Kvalitetsredovisning för Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområden i Mariestads kommun. Antagen

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2009 för Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområden i Mariestads kommun Antagen

2 Innehållsförteckning Sida Inledning 2 3 Dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet 4 Förskolor och familjedaghem 5-7 Fritidshem 8-9 Förskoleklass och grundskola Obligatoriska särskolan, träningsskolan och gymnasiesärskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Skolhälsovården, sammanställning från hälsosamtal 32 Barn- och utbildningsnämndens Vägvisare (hela) Förskolans och familjedaghemmens Vägvisarblad 38 Grundskolans och fritidshemmens Vägvisarblad 39 Gymnasieskolans och vuxenutbildningens Vägvisarblad 40 Föräldraenkäter Elevenkäter Enheternas kvalitetsredovisningar - Familjedaghem Fritidshem Förskolor Grundskolor F-6, inkl grundsärskola, träningsskola Grundskolor 7-9, inkl grundsärskola Gymnasieskola, inkl gymnasiesärskola Vuxenutbildningen

3 Inledning Kvalitetsredovisning 2009 avser läsåret 2008/2009. Förordningen kräver redovisning per kalenderår, men verksamhetsåret, då organisation och prioriterade insatser ligger relativt fast, följer läsåret. Elevbyten mellan skolformer och skolenheter sker vid läsårsskiften, därför är det mer rättvisande att redovisa resultat läsårsvis. Krav på kvalitetsredovisningens innehåll, syften, utarbetande och presentation Statens krav föreskrivs i Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet (SFS 2005:609). Kort sammanfattat säger den: Varje kommun, varje skola, varje förskola och varje fritidshem ska årligen, senast den 1 maj, upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning för föregående kalenderår. Arbetet med kvalitetsredovisning ska främja kvalitetsarbetet, bidra till att förverkliga nationella mål och ge information om verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse. Kvalitetsredovisningen ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen har förverkligats och åtgärder för ökad måluppfyllelse. Kvalitetsredovisningarna ska göras kända och enkelt åtkomliga för var och en. Skolans, förskolans och fritidshemmens kvalitetsredovisning ska utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever. I förskolan ska barn och deras vårdnadshavare ges möjlighet att delta i arbetet. Vägvisaren Mariestads kommun införde läsåret 2004/2005 ett nytt styrsystem för kvalitets- och uppföljningsarbete, som fick benämningen Vägvisaren. Barn- och utbildningsnämnden bestämde bland annat att kommunen årligen ska mäta graden av upplevd trygghet och inflytande/delaktighet hos barn, ungdomar och föräldrar inom nämndens verksamhetsområden. Detta sker genom enkäter. Dessutom mäts liksom tidigare kunskapsnivån, speciellt inom baskunskaper. Detta görs genom screening, nationella prov och betygsstatistik, olika beroende på elevernas ålder. (Barn- och utbildningsnämndens Vägvisare, se sid ) Vid framtagandet av verksamheternas Vägvisare beslutades att förskola, familjedaghem och fritidshem ska genomföra föräldraenkäter för att mäta trygghet och delaktighet. För grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning används elevenkäter. De mäter även graden av intresseväckande undervisning/nöjda elever och gymnasieskolan har lagt till ytterligare tre gymnasiespecifika frågor. (Verksamheternas Vägvisarblad, se sid ) 2

4 Enkäter Utifrån besluten i Vägvisaren har föräldra- och elevenkäter arbetats fram under medverkan av den pedagogiska personalen. Vi har ingen ambition att betrakta enkäterna som vetenskapligt relevanta, vi ser dem mer som mätare av elevers och föräldrars uppfattning inom de fokusområden vi valt. De värden vi får ut i en sammanställning är mest intressanta över tid, när det går att se skillnader och likheter som visar sig genom årliga undersökningar. Naturligtvis gör personalen ständiga bedömningar och iakttagelser av barns och elevers situation i verksamheterna och kommunicerar detta vid utvecklingssamtal, föräldrasamtal och andra möten med barn och föräldrar. Som ett komplement används enkäter som varje år kan sammanställas till ett värde, och på så sätt vara ett tydligt underlag för diskussioner, planering, åtgärder och därmed utveckling. Förskola, familjedaghem och fritidshem har identiska enkäter (föräldraenkäter). Trygghet ligger i frågorna 1-4, inflytande/delaktighet i frågorna 5-8. Förskoleklass t.o.m. åk 3 har en enkät med mer eller mindre glada gubbar som hjälp till de små barnen att tolka värdet på svarsalternativen. Trygghet ligger i frågorna 1-5 för förskoleklass och åk 1 och i frågorna 1-6 för åk 2-3, inflytande/delaktighet i frågorna 6-9 för förskoleklass och åk 1 och frågorna 7-11 för åk 2-3, intresseväckande undervisning i frågorna för förskoleklass och åk 1 och frågorna för åk 2-3. För åk 4-6, åk 7-9 och gymnasiet ligger trygghet i frågorna 1-6, inflytande/delaktighet i frågorna 7-11 och intresseväckande undervisning i frågorna Gymnasiet har även tre gymnasiespecifika frågor sist i enkäten. Vuxenutbildningen har anpassat frågorna till sina åldersgrupper och har trygghet i frågorna 1-5, inflytande/delaktighet i frågorna 6-8 och intresseväckande undervisning i frågorna (Samtliga enkäter, se sid ) Enkäterna genomfördes för femte gången i slutet av våren Föräldraenkäterna i förskola, familjedaghem och fritidshem delas ut tillsammans med ett följebrev för information och ett kuvert för att kunna lämna svaren anonymt. I grundskolorna genomförs enkäterna i klasserna, på gymnasiet och Komvux mer individuellt. Enkätresultaten har samlats in och redovisas i sammanställd form under Resultat 2009, enkäter. Efter varje enkätomgång görs vid behov smärre förändringar och förbättringar av metoden utifrån synpunkter och gjorda erfarenheter. Vi måste dock vara försiktiga så inte innehållet förändras. Risk finns då att utfallen inte blir jämförbara. Skolhälsovårdens arbete mot övervikt och fetma (och andra livsstilsfrågor) Arbetsinsatserna syftar till att stoppa ökningen av övervikt och fetma samt öka hälsa och välbefinnandet för barn och ungdomar. Arbetet ska ske genom förebyggande och riktade insatser inom skolhälsovården och i samarbete med andra aktörer i samhället. I förskoleklass sker information och hälsosamtal med barn och föräldrar. I årskurs 4, 7 och 1 på gymnasiet sker enskilda hälsosamtal med alla elever. Hälsoundersökningen innefattar vikt- och längdkontroll samt samtal om kost, fysisk aktivitet och andra livsstilsfrågor. Eleverna fyller i ett frågeformulär som används som underlag vid hälsosamtalet. 3

