Årsredovisning Skogsnäringens IT-företag

Transkript

1 Årsredovisning 2007 Skogsnäringens IT-företag

2 Konsult: Lena Sjödin, Koncepteriet Grafisk design: Lena Kjellberg, SDC ek för Foto: Michael Berggren och Per Helander, Blink Photography Tryck: Prinfo Accidenstryckeriet, Sundsvall, 2008

3 Innehåll VD har ordet...4 Kort om SDC...6 Våra medlemmar...7 Året i siffror...8 Årsredovisning 2007 Förvaltningsberättelse...11 Resultaträkning...17 Balansräkning...18 Kassaflödesanalys...20 Tilläggsupplysningar...21 Resultatdisposition...27 Revisionsberättelse...28 SDCs styrelse...29 VMR - Rådet för virkesmätning och redovisning...30 SDCs chefsgrupp...31 SDC ÅRSREDOVISNING

4 VD har ordet Kundernas behov, vår framtid Som informationsnav i svensk skogsnäring behöver vi ha en ständig dialog med våra kunder. Att förstå hur deras processer fungerar och de behov som ligger bakom är oerhört viktigt. Vi behöver lära oss mer. Hur kan vi bidra till effektivare arbetssätt genom harmonisering och standardisering? Våra tjänster nu och i framtiden ska utvecklas snabbare, göra bättre nytta och hålla en hög kvalitet har kännetecknats av en fortsatt satsning på utåtriktade kontakter. Våra kundansvariga har mer än fördubblat sin närvaro hos våra kunder, vilket har haft önskad effekt. I resultatet av den kundenkät vi genomförde under hösten ser vi att dialogen har förbättrats och många tycker att det är lättare att framföra önskemål. Även vår strävan efter att sätta oss in i kundernas verksamhet har uppskattats i årets mätning. Samtidigt har vi tagit steget från att enbart lyssna in nya kundkrav till att berätta om det vi redan har i tjänsteportföljen och hur det bäst blir till nytta i kundernas dagliga verksamhet. Ett framåtsyftande arbetssätt som skapar en konstruktiv diskussion om vilka behov våra tjänster tillfredsställer nu och i framtiden. Vi måste hela tiden arbeta med att förstå kundernas processer för att kunna leverera lösningar som tillför kundnytta. När det gäller standardiseringsarbetet arbetar vi vidare på råvarusidan inom ramen för papinets segment Forest Wood Supply. Förutom SDC och Skogforsk från Sverige deltar representanter från finska Metsäteho, norska SkogData, tyska KWF, franska FCBA och Stora Enso i Österrike och Sverige. Syftet är att se över vilka informationsbehov som finns i respektive land och hur vi kan använda papinetstandarden för att tillgodose dessa. Vi har redan tagit fram en första version av standard för kommunikation av transportorder och lastspecifikation. Under 2008 planerar även SDC ett pilotprojekt för att implementera dessa meddelanden och etablera en svensk arbetsgrupp inom papinet. Ett strategiskt val när det gäller standardisering och harmonisering är frågan om SDCs framtida begrepps- och datamodell. Förändringar i omvärlden som en globaliserad virkesmarknad, olika språk, valutor och att kunderna efterfrågar mer information än vad vi kan lagra i dagens modeller ställer andra och mer specifika krav. Den lösning vi har idag kan inte på sikt möta dessa krav, därför behöver vi agera nu. Vi behöver även bli snabbare vad gäller tid från idé till färdig tjänst, kostnadseffektivare och samtidigt ha en bra kvalitet på våra tjänster. Under perioden november 2006 till mars 2007 genomförde SDC en förstudie kring möjligheterna att använda ett affärssystem som bas för utveckling och förvaltning av tjänster till kunderna. Förstudiens resultat utmynnade i att en utvärdering av affärssystem inleddes. I oktober valdes SAP med Implema som partner för att leverera ett konceptuellt lösningsförslag. Syftet var att verifiera att SDCs viktigaste funktioner i dagens befintliga 4 SDC ÅRSREDOVISNING 2007 Torbjörn Johansson, VD

