Meritförteckning och CV

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Meritförteckning och CV"

Transkript

1 Meritförteckning och CV Efter gymnasieexamen vid Naturvetenskaplig linje och ett sabbatsår inledde jag mina universitetsstudier. Efter ett inledande år med judaistik och religionshistoria, studerade jag musik i två och ett halvt år, innan jag hittade arkeologin. Jag var färdig med min grundutbildning Från och med 2000 har jag haft längre anställningar inom arkeologisk verksamhet. Först som projektassistent i ett forskningsprojekt om hällristningar, därefter inom uppdragsarkeologin, fram tills hösten 2007, då jag blev antagen som doktorand i Historisk arkeologi i Lund. Sedan min disputation undervisar jag vid Institutionen för arkeologi och antikens historia och vid Center for Educational Development, Lunds universitet, samt forskar. EXAMINA Fil. Dr. i Historisk arkeologi, 2013, Institutionen för arkeologi och antikens historia, Lunds universitet. Avhandlingens titel: Läkare och läkande. Läkekonstens professionalisering i Sverige under medeltid och renässans. Disputationsdatum Fil. Mag. i Arkeologi, vid Institutionen för arkeologi och antikens historia, Lunds universitet Fil. Kand. (dock motsv. magisternivå, 80p enligt dåvarande hp, 120 enligt nuvarande) i Medeltidsarkeologi, vid Institutionen för arkeologi och antikens historia, Lunds universitet UTBILDNINGAR OCH ANSTÄLLNINGAR Anställningar inom akademien: Mina anställningar inom akademisk verksamhet har alla varit förlagda till Lunds universitet. Universitetsadjunkt och universitetslektor VT 2014: Anställning som lektor med kursansvar och forskningstid vid Institutionen för arkeologi och antikens historia 29%, januari-juni HT 2013: Timanställning som lektor med kursansvar vid Institutionen för arkeologi och antikens historia, december-januari VT 2013: Timanställning som universitetsadjunkt/-lektor med kursansvar vid Institutionen för arkeologi och antikens historia, motsvarande ca 20 % tjänst januari juni. Sida 1 av 25

2 VT 2012: Institutionstjänstgöring som universitetsadjunkt med kursansvar vid Institutionen för arkeologi och antikens historia, motsvarande ca 20 % januari juni. VT 2011: Institutionstjänstgöring som universitetsadjunkt med kursansvar vid Institutionen för arkeologi och antikens historia, motsvarande 40 % januari mars. VT 2010: Vikarierande universitetsadjunkt med kursansvar vid Institutionen för arkeologi och antikens historia, motsvarande 30 % januari mars. HT 2009: Institutionstjänstgöring som universitetsadjunkt vid Institutionen för arkeologi och antikens historia, 100 % i 2 veckor HT 2008: Institutionstjänstgöring som universitetsadjunkt vid Institutionen för arkeologi och antikens historia, 100 % i 2 veckor Mest har jag undervisat på kursen Master s Thesis (ARKM21-24), som är masterstudenternas examensarbeteskurs. Jag har där varit kursansvarig och stått för all undervisning förutom den individuella handledingen. Jag har även hållit föreläsningar på andra kurser på olika nivåer: VT 2013 och VT 2014: SAS-kursen Health and diet through human history HT 2013: Projektarbete Arkeologisk fältkurs, masternivå, ARKN06:6 HT 2013: Människor och ting, Grundkurs i historisk arkeologi VT 2011: SAS-kursen Life and death HT 2010 och VT 2014: HOSA03 Bioarkeologi VT 2010: SAS-kursen Life and death Sammanlagt utgör dessa anställningar vid Institutionen för arkeologi och antikens historia 1128 (t. o. m. VT 2014) klocktimmar på högskolepedagogisk nivå. Doktorand i historisk arkeologi September 2007 till januari Pedagogisk utvecklare vid Center for Educational Development (CED), Lunds universitet: Fr.o.m. januari 2014 anställd som pedagogisk utvecklare med särskild uppgift att arbeta med Utvecklingsarbetet betygskriterier vid Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet, bl.a. för att ta fram ett vetenskapligt underlag om användandet och formulerandet av betygskriterier inom högre utbildning, skriva en handbok för de lärare som ska göra detta samt utforma work shops i samband med implementeringsfasen. Sida 2 av 25

3 Jag höll 2014 i den pedagogiska introduktionskursen för fakulteternas undervisande lärare, tillsammans med fil. dr. Maria Larsson. Dessutom har jag, tillsammans med Maria Larsson utformat och håller i kursen Att handleda studenters skrivande. Kursen riktar sig till de lärare vid Fakulteterna för humaniora och teologi vid Lunds universitet, som handleder studenter i uppsatsskrivande. Kursen ges som en högskolepedagogisk påbyggnadskurs. 2014: Anställning som pedagogisk utvecklare, % HT 2013: Anställning som pedagogisk utvecklare, 100 % i 3 veckor HT 2012: Anställning som pedagogisk utvecklare, 100 % i 3 veckor Anställningar inom uppdragsarkeologisk och annan antikvarisk samt forskningsrelaterad arkeologisk verksamhet Vid tiden för min antagning som doktorand i Lund september 2007 var jag tillsvidareanställd arkeolog vid Riksantikvarieämbetet UV Bergslagen i Örebro. Jag hade då arbetat inom uppdragsarkeologisk verksamhet i drygt fem år. Dessförinnan hade jag haft kortare säsongsanställningar i forskningsgrävningar i Lund (Uppåkra), Tyskland och Schweiz, samt arbetat som projektassistent och guide/informatör. Arkeolog och projektledare Våren 2003 fick jag min första längre projektanställning, vilken sedan skulle komma att förlängas. Vid Riksantikvarieämbetet UV Öst arbetade jag inom Skänningeprojektet. Säsongen 2003 gick jag som 3:e-man, säsongen därefter som biträdande projektledare vid Linköpingsgatan-undersöknigen i Skänninge och säsongen 2005 basade jag för mina första egna undersökningar, bland annat den stora undersöknigen vid Motalagatan i Skänninge. Våren 2006 fick jag tillsvidareanställning i Örebro och ledde ett antal stadsarkeologiska undersökningar, bland annat vid Rudbeckianska skolan i Västerås, tillsammans med Mattias Bäck, Riksantikvarieämbetet UV Mitt. Amanuens Riksantikvarieämbetet UV Bergslagen, tillsvidareanställd augusti 2006 oktober Riksantikvarieämbetet UV Öst, Mina längre projektanställningar hade föregåtts av kortare säsongsanställningar som amanuens och arkeolog i Sverige och utomlands. Riksantikvarieämbetet UV Syd, 2 månader våren 2003 Riksantikvarieämbetet UV Syd, 9 månader 2002 Landsantikvarien i Halmstad, 3 månader vintern Landesdenkmalamt Badem-Württemberg, Tyskland. 1,5 månad sommaren 1998 Sida 3 av 25

4 Lunds Universitet. 1 månad sommaren 1998 Universitetet i Basel, Schweiz. 2 månader sommaren 1997 Lunds Universitet. 0,5 månad sommaren 1996 Annan antikvarisk samt forskningsrelaterad arkeologisk verksamhet Under 2001 hade jag en av mina första lite längre anställningar i linje med mina arkeologiska examina. Det var en 10 månaders anställning som projektassistent i projektet RockCare, förlagt centralt vid Riksantikvarieämbetet. Projektet arbetade med att dokumentera hällristningar i Bohuslän samt med att undersöka och utvärdera nya metoder för dokumentation av hällristningar, i samarbete med hällristnings- och hällmålningsforskare i framför allt Sverige, Italien, Portugal och Finland. Mina arbetsuppgifter innefattade att sköta projektets logistik, anordna konferenser och workshops, skriva rapporter och liknande, delvis i samarbete med projektledaren Ulf Bertilsson, men huvudsakligen som självständigt arbete vid projektets kontor i Tanumshede. Sommaren 1999 arbetade jag som guide och informatör för Stiftelsen Nämforsen, vid den plats för levandegörande av Nämforsens hällristningsmiljö och undersökta boplats, som byggts upp vid forsens strand. Utbildning på universitets- och folkhögskolenivå samt gymnasieutbildning Mina huvudsakliga studier vid universitetet gjorde jag inom ämnena Arkeologi respektive Medeltidsarkeologi, till motsvarande magisternivå inom respektive ämne. Utöver detta tog huvudsakligen innan jag började med mina studier vid institutionen för arkeologi jag s.k. fristående kurser inom vissa andra ämnen vid Lunds universitet: Religionshistoria, 20p (motsvarande 30 hp), Lunds universitet, år Musikvetenskap, 20p (motsvarande 30 hp), Lunds universitet, år Judaistik, 20p (motsvarande 30 hp), Lunds universitet, år Geovetenskap, 7,5p (motsvarande 11,25 hp), Lunds universitet, år Dessförinnan hade jag även gått 2-årig musiklinje på Sundsgårdens Folkhögskola, På gymnasiet gick jag Naturvetenskaplig linje, Katedralskolan i Lund. Studentexamen VETENSKAPLIGA MERITER BESKRIVNING AV DEN EGNA VETENSKAPLIGA VERKSAMHETEN Sida 4 av 25