5 Dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet Kommunens gemensamma styrsystem, Vägvisaren, och dess följdverkningar i form av föräldra- och elevenkäter beskrivs i inledningen (sid. 2-3) och som bilagor (sid ). Resultaten av enkäterna skickas till Barn- och utbildningsförvaltningen i september efter föregående läsårs slut. Där görs en sammanställning för varje verksamhet/skolform som används i kommunens kvalitetsredovisning. I slutet av oktober lämnar varje förskola, skola och fritidshem en egen kvalitetsredovisning till nämnden. För varje skolform finns en mall för att få en likartad och för läsarna jämförbar redovisning. Till grund ligger förordningstext, allmänna råd, handbok i kvalitetsredovisning m.m. Mallen revideras vid behov inför varje inlämningstillfälle utifrån synpunkter och erfarenheter som görs över tid. Kommunens kvalitetsredovisning bygger på verksamheternas. Efter redovisning i Barn- och utbildningsnämnden beslutas om åtgärder och insatser för framtida bättre måluppfyllelse. Uppföljning och utvärdering av Likabehandlingsplanen Varje skolenhet och fritidshem har utarbetat Likabehandlingsplaner. Uppföljning och utvärdering av dessa finns i enheternas kvalitetsredovisningar. 4

6 Förskolor och familjedaghem Verksamhetens omfattning och organisation I Mariestad fanns vid avstämningstillfället 23 förskolor med totalt 59 avdelningar. 8 av förskolorna med sammanlagt 14 avdelningar är belägna på landsbygden och resterande 15 förskolor med 45 avdelningar återfinns i Mariestads tätort. 994 barn var vid tillfället (SCB, oktober 2008) inskrivna på förskolorna. Det är vanligtvis fler barn inskrivna under våren, eftersom den årskull som ska börja i förskoleklass till hösten fortfarande befinner sig i förskolan och nya barn löpande placeras in i verksamheten. Den största förskolan hade 68 inskrivna barn och inrymmer 4 avdelningar. Den minsta förskolan hade 16 barn i en avdelning. 6 förskolerektorer ansvarar för förskolorna inom var sitt område. 79 barn var inskrivna i sammanlagt 16 familjedaghem. 12 av dessa fanns på landsbygden och 4 i Mariestads tätort. Dagbarnvårdarna tar emot barnen i sina hem, men utifrån lokala förhållanden samverkar de ofta med varandra och/eller med förskolor i närheten. Familjedaghemmen ligger fördelade under 3 av förskolerektorerna. Statistik förskola Mariestad Riket Mariestad Riket Mariestad Riket Kostnad (kr) per inskrivet barn Antal inskrivna barn per årsarbetare 5,3 5,1 5,2 5,2 5,4 5,2 Antal inskrivna barn per avdelning 16,4 16,7 16,7 16,7 17,4 16,9 Andel (%) inskrivna barn av samtliga i åldern 1-5 år Källa: SCB/Skolverket Kostnad per inskrivet barn ökar men ligger kr under snittet i riket. Personaltätheten sjunker något och antal barn per avdelning ökar. Andelen inskrivna barn av samtliga i åldern 1-5 år ökar stadigt. 5

7 Statistik familjedaghem Mariestad Riket Mariestad Riket Mariestad Riket Kostnad (kr) per inskrivet barn Antal inskrivna barn per anställd 4,6 5,0 4,3 4,9 4,4 4,8 Andel (%) inskrivna barn av samtliga barn i åldern 1-5 år Källa: SCB/Skolverket Andel inskrivna barn i familjedaghem minskar de senaste tre åren i Mariestad liksom i landet. Personaltätheten ligger kvar på en nivå lite över rikssnittet. Kostnaden per inskrivet barn har sjunkit markant sedan förra året och är mer än kr. lägre än genomsnittet. En plats i ett familjedaghem är avsevärt billigare än en plats i en förskola. Behörig/pedagogiskt utbildad personal Förskola Antal barnskötare (tjänster) 60,17 58,76 67,74 59,61 56,43 Andel (%) behöriga barnskötare 93,1 97,7 92,1 96,4 97,2 Antal förskollärare (tjänster) 87,53 104,2 122,37 122,55 122,54 Andel (%) behöriga förskollärare 95,2 95,5 91,5 92,3 91,7 Andel (%) behöriga förskollärare av alla tjänster i förskolan 56,4 61,1 58,9 62,1 62,8 Källa: Förskolornas kvalitetsredovisning Målet och förhoppningen är att öka andelen behöriga förskollärare. Det finns ingen fullt jämförbar statistik från SCB att jämföra med, men exempelvis var andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning i landets förskolor 55 %. Motsvarande siffra för Mariestad var 62 %. Den siffran kan avvika från SCB s beroende på att vi i första hand mäter andelen förskollärare, som har specialiserad utbildning för pedagogik i barnomsorgsverksamhet, men det kan finnas enstaka personal med fritidspedagog- eller lärarutbildning som påverkar andelen pedagogiskt utbildade. Andelen med förskollärarutbildning har enligt SCB legat strax under 50 % i landet, vilket vi överträffar med 6-12 % under det redovisade intervallet år. Sammanfattningsvis ligger Mariestad klart över rikssnittet. För dagbarnvårdare finns ingen formell utbildningsnivå specificerad. Flertalet av våra dagbarnvårdare har barnskötarutbildning eller annan utbildning för arbete med barn. 6

8 Resultat 2009, enkäter År 2009 var det femte året då denna typ av föräldra- och elevenkät genomfördes. Intervall visar lägsta och högsta resultat bland enheterna. De fyra svarsalternativen i enkäterna ger 0 poäng = Stämmer inte alls, 3,3 poäng = Stämmer ganska dåligt, 6,7 poäng = Stämmer ganska bra och 10 poäng = Stämmer helt. Med den referensen anser vi att resultat över 5 poäng är godkänt och poäng över 6,7 är bra. Målet är naturligtvis att förbättra resultaten ytterligare, men ju närmare maximum de ligger, desto svårare är de att höja. Resultat av föräldraenkät , förskolor: Trygghet Inflytande/delaktighet Förskolor Snitt: Intervall: 8,9 8,4-9,3 8,9 7,8-9,5 8,9 8,2-9,5 7,4 6,5-8,9 7,5 6,2-8,5 8,1 6,7-8,9 Resultat av föräldraenkät , familjedaghem: Trygghet Inflytande/delaktighet Familjedaghem Snitt: Intervall: 9,5 8,8-10,0 9,8 9,7-10,0 9,8 9,7-9,9 8,9 8,2-9,6 9,0 8,7-9,4 9,5 9,0-9,9 Förskolans resultat ligger på en bra och även stigande nivå genom åren. Familjedaghemmens höga värden förbättras ytterligare. Orsakerna kan vara att det är små barngrupper och att barnen befinner sig i en hem-miljö, deras andra hem, vilket säkert upplevs tryggt för både barn och föräldrar. Bedömning av måluppfyllelse av de nationella målen (normer och värden, utveckling och lärande, inflytande). De kommunala resurserna, som får uttryck i personaltäthet, gruppstorlek och kostnad per barn, ligger under den genomsnittliga nivån i landet. Andelen behörig/pedagogiskt utbildad personal överstiger klart riksgenomsnittet. Föräldraenkäter och verksamheternas kvalitetsredovisningar visar på mycket bra resultat. Bedömningen är att måluppfyllelsen är mycket god. Åtgärder för bibehållen god/ökad måluppfyllelse Prioriterade insatser utifrån 2009 års kvalitetsredovisning Barn- och utbildningsnämnden uppmuntrar och uppmanar till ökad profilering i förskolornas verksamhet och arbetssätt. Det skulle innebära en variation av inriktningar för familjer att välja bland. 7

