Vision Järva 2030, dnr /2008. Vision Söderort 2030, dnr /2009. Strategisk inriktning för företagsområden, dnr /2015

Transkript

1 Kommunfullmäktige protokoll nr 15 Sida 9 (22) Uppföljning av budget 2016 Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti 2016 (Utl. 2016:170) Dnr /2016 Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad 2016, dnr /2016 Uppföljning Stockholms stads miljöprogram , dnr /2016 Förlikningsavtal avseende avtal om driften av Vintertullens vård- och omsorgsboende, dnr /2011 Uppföljning av stadens Lex Sarah - rapportering för år 2015, dnr /2016 Kulturhus i Slakthusområdet, motion från Maria Östberg Svanelind (S), dnr /2013 FUT Lägesrapport över arbetet med felaktiga utbetalningar och bidragsbrott, rapport från socialnämnden, dnr /2016 Samarbetsavtal avseende Openlab, dnr /2016 Vision Järva 2030, dnr /2008 Vision Söderort 2030, dnr /2009 Vision Hässelby-Vällingby 2030, dnr /2012 Strategisk inriktning för företagsområden, dnr /2015 Boendelösningar för kommunmottagna nyanlända, dnr /2016 Revidering av reglemente för socialnämnden, dnr /2016 Beslut 1. Delårsbokslut per den 31 augusti 2016 för Stockholms stad godkänns.

2 Kommunfullmäktige protokoll nr 15 Sida 10 (22) Förändring av indikatorer, årsmål eller ansvarig nämnd/bolag godkänns enligt bilaga 3 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 3. För 2016 ska utdelningen från koncernen Stockholms Stadshus AB uppgå till 500 mnkr med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Stockholms Stadshus AB uppmanas att sammankalla extra bolagsstämma i enlighet med detta beslut. 4. Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad, dnr /2016, inklusive däri angivna ramar för total extern upplåning och intern utlåning till och borgensåtagande för bolagen samt utlåning till stadens slutna redovisningsenheter fastställs enligt bilaga 7 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 5. Förändringarna i ersättningsnivåerna för insatsen korttidstillsyn för skolungdom över 12 år enligt LSS godkänns med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 6. Fördelning av statsbidrag till stadsdelsnämnderna för stärkt bemanning inom den sociala barn- och ungdomsvården enligt bilaga 1 godkänns med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 7. Föreslå att Handelshögskolan, inom ramen för stadens befintliga bidrag, återinrättar professuren med inriktning ekonomistyrning med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 8. Uppföljning Stockholms stads miljöprogram , dnr /2016, godkänns enligt bilaga 8 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 9. Uppföljning av stadens Lex Sarah - rapportering för år 2015, dnr /2016 godkänns med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 10. Motionen Kulturhus i Slakthusområdet, dnr /2013 från Maria Östberg Svanelind (S) anses besvarad med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 11. Ansvaret för Skolplattform Stockholm överförs från utbildningsnämnden till kommunstyrelsen m.m. samt att projekten Skolplattform och Gemensam service IT 2.0 där organiseras i ett förvaltningsövergripande program. Finansiering sker genom disposition av de i eget kapital särskilt reserverade medlen för verksamhetsutveckling med it.

3 Kommunfullmäktige protokoll nr 15 Sida 11 (22) Ansvaret för förvaltningsorganisationen med avseende på avtalsförvaltning och it-nära förvaltning av Skolplattform Stockholm och Gemensam service IT 2.0, inklusive erforderliga licensavtal samt ansvaret för framtida uppbyggnad/förstärkning av avtals- och it-nära förvaltningsorganisation för Skolplattform och Gemensam service IT 2.0 överförs från utbildningsnämnden till kommunstyrelsen m.m.. Kommunstyrelsen m.m. fakturerar under år 2016 utbildningsnämnden för de kostnader som den överförda förvaltningsorganisation innebär. Finansiering av kostnaderna för år 2017 hanteras i samband med ärendet Avstämning av mål och budget för Arkivansvaret för öppna ärenden och dess handlingar inom projektet Skolplattform Stockholm överförs från utbildningsnämnden till kommunstyrelsen. 14. Socialnämndens rapport Lägesrapport över arbetet med felaktiga utbetalningar och bidragsbrott, dnr /2016, godkänns. 15. Trafiknämnden medges förhandsbesked om budgetjustering för genomförande av projekt med energibesparande armaturutbyte för gatubelysningen under 2017 och 2018 med 48,0 mnkr. Utgifterna för kommande år behandlas i kommunfullmäktiges budget för 2017 och Samarbetsavtal avseende Openlab, dnr /2016, godkänns med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 17. Bordläggs fram till kommunfullmäktiges sammanträde den 30 januari Styrdokumenten Vision 2040 (dnr /2015, /2014), beslut om kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm i Budget 2015, social investeringsfond (dnr /2015) samt Riktlinjer för lokalt utvecklings-arbete (dnr /2015, /2014) ersätter Vision Järva 2030 (dnr /2008 utl.2009:46), Vision Söderort 2030 (dnr /2009 utl.2010:40) och Vision Hässelby-Vällingby 2030 (dnr /2012). 18. Förlikningsavtal avseende driften av Vintertullens vårdoch omsorgsboende Kropp och själ med omtanke i Helsingborg (Kosmo), dnr /2011, (bilaga 13 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande) godkänns.

4 Kommunfullmäktige protokoll nr 15 Sida 12 (22) Kommunstyrelsen ska, i samarbete med socialnämnden, genomföra informationsinsatser för att uppmuntra allmänheten att hyra ut privata lägenheter eller rum. 20. Socialnämnden ska hantera inhyrning och uthyrning av privatbostäder. 21. Servicenämnden ska hantera den initiala kontakten och informationen till intresserade privatpersoner. 22. Servicenämnden ska ansvara för administration kring uthyrningen. 23. Socialnämnden ska genomföra upphandling av vandrarhems- eller hotellboende. 24. Socialnämnden ska inrätta och driva tillfälliga boendeplatser i form av större kollektiva boenden. 25. Socialnämnden och servicenämnden ska uppskatta kostnaderna för åtgärderna i sina respektive verksamhetsplaner. 26. Socialnämnden ska fatta beslut om ekonomiskt bistånd i de fall där kompletterande ekonomiskt bistånd behövs för att täcka boendekostnaderna för kommunmottagna flyktingar. 27. Lägesredovisning, Strategisk inriktning för företagsområden, från Stockholm Business Region AB godkänns. 28. Revidering av reglemente för socialnämnden, dnr /2016, godkänns. Reservationer Samtliga ledamöter för Moderaterna, Sverigedemokraterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för egna förslag. Ärendet Kommunstyrelsens utlåtande nr 2016:170 behandlas. Utlåtandet gäller uppföljning av budget 2016 Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti I debatten yttrar sig borgarråden Wanngård, König Jerlmyr, Brinck och Helldén, Jonas Naddebo, borgarråden Lindblom, Luhr Edholm och Lindhagen, Dennis Wedin, Torun Boucher, Rana Carlstedt, Lars Jilmstad, borgarråden Livh och Larsson, Erik Slottner, Jan Valeskog, Anna Rantala Bonnier, Sebastian Wiklund, Ann-Katrin Åslund, Karin Gustafsson, Björn Ljung, Andrea Ström, Yvonne Fernell-Ingelström, Ingegerd Akselsson Le Douaron, Sofia Modigh, Henrik Sjölander, Lorena Delgado,

5 Kommunfullmäktige protokoll nr 15 Sida 13 (22) Lars Svärd, Kadir Kasirga, Maria Östberg Svanelind, Bo Sundin, Frida Johansson Metso, Martin Westmont, Anders Göransson, Markus Nordström, Freddy Grip, Sophia Granswed, Salar Rashid och Per Ossmer. Förslag till beslut Borgarrådet Wanngård (S) föreslår att kommunfullmäktige bordlägger beslutspunkt 17 i kommunstyrelsens förslag fram till kommunfullmäktiges sammanträde den 30 januari 2017 och att i övrigt besluta enligt kommunstyrelsens förslag. Borgarråden Brinck (M) och Edholm (L) och Jonas Naddebo (C) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt Moderaternas och Liberalernas förslag till beslut i kommunstyrelsen. Erik Slottner (KD) föreslår att kommunfullmäktige avslår beslutspunkt 23 i kommunstyrelsens förslag och att i övrigt besluta enligt Moderaternas och Liberalernas förslag till beslut i kommunstyrelsen. Per Ossmer (SD) ansluter sig till Moderaternas och Liberalernas förslag till beslut i kommunstyrelsen. Beslutsordning Ordföranden prövar först förslaget om bordläggning av beslutspunkt 17 i kommunstyrelsens förslag och finner att kommunfullmäktige beslutar bordlägga beslutspunkten fram till kommunfullmäktiges sammanträde den 30 januari Ordföranden prövar kommunstyrelsens beslutspunkt 23 mot Kristdemokraternas förslag att beslutspunkten ska avslås och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Ordföranden ställer därefter förslagen i sin helhet mot varandra och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag.

6 Kommunfullmäktige protokoll nr 15 Sida 14 (22) Redovisning av partistöd år 2015 (samt del av år 2014) (Utl. 2016:171) Dnr /2016 Beslut Redovisning av partistöd år 2015 (samt 15 oktober till 31 december 2014) noteras inkomna. Ärendet Kommunstyrelsens utlåtande nr 2016:171 behandlas. Utlåtandet gäller redovisning av partistöd år Beslutsordning Ordföranden konstaterar att det finns ett förslag till beslut och det är kommunstyrelsens förslag. Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag.

7 Utlåtande 2016:170 RI (Dnr /2016, /2016, /2016, /2011, /2016, /2013, /2016, /2016, /2008, /2009, /2012, /2015, /2016, /2016) Uppföljning av budget 2016 Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti 2016 Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad 2016, dnr /2016 Uppföljning Stockholms stads miljöprogram , dnr /2016 Förlikningsavtal avseende avtal om driften av Vintertullens vårdoch omsorgsboende, dnr /2011 Uppföljning av stadens Lex Sarah - rapportering för år 2015, dnr /2016 Kulturhus i Slakthusområdet, motion från Maria Östberg Svanelind (S), dnr /2013 FUT Lägesrapport över arbetet med felaktiga utbetalningar och bidragsbrott, rapport från socialnämnden, dnr /2016 Samarbetsavtal avseende Openlab, dnr /2016 Vision Järva 2030, dnr /2008

8 Vision Söderort 2030, dnr /2009 Vision Hässelby-Vällingby 2030, dnr /2012 Strategisk inriktning för företagsområden, dnr /2015 Boendelösningar för kommunmottagna nyanlända, dnr /2016 Revidering av reglemente för socialnämnden, dnr /2016 Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Delårsbokslut per den 31 augusti 2016 för Stockholms stad godkänns. 2. Förändring av indikatorer, årsmål eller ansvarig nämnd/bolag godkänns enligt bilaga 3 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 3. För 2016 ska utdelningen från koncernen Stockholms Stadshus AB uppgå till 500 mnkr med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Stockholms Stadshus AB uppmanas att sammankalla extra bolagsstämma i enlighet med detta beslut. 4. Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad, dnr /2016, inklusive däri angivna ramar för total extern upplåning och intern utlåning till och borgensåtagande för bolagen samt utlåning till stadens slutna redovisningsenheter fastställs enligt bilaga 7 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 5. Förändringarna i ersättningsnivåerna för insatsen korttidstillsyn för skolungdom över 12 år enligt LSS godkänns med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 6. Fördelning av statsbidrag till stadsdelsnämnderna för stärkt bemanning inom den sociala barn- och ungdomsvården enligt bilaga 1 godkänns med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 7. Föreslå att Handelshögskolan, inom ramen för stadens befintliga bidrag, återinrättar professuren med inriktning ekonomistyrning med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 8. Uppföljning Stockholms stads miljöprogram , dnr /2016, godkänns enligt bilaga 8 till stadsledningskontorets

9 tjänsteutlåtande. 9. Uppföljning av stadens Lex Sarah - rapportering för år 2015, dnr /2016 godkänns med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 10. Motionen Kulturhus i Slakthusområdet, dnr /2013 från Maria Östberg Svanelind (S) anses besvarad med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 11. Ansvaret för Skolplattform Stockholm överförs från utbildningsnämnden till kommunstyrelsen m.m. samt att projekten Skolplattform och Gemensam service IT 2.0 där organiseras i ett förvaltningsövergripande program. Finansiering sker genom disposition av de i eget kapital särskilt reserverade medlen för verksamhetsutveckling med it. 12. Ansvaret för förvaltningsorganisationen med avseende på avtalsförvaltning och it-nära förvaltning av Skolplattform Stockholm och Gemensam service IT 2.0, inklusive erforderliga licensavtal samt ansvaret för framtida uppbyggnad/förstärkning av avtals- och it-nära förvaltningsorganisation för Skolplattform och Gemensam service IT 2.0 överförs från utbildningsnämnden till kommunstyrelsen m.m.. Kommunstyrelsen m.m. fakturerar under år 2016 utbildningsnämnden för de kostnader som den överförda förvaltningsorganisation innebär. Finansiering av kostnaderna för år 2017 hanteras i samband med ärendet Avstämning av mål och budget för Arkivansvaret för öppna ärenden och dess handlingar inom projektet Skolplattform Stockholm överförs från utbildningsnämnden till kommunstyrelsen. 14. Socialnämndens rapport Lägesrapport över arbetet med felaktiga utbetalningar och bidragsbrott, dnr /2016, godkänns. 15. Trafiknämnden medges förhandsbesked om budgetjustering för genomförande av projekt med energibesparande armaturutbyte för gatubelysningen under2017 och 2018 med 48,0 mnkr. Utgifterna för kommande år behandlas i kommunfullmäktiges budget för 2017 och Samarbetsavtal avseende Openlab, dnr /2016, godkänns med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 17. Styrdokumenten Vision 2040 (dnr /2015, /2014), beslut om kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm i Budget 2015, social investeringsfond (dnr /2015) samt Riktlinjer för lokalt utvecklingsarbete (dnr /2015, /2014) ersätter

10 Vision Järva 2030 (dnr /2008 utl.2009:46), Vision Söderort 2030 (dnr /2009 utl.2010:40) och Vision Hässelby-Vällingby 2030 (dnr /2012). 18. Förlikningsavtal avseende driften av Vintertullens vård- och omsorgsboende Kropp och själ med omtanke i Helsingborg (Kosmo), dnr /2011, (bilaga 13 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande) godkänns. 19. Kommunstyrelsen ska, i samarbete med socialnämnden, genomföra informationsinsatser för att uppmuntra allmänheten att hyra ut privata lägenheter eller rum. 20. Socialnämnden ska hantera inhyrning och uthyrning av privatbostäder. 21. Servicenämnden ska hantera den initiala kontakten och informationen till intresserade privatpersoner. 22. Servicenämnden ska ansvara för administration kring uthyrningen. 23. Socialnämnden ska genomföra upphandling av vandrarhems- eller hotellboende. 24. Socialnämnden ska inrätta och driva tillfälliga boendeplatser i form av större kollektiva boenden. 25. Socialnämnden och servicenämnden ska uppskatta kostnaderna för åtgärderna i sina respektive verksamhetsplaner. 26. Socialnämnden ska fatta beslut om ekonomiskt bistånd i de fall där kompletterande ekonomiskt bistånd behövs för att täcka boendekostnaderna för kommunmottagna flyktingar. 27. Lägesredovisning, Strategisk inriktning för företagsområden, från Stockholm Business Region AB godkänns. 28. Revidering av reglemente för socialnämnden, dnr /2016, godkänns. Kommunstyrelsen beslutar för egen del följande. 1. Tertialrapport 2 för 2016 för Stockholms stad godkänns. 2. Nämnderna medges budgetjustering för ökade nettokostnader med 172,5 mnkr. Finansiering sker ur Central medelsreserv: 2. Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov i 2016 års budget. 3. Nämnderna medges budgetjustering för ökade nettokostnader för prestationsförändringar med 208,5 mnkr. Finansiering sker ur Central medelsreserv: 3. Till kommunstyrelsens förfogande för prestationsförändringar i 2016 års budget. 4. Nämnderna medges budgetjustering för minskade investeringsutgifter med 46,1 mnkr. Finansiering sker ur Central medelsreserv: 4. Till

11 kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda investeringsutgifter i 2016 års budget. 5. Nämnderna medges budgetjustering för ökade nettokostnader med 30,7 mnkr. Finansieringen sker genom att omfördela för ändamålet budgeterade medel under Kommunstyrelsen m.m. i 2016 års budget. 6. Nämnderna medges stimulansbidrag med 73,9 mnkr för inkomna ansökningar för utbyggnad av förskolelokaler, under förutsättning av att kraven enligt fastställda anvisningar för stimulansbidrag uppfylls. Beslut om beviljade stimulansbidrag för utbyggnad av förskolelokaler gäller tidsbegränsat till och med år Nämndernas budgetar justeras för ökade kostnader och intäkter med 581,0 mnkr för redovisade omslutningsförändringar samt för övriga omfördelningar och justeringar enligt bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 8. Utöver vad som framgår ovan avslås övriga framställningar i tertialrapport 2 från nämnderna. Föredragande borgarrådet Karin Wanngård anför följande. Ärendet Ärendet innehåller stadens tertialrapport 2 med delårsbokslut per 31 augusti Stadsledningskontoret och Stockholms Stadshus AB har analyserat samtliga nämnders respektive bolags tertialrapporter per den 31 augusti med delårsbokslut och helårsprognoser i förhållande till budget Beredning Ärendet har beretts av stadsledningskontoret. Mina synpunkter Tertialrapport visar en fortsatt stark ekonomisk utveckling för staden. Alla ekonomiska mål uppfylls med god marginal och visar därigenom både styrkan i stadens ekonomiska styrning och det ansvar som verksamheterna tar. Detta kombinerat med såväl starka ekonomiska som verksamhetsmässiga resultat

12 gör att medarbetare och invånare kan känna tillförlit i att staden levererar god kvalitet med hög effektivitet. En illustration på detta är att stadens alla fyra inriktningsmål bedöms som uppfyllda och av 26 verksamhetsmål bedöms 22 som uppfyllda och fyra som delvis uppfyllda. Genom ett ökat bostadsbyggande växer staden i snabb takt. Intäkterna till följd av exploatering ökar samtidigt som byggandet av hyresrätter tilltar. Investeringsvolymen är fortsatt hög till följd av höjda ambitioner för produktionen av hyresrätter i de allmännyttiga bostadsbolagen. Trots en höjd investeringsvolym, inte minst i skolbyggnationer ökar den externa skuldportföljen med bara drygt tre miljarder. Grunden för en fortsatt stark ekonomi är att fler jobbar. Det är därför glädjande att alltfler är i sysselsättning och att antalet personer med behov av försörjningsstöd minskar. Det finns inget bättre tecken på framtidstro och gott näringsklimat än att fler företag startas och att fler anställs vilket är utvecklingen i Stockholm nu. De insatser som görs inom arbetsmarknadspolitiken bidrar till att fler blir anställningsbara och att bristsituationer på arbetsmarknaden motas. Målen för bostadsbyggande bedöms också överträffas. Prognoserna för helåret 2016 är fortsatt mycket goda, såväl vad gäller markanvisningar som antal bostäder i godkända/antagna detaljplaner. De kommunala bostadsbolagen bidrar med 1412 byggstarter till stadens övergripande mål om 3000 byggstartade hyresrätter, vilket bedöms uppnås. Nöjdheten hos bolagens hyresgäster ökar i år igen. Vi blir fler stockholmare och det innebär ökade krav på välfärden. Som ett resultat av det och höjda ambitioner för kvaliteten i skolan och omsorgen har antalet kommunalt anställda ökat kraftigt. Personalkostnaderna har ökat med 8,7% vilket både rymmer befolkningstillväxt, höjda kvaliteter och stark löneutveckling till flera personalgrupper. Sjukfrånvaron är en fortsatt stor utmaning, även om den totala sjukfrånvaron glädjande nog inte längre ökar, och ytterligare insatser kommer krävas för att minska sjukfrånvaron. De hälsofrämjande insatserna kommer att intensifieras, utöver de åtgärder som har vidtagits för att stärka det systematiska arbetsmiljöarbetet i alla verksamheter. När staden växer behöver insatserna för att bygga nya skolor och förskolor intensifieras. Trots ett kraftigt ökat antal barn och unga i Stockholms skolor och förskolor klarar verksamheterna att möta behoven av personal. Barngruppernas storlek i förskolan är fortfarande tydligt understigande kommunfullmäktiges mål. Den goda resultatutvecklingen bland elever som gått merparten av grundskolans år visar på stigande kvalitet i stadens skolverksamheter. Det stora antalet nyanlända och pojkars skolresultat i

13 socioekonomiskt utsatta områden visar på utvecklingsområden där staden och verksamheterna behöver intensifiera insatserna. Insatserna för att hålla samman Stockholm och skapa en stad för alla ger resultat. I budgeten för 2016 gjordes en stor insats för barn och unga i Individoch familjeomsorgen. Socialnämnden och stadsdelsnämnderna redovisar en rad insatser som gjorts. Arbetet med Skolfam, skolsatsning i familjehemsvård, har exempelvis intensifierats. Andelen barn som växer upp i fattigdom sjunker också kraftigt i staden delvis som ett resultat av detta och delvis som ett resultat av en aktiv arbetsmarknadspolitik. Mottagandet av nyanlända ställer staden inför stora utmaningar såväl när det gäller boende som insatser inom välfärdsverksamheter. Stadens nämnder och bolag ges därför en uppmaning att öka ansträngningen i denna del. Även arbetet med ensamkommande barn är en viktig uppgift. Det är då glädjande att se att mottagandet också mobiliserar ett stort engagemang hos stockholmarna. Det stora intresset att bli god man är ett exempel på det. Målen om barn och ungdomars tillgång till idrottsaktiviteter överträffas och likaså ökar utlåningen av barn- och ungdomslitteratur från stadens bibliotek. En rad aktiviteter pågår inom äldreomsorgen för att öka måluppfyllelsen. Till stadsledningskontorets redovisning ska läggas de strukturella insatser som föreslås inom ramen för äldreboendeutredningen och de reformer som genomförs inom hemtjänsten. Införandet av ramtid för att öka de äldres inflytande och trygghet, inrättandet av trygghetsboende med aktivitetscenter samt åtgärdsplanen för att säkra behovet av äldreboendeplatser är viktiga steg i arbetet för att alla äldre ska känna trygghet inför ålderdomen. Inriktningsmålet om ett klimatsmart Stockholm bedöms uppnås då fem av sex av verksamhetsmålen uppfylls. Stadsledningskontoret redovisar ett antal åtgärder som stadens verksamheter vidtagit för en långsiktigt hållbar energianvändning. Arbetet med att utveckla livskostnadsanalyser fortsätter. Klimatberäkningsmodeller har tagits fram och upphandlingskrav på 100% förnybar energi är några exempel. Arbetet med ökad solenergiproduktion är en fortsatt viktig arbetsuppgift som flera nämnder och styrelser behöver arbeta vidare med. Luftkvaliteten har på många sätt förbättrats men fortsatt finns det utmaningar i den ökande frekvensen av dieselbilar och därpå följande kväveutsläpp. Förbättrad framkomlighet och stimulans av miljövänliga transportssätt bidrar till att målet om hållbara kommunikationer bedöms uppnås helt. Målet om en hållbar mark- och miljöanvändning blir extra angelägen i en stad som växer kraftigt. Därför är det viktigt att trafiknämnden arbetar aktivt

