Meritförteckning och CV

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Meritförteckning och CV"

Transkript

1 Meritförteckning och CV Efter gymnasieexamen vid Naturvetenskaplig linje och ett sabbatsår inledde jag mina universitetsstudier. Efter ett inledande år med judaistik och religionshistoria, studerade jag musik i två och ett halvt år, innan jag hittade arkeologin. Jag var färdig med min grundutbildning Från och med 2000 har jag haft längre anställningar inom arkeologisk verksamhet. Först som projektassistent i ett forskningsprojekt om hällristningar, därefter inom uppdragsarkeologin, fram tills hösten 2007, då jag blev antagen som doktorand i Historisk arkeologi i Lund. Sedan min disputation undervisar jag vid Institutionen för arkeologi och antikens historia och vid Center for Educational Development, Lunds universitet, samt forskar. EXAMINA Fil. Dr. i Historisk arkeologi, 2013, Institutionen för arkeologi och antikens historia, Lunds universitet. Avhandlingens titel: Läkare och läkande. Läkekonstens professionalisering i Sverige under medeltid och renässans. Disputationsdatum Fil. Mag. i Arkeologi, vid Institutionen för arkeologi och antikens historia, Lunds universitet Fil. Kand. (dock motsv. magisternivå, 80p enligt dåvarande hp, 120 enligt nuvarande) i Medeltidsarkeologi, vid Institutionen för arkeologi och antikens historia, Lunds universitet UTBILDNINGAR OCH ANSTÄLLNINGAR Anställningar inom akademien: Mina anställningar inom akademisk verksamhet har alla varit förlagda till Lunds universitet. Universitetsadjunkt och universitetslektor VT 2014: Anställning som lektor med kursansvar och forskningstid vid Institutionen för arkeologi och antikens historia 29%, januari-juni HT 2013: Timanställning som lektor med kursansvar vid Institutionen för arkeologi och antikens historia, december-januari VT 2013: Timanställning som universitetsadjunkt/-lektor med kursansvar vid Institutionen för arkeologi och antikens historia, motsvarande ca 20 % tjänst januari juni. Sida 1 av 25

2 VT 2012: Institutionstjänstgöring som universitetsadjunkt med kursansvar vid Institutionen för arkeologi och antikens historia, motsvarande ca 20 % januari juni. VT 2011: Institutionstjänstgöring som universitetsadjunkt med kursansvar vid Institutionen för arkeologi och antikens historia, motsvarande 40 % januari mars. VT 2010: Vikarierande universitetsadjunkt med kursansvar vid Institutionen för arkeologi och antikens historia, motsvarande 30 % januari mars. HT 2009: Institutionstjänstgöring som universitetsadjunkt vid Institutionen för arkeologi och antikens historia, 100 % i 2 veckor HT 2008: Institutionstjänstgöring som universitetsadjunkt vid Institutionen för arkeologi och antikens historia, 100 % i 2 veckor Mest har jag undervisat på kursen Master s Thesis (ARKM21-24), som är masterstudenternas examensarbeteskurs. Jag har där varit kursansvarig och stått för all undervisning förutom den individuella handledingen. Jag har även hållit föreläsningar på andra kurser på olika nivåer: VT 2013 och VT 2014: SAS-kursen Health and diet through human history HT 2013: Projektarbete Arkeologisk fältkurs, masternivå, ARKN06:6 HT 2013: Människor och ting, Grundkurs i historisk arkeologi VT 2011: SAS-kursen Life and death HT 2010 och VT 2014: HOSA03 Bioarkeologi VT 2010: SAS-kursen Life and death Sammanlagt utgör dessa anställningar vid Institutionen för arkeologi och antikens historia 1128 (t. o. m. VT 2014) klocktimmar på högskolepedagogisk nivå. Doktorand i historisk arkeologi September 2007 till januari Pedagogisk utvecklare vid Center for Educational Development (CED), Lunds universitet: Fr.o.m. januari 2014 anställd som pedagogisk utvecklare med särskild uppgift att arbeta med Utvecklingsarbetet betygskriterier vid Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet, bl.a. för att ta fram ett vetenskapligt underlag om användandet och formulerandet av betygskriterier inom högre utbildning, skriva en handbok för de lärare som ska göra detta samt utforma work shops i samband med implementeringsfasen. Sida 2 av 25

3 Jag höll 2014 i den pedagogiska introduktionskursen för fakulteternas undervisande lärare, tillsammans med fil. dr. Maria Larsson. Dessutom har jag, tillsammans med Maria Larsson utformat och håller i kursen Att handleda studenters skrivande. Kursen riktar sig till de lärare vid Fakulteterna för humaniora och teologi vid Lunds universitet, som handleder studenter i uppsatsskrivande. Kursen ges som en högskolepedagogisk påbyggnadskurs. 2014: Anställning som pedagogisk utvecklare, % HT 2013: Anställning som pedagogisk utvecklare, 100 % i 3 veckor HT 2012: Anställning som pedagogisk utvecklare, 100 % i 3 veckor Anställningar inom uppdragsarkeologisk och annan antikvarisk samt forskningsrelaterad arkeologisk verksamhet Vid tiden för min antagning som doktorand i Lund september 2007 var jag tillsvidareanställd arkeolog vid Riksantikvarieämbetet UV Bergslagen i Örebro. Jag hade då arbetat inom uppdragsarkeologisk verksamhet i drygt fem år. Dessförinnan hade jag haft kortare säsongsanställningar i forskningsgrävningar i Lund (Uppåkra), Tyskland och Schweiz, samt arbetat som projektassistent och guide/informatör. Arkeolog och projektledare Våren 2003 fick jag min första längre projektanställning, vilken sedan skulle komma att förlängas. Vid Riksantikvarieämbetet UV Öst arbetade jag inom Skänningeprojektet. Säsongen 2003 gick jag som 3:e-man, säsongen därefter som biträdande projektledare vid Linköpingsgatan-undersöknigen i Skänninge och säsongen 2005 basade jag för mina första egna undersökningar, bland annat den stora undersöknigen vid Motalagatan i Skänninge. Våren 2006 fick jag tillsvidareanställning i Örebro och ledde ett antal stadsarkeologiska undersökningar, bland annat vid Rudbeckianska skolan i Västerås, tillsammans med Mattias Bäck, Riksantikvarieämbetet UV Mitt. Amanuens Riksantikvarieämbetet UV Bergslagen, tillsvidareanställd augusti 2006 oktober Riksantikvarieämbetet UV Öst, Mina längre projektanställningar hade föregåtts av kortare säsongsanställningar som amanuens och arkeolog i Sverige och utomlands. Riksantikvarieämbetet UV Syd, 2 månader våren 2003 Riksantikvarieämbetet UV Syd, 9 månader 2002 Landsantikvarien i Halmstad, 3 månader vintern Landesdenkmalamt Badem-Württemberg, Tyskland. 1,5 månad sommaren 1998 Sida 3 av 25

4 Lunds Universitet. 1 månad sommaren 1998 Universitetet i Basel, Schweiz. 2 månader sommaren 1997 Lunds Universitet. 0,5 månad sommaren 1996 Annan antikvarisk samt forskningsrelaterad arkeologisk verksamhet Under 2001 hade jag en av mina första lite längre anställningar i linje med mina arkeologiska examina. Det var en 10 månaders anställning som projektassistent i projektet RockCare, förlagt centralt vid Riksantikvarieämbetet. Projektet arbetade med att dokumentera hällristningar i Bohuslän samt med att undersöka och utvärdera nya metoder för dokumentation av hällristningar, i samarbete med hällristnings- och hällmålningsforskare i framför allt Sverige, Italien, Portugal och Finland. Mina arbetsuppgifter innefattade att sköta projektets logistik, anordna konferenser och workshops, skriva rapporter och liknande, delvis i samarbete med projektledaren Ulf Bertilsson, men huvudsakligen som självständigt arbete vid projektets kontor i Tanumshede. Sommaren 1999 arbetade jag som guide och informatör för Stiftelsen Nämforsen, vid den plats för levandegörande av Nämforsens hällristningsmiljö och undersökta boplats, som byggts upp vid forsens strand. Utbildning på universitets- och folkhögskolenivå samt gymnasieutbildning Mina huvudsakliga studier vid universitetet gjorde jag inom ämnena Arkeologi respektive Medeltidsarkeologi, till motsvarande magisternivå inom respektive ämne. Utöver detta tog huvudsakligen innan jag började med mina studier vid institutionen för arkeologi jag s.k. fristående kurser inom vissa andra ämnen vid Lunds universitet: Religionshistoria, 20p (motsvarande 30 hp), Lunds universitet, år Musikvetenskap, 20p (motsvarande 30 hp), Lunds universitet, år Judaistik, 20p (motsvarande 30 hp), Lunds universitet, år Geovetenskap, 7,5p (motsvarande 11,25 hp), Lunds universitet, år Dessförinnan hade jag även gått 2-årig musiklinje på Sundsgårdens Folkhögskola, På gymnasiet gick jag Naturvetenskaplig linje, Katedralskolan i Lund. Studentexamen VETENSKAPLIGA MERITER BESKRIVNING AV DEN EGNA VETENSKAPLIGA VERKSAMHETEN Sida 4 av 25

