbetstid. Om en arbetstagare åläggs att övervaka lägerdeltagarna gäller detta inte samtliga arbetstagare. Utöver dessa lediga tider kan en arbetstagare under ett läger anvisas särskild ledig tid under vilken han eller hon inte är bunden till något program. En förutsättning för att sådan ledig tid skall kunna ges är i normalfallet att det finns en plan för fördelningen av arbetsturerna mellan arbetstagarna. De nya bestämmelserna innebär på det hela taget att det är ändamålsenligt och delvis nödvändigt att upprätta noggrannare planer som gör skillnad mellan arbetstid och ledig tid också med tanke på behovet att fastställa när det är fråga om beredskap. På detta sätt är det också möjligt att på förhand bilda sig en tillräckligt noggrann helhetsuppfattning om lägerkostnaderna.

5 Ersättningar för normal arbetstid ( 140 mom. 6 punkt 2) 5 När en arbetstagare i andligt arbete arbetar någon annanstans än på ett läger skiljer sig hans eller hennes rätt till olika arbetstidsersättningar inte från vad som gäller för annan personal som omfattas av arbetstidsbestämmelserna. Om arbetstagarens lönenivå ligger under grundlönen R 24 har arbetstagaren rätt till alla de arbetstidsersättningar som nämns i , när förutsättningarna för dessa är uppfyllda. Om lönenivån motsvarar minst grundlönen R 24 betalas arbetstidsersättningar endast enligt systemet timme/timme ( 194 och 202). En sådan arbetstagare har inte rätt till andra arbetstidsersättningar. 2. Avtal om grupplivförsäkring 2005 De centrala arbetsmarknadsorganisationerna har avtalat om justering av grupplivförsäkringens grundbelopp och barntillägg. Grundbeloppen och barntillägget har justerats med ca 1,9 %. Efter justeringarna är det största grundbeloppet euro och barntillägget euro. I andra avseenden än i fråga om ersättningsbeloppen är villkoren för grupplivförsäkringen oförändrade. Det förnyade avtalet om grupplivförsäkring bifogas detta cirkulär. 3. Åtgärdsmodell för sysselsättning och omställningsskydd Enligt punkt 1.7 i bilaga 1 till det inkomstpolitiska avtalet har parterna tillsatt en arbetsgrupp för verkställighet av den åtgärdsmodell för sysselsättning och omställningsskydd som det inkomstpolitiska avtalet förutsätter. Arbetsgruppen har utarbetat en gemensam åtgärdsmodell för sysselsättning och omställningsskydd. Kyrkans avtalsparter har förhandlat om en motsvarande åtgärdsmodell för den kyrkliga sektorn. Åtgärdsmodellen, som till sitt innehåll stämmer överens med centralorganisationernas åtgärdsmodell, bifogas detta cirkulär. Syftet med åtgärdsmodellen är att arbetstagare som hotas av uppsägning av ekonomiska eller produktionsmässiga orsaker under uppsägningstiden skall hänvisas till arbetskraftsmyndigheterna för upprättande av ett effektiviserat sysselsättningsprogram. Arbetstagaren ges också under uppsägningstiden, beroende anställningsförhållandets längd, i 5-20 dagars tid möjlighet att under arbetstid själv söka nytt arbete enligt vad som närmare framgår av åtgärdsmodellen. 4. Semesterpromemoria Avtalsdelegationens byrå har uppdaterat semesterpromemorian i överensstämmelse med KyrkTAK Semesterpromemorian distribueras till församlingarna med ett B-cirkulär. Den nya semesterpromemorian är uppbyggd på samma sätt som den föregående versionen. Med promemorian följer också en modell för ett sparledighetsavtal samt för fastställande av en semesterordning. Riksdagen behandlar som bäst en proposition med förslag till en ny semesterlag. Enligt propositionen skall den nya lagen träda i kraft Det kan konstateras att även om den nya semesterlagen träder i kraft som planerat kommer det inte att

6 6 tillämpas i kyrkans anställningsförhållanden. Enligt ett bemyndigande i semesterlagen har i tjänste- och arbetskollektivavtalen för kyrkan och för ett antal andra sektorer tagits in bestämmelser som avviker från semesterlagen. I lagens ikraftträdandebestämmelser föreskrivs dessutom att om ett från semesterlagen avvikande tjänste- eller arbetskollektivavtal är gällande inom någon sektor skall detta i varje fall tillämpas under dess giltighetstid. 5. Kyrkans allmänna tjänste- och arbetskollektivavtal Härmed översänds till församlingarna den nya boken Kyrkans allmänna tjänsteoch arbetskollektivavtal Liksom i de tidigare utgåvorna har också denna gång tagits med vissa andra viktiga tjänstekollektivavtal samt lagstiftning som berör arbetslivet. De ändrade avtalspunkterna har liksom tidigare märkts ut med lodräta streck i marginalen. Avtalsboken kan beställas från kyrkostyrelsens publikationsförsäljning, tfn eller på webbadressen julkaisumyynti@evl.fi 6. Kyrkans avtalsdelegations cirkulär 2004 Härmed översänds en förteckning över kyrkans avtalselegations cirkulär Avtalsdirektör Risto Voipio Jurist Timo von Boehm Bilagor: - Kyrkans allmänna tjänste- och arbetskollektivavtal Avtal om grupplivförsäkring Protokoll om en åtgärdsmodell för sysselsättning och omställningsskydd - Förteckning över Kyrkans avtalsdelegations cirkulär år 2004