14 med ekosystemtjänster och miljö- och hälsoskyddsnämnden genomför åtgärder för att förbättra vattenstatusen. Arbetet för resurseffektiva kretslopp fortskrider. Insatserna för att öka andelen insamlat matavfall behöver intensifieras då målet inte bedöms uppnås. Stockholm ska vara en jämställd stad. Därför är det extra glädjande att denna tertialrapport rymmer mer av könsuppdelad statistik för att se hur staden möter behov av insatser hos kvinnor och män. Flera nämnder visar också hur arbetet utvecklas för att förstärka jämställdheten i det vardagliga arbetet. Arbetet mot diskriminering och för mänskliga rättigheter har stärkts på en rad områden under året. Några exempel är de förbättrade processerna för samråd med nationella minoriteter, kompetenshöjande insatser i flera verksamheter och arbetet med ökad tillgänglighet till kommunala lokaler. Insatserna för att stärka barns rättigheter fortsätter och inriktningsmålet bedöms uppnås helt. Ett angeläget exempel på insatser är de som görs inom socialtjänsten för att uppmärksamma och möta barns behov, exempelvis när det handlar om barn som lever med föräldrars missbruk eller barn som bevittnar våld. Stockholm ska vara en demokratisk stad där alla kan ha inflytande. Arbetet med de lokala utvecklingsprogrammen bidrar till möjligheten att lokalt formulera viktiga utvecklingsinsatser. Under året har några första viktiga steg tagits för att stärka det direkta demokratiska inflytandet genom försök med medborgarbudgetering. Staden har också i bred samverkan antagit en ny personalpolicy som än mer betonar arbetsmiljö och människors lika värde. Policyn blir ett stöd i strävan att attrahera och behålla våra kompetenta medarbetare och chefer, som är så viktiga för att Stockholm ska vara en demokratisk stad. I tertialrapporten redovisas också ett antal andra viktigare frågor. Ansvaret för arbetet med skolplattformen föreslås exempelvis flyttas från utbildningsnämnden till kommunstyrelsen för att stärka strukturen för styrning i projektet och för att den omfattar flera olika verksamhetsområden. Uppföljningen av stadens miljöprogram föreslås godkännas med den rapport som redovisar god måluppfyllelse men också utvecklingsområden. Lägesredovisningen avseende strategisk inriktning för företagsområden föreslås godkännas, slutsatserna i denna kommer användas i arbetet med en ny översiktsplan. Slutligen föreslås kommunfullmäktige besluta om ett antal insatser för att klara de åtaganden staden har för boenden för kommunmottagna nyanlända. Stockholm har ett stort ansvar att snabbt skapa boenden till en stor grupp nyanlända på en bostadsmarknad som redan från början är svår. Staden har redan vidtagit ett antal åtgärder för att klara boendet för målgruppen. Boenden

15 med tillfälliga bygglov är en sådan insats. För att kortsiktigt klara behovet i närtid föreslås nu ett antal åtgärder. De är inte idealiska lösningar, men staden har ett ansvar och vi kommer behöva kombinera kortsiktiga och långsiktiga lösningar. Huvudprincipen är att socialnämnden fattar beslut om ekonomiskt bistånd i de fall där kompletterande ekonomiskt bistånd behövs för att täcka boendekostnaderna för kommunmottagna flyktingar. I vissa särskilda fall kan socialnämnden även fatta beslut om kompletterande ekonomiskt bistånd i ärenden av engångskaraktär, exempelvis tandvårdskostnader. Tertialrapport visar på en stad som utvecklas starkt. Ekonomin, sysselsättningen och bostadsbyggandet är stark. Samtidigt pågår ett arbete för en stad som håller samman. Färre i behov av försörjningsstöd, bättre skolresultat, höjda klimatambitioner och insatser för att hela staden ska utvecklas är illustrationer på att Stockholm ska utvecklas mot att vara en stad för alla. En stark och sammanhållen stad ska också vara en hållbar stad. Inte bara våra egna uppföljningar, utan även internationella sådana, visar att Stockholm är en av världens mest hållbara städer. Det är en position som hedrar men också kräver fortsatta insatser. I övrigt hänvisar jag till stadsledningskontorets utlåtande. Bilagor Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande med underbilagor: 1. Av nämnderna begärda och av stadsledningskontoret avstyrkta/tillstyrkta budgetjusteringar samt av nämnderna redovisade omslutningsförändringar 2. Resultatprognos och prognos på investeringsplan 3. Förändring av kommunfullmäktiges indikatorer, målvärden med mera 4. Uppmaningar till stadens nämnder och anmodanden till stadens bolag 5. Nyckeltal 6. Särskilda satsningar för uppföljning Finanspolicy 8. Uppföljning Stockholms stads miljöprogram Uppföljning av stadens Lex Sarah rapportering för FUT Lägesrapport årsrapport Samarbetsavtal avseende Openlab 12. Revidering av reglemente för socialnämnden 13. Förlikningsavtal avseende avtal om driften av Vintertullens vård- och omsorgsboende Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag.

16 Reservation anfördes av borgarråden Anna König Jerlmyr, Joakim Larsson och Cecilia Brinck (alla M) och borgarrådet Lotta Edholm (L) enligt följande. Vi föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Föredragande borgarrådets förslag till beslut godkänns delvis. 2. Finanspolicyn för kommunkoncernen fastställs, med tillägget att ramen för kommunkoncernens totala externa upplåning kvarstår på mnkr. 3. Förslaget om att ersätta Vision Järva 2030, Vision Söderort 2030 samt Vision Hässelby-Vällingby 2030 med Vision 2040 m.m. avslås. 4. Därutöver anförs följande. På det hela taget visar tertialrapport 2 för 2016 att mycket av utvecklingen i Stockholm går i en positiv riktning. Medborgarnas nöjdhet med stadens verksamheter är god och Stockholm är överlag en attraktiv stad att arbeta, starta företag och bygga bostäder i. Det välkomnar vi. En stabil ekonomi är ett medel för att säkerställa att inte vår gemensamma välfärd förskola, skola och äldreomsorg ska utsättas för nedskärningar på grund av budgetunderskott. Det är bara med robusta finanser som grund som välfärden får stabila förutsättningar och kan utvecklas för framtiden. Samtidigt finns oroande tendenser i tertialrapporten vad avser både den ekonomiska utvecklingen och verksamhetsutvecklingen för staden. Särskilt tydligt blir den rödgrönrosa majoritetens bristande ansvarstagande för stadens ekonomi inom stadsdelsnämndernas ekonomi. För verksamhetsområdet individ- och familjeomsorg prognostiseras ett underskott på 72,3 miljoner kronor efter resultatdispositioner. Sju stadsdelsnämnder prognostiserar underskott. Störst underskott prognostiserar Enskede- Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd med 31,6 miljoner kronor samt Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd med 24,8 miljoner kronor. Prognosen för verksamhetsområdet äldreomsorg är ett underskott på 30,8 miljoner kronor efter resultatdispositioner. Det största underskottet prognostiserar Farsta stadsdelsnämnd med 17 miljoner kronor. För stöd och service till personer med funktionsnedsättning redovisas ett underskott på 28,7 miljoner kronor efter resultatdispositioner. Tio stadsdelsnämnder prognostiserar underskott. Störst underskott prognostiserar Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd med 9,1 miljoner kronor samt Kungsholmen stadsdelsnämnd med 8,3 miljoner kronor. Det är noterbart att en kostnadsdrivande effekt som ligger bakom underskotten är att ett antal verksamheter som har varit upphandlade övergår i kommunal regi under året. Detta innebär ökade kostnader för beställarenheten då den avtalade kostnaden för dessa verksamheter understigit de schablonbelopp som förvaltningen erhållit. Den socialdemokratiskt ledda majoritetens politik med att kommunalisera verksamheter har således haft effekt i form av växande underskott inom kärnverksamheterna. Alla dessa underskott sker trots de båda skattehöjningar som majoriteten har genomfört sedan Det kan knappast göras tydligare hur Socialdemokraternas oförmåga till prioriteringar, budgethållning och ekonomiskt ansvarstagande drabbar stockholmarnas välfärd.

17 Allvarligast ser vi på att den rödgrönrosa majoriteten bedriver en kortsiktig ekonomisk politik som tydligt riskerar att urholka Stockholms soliditet och försvaga dess finansiella ställning. Det är ett ofrånkomligt resultat av den rödgrönrosa majoritetens medvetna politik att höja skatten, kraftigt höja investeringstakten och samtidigt minska intäkterna från realisationsvinster och markförsäljningar. Resultatet kommer att bli en kommunkoncern med påtagligt försvagad soliditet och ökad skuldbörda. Detta kommer i sin tur att hota välfärdens verksamheter. Därför motsätter vi oss förslaget att ramen för skuldsättningen ska ökas med ytterligare tio miljarder kronor till sammanlagt 60 miljarder kronor. Vi anser att skuldtaket bör ligga fast och planerade investeringar ses över samt att en aktiv fastighetspolitik behöver föras för att generera reavinstintäkter till koncernen och på så vis minska upplåningsbehovet. På det enskilt viktigaste området utöver ekonomin bostadsbyggandet finner vi dessvärre fog för oro för utvecklingen, där den rödgrönrosa majoriteten förefaller oförmögen att möta Stockholms stora behov av nya bostäder. Målen för bostadsbyggandet ser i all väsentlighet ut att missas. De enda mål som ser ut att uppnås är antal bostäder i markanvisningar och start-pm. Trots det stora antal studentbostäder som Alliansen lämnade över kan vi konstatera att årsmålet för indikatorn Antal färdigställda studentbostäder inte kommer att uppnås. Prognosen pekar på att endast 713 studentbostäder av målsättningen på kommer att färdigställas under Det är anmärkningsvärt att nivån bedöms så låg att stadsledningskontoret redan i tertialrapport 1 uppmanade exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden att vidta särskilda åtgärder för att säkerställa att inte målet om färdiga studentbostäder missas. Denna kritik kvarstår. Vidare konstaterar vi att stadens bostadsbolag fortsatt missar sina produktionsmål. I tertialrapport 2 uppger exempelvis Svenska Bostäder att endast 31 av årsmålets 900 har påbörjats. Stadens tre bostadsbolag redovisar sammanlagt att blott 572 allmännyttiga hyresrätter påbörjats hittills i år. Det måste anses vara underkänt ställt i relation till det aggregerade årsmålet om bostäder, samt att bolagens prognoser för året endast når upp till bostäder. Prognosen har således sänkts från tertialrapport 1, där den uppgick till bostäder. I föreliggande tertialrapport uppgår dock bolagens samlade prognos för påbörjade bostäder till 1 412, vilket kan tyckas vara märkligt eftersom denna summa alltså inte stämmer överens med vad bolagen själva rapporterat in i sina respektive tertialrapporter. Vi delar stadsledningskontorets uppfattning om att antalet bostäder i antagna/godkända detaljplaner är lågt. I tertialrapporten anges ett utfall om blott av årsmålets bostäder. Samtidigt anges att målet uppfylls helt. Vi ser därför en risk i att måluppfyllelsen görs beroende av att pågående större programarbeten kommer till detaljplaneplanering. För trafiknämndens del är det notabelt att den rödgrönrosa majoriteten, som stoltserar med cykelsatsningar, inte klarat av att leverera det de utlovat i cykelinfrastrukturen utan att 29 miljoner kronor i investeringar inte förväntas utnyttjas. Klotteranmälningarna fortsätter att öka kraftigt samtidigt som efterlevnaden av 24- timmarsgarantin försämrats jämfört med Den rödgrönrosa majoritetens satsning på gågator är dessvärre mer ett PR-nummer än konkreta och underbyggda åtgärder för en förbättrad stadsmiljö för fotgängare. Exemplet Swedenborgsgatan visar att det mer handlar om politisk prestige än om genomtänkta trafikåtgärder. Utfallet blir en sämre version av Alliansens satsning på Open Streets.

18 På skolområdet kan vi dessvärre notera att den rödgrönrosa majoritetens politik hittills mest har inneburit en avvisande inställning till nyetableringar av fristående skolor. Den rödgrönrosa majoritetens politik är tydligt fientlig till fristående skolhuvudmän. Den kommunala skolan ska vara den bästa, enligt den rödgrönrosa majoriteten med betoning på kommunal. Stadens yttranden över friskoleetableringar har sedan maktskiftet ändrat tonläge. I många fall har friskoleetableringar ansetts kunna påverka stadens skolväsende negativt. Andelen elever behöriga till gymnasiet i Stockholm fortsätter att sjunka. Nästan var fjärde elev i Socialdemokraternas skola klarar nu inte godkänt i alla ämnen vid slutet av årskurs nio. Nästan var femte slutar nian utan att vara behörig till gymnasiet. Skillnaderna mellan pojkars och flickors studieresultat, motivation och studieval är stora, och detsamma gäller skillnaden i skolresultat mellan områden och stadsdelar. Det är tyvärr uppenbart att skolan har fått stryka på foten med den nuvarande majoriteten. Elevantalsökningen i år, liksom under en överskådlig framtid, är hög. Om alla dessa elever ska få en bra skolgång måste fristående såväl som kommunala skolor ges goda förutsättningar att verka, konkurrera och erbjuda en högkvalitativ utbildning. Att istället låta de ideologiska skygglapparna diktera valfrihetsmotståndet är beklagligt för Stockholms befintliga och tillkommande elever. Det riskerar också att leda till, när färre utövare tillåts bidra, att trängseln i skolorna och därmed klasstorlekarna ökar, tvärtemot vad Socialdemokraterna lovade stockholmarna före valet. Satsningar på kvalitet går inte att göra enbart i ord, de måste också åtföljas av handling och konkreta beslut. Men den rödgrönrosa majoriteten har hittills inte presenterat ett enda förslag på hur skolan i Stockholm ska bli bättre. Vidare kan vi konstatera att otryggheten i skolan är fortsatt hög, var femte flicka och var tionde pojke i årkurs nio känner sig inte trygga i skolan, samtidigt som andelen elever som instämmer i påståendet att bristen på lugn och ro hämmar deras inlärning ökar. Inte heller nås de önskade resultaten i skolorna och skillnaderna mellan olika skolor är fortsatt stora. Stadens revisorer påtalar att kommunfullmäktiges övergripande mål Ett Stockholm som håller samman inte uppnås tillfredsställande i utbildningsnämnden. När det gäller förskolan är det noterbart att den rödgrönrosa majoriteten inte klarar av att säkra kvaliteten. En av de viktigaste faktorerna för att förskolan ska kunna hålla en hög kvalitet är en välutbildad personal och att andelen förskollärare är hög. En utmaning för staden är att uppnå kommunfullmäktiges mål om andelen förskollärare och andel förskolor med mindre än 25 procent förskollärare. Alla nämnder vittnar om att rekryteringsläget är svårt med konkurrens om de examinerade förskollärare som finns att tillgå. Stadsledningskontoret varnar att bristen på förskollärare med tiden kan påverka kvaliteten inom förskolan negativt. Denna problematik riskerar med all sannolikhet att förvärras om Socialdemokraterna driver igenom sitt förslag om rätt till heltid i förskolan för föräldralediga. Stockholms stads arbetsmarknad visar på en god utveckling, dessvärre gäller inte detta i alla delar av staden. Arbetsmarknaden i Stockholm är tudelad och skillnaderna på arbetsmarknaden blir allt tydligare. Tre av tio 20-åringar i Stockholms stad saknar en fullföljd gymnasieutbildning, samtidigt som möjligheten att få ett arbete utan gymnasieexamen är begränsad och väntas bli ännu svårare i framtiden. En tydlig svaghet på arbetsmarknaden är också att utrikes föddas kompetens inte tas till vara i

19 tillräcklig omfattning. Arbetslösheten är nästan tre gånger så stor hos den utrikes födda befolkningen. Det är tydligt att ett nytt utanförskap har vuxit fram som drabbar främst unga och utrikes födda. Här måste till konkreta verktyg för att människor ska kunna gå från utanförskap till delaktighet. Målsättningen är att alla stockholmare ska kunna arbeta och utbilda sig utifrån sina egna förutsättningar. Ett jobb är mer än en lön. Ett jobb är gemenskap, trygghet, frihet och ger möjlighet för människor att växa. Vi ställer oss ytterst kritiska till den så kallade vita jobbmodellen i upphandlingar. Vi delar uppfattningen att fusk och svartjobb ska motverkas samt att det är viktigt att säkerställa rimliga arbetsvillkor för dem som staden anlitar, antingen direkt eller genom upphandlade företag. Men det är inte rimligt att ge fackförbunden befogenheter att fungera som kontrollanter via stadens uppdrag. Modellen riskerar att inte uppfylla syftet, att leda till en kvalitativ granskning av att stadens villkor följs, utan kommer istället att ge fackförbunden tillgång till företags bokföring, löne- och personallistor. Stockholm är beroende av ett vitalt, innovativt och diversifierat näringsliv för att utvecklas som attraktiv stad med en stark sysselsättning. Det är därför oroande att Stockholm har rasat kraftigt i Svenskt Näringslivs årliga rankning av näringslivsklimatet i Sveriges kommuner. Ett företagsklimat som upplevs som ogynnsamt hotar framtida investeringar och etableringar, vilket stockholmarna och staden som helhet förlorar på. Sedan majoritetsskiftet 2014 har den rödgrönrosa majoriteten fört en ideologisk återkommunaliseringspolitik beträffande verksamheter som drivits av enskilda aktörer. 27 verksamheter, allt från vård- och omsorgsboenden till parklekar och sociala verksamheter, har återtagits i kommunal regi, något som nu leder till kraftigt ökande personalkostnader för staden. På sikt äventyras valfriheten och mångfalden i välfärden, investeringsviljan och stadens ekonomiska hushållning, detta i ett läge när välfärdsbehoven är stora och ständigt växer. Fyra av fem jobb skapas i de mindre företagen, det ger inte bara arbetstillfällen och tillväxt, det ger också skatteintäkter. Vi har vid flertalet tillfället påpekat att fastighetsnämnden behöver säkerställa att enskilda investeringsprojekt håller budget. Sammantaget handlar det om åtskilliga hundratals miljoner kronor i kostnadsökningar. Vi konstaterar nu att stadsledningskontoret riktar en särskild uppmaning till fastighetsnämnden om att vidta åtgärder för att öka styrningen av investeringsprojekt, i syfte att just uppnå hållbar utveckling på nivån för avkastning och resultat. Inom äldreomsorgen åskådliggörs tydligt hur den rödgrönrosa majoritetens ekonomiska praktik skiljer sig från dess högtidliga retorik. Att det nu, trots skattehöjningen, prognostiseras ett underskott om drygt 30 miljoner kronor kan inte tolkas som annat än ett besannande av vår farhåga att den rödgrönrosa majoriteten i sina ekonomiska prioriteringar åsidosätter kärnverksamheterna på ett sätt som får kännbara konsekvenser för stockholmarna. Det är uppenbart att skattehöjningen inte har medfört en ökad trygghet för Stockholms äldre. Det är ytterst bekymmersamt att antalet helt uppfyllda indikatorer har sjunkit från sju till endast tre. Det innebär att endast en tredjedel av indikatorerna är helt uppfyllda. Vidare förväntas tre indikatorer inte alls uppfyllas vilket är en klar försämring jämfört med tidigare år. Detta har lett till att årsmålet för 2016 förväntas uppfyllas endast delvis tillskillnad från 2015 då målet ansågs uppfyllas helt. Detta visar på klara brister inom verksamhetsområdet.