5 Som jag ser det har min vetenskapliga verksamhet hittills huvudsakligen bedrivits inom två olika verksamheter: den uppdragsarkeologiska verksamheten och universitetet. Det förra rör dels framtagandet av arkeologiskt källmaterial på ett vetenskapligt försvarbart sätt, dels beforskandet av detsamma inom ramen för den vetenskapliga publiceringen av resultaten, såväl i rapportform som i artikelform. Det andra rör huvudsakligen den forskning jag bedrivit för mitt avhandlingsarbete. Under större delen av den tid jag arbetade inom uppdragsarkeologin hade jag förmånen att arbeta inom ett relativt stort projekt med anledning av utbyggnaden till dubbelspårig järnväg och nödvändiga planskilda korsningar genom Skänninge. Projektet hade, utöver budgeterade medel för rapportskrivning, medel för den vetenskapliga bearbetningen och publiceringen av framkomna resultat. Inom detta projekt skrev jag ensam rapporterna för två av de större undersökningarna (Motalagatan-Skenaån samt Nya Motalagatan) samt samförfattade ytterligare en tillsammans med Rickard Hedvall (Vistenagatan-Linköpingsgatan). Tillsammans med Karin Lindeblad skrev jag även den artikel som behandlar bebyggelsen och utvecklingen i Skänninge under den sena vikingatiden och tidiga medeltiden. Artikeln ingår i den vetenskapliga publikation av Skänningeprojektet som kommer att släppas i slutet av augusti (några få dagar innan deadlinen för denna ansökan). Dessa år inom uppdragsarkeologin utgjorde min första mer sammanhängande anställning som arkeolog och jag menar att jag relativt snart efter anställning fick möjligheten och förtroendet att arbeta med den vetenskapliga bearbetningen av det material projektet genererat. Möjligen något okonventionellt inom akademisk arkeologi anser jag emellertid att inte bara författandet av vetenskaplig text är vetenskaplig verksamhet, utan även framtagandet av data genom det arkeologiska fältarbetet. Tätt förknippat med detta är den fortlöpande analysen, vilken är en förutsättning för ett stringent och kvalitativt fältarbete. Detta förmedlas sedan fortlöpande vid konferenser och seminarier, vilket även jag gjorde vid ett flertal tillfällen sökte jag och blev, under hög konkurrens, antagen till doktorandutbildningen i Historisk arkeologi vid Lunds universitet. Tjänsten i fråga var den första som utlystes vid institutionen på flera år och den samutlystes dessutom för institutionens samtliga fyra ämnen i konkurrens. Forskningsområdet kan sägas vara relativt nytt i Sverige och Norden, medan det ligger i tiden internationellt sett, särskilt inom Anglo-Saxisk forskning. Just att ämnet var nytt och fräscht och inte faller inom gamla mönster var något som betonades av handledarkollegiet i antagningsmotiveringen till doktorandtjänsten. Inom mitt avhandlingsarbete har jag arbetat mycket självständigt. Mitt avhandlingsarbete är en omfattande empirisk studie av tidigare nästan helt outforskade källmaterial, fr.a. arkeologiska och historiska källor. Dessa material diskuteras ingående utifrån tre teman: Sjukdomsförståelse, Läkare och läkerskor samt Läkekonster. Jag undersöker bland annat vad man under dessa perioder uppfattade och Sida 5 av 25

6 förstod som sjukdom, vilka som var verksamma som läkare i samhället, var de verkade, hur läkekonsten professionaliserades, samt vilka metoder man använde sig av för att läka och lindra. Jag poängterar vikten av att studera ämnet utifrån de nordiska källorna istället för att söka dra ogrundade paralleller till syd- och kontinentaleuropeisk antik och skolastisk läkekonst, så som ofta gjorts i tidigare forskning. Jag använder arkeologiskt material från svenskt område och skriftligt material från nordiskt område. Den teoretiska inspirationen hämtar jag framför allt inom humanistisk hälsoforskning, professionsforskning samt teoretiska resonemang om olika former av kunskap (påståendekunskap, färdighetskunskap, förtrogenhetskunskap). Jag disputerade på min omfattande avhandling den 26 april 2013, godkänd av en enhällig betygsnämnd. Under doktorandtiden har jag skrivit ytterligare tre artiklar med anknytning till mitt avhandlingsämne, varav en är tryckt, en är i tryck och en i manus hos redaktörer. Dessa artiklar har på olika sätt behandlat kvinnornas roll i relation till sjukdom, hälsa och läkekonst under medeltiden. Jag har även förmedlat mina forskningsresultat vid ett antal seminarier och konferenser, i Sverige och utomlands. I augusti 2012 var jag även inbjuden att som junior forskare presentera min forskning och delta i humanistisktvärvetenskapliga work shops och nätverksarbete, som hölls på Sigtunastiftelsen. Evenemanget finansierade av Riksbankens jubileumsfond, inom ramen för temat Forntiden har en framtid. Under slutfasen av mitt avhandlingsarbete har jag även varit med om att initiera projektet Nordens tidiga urbaniseringsprocesser i komparativ global belysning: förutsättningar, mekanismer och variation Inom detta projekt är jag framför allt intresserad av att i ett metaperspektiv studera orsaker till att människor väljer att flytta samman och organisera sig i mer eller mindre strikta former i vad som kan kallas urbana miljöer. Jag har även formulerat en projektplan för att arbeta med den materiella kultur från koncentrationslägerfångar från Ravensbrück som finns bevarad vid Kulturen i Lund. Teoretiskt kommer projektet att fokusera på materiell kultur som motstånd. Ravensbrückmaterialet kommer att analyseras som uttryck för motstånd mot avhumanisering och avindividualisering, som motstånd mot hotet om en bleknande civilhistoria före fångenskapen, som motstånd mot allt det fula lägret stod för och var, som motstånd mot exploateringen av fångarna som kvinnokroppar och som motstånd mot förbudet att ha personliga ägodelar över huvud taget. Därtill kommer jag att analysera föremålen utifrån deras potentialer som identitetsskapande, som meningsskapande (i betydelsen skapandes livsmening, i ett i hög grad livsvidrigt sammanhang), som normaliserande av en absurd livssituation och som viktiga ingredienser i rekonstruerandet av minnet av livet och världen före lägret och hoppet om livet efter det. Som personlig och sammanfattande reflektion över min forskning både den jag hittills bedrivit och den jag önskar bedriva i den nära framtiden skulle jag vilja karaktärisera den som människonära. Samtidigt som man kan säga att all arkeologisk forskning handlar Sida 6 av 25

7 om att studera människor, är det uppenbart att somlig är mer artefakt- eller arkitekturfokuserad, annan mer abstrakt teoretisk, osv. Jag tycker mig se en tydlig linje genom min forskning i att jag i den strävar efter att förstå och synliggöra de människor som befolkat det förflutna. Oavsett om det gäller deras förståelse för och uppfattning om sina kroppar och dess åkommor, om deras sätt att kommunicera kunskaper sinsemellan, om varför de valt att flytta samman i urbana miljöer eller om hur till synes anspråkslös materiell kultur kan utgöra ett halmstrå som hjälper människor att överleva, att förbli människor, under de mest omänskliga förhållanden, så intresserar jag mig för frågeställningar som är relativt intima och mentalitetshistoriskt färgade. PUBLIKATIONSFÖRTECKNING Monografier Bergqvist, J Läkare och läkande. Läkekonstens professionalisering i Sverige under medeltid och renässans. Lund Studies in Historical Archaeology no 16. Akademisk doktorsavhandling. 478 s. Peer review-granskade artiklar Bergqvist, J Gendered attitudes towards physical tending amongst the piously religious of late medieval Sweden. I: Medicine, Healing, Performance. Red. E. Gemi-Iordanou et al. Oxford: Oxbow Books, Ss Övriga vetenskapliga artiklar Bergqvist, J., Hetherington, L. & Mårtensson, K. I tryck. Betygskriterier en grund för kvalitativ och rättssäker bedömning. Ett rundabordssamtal initierat av projektgruppen för betygskriterier inom HT-fakulteterna. Konferensvolym för Högskolepedagogisk inspirationskonferens vid Lunds universitet Bergqvist, J Hon er læknir beztr. Kvinnornas roll inom läkaryrket i Norden under medeltiden, Artikelmanus till antologi, under arbete vid inst. för historiska studier, Göteborgs Universitet (kontaktperson: Annika Bünz). Bergqvist, J Uppsatsskrivande som forskningsbaserat lärande. I: Högskolepedagogisk reflektion och praktik. Proceedings från Humanistiska och teologiska fakulteternas pedagogiska inspirationskonferens Red. A. Maurits & K. Mårtensson. Lunds universitet. Ss Bergqvist, J Uppsatsskrivande som forskningsbaserat lärande och kursen som skrivargrupp. I: Högre utbildning, 2013, Vol. 3: nr 2, ss Bergqvist, J. & Lindeblad, K Storgårdar under vikingatid och tidigmedeltid. I: Borgare, bröder och bönder. Arkeologiska perspektiv på Skänninges äldsta historia. Red. R. Hedvall, K. Lindeblad, H. Menander. Stockholm: Riksantikvarieämbetet. Ss Sida 7 av 25

