Utbildningsinspektion i förskoleklassen och grundskolan vid Bäckalunds skola

Transkript

1 Utbildningsinspektion i förskoleklassen och grundskolan vid UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: 1. Normer och värden 2. Kunskaper 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Rapporten ger således inte en heltäckande beskrivning av all pågående utbildningsverksamhet inom enheten vid den aktuella tidpunkten. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter liksom jämförelser med jämförbara verksamheter är också betydelsefulla vid bedömningarna och för slutsatserna med krav på åtgärder och förbättringar. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. 1

2 SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Skolform Antal elever/barn Skolform Antal elever/barn Förskoleklass: 11 Skolbarnsomsorg: 21 Grundskola: 64 Obligatorisk särskola: 1 tillhör Östra rektorsområdet som består av fyra skolor, tre förskolor och nio familjedaghem. Rektorsområdet leds av en rektor och en biträdande rektor som sitter centralt placerade i kommunhuset. Utbildningen vid skolan omfattar förskoleklass till och med årskurs 6, dessutom finns det skolbarnsomsorg. Skolans elever och lärare arbetar i arbetslag. Eleverna i förskoleklassen och årskurserna 1 3 utgör ett arbetslag och eleverna i årskurserna 4 6 utgör ett annat. Antalet elever i varje årskurs uppgår till 8 14 elever. Totalt i förskoleklassen t.o.m. årskurs 3 går 39 elever och i årskurserna 4 6 går 36 elever. Skolbyggnaden är uppförd på 1950-talet och ligger ett par mil från Sunne tätort. En del av undervisningen i idrott och hälsa samt slöjd är förlagd till Lysviks skola. Flertalet elever är berättigade till skolskjuts. Föräldrar till barn på skolan har i en skrivelse till Skolverket inför den förestående inspektionen uttryckt oro över minskade personella resurser till Bäckalunds skola de två senaste åren och för att all personal inte har adekvat utbildning. Föräldrarna upplever att det är många barn i behov av särskilt stöd på skolan som inte får det stöd de behöver. Det har förekommit en del bråk mellan elever under våren 2003 och mycket tid har gått åt till att reda ut konflikter. Genomförandet av inspektionen i Skolverket sände den 6 juni 2003 skriftlig information till Sunne kommun om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörer med ansvar för har varit undervisningsrådet Pia Sohl och experten Lena Ilhage. De besökte skolan den 6 oktober På skolan genomfördes lektionsbesök och intervjuer med elever och personal. Den 15 och 16 oktober 2003 genomfördes intervjuer med skolans biträdande rektor och personal tillhörande kommunens elevhälsa. Intervju med skolans rektor har genomförts den 30 oktober. Denna skriftliga rapport kommer att kompletteras med muntlig återrapportering av ansvariga inspektörer. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till kommunen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. 2

3 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Sunne kommun Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem etc. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanernas mål framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. I läroplanerna anges också att barn och elever skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön samt få ett reellt inflytande över utformningen av utbildningen. På samma värdegrund vilar verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet med skolans värdegrund och läroplanernas mål att sträva mot. Av den lokala arbetsplanen för framgår att elevernas ansvar och inflytande skall tas tillvara genom klass- och elevråd samt genom att två elever finns representerade i skolans verksamhetsråd. Av intervjuerna framgår att klassråd förekommer vid, men att verksamheten i elevrådet ännu inte kommit igång. Klassråden handlar, enligt eleverna, i huvudsak om kompisrelationer och hur skolan kan förbättras. Eventuella förslag förs vidare till elevrådet. Eleverna berättar att de bland annat fått gehör för ett pingisbord på skolgården. Vid inspektionen sågs exempel på hur skolan arbetade med klassråd i de lägre årskurserna. Flera elever hade svårt att sitta stilla och det var oroligt på lektionen. Enligt lärarna sker elevernas inflytande över undervisningen i hög grad utifrån barnens frågeställningar. I årskurs 4, 5 och 6 har eleverna tid som benämns egen planering. Syftet med denna är att öka elevernas möjligheter till inflytande genom att läraren får en kommunikation med eleverna om en gemensam bas och tillägg som är personliga efter behov och intressen. Vid inspektionen sågs exempel på hur eleverna i årskurs 6 arbetade med egen planering. Eleverna fyller i ett veckoblad i början av veckan som de sedan arbetar efter. Under tiden för det egna arbetet arbetade eleverna flitigt och intresserat och uppgav att de kände sig stolta över vad de hann med. Läraren gick samtidigt runt och hjälpte de elever som behövde stöd. Eleverna uppger att de har inflytande över i vilken ordning de skall arbeta med uppgifterna, men inte med vad. Uppgifter som inte hinns med under en vecka flyttas till nästa, de flesta klarar dock av sitt beting enligt eleverna. Dock fanns elever i den lilla gruppen som hade svårt att klara av planeringen och självständigt utföra arbetet, dessa fick också mer tid och hjälp. 3