20 Arbetsvillkoren för socialsekreterare i Stockholm stad har kraftigt försämrats. I höstas rapporterades om socialsekreterarnas höga arbetsbelastning, den omfattande personalomsättning samt svårigheter att rekrytera erfaren personal. Stockholms stad måste kunna garantera rättsäkerhet och kvalitet i arbetet. Dessvärre har vi en situation där utsatta barn och vuxna riskerar att inte få sina rättigheter tillgodosedda på grund av socialsekreterans pressade arbetssituation. Det är därför välkomnande att en handlingsplan har arbetats fram för att öka kvalitén inom socialtjänsten, men det krävs att detta även omvandlas till praktisk handling. Frågan om fattiga EU-medborgare som tigger i Stockholm och Sverige är en svår och omfattar många dimensioner. Grundproblematiken kan inte lösas av en enstaka kommun eller land, men det är viktigt att Stockholms stad tar ett tydligt ansvar för att lyfta diskussionen och finna en lösning på denna utmaning som kombinerar hänsyn för socialt utsatta människor med konkreta åtgärder som upprätthåller gällande lagstiftning och tillgodoser berättigade krav på trygghet och ordning i det offentliga rummet. Det är oroväckande att den rödgrönrosa majoriteten inte tar till sig den kritik som framförts av en bred majoritet av stockholmarna om de sanitära olägenheter som förekommer vid bosättningar i offentliga utrymmen samt den ökade otryggheten. Vi konstaterar att målen om att staden respekterar barns rättigheter och att Stockholm är en stad där ingen behöver vara rädd för våld bedöms uppnås helt. Samtidigt lever många barn och unga med hedersnormer som begränsar deras frihet och utsätter dem för hot om våld. Om målsättningarna ska bli verklighet måste ambitionsnivån i stadens arbete mot hedersvåldet höjas betydligt. Vidare ser vi att den rödgrönrosa majoriteten har tappat greppet om sjukfrånvaron inom stadens verksamheter. Sjukfrånvaron i relation till ordinarie arbetstid uppmättes för perioden januari till augusti 2016 totalt till 7,3 procent, vilket är 0,5 procentenheter högre jämfört med samma period året innan. Sjukfrånvaron har ökat i samtliga redovisade grupper. Störst ökning av sjukfrånvaron har skett i åldersgruppen yngre än 30 år och gruppen kvinnor. Sjuklönekostnaden har det första halvåret ökat med 8,9 procent. Detta är en mycket allvarlig utveckling, i synnerhet för stadens arbete i att vara en attraktiv arbetsgivare och i ett läge där vi ser kompetensbrist inom delar av stadens verksamhetsområden. Ökande sjukfrånvaro och hög personalomsättning hänger ofta ihop med bristande ledarskap. Därför ser vi med oro på den rödgrönrosa majoritetens ointresse av att utveckla ledarskapet i staden för att stärka medarbetarnas drivkrafter och finna arbetsglädje. Den rödgrönrosa majoriteten berömmer sig av att ha ökat ramen för idrottsnämnden. Det kan låta bra, men problemet är att när alla investeringsprojekt blir dyrare kommer det inte bli mycket utrymme över till nya investeringar. Avslutningsvis motsätter vi oss förslaget om att den rödgrönrosa majoritetens styrdokument Vision 2040 m.m. ska ersätta de hittills gällande visionsdokumenten för ytterstaden. Vi anser att det kan vara motiverat med en ny, sammanhållen, vision för hela stadens utveckling. Men den bör ha helt andra politiska utgångspunkter än de som är vägledande för Vision I en tid när Stockholm växer i en historisk omfattning krävs ett politiskt ledarskap som klarar av att förena höga ambitioner för välfärden med omfattande investeringar och en stabil och långsiktigt hållbar ekonomi. Det blir alltmer uppenbart att den rödgrönrosa majoriteten inte är kapabel att axla detta ansvar. Istället har den rödgrönrosa majoriteten slagit in på en politisk kurs där stockholmarna drabbas trefalt

21 av höjd kommunalskatt och ökad skuldsättning. Budgetförslaget för 2017 visar att Socialdemokraterna nu har slut på både pengar och idéer. Alliansen utgör ett tydligt alternativ till denna ansvarslösa politik. Vi vet att Stockholm kan mer och att stockholmarna förtjänar bättre. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Delårsbokslut per den 31 augusti 2016 för Stockholms stad godkänns. 2. Förändring av indikatorer, årsmål eller ansvarig nämnd/bolag godkänns enligt bilaga 3 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 3. För 2016 ska utdelningen från koncernen Stockholms Stadshus AB uppgå till 500 mnkr med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Stockholms Stadshus AB uppmanas att sammankalla extra bolagsstämma i enlighet med detta beslut. 4. Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad, dnr /2016, inklusive däri angivna ramar för total extern upplåning och intern utlåning till och borgensåtagande för bolagen samt utlåning till stadens slutna redovisningsenheter fastställs enligt bilaga 7 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 5. Förändringarna i ersättningsnivåerna för insatsen korttidstillsyn för skolungdom över 12 år enligt LSS godkänns med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 6. Fördelning av statsbidrag till stadsdelsnämnderna för stärkt bemanning inom den sociala barn- och ungdomsvården enligt bilaga 1 godkänns med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 7. Föreslå att Handelshögskolan, inom ramen för stadens befintliga bidrag, återinrättar professuren med inriktning ekonomistyrning med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 8. Uppföljning Stockholms stads miljöprogram , dnr /2016, godkänns enligt bilaga 8 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 9. Uppföljning av stadens Lex Sarah - rapportering för år 2015, dnr /2016 godkänns med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 10. Motionen Kulturhus i Slakthusområdet, dnr /2013 från Maria Östberg Svanelind (S) anses besvarad med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

22 11. Ansvaret för Skolplattform Stockholm överförs från utbildningsnämnden till kommunstyrelsen m.m. samt att projekten Skolplattform och Gemensam service IT 2.0 där organiseras i ett förvaltningsövergripande program. Finansiering sker genom disposition av de i eget kapital särskilt reserverade medlen för verksamhetsutveckling med it. 12. Ansvaret för förvaltningsorganisationen med avseende på avtalsförvaltning och it-nära förvaltning av Skolplattform Stockholm och Gemensam service IT 2.0, inklusive erforderliga licensavtal samt ansvaret för framtida uppbyggnad/förstärkning av avtals- och it-nära förvaltningsorganisation för Skolplattform och Gemensam service IT 2.0 överförs från utbildningsnämnden till kommunstyrelsen m.m.. Kommunstyrelsen m.m. fakturerar under år 2016 utbildningsnämnden för de kostnader som den överförda förvaltningsorganisation innebär. Finansiering av kostnaderna för år 2017 hanteras i samband med ärendet Avstämning av mål och budget för Arkivansvaret för öppna ärenden och dess handlingar inom projektet Skolplattform Stockholm överförs från utbildningsnämnden till kommunstyrelsen. 14. Socialnämndens rapport Lägesrapport över arbetet med felaktiga utbetalningar och bidragsbrott, dnr /2016, godkänns. 15. Trafiknämnden medges förhandsbesked om budgetjustering för genomförande av projekt med energibesparande armaturutbyte för gatubelysningen under2017 och 2018 med 48,0 mnkr. Utgifterna för kommande år behandlas i kommunfullmäktiges budget för 2017 och Samarbetsavtal avseende Openlab, dnr /2016, godkänns med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 17. Styrdokumenten Vision 2040 (dnr /2015, /2014), beslut om kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm i Budget 2015, social investeringsfond (dnr /2015) samt Riktlinjer för lokalt utvecklingsarbete (dnr /2015, /2014) ersätter Vision Järva 2030 (dnr /2008 utl.2009:46), Vision Söderort 2030 (dnr /2009 utl.2010:40) och Vision Hässelby-Vällingby 2030 (dnr /2012). 18. Förlikningsavtal avseende driften av Vintertullens vård- och omsorgsboende Kropp och själ med omtanke i Helsingborg (Kosmo), dnr /2011, (bilaga 13 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande) godkänns.

23 19. Kommunstyrelsen ska, i samarbete med socialnämnden, genomföra informationsinsatser för att uppmuntra allmänheten att hyra ut privata lägenheter eller rum. 20. Socialnämnden ska hantera inhyrning och uthyrning av privatbostäder. 21. Servicenämnden ska hantera den initiala kontakten och informationen till intresserade privatpersoner. 22. Servicenämnden ska ansvara för administration kring uthyrningen. 23. Socialnämnden ska genomföra upphandling av vandrarhems- eller hotellboende. 24. Socialnämnden ska inrätta och driva tillfälliga boendeplatser i form av större kollektiva boenden. 25. Socialnämnden och servicenämnden ska uppskatta kostnaderna för åtgärderna i sina respektive verksamhetsplaner. 26. Socialnämnden ska fatta beslut om ekonomiskt bistånd i de fall där kompletterande ekonomiskt bistånd behövs för att täcka boendekostnaderna för kommunmottagna flyktingar. 27. Lägesredovisning, Strategisk inriktning för företagsområden, från Stockholm Business Region AB godkänns. 28. Revidering av reglemente för socialnämnden, dnr /2016, godkänns. Kommunstyrelsen beslutar för egen del följande. 1. Tertialrapport 2 för 2016 för Stockholms stad godkänns. 2. Nämnderna medges budgetjustering för ökade nettokostnader med 172,5 mnkr. Finansiering sker ur Central medelsreserv: 2. Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov i 2016 års budget. 3. Nämnderna medges budgetjustering för ökade nettokostnader för prestationsförändringar med 208,5 mnkr. Finansiering sker ur Central medelsreserv: 3. Till kommunstyrelsens förfogande för prestationsförändringar i 2016 års budget. 4. Nämnderna medges budgetjustering för minskade investeringsutgifter med 46,1 mnkr. Finansiering sker ur Central medelsreserv: 4. Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda investeringsutgifter i 2016 års budget. 5. Nämnderna medges budgetjustering för ökade nettokostnader med 30,7 mnkr. Finansieringen sker genom att omfördela för ändamålet budgeterade medel under Kommunstyrelsen m.m. i 2016 års budget. 6. Nämnderna medges stimulansbidrag med 73,9 mnkr för inkomna ansökningar för utbyggnad av förskolelokaler, under förutsättning av att

24 kraven enligt fastställda anvisningar för stimulansbidrag uppfylls. Beslut om beviljade stimulansbidrag för utbyggnad av förskolelokaler gäller tidsbegränsat till och med år Nämndernas budgetar justeras för ökade kostnader och intäkter med 581,0 mnkr för redovisade omslutningsförändringar samt för övriga omfördelningar och justeringar enligt bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 8. Utöver vad som framgår ovan avslås övriga framställningar i tertialrapport 2 från nämnderna. Stockholm den 9 november 2016 På kommunstyrelsens vägnar: K A R I N W A N N G Å R D Kerstin Tillkvist Reservation anfördes av Anna König Jerlmyr, Cecilia Brinck, Dennis Wedin, Johanna Sjö och Jonas Nilsson (alla M) och Lotta Edholm (L) med hänvisning till Moderaternas och Liberalernas gemensamma reservation i borgarrådsberedningen. Ersättaryttrande gjordes av Jonas Naddebo (C) och Erik Slottner (KD) med hänvisning till Moderaternas och Liberalernas gemensamma reservation i borgarrådsberedningen. Ersättaryttrande gjordes av Erik Slottner (KD) enligt följande. Utöver vad vi anfört gemensamt med Alliansen, anser inte Kristdemokraterna att socialnämnden ska genomföra upphandlingar av vandrarhems- och hotellboende för att klara flyktingmottagandet. Kristdemokraterna kommer inte att ställa sig bakom detta. Vi menar att staden behöver använda sig av betydligt billigare boendelösningar som dessutom är mer integrationsfrämjande. Vi ifrågasätter också om det behövs personal dygnet runt på de kollektiva boendena som socialnämnden ska inrätta. Exempelvis anser vi att det bör eftersträvas att de boende själva ombesörjer matlagning och städning.

25 Tjänsteutlåtande Dnr /2016 Sida 1 (150) Till Kommunstyrelsen Uppföljning av budget 2016 Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti 2016 Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad 2016, dnr /2016 Uppföljning Stockholms stads miljöprogram , dnr /2016 Förlikningsavtal avseende avtal om driften av Vintertullens vårdoch omsorgsboende, dnr /2011 Uppföljning av stadens Lex Sarah - rapportering för år 2015, dnr /2016 Kulturhus i Slakthusområdet, dnr /2013, motion från Maria Östberg Svanelind (S) FUT Lägesrapport över arbetet med felaktiga utbetalningar och bidragsbrott, rapport från socialnämnden, dnr /2016 Samarbetsavtal avseende Openlab, dnr /2016 Vision Järva 2030, dnr /2008 Vision Söderort 2030, dnr /2009 Vision Hässelby-Vällingby 2030, dnr /2012 Strategisk inriktning för företagsområden, dnr /2015 Boendelösningar för kommunmottagna nyanlända, dnr /2016 Revidering av reglemente för socialnämnden, dnr /2016. stockholm.se

26 Tjänsteutlåtande Sida 2 (150) Stadsledningskontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Delårsbokslut per den 31 augusti 2016 för Stockholms stad godkänns. 2. Förändring av indikatorer, årsmål eller ansvarig nämnd/bolag godkänns enligt bilaga 3 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 3. För 2016 ska utdelningen från koncernen Stockholms Stadshus AB uppgå till 500 mnkr med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Stockholms Stadshus AB uppmanas att sammankalla extra bolagsstämma i enlighet med detta beslut. 4. Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad, dnr /2016, inklusive däri angivna ramar för total extern upplåning och intern utlåning till och borgensåtagande för bolagen samt utlåning till stadens slutna redovisningsenheter fastställs enligt bilaga 7 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 5. Förändringarna i ersättningsnivåerna för insatsen korttidstillsyn för skolungdom över 12 år enligt LSS godkänns med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 6. Fördelning av statsbidrag till stadsdelsnämnderna för stärkt bemanning inom den sociala barn- och ungdomsvården enligt bilaga 1 godkänns med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 7. Föreslå att Handelshögskolan, inom ramen för stadens befintliga bidrag, återinrättar professuren med inriktning ekonomistyrning med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Uppföljning av budget 2016 Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti Uppföljning Stockholms stads miljöprogram , dnr /2016, godkänns enligt bilaga 8 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

27 Tjänsteutlåtande Sida 3 (150) 9. Uppföljning av stadens Lex Sarah - rapportering för år 2015, dnr /2016 godkänns med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 10. Motionen Kulturhus i Slakthusområdet, dnr /2013 från Maria Östberg Svanelind (S) anses besvarad med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 11. Ansvaret för Skolplattform Stockholm överförs från utbildningsnämnden till kommunstyrelsen m m samt att projekten Skolplattform och Gemensam service IT 2.0 där organiseras i ett förvaltningsövergripande program. Finansiering sker genom disposition av de i eget kapital särskilt reserverade medlen för verksamhetsutveckling med it. 12. Ansvaret för förvaltningsorganisationen med avseende på avtalsförvaltning och it-nära förvaltning av Skolplattform Stockholm och Gemensam service IT 2.0, inklusive erforderliga licensavtal samt ansvaret för framtida uppbyggnad/förstärkning av avtals- och it-nära förvaltningsorganisation för Skolplattform och Gemensam service IT 2.0 överförs från utbildningsnämnden till kommunstyrelsen m m. Kommunstyrelsen m m fakturerar under 2016 utbildningsnämnden för de kostnader som den denna överförda förvaltningsorganisation innebär. Finansiering av kostnaderna för 2017 hanteras i samband med ärendet Avstämning av mål och budget för Arkivansvaret för öppna ärenden och dess handlingar inom projektet Skolplattform Stockholm överförs från utbildningsnämnden till kommunstyrelsen. 14. Socialnämndens rapport Lägesrapport över arbetet med felaktiga utbetalningar och bidragsbrott, dnr /2016, godkänns. Uppföljning av budget 2016 Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti Trafiknämnden medges förhandsbesked om budgetjustering för genomförande av projekt med energibesparande armaturutbyte för gatubelysningen under 2017 och 2018 med 48,0 mnkr. Utgifterna för kommande år behandlas i kommunfullmäktiges budget för 2017 och 2018.

28 Tjänsteutlåtande Sida 4 (150) 16. Samarbetsavtal avseende Openlab, dnr /2016, godkänns med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 17. Styrdokumenten Vision 2040 (dnr /2015, /2014), beslut om kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm i Budget 2015, social investeringsfond (dnr /2015) samt Riktlinjer för lokalt utvecklingsarbete (dnr /2015, /2014) ersätter Vision Järva 2030 (dnr /2008/2009:46), Vision Söderort 2030 (dnr /2009/2010:40) och Vision Hässelby-Vällingby 2030 (dnr /2012). 18. Förlikningsavtal avseende driften av Vintertullens vård- och omsorgsboende Kropp och själ med omtanke i Helsingborg (Kosmo), dnr /2011, godkänns. 19. Kommunstyrelsen ska, i samarbete med socialnämnden, genomföra informationsinsatser för att uppmuntra allmänheten att hyra ut privata lägenheter eller rum. 20. Socialnämnden ska hantera inhyrning och uthyrning av privatbostäder. 21. Servicenämnden ska hantera den initiala kontakten och informationen till intresserade privatpersoner. 22. Servicenämnden ska ansvara för administration kring uthyrningen. 23. Socialnämnden ska genomföra upphandling av vandrarhems- eller hotellboende. 24. Socialnämnden ska inrätta och driva tillfälliga boendeplatser i form av större kollektiva boenden. 25. Socialnämnden och servicenämnden ska uppskatta kostnaderna för åtgärderna i sina respektive verksamhetsplaner. Uppföljning av budget 2016 Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti Socialnämnden ska fatta beslut om ekonomiskt bistånd i de fall där kompletterande ekonomiskt bistånd behövs för att täcka boendekostnaderna för kommunmottagna flyktingar.

29 Tjänsteutlåtande Sida 5 (150) 27. Lägesredovisning, Strategisk inriktning för företagsområden, från Stockholm Business Region AB godkänns. 28. Revidering av reglemente för socialnämnden, dnr /2016, godkänns. Kommunstyrelsen beslutar för egen del följande. 1. Tertialrapport 2 för 2016 för Stockholms stad godkänns. 2. Nämnderna medges budgetjustering för ökade nettokostnader med 172,5 mnkr. Finansiering sker ur Central medelsreserv: 2. Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov i 2016 års budget. 3. Nämnderna medges budgetjustering för ökade nettokostnader för prestationsförändringar med 208,5 mnkr. Finansiering sker ur Central medelsreserv: 3. Till kommunstyrelsens förfogande för prestationsförändringar i 2016 års budget. 4. Nämnderna medges budgetjustering för minskade investeringsutgifter med 46,1 mnkr. Finansiering sker ur Central medelsreserv: 4. Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda investeringsutgifter i 2016 års budget. 5. Nämnderna medges budgetjustering för ökade nettokostnader med 30,7 mnkr. Finansieringen sker genom att omfördela för ändamålet budgeterade medel under Kommunstyrelsen m.m. i 2016 års budget. 6. Nämnderna medges stimulansbidrag med 73,9 mnkr för inkomna ansökningar för utbyggnad av förskolelokaler, under förutsättning av att kraven enligt fastställda anvisningar för stimulansbidrag uppfylls. Beslut om beviljade stimulansbidrag för utbyggnad av förskolelokaler gäller tidsbegränsat till och med år Uppföljning av budget 2016 Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti Nämndernas budgetar justeras för ökade kostnader och intäkter med 581,0 mnkr för redovisade omslutningsförändringar samt för övriga omfördelningar och justeringar enligt bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

30 Tjänsteutlåtande Sida 6 (150) 8. Utöver vad som framgår ovan avslås övriga framställningar i tertialrapport 2 från nämnderna. Ingela Lindh Stadsdirektör Staffan Moberg Ekonomidirektör Uppföljning av budget 2016 Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti 2016

31 Tjänsteutlåtande Sida 7 (150) Bilagor 1. Av nämnderna begärda och av stadsledningskontoret avstyrkta/tillstyrkta budgetjusteringar samt av nämnderna redovisade omslutningsförändringar 2. Resultatprognos och prognos på investeringsplan 3. Förändring av kommunfullmäktiges indikatorer, målvärden med mera 4. Uppmaningar till stadens nämnder och anmodanden till stadens bolag 5. Nyckeltal 6. Särskilda satsningar för uppföljning Finanspolicy 8. Uppföljning Stockholms stads miljöprogram Uppföljning av stadens Lex Sarah rapportering för FUT Lägesrapport årsrapport Samarbetsavtal avseende Openlab 12. Revidering av reglemente för socialnämnden 13. Förlikningsavtal avseende avtal om driften av Vintertullens vård- och omsorgsboende Uppföljning av budget 2016 Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti 2016

32 Tjänsteutlåtande Sida 8 (150) Sammanfattning Det ekonomiska resultatet är det mått som tydligast sammanfattar stadens ekonomiska ställning. Helårsprognosen för 2016 års resultat för staden jämfört med budget visar efter tillstyrkta budgetjusteringar och övriga korrigeringar ett överskott på mnkr. Nämnderna har generellt en god budgethållning och redovisar efter resultatöverföring ett prognostiserat överskott jämfört med budget på 301 mnkr. Före resultatdispositioner prognostiseras en positiv budgetavvikelse om 261 mnkr. De nämnder som prognostiserar underskott 2016 ska vidta åtgärder för att uppnå en ekonomi i balans. Stadsledningskontoret bedömer att staden under 2016 kommer uppnå samtliga inriktningsmål. För bolagskoncernen Stockholms Stadshus AB görs bedömningen att kommunfullmäktiges inriktningsmål i huvudsak kommer att uppnås under För flertalet områden stämmer nämndernas bedömningar väl med kommunfullmäktiges mål. Inom några nämnder uppmanas nämnderna att höja ambitionen, vidta åtgärder och se över sina målvärden för de indikatorer som inte ligger i paritet med kommunfullmäktiges årsmål. I bilaga 4 anges samtliga uppmaningar till stadens nämnder och anmodanden till stadens bolag. Efter ianspråktagande av tidigare års avsättningar och periodens avsättningar uppgår periodens resultat för staden (förändring av eget kapital) till mnkr (2 678). Realisationsvinster och försäljning av exploateringsfastigheter utgör den största delen av resultatet, mnkr. Nämndernas resultat bidrar även till det positiva resultatet. Periodens resultat efter skatter och finansiellt resultat för kommunkoncernen uppgår till mnkr (2 638), efter att koncerninterna mellanhavanden, inklusive utdelning har räknats bort. I kommunkoncernens resultat ingår resultatet för staden, resultatet för koncernen Stockholms Stadshus AB samt resultatet för stadens övriga bolag som inte ingår i koncernen Stockholms Stadshus AB. Sammanfattning Koncernen Stockholms Stadshus AB:s samlade resultat efter finansiellt resultat uppgår till mnkr (1 208). Periodens resultat

33 Tjänsteutlåtande Sida 9 (150) för koncernen Stockholms Stadshus AB består främst av en ökad omslutning för fastighetsbolagen och Stockholm Vatten AB, som givit ökade verksamhetsintäkter. Ärendets beredning Ärendet innehåller stadens tertialrapport 2 med delårsbokslut per 31 augusti Stadsledningskontoret och Stockholms Stadshus AB har analyserat samtliga nämnders respektive bolags tertialrapporter per den 31 augusti med delårsbokslut och helårsprognoser i förhållande till budget Förvaltningsberättelse Viktiga beslut och händelser under perioden Viktiga beslut - Stockholms miljöprogram har godkänts - Beslut om riktlinjer för stadens sociala investeringsfond och uppstartsarbetet inför de första projekten pågår - Beslut om system för prova-på-studier för personer med ekonomiskt bistånd. Möjligheten ges under en testperiod om två år - Strategi för genomförande av åtgärder inom Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm har godkänts - Detaljplan för del av Norrmalm 3:43 m.fl., Nobel Center har antagits - Beslut om Stockholms stads program för upphandling och inköp - Gångplan för Stockholm har godkänts - I juni tog äldrenämnden beslut om äldreboendeutredningen (ÄBO). Utredningen omfattar en nulägesbeskrivning och analys av boenden, behovsutveckling samt förslag som syftar till att tillgodose behovet av bostäder för äldre. - Under årets första tertial har utredningen om utveckling av hemtjänsten slutförts och en rapport med olika förslag har beslutats i äldrenämnden - Parkeringsstrategi har antagits - Beslut om organisation, förbundsordning, avsiktsförklaring och finansiering av samordningsförbundet Stockholms stad (FINSAM) Viktiga händelser - Ungefär ungdomar fick sommarjobb i stadens bolag och förvaltningar vilket är fler än kommunfullmäktiges årsmål Förvaltningsberättelse