8 Bergqvist, J Kropp, själ och läkekonst. Kulturhistorisk tolkning av medicinska föremål från Vreta kloster, Fokus Vreta kloster. 17 nya rön om Sveriges äldsta kloster. Red. E. Regner, G. Tagesson, B. Alinder & L. Ladell. Bergqvist, J Spår av Religion i Uppåkra under 1000 år. I: Uppåkrastudier II. Fynden i centrum. Red. B. Hårdh, Arkeologiska Institutionen, Lunds Universitet. Vetenskapliga rapporter och rapportinlägg Bergqvist, J Bardskär in action på slagfältet vid Getaryggen? Getaryggen Delrapport för år Miliseum Rapport 2013:1. Jönköping: Jönköpings läns museum. Ss Bergqvist J Motalagatan-Skenaån. Skänninge 2:1 Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötland. Riksantikvarieämbetet. UV Öst rapport 2009:3. Dnr Bergqvist J Nya Motalagatan. Skänninge 2:1, 3:3, Plåtslagaren 1, 2 Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötland. Riksantikvarieämbetet. UV Öst rapport 2009:2. Dnr Bergqvist, J. & Bäck, M Sysslomannens tomt och kök i senmedeltidens Västerås. Eller - åter till Djäknegatan, Arkeologisk förundersökning och undersökning, Västmanland, Västerås stad, Kv Domkyrkan, Rudbeckianska skolan, RAÄ 232, UV bergslagen, Rapport 2009:2, Dnr och Bergqvist, J. & Hedvall, R Vistenagatan - Linköpingsgatan. Arkeologisk undersökning Skänningeprojektet. Kv Radiatorn, Skänninge 2:1, Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötland. Riksantikvarieämbetet. UV Öst rapport 2009:8. Dnr Bergqvist, J Ett par gravar från slutet av 1700-talet, Närke, Örebro Stad, Nikolaikyrkan 1, RAÄ 83, UV Bergslagen, Rapport 2007:1, Särskild arkeologisk undersökning, Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar. Bergqvist, J Sentida bebyggelse vid Lillåns södra strand, Närke, Örebro Stad, Kv Kilen 17, RAÄ 83, UV Bergslagen, Rapport 2007:2, Särskild arkeologisk undersökning, Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar. Bergqvist, J Tidigmedeltida bebyggelse och medeltida till tidigmodern odling i norra Skänninge, UV Öst rapport 2007:16, Linköping: Riksantikvarieämbetet UV Öst. Populärvetenskapliga artiklar Bergqvist, J. I manus. Om Medicinsk verksamhet i Skänninge under medeltiden, artikel i populärvetenskaplig publikation, publikation steg 3, Skänningeprojektet, RAÄ/UV Öst. Bergqvist, J Medeltida läkekonst i Norden. Byahornet 2014:2. Ss Sida 8 av 25

9 Bergqvist, J Arkeologiska spår efter bardskärerna i Nya Lödöse. Nya Lödöse. Staden under Gamlestaden. Arkeologiska undersökningar i Gamlestaden 3. Uddevalla: Bohusläns Museum/Västarvet. Ss Bergqvist, J Medicine professorns kirurgiska pincett, I: (red) Arcadius, Kerstin & Bogæus, Sofie, Skånska läkekonster. Medicinhistoria och folkmedicin från forntid till nutid, Skånes hembygdsförbunds årsbok Lund: Skånes hembygdsförbund. Bergqvist, J Hos biskopen, prosten och sysslomannen vid domkyrkan i Västerås, I: (Red) J. Holm, Blick för bergslagen 2007, Örebro: Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar. Bergqvist, J Nikolaikyrkans kyrkogård ett föränderligt rum i staden, (Red) J. Holm, Blick för bergslagen 2007, Örebro: Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar. Bergqvist, J Sekelskifte i kvarteret Kilen i Örebro, I: (Red) J. Holm, Blick för bergslagen 2007, Örebro: Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar. Recensioner Bergqvist, J Recension: Examensarbetet på lärarutbildningen. En kollektiv process, av Bengt Linnér & Katarina Lundin. Studentlitteratur, I: Högre utbildning, 2013, Vol. 3: nr 2, ss Bergqvist, J Recension: Arkeologiska upptäckter i Sverige, av Anna Lihammer. RIG nr , ss ÖVRIGA VETENSKAPLIGA MERITER Arbete utomlands: Çatalhöyük Research Project: Sommaren 2013 har jag arbetat som Supervisor / Excavator i projektet Çatalhöyük Research Project, som drivs av Ian Hodder. Jag har varit anställd under de sex veckor som den arkeologiska fältsäsongen varat. Arbetet har inneburit att jag haft ansvaret för undersökandet av en av de neolitiska byggnaderna i Çatalhöyük, samt handlett en student på platsen. Hodder har uttryckt att han är angelägen om min fortsatta medverkan, men huruvida jag kan det eller inte är beroende av min framtida arbetssituation och vad den kommer att medgiva. Hodder stödjer också helhjärtat om jag vill anknyta min framtida forskning till projektet. I slutet av min studietid arbetade jag som arkeolog på en arkeologisk undersökning i Schweiz samt en i Tyskland, sommartid. Bidrag vid nationella och internationella konferenser relaterade till forskningsområdet: Sida 9 av 25

10 Jag har medverkat i nationella och internationella konferenser dels när jag arbetade inom uppdragsarkeologin (4 stycken), dels under min doktorandtid (4 stycken). De senare har rört mitt avhandlingsarbete och mitt kommande forskningsprojekt, medan de tidigare har berört resultat från olika uppdragsarkeologiska projekt jag arbetat med. When bereaved of everything Items from the concentration camp of Ravensbrück recallingthe past and future. I session Archaeology and memory, av Þóra Pétursdóttir and Bjørnar Olsen, University of Tromsø. NTAG/Nordic Theoretical Archaeology Group, april 2014, Stockholm. Gendered attitudes towards hygiene and ill health amongst the piously religious in medieval Sweden. I session Medicine, Healing, Performance, TAG/ Theoretical Archaeology Group, december 2010, Bristol, Storbritannien. Gender differentiated attitudes towards ill health amongst the medieval piously religious? A discussion on the basis of medical and hygienic artifacts from Swedish monasteries. Nordic Research Network for Medieval Gender History, Stockholm april The art of healing as theory and as craft. Verbally and tacitly communicated knowledge within medieval medical practice. I session Innovation novel ways in the past, NTAG/Nordic Theoretical Archaeology Group, maj 2009, Trondheim/Stikelstad, Norge. Kropp, själ och läkekonst. Ett genusperspektiv på medicinska artefakter från Vreta kloster, Seminarium Fokus Vreta kloster, september Resultat från arkeologiska undersökningar vid Rudbeckianska skolan i Västerås, Stadsarkeologiskt forum i Västerås, mars Bebyggelse, hantverk och odling. Skänninge under vikingatid och tidig medeltid, Seminarium om Östergötlands medeltid, Linköping, mars Om Skänningeprojektet, Stadsarkeologiskt Forum, Stockholm, mars Hantverk i Skänninge, Stadsarkeologiskt Forum, Stockholm, mars Övrigt: Förutom de ovanstående föredrag/papper, som presenterats vid konferenser, har jag hållit vetenskapliga föredrag/papper i olika andra sammanhang, framför allt i olika seminarieserier utomlands och i Sverige, i forskarskola och för länsstyrelse: Läkare och läkande. Läkekonstens professionalisering under medeltid och renässans. Forskarseminarieserien Hälsa för humanister, Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet, 25 november Sida 10 av 25

11 The art of healing in Sweden ca studied through its material culture and written sources. Inbjuden föreläsare. Department of Archaeology, University of Cambridge, 23 maj Läkekonsten i Sverige under medeltid och renässans, Seminariet för tidigmoderna studier vid Lunds universitet, 2 mars Kropp, själ och läkekonst ett genusperspektiv på medicinska artefakter från svenska klostermiljöer, Forskarseminarium i Historisk arkeologi, Institutionen för arkeologi och antikens historia, Lunds universitet, 15 december Storgården norr om Skenaån i Skänninge, Forskarseminarium i Historisk arkeologi, Institutionen för arkeologi och antikens historia, Lunds universitet, 17 november Medicinsk verksamhet i Sverige under medeltid och tidigmodern tid, belyst genom dess materiella kultur tankar i början av ett projekt, Forskarseminarium i Historisk arkeologi, Institutionen för arkeologi och antikens historia, Lunds universitet, 11 november The impact of international interaction on medical practice in Sweden during the Middle Ages and Early Modern Times - Reflections at the starting point of a PhD project, The seminar Mobility & Interaction. The archaeology of transfer, Aten, oktober Studiet av medicinsk verksamhet i Östergötland/Sverige under medeltiden, belyst utifrån dess materiella kultur. Möjligheter och begränsningar, Linköpings Universitet, Tema Hälsa och Samhälle, maj Vikingatida och tidigmedeltida bebyggelse i norra Skänninge, Länsstyrelsen i Östergötland, 18 oktober Peer Review-uppdrag: Jag har under sommaren 2013 utfört en Peer Review-granskning av en artikel om Köpenhamns tidiga urbanisering för Danish Journal of Archaeology. PEDAGOGISKA MERITER PEDAGOGISK EGENREFLEKTION Den egna lärarrollen Jag har hittills undervisat vid universitetet inom så till synes vitt skilda områden som vetenskapsteori, fältarkeologisk metodik och högskolepedagogik, för så vitt skilda Sida 11 av 25