4 SKOLVERKET Enligt rektorn är elevinflytande ett av de mål som kommunen vill att skolorna skall prioritera. En utomstående pedagog har anlitats som inspiratör i arbetet med att utveckla detta område. Sammanfattningsvis har eleverna goda möjligheter till inflytande på verksamheten och detta gäller främst det formella inflytandet genom klassråd. Klassrådsverksamheten kan dock behöva utvecklas ytterligare och elevrådsverksamheten komma igång snarast för att skolan skall leva upp till arbetsplanens mål. Även det informella inflytandet är ett område som kan utvecklas så att eleverna i högre grad har möjlighet att påverka innehållet i undervisningen. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Målen för lärandet anges i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Skolans resultat finns inte redovisade i rektorsområdets kvalitetsredovisning eller i andra dokument som föräldrar och andra intresserade kan ta del av. Enligt den statistik som rektorn samlar in framgår dock att tretton av skolans fjorton elever i årskurs 5 våren 2003 har genomfört de nationella proven. I svenska klarade samtliga elever utom en målen för godkänt och i matematik och engelska var det två som inte klarade de uppsatta målen. Enligt rektorn upprättas åtgärdsprogram för de elever som inte når upp till kunskapsmålen i de nationella proven. Eleverna har utökad tid för idrott och hälsa och ges en medveten motorisk träning där grundrörelser och mönster tränas in och byggs på, vilket personalen vill tro har fått betydelse för elevernas resultat. Enligt idrottsläraren förekommer dock inte någon systematisk diskussion lärare emellan kring elevernas inlärningssituation. Årskurserna 3 6 har olika läsprojekt inplanerade under läsåret. De elever som behöver extra träning använder sig tillsammans med sina föräldrar av Festina Lente som följs upp av klassläraren. Festina Lente betyder skynda långsamt och är en metod för elever som har svårigheter att knäcka koden för läsningen. Språket tränas också i mindre grupper med speciell språkträning och språklekar. Förskoleklassen arbetar med materialet Arbeta med barns språk. Elevernas kunskaper följs upp genom exempelvis olika läshastighets- respektive läsförståelseprov. Utvecklingssamtal genomförs regelbundet och föregås av en enkät som eleverna fyller i tillsammans med sina föräldrar. Sammanfattningsvis kan konstateras att åtgärdsprogram upprättas för elever som inte når upp till kunskapsmålen i de nationella proven. Det framgår inte av skolans dokumentation hur många som klarar respektive inte klarar målen vid de nationella proven. Detta är ett område som kan utvecklas i exempelvis skolans kvalitetsredovisning, så att skolan själv på ett systematiskt sätt kan reflektera över hur väl man lyckas med sin undervisning. 4