34 Tjänsteutlåtande Sida 10 (150) - Till och med 31 augusti har stadsbyggnadsnämnden beslutat om nya bostäder i start-pm och exploateringsnämnden har markanvisat bostäder - Stadsdelsnämnderna har tagit fram lokala utvecklingsprogram för att bidra till visionen om ett Stockholm för alla utifrån de lokala utmaningarna - Stadens arbete med jämställdhetsintegrerad budgetprocess fortsätter och relevanta indikatorer kan nu analyseras utifrån kön - Planering för mottagande av nyanlända med bland annat uppbyggnad av Intro Stockholm - Planeringen av en pilotstudie kring kvalitetsmärkning av demenskompetens är klar och kommer att genomföras under hösten 2016 och våren Inom Stockholms Trygghetsjour fortsätter arbetet med teknikskiftet från analog till digital larmkedja. Upphandling av digital larmmottagning pågår och utbytet av digitala trygghetslarm påbörjas under hösten Stockholm arrangerade Eurovision Song Contest 2016 Omvärld och framtid I Sverige mattades BNP-tillväxten av under det första halvåret 2016 efter en mycket stark utveckling Mycket tyder på att nedgången var tillfällig och att högkonjunkturen fortsätter. Investeringarna är på en hög nivå och sysselsättningen har utvecklats starkt med minskad arbetslöshet som följd. I sin augustiprognos prognostiserar Konjunkturinstitutet tillväxten för år 2016 till drygt 3 procent för att sedan dämpas till 2 procent år Tillväxten drivs både av hushållens konsumtion och av en starkare exportutveckling. Stockholms befolkningsutveckling fortsätter om än i något lägre takt än tidigare. Vid halvårsskiftet 2016 uppgick stadens befolkning till invånare. Det innebär en ökning på invånare under det första halvåret 2016 varav större delen av ökningen (3 720 invånare) avser ett födelseöverskott. Samtidigt ökade Sveriges befolkning med personer. Därmed stod Stockholms stad för cirka 8 procent av Sveriges totala befolkningsökning första halvåret Motsvarande andel år 2015 var 12 procent. Förvaltningsberättelse En stark konjunktur och den växande befolkningen i Stockholm påverkar arbetsmarknaden positivt. I Arbetsförmedlingens prognos för länets arbetsmarknad väntas sysselsättningen i Stockholms län öka med personer samtidigt som arbetslösheten väntas sjunka. Bäst bedöms utvecklingen bli för

35 Tjänsteutlåtande Sida 11 (150) byggverksamheten och delar av den privata tjänstenäringen. En utmaning är dock en den tudelade arbetsmarknaden. Många arbetsgivare upplever en ökad brist på arbetskraft samtidigt som arbetslösheten för vissa grupper är hög. Cirka tre av fyra inskrivna arbetslösa på arbetsförmedlingen tillhör en eller flera av de grupper som har en utsatt ställning på arbetsmarknaden och som bedöms löpa högre risk att hamna långa tider i arbetslöshet. Hit räknas arbetslösa som har högst förgymnasial utbildning, är födda utanför Europa, har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga eller är äldre (55-64 år). Bristande matchning på arbetsmarknaden bidrar till att sysselsättningsökningen mattas av nästa år. En hög andel sysselsatta behövs framöver för att klara det ökade trycket på offentligt finansierade tjänster från allt fler äldre och yngre i befolkningen. Organisation och styrning I figuren nedan illustreras de verksamheter som ingår i Stockholms stads samlade kommunala verksamhet per den 1 juli I redogörelsen klassificeras de juridiska personerna enligt: koncernföretag med bestämmande respektive betydande inflytande uppdragsföretag av typen andra samägda företag respektive kommunala entreprenader Förvaltningsberättelse

36 Tjänsteutlåtande Sida 12 (150) Stockholms stad Kommunkoncernen Kommunala uppdragsföretag Stadens verksamhet Stadens bolag Samägda bolag utan betydande inflytande Externa utförare Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingbys stadsdelsnämnd Bromma stadsdelsnämnd Kungsholmens stadsdelsnämnd Norrmalms stadsdelsnämnd Östermalms stadsdelsnämnd Södermalms stadsdelsnämnd Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Skarpnäcks stadsdelnämnd Farsta stadsdelsnämnd Älvsjö stadsdelsnämnd Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Skärholmens stadsdelsnämnd Arbetsmarknadsnämnden Avfallsnämnden AB Stokab Övrig utbildningsverksamhet 268,4 mnkr, 65,2 % Exploateringsnämnden Fastighetsnämnden Idrottsnämnden Kulturnämnden Kyrkogårdsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Stockholms Stads Parkerings AB Äldreomsorg, 3 022,0 mnkr, 61,6 % Stockholm Globe Arena Fastigheter AB Stockholms Stadsteater AB S:t Erik Försäkrings AB Stockholm Business Region AB S:t Erik Livförsäkring AB Servicenämnden Mässfastigheter i Stockholm AB (50,4 %) Socialnämnden AB Fortum Värme Holding samägt med Stadsbyggnadsnämnden Stockholms stad (49,9 %) Trafiknämnden Utbildningsnämnden Valnämnden Äldrenämnden Överförmyndarnämnden Kommunstyrelsen m.m. AB Svenska Bostäder AB Familjebostäder AB Stockholmshem S:t Erik Markutveckling AB Micasa Fastigheter i Stockholm AB Stockholm Vatten Holding AB (98 %) Stockholms Hamn AB Stockholms Stadshus AB Moderbolag Bostadsförmedlingen i Stockholm AB Skolfastigheter i Stockholm AB, SISAB Aktiebolag utanför Stockholms Stadshus AB SÖRAB (5 %) Vissa kommunala angelägenheter sköts av en annan juridisk person än staden. Nedan anges vilka verksamhetsområden som hanteras på detta sätt, till vilken kostnad och andelen av stadens kostnader för verksamhetsområdet. Totalt betalade staden 12,2 mdkr för externa utförare. Politisk verksamhet och gemensam administration, 46,7 mnkr, 0,8 % Individ och familjeomsorg, 1 353,0 mnkr, 36,0 % Infrastruktur, stadsmiljö, skydd, 910,7 mnkr, 54,2 % Förskoleverksamhet och fritidshem, 2 157,7 mnkr, 40,8 % Grundskola 1 806,6 mnkr, 32,2 % Gymnasieskola, 1 030,1 mnkr, 51,3 % Stöd och service till personer med funktionsnedsättning, 1 443,5 mnkr, 57,6 % Fritid och kultur/allmän fritidsverksamhet, 126,3 mnkr, 11,2 % Affärsverksamhet, näringsliv och bostäder, 37,2 mnkr, 8,3 % Övrig verksamhet särskilda insatser, 1,9 mnkr, 5,8 % Stockholms Terminal AB (50 %) Kommunalförbund Storstockholms Brandförsvar, SSBF Förvaltningsberättelse Integrerat lednings- och styrsystem ILS Stadens styrmodell, integrerad ledning och styrning av verksamhet och ekonomi, benämns ILS. I budgeten för varje år fastställer kommunfullmäktige inriktningsmål, mål för verksamhetsområdena, indikatorer och aktiviteter. Indikatorerna mäter måluppfyllelsen och aktiviteterna ska bidra till att målen nås. Nämnderna och bolagsstyrelserna konkretiserar kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdena genom nämnd-/bolagsmål inom ram för beslutad budget.

37 Tjänsteutlåtande Sida 13 (150) Kommunstyrelsens uppsiktsplikt Uppsiktsplikt innebär enligt kommunallagen att kommunstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter. Som ett led i uppsiktsplikten har kommunstyrelsen granskat nämndernas verksamhetsplaner inklusive väsentlighetsoch riskanalyser för I de fall nämnderna hade angivit för låga årsmål för indikatorer uppmanades de att återkomma med mer ambitiösa värden i syfte att säkra uppfyllelsen av kommunfullmäktiges årsmål. Kommunstyrelsen har även granskat och lämnat återkoppling till nämnderna i samband med tertialrapport 1. God ekonomisk hushållning och periodens måluppfyllelse Kommunfullmäktige har i budget 2016 beslutat om följande fyra inriktningsmål: Ett Stockholm som håller samman Ett klimatsmart Stockholm Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Ett demokratiskt hållbart Stockholm Kommunfullmäktiges inriktningsmål utgör ramen för stadens styrning av verksamheterna. Inriktningsmålen är verksamhetsövergripande och tydliggör vad som är viktigt att nämnder och bolag uppfyller. Tidsperspektivet är en mandatperiod. Uppfyllelsegraden av inriktningsmålen är en förutsättning för att god ekonomisk hushållning uppnås i staden. Kommunfullmäktiges verksamhetsmål konkretiserar inriktningsmålen för de olika verksamheter som bedrivs i staden. Tidsperspektivet är flerårigt. Målbedömningen som görs ska därför ses som en bedömning av om staden är på rätt väg och i vilken grad det aktuella årsmålet för verksamhetsmålet uppnåtts under året. För majoriteten av alla verksamhetsmål finns ett antal indikatorer och för varje indikator har satts ett årsmål. Bedömningen av måluppfyllelsen grundas på en sammanvägning av de indikatorer som valts samt nämndernas analyser för respektive verksamhetsmål. Årsmål för indikatorerna sätts utifrån läge, förutsättningar och ambitionsnivå. Förvaltningsberättelse Utifrån indikatorernas utfall har en bedömning av kommunfullmäktiges verksamhetsmål gjorts och den samlade bedömningen är att staden kommer att uppfylla kraven för en god ekonomisk hushållning för helåret 2016.

38 Tjänsteutlåtande Sida 14 (150) Uppfyllelse av kommunfullmäktiges mål I tabellen nedan illustreras den samlade bedömningen av hur nämnder och bolagsstyrelser prognostiserar sin måluppfyllelse för helår 2016 avseende kommunfullmäktiges inriktningsmål och mål för verksamhetsområdena. Mer detaljerade måltexter finns senare i ärendet. Förvaltningsberättelse KFs inriktningsmål/verksamhetsmål Kommunkoncernens måluppfyllelse 1. Ett Stockholm som håller samman Uppfyllt 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Delvis uppfyllt 1.2 Tidiga sociala insatser skapar jämlika livschanser för alla Uppfyllt 1.3 Stockholm är en stad med levande och trygga stadsdelar Uppfyllt 1.4 Stockholm är en stad med högt bostadsbyggande där alla kan bo 1.5 Stockholm har ett rikt utbud av idrott och fritid som är tillgängligt för alla Uppfyllt Uppfyllt 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Uppfyllt 1.7 Alla äldre har en trygg ålderdom och får en äldreomsorg av god kvalitet Delvis uppfyllt 2. Ett klimatsmart Stockholm Uppfyllt 2.1 Energianvändningen är hållbar Uppfyllt 2.2 Transporter i Stockholm är miljöanpassade Uppfyllt 2.3 Stockholm har en hållbar mark- och vattenanvändning Uppfyllt 2.4 Stockholms kretslopp är resurseffektiva Delvis uppfyllt 2.5 Stockholms miljö är giftfri Uppfyllt 2.6 Inomhusmiljön i Stockholm är sund Uppfyllt 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Uppfyllt 3.1 Stockholm är en världsledande kunskapsregion Uppfyllt 3.2 Stockholm är en företagsvänlig stad Uppfyllt 3.3 Fler jobbar, har trygga anställningar och försörjer sig själva Uppfyllt 3.4 I Stockholm är det enkelt att utbilda sig genom hela livet Delvis uppfyllt 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Uppfyllt 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm Uppfyllt 4.1 Stockholm är en jämställd stad där makt och resurser fördelas lika 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering 4.4 Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till barnets rättigheter i enlighet med FN:s barnkonvention Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt

39 Tjänsteutlåtande Sida 15 (150) 4.5 Stockholm är en stad där ingen behöver vara rädd för våld Uppfyllt 4.6 Stockholm är en tillgänglig stad för alla Uppfyllt 4.7 Stockholm är en demokratisk stad där invånarna har Uppfyllt inflytande 4.8 Offentlig upphandling utvecklar staden i hållbar riktning Uppfyllt Finansiella mål för staden Staden har satt upp finansiella mål för att garantera en gynnsam ekonomisk utveckling över tid. Samtliga finansiella mål beräknas uppfyllas Stadens nettokostnader i förhållande till skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Måttet fastställer att stadens verksamhetskostnader och intäkter i ett långsiktigt perspektiv inte får vara större än skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Ett enskilt år kan även finansnettot användas för att finansiera verksamhetens nettokostnader. Verksamhetens nettokostnader utgör 97,3 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Inklusive finansnettot utgör nettokostnaderna 93,5 procent. Målet är därmed uppfyllt på kort och lång sikt. Under den senaste femårsperioden har nettokostnadernas andel av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning vid tertialbokslut ökat varje år från 93,8 procent 2012 till 97,3 procent Soliditet Soliditet mäter hur stor del av stadens tillgångar som är finansierade av eget kapital. Måttet räknas inklusive pensionsskulden, som enligt gällande regler delvis ligger utanför balansräkningen. Målet är att soliditeten långsiktigt inte ska understiga 34 procent. Ett enskilt år kan värdet sjunka till 30 procent. Soliditeten för perioden uppgår till 36,8 procent och målet är därmed uppfyllt. Soliditeten har de senaste fem åren på balansdagen vid tertialrapporttillfället legat stabilt på 36 procent. Årets värde är något högre och påverkas av att balansomslutningen är i stort sett oförändrad sedan årsskiftet samt att ansvarsförbindelsen nu minskar. Förvaltningsberättelse Kapitalkostnadernas andel av nettodriftkostnaderna En ökad investeringsvolym innebär ökade driftkostnader i form av avskrivningar och ränta. För att bevaka att dessa kostnader inte tar en allt större del av stadens totala nettodriftkostnader har ett mål satts upp att dessa kostnader högst får utgöra 7 procent av stadens nettokostnader. Vid tertialbokslutet 2016 uppgår kapitalkostnadernas andel av nettodriftkostnaderna till 6,1 procent

40 Tjänsteutlåtande Sida 16 (150) och därmed är målet uppfyllt. Under den senaste femårsperioden har utfallet minskat från 6,9 procent i tertialrapport 2 år 2012 till årets 6,1 procent. Stadens internränta följer stadens snittränta vid upplåning. Att måttet minskar trots ökade investeringar förklaras med sjunkande räntor under femårsperioden. Budgetföljsamhet efter och före tekniska justeringar En god budgetföljsamhet är en förutsättning för en fungerande ekonomistyrning och därmed god ekonomisk hushållning. Budgetföljsamhet mäter hur väl den ekonomiska styrningen fungerar mot givna förutsättningar i budgeten. För nämnderna görs uppföljningen för driftbudgeten inklusive kapitalkostnader, resultatenheternas resultat och kommunstyrelsens tekniska justeringar, budgetjusteringar och resultatöverföringar. Målet för budgetföljsamheten är att den efter och före tekniska justeringar inte får överskrida 100 procent. Nämndernas prognos pekar på ett överskott gentemot budget 2016 och målet väntas därmed uppfyllas. Mål nämndernas prognossäkerhet tertialrapport 2 Prognossäkerheten beskriver förmågan att bedöma avvikelser och att vidta åtgärder för att hålla given budget. Prognossäkerheten mäts som avvikelsen mellan årets prognoser och utfall, inklusive kapitalkostnader, resultatenheternas resultat och kommunstyrelsens tekniska justeringar. Målet är att prognossäkerheten i tertialrapport 2 jämfört med utfallet ska vara maximalt +/- 1 procent. Måluppfyllelsen går att avläsa först i samband med räkenskapsårets slut. Periodens resultat för kommunkoncernen Periodens resultat efter skatter och finansiellt resultat för kommunkoncernen uppgår till mnkr (2 638), efter att koncerninterna mellanhavanden, inklusive utdelning har räknats bort. I kommunkoncernens resultat ingår resultatet för staden, resultatet för koncernen Stockholms Stadshus AB samt resultatet för stadens övriga bolag som inte ingår i koncernen Stockholms Stadshus AB. Flera bolag bidrar till intäktsökningen, men det är främst Stockholm Vatten AB och fastighetsbolagen. Stockholm Vattens ökning beror på beslutad taxehöjning samt intäkter från exploateringsområden. Även övriga infrastrukturbolag redovisar ökade intäkter. Förvaltningsberättelse

41 Tjänsteutlåtande Sida 17 (150) Periodens resultat för staden Periodens resultat för staden uppgår till mnkr (2 678). Realisationsvinster och försäljning av exploateringsfastigheter utgör den största delen av resultatet, mnkr. Det lägre resultatet för motsvarande period föregående år beror framförallt på mnkr lägre realisationsvinster. Båda åren har nämnderna prognostiserat ett överskott, vilket visas i resultatet. År 2016 beräknas verksamheterna ge ett överskott med 301 mnkr, varav 58 mnkr avser stadsdelsnämnderna och 243 mnkr avser facknämnderna. Försäljning av exploateringsfastigheter har skett främst i Hagastaden, Globenområdet och i Liljeholmen. Periodens förändring av eget kapital uppgår till mnkr. Försäljningsinkomster och avskrivningar och övriga ej flödespåverkande poster täcker tillsammans genomförda investeringar. Skattesatsen har höjts med 22 öre 2016 varav 2 öre utgör skatteväxling. Avstämning mot balanskravet En avstämning mot balanskravet ska göras enligt kommunallagens krav på en ekonomi i balans 8 kapitlet 4. Syftet med balanskravet är att visa att en kommun inte lever över sina tillgångar. Realisationsvinster och vissa andra jämförelsestörande intäkter av engångskaraktär ska räknas bort från resultatet när avstämning görs mot balanskravet. Dessa jämförelsestörande intäkter ska inte användas för att finansiera löpande verksamhet. Realisationsförluster ska inräknas i kostnaderna. Stadens resultat justerat enligt kommunallagens krav framgår nedan och visar att staden uppfyller kravet på en ekonomi i balans då balanskravsresultatet är positivt med mnkr (2 356). Enligt stadens finansieringsstrategi ska vinster vid försäljning av exploateringsområden finansiera exploateringsverksamheten. Resultatet, när dessa vinster avräknats uppgår till mnkr. mnkr Periodens resultat Avgår jämförelsestörande intäkter -244 Periodens resultat efter balanskravsjusteringar Periodens balanskravsresultat Budgetavräkning Totalt prognostiserar stadsdelsnämnderna och facknämnderna ett överskott om 301 mnkr. För 2015 var motsvarande överskott 349 mnkr. Förvaltningsberättelse

42 Tjänsteutlåtande Sida 18 (150) Stadsdelsnämnderna prognostiserar ett sammanlagt överskott om 58 mnkr (10 mnkr). Den budgeterade utdelningen om totalt 1,0 mdkr från Stockholms Stadshus AB kan genom beslut av kommunfullmäktige i samband med tertialrapport 2, helt eller delvis, återredovisas till Stockholms Stadshus AB. I samband med tertialrapport 2 återredovisas 500 mnkr av den budgeterade utdelningen från Stockholms Stadshus AB. Personalkostnaderna för staden har ökat med 8,7 procent i förhållande till samma period föregående år. Antal helårsarbetare har ökat med 2 171, vilket är mer än beräknat. Arbetsgivaravgifter för stadens personal, beräknas överstiga budget främst beroende på personalökningen. Från och med juni månad har nedsättningen av arbetsgivaravgifter för unga upphört. Skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag beräknas totalt endast avvika marginellt från budget. Slutavräkningen för både år 2015 och 2016 beräknas bli lägre än budgeterat beroende på en prognostiserad lägre skatteunderlagstillväxt 2015 och Det generella statsbidraget från 2015 avseende flyktingmottagande har periodiserats till 2016 och ger ett positivt utfall. Räntenettot för staden beräknas bli knappt 50 mnkr bättre än budgeterat främst beroende på att stadens del av utlånade medel till bolagen är större än beräknat. Förvaltningsberättelse Pensioner Kostnader för pensioner i resultaträkningen uppgår till mnkr inklusive finansiella poster (1 373). Beräknade pensionsavgifter, som erläggs med en procentuell andel av lönesumman för den aktiva personalen, har sammanlagt ökat med 6,6 procent. Förändringen av pensionsskulden beräknas bli något högre än budgeterat. I jämförelse med utfall föregående år ökar förändringen av pensionsskulden med 12,7 procent. Sammanlagt beräknas pensionskostnaderna ge ett litet underskott gentemot budget. Lokala pensionsbestämmelser utöver det kommunala pensions-avtalet, KAP-KL, ingår i pensionsskulden. Från och med 2015 ingår även den latenta efterlevandepensionen. Ett nytt avgiftsbestämt pensionsavtal, AKAP-KL, började gälla från och med 2014 för anställda födda 1986 eller senare. För övriga personalgrupper fortsätter det gamla avtalet, KAP-KL, att gälla. Kostnadseffekterna av det nya avtalet beräknas bli måttliga de närmaste åren i och med att det är en begränsad grupp, som berörs initialt.