5 Som jag ser det har min vetenskapliga verksamhet hittills huvudsakligen bedrivits inom två olika verksamheter: den uppdragsarkeologiska verksamheten och universitetet. Det förra rör dels framtagandet av arkeologiskt källmaterial på ett vetenskapligt försvarbart sätt, dels beforskandet av detsamma inom ramen för den vetenskapliga publiceringen av resultaten, såväl i rapportform som i artikelform. Det andra rör huvudsakligen den forskning jag bedrivit för mitt avhandlingsarbete. Under större delen av den tid jag arbetade inom uppdragsarkeologin hade jag förmånen att arbeta inom ett relativt stort projekt med anledning av utbyggnaden till dubbelspårig järnväg och nödvändiga planskilda korsningar genom Skänninge. Projektet hade, utöver budgeterade medel för rapportskrivning, medel för den vetenskapliga bearbetningen och publiceringen av framkomna resultat. Inom detta projekt skrev jag ensam rapporterna för två av de större undersökningarna (Motalagatan-Skenaån samt Nya Motalagatan) samt samförfattade ytterligare en tillsammans med Rickard Hedvall (Vistenagatan-Linköpingsgatan). Tillsammans med Karin Lindeblad skrev jag även den artikel som behandlar bebyggelsen och utvecklingen i Skänninge under den sena vikingatiden och tidiga medeltiden. Artikeln ingår i den vetenskapliga publikation av Skänningeprojektet som kommer att släppas i slutet av augusti (några få dagar innan deadlinen för denna ansökan). Dessa år inom uppdragsarkeologin utgjorde min första mer sammanhängande anställning som arkeolog och jag menar att jag relativt snart efter anställning fick möjligheten och förtroendet att arbeta med den vetenskapliga bearbetningen av det material projektet genererat. Möjligen något okonventionellt inom akademisk arkeologi anser jag emellertid att inte bara författandet av vetenskaplig text är vetenskaplig verksamhet, utan även framtagandet av data genom det arkeologiska fältarbetet. Tätt förknippat med detta är den fortlöpande analysen, vilken är en förutsättning för ett stringent och kvalitativt fältarbete. Detta förmedlas sedan fortlöpande vid konferenser och seminarier, vilket även jag gjorde vid ett flertal tillfällen sökte jag och blev, under hög konkurrens, antagen till doktorandutbildningen i Historisk arkeologi vid Lunds universitet. Tjänsten i fråga var den första som utlystes vid institutionen på flera år och den samutlystes dessutom för institutionens samtliga fyra ämnen i konkurrens. Forskningsområdet kan sägas vara relativt nytt i Sverige och Norden, medan det ligger i tiden internationellt sett, särskilt inom Anglo-Saxisk forskning. Just att ämnet var nytt och fräscht och inte faller inom gamla mönster var något som betonades av handledarkollegiet i antagningsmotiveringen till doktorandtjänsten. Inom mitt avhandlingsarbete har jag arbetat mycket självständigt. Mitt avhandlingsarbete är en omfattande empirisk studie av tidigare nästan helt outforskade källmaterial, fr.a. arkeologiska och historiska källor. Dessa material diskuteras ingående utifrån tre teman: Sjukdomsförståelse, Läkare och läkerskor samt Läkekonster. Jag undersöker bland annat vad man under dessa perioder uppfattade och Sida 5 av 25

6 förstod som sjukdom, vilka som var verksamma som läkare i samhället, var de verkade, hur läkekonsten professionaliserades, samt vilka metoder man använde sig av för att läka och lindra. Jag poängterar vikten av att studera ämnet utifrån de nordiska källorna istället för att söka dra ogrundade paralleller till syd- och kontinentaleuropeisk antik och skolastisk läkekonst, så som ofta gjorts i tidigare forskning. Jag använder arkeologiskt material från svenskt område och skriftligt material från nordiskt område. Den teoretiska inspirationen hämtar jag framför allt inom humanistisk hälsoforskning, professionsforskning samt teoretiska resonemang om olika former av kunskap (påståendekunskap, färdighetskunskap, förtrogenhetskunskap). Jag disputerade på min omfattande avhandling den 26 april 2013, godkänd av en enhällig betygsnämnd. Under doktorandtiden har jag skrivit ytterligare tre artiklar med anknytning till mitt avhandlingsämne, varav en är tryckt, en är i tryck och en i manus hos redaktörer. Dessa artiklar har på olika sätt behandlat kvinnornas roll i relation till sjukdom, hälsa och läkekonst under medeltiden. Jag har även förmedlat mina forskningsresultat vid ett antal seminarier och konferenser, i Sverige och utomlands. I augusti 2012 var jag även inbjuden att som junior forskare presentera min forskning och delta i humanistisktvärvetenskapliga work shops och nätverksarbete, som hölls på Sigtunastiftelsen. Evenemanget finansierade av Riksbankens jubileumsfond, inom ramen för temat Forntiden har en framtid. Under slutfasen av mitt avhandlingsarbete har jag även varit med om att initiera projektet Nordens tidiga urbaniseringsprocesser i komparativ global belysning: förutsättningar, mekanismer och variation Inom detta projekt är jag framför allt intresserad av att i ett metaperspektiv studera orsaker till att människor väljer att flytta samman och organisera sig i mer eller mindre strikta former i vad som kan kallas urbana miljöer. Jag har även formulerat en projektplan för att arbeta med den materiella kultur från koncentrationslägerfångar från Ravensbrück som finns bevarad vid Kulturen i Lund. Teoretiskt kommer projektet att fokusera på materiell kultur som motstånd. Ravensbrückmaterialet kommer att analyseras som uttryck för motstånd mot avhumanisering och avindividualisering, som motstånd mot hotet om en bleknande civilhistoria före fångenskapen, som motstånd mot allt det fula lägret stod för och var, som motstånd mot exploateringen av fångarna som kvinnokroppar och som motstånd mot förbudet att ha personliga ägodelar över huvud taget. Därtill kommer jag att analysera föremålen utifrån deras potentialer som identitetsskapande, som meningsskapande (i betydelsen skapandes livsmening, i ett i hög grad livsvidrigt sammanhang), som normaliserande av en absurd livssituation och som viktiga ingredienser i rekonstruerandet av minnet av livet och världen före lägret och hoppet om livet efter det. Som personlig och sammanfattande reflektion över min forskning både den jag hittills bedrivit och den jag önskar bedriva i den nära framtiden skulle jag vilja karaktärisera den som människonära. Samtidigt som man kan säga att all arkeologisk forskning handlar Sida 6 av 25

7 om att studera människor, är det uppenbart att somlig är mer artefakt- eller arkitekturfokuserad, annan mer abstrakt teoretisk, osv. Jag tycker mig se en tydlig linje genom min forskning i att jag i den strävar efter att förstå och synliggöra de människor som befolkat det förflutna. Oavsett om det gäller deras förståelse för och uppfattning om sina kroppar och dess åkommor, om deras sätt att kommunicera kunskaper sinsemellan, om varför de valt att flytta samman i urbana miljöer eller om hur till synes anspråkslös materiell kultur kan utgöra ett halmstrå som hjälper människor att överleva, att förbli människor, under de mest omänskliga förhållanden, så intresserar jag mig för frågeställningar som är relativt intima och mentalitetshistoriskt färgade. PUBLIKATIONSFÖRTECKNING Monografier Bergqvist, J Läkare och läkande. Läkekonstens professionalisering i Sverige under medeltid och renässans. Lund Studies in Historical Archaeology no 16. Akademisk doktorsavhandling. 478 s. Peer review-granskade artiklar Bergqvist, J Gendered attitudes towards physical tending amongst the piously religious of late medieval Sweden. I: Medicine, Healing, Performance. Red. E. Gemi-Iordanou et al. Oxford: Oxbow Books, Ss Övriga vetenskapliga artiklar Bergqvist, J., Hetherington, L. & Mårtensson, K. I tryck. Betygskriterier en grund för kvalitativ och rättssäker bedömning. Ett rundabordssamtal initierat av projektgruppen för betygskriterier inom HT-fakulteterna. Konferensvolym för Högskolepedagogisk inspirationskonferens vid Lunds universitet Bergqvist, J Hon er læknir beztr. Kvinnornas roll inom läkaryrket i Norden under medeltiden, Artikelmanus till antologi, under arbete vid inst. för historiska studier, Göteborgs Universitet (kontaktperson: Annika Bünz). Bergqvist, J Uppsatsskrivande som forskningsbaserat lärande. I: Högskolepedagogisk reflektion och praktik. Proceedings från Humanistiska och teologiska fakulteternas pedagogiska inspirationskonferens Red. A. Maurits & K. Mårtensson. Lunds universitet. Ss Bergqvist, J Uppsatsskrivande som forskningsbaserat lärande och kursen som skrivargrupp. I: Högre utbildning, 2013, Vol. 3: nr 2, ss Bergqvist, J. & Lindeblad, K Storgårdar under vikingatid och tidigmedeltid. I: Borgare, bröder och bönder. Arkeologiska perspektiv på Skänninges äldsta historia. Red. R. Hedvall, K. Lindeblad, H. Menander. Stockholm: Riksantikvarieämbetet. Ss Sida 7 av 25

8 Bergqvist, J Kropp, själ och läkekonst. Kulturhistorisk tolkning av medicinska föremål från Vreta kloster, Fokus Vreta kloster. 17 nya rön om Sveriges äldsta kloster. Red. E. Regner, G. Tagesson, B. Alinder & L. Ladell. Bergqvist, J Spår av Religion i Uppåkra under 1000 år. I: Uppåkrastudier II. Fynden i centrum. Red. B. Hårdh, Arkeologiska Institutionen, Lunds Universitet. Vetenskapliga rapporter och rapportinlägg Bergqvist, J Bardskär in action på slagfältet vid Getaryggen? Getaryggen Delrapport för år Miliseum Rapport 2013:1. Jönköping: Jönköpings läns museum. Ss Bergqvist J Motalagatan-Skenaån. Skänninge 2:1 Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötland. Riksantikvarieämbetet. UV Öst rapport 2009:3. Dnr Bergqvist J Nya Motalagatan. Skänninge 2:1, 3:3, Plåtslagaren 1, 2 Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötland. Riksantikvarieämbetet. UV Öst rapport 2009:2. Dnr Bergqvist, J. & Bäck, M Sysslomannens tomt och kök i senmedeltidens Västerås. Eller - åter till Djäknegatan, Arkeologisk förundersökning och undersökning, Västmanland, Västerås stad, Kv Domkyrkan, Rudbeckianska skolan, RAÄ 232, UV bergslagen, Rapport 2009:2, Dnr och Bergqvist, J. & Hedvall, R Vistenagatan - Linköpingsgatan. Arkeologisk undersökning Skänningeprojektet. Kv Radiatorn, Skänninge 2:1, Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötland. Riksantikvarieämbetet. UV Öst rapport 2009:8. Dnr Bergqvist, J Ett par gravar från slutet av 1700-talet, Närke, Örebro Stad, Nikolaikyrkan 1, RAÄ 83, UV Bergslagen, Rapport 2007:1, Särskild arkeologisk undersökning, Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar. Bergqvist, J Sentida bebyggelse vid Lillåns södra strand, Närke, Örebro Stad, Kv Kilen 17, RAÄ 83, UV Bergslagen, Rapport 2007:2, Särskild arkeologisk undersökning, Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar. Bergqvist, J Tidigmedeltida bebyggelse och medeltida till tidigmodern odling i norra Skänninge, UV Öst rapport 2007:16, Linköping: Riksantikvarieämbetet UV Öst. Populärvetenskapliga artiklar Bergqvist, J. I manus. Om Medicinsk verksamhet i Skänninge under medeltiden, artikel i populärvetenskaplig publikation, publikation steg 3, Skänningeprojektet, RAÄ/UV Öst. Bergqvist, J Medeltida läkekonst i Norden. Byahornet 2014:2. Ss Sida 8 av 25