5 system kan realiseras och på sikt ersättas av SAPs standardsystem som bas. I arbetet har det framkommit att SDC inte har tydliga beskrivningar av behoven bakom de systemstöd som utvecklats genom åren. SDC bör på ett positivt sätt i samklang med kunderna ta ägarskap över verksamhets- och begreppsmodell och ge kunderna tydliga arbetssätt, begrepp och processer. Som ett första steg i detta behöver SDC göra en verksamhetsanalys (processkartläggning) av hur kunderna använder sig av dagens system och vilka kundinterna processer som är kopplade till informationen som skickas till och mottas från SDCs system. Redovisningsvolymerna fortsätter att vara höga, nästan i nivå med Gudrunåret Främst är det rapportering från skördare och skotare som ökar, men även transporterade volymer tar ett rejält kliv framåt med en ökning på m3fub. Vårt projekt med transportomläggningen, dvs att flytta våra befintliga transportkunder till den nya transportredovisningstjänsten, avslutades i november. Den nya tjänsten ger många fördelar; ett helt nytt informationssystem med ny sökfunktion, bättre insyn i utfört arbete, färre avvisningar, förfinade prislistor och transportkontrakt som ger tydligare och flexiblare avtalsmöjligheter. Jag känner mig stolt över att vi kommit i mål med omläggningen både när det gäller att hålla tids-plan och budget. Att dessutom flera stora kunder valt att gå över till den nya transporttjänsten tycker jag är ett kvitto på att projektet varit lyckat. Årets övriga utvecklingsprojekt; Effekt, KOLA och Stockpris, har också gått enligt planerna. Jag tar det som ett tecken på att våra interna processer fungerar bra, bland annat genom att utvecklingsprojekten har genomgått ett väldefinierat och rigoröst förarbete. Den nya mätplatstjänsten har dock drabbats av en del produktionsstörningar under 2007 som gjort att installationsarbetet blivit försenat. Vi har tillsatt högsta beredskap för att komma till rätta med problemen. Produktionsstörningar har och ska alltid ha högsta åtgärdsprioritet på SDC. Tillsammans med skogsbranschen och Skogforsk har vi arbetat vidare med utveckling av SNVDB (Skoglig Nationell VägDataBas) och möjligheten till krönt vägval. Att kunna bestämma bästa vägvalet från punkt A till B utifrån förutsättningar som till exempel hastighetsbegränsningar, vägbärighet, broar och viadukter har stor betydelse för en effektiv transportplanering. Under hösten har vi testat olika modeller för krönt vägval för att kunna införliva funktionen i SNVDB under Parterna på virkesmarknaden har inom den sk. MoR-e utredningen under 2007 utrett framtida styrningsmodeller för virkesmätning, virkesredovisning samt de transport- och produktionsprocesser där branschen valt att arbeta på ett samlat sätt kring datainsamling och systemutveckling. MoR-e utredarna har identifierat behovet att etablera tre nationella beredningsorgan till SDC med följande inriktningar: virkesmätning och redovisning, logistikfrågor,samt IT-infrastruktur (gränssnittet mellan SDC och dess SDCs medlemmar och övriga användare). Arbetet med att utforma och tillsätta råden kommer att pågå under I arbetet ingår även att se över SDCs stadgar. Att personalen mår bra är en fråga som ligger mig varmt om hjärtat. Därför kändes det bra att 2007 ta ett avstamp för projektet Hälsa på SDC. All personal har fått göra sin egen personliga hälsoprofil och utifrån det noterade vi tre riskgrupper som erbjudits ett individuellt program inom kost, motion och stress. Det handlar om långsiktigt förebyggande arbete för att undvika ohälsa, istället för att agera först när sjukskrivningen är ett faktum. När vi nu skriver 2008 finns mycket spännande att se fram emot, men även många utmaningar. Att omsätta våra kärnvärden lyhördhet, förtroende och leveranskvalitet till nytta för våra kunder är något som alltid ska genomsyra den dagliga verksamheten på SDC. Torbjörn Johansson VD SDC ÅRSREDOVISNING

6 Kort om SDC När SDC bildades 1961 var det för att med hjälp av datorisering samordna och rationalisera systemen för virkesredovisning inom virkesmätnings- och flottningsföreningarna i norra Sverige. Den ekonomiska föreningen SDC, Skogsbrukets Datacentral, arbetade framgångsrikt och verksamhetsområdet utökades till hela landet. Idag, 47 år senare, har SDC utvecklats till skogsnäringens IT-företag. Ett informationsnav när det gäller produktinformation, lagerförflyttningar och mätpunkter för virkes-, transport- och biobränsleaffärer. Den bearbetade informationen paketerar vi i vissa fall till färdiga produkter och tjänster. I andra fall förädlas och behovsanpassas informationen för integrering i våra kunders egna system. Vår kundtjänstfunktion är ansiktet utåt och ser till att ge snabb och effektiv hjälp och support i användarfrågor. De större integrerade skogsföretagen står idag för hälften av SDCs omsättning. De till antalet största kundgrupperna är köpsågverken och mindre skogsföretag. Transport- och energiföretagen är relativt nya kundgrupper som växt snabbt de senaste åren. Informationsflödet mellan skog och industri blir allt mer betydelsefullt och ställer högre krav på rådatats aktualitet och kvalitet. SDC har kompetens och rutin när det gäller att driva på standardiseringen av informationsutbytet och att medverka operativt som ett informationsnav i svensk skogsnäring. SDC är en ekonomisk förening med ett femtiotal medlemmar. Vidare är köpsågverken anslutna via sina branschorganisationer. Vi är ca 115 anställda och omsätter ca 130 miljoner. Virkeskvantiteter som redovisats genom SDC har de senaste 10 åren ökat från 95 till 141 miljoner m3fub. Affärsidé SDC förmedlar och förädlar information mellan skog och industri genom branschgemensamma IT-tjänster. Vision Att vara skogsnäringens mest attraktiva samarbetspartner. SDCs organisation VD Torbjörn Johansson Interna tjänster Stefan Andersson VMR Lars Björklund (tf. chef) IT-kompetens Peter Eriksson Olle Håkansson (tf. chefer) Teknologi & Metoder Jan Johansson Externa tjänster Yvonne Westerlund Kundcenter Jan Rikner Försäljning Magnus Hedin 6 SDC ÅRSREDOVISNING 2007