5 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Sunne kommun Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med föräldrar, barn, elever respektive de vuxenstuderande i arbetet med att forma en god miljö för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Vid är miljön ett prioriterat område, vilket framgår av skolans lokala arbetsplan. Skolan satsar medvetet på att eleverna skall ha tid för utomhusaktiviteter minst en gång i veckan och extra tid för undervisning i idrott och hälsa samt på olika aktiviteter för att utveckla elevernas sociala förmåga. Under punkten normer och värden i arbetsplanen ges konkreta exempel på hur skolan vill arbeta vidare med detta. Skolans satsning på utökad idrottsundervisning är något som föräldrarna är nöjda med, vilket framgår av den skrivelse som de lämnat in inför inspektionen. De intervjuade eleverna beskriver skolan som lite vild, men att de flesta eleverna på skolan är sjysta. Eleverna känner till att man inte skall mobba andra och detta är något som diskuteras på skolan. De äldre eleverna uppger att de har börjat med projekt Charlie, som är ett arbetsmaterial med vars hjälp etiska frågor lyfts och diskuteras, samt att de haft någon dramaövning. Killarna uppger att de är lite besvikna över att det bara blev tjejsnack förra året, men inte något för killarna som de blivit lovade. Enligt eleverna ser rastvakterna inte alltid när det är slagsmål, men de brukar tala om det för lärarna som svarar att de skall prata med berörda elever. De intervjuade lärarna uppger att det är positivt att skolan är liten och att de hinner se alla barnen. De tycker att det är roligt att gå rastvakt och att samtala med eleverna. Trots att eleverna har en stor utomhusmiljö att vistas i tycker personalen att de har ganska god koll på vad som händer. På skolgården finns en hel del lekmaterial och eleverna har en skog att vara i där det finns gott om kojor. Personalen har haft diskussioner kring gemensam grundsyn och deltagit i utbildning om förhållningssätt. Enligt lärarna finns ett handlingsprogram mot kränkande behandling som använts vid ett par tillfällen när det varit aktuellt. Föräldrarna har informerats om planen vid ett föräldramöte. Dokumentet är däremot inte känt av eleverna och lärarna säger att eleverna inte informerats. Elever och föräldrar anser inte att det är någon riktig arbetsro på skolan. Inspektionen noterade också flera situationer då det var oroligt på lektionerna i de lägre årskurserna. Skolan har inga dokumenterade trivselregler och eleverna uppfattar det ibland som orättvist att en del elever får göra vissa saker som andra inte får göra. Eleverna uppger vidare att de saknar utrymmen att arbeta i som de tidigare haft. Vid inspektionen sågs exempel på dålig arbetsmiljö för elever i den lilla grup- 5

6 SKOLVERKET pen, där andra elever passerar genom rummet för att ta sig till sina klassrum. Lokalsituationen är uppmärksammad i skolans lokala arbetsplan. Det konstateras att en del av rummen är små och inte ändamålsenliga till nuvarande behov. Sammanfattningsvis kan konstateras att skolan arbetar aktivt för att motverka kränkande behandling och vidtar åtgärder om någon utsätts för kränkningar. Skolan har ett handlingsprogram mot kränkande behandling, men detta är inte känt av eleverna. Den fysiska och psykosociala arbetsmiljön för eleverna behöver ses över. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå målen skall främst utformas av de lärande och personalen. I förskolan och skolan skall detta ske i samverkan med hemmen. De nationella läroplanerna, andra statliga bestämmelser och kursplanerna ger dock också vissa anvisningar för arbetet. Det finns riktlinjer för stöd, betygssättning och utvecklingssamtal, utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid, etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper och färdigheter barnen, ungdomarna och de vuxna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att närma sig målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Enligt skolans lokala arbetsplan är målsättningen att skolan skall ha ett individanpassat arbetssätt där utgångspunkten för undervisningen tas i elevernas frågeställningar och föreställningar. Eleverna arbetar både åldersintegrerat och åldershomogent. De besökta lektionerna visade på olika pedagogiska aktiviteter. De intervjuade eleverna anser att skolan erbjuder ett varierat arbetssätt med såväl individuell undervisning som mera lärarstyrd, samt att grupparbeten och temaarbeten förekommer ibland. De uppger att de är nöjda med lärarna och att lärarna lär ut bra. De anser att de får hjälp när de behöver men att det är väntetid. Enligt lärarna har balansen mellan olika arbetssätt diskuterats för att inte få övervikt åt endera hållet. Ungefär tio elever har uttalade stödbehov enligt lärarna och alla tio får stöd på olika sätt. Åtgärdsprogram finns upprättade för dessa elever. För en del elever finns även individuella studieplaner upprättade. Enligt lärarna ges stöd i första hand genom omfördelning av resurser i arbetslaget och lärarna anser inte att detta är tillräckligt i alla avseenden även om de får handledning av specialpedagogen. Inför höstterminen 2003 har skolan ordnat med ett litet rum dit några elever kan gå som behöver arbeta mera enskilt och ha en tyst miljö. Vid inspektionen uppmärksammades att många elever passerar genom rummet för att förflytta sig till ett annat klassrum och till två mindre rum som ligger innanför. Det blir på så sätt kanske inte den lugna miljö som avsetts. Lärarna uppger att de är medvetna om problemet och funderar på att byta rum. Sammanfattningsvis kan konstateras att den pedagogiska verksamheten vid skolan genomförs i enlighet med de intentioner som finns i läroplaner och kursplaner. Skolan identifierar och ger stöd till elever i behov av särskilt stöd. 6