43 Tjänsteutlåtande Sida 19 (150) Ansvarsförbindelsen för pensionsskuld intjänad till och med 1997 uppgår till mnkr inklusive löneskatt, en minskning med 306 mnkr jämfört med En fortsatt minskning av ansvarsförbindelsen är väntad under åren framöver. Pensionsavsättningarna säkras i stadens tillgångar. Kommunkoncernens investeringsverksamhet Kommunkoncernens bruttoinvesteringar uppgår under perioden till mnkr (8 769). Bruttoinvesteringarna för koncernen Stockholms Stadshus AB uppgår under perioden till mnkr (6 395,8). Bruttoinvesteringarna består främst av nyproduktion av bostäder samt förvärv av mark och fastigheter. Med pågående nyanläggningar menas investeringar i anläggningstillgångar av väsentligt värde som är under uppförande, men ännu inte färdigställda. Stadens investeringar 2016 uppgår hittills till mnkr (2 384), vilket är en ökning med 26,8 procent eller över 600 mnkr i jämförelse med motsvarande period föregående år. Investeringsinkomster för året uppgår till 46 mnkr (24). Kommunkoncernens finansiella ställning Kommunkoncernen Finansiella marknader Stockholms stad Externa lån & placeringar mnkr Bolagen placerar mnkr Bolagskoncernen Externa bolag Extern utlåning 19 mnkr Finansiella nettotillgångar mnkr Bolagen lånar mnkr Förvaltningsberättelse Kommunkoncernen Stockholms stad hade den 31 augusti 2016 en extern skuldportfölj om mnkr (33 336). Den externa

44 Tjänsteutlåtande Sida 20 (150) skuldportföljen har under året ökat med mnkr. Ökningen i skuldportföljen beror på en fortsatt hög investeringsnivå i kommunkoncernen. Investeringarna består i likhet med föregående år främst av byggnation av bostäder, skolor samt infrastrukturprojekt. Medarbetarna Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid, enligt den lagstadgade redovisningen Jan aug 2016 Jan aug 2015 Kvinnor 8,2 7,6 Män 4,9 4,5 Yngre än 30 år 5,7 5, år 7,2 6,7 Äldre än 49 år 8,0 7,5 Totalt 7,3 6,8 Sjukfrånvaron i relation till ordinarie arbetstid uppmättes för perioden januari till augusti 2016 totalt till 7,3 procent, vilket är 0,5 procentenheter högre jämfört med samma period året innan. Sjukfrånvaron har ökat i samtliga redovisade grupper. Störst ökning av sjukfrånvaron har skett i åldersgruppen yngre än 30 år och gruppen kvinnor, där ökningen var 0,6 procentenheter i båda grupperna. I de två äldre åldersgrupperna har sjukfrånvaron ökat med 0,5 procentenheter vardera. Männens sjukfrånvaro har ökat med 0,4 procentenheter jämfört med samma period Långtidssjukfrånvaron, det vill säga den andel av total sjukfrånvaro som varat 60 dagar eller mer, har minskat. Från januari till augusti 2016 uppmättes långtidssjukfrånvaron till 51,3 procent. Vid en jämförelse med samma period år 2015 är det en minskning med 2,4 procentenheter. Medarbetarna i siffror I slutet av augusti 2016 var totalt anställda i Stockholms stad. Av dessa var månadsavlönade anställda i stadens förvaltningar och var anställda i stadens bolag. Förvaltningsberättelse

45 Tjänsteutlåtande Sida 21 (150) Antal månadsavlönade som slutat i staden per avgångsorsak, jan-aug 2016 och jan-aug 2015 Avgångsorsak Jan-aug 2016 Jan-aug 2015 Tidsbegränsad anställning upphör (52 %) (53 %) Slutat på egen begäran (37 %) (33 %) Pension (ålderspension, avtalspension samt sjukersättning tillsvidare) 633 (10 %) 654 (13 %) Övriga* 68 (1 %) 62 (1 %) Totalt (100 %) (100 %) *Övriga inkluderar: Verksamhetsövergång ej avknoppning, Avliden, Enligt arbetsgivarens beslut, Uppsägning efter avslutad rehabprocess samt Arbetsbrist Den vanligaste avgångsorsaken bland de som slutat arbeta inom staden under perioden januari till augusti 2016 är att tidsbegränsat arbete upphört, andelen som slutat av den orsaken har minskat med en procentenhet jämfört med samma period Andelen som slutat på egen begäran under perioden har ökat med fyra procentenheter jämfört med året innan. Andelen pensionsavgångar av det totala antalet avgångar har minskat med tre procentenheter jämfört med samma period Förvaltningsberättelse

46 Tjänsteutlåtande Sida 22 (150) Kommunfullmäktiges inriktningsmål Kommunfullmäktiges inriktningsmål utgör ramen för stadens styrning av verksamheterna. Inriktningsmålen är verksamhetsövergripande och tydliggör vad som är viktigt att nämnder och bolag uppfyller. Tidsperspektivet är en mandatperiod. Uppfyllelsegraden av inriktningsmålen är en förutsättning för att god ekonomisk hushållning uppnås i staden. Kommunfullmäktiges verksamhetsmål konkretiserar inriktningsmålen för de olika verksamheter som bedrivs i staden. Tidsperspektivet är flerårigt. Målbedömningen som görs ska därför ses som en bedömning av om staden är på rätt väg och i vilken grad det aktuella årsmålet för verksamhetsmålet uppnåtts under året än som om det långsiktiga verksamhetsmålet faktiskt har uppnåtts. För majoriteten av alla verksamhetsmål finns ett antal indikatorer och för varje indikator har satts ett årsmål. Bedömningen av måluppfyllelsen grundas på en sammanvägning av de indikatorer som valts samt nämndernas analyser för respektive verksamhetsmål. Årsmål för indikatorerna sätts utifrån läge, förutsättningar och ambitionsnivå. Ett Stockholm som håller samman Oavsett skilda förutsättningar ska alla stockholmare ges samma möjlighet att färdas väl genom livet. Stadens verksamheter ska arbeta med inriktningen att sociala skillnader ska utjämnas. Stockholm ska vara den bästa staden att växa upp i, med en jämlik skola och där det finns bostäder som alla har råd att hyra. Stockholmarna ska känna trygghet i vardagen med närhet till kultur och eget skapande och levande stadsmiljöer i hela staden. Äldreomsorgen ska utföras med hög kvalitet. Stadsledningskontoret bedömer att årsmålet för inriktningsmålet kommer att uppnås under Bedömningen baseras på att fem av sju underliggande verksamhetsmål bedöms uppnås och två bedöms att delvis uppnås. Även för bolagskoncernen Stockholms Stadshus AB görs bedömningen att årsmålet för inriktningsmålet kommer att uppfyllas under året. Alla barn i Stockholm har jämlika uppväxtvillkor Alla barn ska ha lika goda möjligheter oavsett bakgrund. Stadens verksamheter ska bidra till att skapa uppväxtvillkor som ger alla barn samma chans och därigenom värnar barnets rättigheter. Kommunfullmäktiges inriktningsmål

47 Tjänsteutlåtande Sida 23 (150) Satsningar på att höja kvaliteten i skola och förskola är grundläggande för detta. Stadsledningskontoret bedömer att verksamhetsmålets årsmål kommer att uppnås delvis under Bedömningen grundas på att fem av 18 nämnder, varav en är utbildningsnämnden, bedömer att målet uppnås delvis. 13 av 18 nämnder, prognostiserar att målet för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas helt. Av de 18 indikatorer för målet avser åtta förskoleverksamheten i staden och en mäter andel barn som lever i familjer som har ekonomiskt bistånd. Resterande nio indikatorer är kopplade till grund- och gymnasieskoleverksamhet samt fritidshem. Utfall kan redovisas på tio av målets 18 indikatorer. Av dessa uppfylls tre helt, övriga sju uppfylls delvis. Förskola Stadsledningskontorets bedömer att årsmålet kommunfullmäktiges mål för förskolan kommer att uppnås helt. Stadsledningskontorets bedömning grundar sig på nämndernas bedömning av målet samt att fem av kommun-fullmäktiges åtta indikatorer prognostiseras att uppnås helt. Nämnderna har därutöver bedömt att de i huvudsak kommer att uppnå sina egna nämndmål och nämndindikatorer samt de aktiviteter som ingår i verksamhetsplanerna. Redovisning för fristående förskolor sker endast i samband med verksamhetsberättelse Utfall finns för tre av indikatorerna varav Andel förskollärare av totalt antal anställda (Årsarbetare) och Antal förskolebarn per anställd (årsarbetare) bedöms som delvis uppfyllt. En av de viktigaste faktorerna för att förskolan ska kunna hålla en hög kvalitet är en välutbildad personal och att andelen förskollärare är hög. En utmaning för staden är att uppnå kommunfullmäktiges mål om andelen förskollärare och andel förskolor med mindre än 25 procent förskollärare. Alla nämnder vittnar om att rekryteringsläget är svårt med konkurrens om de examinerade förskollärare som finns att tillgå. Nämnderna försöker påverka situationen genom att bland annat arbeta för att behålla förskollärare, erbjuda fler platser för verksamhetsförlagd utbildning, informationsmaterial, mentor-skap och fortbildning. Stadsledningskontoret ser en risk i att bristen på förskollärare med tiden kan påverka kvaliteten inom förskolan negativt. Kommunfullmäktiges inriktningsmål

48 Tjänsteutlåtande Sida 24 (150) Indikatorn Andel förskollärare av totalt antal anställda (Årsarbetare) redovisas även uppdelat på kön utifrån hur stor andel manliga respektive kvinnliga förskollärare som arbetar i barngrupp av totalt antal anställda som arbetar i barngrupp. Utfallet visar på en övervägande andel kvinnliga förskollärare i verksamheten och utvecklingen blir viktig att följa framöver. Grundskola, grundsärskola och fritidshem Stadsledningskontoret bedömer att målet för verksamhetsområdena uppfylls delvis, vilket är samma bedömning som utbildningsnämndens. För grundskoleverksamheterna finns utfall på fyra indikatorer. Av dessa uppfyller Andel elever i årskurs 6 som uppnått målen i alla ämnen det av kommunfullmäktige beslutade årsmålet det av kommunfullmäktige beslutade årsmålet helt. Övriga uppfyller målet delvis. För två av indikatorerna har utfallet sjunkit betydligt, Andel elever i årskurs 9 som uppnått målen i alla ämnen (75,1 procent jämfört med 77,9 procent föregående år) samt Andelen elever som är behöriga till nationella program, (82,8 procent jämfört med 85,3 procent föregående år). De analyser som hittills gjorts tyder på att en bakomliggande orsak till de försämrade resultaten är det stora antalet nyanlända elever som stadens grundskolor tagit emot under läsåret 2015/2016: 1800 att jämföra med 387 före-gående läsår. Merparten av dessa har varit i åldersgrupper som placerats i årskurs 7-9, vilket med stor sannolikhet har haft påverkan på de resultat som redovisas för årskurs 9. De slutliga beräkningarna och analyserna av resultaten kommer att redovisas i utbildningsnämndens verksamhetsberättelse. Samtidigt fortsätter trenden med växande skillnader mellan områden och skolor med olika socioekonomiska förutsättningar, särskilt har pojkarnas resultat i dessa skolor sjunkit ytterligare. Stadsledningskontoret menar att fokus i verksamheterna ska ligga på åtgärder och satsningar som bryter dessa trender, för att få effekt på de indikatorer som bidrar till måluppfyllelse. Kritiska förutsättningar för att vända trenderna är kompetensförsörjningen av lärare och ändamålsenliga skollokaler. Det kompensatoriska uppdraget fortsätter att ha stor betydelse. Det är centralt att de slutsatser och rekommendationer som utvärderingen av det socioekonomiska tilläggsanslaget som gjordes 2015 tas tillvara och omsätts i verksamheten. Kommunfullmäktiges inriktningsmål Gymnasie- och gymnasiesärskola Stadsledningskontoret bedömer att målet för verksamhetsområdet uppfylls delvis, vilket är samma bedömning som utbildnings-

49 Tjänsteutlåtande Sida 25 (150) nämndens. Gymnasieverksamheten har två av kommunfullmäktige beslutade indikatorer och båda dessa uppfylls delvis under Även i gymnasieskolan har antalet nyanlända elever varit mycket stort detta läsår, 1140 att jämföra med 408 nyanlända till gymnasiet läsåret 2014/2015. Även i gymnasieskolan är skillnaderna i resultat mellan skolor med olika socioekonomiska förutsättningar stora och det finns också skillnader mellan pojkar och flickor i vissa resultatmått. Mot bakgrund av detta konstaterar stadsledningskontoret att det finns anledning att följa upp och utvärdera användningen och effekterna av det så kallade strukturtillägget för gymnasieskolan. Strukturtillägget är en extra ekonomisk fördelning utifrån elevers behov av särskilt stöd och hjälp. Kommunerna i Stockholms Län har, som en del av samverkansavtalet i den gemensamma gymnasieregionen, i uppdrag att ta fram en modell för övergripande uppföljning av strukturtillägget som kan ligga till grund för Stockholms stads arbete. Indikator Indikatorer (T=totalt, K=Kvinnor, M=Män) KF:s årsmål Utfall T1 Utfall T2 Helt/delvis/ ej uppfyllt T K M T K M Komment ar Andel 40 % , 38 2 % Delvis 5 av 14 förskollärare av % 5 % SDN totalt antal % bedömer anställda delvis. *Utfall avser kommunal regi. SCB publicerar fristående i mars/april. Antal barn per , Helt 1 grupp 9 (Skarpnäck 16,3) av 14 SDN bedömer delvis. Färre barn under ht Kommunfullmäktiges inriktningsmål jämfört

50 Tjänsteutlåtande Sida 26 (150) med vt därav skillnad t1 t2. Antal 4,9 5,2 4,9 Delvis 8 av 14 förskolebarn per 3 SDN anställd bedömer (årsarbetare) delvis. Färre barn under ht jämfört med vt därav skillnad t1 t2. Andel barn som 3,3% 2,8 Helt uppfyllt lever i familjer % som har ekonomiskt bistånd Andel elever i 82 % 82, 83, 81 % Helt uppfyllt årskurs 6 som 4 9 uppnått målen i % % alla ämnen Andel elever i 86 % % Delvis årskurs 8 som % % % % % uppfyllt känner sig trygga i skolan Andel elever i 79 % 75, 81, 69,9 % Delvis årskurs 9 som 1 2 uppfyllt uppnått målen i % % alla ämnen Andel elever med 91 % % Delvis gymnasieexamen % % uppfyllt Andel elever som 89 % 82, 89 77,6 % Delvis är behöriga till 8 % uppfyllt nationella % program Andel 95 % % Delvis gymnasieelever % % % % % uppfyllt som är trygga i skolan Kommunfullmäktiges inriktningsmål

51 Tjänsteutlåtande Sida 27 (150) Tidiga sociala insatser skapar jämlika livschanser för alla En stad som håller samman ger möjligheter för fler. Alla stockholmare ska ges möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar. Socialtjänsten ska vara hållbar, jämställd, tillgänglig och likvärdig. För att förebygga sociala problem ska fokus ligga på det förebyggande arbetet samt tidiga insatser och åtgärder. Den sociala barn- och ungdomsvården inriktas på att skapa uppväxtvillkor som ger alla barn samma chans. Insatser mot hemlöshet ska stärkas och personer med missbruksproblem eller psykisk ohälsa ska få stöd och hjälp. Stadsledningskontoret bedömer att verksamhetsmålets årsmål kommer att uppnås helt under Bedömningen grundas på att tre av kommunfullmäktiges sju indikatorer uppnås helt, en uppnås delvis, två prognostiseras uppnås helt och en prognostiseras uppnås delvis under Nämnderna har därutöver bedömt att de i huvudsak kommer att uppnå sina egna nämndmål och nämndindikatorer samt aktiviteter. Indikatorn Andel insats/insatser avslutade enligt plan inom vuxna missbruk prognostiseras att uppnås delvis. Utfallet i 2015 års bokslut var 29 procent vilket innebar att årsmålet inte uppnåddes. Lågt utfall kan bero på att verksamheterna är snabba på att avsluta ärenden där den enskilde brutit kontakten. Det är inte ovanligt att klienter i svår beroendesituation upprepade gånger bryter kontakten med socialtjänsten under pågående insatser. För att i högre grad säkerställa att ärenden avslutas enligt plan kommer verksamheterna arbeta vidare med att göra klienten mer delaktig i sin egen planering. De stadsövergripande resultaten från Stockholmsenkäten som genomförs vartannat år har publicerats. Resultaten visar på en generell positiv utveckling bland ungas levnadsvanor när det gäller rökning, alkoholkonsumtion, samt användning av narkotika. Precis som under tidigare år är rökning vanligare bland flickor än bland pojkar. År 2016 uppger 25 procent av flickorna i år 2 på gymnasiet att de röker dagligen eller ibland medan motsvarande andel bland pojkarna är 22 procent. Bland elever i årskurs 9 är det 14 procent av flickorna och 8 procent av pojkarna som röker dagligen eller ibland. Gällande alkohol har användandet bland både flickor och pojkar minskat kraftigt men pojkar avstår helt från alkohol i större omfattning än flickor. Narkotikaanvändning är sedan det tidigare mättillfället lägre. Flickor har provat narkotika i lägre omfattning än pojkar. Kommunfullmäktiges inriktningsmål

52 Tjänsteutlåtande Sida 28 (150) Stadsledningskontoret konstaterar att stadens nämnder genomför en rad olika aktiviteter under året som bedöms bidra positivt till utvecklingen inom området och måluppfyllelsen. Bland dessa kan nämnas att socialnämnden har uppdraget att under året driva ett specialistteam som ett led i att förstärka den sociala barn- och ungdomsvården. Vidare arbetar socialnämnden, tillsammans med stadsdelsnämnderna, med implementeringen av den stadsövergripande handlingsplanen för att förbättra arbetssituationen för socialsekreterare och biståndshandläggare. Flera stadsdelsnämnder beskriver att antalet ensamkommande barn som anvisats har minskat sedan årsskiftet men att det finns osäkerhet kring den fortsatta utvecklingen under hösten. En stor del av arbetet består emellertid av omplaceringar och uppföljningsarbete för de ensamkommande barn som sedan tidigare befinner sig i kommunen. Kungsholmens, Norrmalms och Östermalms stadsdelsnämnder har tillsammans skapat en enhet för ensamkommande barn och ungdomar som startade den 1 april. Syftet med verksamheten är att samla, utveckla och effektivisera mottagandet av barnen. En satsning har genomförts inom ramen för Skolfam, som under året utökats med ett team bestående av en psykolog och en specialpedagog. Rekrytering av ytterligare ett team har slutförts och därmed kommer det finnas tre team totalt. Skolfam har implementerats enligt plan vid fem stadsdelsnämnder, Enskede- Årsta-Vantör, Farsta, Skarpnäck, Rinkeby-Kista och Bromma. Överförmyndarnämnden fyller en central roll för de ensamkommande barnens mottagande som är i behov av- och har rätt att få en god man ensamkommande barn hade god man den 1 september. Under året har Stockholm tagit emot 579 ensamkommande barn som behöver ställföreträdare. Det har även kommit in 704 överflyttade ärenden från andra kommuner. Hittills under 2016 har beslut fattats om att tillsätta god man för ensamkommande barn, inklusive byten. Intresset för att bli god man är stort och under 2016 har nämnden hittills fått in cirka intresseanmälningar för att få bli god man för ensamkommande flyktingbarn. Kommunfullmäktiges inriktningsmål

53 Tjänsteutlåtande Sida 29 (150) Indikatorer (T=totalt, K=Kvinnor, M=Män) Indikator KF:s Utfall T1 Utfall T2 Helt/delvis/ej Kommentar årsmål uppfyllt T K M T K M Andel barn och ungdomar som varit aktuella för insatser inom individ- och familjeosorgen och som inte är aktuella 12 månader efter avslutad insats 84 % 84,8 % 85,3 % 84,2 % 85,2 % 84,3 % 85,8 % Helt 13 av 14 nämnder redovisar att indikatorn uppfylls helt. Älvsjö stadsdelsnämn d prognostiserar att indikatorn delvis uppfylls Andel insats/insatser avslutade enligt plan inom vuxna missbruk 35% 29% 31,2 % 28,2 % 33,7 % 37,1 % 32% Delvis 13 av 15 nämnder redovisar att indikatorn uppfylls helt. Skarpnäck prognostiserar att indikatorn delvis uppfylls. E-Å- V Andel ungdomar som i stockholmsenkäte n uppger att de 55% % 58% 67% Helt Bygger på utfall I Stockholmsen käten inte använder alkohol Andel ungdomar som i stockholmsenkäte n uppger att de 90% % 93% 89% Helt Bygger på utfall I Stockholmsen käten inte använder narkotika Andel ungdomar som i stockholmsenkäte n uppger att de inte använder 90% % 86% 89% Delvis Bygger på utfall I Stockholmsen käten tobak Kommunfullmäktiges inriktningsmål

54 Tjänsteutlåtande Sida 30 (150) Stockholm är en stad med levande och trygga stadsdelar Stockholm ska ha ett tydligt fokus på insatser som främjar en sammanhållen stad. En stadsövergripande strategi för levande lokala centrum ska arbetas fram. Genom att samarbeta med föreningar och sociala företag ska den kraft som finns i lokalsamhället tas till vara. Staden ska arbeta aktivt med att öka säkerheten i stadsdelarna och satsa på trygghetsskapande åtgärder. Den höga ambitionsnivån för renhållning och klottersanering ska fortsätta och insatser ska göras för att höja kvaliteten på stadens parkmark och grönytor. Stadsledningskontoret bedömer att verksamhetsmålets årsmål kommer att uppnås helt under Bedömningen grundas på att fyra av sex av kommunfullmäktiges indikatorer bedöms uppnås helt och att 29 av 30 nämnder prognostiserar att de kommer att uppfylla årsmålet. Tre av kommunfullmäktiges indikatorer baseras på medborgarundersökningen. Utfall för dessa har erhållits efter att nämnderna lämnat sina prognoser. För två av indikatorerna Stockholmarnas nöjdhet med rent och städat och Stockholmarnas nöjdhet med skötsel av park och grönområden uppfylls årsmålen helt. För indikatorn Andelen som upplever trygghet i den stadsdel där man bor ligger utfallet strax under målet, 74 procent jämfört med 75 procent. Utfallet är i nivå med 2015 års utfall. Stadsledningskontoret konstaterar att undersökningarna visar att känslan av trygghet liksom tidigare år varierar mycket mellan stadsdelsområdena. Andelen är dubbelt så hög i Östermalms stadsdelsområde som i Rinkeby-Kista, 89 jämfört med 44 procent. Andelen är totalt sett något lägre bland kvinnor än bland män, 72 jämfört med 76 procent. Variationen är störst för kvinnorna, från 31 procent i Rinkeby-Kista stadsdelsnämndsområde till 88 procent i Östermalms stadsdelsnämndsområde. Det är därmed viktigt att fördjupa kunskapen om vad skillnaderna beror på. Kommunfullmäktiges inriktningsmål Stadsdelsnämndernas huvudfokus för uppfyllande av verksamhetsområdesmålet är det fortlöpande arbetet med underhåll och städning av parkmiljöer med fokus på trygghet och trivsel. För många av stadsdelsnämndernas hör trygghet också till de tematiska prioriteringarna i de lokala utvecklingsprogram som tagits fram under året. Det trygghetsskapande arbetet, sker ofta genom lokala brottsförebyggande råd och olika arbetsgrupper med berörda aktörer. Arbete med att teckna samverkansöverenskommelse med den lokala polismyndigheten pågår i flera stadsdelsnämnder.