7 Våra medlemmar AB Persson Invest Aktiebolaget Rundvirke archipelago Data Aktiebolag Billerud Aktiebolag (publ) Boxholms Skogar Aktiebolag Bäckhammars Bruk Aktiebolag DalaHelsinge Skog AB Domsjö Fabriker Aktiebolag Gransjöverken Aktiebolag Holmen Skog Aktiebolag J.G. Anderssons Söner Aktiebolag J.N. Jonasson Skogsaktiebolag Reaxcer AB Korsnäs Aktiebolag Ljusnans Virkesfrakt AB Metsäliitto Sverige Aktiebolag Moelven Notnäs Aktiebolag Moelven Skog Aktiebolag Mondi Dynäs Aktiebolag Munksjö Sweden AB Naturbränsle i Mellansverige AB Norra Skogsägarna Ek. för. Norske Skogindustrier ASA Primaskog Nord AB Prästlönetillgångarna i Skara stift Rottneros AB Rundvirke Skog Aktiebolag Rörvik Timber AB Saugbrugsforeningen SCA Skog AB Setra Trävaror AB Skogssällskapets Förvaltning Aktiebolag Skogsåkarna i Mellansverige Aktiebolag Skogsägarna Mellanskog Ekonomisk förening Skogsägarna Norrskog Ekonomisk förening Stora Enso Skog Aktiebolag Sveaskog Förvaltnings Aktiebolag Swedspan Aktiebolag Svenska Skogsföretagares Certifieringsgrupp Ek. för. Sydved Aktiebolag Sågverken Mellansverige service AB Sågverkens Riksförbund Sågverksföreningen Såg i Syd SÅGAB - Sågverken Norrland ek. för. Södra Skogsägarna ekonomisk förening Trätransporter i Norrbotten Aktiebolag WEDA Skog AB Vida Skog AB Västra Svealands Virkesfrakt (VSV-frakt) Aktiebolag Vidare är ca 130 sågverksföretag anslutna till SDC via de sågverksorganisationer som är medlemmar i föreningen. SDC ÅRSREDOVISNING

8 Året i siffror Leveranssäkerhet Leverans av mätningar utan försening har skett för RTV-mätning 1) 364 av 365 dagar Sågtimmermätning 364 av 365 dagar 1) Räkning, Travmätning och Vägning Priser Medelpriset för virkesredovisningen uppgick till 53 (52) öre per m 3 fub. Virkesredovisningspriser Resultat Moderföreningens rörelseresultat uppgick till 0,9 (- 3,3) Mkr. Efter finansiella poster och skatter redovisas årets resultat till 1,3 (0,6) Mkr. Volym 140,9 milj m 3 fub har under 2007 redovisats genom SDC. Dessutom tillkommer ca 50,4 (42,5) milj m 3 fub som redovisats från skotare och skördare. Öre/m3fub Personal Antalet anställda var i medeltal 105 (100). Femårsöversikt - omsättning, resultat och ställning Nettoomsättning tkr Resultat efter finansiella poster tkr Balansomslutning tkr Soliditet % 57,9 62,0 60,3 68,5 71,1 Avkastning på EK efter skatt % 3,3 neg 6,9 5,2 8,7 Avkastning på totalt kapital % 1,4 neg 3,4 2,1 5,1 Medeltal anställda SDC ÅRSREDOVISNING 2007

9 Virkeskvantiteter redovisade genom SDC åren tal m 3 fub År Stockmätning Övrig mätning Totalt m 3 fub % förändr. m 3 fub % förändr. m 3 fub % förändr , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ) + 7,1 1) Ca 50,4 (42,5) milj m 3 fub tillkommer som redovisats från skotare och skördare. Redovisade kvantiteter per förening 2007 Virkesmätningsförening Mätmetod Total kvantitet Stockmätning Övrig mätning VMF Nord VMF Qbera VMF Syd Partsmätning Totalt Andra nyckeltal Antal December -07 December -06 STAR-installationer Lagerinstallationer Mätplatser Skördare Skotare Antal användare VIS PRINS TIS Effekt 4 4 SNVDB SDC ÅRSREDOVISNING

10 10 SDC ÅRSREDOVISNING 2007

11 Förvaltningsberättelse Kundperspektiv Kundenkät Under år 2007 har vi fortsatt att prioritera ökad kundkontakt. En önskan som också våra kunder tydligt uttryckte i kundenkäten från förra året. Sammanlagt har vi fördubblat närvaron hos kunderna och i årets enkät får vi fortsatt god respons. Vi noterar också att det samlade NKI (Nöjd Kundindex) ligger i nivå med föregående år. Några kommentarer från kundenkäten: Kundtjänst fungerar utmärkt. Lättare att ta upp önskemål. Bra information på webbplatserna. Prioritera arbetet med produkter och leveranser. Svårlästa fakturor. Sammantaget har SDC ett gott anseende, men det finns områden där vi behöver arbeta vidare. Bland annat hoppas vi att en fördjupad dialog med kunderna kan ge oss idéer till hur vi kan prestera bättre. Omläggning till ny transportredovisning Alla kunder är från och med november omlagda till nya transportredovisningen och ca 100 befraktare och 400 transportföretag nyttjar tjänsten. Genomförandet har gått över förväntan och resultatet från enkäten efter slutfört arbete visar på nöjda kunder. Det nya transportredovisningssystemet har ett tjänsteutbud som ersätter tidigare lösningar; ett helt nytt informationssystem (TIS) med ny sökfunktion och statistikmöjligheter, bättre insyn i utfört arbete, färre avvisningar, förfinade prislistor och transportkontrakt som ger tydligare och flexiblare avtalsmöjligheter. massabruk, pappersbruk och virkesterminaler. Tyvärr har vi haft kvalitetsproblem när det gäller applikation och kommunikation i systemet vilket har gjort att installationstakten inte kunnat vara lika hög som vi planerat. Leveranskvalitet SDCs tjänster involveras allt mer i det operativa flödet mellan skog och industri vilket successivt ställer ökade krav på åtkomst och tillgänglighet. Att alltid tillhandahålla aktuell information är viktigt för vår leveranskvalitet och målet är rätt information i rätt tid. I huvuddelen av våra leveranser har vi klarat uppsatt mål, men för enstaka kund har vi inte nått upp till uppsatt mål. Kundtjänst Satsningen på att förbättra SDCs Kundtjänst har fortsatt under året. Öppettiderna förlängdes till 7 till 17 på vardagar och bemannad ärendemottagning kan ske dygnet runt. Eventuell telefonkö och upptagetton som kan uppträda dagtid under speciellt belastade vardagar har ersatts med en bemannad ärendemottagning. Inom området drivning har behovet av support ökat, för att möta efterfrågan infördes ett nytt talsvar enbart för frågor inom drivning, som tex: drivningsrapportering från skördare och skotare, PRINS, lager och kvalitetssäkring skördare. Omläggning till nytt mätplatssystem Under året har vi gjort flera driftssättningar vilket gör att det nya mätplatssystemet går i produktion vid totalt 12 mätplatser (årsskiftet 2007/2008), vilket uteslutande skett vid VMF Qberas mätplatser. Ett stort steg framåt är att vi under året installerat den första mätplatsen på VMF Syd. Under 2008 väntar mätplatserna på VMF Nord. Sammanlagt är det 56 installationer som ska göras innan det nya mätplatssystemet är driftsatt på alla SDC ÅRSREDOVISNING