7 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Sunne kommun Inspektörerna vill dock påtala att skolans resurser inte får vara styrande för vilket stöd en elev kan få. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för barnomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolans inre arbete. Sammantaget har dessa skyldigheter att se till att rätten till utbildning tillgodoses. Fristående huvudmän har motsvarande ansvar även om de inte alltid omfattas av målen och riktlinjerna för det offentliga skolväsendet. Frågor som tas upp vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Rektorn har det övergripande ansvaret för verksamheten på alla skolor inom rektorsområdet, men skolledningen har gjort en inbördes arbetsfördelning som innebär att rektorn har personalansvar för skolorna i Bäckalund och Prästbol medan den biträdande rektorn har ansvar för skolorna i Lysvik och Södra Borgeby. Lärarna anser att ansvarsfördelningen mellan de båda skolledarna är tydlig. Rektorn finns inte ofta med ute i den pedagogiska verksamheten men lärarna tycker ändå att de har stöd av rektorn när de behöver det. Ändringar på skolan de senaste åren har resulterat i många möten. De träffar skolledningen vid arbetslagsträffar var femte vecka och rektorn däremellan vid behov. De gemensamma arbetslagsträffarna brukar vara vikta för pedagogiska diskussioner och fortbildningsinsatser av olika slag. Rektorn vidarebefordrar även information till arbetslagen genom de samordnare som finns utsedda på skolan. Av intervjuerna med eleverna framgår att de vet vem som är ansvarig för verksamheten på skolan. Rektorsområdet har tagit fram en kvalitetsredovisning där kommunens prioriterade mål har följts upp. Redovisningen innehåller mål, resultat och måluppfyllelse samt åtgärder för utveckling men ger ingen samlad bedömning av kvalitén. Viss koppling finns till skolans lokala arbetsplan. Lärarna upplever att arbetet med kvalitetsredovisningen och arbetet med den lokala arbetsplanen är delvis parallella processer där den centrala processen inte hänger ihop med den lokala. Sammanfattningsvis så finns en rektor som kan anses vara förtrogen med verksamheten vid. Det finns ett utvecklat arbetssätt kring kvalitetsutveckling inom rektorsområdet, men skolan har ingen egen kvalitetsredovisning och detta är ett område som behöver tydliggöras. 7

8 SKOLVERKET Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Inom en viss utbildning skall det också finnas möjligheter för eleverna att individuellt göra val av kurser eller ämnen. Granskningen gäller om möjlighet till utbildning ges i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till utbildning behandlas. Vid har eleverna i årskurs 2 och 3 elevens val varje fredag och har möjlighet att göra val inför varje tillfälle. Däremot fanns vid tidpunkten för inspektionen ingen planering för elevens val i årskurserna 4 6. Enligt lärarna har två elever behov av undervisning i svenska som andraspråk, men någon sådan undervisning förekommer inte. Av intervjun med skolledningen framgår att skolan inte informerat och undersökt elevernas eventuella behov av undervisning i svenska som andraspråk eller modersmål. Sammanfattningsvis kan konstateras att planeringen kring elevens val är otydlig. Det är en brist att eleverna och deras föräldrar inte informerats om rätten till undervisning i modersmål respektive svenska som andraspråk. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Föräldrar till barn på skolan har i en skrivelse till Skolverket framfört oro över minskade personella resurser vid skolan. Vidare uppger föräldrarna att de är kritiska till hur verksamheten fungerar och att skolan inte har utbildad personal i alla klasser. Enligt lärarna har lärarresursen vid minskat med 1,8 tjänster på några år och detta har varit märkbart för verksamheten. De känner sig osäkra på hur resursfördelningen går till och vad som ingår i det nyckeltal som gäller för skolan. I kommunens resursfördelning/nyckeltal för Östra rektorsområdet redovisas att det vid skolan finns 8,77 personal per 100 elever. Av den statistik som redovisats till Statistiska centralbyrån, och som inspektörerna tagit del av, framgår att rektorn för har rapporterat sammanlagt 6,43 tjänster under kolumnen lärare, förskollärare, fritidspedagoger, fritidsledare och barnskötare vilket innebär att skolan har 8,5 personal per 100 elever. Denna siffra kan jämföras med genomsnittet för riket som är 7,9 lärare per 100 elever (2002). Enligt rektorn avgör lärarna hur resurserna på skolan skall fördelas. Skolans idrottsprofil innebär att en relativt stor andel av lärarresursen läggs på idrott och hälsa och inte på samma sätt kan användas som en resurs i arbetslaget. Inspek- 8