9 Fritidshem Verksamhetens omfattning och organisation I kommunen fanns 15 fritidshem, 28 avdelningar, med totalt 993 barn inskrivna (oktober 2008). Fritidshemmen är huvudsakligen belägna i grundskolornas lokaler, med undantag för fritidshemmet i Sjötorp som är samlokaliserat med ortens förskola och fritidshemmet Murklan som inryms i förskolan Flugsvampen. Dessa två fritidshem leds av en förskolerektor medan övriga leds av rektorn på den skola de tillhör. Statistik fritidshem Mariestad Riket Mariestad Riket Mariestad Riket Kostnad (kr) per inskrivet barn Antal inskrivna barn per årsarbetare 19,1 18,9 19,2 19,5 24,7 20,2 Antal inskrivna barn per avdelning 34,4 31,7 33,1 33,5 27,8 34,9 Andel (%) inskrivna barn av samtliga i åldern 6-9 år Andel (%) inskrivna barn av samtliga i Åldern år Källa: SCB/Skolverket De senaste tre åren ligger Mariestad mycket nära genomsnittet i landet vad gäller kostnader per inskrivet barn. Personaltätheten sjunker, det är en kraftig ökning av antal barn per årsarbetare. Gruppstorleken har å andra sidan tydligt minskat. Om vi ser tillbaka ytterligare några år, så visar det sig att personaltätheten var betydligt större och kostnaderna per barn högre. Den förändring (försämring) som skett märks naturligtvis i verksamheten, och synpunkter på kvalitet och arbetsmiljö har kommit från personal och föräldrar. Fritidshemmens möjlighet att utifrån sina resurser kunna bedriva en bra pedagogisk verksamhet uppmärksammas av media, Skolverket och fackliga organisationer. Andelen inskrivna barn är högre än snittet i riket, i synnerhet gäller det de äldre barnen i åldern år. Undersökningar visar dock att långt ifrån alla inskrivna barn samtidigt befinner sig i fritidshemmen med lokala skillnader beroende på upptagningsområde Behörig/pedagogiskt utbildad personal På fritidspedagogtjänster är andelen behöriga 88,6 % (enligt uppgifter från verksamheterna). Andel årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen är 65 % (källa SCB), vilket är 6 % högre än snittet i samtliga kommuner. 8

10 Resultat 2009, enkät Resultat av föräldraenkät , fritidshem: Trygghet Inflytande/delaktighet Skolområde Öster - - 8, ,2 Väster - - 8, ,9 Snitt: Intervall: 8,7 7,8-9,6 8,7 7,9-9,7 8,7 7,5-9,4 7,3 6,1-8,5 7,4 6,6-8,6 8,1 6,7-9,0 Resultaten redovisas i år per skolområde i likhet med grundskolans år F 6. Att resultaten inte presenteras utifrån kön, pojke/flicka, beror på att flera fritidshem inte gjort den beräkningen, och snittet i kommunen blir då inte rättvisande. Trygghet ligger på en bra och jämn nivå. Vad gäller inflytande/delaktighet ser vi en glädjande stor förbättring. Efter en stor försämring från år 2005 till 2006 har resultaten därefter haft positiv utveckling. I diskussioner med verksamheterna har det framförts en teori till nedgången Resurserna till fritidshemmen minskade i början av 2000-talet till en nivå som ligger på rikssnittet. Föräldrar (och personal) var missnöjda med den ökning av gruppstorlek (minskning av personaltäthet) som skedde. Det har till exempel märkts genom tidningsinsändare, brev till skolförvaltningen och kommentarer i föräldraenkäten. Man vill inte gärna uttrycka missnöje mot personalen, som man anser gör sitt yttersta, och drar inte ner sitt omdöme om känslan av trygghet. Däremot menar man att man inte har någon påverkansmöjlighet vad gäller organisationen, t.ex. personaltäthet, och kan då ge lägre omdöme på inflytande/delaktighet. I de tre senaste enkäterna kan vi avläsa en positiv och förhoppningsvis bestående förbättring. Bedömning av måluppfyllelse av de nationella målen Fritidshemmens resultat och måluppfyllelse beskrivs fr.o.m i egna kvalitetsredovisningar, inte insprängt i skolornas kvalitetsredovisningar som tidigare år. Det gör det lättare för läsaren att se och bedöma fritidshemmens verksamhet. Föräldraenkäten och det som kan utläsas i verksamheternas kvalitetsredovisningar visar på bra resultat. Bedömningen är att måluppfyllelsen är god. Åtgärder för bibehållen god/ökad måluppfyllelse Prioriterade insatser utifrån 2009 års kvalitetsredovisning Barn- och utbildningsnämnden vill att fritidshemmen profilerar sig mot mer utomhusaktiviteter, naturskola och liknande verksamhet. 9

11 Förskoleklass och grundskola Verksamhetens omfattning och organisation Grundskoleverksamheten var tidigare geografiskt indelad i tre skolområden, Norr, Öster och Väster. Den 1 januari 2009 gjordes en omorganisation, som innebär att det nu finns enbart två skolområden för grundskolan, Öster och Väster, med Högelidsskolan och Tunaholmsskolan som moderskolor. Där finns grundskolechef, expedition, det mesta av elevhälsan m.m. för respektive område. Mariaskolan, som enligt beslut ska läggas ner, ligger fortfarande kvar i område Öster. I båda områdena finns skolor med förskoleklass och årskurserna 1-6 samt en eller två skolor för årskurserna 7-9. Det finns sammanlagt 13 F-6 skolor, varav 6 stycken landsortsskolor och 7 skolor i tätorten. Några av F-6 skolorna har även förskoleverksamhet. Samtliga tre 7-9 skolor är placerade i Mariestads tätort. I Mariestads grundskolor var vid mättillfället barn inskrivna varav i år 1-6 och 885 i år 7-9. Till det kommer förskoleklasserna med 260 barn. I varje skolområde finns en grundskolechef och fem (Väster) eller sex (Öster) rektorer, som hanterar en eller flera skolenheter. All särskola och träningsskola på grundskole- och gymnasienivå ligger numera organisatoriskt på område Öster och leds av en egen rektor. De särskilda undervisningsgrupperna organiseras under område Väster och har i den nya organisationen en egen rektor. Statistik förskoleklass Mariestad Riket Mariestad Riket Mariestad Riket Kostnad (kr) per elev Antal årsarbetare per 100 elever 5,4 6,7 6,8 6,8 5,2 6,4 Andel (%) elever av samtliga 6-åringar Källa: SCB/Skolverket Kostnaden för en elevplats i Mariestad är märkbart lägre än genomsnittet, och har så varit även tidigare år som inte redovisas i tabellen. Personaltätheten har historiskt sett varit lägre än i landet i övrigt, men ökade i fjol till riksgenomsnitt. I år har kostnaden per elev och personaltätheten sjunkit avsevärt. Andelen 6-åringar som går i förskoleklass har minskat något men är fortfarande mycket stor. Statistik grundskola Mariestad Riket Mariestad Riket Mariestad Riket Antal lärare per 100 elever 8,1 8,4 8,3 8,4 8,8 8,5 Kostnad (kr) per elev totalt Kostnad per elev, 10