12 Antal ärenden per månad Interna processer SDCs framtida begrepps- och datamodell För att på sikt kunna möta kundernas önskemål och förnya våra tjänster krävs en större ombyggnad av SDCs system. Under 2007 har vi ställt oss frågan om vi ska utveckla själva eller använda ett affärssystem. Utgångspunkten är SDCs IT-strategi som samordnar och styr vidareutvecklingen av vår IT-verksamhet. IT-strategin har tre huvudstrategier; Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Utbildning och användning av tjänster Under 2007 har vi genomfört 145 utbildningstillfällen, nästan dubbelt så många som Utbildning inom det nya transportsystemet och prisräkning står för den stora ökningen. Utbildning Antal tillfällen Ökning Virkesredovisning 25 17% Energi 15 10% Transport 60 41% Drivning 15 10% Prisräkning 30 21% % Även antal användare per tjänst fortsätter att öka: Tjänst Antal användare VIOL Mätplats * Arkiv Mätplats * PRINS Kvalitetssäkring skördare 76 0 RTV-online SNVDB TIS Effekt 4 4 * Avser användning av respektive tjänst av VMF på mätplatserna. Kundorienterad funktionalitet. Affärsprocessen och rollerna ska vara styrande när information presenteras till aktörer från skog till industri. Kunderna ska alltid ha tillgång till rätt och korrekt information vid rätt tidpunkt. Leveranskvalitet. SDC ska ge bra service och att kunderna ska uppleva att de får kvalitet i sin kontakt med SDC genom professionell service och hög precision. Konstruktionsfabriken. SDC ska sträva efter att driva systemutveckling på ett ingenjörsmässigt sätt i väldefinierade IT-processer med användning av moderna, effektiva och enhetliga modeller, metoder och verktyg. En förstudie av affärssystem startade november 2006 och har pågått under Möjligheterna med ett affärssystem bedömdes vara så intressanta att SDCs styrelse tog beslutet att fortsätta förstudien med att välja en leverantör av affärs-system. Valet föll på SAP och förstudien fortsatte med ett koncepttest där det prövas om det är möjligt att använda SAPs affärssystem som grund för våra tjänster. Integrationsplattform Ett led i att förverkliga IT-strategin är att skapa en plattform för integration. En integrationsplattform är en arkitekturell komponent som underlättar integration mellan system på ett löst kopplat sätt. Integrationsplattformen ska på ett standardiserat sätt utföra elektroniskt informationsutbyte mellan olika verksamhetsfunktioner och de som använder dessa. 12 SDC ÅRSREDOVISNING 2007

13 Integrationsplattformen finns på plats och några integrationer är upprättade. Utveckling och administration av informationsutbytet mellan såväl interna (inom SDC) som externa (kunders) system baseras på integrationsmetodiken Baseline. Förstudie datakommunikation Förstudien har innehållit aktiviteter inom ett flertal områden inom datakommunikation där vissa haft karaktären av mindre koncepttest och andra varit mer generella och inriktade på att hitta lösningar inom datakommunikationsområdet snarare än att utvärdera lösningarna. Arbetet har resulterat i ett koncept för standardisering av SDCs kommunikationslösning på Telias plattform som kan utvärderas och testas under första halvåret En standardisering av datakommunikationen internt på SDC är också en aktivitet för att minska driftsstörningar och minska risken i samband med planerad flytt av driftsställe från Sundsvall till Stockholm. Medarbetarperspektiv Hälsa på SDC 2007 gick i hälsans tecken för SDCs personal. Tillsammans med vår företagshälsoleverantör Feelgood gjorde vi en nulägesanalys av varje anställd som resulterade i individuella hälsomål. Vi genomförde även en enkät om arbetsmiljö och hälsa som tillsammans med ett Nöjd Medarbetareindex utkristalliserade tre riskgrupper: kondition, stress samt vikt/kost. Utifrån detta startades tre grupper där de i riskzonerna fått arbeta förebyggande med sin hälsa och sitt välbefinnande. Även SDCs ledare har genomgått ett program för friskt ledarskap. Hälsa på SDC är en satsning som fortsätter under Förnyelse- och utvecklingsperspektiv Papinet PapiNet är en öppen, internationell, elektronisk meddelandestandard för kommunikation mellan affärspartner inom olika industrisegment i skogsbranschen, tex skogsråvara, papper och massa samt sågade trävaror. Inom råvarusidan av PapiNet driver SDC arbetet med att utveckla standarden och påbörja implementationer av den. Arbetet bedrivs i grupperingen Forest Wood Supply. Från Sverige deltar, förutom SDC, även Stora Enso och Skogforsk. Inom Forest Wood Supply har vi under 2007 genomfört fyra möten. Syftet med arbetet inom denna gruppering är att se över vilka informationsbehov som finns i respektive länder och hur vi kan utnyttja papinet standarden för att tillgodose dessa. Meddelandestandard inom leveransprocessen är ett prioriterat område. En första version av standard för kommunikation av transportorder och lastspecifikation har tagits fram under SDC planerar under 2008 även ett pilotprojekt för att implementera något av dessa meddelanden. Gruppen arbetar också med att försöka kartlägga och modellera skogsnäringens råvaruprodukter och dess egenskaper. Detta är ett jobb som är speciellt viktigt då informationen kommer att användas i nästan alla meddelanden i standarden. Effekt Under året avslutades projektet Effekt vilket resulterade i driftsättning av de två ingående delsystemen industrilager och leveransuppföljning hos den första kunden, Skellefteå Kraft. Tjänsten Effekt har rönt stor uppmärksamhet både bland befintliga och nya kunder och kommer fortsättningsvis att utvecklas inom ramen för SDCs ordinarie förvaltningsorganisation. För att utveckla Industrilager fortsätter vi att förbättra funktionen materialhantering med möjligheten att importera vågtransaktioner från hjullastare. Leveransuppföljningen utvecklas kontinuerligt med fler rapporter efter kundernas önskemål. KOLA Under 2007 driftsattes KOLA (Kommunikation Lastbil) som en tjänst. KOLA är en tjänst som underlättar kommunikationen mellan olika aktörer inom transportområdet. Tjänsten distribuerar transportorder mellan transportledare och förare på elektronisk väg. Med KOLA ersätts pappershanteringen och risken minskar att saker och ting hamnar mellan stolarna. SDC ÅRSREDOVISNING