12 grupper som utbytesstudenter som bara läser arkeologi bredvid sin egentliga utbildning, masterstudenter i de arkeologiska ämnena som skriver sitt examensarbete och fakultetslärare som handleder uppsatsskrivande studenter. Det förutsätter att jag har en viss kunskapsbredd, men utöver det så handlar det egentligen hela tiden om att med stor respekt försöka möta och se människor där de befinner sig i sin inlärningsprocess och hjälpa dem att utvecklas enligt egen förmåga. Det kräver flexibilitet och en syn på den egna lärarrollen som en kommunicerande part av flera i undervisningssituationen. Det jag tycker är allra roligast och mest givande när jag undervisar är att se studenter (människor) växa, finna sina potentialer och utveckla dessa och att stötta dem under vägen. Inget är så tillfredsställande som att se hur en student överträffar det hon eller han trodde sig kapabel till och höja sin svansföring. Jag ser mig själv som en i hög grad coachande lärare. Jag hoppas att pedagogen Dennis Fox skulle ha liknat mig vid en reseledare och trädgårdsmästare, så som han beskriver i the travelling and the growing theory (Fox 1983), en i raden av flera, vilka arbetat med att guida och främja växtförhållandena i trädgården (dvs. studentens lärandesituation). Jag vill helst inte styra alltför strikt, utan vara observant för vad individuella studenter behöver för att kunna söka sig fram och finna egna vägar. Det är en större utmaning för såväl studenten som läraren, men därmed sannolikt även mer utvecklande. En fara för den mycket entusiastiska och ambitiösa läraren kan vara att man ofrivilligt och omedvetet glider över till att bli alltför formande (jfr Fox 1983, s. 161f). Under min tidiga undervisning kunde jag ibland i mig själv se en fara för detta, genom en tendens till att tro att alla vill vara lika ambitiösa som jag själv och har lika höga krav på sig själva som jag har. Jag såg min roll som att stötta och uppmuntra och kanske pusha för detta. I de fall en student inte uppvisade en sådan ambitionsnivå ville jag gärna driva på och hitta förlösande infallsvinklar, i syfte att alla studenter skulle sträva lika högt. Jag vill fortfarande att studenter ska göra sitt allra bästa, men med åren har jag blivit mer medveten om att det kan finnas en mängd olika syften bakom en students studier och att ambitionsnivån kan variera därefter. Min förmaning till mig själv har sålunda varit att acceptera detta och att framför allt vara lyhörd; att skilja på min egen och studentens ambitionsnivå. Samtidigt vet jag hur inspirerande jag själv har tyckt att det har varit och är med lärare som brinner för det de undervisar i och som visar att de tror på ens förmåga att överträffa sig själv. Jag vill alltså vara lyhörd för den enskilda studentens vilja, ambition och förmåga. Samtidigt är jag en lärare som tycker det är viktigt att ställa krav på studenter. Universitetsstudier bör vara krävande, helt enkelt därför att det är mer utvecklande. Jag tycker att jag ibland kan ana en tendens till ängslan, både inom pedagogisk litteratur och hos kollegor, för att man riskerar att skrämma bort studenter om man ställer höga krav. Man vill vara snäll. Kanske vill man även att genomströmningen på kurserna ska vara så hög som möjligt. Jag tror dock att detta är destruktivt i det långa loppet och att man gör såväl studenterna, som de egna universitetsämnena och humanioras roll i samhället i stort, en otjänst. Att det ställs krav är snarare ett kvalitetssignum och i förlängningen Sida 12 av 25

13 höjer det status på såväl den specifika examen, utbildningen och institutionen, som på ämnesgruppen (humanistiska utbildningar) i stort. Gruppdynamik och pedagogiska vinster med ett gott gruppklimat Jag är mycket intresserad av gruppdynamik och gruppklimat och brukar i min undervisning lägga stor vikt vid att försöka få studenterna att känna sig trygga med varandra och aktivt och på ett konstruktivt sätt delta i varandras utvecklingsprocesser. Jag har framför allt arbetat med detta i de kurser i uppsatsskrivande som jag har hållit. Uppsatsskrivandet kan vara ett tämligen ensamt arbete. Jag har strävat efter att minimera denna känsla hos studenterna genom att uppmuntra en gruppidentitet. Det är viktigt att främja ett gott gruppklimat med öppna diskussioner från första stund, där studenterna kan fungera som varandras kritiska vänner eller peer reviewers. Här är lärarens ledarroll mycket viktig för att slå an tonen och tydligt signalera att man håller högt i tak. Vinsterna med ett sådant arbetsklimat är många. Genom att varje student under kursens gång fortlöpande tar aktiv del i de andras arbeten deras texter och arbetsprocesser vidgas den enskilde studentens erfarenhet utöver det egna projektarbetet, till en erfarenhet som omfattar flera projektarbeten. På så vis framträder svagheter och styrkor i de egna arbetena tydligare och studenterna får utökade möjligheter till att under arbetets gång ta till sig intryck som kan bidra till att utveckla och vid behov modifiera element i de egna genomförandena. Jag har också poängterat att studenterna faktiskt inte konkurrerar med varandra. Det finns inom det betygssystem som tillämpas inte ett begränsat antal VG att disponera inom gruppen. Snarare har de mycket att vinna i sin egen inlärnings- och utvecklingsprocess på att kritiskt granska varandra och komma med konstruktiv återkoppling. Pedagogisk grundsyn och metodik Under senare år har jag bl.a. inspirerats av den pedagogiska metoden Inquiry-Based Learning (IBL). Den innebär att studenter själva aktivt söker och skapar kunskap genom att egna erfarenheter betonas och att undervisningen följer denna process (t.ex. Myrvold 2009). Metoden kallas på svenska forskningsbaserat lärande eller ibland studentforskning. I olika forskningsaktiviteter tränar studenterna olika aspekter av kritiskt tänkande, självreflektion och färdigheter för livslångt lärande. IBL innebär emellertid även att ett metaperspektiv anläggs, så att lärande- och forskningsprocessen medvetandegörs hos studenterna (ibid. 2009, s. 2ff.). Jag har framför allt arbetat med metoden på de uppsatsskrivarkurser jag designat och hållit, vilket passat mycket bra, då uppsatsskrivande kan sägas vara IBL-orienterat i sig själv. Jag har även använt det i utvecklandet av en högskolepedagogisk kurs för fakultetslärare. Studenterna formulerar sina egna problemställningar för forskningsuppgifter som de sedan utför och skriver om, och de olika momenten diskuteras och ventileras utförligt. Studenterna förses med verktyg och teoretisk kunskap vid föreläsningar och seminarier. De läser andras texter, vilka sedan analyseras med Sida 13 av 25

14 avseende på teori, metod, argumentation, konklusion, osv. Med hjälp av de teoretiska ramarna för IBL har jag tydliggjort och utvecklat detta ytterligare. Ett utökat och mer medvetet användande av IBL har till exempel syftat till att hjälpa studenterna att verkligen använda sig av de kunskaper i teori och metod när de skriver sina egna forskningshistoriska kapitel och väljer teoretiskt perspektiv för uppsatserna. Det är en angelägen förändring eftersom den information som lyfts fram i litteratur och på föreläsningar annars tenderar att bli lösryckt och svårbegriplig och dessutom riskerar att snabbt falla i glömska. Med större inslag av IBL blir kunskaperna förhoppningsvis i högre grad överförbara på den egna forskningsuppgiften, som en transfer-effekt (jfr Braddley et al ff., 176ff). IBL bidrar också till att undervisningen mer effektivt kan anpassas till den enskilde studentens kunskapsnivå och behov. För att återknyta till Fox resonemang om olika lärarroller och lärprocesser, skulle man kunna säga att IBL-inspirerad undervisning är en lärandeprocess som genom sin yvighet tar längre tid i anspråk, men som i sannolikt också resulterar i en djupare och mer nyanserad varför inte artrik? kunskap. Jag vill dock, i anslutning till detta, även poängtera att jag inte är en motståndare till regelrätta katederföreläsningar. Jag kan mycket väl se fördelarna även med sådan undervisning, men jag tror på att inom ramen för en kurs och även ett enskilt undervisningstillfälle variera undervisningsinslagens karaktär. Bildning och de generella kompetensernas värde En annan fråga som har engagerat mig är generella eller generiska kompetenser och även frågan om humanistiska ämnens bildande roll. Att förespråka det senare kan ibland nästan vara som att svära i kyrkan, inte minst i relativt yrkesorienterade och arbetsmarknadstillvända utbildningar som de arkeologiska. Samtidigt är det något som har stor aktualitet. I ett pilotprojekt som under två år ( ) löpte vid de Humanistiska och teologiska fakulteterna, Lunds universitet, diskuterade ett antal universitetslärare hur vi skulle kunna tydliggöra detta för våra respektive ämnens studenter. Jag var en av projektets deltagare. I projektet poängterades vikten av att stärka studenternas professionella självförtroende och att även mer generella kompetenser bör tydliggöras och medvetandegöras för dem inom undervisningen. Humanioras attraktionsvärde i samhället och på arbetsmarknaden går utöver de ämnesspecifika kompetenserna (Alsheimer 2004). Förmågan att kritiskt värdera stora mängder komplex information, att ifrågasätta, att kontextualisera och kreativt analysera den, och på ett elegant sätt verbalisera detta, är exempel på mer generella kompetenser som humanistisk ut/bildning brukar anses stå för. Dessa kompetenser kräver en bred (ut- )bildning som möjliggör associationer och kritisk jämförelse. Pedagogen William Perry har påpekat hur svårt det är att skilja en individs personliga utveckling från hens utveckling som analytisk student eller forskare (Perry 1988, s. 158). Så tror jag också att det är; det är kommunicerande kärl, och därför, menar jag, är ett bredare synsätt på utbildning, än som varandes enbart ämnesmässig, viktigt. Sida 14 av 25