12 undervisning Kostnad per elev, lokaler Kostnad per elev, skolmåltider Kostnad per elev, elevvård Kostnad per elev, läromedel/utrustning Källa: SCB/Skolverket Personaltätheten var fram t.o.m högre än rikets genomsnitt. Åren var personaltätheten lägre, men nu ligger Mariestad åter över snittet. Kostnader per elev är klart lägre än den genomsnittliga nivån i landet i alla jämförda variabler. Kostnad per betygspoäng Som ytterligare en jämförelse av kostnader och resultat brukar vi använda kpb, kostnad per betygspoäng. Kommun- och Landstingsförbundets tidning Dagens Samhälle gör årligen en undersökning av produktiviteten i skolan. Man använder sig då av produktivitetsmåttet kpb, vilket är snittkostnaden per grundskoleelev (exklusive lokalkostnader) dividerat med medelbetyget i årskurs 9. Mariestad hamnade år 2009 på 78:e plats bland Sveriges 290 kommuner. Det är en märkbar försämring mot tidigare år. Orsaken är sämre betygsresultat, inte högre kostnader. Kpb Placering bland Sveriges kommuner Behörig/pedagogiskt utbildad personal Förskoleklass/grundskola Andel (%) behörighet Förskollärare (F) Lärare ,3 98,3 96,0 96,0 97,7 Lärare ,4 91,1 91,3 95,0 90,0 Lärare 1-9 (hela grundskolan) 94,6 95,2 94,1 95,6 94,6 Källa: Skolornas kvalitetsredovisning Verksamheterna redovisar en mycket hög andel behörig personal. De obehöriga lärarna finns oftast inom praktisk-estetiska ämnen, t.ex. slöjd. Undervisning kan ibland i vissa ämnen ske av behörig pedagogisk personal som dock saknar specifik ämnesbehörighet. En besvärande omständighet är att den statistik över behörig personal som verksamheterna rapporterar inte stämmer med den officiella statistik som publiceras av SCB/Skolverket. T.ex. anges andelen pedagogiskt utbildad personal i förskoleklass till 93 % och inom hela grundskolan år 1-9 till 86 %. Skolverket hämtar sin statistik utifrån anställdas personnummer som korreleras med statistik över uttagna examensbevis på högskolor och universitet. Då framkommer att det är relativt vanligt att studenter efter avslutade studier inte begär ut sitt examensbevis. Det visar också på 11

13 att skolorna ibland, i alla fall historiskt sett, anställer lärare utan att de lämnar in examensbevis, vilket naturligtvis inte bör förekomma. Resultat 2009, enkäter Barn- och utbildningsnämnden beslutade i april 2008 att enkätresultaten fr.o.m ska redovisas utifrån kön och med ett sammanlagt värde. Resultat av elevenkät , grundskolan år F 3 (förskoleklass år 3) Trygghet Skolområde totalt totalt totalt totalt totalt pojkar flickor Norr 9,0 9,0 8,8 9, Öster 9,0 9,1 8,7 9,0 9,0 9,1 8,9 Väster 9,0 8,8 9,1 9,3 8,9 8,9 9,0 Snitt: Intervall: 9,0 8,6 9,6 9,0 8,6-9,3 8,8 7,4-9,5 9,1 8,7-9,6 Resultat av elevenkät , grundskolan år F 3 9,0 8,3-9,5 Inflytande/delaktighet 9,0 8,3-9,4 8,9 8,3-9, Skolområde totalt totalt totalt totalt totalt pojkar flickor Norr 7,9 8,3 8,3 8, Öster 8,5 8,6 8,6 8,6 8,7 8,8 8,4 Väster 8,4 8,7 8,5 9,1 8,5 8,3 8,7 Snitt: Intervall: 8,3 7,5 9,2 8,5 7,6 9,2 8,5 7,6 9,5 8,8 8,3-9,5 Resultat av elevenkät , grundskolan år F 3 8,6 7,4-9,2 Intresseväckande undervisning 8,6 7,0-9,6 8,5 7,0-9, Skolområde totalt totalt totalt totalt totalt pojkar flickor Norr 8,7 9,0 8,4 8, Öster 8,5 8,8 8,6 8,6 8,6 8,7 8,4 Väster 8,5 8,6 8,6 9,0 8,1 7,9 8,3 Snitt: Intervall: 8,6 8,0 9,1 8,8 8,2 9,5 8,5 6,5 9,2 8,9 8,4-9,3 8,3 6,5-9,2 8,3 5,9-9,4 8,3 7,0-9,0 I år F 3 ligger värdena på jämna och höga nivåer. Skillnaderna mellan åren är inte så stora att de föranleder särskilda åtgärder. Däremot finns anledning för skolenheter att beakta intervallet mellan lägsta och högsta värde som redovisas och jämföra och analysera sin egen placering i det spannet. Skillnaden mellan könen är marginell. 12

14 Resultat av elevenkät , grundskolan år 4 6 Trygghet Skolområde totalt totalt totalt totalt totalt pojkar flickor Norr 7,9 8,5 8,7 8, Öster 8,4 8,4 8,7 8,8 8,7 8,8 8,7 Väster 8,1 8,2 8,7 8,5 8,6 8,5 8,6 Snitt: Intervall: 8,1 7,4-8,8 8,4 8,1-8,7 8,7 8,4-9,2 8,6 7,9-9,0 Resultat av elevenkät , grundskolan år 4 6 8,7 7,8-9,6 Inflytande/delaktighet 8,7 7,6-9,9 8,7 7,5-9, Skolområde totalt totalt totalt totalt totalt pojkar flickor Norr 6,5 8,0 7,9 7, Öster 7,4 8,1 8,1 8,1 8,0 8,0 8,0 Väster 6,8 7,4 7,7 7,6 7,6 7,5 7,7 Snitt: Intervall: 6,9 4,8-7,7 7,8 6,5-8,6 7,9 7,4-8,4 7,8 7,3-8,8 Resultat av elevenkät , grundskolan år 4 6 7,8 7,2-9,6 Intresseväckande undervisning 7,8 6,8-10,0 7,9 7,1-9, Skolområde totalt totalt totalt totalt totalt pojkar flickor Norr 6,5 7,3 7,5 7, Öster 7,3 7,8 7,8 7,9 7,9 7,9 8,0 Väster 6,7 7,1 7,8 7,4 7,5 7,3 7,6 Snitt: Intervall: 6,8 5,2-7,5 7,4 6,6-8,6 7,7 7,0-8,2 7,7 6,6-9,4 7,7 6,5-9,5 7,6 5,9-9,8 7,8 6,7-9,2 I år 4 6 ligger resultaten på en generellt lägre nivå än i F 3. Resultaten är dock bra och har över lag förbättrats över åren. Trygghet har de högsta värdena. Intresseväckande undervisning ligger något under Inflytande/delaktighet. Skillnader mellan skolområdena finns men är inte drastiska. Däremot kan skillnader mellan skolenheter (intervall) vara påtagliga. Flickor har en något positivare uppfattning än pojkar, men skillnaden är liten. 13