9 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Sunne kommun törerna fick också uppfattningen att resurserna inom arbetslagen inte alltid används på ett optimalt sätt. Av lärarna har alla utom en adekvat utbildning. Denna lärare kommer att ersättas med en utbildad lärare från och med januari 2004 enligt rektorn. Skolan har tillgång till specialpedagog motsvarande 25 procent av en heltidstjänst som i första hand ger handledning åt lärarna. Lärarna anser dock att specialpedagogresursen är för liten med hänsyn till skolans behov. Härutöver finns en assistent på 75 procent av en heltidstjänst som i första hand fungerar som stöd för en elev. Eleverna är nöjda med sin skolgård och utomhusmiljö. Däremot upplevs lokalerna av både elever och lärare som otillräckliga. De är inte helt ändamålsenliga för den verksamhet som bedrivs. Enligt lärarna har eleverna tillgång till tidsenliga läromedel och datorer i viss utsträckning. Skolan har inget bibliotek, men möjlighet att låna böcker finns genom kommunens bokbuss. Eleverna har tidigare ätit sina skolmåltider i förskolans lokaler som ligger i närheten av skolan, men på grund av utrymmesbrist där äter de under innevarande läsår i sina klassrum. Elever och lärare framför klagomål på den nya matsituationen och på städningen. Trafiksituationen upplevs inte heller som helt tillfredsställande då det saknas räcken där skolskjutsen stannar. Enligt rektorn har flera möten hållits med anledning av klagomålen på skolan och en plan för arbetet har tagits fram. Skolan har även, enligt rektorn, prioriterats i arbetet med kommunens egentillsyn. Sammanfattningsvis konstateras att eleverna har tillgång till tidsenliga läromedel och fräscha lokaler och en ovanligt stor och fin skolgård. Lokalerna är dock inte helt anpassade till nuvarande verksamhet. Föräldrar och personal är kritiska till de nedskärningar som förekommit de senaste åren och att all personal i den nuvarande personalgruppen inte har adekvat utbildning. Samtidigt konstateras att skolledningen vidtagit åtgärder för att få fler utbildade lärare till skolan. Skolledningen har också upprättat en plan med anledning av de klagomål som framkommit. En översyn av hur resurserna inom arbetslagen används skulle kunna klargöra om skolans resurser används på bästa sätt. Sammanfattande bedömning Verksamheten vid har de senaste åren genomgått nedskärningar av personal och förändringar av lokalsituationen på ett sätt som föräldrar, lärare och till viss del elever upplevt som negativt. Lokalerna är fina men tillgången och hur de används är inte helt optimal. Föräldrar har framställt klagomål på hur skolans resurser används. Inspektörerna konstaterar att skolans ledning har kännedom om dessa problem och att en plan utarbetats för att åtgärda brister. Skolan har även prioriterats i kommunens egentillsyn. Inspektörerna konstaterar att den pedagogiska verksamheten vid skolan genomförs i enlighet med de intentioner som finns i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) och de kursplaner som gäller för grundskolan. Skolans elever klarar sig bra vid de nationella proven i årskurs 5. Åtgärdsprogram upprättas för de elever som behöver särskilt stöd. Lärarna arbetar aktivt för att förebygga och motverka kränkande behand- 9

10 SKOLVERKET ling och vidtar åtgärder när kränkningar inträffar. Eleverna trivs i skolan och lär sig ta ansvar för sitt arbete bl.a. genom egen planering. Skolan har tillgång till ändamålsenliga läromedel och utrustning samt en trivsam utemiljö. Områden i behov av utveckling bedöms vara - att ytterligare utveckla klassråds- och elevrådsverksamheten så att eleverna förstår innebörden av att vilja och kunna påverka i en demokratisk process, - att utveckla formerna för elevernas möjlighet att påverka sitt lärande samt diskutera målen med undervisningen, - att göra skolans handlingsprogram mot kränkande behandling känt för skolans elever, - att se över hur stödet till elever i behov av särskilt stöd utformas så att resurser i första hand inte blir styrande för vilket stöd en elev kan få, - att tydliggöra arbetet med skolans kvalitetsredovisning, - att se över elevernas fysiska och psykosociala arbetsmiljö, - att diskutera hur personalen används optimalt, - att tydliggöra planeringen kring elevens val. Inspektionen visar att kommunen inte uppfyller författningarnas krav i följande avseenden - att skolan inte informerar om, inte erbjuder och inte genomför undervisning i svenska som andraspråk och modersmål. Datum Ort Göteborg Pia Sohl Lena Ilhage 10