15 Arkeologi är ett humanistiskt ämne med traditionellt sett relativt specifika arbetsmarknadsrelevans, och jag menar att vi ska värna den specifika yrkesrelevansen. För att vi med gott samvete ska kunna uppmuntra våra studenter att söka arbete inom ett vidare fält i namn av sin humanistiska utbildning (vilket ofta är många studenters verklighet efter examen) är det emellertid viktigt att vi även vågar lyfta de mer generella kompetenserna och synliggöra dessa genom hela utbildningen. En utbildning inom de historisk-arkeologiska ämnena kan ge både de ämnesspecifika och yrkesorienterade förmågorna och de genreriska humanistiska komptenser som nämns ovan. Dessutom kan vi ge våra studenter många generellt användbara kompetenser som är mer speciella för våra ämnen, som förmågan att tänka i tidsdjup, förmågan att översätta en tvådimensionell gestaltning till en tredimensionell förståelse, samt vanan att kombinera humanistiska och naturvetenskapliga metoder, tänkesätt och kommunikationer. Detta bör genomsyra utbildningarna hos oss och färga såväl kursupplägg som litteraturval, vilket kan göras med hjälp av allt från IBL och val av uppsatsämnen, till att framhäva värdet av att även läsa hela böcker (där längre resonemang kan föras), inte bara artiklar (där kortare, mer komprimerade resonemang förs). Sammanfattningsvis kan jag säga att jag ser en tydlig utveckling i mig själv som universitetslärare; en utveckling som jag tror gått relativt snabbt. Detta, tänker jag mig, kan förmodligen delvis förklaras med att jag hade vissa pedagogiska erfarenheter i form av olika slags förmedling och undervisning (av både barn och vuxna), redan innan jag började vid akademien. Men det beror ännu mer, tror jag, på att jag tycker att det är intressant med pedagogik och inspirerande att ta del av andras erfarenheter och idéer i ämnet. Samtidigt finns det naturligtvis oändligt mycket mer för mig att erfara, lära mig och utveckla; något jag ser fram emot. Referenser Alsheimer. L Bildningsresan. Från ensidig instrumentell utbildning till sammanhangsskapande bildning. Stockholm: Prisma. Fox, Dennis Personal Theories of Teaching. Studies in Higher Education Vol. 8 No. 2. London: Routhledge. Myrvold, K Forskningsbaserad undervisning. Utvärdering av övningar på en religionshistorisk kurs. Lund. Perry, William G Different Worlds in the Same Classroom. Improving Learning: New Perspectives. Red: Paul Ramsden. Nichols Publishing Company. UNDERVISNINGSERFARENHET Sida 15 av 25

16 Min sammanlagda undervisningserfarenhet vid Institutionen för arkeologi och antikens historia i Lund uppgår till 1128 klocktimmar (t.o.m. VT 2014). Jag har undervisat såväl på grundnivå som på avancerad nivå. Jag har haft kursansvar och har själv planerat och lagt upp kursers innehåll. Den mesta undervisningen har bedrivits på engelska. Jag har även konstruerat en kurs, haft delat kursansvar och undervisat fakultetslärare i högskolepedagogik på fortsättningsnivå vid Center for Educational Development, för HT-fakulteterna vid Lunds universitet Jag har tagit sammanlagt 7,5 hp i högskolepedagogik vid Humanistisk-Teologiska Fakulteten vid Lunds universitet. Jag har även fortbildat mig vid ex. den stora internationella konferensen ICED 2014, där jag ffa intresserade mig för Structures for pedagogical and educational development. Hösten 2013 håller jag i en kurs om projektarbete som arbetsform, för studenter på masternivå. Kursen är avslutande delkurs på en fältarkeologisk terminslång kurs, ARKN06:6. Sedan våren 2010 har jag vid Institutionen för arkeologi och antikens historia i Lund hållit kursen Master s Thesis (Examensarbete för masterexamen, 30hp, först kurskod ARKM01, senare ämnesindividuella kurskoder ARK M21, ARK M22, ARK M23 & ARK M24). Även de studenter som valt att skriva magisteruppsats samt masterpåbyggnadsuppsats (ARKM02 & ARKM04), har gått kursen. Inför kursens introducerande i masterprogrammet VT 2010 fick jag i uppgift att planera och konstruera kursen och dess innehåll utifrån kursplanen och jag har sedan dess (varje vårtermin) hållit i de moment av kursen som inte utgörs av den individuella studenthandledningen, utan av seminarier och föreläsningar. Kursen har hållits på engelska. Arbetet med dessa kurser utgör den största delen av min undervisningserfarenhet. Under hösten 2008 och 2009 undervisade jag dessutom i fält på kursen Fältarkeologi och landskapstolkning i praktik och teori: Arkeologisk och byggnadsarkeologisk undersökning (ARKM13:4). Kursen bedrevs som arkeologisk undersökning av Uppåkra järnåldersboplats. Vid min heminstitution har jag även hållit enstaka föreläsningar på andra kurser, huvudsakligen med anknytning till mitt avhandlingsämne (SAS-kursen Health and diet through human history, SAS-kursen Life and death, SAS-kursen Life and death, HOSA03 Bioarkeologi). Hösten 2012 utvecklade och ledde jag, tillsammans med Maria Larsson, CED, kursen Att handleda studenters skrivande. Högskolepedagogisk påbyggnadskurs för HTfakulteternas lärare, Lunds universitet, samt höll i en av tre föreläsningar på kursen. Kursen har även givits 2013 och 2014 och kommer att ges igen hösten PEDAGOGISK UTBILDNING Sida 16 av 25

17 Jag har tagit sammanlagt 7,5 hp i högskolepedagogik vid Humanistisk-Teologiska Fakulteten vid Lunds universitet. Dessa fördelar sig på Högskolepedagogisk grundkurs, 2010, 3 hp. Paper: På gemensam resa. Kursen för masterexamensarbete som skrivargrupp. Högskolepedagogisk fortsättningskurs, 2011, 4,5 hp, Paper: Utökad IBL för att maximera masterstudenters djupförståelse av och förmåga till teoretisk perspektivisering i sina uppsatsarbeten. KURSUTVECKLING OCH UTBILDNINGSADMINISTRATION Jag har ensam utvecklat den teoretiska och metodiska uppsatskursen på kurserna Master s Thesis (Examensarbete för masterexamen, 30hp, först kurskod ARKM01, senare ämnesindividuella kurskoder ARK M21, ARK M22, ARK M23 & ARK M24). Magisteruppsatskursen och masterpåbyggnadskursen (ARKM02 & ARKM04), samt varit kursansvarig på dessa kurser. Jag har, tillsammans med Maria Larsson vid CED, utvecklat och ansvarat för kursen Att handleda studenters skrivande. Högskolepedagogisk påbyggnadskurs för HTfakulteternas lärare, Lunds universitet, hösten Kursen kommer även att hållas hösten Jag var en av deltagarna i pilotprojektet Kompetensers användbarhet vid Humanistisk- Teologiska Fakulteten, Lunds universitet Jag ingår i en projektgrupp som ska utveckla en masterkurs om 15hp på temat textualitet. Kursen kommer att ta upp frågor om texttolkning, källkritik och användandet av texter som källmaterial i de fyra olika ämnesområdena vid Institutionen för arkeologi och antikens historia, Lunds universitet. PEDAGOGISKA ARBETEN OCH LÄROMEDEL Inom ramen för de högskolepedagogiska kurser jag tagit har jag författat två uppsatser. I uppsatsen På gemensam resa. Kursen för masterexamensarbete som skrivargrupp diskuterar jag och reflekterar kring olika lärarroller och min egen utveckling som universitetslärare. I uppsatsen Utökad IBL för att maximera masterstudenters djupförståelse av och förmåga till teoretisk perspektivisering i sina uppsatsarbeten diskuterar jag utmaningen i att möta en såväl kunskapsmässigt som ämnesmässigt heterogen studentgrupps skiftande behov och förutsättningar. Problematiken diskuteras utifrån en konkret kurs, nämligen den internationella masterexamenskurs, som jag hållit i sedan dess start Jag föreslår ett Sida 17 av 25

18 stort inslag av Inquiry Based Learning, eller forskningsbaserat lärande, för att i så hög grad som möjligt få studenterna att känna att de kan ta vid och utvecklas från de individuella förutsättningarna. Arbetet var samtidigt en kursutveckling av ämneskurserna Master s Thesis. Denna uppsats används sedan dess (2012) som kurslitteratur på motsvarande Högskolepedagogisk fortsättningskurs. Jag har dessutom presenterat mina idéer och de resultat kursutvecklingen givit på en högskolepedagogisk inspirationskonferens vid Lunds universitet, 2012, under titeln Uppsatsskrivande som forskningsbaserat lärande. Pappret kommer att publiceras i den konferensvolym som planeras att utkomma hösten Jag har även skrivit en artikel i ämnet vilken är publicerad i tidskriften Högre utbildning, 2013, Vol. 3: nr 2. För Högre utbildning Vol. 3: nr 2, 2013 har jag även recenserat en bok, Examensarbetet på lärarutbildningen. En kollektiv process, av Bengt Linnér och Katarina Lundin, utgiven på Studentlitteratur ÖVRIGA PEDAGOGISKA MERITER Under 7 månader var jag anställd som handledare/utbildare vid Utbildningshuset Öresund, Malmö kommun. Jag undervisade då vuxna arbetssökande i grundläggande datorkunskap, Officepaketet samt Dreamweaver. Under sju månader arbetade jag som vikarierande fritidspedagog på framför allt Sorgenfriskolan i Malmö. VÄRDERING AV PEDAGOGISKA INSATSER Jag har relativt stor undervisningserfarenhet i jämförelse med många andra nydisputerade. Jag har, framför allt genom kursansvaret och uppbyggnaden av de teoretiska och metodiska momenten på magister- och masteruppsatskurserna i arkeologi, historisk arkeologi, antikens kultur och samhällsliv samt historisk osteologi, fått ta ett stort utbildningsansvar vid Institutionen för arkeologi och antikens historia i Lund. Jag har undervisat i så olika ämnen som fältarkeologisk metodik och vetenskapsteori, uppsatsskrivandets hantverk och mer ämnesspecifika saker som läkekonst och kroppsuppfattning under medeltiden i Norden och Europa. Jag har blivit ombedd att under hösten hålla en kurs om kulturmiljölagstiftning och uppdragsarkeologisk projektformulering. Mitt projektarbete (om kursutvecklingen av masteruppsatskurserna vid min heminstitution) på den högskolepedagogiska fortsättningskursen vid HT-fakulteten vid Sida 18 av 25