14 Med hjälp av kartor och GPS kan föraren lättare orientera sig i området, uppdaterade lagersiffror på avlägg minskar både bränslekostnader och miljöpåverkan. Nya mätplats för värmeverk Under 2007 har nära diskussioner förts med ett mindre antal värmeverk för att definiera behoven vid inmätning och beskriva hur dessa kan tillgodoses med det nya mätplatssystemet. Traditionella skogsråvaror köps i allt större utsträckning in av värmeverk och används för att producera energi. Detta ställer i sin tur nya krav på värmeverken avseende mätning och redovisning, krav som innebär att behovet av tjänster från SDC i stora delar liknar behoven vid t ex ett massabruk. Den långsiktiga målsättningen är att det nya mätplatssystemet ska användas för all registrering av mätningar, oavsett vilken råvara som mäts eller vid vilken typ av industri den mäts. Ny tjänst för registrering av stockprislistor SDCs nya tjänst för att registrera stockprislistor lanserades under Tjänsten kompletterar den sedan tidigare levererade tjänsten för att skapa prislistor för mätmetoderna räkning, travmätning och vägning. Den nya tjänsten ger förutsättningar för SDCs kunder att själva administrera sina prislistor. De kunder som har RTV- och stockpriser i samma prislista kan nyttja den nya tjänsten prislisteadministration fullt ut. Förändrade sågtimmerbestämmelser Rådet för virkesmätning och redovisning har utarbetat en ny mätningsinstruktion för sågtimmer av tall och gran som avspeglar virkesmarknadens krav på råvaran samtidigt som den möjliggör en rationell och objektiv mätning. VMF Syd och VMF Qbera kommer att införa instruktionen fr o m 1 januari 2008 och VMF Nord fr o m 1 augusti Övergångsregler diskuterades och beslöts tillsammans med landets tre Skogsdatagrupper. Under 2007 infördes anpassningar i redovisningen vad gäller godkända klasser, avdrag för diameter och längd samt avverkningsskador. Även förekommande klassammanslagningar justerades. Ändringarna gjordes mätdatumstyrda för respektive VMFs övergång. Genom mätdatumstyrningen möjliggjordes även att inmätningar kunde ske enligt de nya bestämmelserna före utsatt datum eller enligt de gamla bestämmelserna efter utsatt datum. PM kring övergången togs fram med rekommendationer hur bl a virkesorder/kontrakt samt prislistor och prislistehänvisningar skulle hanteras. I PM:et beskrevs även hur man kan hålla isär mätningar enligt de två instruktionerna i mätbesked, följdregister samt virkesinformationssystemet VIS. Mobilt bredband i skogen SDC har under hösten 2007 suttit med i styrgruppen för Skogforsk projekt Mobilt bredband i Skogen. I styrgruppen sitter även representanter för skogsmaskintillverkare och skogsföretag. Syftet med projektet är att undersöka möjligheterna att sända och ta emot data via CDMA-teknik i Nordisk Mobiltelefon ABs nät samt via Telias uppgraderade GSM-teknik GPRS/EDGE/3G. Projektet ska även prova och utvärdera hårdvara till dessa tekniker. SDC har i detta arbete tagit fram en ny version av insändningsprogrammet som gör det möjligt att produktionsrapportera via mobilt bredband. Projektet fortsätter under våren Årets releaser Under året har vi haft tre sk releaser; tillfällen där vi samlar utvecklings- och förvaltningsåtgärder för leverans. Den första releasen i mars genomfördes 120 förbättringar och önskemål, bland annat förändrad prissättning för mätbesked och transportredovisning, rapporter för revisionsmätning i tjänsten Kvalitetssäkring Skördare samt uppgraderingar av insändningsprogram och Prins. I juni lanserades bland annat Effekt, lagersystem för Mätplats, etapp 1 av MAS (Mobil Automatisk Stickprovsmätning) samt möjlighet att prisräkna flis i VIOL. Årets sista release var i november då vi bland annat lanserade KOLA och Prislisteadminstration STOCK som två nya tjänster, kompletterade Prins samt kompletterade Mätplats. 14 SDC ÅRSREDOVISNING 2007