15 Resultat av elevenkät , grundskolan år 7 9 Trygghet Skola totalt totalt totalt totalt totalt pojkar flickor Högelid 7,8 7,9 7,9 8,0 8,3 8,4 8,3 Maria 6,4 7,5 7,4 7,6 8,1 8,0 8,1 Tunaholm 8,4 8,0 8,2 8,2 8,3 8,3 8,3 Snitt: Intervall: 7,5 6,4-8,4 7,8 7,5-8,0 7,8 7,4-8,2 7,9 7,6-8,2 8,2 8,1-8,3 Resultat av elevenkät , grundskolan år 7-9 Inflytande/delaktighet 8,2 8,0-8,4 8,2 8,1-8, Skola totalt totalt totalt totalt totalt pojkar flickor Högelid 6,1 6,1 6,0 6,1 6,7 6,6 6,8 Maria 5,5 5,6 5,2 5,5 6,3 6,3 6,3 Tunaholm 5,9 6,3 6,6 6,6 6,7 6,7 6,6 Snitt: Intervall: 5,8 5,5-6,1 6,0 5,6-6,3 5,9 5,2-6,6 6,1 5,5-6,6 Resultat av elevenkät , grundskolan år 7-9 6,6 6,3-6,7 Intresseväckande undervisning 6,5 6,3-6,7 6,6 6,3-6, Skola totalt totalt totalt totalt totalt pojkar flickor Högelid 5,6 5,7 5,7 5,7 6,3 6,2 6,5 Maria 5,2 5,2 4,9 5,3 6,1 5,9 6,3 Tunaholm 5,7 6,0 6,2 6,1 6,6 6,5 6,4 Snitt: Intervall: 5,5 5,2-5,7 5,6 5,2-6,0 5,6 4,9-6,2 5,7 5,3-6,1 6,3 6,1-6,6 6,2 5,9-6,5 6,4 6,3-6,5 Tendensen att resultaten sjunker med elevernas stigande ålder, eller om man så vill med ökande antal år i skolan, består även i år. Resultatet för Trygghet är bra, i övrigt är det godkänt men inte riktigt bra. Vi kan dock se en tydlig utveckling mot bättre resultat genom åren i alla variabler. I synnerhet har värdena stigit bra i år (2009). Den största positiva förändringen finns på Mariaskolan. Variationerna mellan olika skolors resultat finns kvar men skillnaderna minskar avsevärt. Det finns inga så stora skillnader mellan pojkar och flickor som föranleder åtgärder. 14

16 Resultat, kunskaper Årskurs 2, screening i svenska och matematik Testet i svenska består av två delar. Ett ordkedjetest mäter avkodning och igenkänning av ord. Den andra delen är ett stavningstest. Resultatet redovisas i en s.k. stanine-skala, 1-9. De elever som har stanine 3 eller högre förväntas inte få några större svårigheter med sin läsinlärning. Testen i matematik mäter grundläggande färdigheter i ämnet. En bedömning görs huruvida eleverna kommer att ha svårigheter i matematik eller ej. Nästa år ersätts screeningen i årskurs 2 med resultat från nationella prov i årskurs 3. I årets redovisning behålls indelningen Norr, Öster och Väster för jämförelse bakåt i tiden. Genomsnittsresultat (stanine), ordkedjor och stavning, år Ordkedjor Stavning Område/år Norr 4,95 5,09 5,37 5,15 5,13 5,13 5,29 5,07 4,67 5,22 5,08 5,18 Öster 5,04 5,47 5,03 5,11 5,81 4,89 5,18 5,09 4,65 4,56 5,26 4,38 Väster 4,27 5,21 5,61 4,70 4,93 5,32 4,85 5,14 5,48 4,28 4,74 5,40 Medel 4,69 5,30 5,33 4,99 5,29 5,12 5,11 5,10 4,93 4,68 5,02 5,00 Det har skett en viss försämring från förra året men inget som är alarmerande. Elever med stanine 3-9 (inga förväntade svårigheter), procentuell andel, år Ordkedjor Stavning Område/år Norr Öster Väster Totalt Vad gäller ordkedjor (läsning) ligger resultaten på samma nivå sedan flera år men det är fortfarande 10 % av eleverna som kan förväntas få problem med läsning. I stavning har medelvärdet försämrats efter förra årets uppgång och andelen elever som förväntas klara stavning utan större problem har minskat med 4 %. Matematik, elever utan stora svårigheter, procentuell andel, år Område/år Norr Öster Väster Totalt

17 Bedömningen är att 5 % fler elever än i förra årskullen kan förväntas få problem med matematik i skolan. I områdena Norr och Öster finns de största negativa förändringarna. Årskurs 5, måluppfyllelse I årskurs 5 gör lärarna en avstämning mot uppnåendemålen i kursplanerna. Till sin hjälp har de ämnesprov (nationella prov) i svenska, matematik och engelska. Från och med 2008 redovisas resultat från alla ämnen och även per kön. Andel (%) elever som når målen i alla kärnämnen och i respektive ämne År Totalt Totalt Totalt Totalt Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Alla kärnämnen ,7 73,4 78,2 79,7 78,4 80,7 Svenska ,2 84,4 88,2 87,0 83,6 89,7 Matematik ,0 80,5 85,7 89,3 92,2 86,9 Engelska ,1 90,6 91,6 85,1 84,4 85,5 SO ,5 94,5 96,6 95,4 94,8 95,9 NO ,2 96,9 97,5 95,8 94,8 96,6 Bild ,6 99, , ,9 Slöjd ,6 99, , ,3 Idrott och hälsa ,6 99, ,8 94,8 96,6 Musik ,8 93, ,5 98,3 98,6 Hemkunskap ,5 92,2 95,0 99, ,3 Teknik , ,6 97,3 98,3 96,6 Källa: Skolornas kvalitetsredovisningar Om man tittar på alla kärnämnen ser man att det varierar något mellan åren. Det har skett en förbättring sedan förra året. Flickorna har bättre resultat än pojkarna, vilket är den vanliga bilden. I svenska ligger resultaten på en jämn nivå de senaste fem åren. I matematik pendlar det lite upp och ner men resultatet har förbättrats kraftigt från förra året. Vi kan också notera att pojkarna har bättre resultat än flickorna i matematik. Engelska har haft de bästa resultaten de senaste åren men dyker kraftigt i år. Resultat på ämnesprov årskurs 5, jämförelse mellan Mariestad och riket År 2009 har för första gången resultat samlats in från samtliga skolor med elever i årskurs 5. Jämförelse av uppnådda mål i ämnena är ändå något vansklig att göra. Ämnesproven består av ett antal delprov. Resultat av dessa på riksnivå, kommunnivå och skolnivå presenteras i Skolverkets statistik, men det finns ingen sammanfattning som visar totalbilden för hela kursen. Det är läraren som avgör om en elev bedöms nå kraven i respektive delprov och i kursen som helhet. En sammanfattning av statistiken kan ges så här: I Mariestad ligger resultaten på en något högre nivå än snittet i riket. Det kan dock variera mellan olika delprov och ämnen. Svenska: Här ligger våra resultat närmast det genomsnittliga men på plus-sidan. Flickor har bättre värden än pojkar, i vår kommun och i riket. Matematik: Mariestad visar bättre resultat än rikssnittet. Pojkar har bättre värden än flickor i Mariestad, men i riket är det ingen skillnad att notera. 16