9 Bergqvist, J Arkeologiska spår efter bardskärerna i Nya Lödöse. Nya Lödöse. Staden under Gamlestaden. Arkeologiska undersökningar i Gamlestaden 3. Uddevalla: Bohusläns Museum/Västarvet. Ss Bergqvist, J Medicine professorns kirurgiska pincett, I: (red) Arcadius, Kerstin & Bogæus, Sofie, Skånska läkekonster. Medicinhistoria och folkmedicin från forntid till nutid, Skånes hembygdsförbunds årsbok Lund: Skånes hembygdsförbund. Bergqvist, J Hos biskopen, prosten och sysslomannen vid domkyrkan i Västerås, I: (Red) J. Holm, Blick för bergslagen 2007, Örebro: Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar. Bergqvist, J Nikolaikyrkans kyrkogård ett föränderligt rum i staden, (Red) J. Holm, Blick för bergslagen 2007, Örebro: Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar. Bergqvist, J Sekelskifte i kvarteret Kilen i Örebro, I: (Red) J. Holm, Blick för bergslagen 2007, Örebro: Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar. Recensioner Bergqvist, J Recension: Examensarbetet på lärarutbildningen. En kollektiv process, av Bengt Linnér & Katarina Lundin. Studentlitteratur, I: Högre utbildning, 2013, Vol. 3: nr 2, ss Bergqvist, J Recension: Arkeologiska upptäckter i Sverige, av Anna Lihammer. RIG nr , ss ÖVRIGA VETENSKAPLIGA MERITER Arbete utomlands: Çatalhöyük Research Project: Sommaren 2013 har jag arbetat som Supervisor / Excavator i projektet Çatalhöyük Research Project, som drivs av Ian Hodder. Jag har varit anställd under de sex veckor som den arkeologiska fältsäsongen varat. Arbetet har inneburit att jag haft ansvaret för undersökandet av en av de neolitiska byggnaderna i Çatalhöyük, samt handlett en student på platsen. Hodder har uttryckt att han är angelägen om min fortsatta medverkan, men huruvida jag kan det eller inte är beroende av min framtida arbetssituation och vad den kommer att medgiva. Hodder stödjer också helhjärtat om jag vill anknyta min framtida forskning till projektet. I slutet av min studietid arbetade jag som arkeolog på en arkeologisk undersökning i Schweiz samt en i Tyskland, sommartid. Bidrag vid nationella och internationella konferenser relaterade till forskningsområdet: Sida 9 av 25

10 Jag har medverkat i nationella och internationella konferenser dels när jag arbetade inom uppdragsarkeologin (4 stycken), dels under min doktorandtid (4 stycken). De senare har rört mitt avhandlingsarbete och mitt kommande forskningsprojekt, medan de tidigare har berört resultat från olika uppdragsarkeologiska projekt jag arbetat med. When bereaved of everything Items from the concentration camp of Ravensbrück recallingthe past and future. I session Archaeology and memory, av Þóra Pétursdóttir and Bjørnar Olsen, University of Tromsø. NTAG/Nordic Theoretical Archaeology Group, april 2014, Stockholm. Gendered attitudes towards hygiene and ill health amongst the piously religious in medieval Sweden. I session Medicine, Healing, Performance, TAG/ Theoretical Archaeology Group, december 2010, Bristol, Storbritannien. Gender differentiated attitudes towards ill health amongst the medieval piously religious? A discussion on the basis of medical and hygienic artifacts from Swedish monasteries. Nordic Research Network for Medieval Gender History, Stockholm april The art of healing as theory and as craft. Verbally and tacitly communicated knowledge within medieval medical practice. I session Innovation novel ways in the past, NTAG/Nordic Theoretical Archaeology Group, maj 2009, Trondheim/Stikelstad, Norge. Kropp, själ och läkekonst. Ett genusperspektiv på medicinska artefakter från Vreta kloster, Seminarium Fokus Vreta kloster, september Resultat från arkeologiska undersökningar vid Rudbeckianska skolan i Västerås, Stadsarkeologiskt forum i Västerås, mars Bebyggelse, hantverk och odling. Skänninge under vikingatid och tidig medeltid, Seminarium om Östergötlands medeltid, Linköping, mars Om Skänningeprojektet, Stadsarkeologiskt Forum, Stockholm, mars Hantverk i Skänninge, Stadsarkeologiskt Forum, Stockholm, mars Övrigt: Förutom de ovanstående föredrag/papper, som presenterats vid konferenser, har jag hållit vetenskapliga föredrag/papper i olika andra sammanhang, framför allt i olika seminarieserier utomlands och i Sverige, i forskarskola och för länsstyrelse: Läkare och läkande. Läkekonstens professionalisering under medeltid och renässans. Forskarseminarieserien Hälsa för humanister, Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet, 25 november Sida 10 av 25

11 The art of healing in Sweden ca studied through its material culture and written sources. Inbjuden föreläsare. Department of Archaeology, University of Cambridge, 23 maj Läkekonsten i Sverige under medeltid och renässans, Seminariet för tidigmoderna studier vid Lunds universitet, 2 mars Kropp, själ och läkekonst ett genusperspektiv på medicinska artefakter från svenska klostermiljöer, Forskarseminarium i Historisk arkeologi, Institutionen för arkeologi och antikens historia, Lunds universitet, 15 december Storgården norr om Skenaån i Skänninge, Forskarseminarium i Historisk arkeologi, Institutionen för arkeologi och antikens historia, Lunds universitet, 17 november Medicinsk verksamhet i Sverige under medeltid och tidigmodern tid, belyst genom dess materiella kultur tankar i början av ett projekt, Forskarseminarium i Historisk arkeologi, Institutionen för arkeologi och antikens historia, Lunds universitet, 11 november The impact of international interaction on medical practice in Sweden during the Middle Ages and Early Modern Times - Reflections at the starting point of a PhD project, The seminar Mobility & Interaction. The archaeology of transfer, Aten, oktober Studiet av medicinsk verksamhet i Östergötland/Sverige under medeltiden, belyst utifrån dess materiella kultur. Möjligheter och begränsningar, Linköpings Universitet, Tema Hälsa och Samhälle, maj Vikingatida och tidigmedeltida bebyggelse i norra Skänninge, Länsstyrelsen i Östergötland, 18 oktober Peer Review-uppdrag: Jag har under sommaren 2013 utfört en Peer Review-granskning av en artikel om Köpenhamns tidiga urbanisering för Danish Journal of Archaeology. PEDAGOGISKA MERITER PEDAGOGISK EGENREFLEKTION Den egna lärarrollen Jag har hittills undervisat vid universitetet inom så till synes vitt skilda områden som vetenskapsteori, fältarkeologisk metodik och högskolepedagogik, för så vitt skilda Sida 11 av 25

12 grupper som utbytesstudenter som bara läser arkeologi bredvid sin egentliga utbildning, masterstudenter i de arkeologiska ämnena som skriver sitt examensarbete och fakultetslärare som handleder uppsatsskrivande studenter. Det förutsätter att jag har en viss kunskapsbredd, men utöver det så handlar det egentligen hela tiden om att med stor respekt försöka möta och se människor där de befinner sig i sin inlärningsprocess och hjälpa dem att utvecklas enligt egen förmåga. Det kräver flexibilitet och en syn på den egna lärarrollen som en kommunicerande part av flera i undervisningssituationen. Det jag tycker är allra roligast och mest givande när jag undervisar är att se studenter (människor) växa, finna sina potentialer och utveckla dessa och att stötta dem under vägen. Inget är så tillfredsställande som att se hur en student överträffar det hon eller han trodde sig kapabel till och höja sin svansföring. Jag ser mig själv som en i hög grad coachande lärare. Jag hoppas att pedagogen Dennis Fox skulle ha liknat mig vid en reseledare och trädgårdsmästare, så som han beskriver i the travelling and the growing theory (Fox 1983), en i raden av flera, vilka arbetat med att guida och främja växtförhållandena i trädgården (dvs. studentens lärandesituation). Jag vill helst inte styra alltför strikt, utan vara observant för vad individuella studenter behöver för att kunna söka sig fram och finna egna vägar. Det är en större utmaning för såväl studenten som läraren, men därmed sannolikt även mer utvecklande. En fara för den mycket entusiastiska och ambitiösa läraren kan vara att man ofrivilligt och omedvetet glider över till att bli alltför formande (jfr Fox 1983, s. 161f). Under min tidiga undervisning kunde jag ibland i mig själv se en fara för detta, genom en tendens till att tro att alla vill vara lika ambitiösa som jag själv och har lika höga krav på sig själva som jag har. Jag såg min roll som att stötta och uppmuntra och kanske pusha för detta. I de fall en student inte uppvisade en sådan ambitionsnivå ville jag gärna driva på och hitta förlösande infallsvinklar, i syfte att alla studenter skulle sträva lika högt. Jag vill fortfarande att studenter ska göra sitt allra bästa, men med åren har jag blivit mer medveten om att det kan finnas en mängd olika syften bakom en students studier och att ambitionsnivån kan variera därefter. Min förmaning till mig själv har sålunda varit att acceptera detta och att framför allt vara lyhörd; att skilja på min egen och studentens ambitionsnivå. Samtidigt vet jag hur inspirerande jag själv har tyckt att det har varit och är med lärare som brinner för det de undervisar i och som visar att de tror på ens förmåga att överträffa sig själv. Jag vill alltså vara lyhörd för den enskilda studentens vilja, ambition och förmåga. Samtidigt är jag en lärare som tycker det är viktigt att ställa krav på studenter. Universitetsstudier bör vara krävande, helt enkelt därför att det är mer utvecklande. Jag tycker att jag ibland kan ana en tendens till ängslan, både inom pedagogisk litteratur och hos kollegor, för att man riskerar att skrämma bort studenter om man ställer höga krav. Man vill vara snäll. Kanske vill man även att genomströmningen på kurserna ska vara så hög som möjligt. Jag tror dock att detta är destruktivt i det långa loppet och att man gör såväl studenterna, som de egna universitetsämnena och humanioras roll i samhället i stort, en otjänst. Att det ställs krav är snarare ett kvalitetssignum och i förlängningen Sida 12 av 25