15 VMR, Virkesmätning och redovisning VMR-instruktioner för mätning i skördare VMR-rådet godkände i början av året två instruktioner för skördare; en för kvalitetssäkring av skördarnas längd- och diametermätning samt en för betalningsgrundande virkesmätning med skördare. Instruktionerna bygger på att skördarförarnas egenkontroll övervakas och kontrolleras av en tredjepartsrevisor. För att få betecknas VMR-godkänd måste revisorn vara VMRauktoriserad t ex komma från en virkesmätningsförening. Manualer för revisorsarbetet framtogs under året under VMF Qberas ledning. Sågtimmer Under hösten pågick ett omfattande informationsarbete rörande den nya instruktionen för mätning av sågtimmer vilken infördes i januari 2008 inom VMF Syds och VMF Qberas områden. Inom VMF Nord införs den från och med 1 augusti Med hjälp av dubbelklassade kontrollstockar framtogs underlag för prisomräkning mellan gammal (VMR 1-99) och ny (VMR 1-07) mätningsinstruktion. Intresset för mätning och redovisning av sågtimmer i måttslaget m3fub ökar och tester rörande automatisk mätning i mätramar genomfördes. Diametern registreras då för varje dm längs stocken vilket är samma princip som vid mätning i skördare. Att möjligheterna till enhetlig redovisning via VIOL förbättras. Kamerastödd mätning Inom VMF Nords område finns sedan några år system för kamerastödd mätning av biobränslesortimentet grot (grenar och toppar). Virkesmätaren gör då vissa av bedömningsmomenten via bilder istället för från mätbryggan. Försöken utvidgades under 2007 till travad massaved. Kamerastödd mätning kan bana vägen för flexiblare bemanning, eller i vissa fall helt obemannad inmätning. VMRs biobränslekommitté Under hösten instiftade VMR-rådet en kommitté för mätnings- och redovisningsfrågor för biobränslen. Kommittén är tänkt som en bro mellan leverantörer och köpare. Den ska öka vår kollektiva förståelse för mätnings- och redovisningsfrågor på biobränslemarknaden och den ska identifiera utvecklingsbehov. Kommittén ska bland annat utgöra referensgrupp till ett SLU-projekt med titeln Omräkningstal och värmevärdesberäkningar för skogsbränslen på dagens svenska marknad. Syftet med projektet är att uppdatera dagens sortimentsindelning (dvs de koder som används i virkesredovisningen), att bättre beskriva sortimenten samt att beräkna omräkningstal mellan volym, vikt och värmevärde. Utredning gällande mätning av importerad massaved Efter arbetet med en harmoniserad mätningsinstruktion för inhemsk massaved (VMR 1-06) ansåg VMR-rådet att nästa steg var att ta sig an mätningen av importerad massaved. En utredning kring detta resulterade bland annat i förslagen: Att stickprovsmetoder innefattande stockmätning tillämpas vid all importmätning. Att steg 1 i mätningen så långt möjligt utgörs av vägning. Att kontrollsystemen utvecklas så att eventuella mätplatsvisa skillnader lättare kan upptäckas. SDC ÅRSREDOVISNING

16 Måttband 16 SDC av äldre ÅRSREDOVISNING modell - Längdmätning 2007 av stock.

17 Resultaträkning Koncernen Moderföreningen Not Rörelsens intäkter m.m Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter Summa Rörelsens kostnader Produktionskostnader och insatsvaror Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar Summa Rörelseresultat Resultat från finansiella investeringar 3 Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Värdeförändring av finansiella anläggningstillgångar Räntekostnader och liknande resultatposter Räntekostnader till koncernföretag Summa Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Avsättning till periodiseringsfond Återföring från periodiseringsfond Förändring av avskrivningar utöver plan Resultat före skatt Skatt på årets resultat ÅRETS RESULTAT SDC ÅRSREDOVISNING

18 Balansräkning Koncernen Moderföreningen Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier, verktyg och installationer Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag Andra långfristiga värdepappersinnehav Långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager m.m Färdiga varor och handelsvaror Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos koncernföretag Fordringar hos intresseföretag Skattefordran Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR SDC ÅRSREDOVISNING 2007

19 EGET KAPITAL OCH SKULDER Koncernen Moderföreningen Not Eget kapital 9 Bundet eget kapital Insatser Reservfond Bundna reserver Fritt eget kapital Fria reserver Balanserad vinst Årets resultat Summa eget kapital Obeskattade reserver Periodiseringsfond Ackumulerade avskrivningar utöver plan Summa obeskattade reserver Avsättningar Övriga avsättningar Uppskjuten skatteskuld Summa avsättningar Långfristiga skulder Skulder till koncernföretag Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skulder till koncernföretag Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER POSTER INOM LINJEN Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser Inga Inga Inga Inga SDC ÅRSREDOVISNING

20 Kassaflödesanalys Koncernen Moderföreningen Not Den löpande verksamheten Rörelseresultat före finansiella poster Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar Erhållen ränta mm Erlagd ränta Betald inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar av rörelsekapital Minskning (+)/ökning (-) av varulager/pågående arbete Minskning (+)/ökning (-) av kundfordringar Minskning (+)/ökning (-) av fordringar Minskning (-)/ökning (+) av leverantörsskulder Minskning (-)/ökning (+) av kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av övriga immateriella anläggningstillgångar Förvärv av inventarier, verktyg och installationer Förvärv av långfristiga värdepapper Utdelning Förändring av långfristiga skulder Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten In-/utbetalda insatser Kassaflöde från finansieringsverksamheten Förändring av likvida medel Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut SDC ÅRSREDOVISNING 2007