19 Lunds universitet, ledde till att jag tillfrågades av CED (som har hand om den högskolepedagogiska utbildningen) om att vara med och utveckla en högskolepedagogisk kurs för fakultetens lärare om att handleda studenters uppsatsskrivande. Detta får ses som ett starkt erkännande av kvaliteten och allmänintresset av mina pedagogiktankar kring studenters uppsatsskrivande. Den återkoppling på min undervisningsmetodik och pedagogik samt kursupplägg, som jag fått från såväl studenter som lärare vid fakulteten, har över lag varit mycket positiv. ADMINISTRATIVA MERITER OC LEDNINGSUPPDRAG UPPDRAG OCH ERFARENHETER Under min tid som doktorand vid Lunds universitet har jag dessutom engagerat mig i diverse fora, där jag fått värdefulla administrativa erfarenheter, både på institutionsnivå och på fakultetsnivå. Jag har även administrativ erfarenhet som kursansvarig för universitetskurser, samt mångårig administrativ erfarenhet från projektarbeten inom uppdragsarkeologin och annan arkeologisk projektverksamhet. Jag har administrativ erfarenhet efter att under flera år ( ) ha varit kursansvarig för institutionens magister- och masteruppsatskurser. Jag har även utvecklat och administrerat en högskolepedagogisk kurs vid HT-fakulteten, Lunds universitet. Under perioden juli 2009 t o m juni 2011 satt jag som doktorandrepresentant som ordinarie ledamot i Forskningsnämnden, Humanistiska fakulteten, Lunds universitet. Under perioden juli 2009 t o m juni 2012 satt jag som doktorandrepresentant som ledamot i Lärarförslagsnämnden, Humanistiska fakulteten, Lunds universitet (ordinarie fr.o.m. juli 2011 t.o.m. februari 2012, suppleant fr.o.m. juli 2009 t.o.m. juni 2011 samt fr.o.m. mars t.o.m. juni 2012). Under perioden januari 2008 t o m juni 2011 satt jag som doktorandrepresentant i institutionsstyrelsen och i ledningsgruppen vid Institutionen för arkeologi och antikens historia, Lunds universitet. Från mitt arbete inom uppdragsarkeologin vid UV Öst och UV Bergslagen har jag omfattande och flerårig administrativ erfarenhet genom utformande och genomförande av upphandlingsärenden och projektplaner, samt av projektledarskap i arkeologiska uppdragsärenden. Jag arbetade självständigt eller i grupp, med samtliga moment från projektens början till dessas slutföranden, inklusive rapportskrivning och annan förmedling av resultat. Sida 19 av 25

20 Vid Riksantikvarieämbetet UV Bergslagen fick jag 2007, tillsammans med Leif Karlenby, förtroendeuppdraget att utforma kontorets kunskapsuppbyggnadsplan. för RAÄ UV Bergslagen. Inom ramen för min anställning som projektassistent i RockCare (Riksantikvarieämbetet), arbetade jag bland annat med att planera, arrangera och rapportera projektetsinformations- och expertmöten, konferenser, fältseminarier, med mera. Jag fungerade även som förbindelselänk mellan konsulter och andra projektets medarbetare, inom och utom Sverige. Under våren 2006 var jag engagerad som fackombud för DIK vid RAÄ UV Öst, innan jag flyttade därifrån till min tillsvidaretjänst vid UV Bergslagen. MEDVERKAN VID PLANERING OCH GENOMFÖRANDE AV KONFERENSER Jag har, tillsammans med Mats Mogren och Ulla-Isabel Zagal-Mach Wolf, medverkat till att ordna två endagarsseminarier vid Lunds universitet, inom ramen för projektet Nordens tidiga urbaniseringsprocesser i komparativ global belysning: förutsättningar, mekanismer och variation Vid Institutionen för arkeologi och antikens historia i Lund var jag under en tid, tillsammans med Deborah Olausson, arrangör för föreläsningsserien Lunchseminarier. Som projektassistent inom Riksantikvarieämbetets projekt RockCare hade jag 2001 ett stort ansvar för arrangerandet av en internationell flerdagarskonferens i Tanumshede, på ämnet hällristningar, tolkningar och dokumentationsmetoder. LEDARSKAPSUTBILDNING Jag har gått två olika kortare projektledarutbildningar under min tid som anställd vid Riksantikvarieämbetet UV Öst åren Den ena kursen handlade om projektledarskap, gruppdynamik och dylikt. Den andra kursen hade mer juridisk inriktning och behandlade ansvar och juridiska spörsmål när man arbetar som projektledare med personalansvar. Jag är mycket intresserad av ledarskapsfrågor och skulle gärna fortbilda mig inom detta. MERITER FRÅN OMVÄRLDSKONTAKTER OCH FRÅN INFORMATION OM FORSKNING OCH UTVECKLINGSARBETE Sida 20 av 25

Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan

Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan Sida 1(5) Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan Ansökan ska vara disponerad enligt nedanstående mall. Ansökan med bilagor, 1 ex av åberopade

Läs mer

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Kvalitetskriterier för utnämning till docent vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet. Riktlinjer fastställda av

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs

Läs mer

Akademisk meritportfölj vid Lunds Tekniska Högskola

Akademisk meritportfölj vid Lunds Tekniska Högskola 1 2015-03-31 Dnr STYR 2015/319 LTHs styrelse Akademisk meritportfölj vid Lunds Tekniska Högskola Instruktion för dokumentation av akademiska meriter. Postadress Box 118, 221 00 LUND Besöksadress John Ericssons

Läs mer

Förtydligande om avsnitt 4. Pedagogiska meriter i KTH:s CVmall för anställning av lärare

Förtydligande om avsnitt 4. Pedagogiska meriter i KTH:s CVmall för anställning av lärare Förtydligande om avsnitt 4. Pedagogiska meriter i KTH:s CVmall för anställning av lärare 4.1. Beskriv kort din profil som lärare (högst en halv sida). Berätta kort (cirka en halv sida) om dig själv, ditt

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

KURSPLAN Pedagogik, 31-60 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Pedagogik, 31-60 hp, 30 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Pedagogik, 31-60 hp, 30 högskolepoäng Education, 31-60, 30 credits Kurskod: LPEB17 Fastställd av: VD 2007-06-18 Gäller fr.o.m.: Ht 2011, Reviderad 2011-06-22 Version: 1 Utbildningsnivå: Utbildningsområde:

Läs mer

Anvisningar till dig som söker en anställning som biträdande universitetslektor, universitetslektor eller professor vid Ekonomihögskolan

Anvisningar till dig som söker en anställning som biträdande universitetslektor, universitetslektor eller professor vid Ekonomihögskolan 1 INFORMATION Granskad: 2014-06-01 Reviderad: 2014-06-01 Kansli EHL Åsa Quensel Ahnfelt Anvisningar till dig som söker en anställning som biträdande universitetslektor, universitetslektor eller professor

Läs mer

Chalmers Pedagogiska Portfölj

Chalmers Pedagogiska Portfölj Chalmers Pedagogiska Portfölj Nedan är ett utdrag ur Chalmers arbetsordning vad gäller definition och föreskrifter om pedagogisk skicklighet ( 4.2.2). Därefter följer instruktioner för utformning av den

Läs mer

Utbildningsplan för översättarprogrammet, 120 högskolepoäng. Professional Translation Programme, 120 higher education credits

Utbildningsplan för översättarprogrammet, 120 högskolepoäng. Professional Translation Programme, 120 higher education credits Humanistiska fakultetsnämnden Utbildningsplan för översättarprogrammet, 120 högskolepoäng Professional Translation Programme, 120 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Beslut om fastställande

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

Hvordan lykkes vi ved Lunds Pedagogiske Akademi?

Hvordan lykkes vi ved Lunds Pedagogiske Akademi? Hvordan lykkes vi ved Lunds Pedagogiske Akademi? Thomas Olsson NOKUT 2015 Grieghallen, Bergen, Norge 20 maj 2015 LUNDS UNIVERSITET Lunds Tekniska Högskola 2015 Lunds universitet Grundat 1666 8 fakulteter

Läs mer

Arkeologiska metoder i uppdragsarkeologin

Arkeologiska metoder i uppdragsarkeologin Arkeologiska metoder i uppdragsarkeologin Konferens om arkeologiska metoder...metodkonferens? Metodkonferenser en flashback 1976: Arkeologisk undersökning målsättning och planering (Göteborg) 1977: Boplatsundersökningar

Läs mer

Meritportfölj Till hjälp för sökande till läraranställningar och för lärare som söker befordran har Högskolan i Skövde utformat nedanstående förslag på hur man kan sortera sina handlingar i en meritportfölj.