13 höjer det status på såväl den specifika examen, utbildningen och institutionen, som på ämnesgruppen (humanistiska utbildningar) i stort. Gruppdynamik och pedagogiska vinster med ett gott gruppklimat Jag är mycket intresserad av gruppdynamik och gruppklimat och brukar i min undervisning lägga stor vikt vid att försöka få studenterna att känna sig trygga med varandra och aktivt och på ett konstruktivt sätt delta i varandras utvecklingsprocesser. Jag har framför allt arbetat med detta i de kurser i uppsatsskrivande som jag har hållit. Uppsatsskrivandet kan vara ett tämligen ensamt arbete. Jag har strävat efter att minimera denna känsla hos studenterna genom att uppmuntra en gruppidentitet. Det är viktigt att främja ett gott gruppklimat med öppna diskussioner från första stund, där studenterna kan fungera som varandras kritiska vänner eller peer reviewers. Här är lärarens ledarroll mycket viktig för att slå an tonen och tydligt signalera att man håller högt i tak. Vinsterna med ett sådant arbetsklimat är många. Genom att varje student under kursens gång fortlöpande tar aktiv del i de andras arbeten deras texter och arbetsprocesser vidgas den enskilde studentens erfarenhet utöver det egna projektarbetet, till en erfarenhet som omfattar flera projektarbeten. På så vis framträder svagheter och styrkor i de egna arbetena tydligare och studenterna får utökade möjligheter till att under arbetets gång ta till sig intryck som kan bidra till att utveckla och vid behov modifiera element i de egna genomförandena. Jag har också poängterat att studenterna faktiskt inte konkurrerar med varandra. Det finns inom det betygssystem som tillämpas inte ett begränsat antal VG att disponera inom gruppen. Snarare har de mycket att vinna i sin egen inlärnings- och utvecklingsprocess på att kritiskt granska varandra och komma med konstruktiv återkoppling. Pedagogisk grundsyn och metodik Under senare år har jag bl.a. inspirerats av den pedagogiska metoden Inquiry-Based Learning (IBL). Den innebär att studenter själva aktivt söker och skapar kunskap genom att egna erfarenheter betonas och att undervisningen följer denna process (t.ex. Myrvold 2009). Metoden kallas på svenska forskningsbaserat lärande eller ibland studentforskning. I olika forskningsaktiviteter tränar studenterna olika aspekter av kritiskt tänkande, självreflektion och färdigheter för livslångt lärande. IBL innebär emellertid även att ett metaperspektiv anläggs, så att lärande- och forskningsprocessen medvetandegörs hos studenterna (ibid. 2009, s. 2ff.). Jag har framför allt arbetat med metoden på de uppsatsskrivarkurser jag designat och hållit, vilket passat mycket bra, då uppsatsskrivande kan sägas vara IBL-orienterat i sig själv. Jag har även använt det i utvecklandet av en högskolepedagogisk kurs för fakultetslärare. Studenterna formulerar sina egna problemställningar för forskningsuppgifter som de sedan utför och skriver om, och de olika momenten diskuteras och ventileras utförligt. Studenterna förses med verktyg och teoretisk kunskap vid föreläsningar och seminarier. De läser andras texter, vilka sedan analyseras med Sida 13 av 25

14 avseende på teori, metod, argumentation, konklusion, osv. Med hjälp av de teoretiska ramarna för IBL har jag tydliggjort och utvecklat detta ytterligare. Ett utökat och mer medvetet användande av IBL har till exempel syftat till att hjälpa studenterna att verkligen använda sig av de kunskaper i teori och metod när de skriver sina egna forskningshistoriska kapitel och väljer teoretiskt perspektiv för uppsatserna. Det är en angelägen förändring eftersom den information som lyfts fram i litteratur och på föreläsningar annars tenderar att bli lösryckt och svårbegriplig och dessutom riskerar att snabbt falla i glömska. Med större inslag av IBL blir kunskaperna förhoppningsvis i högre grad överförbara på den egna forskningsuppgiften, som en transfer-effekt (jfr Braddley et al ff., 176ff). IBL bidrar också till att undervisningen mer effektivt kan anpassas till den enskilde studentens kunskapsnivå och behov. För att återknyta till Fox resonemang om olika lärarroller och lärprocesser, skulle man kunna säga att IBL-inspirerad undervisning är en lärandeprocess som genom sin yvighet tar längre tid i anspråk, men som i sannolikt också resulterar i en djupare och mer nyanserad varför inte artrik? kunskap. Jag vill dock, i anslutning till detta, även poängtera att jag inte är en motståndare till regelrätta katederföreläsningar. Jag kan mycket väl se fördelarna även med sådan undervisning, men jag tror på att inom ramen för en kurs och även ett enskilt undervisningstillfälle variera undervisningsinslagens karaktär. Bildning och de generella kompetensernas värde En annan fråga som har engagerat mig är generella eller generiska kompetenser och även frågan om humanistiska ämnens bildande roll. Att förespråka det senare kan ibland nästan vara som att svära i kyrkan, inte minst i relativt yrkesorienterade och arbetsmarknadstillvända utbildningar som de arkeologiska. Samtidigt är det något som har stor aktualitet. I ett pilotprojekt som under två år ( ) löpte vid de Humanistiska och teologiska fakulteterna, Lunds universitet, diskuterade ett antal universitetslärare hur vi skulle kunna tydliggöra detta för våra respektive ämnens studenter. Jag var en av projektets deltagare. I projektet poängterades vikten av att stärka studenternas professionella självförtroende och att även mer generella kompetenser bör tydliggöras och medvetandegöras för dem inom undervisningen. Humanioras attraktionsvärde i samhället och på arbetsmarknaden går utöver de ämnesspecifika kompetenserna (Alsheimer 2004). Förmågan att kritiskt värdera stora mängder komplex information, att ifrågasätta, att kontextualisera och kreativt analysera den, och på ett elegant sätt verbalisera detta, är exempel på mer generella kompetenser som humanistisk ut/bildning brukar anses stå för. Dessa kompetenser kräver en bred (ut- )bildning som möjliggör associationer och kritisk jämförelse. Pedagogen William Perry har påpekat hur svårt det är att skilja en individs personliga utveckling från hens utveckling som analytisk student eller forskare (Perry 1988, s. 158). Så tror jag också att det är; det är kommunicerande kärl, och därför, menar jag, är ett bredare synsätt på utbildning, än som varandes enbart ämnesmässig, viktigt. Sida 14 av 25

15 Arkeologi är ett humanistiskt ämne med traditionellt sett relativt specifika arbetsmarknadsrelevans, och jag menar att vi ska värna den specifika yrkesrelevansen. För att vi med gott samvete ska kunna uppmuntra våra studenter att söka arbete inom ett vidare fält i namn av sin humanistiska utbildning (vilket ofta är många studenters verklighet efter examen) är det emellertid viktigt att vi även vågar lyfta de mer generella kompetenserna och synliggöra dessa genom hela utbildningen. En utbildning inom de historisk-arkeologiska ämnena kan ge både de ämnesspecifika och yrkesorienterade förmågorna och de genreriska humanistiska komptenser som nämns ovan. Dessutom kan vi ge våra studenter många generellt användbara kompetenser som är mer speciella för våra ämnen, som förmågan att tänka i tidsdjup, förmågan att översätta en tvådimensionell gestaltning till en tredimensionell förståelse, samt vanan att kombinera humanistiska och naturvetenskapliga metoder, tänkesätt och kommunikationer. Detta bör genomsyra utbildningarna hos oss och färga såväl kursupplägg som litteraturval, vilket kan göras med hjälp av allt från IBL och val av uppsatsämnen, till att framhäva värdet av att även läsa hela böcker (där längre resonemang kan föras), inte bara artiklar (där kortare, mer komprimerade resonemang förs). Sammanfattningsvis kan jag säga att jag ser en tydlig utveckling i mig själv som universitetslärare; en utveckling som jag tror gått relativt snabbt. Detta, tänker jag mig, kan förmodligen delvis förklaras med att jag hade vissa pedagogiska erfarenheter i form av olika slags förmedling och undervisning (av både barn och vuxna), redan innan jag började vid akademien. Men det beror ännu mer, tror jag, på att jag tycker att det är intressant med pedagogik och inspirerande att ta del av andras erfarenheter och idéer i ämnet. Samtidigt finns det naturligtvis oändligt mycket mer för mig att erfara, lära mig och utveckla; något jag ser fram emot. Referenser Alsheimer. L Bildningsresan. Från ensidig instrumentell utbildning till sammanhangsskapande bildning. Stockholm: Prisma. Fox, Dennis Personal Theories of Teaching. Studies in Higher Education Vol. 8 No. 2. London: Routhledge. Myrvold, K Forskningsbaserad undervisning. Utvärdering av övningar på en religionshistorisk kurs. Lund. Perry, William G Different Worlds in the Same Classroom. Improving Learning: New Perspectives. Red: Paul Ramsden. Nichols Publishing Company. UNDERVISNINGSERFARENHET Sida 15 av 25

16 Min sammanlagda undervisningserfarenhet vid Institutionen för arkeologi och antikens historia i Lund uppgår till 1128 klocktimmar (t.o.m. VT 2014). Jag har undervisat såväl på grundnivå som på avancerad nivå. Jag har haft kursansvar och har själv planerat och lagt upp kursers innehåll. Den mesta undervisningen har bedrivits på engelska. Jag har även konstruerat en kurs, haft delat kursansvar och undervisat fakultetslärare i högskolepedagogik på fortsättningsnivå vid Center for Educational Development, för HT-fakulteterna vid Lunds universitet Jag har tagit sammanlagt 7,5 hp i högskolepedagogik vid Humanistisk-Teologiska Fakulteten vid Lunds universitet. Jag har även fortbildat mig vid ex. den stora internationella konferensen ICED 2014, där jag ffa intresserade mig för Structures for pedagogical and educational development. Hösten 2013 håller jag i en kurs om projektarbete som arbetsform, för studenter på masternivå. Kursen är avslutande delkurs på en fältarkeologisk terminslång kurs, ARKN06:6. Sedan våren 2010 har jag vid Institutionen för arkeologi och antikens historia i Lund hållit kursen Master s Thesis (Examensarbete för masterexamen, 30hp, först kurskod ARKM01, senare ämnesindividuella kurskoder ARK M21, ARK M22, ARK M23 & ARK M24). Även de studenter som valt att skriva magisteruppsats samt masterpåbyggnadsuppsats (ARKM02 & ARKM04), har gått kursen. Inför kursens introducerande i masterprogrammet VT 2010 fick jag i uppgift att planera och konstruera kursen och dess innehåll utifrån kursplanen och jag har sedan dess (varje vårtermin) hållit i de moment av kursen som inte utgörs av den individuella studenthandledningen, utan av seminarier och föreläsningar. Kursen har hållits på engelska. Arbetet med dessa kurser utgör den största delen av min undervisningserfarenhet. Under hösten 2008 och 2009 undervisade jag dessutom i fält på kursen Fältarkeologi och landskapstolkning i praktik och teori: Arkeologisk och byggnadsarkeologisk undersökning (ARKM13:4). Kursen bedrevs som arkeologisk undersökning av Uppåkra järnåldersboplats. Vid min heminstitution har jag även hållit enstaka föreläsningar på andra kurser, huvudsakligen med anknytning till mitt avhandlingsämne (SAS-kursen Health and diet through human history, SAS-kursen Life and death, SAS-kursen Life and death, HOSA03 Bioarkeologi). Hösten 2012 utvecklade och ledde jag, tillsammans med Maria Larsson, CED, kursen Att handleda studenters skrivande. Högskolepedagogisk påbyggnadskurs för HTfakulteternas lärare, Lunds universitet, samt höll i en av tre föreläsningar på kursen. Kursen har även givits 2013 och 2014 och kommer att ges igen hösten PEDAGOGISK UTBILDNING Sida 16 av 25