18 Engelska: Mariestad ligger aningen bättre är riket. Här är flickornas värden bättre än pojkarnas, förra året var det omvänt. Årskurs 9, betygsstatistik Meritpoäng räknas ut så här: De 16 bästa betygen tas ut. Betygen G multipliceras med 10, VG med 15 och MVG med 20. Därefter summeras värdena. Om en elev exempelvis har G i samtliga ämnen så blir poängen 160, om samtliga är VG blir det 240 och om alla är MVG blir det 320 poäng. Behörighet till gymnasiestudier, meritpoäng och andel elever som når målen i alla ämnen, Mariestad och rikets kommuner, år (positiv avvikelse är till Mariestads fördel) Behörighet (%) Meritpoäng Andel godkända i alla ämnen (%) År Riket Mariestad Avvikelse Riket Mariestad Avvikelse Riket Mariestad Avvikelse ,4 96,0 + 6,6 205,7 214,2 + 8,5 75,7 85,6 + 9, ,9 95,5 + 6,6 204,9 213,1 + 8,2 75,1 82,1 + 7, ,2 91,5 + 2,3 205,3 206,5 + 1,2 75,7 76,3 + 0, ,7 91,7 + 3,0 205,8 211,6 + 5,8 75,7 79,7 + 4, ,5 89,8 + 1,3 207,5 209,2 + 1,7 76,1 79,0 + 2, ,2 87,7-0,5 207,4 201,5-5,9 76,2 72,8-3,4 Källa: SCB/Skolverket Jämförelse mellan skolområden i Mariestad och rikets kommuner, år 2009 År 2009 Behörighettill Meritpoäng Andel godkända (%) i gymnasiet(%) Område Svenska Matematik Engelska Alla ämnen Högelid 92,9 201,4 98,6 95,7 95,7 75,7 Maria 84,6 202,5 94,1 85,2 95,6 69,9 Tunaholm 88,3 200,4 98,4 90,6 92,2 74,2 Mariestad 87,7 201,5 96,6 89,5 94,3 72,8 Riket 88,2 207,4 96,6 92,2 93,5 76,2 Källa: Skolverkets statistikdatabas för betyg och resultat Jämförelse mellan Mariestad och rikets kommuner med redovisning per kön, år 2009 År 2009 Mariestad Rikets kommuner Totalt Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Andel (%) behöriga till gymnasiet 87, , Meritpoäng 201,5 187,6 216,0 207,4 196,8 218,6 Andel (%) godkända i alla ämnen 72, , Andel (%) godkända i svenska 96,6 95,3 98,1 96,6 95,4 97,8 Andel (%) godkända i matematik 89,5 88,2 90,7 92,2 91,8 92,7 Andel (%) godkända i engelska 94,3 94,1 94,4 93,5 92,9 94,2 Källa. SCB/Skolverket 17

19 Andelen behöriga till gymnasiestudier har i flera år legat högre än i riket i övrigt, men i år ligger Mariestad under snittet. Det är stora skillnader mellan skolorna, dock ej mellan könen. Meritpoängen har också sjunkit ganska kraftigt och ligger under genomsnittet i landet. Här finns inga stora differenser mellan skolorna. Flickorna har mycket högre meritvärde än pojkarna. Det förhållandet gäller generellt i landet. Andel godkända i alla ämnen ligger i år också under kommunernas genomsnitt. Tappet i Mariestad är 12,8 % de senaste fem åren. Det är ganska stora skillnader mellan skolorna. Flickorna har bättre resultat än pojkarna, både i Mariestad och i landet. Andelen godkända i svenska ligger på rikssnittet. Skillnaderna mellan könen är inte stor. I matematik ligger vi sämre till än genomsnittet och det gäller både pojkar och flickor. Det finns också stora olikheter mellan skolorna. Andelen godkända i engelska är något högre än genomsnittet. Här finns inga större skillnader mellan könen eller mellan skolorna. Det är i vissa jämförelser stora variationer mellan skolorna, och det är inget nytt för detta år. De olika skolområdenas resultat bör leda till diskussion om likvärdighet vid bedömning och betygsättning och analys av orsaker till skillnaderna. SALSA Skolverket har också utvecklat analysverktyget SALSA, som tar hänsyn till bakgrundsfaktorer som - Andel pojkar - Andel elever födda i annat land - Andel elever vars föräldrar är födda utomlands men själva är födda i Sverige - Föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå Avvikelsen mellan den andel elever som uppnått målen i årskurs 9 jämfört med ett modellberäknat värde, det resultat som skolan förväntas nå utifrån bakgrundsfaktorerna, räknas fram. Positiv avvikelse är resultat över förväntan, negativ avvikelse under förväntan. De modellberäknade värdena ska inte okritiskt användas för rangordning mellan skolor. SALSA ger underlag för analyser och diskussioner om skolors resultat, men kan inte ensamt svara på frågan om en skola är bättre än en annan. SALSA, avvikelser i uppnådda mål (%) och genomsnittligt meritvärde (poäng) Område Norr Öster Väster Andel elever som Meritvärde i genomsnitt Andel elever som Meritvärde i genomsnitt Andel elever som Meritvärde i genomsnitt År uppnått (poäng) uppnått (poäng) uppnått (poäng) målen (%) målen (%) målen (%) ±

20 ± Följer man resultaten genom åren så ser man en kraftig och genomgående försämring detta läsår. Både meritvärdena och andelen elever som uppnått målen har tidigare oftast legat över förväntade resultat. Årskurs 9, nationella prov Nationella prov finns i engelska, matematik och svenska. De har som syfte bl.a. att ge undervisande lärare information om var gränserna för de olika kunskapsmålen ligger. De ska också ge en fingervisning om kunskapsnivån, jämfört med riket, på de elever man undervisar. De nationella proven ska mäta breda kunskapsområden inom respektive ämne, men kan inte täcka in alla kunskapsområden och moment som kurs- och läroplan innehåller. En fråga som ofta diskuteras, är om lärare sätter för snälla eller för stränga betyg. Medelpoängen av satta betyg i årskurs 9 ligger oftast högre än resultaten i de nationella proven. Det är förståeligt att läraren har möjlighet att bedöma en elev utifrån ett fylligare underlag, oftast ett stort antal lektioner under upp till tre år, medan de nationella proven omfattar som mest fyra provtillfällen. Jämförelse mellan provresultat i Nationella prov och genomsnittlig betygspoäng i satta slutbetyg i årskurs 9, år År Svenska, NP Svenska, betyg Matematik, NP Matematik, betyg Engelska, NP Engelska, betyg ,0 13,4 12,2 12,6 13,8 13, ,7 14,1 12,5 13,0 13,2 13, ,7 13,4 12,0 13,2 13,6 13, ,0 13,4 12,7 13,1 13,7 13, ,1 13,4 12,7 13,0 13,4 13,6 Källa: SCB/Skolverket Skillnaderna är så pass stora och återkommande i samtliga ämnen att de ger anledning till diskussion och analys av orsakerna. Andel (%) elever med lägre (-), lika (=) eller högre (+) slutbetyg jämfört med provbetyget 2009 Norr Öster Väster Mariestad Riket - = + - = + - = + - = + - = + Svenska Matematik Engelska Källa: SCB/Skolverket Mönstret i Mariestad överensstämmer i år inte riktigt med riket. Matematik är det ämne där provbetyg och satta slutbetyg oftast stämmer minst. För Mariestads del finns den största 19