21 Tilläggsupplysningar Allmänna upplysningar SDC Ekonomisk förenings årsredovisning har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd förutom vad avser redovisning av koncernredovisning där Redovisningsrådets rekommendation RR 1:00 har tillämpats samt redovisning av kassaflödesanalys där Redovisningsrådets rekommendation RR 7 har tillämpats. Kassaflödesanalys, RR 7 Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Som likvida medel klassificeras, förutom kassaoch banktillgodohavanden, kortfristiga finansiella placeringar som dels är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer, dels - handlas på en öppen marknad till kända belopp eller - har en kortare återstående löptid än tre månader från anskaffningstidpunkten. Värderingsprinciper m m Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Materiella och immateriella anläggningstillgångar Anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade avskrivningar. Avskrivningar görs systematiskt över tillgångarnas förväntade nyttjandeperiod enligt nedanstående förteckning: Avskrivningstider Koncessioner (licenser) 5 år Datorer och datautrustning 3-5 år Bilar 5 år Kontorsutrustning 10 år Leasing Samtliga leasingavtal redovisas som operationella leasingavtal, vilket innebär att leasingavgiften kostnadsförs i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Koncernredovisning Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med Redovisningsrådets rekommendation RR1:00. Detta innebär att förvärvade dotterbolags tillgångar och skulder redovisas till marknadsvärde enligt en upprättad förvärvsanalys. Överstiger anskaffningsvärdet för aktier i dotterbolag det beräknade marknadsvärdet av bolagets nettotillgångar enligt förvärvsanalysen redovisas skillnaden som goodwill. Avskrivning på goodwill baseras på den beräknade ekonomiska livslängden. Koncernredovisningen omfattar, förutom moderföreningen, samtliga bolag i vilka moderföreningen direkt eller indirekt innehar mer än 50 procent av röstetalet eller på annat sätt har kontroll enligt ÅRL 1:4. Definition av nyckeltal Soliditet Justerat eget kapital i procent av balansomslutningen. Avkastning på eget kapital efter skatt Resultat efter skatt i förhållande till genomsnittligt eget kapital. Avkastning på totalt kapital Resultat före finansiella poster i förhållande till genomsnittlig balansomslutning. Fordringar Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. SDC ÅRSREDOVISNING

22 Not 1 Arvode och kostnadsersättning Koncernen Moderföreningen Öhrlings PWC Revisionsuppdrag Andra uppdrag Ernst & Young Revisionsuppdrag Andra uppdrag Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisning och bokföring samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter det ankommer på föreningens revisor att utföra, samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförande av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag. Not 2 Personal Medelantalet anställda bygger på av föreningen betalda närvarotimmar relate rade till en normal arbetstid. Koncernen Moderföreningen Medelantal anställda har varit 105,4 100,3 105,4 100,3 Varav kvinnor 33,8 32,0 33,8 32,0 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid Sjukfrånvaro för samtliga anställda 4,26% 4,63 % Andel av sjukfrånvaro som avser långtidssjukfrånvaro 2,91% 2,83 % Sjukfrånvaro för kvinnor 4,26% 5,95 % Sjukfrånvaro för män 4,26% 3,97 % Sjukfrånvaro för personal 29 år och yngre 0,04% 1,57 % Sjukfrånvaro för personal år 1,70% 3,52 % Sjukfrånvaro för personal 50 år och äldre 2,51% 7,77 % 22 SDC ÅRSREDOVISNING 2007

23 Löner, ersättningar mm Löner, ersättningar, sociala kostnader och pensionskostnader har utgått med följande belopp: För moderförening och koncern: Styrelsen och VD Löner och ersättningar Pensionskostnader Övriga anställda Löner och ersättningar Pensionskostnader Sociala kostnader Summa styrelse och övriga Könsfördelning i företagsledning Koncernen Moderföreningen Antal styrelseledamöter Varav kvinnor Föreningen har avtal med VD om avgångsvederlag motsvarande 18 månadslöner. Not 3 Resultat från finansiella investeringar Koncernen Moderföreningen Utdelning Räntor Realisationsresultat Värdeförändring av finansiella anläggningstillgångar Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntor Not 4 Skatt på årets resultat Koncernen Moderföreningen Aktuell skatt Uppskjuten skatt SDC ÅRSREDOVISNING

24 Not 5 Övriga immateriella anläggningstillgångar Koncernen Moderföreningen Inköp Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående redovisat värde Avskrivningar enligt plan beräknas på en nyttjandeperiod av 5 år. Not 6 Inventarier, verktyg och installationer Koncernen Moderföreningen Ingående anskaffningsvärde Inköp Försäljningar/utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Försäljningar/utrangeringar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående redovisat värde Föreningen har ingått hyresavtal av operationell natur enligt följande: År 2008, kronor År , kronor Not 7 Andelar i koncernföretag Moderföreningen Företag Antal/Kapital- Organisationsnummer Säte andel % SDC Virkessystem AB Sundsvall Org.nr SDC AU-Konsult AB Sundsvall Org.nr SDC AB Sundsvall Org.nr Skogsdata AB Sundsvall Org.nr SDC ÅRSREDOVISNING 2007