17 Jag har tagit sammanlagt 7,5 hp i högskolepedagogik vid Humanistisk-Teologiska Fakulteten vid Lunds universitet. Dessa fördelar sig på Högskolepedagogisk grundkurs, 2010, 3 hp. Paper: På gemensam resa. Kursen för masterexamensarbete som skrivargrupp. Högskolepedagogisk fortsättningskurs, 2011, 4,5 hp, Paper: Utökad IBL för att maximera masterstudenters djupförståelse av och förmåga till teoretisk perspektivisering i sina uppsatsarbeten. KURSUTVECKLING OCH UTBILDNINGSADMINISTRATION Jag har ensam utvecklat den teoretiska och metodiska uppsatskursen på kurserna Master s Thesis (Examensarbete för masterexamen, 30hp, först kurskod ARKM01, senare ämnesindividuella kurskoder ARK M21, ARK M22, ARK M23 & ARK M24). Magisteruppsatskursen och masterpåbyggnadskursen (ARKM02 & ARKM04), samt varit kursansvarig på dessa kurser. Jag har, tillsammans med Maria Larsson vid CED, utvecklat och ansvarat för kursen Att handleda studenters skrivande. Högskolepedagogisk påbyggnadskurs för HTfakulteternas lärare, Lunds universitet, hösten Kursen kommer även att hållas hösten Jag var en av deltagarna i pilotprojektet Kompetensers användbarhet vid Humanistisk- Teologiska Fakulteten, Lunds universitet Jag ingår i en projektgrupp som ska utveckla en masterkurs om 15hp på temat textualitet. Kursen kommer att ta upp frågor om texttolkning, källkritik och användandet av texter som källmaterial i de fyra olika ämnesområdena vid Institutionen för arkeologi och antikens historia, Lunds universitet. PEDAGOGISKA ARBETEN OCH LÄROMEDEL Inom ramen för de högskolepedagogiska kurser jag tagit har jag författat två uppsatser. I uppsatsen På gemensam resa. Kursen för masterexamensarbete som skrivargrupp diskuterar jag och reflekterar kring olika lärarroller och min egen utveckling som universitetslärare. I uppsatsen Utökad IBL för att maximera masterstudenters djupförståelse av och förmåga till teoretisk perspektivisering i sina uppsatsarbeten diskuterar jag utmaningen i att möta en såväl kunskapsmässigt som ämnesmässigt heterogen studentgrupps skiftande behov och förutsättningar. Problematiken diskuteras utifrån en konkret kurs, nämligen den internationella masterexamenskurs, som jag hållit i sedan dess start Jag föreslår ett Sida 17 av 25

18 stort inslag av Inquiry Based Learning, eller forskningsbaserat lärande, för att i så hög grad som möjligt få studenterna att känna att de kan ta vid och utvecklas från de individuella förutsättningarna. Arbetet var samtidigt en kursutveckling av ämneskurserna Master s Thesis. Denna uppsats används sedan dess (2012) som kurslitteratur på motsvarande Högskolepedagogisk fortsättningskurs. Jag har dessutom presenterat mina idéer och de resultat kursutvecklingen givit på en högskolepedagogisk inspirationskonferens vid Lunds universitet, 2012, under titeln Uppsatsskrivande som forskningsbaserat lärande. Pappret kommer att publiceras i den konferensvolym som planeras att utkomma hösten Jag har även skrivit en artikel i ämnet vilken är publicerad i tidskriften Högre utbildning, 2013, Vol. 3: nr 2. För Högre utbildning Vol. 3: nr 2, 2013 har jag även recenserat en bok, Examensarbetet på lärarutbildningen. En kollektiv process, av Bengt Linnér och Katarina Lundin, utgiven på Studentlitteratur ÖVRIGA PEDAGOGISKA MERITER Under 7 månader var jag anställd som handledare/utbildare vid Utbildningshuset Öresund, Malmö kommun. Jag undervisade då vuxna arbetssökande i grundläggande datorkunskap, Officepaketet samt Dreamweaver. Under sju månader arbetade jag som vikarierande fritidspedagog på framför allt Sorgenfriskolan i Malmö. VÄRDERING AV PEDAGOGISKA INSATSER Jag har relativt stor undervisningserfarenhet i jämförelse med många andra nydisputerade. Jag har, framför allt genom kursansvaret och uppbyggnaden av de teoretiska och metodiska momenten på magister- och masteruppsatskurserna i arkeologi, historisk arkeologi, antikens kultur och samhällsliv samt historisk osteologi, fått ta ett stort utbildningsansvar vid Institutionen för arkeologi och antikens historia i Lund. Jag har undervisat i så olika ämnen som fältarkeologisk metodik och vetenskapsteori, uppsatsskrivandets hantverk och mer ämnesspecifika saker som läkekonst och kroppsuppfattning under medeltiden i Norden och Europa. Jag har blivit ombedd att under hösten hålla en kurs om kulturmiljölagstiftning och uppdragsarkeologisk projektformulering. Mitt projektarbete (om kursutvecklingen av masteruppsatskurserna vid min heminstitution) på den högskolepedagogiska fortsättningskursen vid HT-fakulteten vid Sida 18 av 25

19 Lunds universitet, ledde till att jag tillfrågades av CED (som har hand om den högskolepedagogiska utbildningen) om att vara med och utveckla en högskolepedagogisk kurs för fakultetens lärare om att handleda studenters uppsatsskrivande. Detta får ses som ett starkt erkännande av kvaliteten och allmänintresset av mina pedagogiktankar kring studenters uppsatsskrivande. Den återkoppling på min undervisningsmetodik och pedagogik samt kursupplägg, som jag fått från såväl studenter som lärare vid fakulteten, har över lag varit mycket positiv. ADMINISTRATIVA MERITER OC LEDNINGSUPPDRAG UPPDRAG OCH ERFARENHETER Under min tid som doktorand vid Lunds universitet har jag dessutom engagerat mig i diverse fora, där jag fått värdefulla administrativa erfarenheter, både på institutionsnivå och på fakultetsnivå. Jag har även administrativ erfarenhet som kursansvarig för universitetskurser, samt mångårig administrativ erfarenhet från projektarbeten inom uppdragsarkeologin och annan arkeologisk projektverksamhet. Jag har administrativ erfarenhet efter att under flera år ( ) ha varit kursansvarig för institutionens magister- och masteruppsatskurser. Jag har även utvecklat och administrerat en högskolepedagogisk kurs vid HT-fakulteten, Lunds universitet. Under perioden juli 2009 t o m juni 2011 satt jag som doktorandrepresentant som ordinarie ledamot i Forskningsnämnden, Humanistiska fakulteten, Lunds universitet. Under perioden juli 2009 t o m juni 2012 satt jag som doktorandrepresentant som ledamot i Lärarförslagsnämnden, Humanistiska fakulteten, Lunds universitet (ordinarie fr.o.m. juli 2011 t.o.m. februari 2012, suppleant fr.o.m. juli 2009 t.o.m. juni 2011 samt fr.o.m. mars t.o.m. juni 2012). Under perioden januari 2008 t o m juni 2011 satt jag som doktorandrepresentant i institutionsstyrelsen och i ledningsgruppen vid Institutionen för arkeologi och antikens historia, Lunds universitet. Från mitt arbete inom uppdragsarkeologin vid UV Öst och UV Bergslagen har jag omfattande och flerårig administrativ erfarenhet genom utformande och genomförande av upphandlingsärenden och projektplaner, samt av projektledarskap i arkeologiska uppdragsärenden. Jag arbetade självständigt eller i grupp, med samtliga moment från projektens början till dessas slutföranden, inklusive rapportskrivning och annan förmedling av resultat. Sida 19 av 25

20 Vid Riksantikvarieämbetet UV Bergslagen fick jag 2007, tillsammans med Leif Karlenby, förtroendeuppdraget att utforma kontorets kunskapsuppbyggnadsplan. för RAÄ UV Bergslagen. Inom ramen för min anställning som projektassistent i RockCare (Riksantikvarieämbetet), arbetade jag bland annat med att planera, arrangera och rapportera projektetsinformations- och expertmöten, konferenser, fältseminarier, med mera. Jag fungerade även som förbindelselänk mellan konsulter och andra projektets medarbetare, inom och utom Sverige. Under våren 2006 var jag engagerad som fackombud för DIK vid RAÄ UV Öst, innan jag flyttade därifrån till min tillsvidaretjänst vid UV Bergslagen. MEDVERKAN VID PLANERING OCH GENOMFÖRANDE AV KONFERENSER Jag har, tillsammans med Mats Mogren och Ulla-Isabel Zagal-Mach Wolf, medverkat till att ordna två endagarsseminarier vid Lunds universitet, inom ramen för projektet Nordens tidiga urbaniseringsprocesser i komparativ global belysning: förutsättningar, mekanismer och variation Vid Institutionen för arkeologi och antikens historia i Lund var jag under en tid, tillsammans med Deborah Olausson, arrangör för föreläsningsserien Lunchseminarier. Som projektassistent inom Riksantikvarieämbetets projekt RockCare hade jag 2001 ett stort ansvar för arrangerandet av en internationell flerdagarskonferens i Tanumshede, på ämnet hällristningar, tolkningar och dokumentationsmetoder. LEDARSKAPSUTBILDNING Jag har gått två olika kortare projektledarutbildningar under min tid som anställd vid Riksantikvarieämbetet UV Öst åren Den ena kursen handlade om projektledarskap, gruppdynamik och dylikt. Den andra kursen hade mer juridisk inriktning och behandlade ansvar och juridiska spörsmål när man arbetar som projektledare med personalansvar. Jag är mycket intresserad av ledarskapsfrågor och skulle gärna fortbilda mig inom detta. MERITER FRÅN OMVÄRLDSKONTAKTER OCH FRÅN INFORMATION OM FORSKNING OCH UTVECKLINGSARBETE Sida 20 av 25

Övrig utbildning: Musiklinjen vid Sundsgårdens Folkhögskola 1992-1994 Studentexamen från Naturvetenskaplig linje vid Katedralskolan i Lund 1990.