55 Tjänsteutlåtande Sida 31 (150) Inom ramen för uppdraget Levande Stockholm arbetar trafiknämnden tillsammans med stadsdelsnämnder, fastighetsägare och näringsidkare för ett ökat stadsliv och trivsammare vistelsemiljöer. Under sommaren har Swedenborgsgatan, Skånegatan och Rörstrandsgatan varit gågator. På Humlegårdsgatan uppfördes en pop up-park. På Pipersgatan invigdes i augusti stadens första parklet, där en parkeringsyta gjorts om till en tillfällig park. Under hösten kommer sommarens arbete med Levande Stockholm att utvärderas. En plan för trygga och säkra skolvägar antogs av trafiknämnden i april. Utifrån den prioritetslista som tidigare tagits fram genomförs ombyggnationer invid ett antal skolor i syfte att öka tryggheten och trafiksäkerheten. Även skolor som inte omfattas av fysiska ombyggnationer har möjlighet att få stöd i form av metodhjälp och andra verktyg för att förbättra tryggheten och trafiksäkerheten runt skolan. Kommunstyrelsen har tagit fram ett förslag till strategi för levande centrum och förslag till riktlinje för centrumutveckling. Uppdraget har genomförts med koppling till de lokala utvecklingsprogrammen och revideringen av översiktsplanen. Kommunstyrelsen har även arbetat fram ett förslag till nya riktlinjer för planering, projektgenomförande och förvaltning av parker och naturområden utifrån stadens miljöprogram och översiktsplan. Indikatorn Andel genomförda åtgärder inom ramen för risk och sårbarhetsanalys (RSA) prognostiseras uppnås delvis. Det stadsövergripande årsmålet är 100 procent och tre nämnder prognostiserar att samtliga åtgärder inte kommer att hinnas med under året. Kulturnämnden Kulturförvaltningen, stadsdelsnämnderna Bromma och Spånga-Tensta uppmanas att öka sina ansträngningar för att nå måluppfyllelse. Överförmyndarnämnden kommer att genomföra en risk- och sårbarhetsanalys under hösten. Indikatorer (T=totalt, K=Kvinnor, M=Män) Indikator KF:s Utfall T1 Utfall T2 Helt/delvis/ej Kommentar årsmål uppfyllt T K M T K M Andelen som 75 % Delvis I nivå med utfall upplever trygghet % % % i den stadsdel där Kommunfullmäktiges inriktningsmål

56 Tjänsteutlåtande Sida 32 (150) man bor Stockholmarnas 65% Helt nöjdhet med rent % % % och städat Stockholmarnas 64 % Helt nöjdhet med % % % skötsel av park och grönområden Stockholm är en stad med högt bostadsbyggande där alla kan bo Det långsiktiga målet är att nya bostäder ska byggas mellan åren 2010 och För att säkerställa byggandet i närtid är målet att nya bostäder ska byggas mellan 2014 och Fokus ska ligga på klimatsmarta hyresrätter med rimliga hyror. Staden ska planera bostäder för unga, studenter och grupper som staden har ett särskilt bostadsförsörjningsansvar för. Markpolitiken ska syfta till att det ska byggas fler bostäder med en god arkitektur till en rimlig kostnad. Stadsplaneringen ska genomsyras av ett barn- och jämställdhetsperspektiv och ta hänsyn till viktiga grönområden. Både nyproduktion och upprustning ska utgå från högt ställda krav på energianvändning, miljö och tillgänglighet. Sammantaget innebär det höga krav på prioriteringar, avvägningar och kostnadsmedvetenhet i projekten. För att kunna öka byggandet med god kvalitet måste samverkan mellan stadens nämnder och bolagsstyrelser förbättras och kommunstyrelsen ska ha ett tydligt ansvar för styrning och samordning. Stadsledningskontoret bedömer att årsmålet för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt under Bedömningen grundas på att 21 av 24 nämnder bedömer att målet kommer att uppnås helt, och att nio av kommunfullmäktiges tio indikatorer prognostiseras uppnås helt. Av 20 nämnder med särskilt rapporteringsansvar bedömer 19 att verksamhetsområdesmålet kommer att uppfyllas helt. Nämnderna rapporterar ett arbete som i huvudsak löper enligt plan. Till och med tertial 2 uppgår Antal bostäder i godkända/antagna detaljplaner till stycken. Antal markanvisade bostäder uppgår till stycken. Antal markanvisade hyresrätter är Kommunfullmäktiges inriktningsmål Stadsledningskontoret konstaterar att utfallet avseende Bostäder i godkända/antagna detaljplaner fortfarande är lågt, och att

57 Tjänsteutlåtande Sida 33 (150) stadsbyggnadsnämnden justerat ned prognosen till Trots detta prognostiseras kommunfullmäktiges årsmål om bostäder att uppnås med marginal. Majoriteten av planantaganden har historiskt sett skett under andra halvan av året. Antal bostäder i godkända/antagna detaljplaner i nya tunnelbanans influensområde uppgick i tertial 2 till 669 stycken. Exploateringsnämnden har markanvisat bostäder i influensområdet under perioden. Antal påbörjade bostäder januari till augusti uppgår till stycken, vilket motsvarar drygt 80 procent av årsmålet. Antal påbörjade hyresrätter är stycken, vilket motsvarar två tredjedelar av årsmålet. De kommunala bostadsbolagen rapporterar att 572 bostäder påbörjats till och med augusti Sammantaget prognostiserar de kommunala bostadsbolagen att bostäder kommer att påbörjas under året. Stadsledningskontoret konstaterar att prognosen ändå innebär att förutsättningarna är goda att målet om påbörjade hyresrätter nås. Årsmålen för indikatorerna Bostadsbolagens hyresgästers nöjdhet med bolagens service och Bostadsbolagens hyresgästers nöjdhet med bostad, allmänna utrymmen, utemiljö är uppnådda, i och med utfallen 83,4 respektive 78,9. Antal förmedlade försöks- och träningslägenheter samt Bostad förstlägenheter via Bostadsförmedlingen uppgick till och med tertial 2 till 319 stycken, vilket motsvarar drygt 70 procent av årsmålet. Under årets åtta första månader uppgår Antal färdigställda studentbostäder till 318 stycken. Årsmålet för indikatorn, stycken, prognostiseras ej uppnås. Prognos utifrån pågående byggande är att totalt 713 studentbostäder färdigställs under året. Under perioden har 499 studentbostäder påbörjats. Sammantaget är är studentbostäder under byggande. Kommunstyrelsen uppmanade i samband med tertialrapport 1 exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden att vidta aktiviteter för att säkerställa uppfyllelse av kommunfullmäktiges mål om färdigställda studentbostäder Nämnderna rapporterar att de kontinuerligt följer upp studentbostadsmålet, dels genom kontroll på Kommunfullmäktiges inriktningsmål

58 Tjänsteutlåtande Sida 34 (150) plats, dels genom dialog med byggbolagen men också genom att se över de interna processerna. Under år 2016 ska Stockholms stad ta emot upp till personer som beviljats uppehållstillstånd och som inte kan ordna boende på egen hand. Till och med tertial 2 har cirka 320 personer tagits emot och anvisats en bostad. Årsmålet för den obligatoriska nämndindikatorn Antal anvisade bostäder för flyktingar, 800 stycken, prognostiseras ej nås. Utfallet till och med tertial 2 är 247 stycken. Samtliga berörda nämnder och bolagsstyrelser uppmanas respektive anmodas att öka ansträngningarna för att klara det uppkomna behovet. Indikatorer (T=totalt, K=Kvinnor, M=Män) Indikator KF:s årsm ål Utfall T1 Utfall T2 Helt/delvis/ej T K M T K M uppfyllt Kommentar Antal markanvisade Helt bostäder Antal markanvisade Helt hyresrätter Antal bostäder i godkända/antagna detaljplaner Helt Det låga utfallet följer mönster från tidigare år. Antal bostäder i godkända/antagna detaljplaner i nya Helt Det låga utfallet följer mönster från tidigare år. tunnelbanans influensområde Antal påbörjade Helt bostäder Antal påbörjade Helt hyresrätter Antal färdigställda studentbostäder Ej Inte tillräckligt många studentbostäder är under byggande. Antal förmedlade Helt försöks- och träningssamt Bostad förstlägenheter via Bostadsförmedlingen (IoF) Bostadsbolagens 83, ,4 Helt 99,9% av årsmål Kommunfullmäktiges inriktningsmål

59 Tjänsteutlåtande Sida 35 (150) hyresgästers nöjdhet med bolagens service Bostadsbolagens hyresgästers nöjdhet med bostad, allmänna utrymmen, utemiljö 78, ,9 Helt Stockholm har ett rikt utbud av idrott och fritid som är tillgängligt för alla Stockholms stads verksamhet bidrar till ett tillgängligt och inkluderande idrottsliv som präglas av kvalitet, mångfald i uttryck, aktörer och utövare. Stadens arbete för ett rikt föreningsliv tillsammans med upprätthållandet av en god anläggningsstruktur skapar förutsättningar för integration, folkhälsa och ett jämställt samhälle. Stadsledningskontoret bedömer att årsmålet för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt under Stadsledningskontorets bedömning baseras på att sex av sju årsmål för verksamhetsområdesmålets indikatorer kommer att uppnås under 2016 samt att samtliga 16 nämnder med särskilt rapporteringsansvar bedömer att målet kommer att uppnås helt. Ytterligare fem nämnder rapporterar att målet kommer att nås. Vid sidan av samplanering av idrottsanläggningar är tillgängliggörandet av utbildningsnämndens och SISAB:s skolidrottshallar för föreningsliv ett tydligt mål i 2016 års budget. I syfte att följa arbetet är indikatorn Antal bokade timmar i skolidrottshallar utanför skoltid formulerad i budget. Årsmålet bedöms dock inte kunna nås. Indikatorn hänger nära samman med aktiviteten Utbildningsnämnden ska i samråd med SISAB tillgängliggöra fem nya, av idrottsnämnden efterfrågade skolidrottshallar, för idrottslivet i idrottsnämndens bokningssystem. Utbildningsnämnden bedömer i sin rapportering att aktiviteten kommer att genomföras under året. Stadsledningskontoret noterar dock att inga hallar tillgängliggjorts under årets första åtta månader vilket gör att årsmålet för indikatorn inte kan nås. Stadsledningskontoret ser svårigheten i att bedöma ett väl underbyggt årsmål för indikatorn och riktar därför ingen uppmaning om att vidta åtgärder för att uppnå detsamma, men understryker vikten av att utbildningsnämndens aktivitet att tillgängliggöra fem hallar genomförs inom den stipulerade tidplanen. Kommunfullmäktiges inriktningsmål

60 Tjänsteutlåtande Sida 36 (150) Indikatorn Andelen ungdomar (10-17 år) som upplever att de har tillgång till meningsfulla idrotts- och fritidsaktiviteter är en viktig indikator som följer upp och styr fritidsverksamheter utförda av stadsdelsnämnderna. 74 procent av åttondeklassarna och hela 88 procent av åttondeklassarna upplever att de har tillgång till meningsfulla fritidsaktiviteter, ett resultat som beskriver att barn och ungas idrottande och fritid är prioriterat i stadens arbete. Stadsdelsnämnderna arbetar med barns och ungas fritid och idrottsnämnden arbetar bland annat med att få fler flickor fysiskt aktiva exempelvis genom att erbjuda verksamheter som flickor efterfrågar. Under perioden har det tillkommit nya aktiviteter för barn och ungdomar och ett antal anläggningar har erbjudit öppna verksamheter för målgruppen. Idrottsnämnden och stadsdelsnämnderna arbetar aktivt med att utveckla utbudet av idrotts- och fritidsverksamhet för barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Ett uttryck för detta är ökad samverkan med olika aktörer i arbetet med att nå ut till barn och ungdomar med funktionsnedsättningar, ett annat är att allt fler lekplatser och parklekar tillgänglighetsanpassas. Kommunfullmäktige lägger i budget 2016 stor vikt vid ett jämlikt och jämställt idrottande. Vid sidan av idrottsnämndens genomarbetade redovisning visar särskilt Kungsholmens och Norrmalms stadsdelsnämnd god förståelse för kommunfullmäktiges ambitioner genom egna målformuleringar och indikatorer. Även stadsdelsnämnderna Rinkeby- Kista och Skärholmen föregår med gott exempel på hur stadens ambitioner på området kan omsättas i verksamheten. Stadens idrotts- och fritidsverksamhet är en viktig del vid välkomnandet och integrering av nyanlända ensamkommande-och flyktingbarn. Idrottsnämnden med dess stadsövergripande verksamhet redovisar goda insatser som stödjer satta mål. Stadsdelsnämnderna har ett ansvar för insatser inom fritidsområdet. Skärholmens-, Norrmalms- och Rinkeby- Kistas redovisningar vittnar om frågans betydelse och visar exempel på hur mål kan omsättas i praktisk verksamhet. I Skärholmen erbjuds till exempel språkträning på ett lekfullt sätt via språklådan i Ungdomens hus, där ett ord dras som sedan blir föremål för samtal om hur ordet stavas, låter och vilken innebörd det har. Kommunfullmäktiges inriktningsmål

61 Tjänsteutlåtande Sida 37 (150) Indikatorer (T=totalt, K=Kvinnor, M=Män) Indikator KF:s årsmål Utfall T2 Helt/delvis/ej T K M uppfyllt Kommentar Andelen ungdomar (10-17 år) som upplever att de har tillgång till meningsfulla idrotts- och fritidsaktiviteter Antal bokade timmar i skolidrottshallar utanför skoltid Stockholmarnas nöjdhet med Stockholm stads idrottsutbud Ungdomars nöjdhet med tillgång till idrottsmöjligheter 77 % 77 % Helt timmar timmar Delvis Ingen ny hall har tillkommit under första halvåret. Prognosen pekar mot h. 60 % 66 % 68 % 64 % Helt 71 % 74 % Helt Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Kulturen, konsten och skapandet är en viktig del av demokratin. Kulturen i Stockholm skapar möten, upplevelser och är inkluderande. Det egna skapandet ges utrymme i en miljö där det fria utrycket är tillgängligt för alla oavsett bakgrund, inkomst eller könstillhörighet. Stadsledningskontoret bedömer att årsmålet för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt under Stadsledningskontorets bedömning grundar sig på att nämndernas aggregerade årsmål för sex av sju indikatorer når upp till kommunfullmäktiges mål. Därutöver prognostiserar samtliga 15 nämnder med särskilt rapporteringsansvar att målet för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt. Ytterligare åtta nämnder rapporterar att målet förväntas uppnås fullt ut. Samtliga aktiviteter genomförs enligt plan. Kommunfullmäktiges inriktningsmål

62 Tjänsteutlåtande Sida 38 (150) Ett mått på en attraktiv och väl fungerande biblioteksverksamhet är utlåningen. Lån av barn- och ungdomslitteratur har ökat med 6 procent jämfört med förra året. E-boksutlånen har ökat med 30 procent hittills i år. Kvinnor lånar mer än män, totalt sätt står kvinnor för 65 procent av lånen och män för 35 procent. Skillnaden mellan flickor och pojkar är mindre. I åldern 0-9 år står flickor för 55 procent av lånen och pojkar för 45 procent. Stockholms stadsbibliotek tillsammans med Kulturhuset Stadsteaterns bibliotek står för 2,9 lån per invånare hittills vilket indikerar att årsmålet kommer att uppnås. Av lånen sker cirka 60 procent av kvinnor och cirka 30 procent av män, resterande 10 procent utgörs av förskolor och andra aktörer som inte går att definiera. Indikatorerna Stockholmarnas nöjdhet med kommunala kulturinstitutioner, Antal elevplatser i Kulturskolans avgiftsbelagda verksamhet för barn och unga, Antal besök på stadens kulturinstitutioner per stockholmare samt Andel ungdomar (10-17 år) som upplever att de har tillgång till meningsfulla kulturaktiviteter förväntas även de nå respektive årsmål. Under perioden har fysiska och digitala besök gjorts på Stockholms stadsbibliotek och Kulturhuset Stadsteaterns bibliotek. Detta innebär åtta besök per invånare vilket indikerar att årsmålet för indikatorn Antalet besök per invånare Stadsbiblioteket kommer att uppnås. Kultur i ögonhöjd Barn och unga är generellt en prioriterad grupp i Stockholm stads budget, så även inom kulturmålet. År 2013 antog kommunfullmäktige stadens program för barnkultur- Kultur i ögonhöjd. Kultur i ögonhöjd definieras så som att kultur skapas av barn, för barn och med barn. Framförallt kulturnämnden, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna låter programmet vara styrande för verksamheten. Programmet är dock stadsövergripande och AB Svenska Bostäder och AB Stockholmshem har allt jämnt att visa i sin verksamhetsplanering för 2017 hur respektive bolag arbetar med programmet. Kommunfullmäktiges inriktningsmål Kulturhuset Stadsteatern har en betydande verksamhet riktade till stadens unga. Hittills under året har 535 programtillfällen riktats till barn och unga, ett resultat som stödjer ett prognostiserat utfall om 750 genomförda program. Ytterligare 364 scenkonstföreställningar riktade till barn och unga har genomförts på teatern och 25 scenkonstproduktioner för barn har genomförts. Årsmålet om besök från barn och unga ser ut att nås.

63 Tjänsteutlåtande Sida 39 (150) Under året är Södra stadhuset stängt för renovering vilket betyder att stadsmuseets verksamhet i viss omfattning bedrivs på medeltidsmuseet och stadsarkivet. Trots renoveringen får stadsmuseets verksamhet högt betyg i brukarundersökningar. 94,5 procent av besökarna upplevde besöket som meningsfullt och 89 procent blev sugna på att lära sig mer om Stockholm. Under året fick Medeltidsmuseet ännu en gång Certificate of Exellence från Trip Advisor, nu med ett höjt betyg som nu ligger på samma nivå som Vasamuseet och Skansen. Alla äldre har en trygg ålderdom och får en äldreomsorg av god kvalitet Stockholmare ska kunna känna trygghet inför ålderdomen. Äldreomsorgen ska vara hållbar, jämställd, tillgänglig och likvärdig. Alla äldre har rätt till tryggt boende och en vardag med hög livskvalitet. Rätten till självbestämmande är grundläggande. Äldre ska kunna påverka både innehåll i omsorgen och utförare. Trygga villkor för personalen är en förutsättning för en trygg äldreomsorg. All äldreomsorg ska vara bra och gå att lita på. Stadsledningskontoret bedömer att årsmålet för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas delvis under Bedömningen grundas på att av kommunfullmäktiges nio indikatorer bedömer stadsledningskontoret att tre kommer att uppfyllas, tre delvis uppfyllas och tre ej uppfyllas. Nämnderna får utfallet för de nio indikatorerna först inför årsbokslutet, vilket gör det svårt för dem att under året vidta åtgärder för att säkerställa måluppfyllelsen. Den senaste indikatoruppföljningen gjordes vid årsbokslutet för år 2015 och utifrån den bedömdes årsmålet som delvis uppfyllt. Mot bakgrund av ovanstående har stadsledningskontoret i sin prognos av måluppfyllelsen valt att utgå ifrån resultatet i årsbokslutet för år De indikatorer som prognostiseras att inte uppfyllas är Andelen nöjda omsorgstagare vård- och omsorgsboende (äldreomsorg), Omsorgstagarnas upplevelse av trygghet hemtjänst i ordinärt boende (äldreomsorg) och Måltiden är en trevlig stund på dagen vård- och omsorgsboende (äldreomsorg) Utöver stadsdelsnämnderna har äldrenämnden, servicenämnden och överförmyndarnämnden ett särskilt rapporteringsansvar för Kommunfullmäktiges inriktningsmål

64 Tjänsteutlåtande Sida 40 (150) verksamhetsområdet. Samtliga av dessa nämnder har tagit fram egna nämndmål för verksamhetsmålet. Stadsledningskontoret konstaterar att stadens nämnder planerar och genomför ett stort antal aktiviteter för att utveckla verksamheten och på sikt bedöms detta kunna leda till att målet uppnås. Exempelvis har äldrenämnden påbörjat ett samarbete med stadsdelsnämnderna, Micasa och servicenämnden för att fastlägga en strategi för trygghetslarm i särskilda boenden. En kartläggning av behovet av upphandling av larmen i stadsdelarna pågår. Vidare medverkar bland annat stadsdelsnämnderna Bromma, Kungsholmen, Skarpnäcks och Älvsjö i projektet DigIT som drivs av äldrenämnden. Syftet med projektet är att öka medarbetarnas kunskap, vilja och förmåga att använda digital teknik och digitala verktyg för att på så sätt öka sina möjligheter att stödja brukarna. För att bidra med till måluppfyllelse arbetar flera stadsdelsnämnderna, däribland Farsta och Hägersten-Liljeholmen, med att öka kompetens inom demensområdet. Ett klimatsmart Stockholm Stockholm ska intensifiera omställningen till att bli en ekologiskt hållbar stad med höga ambitioner inom klimat och miljö. Energi-, trafik- och stadsplanering ska främja en hållbar utveckling och skydda ekologiska samband och närnatur i staden. Gång-, cykeloch kollektivtrafik ska genomgående prioriteras. Stadens verksamhet ska i alla dess delar utgå från målet om en så liten miljöpåverkan som möjligt. Stadsledningskontoret bedömer att årsmålet för inriktningsmålet kommer att uppnås under Bedömningen baseras på att fem av sex underliggande verksamhetsmål bedöms uppnås och ett bedöms att delvis uppnås. För bolagskoncernen Stockholms Stadshus AB görs dock bedömningen att inriktningsmålet kommer att delvis uppnås under året. Kommunfullmäktiges inriktningsmål Energianvändningen är hållbar Stockholms stad ska bli en klimatneutral stad. En hållbar energianvändning syftar till att minska klimatpåverkan, effektivisera användningen och omställning till användning av förnybar energi. Klimatfrågan är en av vår tids stora utmaningar men även luftföroreningar från förbränning ger miljö- och hälsoproblem. Dagens utvinning och användning av energi är en av orsakerna till flera av de stora miljöproblemen. Stadens tillväxt skapar en efterfrågan på mer energi samtidigt som stadens ökande täthet ger förutsättningar för energieffektiva bostäder och hållbara transporter.