25 Not 8 Andra långfristiga värdepappersinnehav Koncernen och moderföreningen Ingående anskaffningsvärde Årets inköp/försäljning till anskaffningsvärden Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Årets återläggning av tidigare gjorda nedskrivningar Utgående ackumulerade nedskrivningar 0 0 Bokfört värde På balansdagen uppgår marknadsvärdet på ovanstående värdepapper till kronor. Likvida medel på kapitalplaceringskonto SHB ingår med kronor ( kronor). Not 9 Eget kapital Koncern Insats Bundna Fria kapital reserver reserver Belopp vid årets ingång Återbetalning vid utträde Årets vinst Förskjutning mellan bundna och fria reserver Belopp vid årets utgång Moderföreningen Insats Reserv Fritt eget kapital fond kapital Eget kapital Effekt av byte av redovisningsprincip Justerad ingående balans Återbetalning vid utträde Effekt av byte av redovisningsprincip Årets resultat Eget kapital Återbetalning vid utträde Årets vinst Eget kapital SDC ÅRSREDOVISNING

26 Not 10 Periodiseringsfond Koncernen Moderföreningen Periodiseringsfond, taxering Periodiseringsfond, taxering Periodiseringsfond, taxering Periodiseringsfond, taxering Periodiseringsfond, taxering Periodiseringsfond, taxering Periodiseringsfond, taxering Uppskjuten skatt i obeskattade reserver Not 11 Övriga avsättningar Koncernen Moderföreningen Ingående värde Årets förändring i pensionsförpliktelser Not 12 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Koncernen Moderföreningen Semesterlöneskuld Övertidsskuld Sociala avgifter Löneskatt Övriga poster Not 13 Skulder för vilka säkerheter ställts Koncernen Moderföreningen Checkräkningskredit, utnyttjat belopp Företagsinteckningar Not 14 Checkräkningskredit Koncernen Moderföreningen Beviljad checkräkningskredit uppgår till SDC ÅRSREDOVISNING 2007

27 Resultatdisposition Till föreningsstämman i SDC ek för Förslag till disposition av föreningens vinst Till föreningsstämmans förfogande står Balanserad vinst Årets vinst Summa kronor Styrelsen föreslår att i ny räkning överföres Summa kronor Koncernens potentiellt utdelningsbara kapital uppgår till: Sundsvall Bertil Larsson Ordförande Torbjörn Johansson Verkställande direktör Gunnar Lind Anders Svensson Patrick Bäckström Anders Berggren Magnus Norrby Jan Gustafsson Olov Söderström Henrik Asplund Min revisionsberättelse har avgivits Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Lars Nordenö Auktoriserad revisor SDC ÅRSREDOVISNING

28 Revisionsberättelse Org. nr Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i SDC ek. för. för år Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot föreningen. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt handlat i strid med lagen om ekonomiska föreningar, årsredovisningslagen eller föreningens stadgar. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av föreningens och koncernens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker att föreningsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för föreningen och för koncernen, disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Sundsvall den 27 mars 2008 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Lars Nordenö Auktoriserad revisor 28 SDC ÅRSREDOVISNING 2007

29 SDCs styrelse Bakre raden från vänster: Patrick Bäckström, Jan Gustafsson, Anders Svensson och Anders Berggren. Mellersta raden från vänster: Rolf Forsberg och Torbjörn Johansson. Främre raden från vänster: Gunnar Lind, Henrik Asplund, Gunilla Castenäs, Olov Söderström och Bertil Larsson. Saknas på bild: Magnus Norrby. Ordinarie ledamöter Bertil Larsson, ordförande Patrick Bäckström Gunnar Lind Magnus Norrby Jan Gustafsson Anders Svensson Anders Berggren Henrik Asplund Olov Söderström Suppleanter Morgen Yngvesson Åke Andersson Håkan Rönnbäck Roland Persson Thomas Sjöbäck Lars Skeppström Gunnar Jakobsson Mats Boström SCA Skog AB Sveaskog Förvaltnings AB Holmen Skog AB Sågverken Mellansverige Stora Enso Skog Södra Skogsägarna ek för Mellanskog ek för Sågverksföreningen Såg i Syd Skogsägarna Norrskog ek för SCA Skog AB Sveaskog Förvaltnings AB Korsnäs AB Skog Sydved AB Södra Skogsägarna ek för Mellanskog ek för Vida Skog AB Norra Skogsägarna ek för Verkställande direktör Torbjörn Johansson Adjungerade personalrepresentanter Rolf Forsberg, Unionen Gunilla Castenäs, Sveriges Ingenjörer Revisor Auktoriserad revisor, Lars Nordenö Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB SDC ÅRSREDOVISNING

30 VMR - Rådet för virkesmätning och redovisning Ordinarie ledamöter Thomas Agrell Sydved Bengt Algotsson Mellanskog Mattias Oscarsson Såg i Syd Mats Boström Norra Skogsägarna Jan Gustavsson Södra Skogsägarna Sven-Erik Gustafsson Sveaskog Sven Johannesson Stora Enso Magnus Norrby, ordf Sågverken Mellansverige Anders Ringsell SCA Skog AB Kristian Areskog SCA Skog AB Mikael Zachrisson Skogssällskapet Adjungerade ledamöter Birger Risberg VMF Nord Anders Rixon VMF Qbera Per Hallerstig VMF Syd Torbjörn Johansson SDC Lars Björklund SDC - VMR Christina Lundgren SDC - VMR 30 SDC ÅRSREDOVISNING 2007

31 SDCs chefsgrupp Torbjörn Johansson VD Tel: Stefan Andersson Interna tjänster Tel: Magnus Hedin Marknad och försäljning Tel: Jan Rikner Kundcenter Tel: Jan Johansson Teknologi och metoder Tel: Yvonne Westerlund Externa tjänster Tel: Peter Eriksson IT-kompetens, tf chef Tel: Olle Håkansson IT-kompetens, tf chef Tel: Lars Björklund VMR, tf chef Tel: SDC ÅRSREDOVISNING