Övrig utbildning: Musiklinjen vid Sundsgårdens Folkhögskola 1992-1994 Studentexamen från Naturvetenskaplig linje vid Katedralskolan i Lund 1990. Meritförteckning Akademisk utbildning (Lunds universitet): Sedan hösten 2007 doktorand i Historisk arkeologi, Institutionen för arkeologi och antikens historia, Lunds universitet. Preliminär avhandlingstitel:

Läs mer

Fil. Mag. i Arkeologi vid Institutionen för arkeologi och antikens historia, Lunds universitet.

Fil. Mag. i Arkeologi vid Institutionen för arkeologi och antikens historia, Lunds universitet. Johanna Bergqvist Doktorand i historisk arkeologi Institutionen för arkeologi och antikens historia Sandgatan 1 221 00 Lund 046-222 30 88 (arb) johanna.bergqvist@ark.lu.se Meritförteckning Akademisk utbildning:

Läs mer

Meritförteckning. Högskolepedagogisk grundkurs, 3hp, våren 2010

Meritförteckning. Högskolepedagogisk grundkurs, 3hp, våren 2010 Meritförteckning Akademisk utbildning (Lunds universitet): Sedan 2007 doktorand i Historisk arkeologi,, Lunds universitet Högskolepedagogisk grundkurs, 3hp, våren 2010 1991-1999: Medeltidsarkeologi, 80p

Läs mer

Meritförteckning och CV

Meritförteckning och CV Meritförteckning och CV Efter gymnasieexamen vid Naturvetenskaplig linje och ett sabbatsår inledde jag mina universitetsstudier. Efter ett inledande år med judaistik och religionshistoria, studerade jag

Läs mer

Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller universitetslektor vid IT-fakulteten, Göteborgs universitet

Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller universitetslektor vid IT-fakulteten, Göteborgs universitet Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller universitetslektor vid IT-fakulteten, Göteborgs universitet Ansökan skall vara disponerad enligt nedastående mall och uppgifter lämnas

Läs mer

Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan

Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan Sida 1(5) Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan Ansökan ska vara disponerad enligt nedanstående mall. Ansökan med bilagor, 1 ex av åberopade

Läs mer

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Kvalitetskriterier för utnämning till docent vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet. Riktlinjer fastställda av

Läs mer

2.2 Examina Högskoleexamina med år, ämne, plats. Kopia av bevis endast avseende högsta examen bifogas. Docentkompetens. Kopia av bevis bifogas.

2.2 Examina Högskoleexamina med år, ämne, plats. Kopia av bevis endast avseende högsta examen bifogas. Docentkompetens. Kopia av bevis bifogas. BESLUT 2011-03-14 Dnr SU 601-0358-11 Handläggare: Ann-Charlotte Östblom Personalspecialist Personalavdelningen Mall för ansökan om anställning som lärare vid Stockholms universitet. Gäller även ansökan

Läs mer

Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller universitetslektor vid samhällsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet

Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller universitetslektor vid samhällsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet BILAGA 3 Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller universitetslektor vid samhällsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet Ansökan skall vara disponerad enligt nedanstående

Läs mer

Mall för ansökan 1 ANSÖKAN 2 CV

Mall för ansökan 1 ANSÖKAN 2 CV Mall för ansökan (utdrag ur Kompletterande riktlinjer Anställningsordning) Detta avsnitt är en anvisning till sökande för anställning som professor, lektor, postdoktor och adjunkt. Bilagan gäller även

Läs mer

Kursplan. HI1015 Historia II med didaktisk inriktning. 30 högskolepoäng, Grundnivå 1. History II for Teacher Students

Kursplan. HI1015 Historia II med didaktisk inriktning. 30 högskolepoäng, Grundnivå 1. History II for Teacher Students Kursplan HI1015 Historia II med didaktisk inriktning 30 högskolepoäng, Grundnivå 1 History II for Teacher Students 30 Higher Education Credits *), First Cycle Level 1 Mål Målet med kursen är att den studerande

Läs mer

Diarienummer STYR 2014/973

Diarienummer STYR 2014/973 Diarienummer STYR 2014/973 Naturvetenskapliga fakulteten Vid befordran till en anställning som professor vid naturvetenskapliga fakulteten tillämpas högskoleförordningen (SFS 2010:1064, inledande text)

Läs mer

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt 2003. Katarina Westerlund, Teologiska institutionen Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Teologiämnet på teologiska institutionen

Läs mer

Allmän studieplan för licentiatexamen i vetenskapsteori

Allmän studieplan för licentiatexamen i vetenskapsteori Allmän studieplan för licentiatexamen i vetenskapsteori Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 19 januari 2011 (ändr. den 12 december 2011). Studieplanen

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i interaktionsdesign

Studieplan för forskarutbildningen i interaktionsdesign Ä10.090603.ITFN Beslut 2009-03-06 Dnr G217 843/09 Studieplan för forskarutbildningen i interaktionsdesign Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs universitet 2009-03-

Läs mer

Kursplan. Kursens benämning: Militärteknik, Metod och självständigt arbete. Engelsk benämning: Military-Technology, Methods and Thesis

Kursplan. Kursens benämning: Militärteknik, Metod och självständigt arbete. Engelsk benämning: Military-Technology, Methods and Thesis 1 (5) Kursplan Kursens benämning: Militärteknik, Metod och självständigt arbete Engelsk benämning: Military-Technology, Methods and Thesis Kurskod: 1OP302 Gäller från: VT 2016 Fastställd: Denna kursplan

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH

Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH 1. Ämnesbeskrivning samt mål för utbildningen 1.1 Syfte och mål för utbildningen Syftet med

Läs mer

Fastställande. Allmänna uppgifter. Samhällsvetenskapliga fakulteten

Fastställande. Allmänna uppgifter. Samhällsvetenskapliga fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten SIMM41, Samhällsvetenskap: Samhällsvetenskaplig forskningsmetod, 15 högskolepoäng Social Science: Methods for Research in the Social Sciences, 15 credits Avancerad nivå

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs

Läs mer

Utbildningen förbereder för vidare studier på avancerad nivå, konstnärlig magister eller konstnärlig master.

Utbildningen förbereder för vidare studier på avancerad nivå, konstnärlig magister eller konstnärlig master. Dansarutbildningen, 180 hp/ Programme in Dance Performance, 180 ECTS Konstnärlig Kandidatexamen, 180 hp/ Degree of Bachelor of Arts, 180 ECTS UTBILDNINGSPLAN Fastställd av Danshögskolans utbildningsnämnd

Läs mer

Karolinska Institutets Pedagogiska Akademi

Karolinska Institutets Pedagogiska Akademi s Pedagogiska Akademi Lärare som är involverade i s utbildningar är välkomna att ansöka om att få sina pedagogiska meriter bedömda för att antas som ledamot till s Pedagogiska Akademi. Lärare som kontinuerligt

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Beskrivning av utbildning

Beskrivning av utbildning Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Utbildningens namn Speciallärarutbildning specialisering mot språk-, skriv- och läsutveckling 90 hp (1-90). Ingår i Lärarlyftet II. Antal högskolepoäng 90 hp Målgrupp

Läs mer

LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng

LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng Man, Nature and Society 2 for Teachers in Primary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå. i medicinsk vetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå. i medicinsk vetenskap Sid 14/31 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i medicinsk vetenskap U 2015/138 Studieplanen är fastställd av styrelsen för Sahlgrenska akademin den 16 mars 2007 därefter reviderad av styrelsen

Läs mer

2. Allmänna uppgifter 1. Huvudområde/n, om tillämpligt 2. Ämne, om tillämpligt 3. Typ av kurs och dess placering i utbildningssystemet

2. Allmänna uppgifter 1. Huvudområde/n, om tillämpligt 2. Ämne, om tillämpligt 3. Typ av kurs och dess placering i utbildningssystemet 1. Identifikation och grundläggande uppgifter 1. Kurskod FBMA02 2. Kursens namn Förlags- och bokmarknadskunskap: Grund- och fortsättningskurs 3. Nivå G2F Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå

Läs mer

PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits

PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits Avancerad nivå/second

Läs mer

Ämnesblock historia 112,5 hp

Ämnesblock historia 112,5 hp Ämneslärarutbildning 7-9 2011-12-13 Ämnesblock historia 112,5 hp för undervisning i grundskolans årskurs 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Utbildningsplan för Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning (NoMiA) 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning (NoMiA) 120 högskolepoäng Utbildningsplan för Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning (NoMiA) 120 högskolepoäng Nordic Master Program in Education with orientation towards Action Research 120 Higher

Läs mer

1 Appendix till riktlinjer för anställning som professor eller lektor 2008-04-01 för bedömning av pedagogiska meriter

1 Appendix till riktlinjer för anställning som professor eller lektor 2008-04-01 för bedömning av pedagogiska meriter 1 Appendix till riktlinjer för anställning som professor eller lektor 2008-04-01 för bedömning av pedagogiska meriter MEDICINSKA FAKULTETEN, LUNDS UNIVERSITET Underlag för bedömning av den pedagogiska

Läs mer

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål. Kunskap och förståelse. Humanistiska och teologiska fakulteterna

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål. Kunskap och förståelse. Humanistiska och teologiska fakulteterna Humanistiska och teologiska fakulteterna BIVR11, Bibelvetenskap: Avancerad kurs I, 15 högskolepoäng Biblical Studies: Master (Two Years) Degree Course, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I PEDAGOGIK. Filosofie doktorsexamen 240 hp Filosofie licentiatexamen 120 hp