65 Tjänsteutlåtande Sida 41 (150) Stadsledningskontoret bedömer att årsmålet för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt under Bedömningen grundas på att 26 av 28 nämnder prognostiserar att målet för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas helt och fyra av kommunfullmäktiges fem indikatorer bedöms uppnås helt. Den indikator som inte bedöms uppnås under året är Årlig energiproduktion baserad på solenergi (MWh) då årsmålet bedöms uppnås delvis. Stockholm Stadshus AB anmodas att uppmana Stockholm Globe Arena Fastigheter, Micasa Fastigheter, Stockholmshem och SISAB att vidta aktiviteter och åtgärder för att säkerställa en högre måluppfyllelse av indikatorn Årlig energiproduktion baserad på solenergi (MWh). Stadsbyggnadsnämnden ska underlätta för solceller i nybyggnadsprojekt. Av de aktiviteter som kommunfullmäktige beslutat om rapporteras inga avvikelser. Stadsledningskontoret bedömer att stadens nämnder genomför ett stort antal aktiviteter som kommer att bidra till uppfyllelsen av verksamhetsområdesmålet. Kommunstyrelsen bidrar genom metoder och arbetssätt för att nå målet om utsläppen av växthusgaser. Exploateringsnämnden bidrar genom att ställa tydliga krav på låg elförbrukning vid nybebyggelse. Vid markanvisningar tillämpas ett mål om att nå energianvändning på 55 kwh/m2 med målsättning att sträva mot 45 kwh/m2. Fastighetsnämnden bidrar genom klimatsmarta fastigheter för långsiktigt minskad miljöpåverkan. Nämnden har tagit fram en handlingsplan utifrån stadens miljöprogram och arbetar med att sänka byggnadernas energibehov och därefter välja en så hållbar energikälla som möjligt. Energianvändningen minskas genom att, utifrån kartläggning och miljöcertifiering, genomföra investeringseller reinvesteringsprojekt och genom att optimera byggnadernas drift. Livscykelkostnadskalkyler är ett verktyg för detta och en gemensam metod har arbetats fram. Nämnden använder miljöcertifieringar som ett verktyg för att långsiktigt förbättra hållbarheten i fastighetsbeståndet. Kommunfullmäktiges inriktningsmål

66 Tjänsteutlåtande Sida 42 (150) Idrottsnämnden bidrar genom att arbeta systematiskt med en hållbar energianvändning. Idrottsnämndens har arbetat fram en energiplan som sträcker sig till I planen beskrivs det löpande arbete mot en effektivare energianvändning. Mål finns angivna för elektricitet, fjärrvärme, vatten, återvinning och förnybar energi och en kontinuerlig uppföljning som är central för effektivisering. Årets pågående projekt är inriktade på byte av belysningar, tekniska komponenter och solcellsanläggning. Miljö- och hälsoskyddsnämnden bidrar särskilt genom att arbeta för att stadens mål för hållbar energianvändning och minskad klimatpåverkan ska uppnås. Nämnden har bidragit med underlag för en samlad klimatstrategi 2040 samt beräknat utsläpp enligt klimatberäkningsmodell från C40/World Resources Institute. Nämnden arbetar med att utveckla metoder för att kunna ställa LCA-krav vid byggande. Energicentrum har låtit utreda potentialen för återvinning av energi i avloppsvattnet för tre olika idrottsanläggningar samt hjälp vid solcellssatsningar. Klimatpakten har utvecklats med klimatpakten plus för mer ambitiösa företag. Servicenämnden bidrar genom en hållbar energianvändning. Nämnden ställer krav i upphandling på att all elkraft som köps in till staden till 100 procent är producerad från förnybara elkällor. Arbetet med att inrätta en central elhandelsorganisation som på ett strukturerat sätt ska följa upp och göra prognoser gällande kommunkoncernens energiförbrukning pågår och organisationen beräknas vara på plats innan årsskiftet. Stadsbyggnadsnämnden bidrar genom en hållbar energianvändning i Stockholm. Arbetet pågår med att ta fram exempelsamlingar för solfångare och laddinfrastruktur för att underlätta bygglovsansökningar. Nämnden utreder i vilken mån tekniken plantekniskt kan underlätta i nybyggnadsprojekt. Vidare har ett samarbetsprojekt för att möjliggöra återvinning av energi från datahallar initierats. Transporter i Stockholm är miljöanpassade Miljövänliga transporter ska stimuleras genom att prioritera gång-, cykel- och kollektivtrafik. Framkomligheten ska öka genom att en ny parkeringsstrategi ska tas fram för stadens alla delar, samlastningsinitiativ för godstrafik ska startas och införande av bilpooler ska stimuleras. Trafiksäkerheten ska öka. Biltrafiken ska minska och därmed bidra till bättre luftkvalitet. Kommunfullmäktiges inriktningsmål

67 Tjänsteutlåtande Sida 43 (150) Stadsledningskontoret bedömer att verksamhetsmålets årsmål kommer att uppnås helt under Bedömningen grundas på att åtta av kommunfullmäktiges elva indikatorer bedöms uppnås helt. Ingen indikator har ännu något utfall som avser helåret, men indikatorn Andel elbilar har ett utfall som vid halvårsskiftet hade uppnått årsmålet. Indikatorn Andel dubbdäcksanvändning på innerstadsgator och indikatorn Antal dygn över normvärdet för PM10 i luft har utfall per den 31 augusti som pekar i riktning mot att årsmålen kommer att uppnås. De indikatorer som inte bedöms uppnås under året är Antalet cykelpassager över innerstadssnittet då årsmålet bedöms uppnås delvis. Utfallet utgör genomsnittet av antalet i år och under de senaste fyra åren. Vidare uppnås inte Antal dygn över normvärdet för kväveoxider i luft. Årsmålet kan ej uppnås, då det redan under första tertialet har överskridits. Även Gångflöde på ett urval gator uppnås inte. För denna indikator har inga mätningar gjorts och årsmål saknas. Av de aktiviteter och uppdrag som kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige har beslutat om rapporteras försening för två uppdrag. Trafiknämnden verkar för att transportsektorns klimatpåverkan ska minska. Det sker främst genom att prioritera den rörliga trafiken och de färdsätt som kan transportera flest människor och gods på minst yta, det vill säga gång, cykel, kollektivtrafik och godsfordon med hög beläggning. Framkomlighetsstrategin, som beskriver hur stadens användning av gator och torg ska utvecklas, ligger till grund för inriktningsplaner inom flera delområden, till exempel stombussar, gång, cykel och parkering. Planerna fortsätter under året att realiseras, bland annat genom konkreta ny- och ombyggnadsprojekt. I samarbete med landstinget förbättras stombusstrafiken så att punktlighet och medelhastighet kan öka. Exempelvis pågår arbete med att optimera trafiksignalsystemen. Stora satsningar görs för att underlätta för stadens cyklister med målet att cyklisternas pendlingsstråk ska vara både trafiksäkra och framkomliga året runt. Kommunfullmäktige beslutade i maj om Gångplan för Stockholm, som bland annat omfattar en handlingsplan för att främja gåendet i staden. Kommunfullmäktiges inriktningsmål

68 Tjänsteutlåtande Sida 44 (150) Under hösten inleds arbetet med att implementera stadens nya parkeringsstrategi, som syftar till att förbättra framkomligheten och öka tillgången på lediga parkeringsplatser. I samarbete med näringslivet arbetar trafiknämnden med att genomföra åtgärder för bättre leveranstrafik, till exempel off-peak leveranser. Den 1 januari 2016 infördes dubbdäcksförbud på ytterligare två gator. Det har bidragit till bättre luftkvalitet avseende partiklar (PM10). Miljö- och hälsoskyddsnämnden bedriver ett omfattande arbete för ökad användning av miljöbilar och miljöbränsle, vilket bidrar till ökad hållbarhet. Den nyinrättade funktionen för koncerngemensam hantering av fordonsflottan har påbörjat arbetet med att utarbeta strategi och riktlinjer. Stadsdelsnämnderna bidrar till verksamhetsområdesmålets uppfyllande genom att bland annat ställa krav på entreprenörer att i sin verksamhet ha miljöanpassade och trafiksäkra transporter samt att så långt som möjligt resa miljövänligt i tjänsten. Flera stadsdelsnämnder har köpt in elcyklar. Stockholm har en hållbar mark- och vattenanvändning Stockholms mål att bygga lägenheter och tillhörande offentlig och kommersiell service fram till 2030 innebär utmaningar och möjligheter till en hållbar mark- och vattenanvändning. När staden växer ska stor hänsyn tas till Stockholms blå och gröna värden. Nya bostadsområden ska utformas på bästa möjliga sätt och nybyggnation ska ske med minsta möjliga ingrepp och påverkan på de befintliga miljöerna. Anspråken på markanvändning i kombination med pågående klimatförändringar, ställer höga krav på hur staden planeras och strategiskt arbetar med grönytor, vattenförekomster och stadsmiljöer för rekreation och biologisk mångfald. Detsamma gäller andra miljöhänsyn som buller, luftkvalitet, närhet till parker med mera. Stadsledningskontoret bedömer att årsmålet för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt under Bedömningen grundas på att 16 av 17 nämnder prognostiserar att målet för verksamhetsområdet kommer uppfyllas helt och samtliga fyra av kommunfullmäktiges indikatorer bedöms uppnås helt. Kommunfullmäktiges inriktningsmål

69 Tjänsteutlåtande Sida 45 (150) Av de aktiviteter som kommunfullmäktige beslutat om rapporteras inga avvikelser. I kommunstyrelsens tertialrapport 1 uppmanades trafiknämnden att tillsammans med exploateringsnämnden formulera och anta en lämplig indikator för att säkerställa uppföljningen av detta mål. Trafiknämnden har kompletterat sin verksamhetsplan med indikatorn Andel reviderade parkplaner som innehåller strategier för utveckling av ekosystemtjänster. Statsledningskontoret bedömer att stadens nämnder och bolagstyrelser genomför aktiviteter som bidrar till uppfyllelsen av verksamhetsområdesmålet. Exploateringsnämnden bidrar genom att utveckla stadens blå och gröna rum för ett hållbart Stockholm och arbetet med naturreservat samt med arbetet att vidareutveckla ekosystemtjänster och grönytekompensation. Miljömål för Hållbar mark och vattenanvändning omfattar expolateringsnämndens arbete med både markförvaltning och stadsutveckling. Ett av de områden som särskilt pekas ut inom detta miljömål är arbetet med hållbar dagvattenhantering. Exploateringsnämnden planerar för lokal hantering av dagvatten i exploateringsprojekt samt deltar i arbetet med pilotanläggningar för dagvattenhantering som Stockholm Vatten AB håller i. Miljö- och hälsoskyddsnämnden bidrar genom att stadens vattenområden uppnår god ekologisk och kemisk vattenstatus. Nämnden har arbetat fram ett lokalt åtgärdsprogram för Bällstaån och underlag för ytterligare lokalt åtgärdsprogram kommer behandlas i styrgruppen för god vattenstatus under hösten. Dessutom har nämnden påbörjat upphandlingar för underlag till det fortsatta arbetet med att övriga lokala åtgärdsprogram. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har, i samverkan med stadsbyggnadsnämnden och berörda stadsdelsnämnder, deltagit i exploateringsnämndens arbete med att utreda alla aktuella naturreservatsbildningar. Kommunfullmäktiges inriktningsmål Stadsbyggnadsnämnden bidrar genom att stadsutvecklingen ska ske utifrån översiktsplanen, som innehåller stadens bostadsförsörjningsplan och stadens strategier för ett ekonomiskt, ekologiskt, socialt och demokratiskt hållbart Stockholm. Stadsbyggnadsnämnden har, i samverkan med miljö- och hälsoskyddsnämnden och berörda stadsdelsnämnder, deltagit i exploateringsnämndens arbete med att utreda alla aktuella naturreservatsbildningar. Älvsjöskogens naturreservat är inrättat och arbete med reservatsbildning för Årstaskogen/Årsta holmar och Kyrkhamn är under beredning.

70 Tjänsteutlåtande Sida 46 (150) Trafiknämnden bidrar genom att förebyggande åtgärder och omsorgsfull drift minskar trafikens och verksamhetens påverkan på mark och vatten. Nämnden arbetar utifrån den antagna strategin för hantering av dagvatten på den mark nämnden ansvarar för. Vidare medverkar trafiknämnden i pilotprojekt med hållbara dagvattenlösningar som drivs av Stockholm Vatten Avfall AB i samverkan med miljö- och hälsoskyddsnämnden, exploateringsnämnden och Stockholm Parkering AB. Gator som är särskilt känsliga för stora nederbördsmänger sopas extra för ökad avrinning. Vid anläggning och renovering av växtbäddar och trädgropar tillämpas tekniker för att möjliggöra lokalt omhändertagande av vatten som annars skulle avledas via ledningsnätet. Det löpande arbetet med trädbeskärning, trädgropsrenoveringar samt ny- och återplantering av träd på gator och torg fortsätter. Trafiknämnden är delaktigt i kommunstyrelsens arbete med förbättrad samordning av grönstrukturfrågor och ansvarar, tillsammans med stadsdelsnämnderna, för stadens samtliga parkinvesteringar, för att samordna och utveckla stadsdelsnämndernas stadsmiljöverksamhet samt för förvaltning av stadens gemensamma parkdatabas. Stockholms kretslopp är resurseffektiva Stockholm ska utveckla kretslopp som är resurseffektiva. Det mest miljövänliga sättet att öka hushållningen med material är att förhindra uppkomsten av avfall. Fokus ska därför ligga på EU:s avfallshierarki. Det avfall som uppkommer ska tas om hand på ett resurseffektivt sätt. Möjligheten att återvinna ska förbättras i Stockholm. Återvinningscentralerna ska bli mer tillgängliga och möjligheterna till återbruk ska utökas. Stockholmarna ska uppleva att det är enkelt att återvinna. Matsvinnet ska minska i stadens verksamheter och insamling av matavfall ska ha ökat till 70 procent år Stadsledningskontoret bedömer att årsmålet för verksamhetsområdet kommer att uppnås delvis under Bedömningen grundas på att samtliga 20 nämnder prognostiserar att målet för verksamhetsområdet kommer uppfyllas helt, samt på att av kommunfullmäktiges två indikatorer bedöms en uppnås helt och den andre bedöms ej uppnås under Kommunfullmäktiges inriktningsmål Exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden har inte lämnat prognos, då de inte formulerat nämndmål, aktiviteter och/eller nämndindikatorer och uppmanas att till verksamhetsplan 2017 formulera nämndmål och aktiviteter som bidrar till måluppfyllelse.

71 Tjänsteutlåtande Sida 47 (150) Den indikator som inte bedöms uppnås under året är Andel matavfall till biologisk behandling av förväntad uppkommen mängd då årsmålet om 30 procent ej bedöms uppnås. Stockholm Vatten Avfall AB redogör för att avvikelsen beror främst på svårigheter med att få in matavfall från restauranger och livsmedelsbutiker. Arbetet med att få in matavfallsmängder från livsmedelsbutiker har stannat av sedan miljö- och hälsoskyddsnämnden definierat detta som ett verksamhetsavfall. Frågan om restaurangernas rätt att välja entreprenör för omhändertagande av sitt avfall kommer inte att prövas då överklagandet av miljö- och hälsoskyddsnämnden förbud dragits tillbaka. Frågan ska i stället klargöras av Stockholms Vatten och miljö- och hälsoskyddsnämnden. Mellan mars och augusti har Stockholm Vatten Avfall AB varit i kontakt med 600 kunder, merparten restaurangkunder, men det tar längre tid från kontakt till abonnemang än väntat. Arbetet har intensifierats för att öka matavfallsinsamlingen inom andra områden. Målen beträffande antalet anslutna villor, villasamfälligheter samt flerbostadsfastigheter kommer att nås. Andra aktiviteter som genomförts eller planeras av Stockholm Vatten Avfall AB är bl.a. en informationskampanj tema "matavfall" och deltagande på seminarier och möten med fastighetsägare och kunder. En stimulansåtgärd som möjligen kan leda till ökad matavfallsinsamling är den avfallstaxa som planeras föreslås. Ett inriktningsärende är fattat styrelsen och ny taxa planeras att beslutas av kommunfullmäktige under Stockholm Vatten Avfall AB:s styrelse har den 29 september 2016 fattat ett genomförandebeslut om en optisk sorteringsanläggning i Högdalen som planeras driftsättas Kommunfullmäktige förväntas fatta beslut under senhösten Statsledningskontoret bedömer att stadens nämnder och bolagstyrelser genomför aktiviteter som stärker uppfyllelsen av verksamhetsområdesmålet. Kommunfullmäktiges inriktningsmål Stockholms miljö är giftfri Stockholms invånare ska i största möjliga mån skyddas från skadliga ämnen och ett speciellt fokus ligger på att skydda barnen. I Stockholms stads kemikalieplan beskrivs visionen om ett Giftfritt Stockholm 2030 och vilka åtgärder som ska genomföras för att nå visionen. Åtgärderna handlar om att rensa bort och undvika farliga ämnen i kemiska produkter, varor och byggmaterial

72 Tjänsteutlåtande Sida 48 (150) som staden använder och verka för att andra aktörer ska arbeta i samma riktning. Staden har ett genomgående fokus på att minska barns exponering. Arbetet att kartlägga och åtgärda bristande inomhusluft på förskolor och skolor ska därför intensifieras. Andelen ekologisk mat i förskola och skola ska öka. Målet om 50 procent ekologisk mat i stadens verksamheter är en del av stadens arbete för ett giftfritt samhälle. Stadsledningskontoret bedömer att årsmålet för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt under Bedömningen grundas på att tre av sex indikatorer bedöms uppnås helt under 2016 (Andel av stadens förskolor som har genomfört alla åtgärder på nivå 1 enligt kemikaliecentrums vägledning för kemikaliesmart förskola, Andel bygg- och anläggningsentreprenader i stadens regi som uppfyller stadens krav avseende användning av Byggvarubedömningen (BVB) och Antal av 17 utvalda ämnen som uppvisar sjunkande eller oförändrade halter i slam). Stadsledningskontoret konstaterar att fastighetsnämnden och AB Familjebostäder delvis uppfyller målet för indikatorn Andel prioriterade och relevanta avtal enligt kemikalieplanen utan avvikelse från ställda kemikaliekrav och uppmanas respektive anmodas därför att vidta åtgärder för att säkerställa uppfyllelsen av kommunfullmäktiges mål. Stadsledningskontoret konstaterar att socialnämnden och Älvsjö stadsdelsnämnd delvis uppfyller målet för indikatorn Andel inköpta ekologiska livsmedel av staden totalt inköpta måltider och livsmedel och uppmanas därför att vidta åtgärder för att säkerställa uppfyllelsen av kommunfullmäktiges mål. Stadsledningskontoret konstaterar att miljö-och hälsoskyddsnämnden ej kommer kunna uppfylla målet för indikatorn Antalet kemiska produkter som innehåller utfasningsämnen och som används i stadens verksamheter då mätmetod saknas. I ärendet Avstämning av mål och budget 2016 uppmanades idrottsnämnden att återkomma med ett årsmål för indikatorn Andel bygg- och anläggningsentreprenader i stadens regi som uppfyller stadens krav avseende användning av Byggvarubedömning (BVB) i tertialrapport 2, vilket nu har åtgärdats. Kommunfullmäktiges inriktningsmål

73 Tjänsteutlåtande Sida 49 (150) Samtliga nämnder med särskilt rapporteringsansvar, miljö- och hälsoskyddsnämnden samt servicenämnden, har utvecklat nämndmål, indikatorer och aktiviter som stödjer uppfyllelsen av målet. Särskilt kan miljö- och hälsoskyddsnämndens arbete inom Kemikaliecentrum nämnas. Kemikaliecentrum erbjuder verksamheterna stöd och vägledning i genomförandet av kemikalieplanen. Det innebär bland annat att bjuda in till seminarier och utbildningar för nyckelgrupper, att hjälpa till att formulera och följa upp kemikaliekrav på byggmaterial och i upphandlingar, erbjuda stöd i hantering och val av kemiska produkter och att erbjuda tillsynen hjälp med riskbedömning och prioriteringar. Servicenämnden har i samarbete med miljö- och hälsoskyddsnämnden upphandlat ett stadsgemensamt kemikaliehanteringssystem. Under hösten påbörjas arbetet, under ledning av miljö- och hälsoskyddsnämnden, med att implementera detta system. Stadsdelsnämnderna bidrar till uppfyllelse av kommunfullmäktiges mål genom arbetet mot en kemikaliesmart förskola. Kemikaliecentrum har startat ett särskilt projekt, kemikaliesmart förskola, där det tagits fram vägledning och utbildningar för att tydliggöra, underlätta och effektivisera stadsdelsnämndernas och förskolarnas arbete mot att bli mer kemikaliesmarta. Inomhusmiljön i Stockholm är sund Stockholms stad ska erbjuda sunda lokaler och bostadsmiljöer för stockholmarna. En god inomhusmiljö har därför stor betydelse för hälsa och komfort. Stockholm har en hög standard på sin bostadsbebyggelse, men det finns alltjämt hälsobesvär relaterade till inomhusmiljön i en del av stadens byggnader. Med byggandet av nya bostäder och förtätningen av staden följer dessutom nya utmaningar och det är viktigt att redan i planeringen för bebyggelse arbeta förebyggande med risker för störningar i inomhusmiljön. Stadens arbete med att minska hälsorelaterade riskfaktorer och förbättra stockholmarnas inomhusmiljö behöver fortsätta kontinuerligt. Ett särskilt fokus ska läggas på åtgärder för att skapa god ljudmiljö i förskolor och skolor. Stadsledningskontoret bedömer att årsmålet för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt under Bedömningen grundas på att tre av kommunfullmäktiges fyra indikatorer prognostiseras uppnås helt under Kommunfullmäktiges inriktningsmål Stadsledningskontoret konstaterar att fastighetsnämnden och SISAB endast delvis uppfyller målet för indikatorn Andel av stadens egna