Läs mer

Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning

Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET 1999-01-26 Enheten för pedagogisk utveckling Hans Strand Ledamöterna i Pedagogiska rådet Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning Sedan ht 1996 har jag

Läs mer

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Gäller från 2012 Teorier och metoder för forskning om sociala representationer,

Läs mer

Religionskunskap 1 15 hp, delkurs 1 Religionshistorisk introduktion (7,5 hp)

Religionskunskap 1 15 hp, delkurs 1 Religionshistorisk introduktion (7,5 hp) Linköpings Universitet Institutionen för kultur och kommunikation IKK Religionsvetenskaplig grundkurs 790G01 Religionskunskap 1 15 hp, delkurs 1 Religionshistorisk introduktion (7,5 hp) Studiehandledning

Läs mer

Masterprogram i humaniora. Inriktning retorik. Studieplan

Masterprogram i humaniora. Inriktning retorik. Studieplan Uppsala universitet Historisk-filosofiska fakulteten Litteraturvetenskapliga institutionen Masterprogram i humaniora Inriktning retorik Studieplan 1 Studieplan Masterprogram i humaniora 120 Hp Inriktning

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter

Läs mer

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits Utbildningsplan för Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits 1. Inrättande och fastställande Utbildningsplanen för Masterprogram

Läs mer

Konsthögskolan i Umeå

Konsthögskolan i Umeå Konsthögskolan i Umeå Kandidatprogrammet i fri konst, 180 hp Masterprogrammet i fri konst, 120 hp Konsthögskolan är vackert och centralt belägen vid Umeälvens strand. Skolan startade 1987, i före detta

Läs mer

Utbildningsplan för. Masterprogram

Utbildningsplan för. Masterprogram Reviderad av Grundutbildningsnämnden på uppdrag av Styrelsen för utbildningsvetenskap 2014-12-18 Dnr LiU-2014-00707 Utbildningsplan för Masterprogram inom det utbildningsvetenskapliga området med examen

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology)

Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology) Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology) Fastställd av Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten 2015-06-09. Studieplanen gäller för utbildning som avslutas

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll universitetslektor samt biträdande universitetslektor

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Ekonomisk historia

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Ekonomisk historia Sid 1 (8) för utbildning på forskarnivå i Ekonomisk historia Syllabus for the PhD program in Economic History Omfattning: 240 högskolepoäng/120 högskolepoäng Examen: Filosofie doktorsexamen/ filosofie

Läs mer

Information till dig som söker läraranställning eller ansöker om befordran som lärare vid X-högskolan

Information till dig som söker läraranställning eller ansöker om befordran som lärare vid X-högskolan Information till dig som söker läraranställning eller ansöker om befordran som lärare vid X-högskolan MERITPORTFÖLJ En meritportfölj är en sammanställning av dina kunskaper och erfarenheter. I detta dokument

Läs mer

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing Dnr HS 2015/171 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i marknadsföring Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll Övergripande bedömningsgrunder... 3 universitetslektor

Läs mer

Meritering för anställning

Meritering för anställning Personalsektionen BILAGA 1. 2011-12-08 Handläggare Frida Proos Meritering för anställning Mallen Meritering för anställning ska användas av sökande till anställning som professor, adjungerad professor,

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Ämnet teknisk psykologi omfattar utvecklingen av effektiva produktsystem och produkter med hänsyn

Läs mer

PEDAGOGISK MERITPORTFÖLJ Jarkko Erikshammar. Senaste uppdateringen: 2014-06-09 1/7

PEDAGOGISK MERITPORTFÖLJ Jarkko Erikshammar. Senaste uppdateringen: 2014-06-09 1/7 PEDAGOGISK MERITPORTFÖLJ Jarkko Erikshammar Senaste uppdateringen: 2014-06-09 1/7 Innehållsförteckning Pedagogisk grundsyn... 3 Vad karaktäriserar en bra lärare?... 3 Studenten... 4 Undervisningen... 4

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL LOGISTIK. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL LOGISTIK. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL LOGISTIK TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Industriell logistik omfattar förädlingsflöden och deras styrning. Produktionsplanering, transportplanering,

Läs mer

RIKTLINJER RIKTLINJER FÖR ANSTÄLLNING OCH BEFORDRAN AV LÄRARE VID HÖGSKOLAN VÄST

RIKTLINJER RIKTLINJER FÖR ANSTÄLLNING OCH BEFORDRAN AV LÄRARE VID HÖGSKOLAN VÄST 1 (24) Rektorsbeslut 2012-03-26 Dnr 2012/231 A 21 FÖR ANSTÄLLNING OCH BEFORDRAN AV LÄRARE VID HÖGSKOLAN VÄST I högskolans anställningsordning anges de regler som tillämpas vid anställning av lärare utöver

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i journalistik, medier och kommunikation, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i journalistik, medier och kommunikation, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i journalistik, medier och kommunikation, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng Social Sciences and Humanities with an Educational Perspective,

Läs mer

Datavetenskapliga programmet, Spel, 180 högskolepoäng

Datavetenskapliga programmet, Spel, 180 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 2012-01-20 liga programmet, Spel, 180 högskolepoäng Bachelor Program in Computer Science, Computer Games Development, 180 Credits Denna utbildningsplan gäller för utbildning

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan Dnr FAK1 2010/159 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magister-/masterprogram i redovisning och finansiering Masterprogramme in Accounting and Finance Programkod: SAMRE/SAAAF Programmets

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

Marie Gustafsson. Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga artiklar. marie.gustafsson@hb.

Marie Gustafsson. Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga artiklar. marie.gustafsson@hb. Att söka information Marie Gustafsson marie.gustafsson@hb.se Dagens föreläsning: Att söka vetenskaplig litteratur Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga

Läs mer

MEDICINSKA FAKULTETEN, LUNDS UNIVERSITET RIKTLINJER VID ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR

MEDICINSKA FAKULTETEN, LUNDS UNIVERSITET RIKTLINJER VID ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR MEDICINSKA FAKULTETEN, LUNDS UNIVERSITET RIKTLINJER VID ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR Anställning och befordran av lärare vid högskolor och universitet regleras i Högskoleförordningen. Behörig att anställas

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken 09.30 Skolverkets hållning kring begreppen vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens i praktiken.

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Drift och underhållsteknik är ett tvärvetenskapligt ämnesområde som bygger på samspel

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03 INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP LOKAL UTBILDNINGSPLAN MEDIEINFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG MI03 Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03 INNEHÅLL LOKAL UTBILDNINGSPLAN

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå till doktorsexamen i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå till doktorsexamen i STUDIEPLAN 2013-03-21 Dnr HT 2013/10 Humanistiska och teologiska fakulteterna Språk- och litteraturcentrum Grekiska Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå till doktorsexamen i grekiska Planen

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i Psykologi

Studieplan för utbildning på forskarnivå i Psykologi Fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Studieplan för utbildning på forskarnivå i Psykologi (Doctoral studies in Psychology) Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Fakulteten för ekonomi,

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 1 Handlingsplan Utifrån mål och strategier har denna handlingsplan fastställts utifrån samma

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i HANDIKAPPVETENSKAP Disability Science Studieplanen har fastställts av Fakultetsnämnden för humaniora och socialvetenskap den 3 maj 2007

Läs mer

Retorikprogrammet kommunikativt ledarskap, 180 högskolepoäng

Retorikprogrammet kommunikativt ledarskap, 180 högskolepoäng AKADEMIN FÖR HUMANIORA, UTBILDNING OCH SAMHÄLLSVETENSKAP Utbildningsplan Dnr CF 52-670/2007 Sida 1 (6) Retorikprogrammet kommunikativt ledarskap, 180 högskolepoäng Rhetoric and Leadership, 180 higher education

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

Gatubelysning i Skänninge

Gatubelysning i Skänninge Rapport 2010:84 Arkeologisk förundersökning Gatubelysning i Skänninge RAÄ 5 Bjälbogatan/Mjölbygatan Skänninge stad Mjölby kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E

Läs mer

Utbildningsplan för Internationellt masterprogram i informationsteknologi och lärande, S2ITL, 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Internationellt masterprogram i informationsteknologi och lärande, S2ITL, 120 högskolepoäng Utbildningsplan för Internationellt masterprogram i informationsteknologi och lärande, S2ITL, 120 högskolepoäng International Master s Programme in Information Technology and Learning S2ITL, 120 Higher

Läs mer

Kompetenser och arbetsuppgifter för examinator, examinerande lärare, lärare och instruktör samt befattningsbeteckningar inom hippologprogrammet

Kompetenser och arbetsuppgifter för examinator, examinerande lärare, lärare och instruktör samt befattningsbeteckningar inom hippologprogrammet Kompetenser och arbetsuppgifter för examinator, examinerande lärare, lärare och instruktör samt befattningsbeteckningar inom hippologprogrammet Innehåll Innehåll... 1 Inledning... 1 Kompetensbeskrivning

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Riktlinjer för meritportfölj

Riktlinjer för meritportfölj HÖGSKOLAN I BORÅS Dnr 227-07-10 Fastställd i FOU-nämnden: 2007-10-19 Fastställd i NKU och LUN: 2008-05-14 Riktlinjer för meritportfölj Till hjälp för sökande till lärartjänster har Högskolan i Borås utformat

Läs mer

MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG The Media Design Programme, 120 higher education credits

MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG The Media Design Programme, 120 higher education credits AKADEMIN FÖR HUMANIORA, UTBILDNING OCH SAMHÄLLSVETENSKAP Utbildningsplan Dnr CF 52-166/2009 Sida 1 (5) MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG The Media Design Programme, 120 higher education credits

Läs mer

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Organisationen 25 bibliotek knutna till en fakultet, institution eller centrumbildning - ansvar för den dagliga verksamheten till studenter

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology)

Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology) Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology) Fastställd av Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten 2008-09-10. Reviderad 2010-03-11: punkt 2.3. Reviderad 2010-10-28: p 2.3 och