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I PEDAGOGIK. Filosofie doktorsexamen 240 hp Filosofie licentiatexamen 120 hp UMEÅ UNIVERSITET Pedagogiska institutionen ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I PEDAGOGIK Filosofie doktorsexamen 240 hp Filosofie licentiatexamen 120 hp Fastställd av institutionsstyrelsen

Läs mer

Anvisningar vid ansökan om läraranställning vid den samhällsvetenskapliga fakulteten

Anvisningar vid ansökan om läraranställning vid den samhällsvetenskapliga fakulteten Umeå universitet, 901 87 Umeå Kansliet för samhällsvetenskap Telefon: 090-786 57 93 E-post: monica.sunden@umu.se Anvisningar 2015-02-27 Sid 1 (5) Anvisningar vid ansökan om läraranställning vid den samhällsvetenskapliga

Läs mer

Examinator Henrika Jormfeldt

Examinator Henrika Jormfeldt Högskolan Halmstad Akademin för Hälsa och välfärd SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEUTBILDNING MED INRIKTNING MOT PSYKIATRI STUDIEHANDLEDNING Examensarbete inom omvårdnad-inriktning mot psykiatrisk vård, 15 hp Kvartsfart

Läs mer

Datum 2016-02-22. Kursens benämning: Påbyggnadskurs i statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet

Datum 2016-02-22. Kursens benämning: Påbyggnadskurs i statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet 1 (5) Kursplan Kursens benämning: Påbyggnadskurs i statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet Engelsk benämning: Political Science III with a focus on Crisis Management and Security Kurskod:

Läs mer

B. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen

B. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen KONSTFACK Institutionen för Design, Konsthantverk och Konst KURSPLAN 30030 Industridesign, individuell fördjupning Industrial, individual proficency 30 högskolepoäng / 30 ECTS credits Kurskod: IDK320,

Läs mer

Lokal examensbeskrivning

Lokal examensbeskrivning 1 (5) Dnr SU SU-FV-3.2.5-1566-15 Lokal examensbeskrivning Filosofie masterexamen Huvudområde: Arkeologi inriktning: Antikens kultur och samhällsliv inriktning: Arkeologi inriktning: Laborativ arkeologi

Läs mer

VP5020, Högskolepedagogik, 15,0 högskolepoäng Higher Education Pedagogics, 15.0 higher education credits

VP5020, Högskolepedagogik, 15,0 högskolepoäng Higher Education Pedagogics, 15.0 higher education credits SAHLGRENSKA AKADEMIN VP5020, Högskolepedagogik, 15,0 högskolepoäng Higher Education Pedagogics, 15.0 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Programkommittén

Läs mer

Enligt examensordningen för doktorsexamen i Högskoleförordningen, Bilaga 2, är målen för doktorsexamen

Enligt examensordningen för doktorsexamen i Högskoleförordningen, Bilaga 2, är målen för doktorsexamen Allmän studieplan för doktorsexamen i vetenskapsteori Dnr: U 2013/767 Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 19 december 2013. Studieplanen kompletteras

Läs mer

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogiskt arbete

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogiskt arbete Dnr U 2013/472 Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogiskt arbete Studieplanen är fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetssstyrelsen 2013-09-05. Utbildning på forskarnivå regleras genom allmänna

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i tillämpad informationsteknologi vid ITuniversitetet

Studieplan för forskarutbildningen i tillämpad informationsteknologi vid ITuniversitetet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i tillämpad informationsteknologi vid ITuniversitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Nationalekonomi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Nationalekonomi Fastställt datum 2013-01-31 Fakultetsstyrelsen Ekonomihögskolan Dnr FAK 2011/629 Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning samt de lokala regler för

Läs mer

Allmän studieplan för doktorsexamen i arkeologi vid Göteborgs universitet

Allmän studieplan för doktorsexamen i arkeologi vid Göteborgs universitet U 2013/69 Allmän studieplan för doktorsexamen i arkeologi vid Göteborgs universitet Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet 2013-02-21. Studieplanen kompletteras

Läs mer

Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde

Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde Datum: 2015-09-19 Dnr: G 2015/650 Mottagare: Humanistiska fakultetsstyrelsen Fristående kurser i kinesiska har

Läs mer

Allmän studieplan för konstnärlig utbildning på forskarnivå i design vid Göteborgs universitet

Allmän studieplan för konstnärlig utbildning på forskarnivå i design vid Göteborgs universitet Dnr U2013/304 Allmän studieplan för konstnärlig utbildning på forskarnivå i design vid Göteborgs universitet 1. Beslut Föreskrifter rörande konstnärlig utbildning på forskarnivå respektive tillträde till

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ANTAGNING SOM OAVLÖNAD DOCENT VID MH-NÄMNDEN

RIKTLINJER FÖR ANTAGNING SOM OAVLÖNAD DOCENT VID MH-NÄMNDEN ORU 1.2.1-02219/2016 RIKTLINJER FÖR ANTAGNING SOM OAVLÖNAD DOCENT VID MH-NÄMNDEN Fastställda av: Fakultetsnämnden för medicin och hälsa Datum: 2016-06-17 1 Bakgrund Rektor har i instruktion till fakultetsnämnderna

Läs mer

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/821 Allmän studieplan för licentiatexamen i grekiska Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 9 juni 2016. Studieplanen

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Biomedicinsk teknik TEBMEF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Biomedicinsk teknik TEBMEF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Biomedicinsk teknik TEBMEF00 Studieplanen är fastställd av fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2014-05-16. 1. Ämnesbeskrivning Biomedicinsk

Läs mer

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51 Sidan 1 av 6 2005-05-11 Dnr: 152/334-05 Institutionen för beteendevetenskap Kursplan, Pedagogik (1-20), 20 poäng Utbildningsområde: SA Ämneskod: PEA Engelsk titel: Education ECTS-poäng 30 Kursen ges som

Läs mer

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/812 Allmän studieplan för doktorsexamen i engelska Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 9 juni 2016. Studieplanen

Läs mer

Kursplan. Inst. för pedagogik 166/98 167/ Kurskod PEC263 Dnr Dnr. Beslutsdatum Reviderad. Pedagogik, poäng

Kursplan. Inst. för pedagogik 166/98 167/ Kurskod PEC263 Dnr Dnr. Beslutsdatum Reviderad. Pedagogik, poäng Kursplan Inst. för pedagogik Kurskod PEC263 166/98 167/00-51 Beslutsdatum 1998-06-02 2000-08-15 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Poängtal Nivå Pedagogik, 41-60 poäng Education Pedagogik 20 poäng

Läs mer

Utbildningsplan för Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning (NoMiA), 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning (NoMiA), 120 högskolepoäng Utbildningsplan för Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning (NoMiA), 120 högskolepoäng Nordic Master s Programme in Education with orientation towards Action Research, 120

Läs mer

Anvisningar till sakkunniga vid anställning och befordran vid Högskolan Kristianstad

Anvisningar till sakkunniga vid anställning och befordran vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 6 2013-06-19 Bilaga 3 Anvisningar till sakkunniga vid anställning och befordran vid Högskolan Kristianstad Anvisningarna gäller i tillämpliga delar även vid befordran. Prioriterade områden för

Läs mer

Allmänvetenskaplig forskningsmetodik i medicinsk vetenskap, 15 högskolepoäng

Allmänvetenskaplig forskningsmetodik i medicinsk vetenskap, 15 högskolepoäng Kursplan Utbildning på forskarnivå Allmänvetenskaplig forskningsmetodik i medicinsk vetenskap, 15 högskolepoäng General Scientific Methods in Medical Science (15 credits) 1. Kurskod70ME057 Allmänvetenskaplig

Läs mer

Mall för beskrivning av utbildning

Mall för beskrivning av utbildning Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Utbildningens namn Speciallärarutbildning med specialisering mot utvecklingsstörning, 90 hp (1-90). Ingår i Lärarlyftet II. Antal högskolepoäng 90 hp Målgrupp Målgrupp

Läs mer

Rudbeckianska gymnasiet, Västerås Goda exempel vt 2009. Global klass

Rudbeckianska gymnasiet, Västerås Goda exempel vt 2009. Global klass Global klass Arbetet med Global klass under tio år, där två andra gymnasieskolor i Västerås också är involverade, har inneburit ett systematiskt utvecklingsarbete vad gäller fältstudiemetodik och ämnesövergripande

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå med licentiatexamen som mål i Svenska med didaktisk inriktning vid Malmö högskola och Lunds universitet.

Studieplan för utbildning på forskarnivå med licentiatexamen som mål i Svenska med didaktisk inriktning vid Malmö högskola och Lunds universitet. STUDIEPLAN 2008-01-++ Dnr HT 2007/479/G 11 Området för humaniora och teologi (Institution) Studieplan för utbildning på forskarnivå med licentiatexamen som mål i Svenska med didaktisk inriktning vid Malmö

Läs mer

A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Samhällsvetenskapliga fakulteten SOAN31, Socialt arbete som forskningsområde och kunskapsfält, 15 högskolepoäng Perspectives on Social Work Research and Field of Knowledge, 15 credits Avancerad nivå /

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i pedagogik Ämnesbeskrivning

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i pedagogik Ämnesbeskrivning Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning samt i universietets lokala regler för utbildning på forskarnivå. I universitetets arbets-, besluts- och delegationsordningar

Läs mer

Kursen ges som en fristående kurs. Den kan normalt ingå i en generell examen på såväl grundnivå som avancerad nivå.