21 skillnaden i svenska. Det är betydligt mer vanligt att slutbetygen är högre än provbetygen än tvärtom. I Mariestad är differensen generellt minst i område Norr. Skillnaderna mellan skolområdena, mellan ämnena och mellan provbetyg och slutbetyg behöver förklaras. Bedömning av måluppfyllelse av de nationella målen Mariestad har låga kostnader för grundskolan. Det gäller undervisningen, lokaler, skolmåltider, elevvård, läromedel/utrustning, skolbibliotek m.m. Personaltätheten är i år högre än genomsnittet i landet. I produktivitetsjämförelsen av kostnad per betygspoäng ligger Mariestad på plats 78 i landet. Vi har hög andel pedagogiskt utbildad personal, men det finns en diskrepans med Skolverkets statistik. Enkätresultaten som berör trygghet, inflytande/delaktighet och intresseväckande undervisning ligger på bra till godkända nivåer. Vid bedömning och mätning av kunskapsnivåer konstateras en viss försämring i åk 2. I åk 5 ligger resultaten något över genomsnittsnivån i riket i de jämförelser som kan göras. Betygsresultaten i åk 9 har försämrats. Utvecklingen har varit så att resultaten smygande har sjunkit och för första gången på sex år ligger Mariestad under rikets genomsnitt. Förra året var flickornas resultat i många ämnen lägre än pojkarnas, i år är det tvärt om. Variationerna mellan skolorna är stora. I jämförelseverktyget SALSA ligger vi också på en nivå som understiger förväntad nivå. Korrelationen mellan resultat på nationella prov i åk 9 och satta slutbetyg följer mönstret i riket, i den meningen att slutbetyg ofta är högre än provbetyg. Bedömningen är att måluppfyllelsen är mindre god. Åtgärder för bibehållen god/ökad måluppfyllelse Prioriterade insatser utifrån 2009 års kvalitetsredovisning Barn- och utbildningsnämnden uppdrar åt skolorna att arbeta för en förbättring av elevernas inflytande och delaktighet samt upplevelse av intresseväckande undervisning, särskilt gäller detta de högre årskurserna analysera och redovisa varför måluppfyllelsen i årskurs 5 är lägre i kärnämnen än i alla övriga ämnen analysera och redovisa orsaker till skillnaden mellan provresultat i Nationella prov och satta slutbetyg i årskurs 9 arbeta för likvärdig bedömning och betygsättning internt på enheterna samt mellan skolorna arbeta för att förbättra betygsresultat och andel behöriga till gymnasiet 20

22 Obligatoriska särskolan, träningsskolan och gymnasiesärskolan Verksamhetens omfattning och organisation Verksamheten är fördelad på fyra skolenheter. På Österåsens skola finns ett arbetslag för grundsärskola F-6 som vid rapporteringsdatum i oktober 2008 hade 11 elever. Mariaskolan har tre klasser för 7-9 med 10 elever. Träningsskolan ligger på Lövhagen (Högelidsskolan) och har fyra arbetslag med 14 elever med åldersspridningen förskoleklass till gymnasium. Gymnasiesärskolan finns på Vadsbogymnasiet och rapporterar 28 elever. All särskoleverksamhet har fr.o.m gemensam rektor med organisatorisk placering på skolområde Öster. Lokalmässigt är dock verksamheterna spridda som beskrivs ovan. Statistik 2009 Obligatoriska särskolan + träningsskolan Gymnasiesärskolan Mariestad Riket Mariestad Riket Kostnad (kr) per elev exkl. skolskjuts Kostnad(kr) per elev för skolskjuts Antal lärare per 100 elever 39,7 26,6 24,4 22,6 Källa: SCB/Skolverket I Mariestad är kostnaden för en elev på grundsärskola eller träningsskola ganska mycket högre än genomsnittet för alla kommuner. Det är första gången sedan 1997 enligt den statistik som kan följas hos Skolverket. På gymnasiesärskolan är en elevplats för första gången billigare än rikets genomsnitt. Skolskjutskostnaderna per elev ligger lägre än rikets. Lärartätheten är högre än snittet i landets kommuner, för grundsärskola och träningsskola kraftigt mycket högre. Behörig/pedagogiskt utbildad personal Så gott som samtliga lärare inom särskolan (alla nivåer) har någon form av pedagogisk högskoleutbildning och är alltså behöriga lärare enligt verksamheternas redovisning. 26 % av lärarna på grundsär/träningsskola har även specialpedagogisk utbildning (SCB s statistik). Motsvarande andel på gymnasiesärskola är 14 %. Även i denna lärargrupp finns en (dock liten) diskrepans mellan verksamheternas uppgifter och den officiella statistiken från SCB/Skolverket. 21

23 Resultat 2009, enkäter Här redovisas inte resultat per kön, eftersom elevantalet är litet och anonymiteten då blir osäker. Det finns inte heller flickor i alla åldersgrupper. I den yngsta elevgruppen (åk 2-4) fanns så få elever att resultatet från 2009 sammanställs för åk 2-6 på Österåsens skola. För jämförelsens skull redovisas då ett sammanvägt resultat från åk 2-6 åren Resultat från samtliga nivåer finns från och med Resultat av elevenkäter , särskola och träningsskola Trygghet Inflytande/delaktighet Åk 2-4 9,6 9,6-7,2 9,8 - Åk 5-6 8,5 8,4-6,8 8,9 - Åk 2-6 9,0 9,0 9,2 7,0 9,3 9,0 Åk 7-9 7,6 8,0 6,5 7,6 7,7 7,4 Träningsskolan 8,6 8,8 8,7 8,6 7,5 7,5 Gymnasiesärskolan 8,4 7,8 7,7 6,9 7,0 6,5 Intresseväckande undervisning Gymnasiespecifika frågor Åk 2-4 9,5 9, Åk 5-6 8,4 8, Åk 2-6 8,6 9,2 9, Åk 7-9 7,6 7,7 7, Träningsskolan Gymnasiesärskolan 7,9 7,3 6,9 7,9 8,0 7,7 Resultaten skiftar både uppåt och neråt under de jämförda åren. Nivåerna ligger dock i de flesta fall över eller på samma nivå som motsvarande årskurser i de andra skolformerna. Undantag är känslan av trygghet, som i de högre årskurserna kan ligga lägre än grundskolans och gymnasieskolans resultat. Vi får ha i åtanke att särskoleelever kan ha särskilt svårt att besvara enkäten och att det lilla antalet elever gör att varje svar får större påverkan. Svårigheten att i denna elevgrupp få ett rättvisande resultat utifrån en enda enkätundersökning påtalas av pedagoger i verksamheterna. Bedömning av måluppfyllelse av de nationella målen Bedömningen är att måluppfyllelsen för normer och värden samt ansvar och inflytande är god. Åtgärder för bibehållen god/ökad måluppfyllelse Prioriterade insatser utifrån 2009 års kvalitetsredovisning Barn- och utbildningsnämnden uppdrar åt särskolan att 22