Läs mer

Stipendium för fältarbete i utvecklingsland inför examensarbete på grund- eller avancerad nivå

Stipendium för fältarbete i utvecklingsland inför examensarbete på grund- eller avancerad nivå Stipendium för fältarbete i utvecklingsland inför examensarbete på grund- eller avancerad nivå Inom ramen för SIDA: s program Minor Field Studies (MFS) kan Högskolan Dalarna erbjuda stipendier på 25 000

Läs mer

Helsingfors universitets Lärarakademins kriterier

Helsingfors universitets Lärarakademins kriterier ns kriterier 1. Pedagogisk skicklighet och handledning fortlöpande kompetensutveckling Utmärkta färdigheter kommer till uttryck t.ex. i att läraren systematiskt utvärderar och utvecklar sin undervisning

Läs mer

Underkännandets praktik - lärarutbildningens funktion som grindvakt

Underkännandets praktik - lärarutbildningens funktion som grindvakt Underkännandets praktik - lärarutbildningens funktion som grindvakt Docent, Ulla Karin Nordänger (projektledare) Doktorand, Jens Gardesten Professor, Per Gerrevall Fil. dr, Henrik Hegender Doktorand, Kristina

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

Datavetenskapliga programmet, Allmän inriktning 180 högskolepoäng

Datavetenskapliga programmet, Allmän inriktning 180 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: TCV20 OINR liga programmet, Allmän inriktning 180 högskolepoäng Bachelor Program in Computer Science, General Profile 180 Credits Denna utbildningsplan är fastställd

Läs mer

Grundutbildningen i arkeologi på Högskolan på Gotland. Helene Martinsson-Wallin

Grundutbildningen i arkeologi på Högskolan på Gotland. Helene Martinsson-Wallin Grundutbildningen i arkeologi på Högskolan på Gotland Helene Martinsson-Wallin Grundutbildningens struktur Campus Arkeologiprogrammet med internationell inriktning (3 år 180 hp) Arkeologi: 90 hp arkeologi,

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Beskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27

Beskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27 Beskrivning av kurs ht 2015 Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Kursens namn Hem- och konsumentkunskap för lärare årskurs 1-3, 30 hp (1-30). Ingår i Lärarlyftet. Antal högskolepoäng 30 hp Målgrupp Lärare

Läs mer

Kursutvärdering / Kursrapport

Kursutvärdering / Kursrapport Kursutvärdering / Kursrapport Kursrapporten ska genomföras senast tre veckor efter kursens sista tentamens första tentamenstillfälle. Datum: 2014-12-04 Kursfakta Kursens namn Inom program / fristående

Läs mer

Utbildningsplan för musikproduktionsprogrammet, 80 poäng

Utbildningsplan för musikproduktionsprogrammet, 80 poäng Växjö universitet Dnr 19/2004-510 Institutionen för pedagogik Utbildningsplan för musikproduktionsprogrammet, 80 poäng 1. Beslut om inrättande av programmet Universitetsstyrelsen har genom beslut 2003-06-13

Läs mer

Slutrapport Future Learn-Projekt Utveckling av bedömningskompetenser med stöd av digitala scenarier

Slutrapport Future Learn-Projekt Utveckling av bedömningskompetenser med stöd av digitala scenarier Slutrapport Future Learn-Projekt Utveckling av bedömningskompetenser med stöd av digitala scenarier Projektbeskrivning Utveckling av bedömningskompetenser med stöd av digitala scenarier är ett projekt

Läs mer

Kursbeskrivning ht 2014 + vt 2015 Dnr 61-2013:819

Kursbeskrivning ht 2014 + vt 2015 Dnr 61-2013:819 Kursbeskrivning ht 2014 + vt 2015 Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Kursens namn Hem- och konsumentkunskap för lärare årskurs 4-6, 30 hp (1-30). Ingår i Lärarlyftet II. Antal högskolepoäng 30 hp Målgrupp

Läs mer

Verksamhetsplan 2013 och 2014 för Föreningen för folkbildningsforskning org.nr 802016-5315 www.folkbildning.net/fb-forskning

Verksamhetsplan 2013 och 2014 för Föreningen för folkbildningsforskning org.nr 802016-5315 www.folkbildning.net/fb-forskning Till årsmötet Styrelsens förslag till verksamhetsplan och årsbudget för 2013 Verksamhetsplan 2013 och 2014 för Föreningen för folkbildningsforskning org.nr 802016-5315 www.folkbildning.net/fb-forskning

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i informationsteknologi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i informationsteknologi Fakultetsnämnden för teknik och natur STUDIEPLAN 2013-05-06 Dnr HS 2011/26-62 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i informationsteknologi 1 Ämnesbeskrivning Informationsteknologi är det ämne

Läs mer

Riktlinjer för kvalitetssäkring av nya ämnen, huvudområde och examina

Riktlinjer för kvalitetssäkring av nya ämnen, huvudområde och examina RIKTLINJER Diarienummer: 40-387/12 Datum: 2012-08-15 Beslutat av: GUN Beslutsdatum: 2012-08-22 Revidering: 2015-01-30 Giltighetstid: tillsvidare Riktlinjer för kvalitetssäkring av nya ämnen, huvudområde

Läs mer

Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet?

Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet? Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet? En skarp skollagsskrivning Skollagen 1 kap 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i specialpedagogik, 240 högskolepoäng 1. Allmänt

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i specialpedagogik, 240 högskolepoäng 1. Allmänt Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i specialpedagogik, 240 högskolepoäng Studieplanen för utbildning på forskarnivå i specialpedagogik är fastställd av Fakultetsnämnden vid Stockholms universitet

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM EXAMENSARBETE CIVILEKONOM Sven-Olof Collin E-mail: masterdissertation@yahoo.se Hemsida: http://www.svencollin.se/method.htm Kris: sms till 0708 204 777 VARFÖR SKRIVA EN UPPSATS? För den formella utbildningen:

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Foto: Leif Johansson Vad kan Malmö högskola erbjuda ditt företag? Att avsätta resurser för samarbete med högskolan kan vara en viktig

Läs mer

för och av humaniorastudenter Kompetens guiden 2.0 Projekt Athena

för och av humaniorastudenter Kompetens guiden 2.0 Projekt Athena för och av humaniorastudenter Kompetens guiden 2.0 Projekt Athena Det här är en guide som riktar sig till dig som studerar humaniora eller precis tagit examen inom humaniora. Guidens syfte är att hjälpa

Läs mer

Ansökan om anställning som lärare, eller befordran av lärare till lektor eller professor vid SMI

Ansökan om anställning som lärare, eller befordran av lärare till lektor eller professor vid SMI POLICYDOKUMENT Ansökan om anställning som lärare, eller befordran av lärare Ur Högskoleförordning (1993:100): Professorer 3 Behörig att anställas som professor inom annat än konstnärlig verksamhet är den

Läs mer

STUDIEPLAN KONSTNÄRLIG FORSKARUTBILDNING I FRI KONST LEDANDE TILL DOKTORSEXAMEN

STUDIEPLAN KONSTNÄRLIG FORSKARUTBILDNING I FRI KONST LEDANDE TILL DOKTORSEXAMEN 1 Konstnärliga fakulteten i Malmö STUDIEPLAN KONSTNÄRLIG FORSKARUTBILDNING I FRI KONST LEDANDE TILL DOKTORSEXAMEN 1. IDENTIFIKATION Programmets namn och inriktning: Konstnärlig doktorsexamen i fri konst

Läs mer

Grundutbildningsnämnden för Dnr 476/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap. Programme for Marketing and Business Management, 180 points (ECTS)

Grundutbildningsnämnden för Dnr 476/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap. Programme for Marketing and Business Management, 180 points (ECTS) Grundutbildningsnämnden för Dnr 476/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Programmets benämning: Engelsk benämning: MARKNADSFÖRINGSPROGRAMMET, 120 poäng Programme for Marketing and Business

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

VFU utbildning i samverkan

VFU utbildning i samverkan VFU utbildning i samverkan Bli handledare för socionomstudenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Morgondagens socionomer längtar efter din kunskap

Läs mer

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision.

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. 1 (7) BESLUT 2013-08-29 SU FV-2.3.8-2436-13 Personalchefen Lönekriterier för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. Stockholms universitet Telefon: 08-16 20 00 Universitetsvägen 10 A

Läs mer

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng Utbildningsplan för Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng Politices kandidatprogrammet är ett utbildningsprogram på grundläggande nivå som leder

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Fastställande

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i INFORMATIK Informatics Studieplanen har fastställts av Fakultetsnämnden för ekonomi, management och innovation den 12 juni 2008 (dnr

Läs mer

Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier

Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier - under kursen Examensarbetet på juristprogrammet Information till studenter och arbetsplatser Så här fungerar det! Tre former för arbetsplatsanknytning

Läs mer

Program och kurser inom Medie- och kommunikationsvetenskap

Program och kurser inom Medie- och kommunikationsvetenskap Program och kurser inom Medier och kommunikation ett område som växer Medier och kommunikation är ett område som utvecklas starkt. Det finns allt fler medier för människor att använda och ett allt större

Läs mer

Kursplan. Kurskod SAC463 Dnr 271/2000-510 Beslutsdatum 2000-12-14

Kursplan. Kurskod SAC463 Dnr 271/2000-510 Beslutsdatum 2000-12-14 Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kursplan Kurskod SAC463 Dnr 271/2000-510 Beslutsdatum 2000-12-14 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Socialt arbete med inriktning mot social omsorg-

Läs mer