Kursen ges som en fristående kurs. Den kan normalt ingå i en generell examen på såväl grundnivå som avancerad nivå. 1. Identifikation och grundläggande uppgifter 1. Kurskod FFS M02 2. Kursens namn Författarskolan: Magisterkurs 3. Nivå och kod för A1F Avancerad nivå, har kurser från avancerad nivå som fördjupning i förhållande

Läs mer

Riktlinjer för anställda

Riktlinjer för anställda Riktlinjer för anställda Följande riktlinjer och villkor gäller för anställda vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion. Riktlinjerna kompletterar de regler som gäller vid Göteborgs universitet

Läs mer

Studiehandledning Pedagogisk forskning III

Studiehandledning Pedagogisk forskning III Stockholms universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Studiehandledning Pedagogisk forskning III Vårterminen 2014 Inledning Vetenskapsteori kan definieras som ett ämne inom filosofin: läran om

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

Pedagogisk akademi vid Medicinska fakulteten

Pedagogisk akademi vid Medicinska fakulteten 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Pedagogisk akademi vid Beslutsförslag Medicinska fakultetsstyrelsen föreslås inrätta en pedagogisk akademi enligt riktlinjer i det följande. Syfte Att skapa ett nätverk

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP SC1111 Sociologi: Introduktion till studier av samhället, 30 högskolepoäng Sociology: Introduction to studies Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga

Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga TEKNAT 2014/214 Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga vetenskapsområdet Fastställda av teknisk-naturvetenskapliga

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i offentlig förvaltning, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i offentlig förvaltning, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i offentlig förvaltning, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 27 mars 2007,

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

FOLKHÄLSA III, INRIKTNING FYSISK AKTIVITET, 30 HÖGSKOLEPOÄNG PUBLIC HEALTH III, DIRECTED TOWARDS PHYSICAL ACTIVITY, 30 CREDITS

FOLKHÄLSA III, INRIKTNING FYSISK AKTIVITET, 30 HÖGSKOLEPOÄNG PUBLIC HEALTH III, DIRECTED TOWARDS PHYSICAL ACTIVITY, 30 CREDITS 1 (5) FOLKHÄLSA III, INRIKTNING FYSISK AKTIVITET, 30 HÖGSKOLEPOÄNG PUBLIC HEALTH III, DIRECTED TOWARDS PHYSICAL ACTIVITY, 30 CREDITS Basdata Kursen ingår i ämnesstudier och är en obligatorisk kurs inom

Läs mer

Uppföljning av granskning av kurser som inte specifikt omfattas av kursfordringarna för någon examen

Uppföljning av granskning av kurser som inte specifikt omfattas av kursfordringarna för någon examen Rektorer vid berörda lärosäten Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Karl Weigelt 08-563 087 33 karl.weigelt@hsv.se

Läs mer

180 Higher Education Credits

180 Higher Education Credits KONSTNÄRLIGA FAKULTETEN Utbildningsplan Konstnärligt kandidatprogram i fotografi Grundnivå 180 högskolepoäng Programkod: K1FOT Curriculum BFA Programme in Photography First cycle 180 Higher Education Credits

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i MATEMATIK Mathematics Studieplanen är utfärdad den 8 december 2015 (dnr ORU 5.1-04970/2015). 1 Med stöd av 6 kap. 26 högskoleförordningen

Läs mer

Masterprogram i humaniora. Inriktning retorik. Studieplan

Masterprogram i humaniora. Inriktning retorik. Studieplan Uppsala universitet Historisk-filosofiska fakulteten Litteraturvetenskapliga institutionen Masterprogram i humaniora Inriktning retorik Studieplan 1 Studieplan Masterprogram i humaniora 120 Hp Inriktning

Läs mer

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. Dnr: U 2015/776 Allmän studieplan för licentiatexamen i arkeologi Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 9 juni 2016. Studieplanen kompletteras med

Läs mer

LHK160, Mat och måltider i ett hållbart samhälle, 15 högskolepoäng

LHK160, Mat och måltider i ett hållbart samhälle, 15 högskolepoäng Gäller fr.o.m. ht 07 LHK160, Mat och måltider i ett hållbart samhälle, 15 högskolepoäng Food and Meals in a Sustainable Society, 15 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i företagsekonomi

Studieplan för utbildning på forskarnivå i företagsekonomi Dnr: HS 2014/499 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Studieplan för utbildning på forskarnivå i företagsekonomi (Doctoral studies in Business Administration) Karlstads universitet 651 88 Karlstad

Läs mer

Att göra examensarbete

Att göra examensarbete Att göra examensarbete För att ta ut en masterexamen måste du ha genomfört ett examensarbete. Under examensarbetet förväntas du bland annat visa fördjupade teoretiska kunskaper inom någon del av det biologiska

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION

INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION LGRE40 Religionskunskap 4 för gymnasielärare, 15 högskolepoäng Religious Studies 4 for Teachers in Upper Secondary School, 15 higher education credits

Läs mer

Vetenskap och vetenskaplighet. Magnus Nilsson

Vetenskap och vetenskaplighet. Magnus Nilsson Vetenskap och vetenskaplighet Magnus Nilsson Disposition Universitetets historia Institutionella aspekter på vetenskaplighet seminarieuppgifter Universitetets historia Grunden i antikens Grekland Men mycket

Läs mer

Magisterprogrammet pedagogiskt arbete med inriktning mot lärares arbete och elevers lärande

Magisterprogrammet pedagogiskt arbete med inriktning mot lärares arbete och elevers lärande Magisterprogrammet pedagogiskt arbete med inriktning mot lärares arbete och elevers lärande Programmet omfattar med sina 60 hp - en metodkurs Forsknings- och utvecklingsarbete i skolan (15 hp) - teorikurser

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i kognitionsvetenskap vid ITfakulteten vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i kognitionsvetenskap vid ITfakulteten vid Göteborgs Universitet 1 Dnr G 213 980/10 Studieplan för forskarutbildningen i kognitionsvetenskap vid ITfakulteten vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet 2010-03-18.

Läs mer

Riktlinjer för befordran till professor vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund

Riktlinjer för befordran till professor vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund Diarienummer N 2013/94 Naturvetenskapliga fakulteten Riktlinjer för befordran till professor vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund Vid befordran till en anställning som professor vid naturvetenskapliga

Läs mer

Teacher Education in Studies of Religion: Specialization Course 30 ECTS

Teacher Education in Studies of Religion: Specialization Course 30 ECTS Institutionen för idé- och samhällsstudier Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 5000 E-post: studievagledare@religion.umu.se www.idesam.umu.se Dnr 2014-05-27 Sid 1 (6) Religionsvetenskap med

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i informatik vid

Uppföljning av kandidatexamen i informatik vid BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare stella.annani@uk-ambetet.se 2013-10-08 411-150-13 Rektor Uppföljning av kandidatexamen i informatik vid Beslut Universitetskanslersämbetet ger

Läs mer

Pedagogik AV, Nätbaserat lärande, 7,5 hp

Pedagogik AV, Nätbaserat lärande, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Pedagogik AV, Nätbaserat lärande, 7,5 hp Education MA, On-line learning Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Inriktning (namn) Högskolepoäng PE021A Pedagogik Avancerad

Läs mer

Anvisningar för ansökan till läraranställning och ansökan om befordran

Anvisningar för ansökan till läraranställning och ansökan om befordran 1 (5) Dnr A 10 S 2013/265 Samhällsvetenskapliga fakultets styrelsen Anvisningar för ansökan till läraranställning och ansökan om befordran Dessa anvisningar ersätter anvisningar daterade 2012-02-09, dnr

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Malmö Högskola, 2014-04-11

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Malmö Högskola, 2014-04-11 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Malmö Högskola, 2014-04-11 Fastställd av fakultetsstyrelsen 2014-04-11 Utbildningen på forskarnivå i

Läs mer

Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten

Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten 1 Inledning Vid den farmaceutiska fakulteten har det sedan 2005 funnits kriterier för bedömning av examensarbete (medfarm 2005/913).

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i historia

Studieplan för utbildning på forskarnivå i historia HS2017/158 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Studieplan för utbildning på forskarnivå i historia (Doctoral studies in History) Beslut om inrättande Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

TRÄNARSKAP II, 30 HÖGSKOLEPOÄNG SPORTS SPECIFIC METHODOLOGY, 30 HIGHER EDUCATION CREDITS

TRÄNARSKAP II, 30 HÖGSKOLEPOÄNG SPORTS SPECIFIC METHODOLOGY, 30 HIGHER EDUCATION CREDITS Ladokkod TGTRÄ2 Fastställd 2007-12-12 1 (5) TRÄNARSKAP II, 30 HÖGSKOLEPOÄNG SPORTS SPECIFIC METHODOLOGY, 30 HIGHER EDUCATION CREDITS Basdata Kursen är en obligatorisk kurs inom Tränarprogrammet vid Gymnastik-

Läs mer

Studiehandledning Pedagogisk forskning III, 7.5 hp Ingår som delkurs i VPG11F Vårdpedagogik III, 30 hp VPG10F Hälsopedagogik III, 30 hp

Studiehandledning Pedagogisk forskning III, 7.5 hp Ingår som delkurs i VPG11F Vårdpedagogik III, 30 hp VPG10F Hälsopedagogik III, 30 hp Institutionen för pedagogik och didaktik Studiehandledning Pedagogisk forskning III, 7.5 hp Ingår som delkurs i VPG11F Vårdpedagogik III, 30 hp VPG10F Hälsopedagogik III, 30 hp Höstterminen 2014 Inledning

Läs mer

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP UTBILDNINGSPLAN MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP 120 HÖGSKOLEPOÄNG MÅL - självständigt och kritiskt med teori och metod identifiera och analysera centrala problem inom det statsvetenskapliga kunskapsområdet;

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

KURSINFORMATION VT 2014 Livsfilosofi och det moderna samhället Livsfilosofi och det moderna samhället, 7,5 hp

KURSINFORMATION VT 2014 Livsfilosofi och det moderna samhället Livsfilosofi och det moderna samhället, 7,5 hp KURSINFORMATION VT 2014 Livsfilosofi och det moderna samhället Livsfilosofi och det moderna samhället, 7,5 hp Välkommen till en annorlunda och inspirerande kurs här på Cemus! Universitetsutbildningar och

Läs mer

Historia GR (B), Ämneslärarutbildning för gymnasieskolan, 30 hp

Historia GR (B), Ämneslärarutbildning för gymnasieskolan, 30 hp 1 (6) Kursplan för: Historia GR (B), Ämneslärarutbildning för gymnasieskolan, 30 hp History BA (B), Upper Secondary Level Teacher Education, 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde

Läs mer

Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga

Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga TEKNAT 2013/6 Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga vetenskapsområdet Fastställda av teknisk-naturvetenskapliga

Läs mer

Handläggningsordning för prövning och erkännande av högskolepedagogiska meriter Fastställd av Rektor 2014-06-17. Dnr L 2014/85

Handläggningsordning för prövning och erkännande av högskolepedagogiska meriter Fastställd av Rektor 2014-06-17. Dnr L 2014/85 Handläggningsordning för prövning och erkännande av högskolepedagogiska meriter Fastställd av Rektor 2014-06-17. Dnr L 2014/85 Sida 3 (11) Bakgrund Under perioden 2002 2010 angavs i högskoleförordningen

Läs mer