24 arbeta för bättre resultat vad gäller elevernas upplevelse av trygghet, inflytande och delaktighet. Gymnasieskolan Verksamhetens omfattning och organisation Utbildningen vid Vadsbogymnasiet omfattar tolv nationella program och tre specialutformade program. Det individuella programmet inkluderar även ett Ungdomsprogram. Gymnasiesärskolan (4-årsprogrammet) ligger som nämnts också på Vadsbogymnasiet elever var inskrivna i oktober 2008 (exklusive gy-sär.). Bortsett från någon enstaka hyrd lokal på annan plats i kommunen är verksamheten förlagd till Vadsbogymnasiet. Upptagningsområdet är huvudsakligen Mariestad, Töreboda och Gullspång, MTG, men i och med avtalet Gymnasium Skaraborg och dess möjlighet till val av skola finns elever från 19 kommuner på skolan. Ledningsorganisationen innefattar även kommunal vuxenutbildning och leds av en 1:e-rektor och fem rektorer med var sina ansvarsområden. Statistik gymnasieskolan Mariestad Mariestad Mariestad Riket Mariestad Riket Antal lärare per 100 elever 8,2 8,3 8,3 8,4 8,2 8,4 Kostnad (kr) per elev totalt Kostnad per elev, undervisning Kostnad per elev, lokaler Kostnad per elev, skolmåltider Kostnad per elev, elevvård Kostnad per elev, läromedel/utrustning Kostnad per elev, ersättning till andra kommuner Ersättning per elev från annan kommun Källa: SCB/Skolverket Lärartätheten i Mariestad är lägre än riket i snitt. Kostnaden per elev är lägre än genomsnitt de senaste tre åren, i år kronor lägre. Lokalkostnaden per elev ligger kr under snittet. 23

25 Kostnad för läromedel, utrustning och skolbibliotek låg förra året under rikssnittet men har nu stigit till strax över. Kostnader för skolmåltider och elevvård ligger över genomsnitt i landet. Skillnaden mellan kostnader för våra elever som läser på annan ort, kontra den ersättning vi i snitt får för elever från andra kommuner är markant. Mariestadsungdomar väljer dyra utbildningar i andra kommuner, vi har låga kostnader för det vi erbjuder. Varje sådant byte är en förlust. Behörig/pedagogiskt utbildad personal Gymnasieskola Andel (%) behörighet Gymnasielärare 91,3 94,5 92,4 94,1 93,6 Källa: Skolans kvalitetsredovisning Verksamheten redovisar en hög andel behörig personal. Återigen återkommer den irriterande skillnaden mellan egna uppgifter och den officiella statistiken som SCB/Skolverket presenterar. Där anges andelen pedagogiskt utbildad personal på Vadsbogymnasiet till 80 %. (Se förklaring under Grundskolan, sid. 11) Resultat 2009, enkäter År 2008 och 2009 redovisas enkätresultaten fördelat per kön och totalt. På vissa program går endast någon eller några flickor, och då finns inte det resultatet redovisat p.g.a. brist på anonymitet. Resultat av elevenkäter , Vadsbogymnasiet, programvis och totalt Trygghet Program Totalt Totalt Totalt Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor BF 7,8 7,5 7,6 7,4 7,7 7,6 7,8 7,6 BP 9,1 8,9 8,8 8,8-8,8 8,8 - EC 7,9 7,6 7,6 7,6-7,7 7,6 - ES 8,4 8,5 8,0 8,5 7,9 8,2 8,2 8,2 FP 8,1 7,8 8,1 8,1-8,8 8,9 - HP 7,5 7,8 7,5 7,8 7,4 7,4 7,9 7,4 IL 7,6 7,9 8,2 8,1 8,3 8,1 8,1 8,1 IP 7,8 7,6 8,1 8,1 9,5 7,9 8,0 - MT 8,9 8,6 8,8 8,8 8,9 8,3 8,3 8,1 NV 7,8 8,0 8,2 8,4 8,0 8,2 8,5 7,8 OP/OPSP 7,9 7,7 8,6 8,8 8,5 8,1 7,9 8,0 SP 7,6 7,6 8,0 8,3 7,8 8,2 8,3 8,3 TE 7,4 7,9 8,0 7,9 8,3 7,9 7,9 8,1 UP 7,8 7,6 7,0 7,2 6,9 8,1 8,4 8,0 IV 7,4 7,4 7,3 7,5 6,8 8,1 8,3 7,9 24

26 Snitt: Intervall: 7,9 7,4-9,1 7,9 7,4-8,9 8,0 7,0-8,8 8,1 7,2-8,8 8,0 6,8-9,5 8,1 7,4-8,8 8,2 7,6-8,9 8,0 7,4-8,3 Inflytande/delaktighet Program Totalt Totalt Totalt Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor BF 6,4 6,5 6,3 6,1 6,4 6,5 6,5 6,4 BP 6,8 6,8 7,0 6,9-5,5 5,5 - EC 6,3 5,9 5,9 6,0-6,0 5,9 - ES 6,4 6,5 6,3 6,7 6,2 6,5 6,6 6,5 FP 7,2 6,4 6,5 6,5-6,3 6,4 - HP 6,0 5,8 5,9 6,1 5,8 5,8 5,8 6,1 IL 6,7 6,4 6,1 6,6 5,7 5,7 5,5 5,9 IP 6,5 6,6 6,4 6,3 8,7 5,9 5,9 - MT 7,7 7,2 8,0 8,0 6,7 5,8 5,8 5,5 NV 5,9 5,8 5,9 6,0 5,7 5,9 5,8 6,0 OP/OPSP 6,9 6,3 6,8 7,0 6,8 6,7 7,3 6,6 SP 5,9 5,6 6,1 6,1 6,1 6,1 6,5 6,0 TE 5,9 5,5 5,7 5,7 5,9 5,7 5,9 5,5 UP 7,8 7,2 7,4 7,3 7,4 6,9 2,7 7,4 IV 6,6 6,7 5,8 5,7 6,1 6,6 6,8 6,5 Snitt: Intervall: 6,6 5,9-7,7 6,3 5,5-7,2 6,5 5,7-8,0 6,5 5,7-8,0 6,5 5,7-8,7 6,1 5,5-6,9 5,9 2,7-7,3 6,2 5,5-7,4 Intresseväckande undervisning Program Totalt Totalt Totalt Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor BF 6,2 6,1 5,9 5,7 6,0 5,8 5,9 5,7 BP 6,5 7,4 6,8 6,9-6,3 6,3 - EC 6,4 5,4 5,6 5,6-5,9 5,8 - ES 6,9 7,0 6,7 6,8 6,6 6,7 6,9 6,6 FP 6,5 6,2 5,8 5,7-6,5 6,7 - HP 5,4 5,8 5,7 5,8 5,6 5,8 5,8 5,8 IL 6,2 6,2 6,5 6,5 6,4 6,2 6,4 5,9 IP 6,0 5,9 6,3 6,2 8,6 6,0 5,9 - MT 7,6 7,1 7,5 7,6 6,7 5,4 5,6 4,2 NV 6,3 6,0 6,2 6,5 5,8 6,0 6,1 5,7 OP/OPSP 7,1 7,4 7,1 7,4 6,9 6,2 6,4 6,1 SP 5,9 5,5 6,0 6,2 5,8 6,2 6,4 6,0 TE 5,6 5,7 6,0 5,9 6,1 5,6 5,7 5,7 UP 7,6 7,2 7,0 6,0 7,9 7,3 7,2 7,4 IV 6,2 6,1 6,2 6,1 6,3 6,7 6,8 6,6 Snitt: Intervall: 6,4 5,4-7,6 6,3 5,4-7,4 6,4 5,6-7,5 6,3 5,6-7,6 25 6,6 5,6-8,6 6,2 5,4-7,3 6,2 5,6-7,2 6,0 4,2-6,6