74 Tjänsteutlåtande Sida 50 (150) fastigheter med byggnader som används för något av ändamålen bostad, arbetsplats eller undervisningslokal som understiger en radonhalt på 200 bq/m3 luft. Stadsledningskontorets bedömning är dock att årsmålet på aggregerad nivå kommer att uppfyllas helt. Av 17 nämnder med särskilt rapporteringsansvar har 16 tagit fram egna nämndmål för verksamhetsmålet. I Avstämning av mål och budget 2016 uppmanades Älvsjö stadsdelsnämnd att ta fram egna nämndmål och indikatorer eller beskriva hur nämnden bidrar till uppfyllandet av verksamhetsmålet. Detta har inte åtgärdats i tertialrapport 2 och nämnden uppmanas därför att till verksamhetsplan 2017 utveckla egna nämndmål, aktiviteter eller beskriva på vilket sätt nämnden bidrar till uppfyllandet av verksamhetsmålet. Stadsledningskontoret konstaterar att stadens nämnder kommer att genomföra ett stort antal aktiviteter som på sikt kommer att leda till att målet uppnås. Utbildningsnämnden samordnar arbetet för en kemisäker undervisning på Stockholms skolor. I arbetet med kemisäkerhet ingår att organisera hämtning av kemikalier och källsorterat kemikalieavfall, hjälpa skolorna vid riskbedömning, riskreducerande åtgärder och ansvarsfrågor samt ge råd vid ombyggnad/nybyggnad av NO-lokaler. För kemiansvariga lärare på stadens skolor finns nätverket Kemiforum. Utbildningsnämnden samarbetar med SISAB om att ta fram definitioner och riktvärden för en sund inomhusmiljö Med många parallellt pågående infrastrukturprojekt i staden ökar risken för buller- och vibrationsproblem. Trafiknämnden arbetar för att i så stor utsträckning som möjligt förebygga uppkomsten och minska konsekvenserna av buller- och vibrationsstörningar från vägtrafik i enlighet med stadens åtgärdsprogram Exempel på dessa åtgärder är fönsterbyten vid utsatta gator, arbetet med att begränsa dubbdäcksanvändandet på stadens gator. Arbetet med åtgärder för tystare rekreationsområden pågår och redovisas i verksamhetsberättelsen. Stadsdelsnämnderna arbetar löpande med att förbättra inomhusmiljön genom till exempel skyddsronder. Vid ut- och nybyggnation arbetar stadsdelsnämnderna förebyggande med risker för störningar i inomhusmiljön. Kommunfullmäktiges inriktningsmål

75 Tjänsteutlåtande Sida 51 (150) Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Målet om ekonomisk hållbarhet ska vara utgångspunkten för stadens ekonomiska förvaltning, samtidigt som fler arbetstillfällen och satsningar på utbildning är centralt för en bättre fungerande samhällsekonomi. Stadsledningskontoret bedömer att årsmålet för inriktningsmålet kommer att uppnås helt under Bedömningen baseras på att fyra av fem underliggande verksamhetsmål bedöms uppnås och ett bedöms att delvis uppnås. Stadsledningskontorets bedömning förstärks ytterligare av att även Stockholms Stadshus AB gör bedömningen att inriktningsmålet kommer att uppfyllas helt under året. Stockholm är en världsledande kunskapsregion Regionens högskolor och universitet är av avgörande betydelse för Stockholms fortsatta utveckling. Att stärka samverkan mellan akademi och samhälle med gemensamma forskningsprojekt osv är en av de viktigaste strategiska frågorna för framtiden. Stockholm ska vara ett centrum för internationellt baserad verksamhet inom forskning och utveckling vilket förutsätter offensiva satsningar på både utbildning och infrastruktur. Stadsledningskontoret bedömer att årsmålet för verksamhetsområdet kommer uppfyllas helt under Bedömningen grundar sig på att alla nämnder som följer upp och analyserar detta mål (fyra facknämnder och två stadsdelsnämnder) bedömer att målet uppfylls helt under Av dessa har utbildningsnämnden och arbetsmarknadsnämnen särskilt rapporteringsansvar. Målet har två indikatorer, Andel av befolkningen, år, med eftergymnasial utbildning samt Andel invånare, 20 år, med fullföljd gymnasieutbildning. De prognostiseras att uppnås helt, utfallet redovisas i verksamhetsberättelse Nämnderna lyfter i sina tertialrapporter fram stärkt samverkan och samarbete med universitet och högskolor för att uppnå målet. Detta görs bland annat genom gemensamma forskningsprojekt och genom att samverka för att utveckla utbildningsutbudet i regionen. Kommunfullmäktiges inriktningsmål Arbetsmarknadsnämnden framhåller ett strategiskt samarbete med akademin inom ramen för arbetet med Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm. Exploateringsnämnden nämner arbetet i projekt i Hagastaden och Kista Science City som främsta grunden för sin

76 Tjänsteutlåtande Sida 52 (150) målbedömning. Utbildningsnämnden arbetar aktivt för att stärka och utveckla samverkan med lärosäten och andra externa aktörer, bland annat genom ett samarbete med Stockholms och Uppsala universitet om kompetensutveckling och nätverk för lärare i moderna språk. Vidare arbetar såväl facknämnder som stadsdelsnämnder med att utveckla och utöka erbjudanden om praktikplatser, examensarbeten, arbetsplatsförlagd utbildning och så vidare. Stockholm är en företagsvänlig stad Stockholm är en attraktiv stad för småföretagare och det lokala näringslivet stärks genom utvecklad företagarservice och rådgivning. Entreprenörskap och eget företagande bland kvinnor och utrikesfödda stödjs särskilt. Staden samverkar med andra offentliga och privata aktörer för att öka företagandet i Stockholm. Genom ett utvecklat partnerskap mellan arbetsmarknadens parter och förstärkt yrkesutbildning ökar förutsättningarna att möta företagens behov i exempelvis frågor om matchning och kunskapsförsörjning. Stadsledningskontoret bedömer att årsmålet för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt under Bedömningen grundas på att samtliga rapporterande nämnder prognostiserar att målet kommer att uppnås helt samt att årsmålen för samtliga av kommunfullmäktiges indikatorer bedöms uppnås helt under Stadsledningskontoret konstaterar att stadens nämnder och bolag genomför ett antal aktiviteter som stödjer måluppfyllelse under året. Den av arbetsmarknadsnämnden utarbetade partnerskapsmodellen innebär att nämnden ingår partnerskap med branschorganisationer som representerar branscher och näringslivsområden i regionen där det finns kompetensförsörjningsbehov. Hittills har arbetet bestått i att etablera samarbete med bristyrkesbranscher. Samarbete med besöksnäringen, transportbranschen och byggnäringen har inletts. Arbetsmarknadsnämnden har också tecknat ett avtal med Trafikverket som innebär att nämnden kommer delta i Trafikverkets upphandlingar i Mälardalsregionen. Syftet är att Trafikverkets upphandlade leverantörer ska kunna uppfylla kravet om sysselsättningsfrämjande åtgärder i form av anställningar och praktikplatser. Ett samarbete med Arbetsförmedlingen är initierat för att få med dem i arbetet med att vara ute på arbetsplatserna. Kommunfullmäktiges inriktningsmål

77 Tjänsteutlåtande Sida 53 (150) Under 2016 inledde arbetsmarknadsnämnden ett pilotprojekt gällande Sfi+. Piloten genomförs tillsammans med ett städbolag och det gemensamma målet är att fler stockholmare ska få hållbara och långsiktiga anställningar. Projektet sker inom ramen för ett större samarbete med arbetsgivarorganisationen KFO. Exploateringsnämnden arbetar på kommunfullmäktiges uppdrag strategisk med att öka antalet arbetsplatser i staden, särskilt i Söderort. I Larsboda, Farsta, planeras för ett nytt livsmedelscentrum, i första hand för de företagare som idag hyr lokaler av staden i Slakthusområdet. En viktig aspekt av projektet är att behålla arbetsplatserna inom staden och i söderort. I Slakthusområdet finns förutsättningar för nya kontor, i befintlig bebyggelse och i nya kontorskvarter, motsvarande till arbetsplatser. Ytterligare arbetsplatser kommer att tillskapas i närheten av Globen, en del av Söderstaden, bland annat genom 3:s nya huvudkontor. Inom ramen för konceptet Levande Stockholm samarbetar trafiknämnden med socialnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden kring en gemensam hantering av satellitserveringar. Under sommaren 2016 gjordes Swedenborgsgatan, Rörstrandsgatan, Skånegatan och Nytorget om till gågator med möjlighet för näringsidkarna på dessa gator att använda gatuplatsen utanför sin fastighet till exempelvis uteserveringar. Trafiknämndens samverkan med företagsgrupper utvecklas ytterligare under Exempelvis har ett nytt samverkansforum med de kommersiella fastighetsägarna i Kista arbetsplatsområde etablerats. Trafiknämnden driver också olika former av nätverk inom gods- och citylogistikområdet. Stadsdelsnämnderna fortsätter att arbeta för att skapa ett företagsvänligt klimat exempelvis genom att samarbeta med lokala företagarföreningar och agera som en länk mellan lokala företag, staden och olika myndigheter. Kommunfullmäktiges inriktningsmål Fler jobbar, har trygga anställningar och försörjer sig själva Arbete är grunden för människors utveckling, delaktighet och egen försörjning. Kommunfullmäktiges mål syftar till att skapa ett hållbart arbetsliv med trygga anställningar och möjlighet till livslångt lärande. Arbetsmarknaden ska vara jämställd och fri från diskriminering. Alla ska, oavsett kön och etnicitet, ha lika tillgång till arbetsmarknadsinsatser och dessa ska utgå från individens

78 Tjänsteutlåtande Sida 54 (150) behov. Riktade insatser till grupper som står långt från arbetsmarknaden ska intensifieras och långtidsarbetslösheten ska minska kraftigt. Ungdomsarbetslösheten ska minimeras genom att unga erbjuds jobb, utbildning eller praktik senast inom 90 dagar och att fler lokala insatser ska etableras i områden med hög ungdomsarbetslöshet. Uppföljningsansvaret förlängs och permanentas upp till 25 års ålder. Staden ska skapa nya vägar in på arbetsmarknaden genom att pröva modeller som varit framgångsrika i andra kommuner. Personer som uppbär försörjningsstöd på grund av arbetslöshet ska i ökad utsträckning erbjudas anställningar inom staden i upp till ett år. Stadsledningskontoret bedömer att årsmålet för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt under Bedömningen grundas på att av kommunfullmäktiges 13 indikatorer bedöms 9 uppnås helt. Två indikatorer uppnås delvis. En indikator bedöms inte uppnås, vilket beror på att indikatorn är ny och målet bedöms vara för högt satt. 30 av 31 nämnder prognostiserar att målet för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas helt, och 16 av 16 nämnder med särskilt rapporteringsansvar prognostiserar att målet för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas helt. Samtliga nämnder med särskilt rapporteringsansvar har antagit egna nämndmål. Arbetsmarknadsläget i regionen är positivt, vilket leder till god måluppfyllelse inom ekonomiskt bistånd. Även stadens aktiva arbete med arbetsmarknadsåtgärder bedöms ha betydelse. Andelen vuxna med ekonomiskt bistånd i förhållande till befolkningen varierar mellan stadsdelsområdena, men samtliga nämnder når sina årsmål och andelen bidragsberoende sjunker generellt jämfört med utfallet i VB Kommunfullmäktiges mål för sommarjobbande ungdomar bedöms nås. Enligt preliminära beräkningar har ungefär ungdomar fått sommarjobb i stadens regi. Alla nämnder och bolag har bidragit till måluppfyllelsen genom att anställa ungdomar och/eller ta fram arbetsplatser. Det är oklart om målet för Antal tillhandahållna platser för feriejobb ( st) kommer att nås (målet mäts på årsbasis), men stadsledningskontoret kan konstatera att antalet anställda indikerar att antalet arbetsplatser varit tillräckligt. Kommunfullmäktiges inriktningsmål

79 Tjänsteutlåtande Sida 55 (150) Indikatorer (T=totalt, K=Kvinnor, M=Män) Indikator KF:s Utfall T1 Utfall T2 Helt/delvis/ej Kommentar årsmål uppfyllt T K M T K M Andel personer som har ekonomiskt bistånd i förhållande till befolkningen Andel vuxna med långvarigt ekonomiskt bistånd jämfört med samtliga vuxna invånare Antal aspiranter som fått kommunala visstidsanställning ar Antal tillhandahållna platser för kommunala visstidsanställning ar Antal ungdomar som fått sommarjobb i stadens regi Antal praktiktillfällen som genomförs inom stadens verksamheter av de aspiranter som Jobbtorg Stockholm matchar Andel aspiranter som har avslutats, exkl Kommunfullmäktiges inriktningsmål återremitterade, 1,9 % 1,7 % 1,7 % 1,6 % 1,6 % 1,6 % 1,6 % Helt 1,2 % 1,1 1,2 1,1 1,1 1,1 1,1 Helt % % % % % % 750 st Helt 800 st Helt st Ca - - Helt Målet mats på 8 årsbasis. Alla jobb 150 inte inrapporterade än. 500 st 202?? Helt 75 % 75 % 72 % 78 % Delvis % % %

80 Tjänsteutlåtande Sida 56 (150) tolv månader efter inskrivning på Jobbtorg Stockholm Andel aspiranter som är självförsörjande sex månader efter avslut på Jobbtorg Stockholm Andel aspiranter upp till 29 år som är självförsörjande sex månader efter avslut på Jobbtorg Stockholm Genomsnittlig inskrivningstid för målgruppen personer med ekonomiskt bistånd längre än tio månader som fått arbete/studier via Jobbtorg Stockholm Genomsnittlig inskrivningstid för målgruppen ungdomar (16-24 år) som fått arbete/studier via Jobbtorg Stockholm Andelen ungdomar som erbjuds jobb, utbildning eller praktik inom 90 dagar 81 % 83 % 82 % 83 % 81 % 80 % 83 % Helt 87 % 87 % 86 % 87 % Delvis % % % 10 mån 9,2 10,7 6,9 8,4 10, 6,4 Helt 1 5 mån 4,4 4,4 4,4 4,5 4,3 4,6 Helt 100 % 62,8 68,8 59, Delvis % % % % % % Ny indikator. Målet är högt satt Kommunfullmäktiges inriktningsmål

81 Tjänsteutlåtande Sida 57 (150) I Stockholm är det enkelt att utbilda sig genom hela livet Utbildning är den viktigaste faktorn för att kunna träda in och stanna kvar på arbetsmarknaden. Kommunfullmäktiges mål innebär att betydligt fler elever ska klara grundskolan och fler stockholmare ska ges möjlighet att utbilda sig på högskolor och universitet. Satsningar på vuxenutbildningen är avgörande för minskad arbetslöshet och förbättrad matchning på arbetsmarknaden. Detta gäller både utbildning på grundläggande nivå och utbildning som är riktad mot bristyrken. Kvaliteten i Svenska för invandrare (sfi) ska höjas och undervisningen i större utsträckning individanpassas. Möjligheter att läsa svenska under föräldraledighet ska utökas. Utbudet inom Komvux ska utökas och kombinationsinsatser för personer som står långt från arbetsmarknaden prövas. Stadsledningskontoret bedömer att årsmålet för verksamhetsområdet kommer uppfyllas delvis under För målet finns fyra indikatorer, varav endast en bedöms uppnås helt. Arbetsmarknadsnämnden har särskilt rapporteringsansvar för målet. Nämnden bedömer att målet kommer att uppnås helt. I kommunfullmäktiges budget för 2016 fick arbetsmarknadsnämnden i uppdrag att utföra fem aktiviteter kopplade till målet. Samtliga aktiviteter är påbörjade och förväntas bidra till måluppfyllelsen. Stadsledningskontoret bedömer att nämnden uppvisar generellt goda resultat inom många områden inom sfi och komvux, men att målet ändå inte kan anses uppnås helt utifrån indikatorernas utfall. Arbetsmarknadsnämnden har särskilt rapporteringsansvar för målet och har beslutat om egna nämndmål. Även fastighetsnämnden, äldrenämnden och Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd har beslutat om egna nämndmål. I februari fattade kommunfullmäktige beslut om att införa prova-påstudier, vilket ger personer med ekonomiskt bistånd möjlighet att prova att studera med bibehållet bistånd. Syftet är att fler ska våga prova att studera för att på sikt nå en långsiktig etablering på arbetsmarknaden. Målet för indikatorn Andel godkända SFI-elever efter 600 timmar uppnås delvis. SFI Stockholm har arbetat med bedömningsunderlag och måluppfyllelse i prov för att elever som anmäls till nationella prov ska klara dem. Detta kan ha lett till att elever studerar något längre tid inom sfi, vilket ger höga resultat i betygsstatistiken men något lägre andel elever som klarar sfi inom 600 timmar. Kommunfullmäktiges inriktningsmål

82 Tjänsteutlåtande Sida 58 (150) Arbetsmarknadsnämnden har under perioden vidtagit åtgärder för att påbörja arbetet med att förbättra de tidigare uppvisade låga resultaten inom matematik. Indikatorer (T=totalt, K=Kvinnor, M=Män) Indikator KF:s Utfall T1 Utfall T2 Helt/delvis/ej Kommentar årsmål uppfyllt T K M T K M Andel 94 % Helt kursdeltagare % % % inom SFI med godkänt betyg efter fullföljd kurs Andel godkända 68 % Delvis SFI-elever efter % % % 600 timmar Andel 85 % Delvis kursdeltagare % % % inom grundläggande vuxenutbildning med godkänt betyg efter fullföljd kurs Andel 87% Delvis kursdeltagare % % % inom gymnasial vuxenutbildning med godkänt betyg efter fullföljd kurs Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar En god offentlig ekonomi är en förutsättning för att kunna stärka välfärden och Stockholms stad ska därför ha en budget i god ekonomisk balans. Grundläggande mål för soliditet och investeringskostnader garanterar långsiktig hållbarhet. Stadens verksamhet ska vara kostnadseffektiv och administrativa kostnader hållas låga. Stadsledningskontoret bedömer att verksamhetsmålets årsmål kommer att uppnås helt under Bedömningen grundas på att resultatet för 2016, efter tillstyrkta budgetjusteringar och övriga Kommunfullmäktiges inriktningsmål

83 Tjänsteutlåtande Sida 59 (150) korrigeringar, prognostiseras bli positivt och att majoriteten av stadens nämnder bedömer att målet kommer att uppnås helt. Det ekonomiska resultatet är det mått som tydligast sammanfattar stadens ekonomiska ställning. Prognosen för 2016 års resultat visar, efter tillstyrkta budgetjusteringar och övriga korrigeringar, ett överskott på 301 mnkr vilket innebär en budgetföljsamhet om cirka 99 procent. Före resultatdispositioner prognostiseras en positiv budgetavvikelse om cirka 261 mnkr. Stadsledningskontoret poängterar att överskott i resultatfonderna ska användas till kostnader av engångskaraktär och inte till löpande drift. I tertialrapport 2 prognostiserar facknämnderna ett överskott om 243 mnkr jämfört med det prognostiserade överskottet om 60,0 mnkr i tertialrapport1. Bland facknämnderna prognostiserar stadsbyggnadsnämnden ett underskott om 0,8 mnkr (0,5 procent) vilket är en minskning jämfört med det prognostiserade underskottet som nämnden redovisade i tertialrapport 1. Avvikelsen beror på vakanta tjänster. Nämnden har påbörjat åtgärder och stadsledningskonoret uppmanar stadsbyggnadsnämnden att fortsätta vidta åtgärder för att uppnå en ekonomi i balans vid årets slut. Stadsdelsnämndernas prognoser för tertialrapport 2 visar på ett överskott om 58 mnkr jämfört med tertialrapport 1 då nämnderna prognostiserade ett överskott om 11,0 mnkr. Kommunstyrelsen och exploateringsnämnden har särskilt rapporteringsansvar för verksamhetsområdesmålet och båda bedömer att det kommer uppfyllas helt under året. Nämnderna rapporterar ett arbete som i huvudsak löper enligt plan. Ett demokratiskt hållbart Stockholm Stockholm ska sträva efter att bli en stad som genomsyras av jämställdhet, jämlikhet och frihet från alla former av våld och diskriminering och staden ska stärka arbetet för de mänskliga rättigheterna. Stadsledningskontoret bedömer att inriktningsmålet kommer att uppnås under Bedömningen baseras på att samtliga åtta underliggande verksamhetsmål bedöms uppnås. För bolagskoncernen Stockholms Stadshus AB görs bedömningen att inriktningsmålet kommer att uppfyllas under året. Kommunfullmäktiges inriktningsmål

84 Tjänsteutlåtande Sida 60 (150) Stockholm är en jämställd stad där makt och resurser fördelas lika Enligt kommunfullmäktiges budget 2016 ska Stockholm vara en jämställd stad där makt, möjligheter och resurser fördelas jämnt oavsett kön. Ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i stadens alla verksamheter. Arbetet med att utveckla jämställdhetsintegrerad budgetprocess ska fortsätta. Alla nämnder ska ha könsuppdelad statistik och analysera resursfördelningen utifrån kön. Målet är ett jämställt Stockholm där makt och resurser fördelas lika. Stadens egen verksamhet ska därigenom bidra till ökad jämställdhet. Stadsledningskontoret bedömer att verksamhetsmålets årsmål kommer att uppnås helt under Bedömningen grundas på att 29 av 30 nämnder prognostiserar att målet för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas helt, En nämnd prognostiserar att målet delvis kommer att uppfyllas. Samtliga av kommunfullmäktiges beslutade aktiviteter och uppdrag fortgår enligt plan. De nämnder som tidigare uppmanats att förtydliga sina beskrivningar av hur de arbetar med jämställdhet ur ett verksamhetsperspektiv har nu gjort detta. Den könsuppdelade statistiken har från och med tertialrapport 2 utvecklat stadens analyser. Socialnämnden, som är den nämnd med särskilt rapporteringsansvar, prognostiserar att målet för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas helt. Nämnden planerar utveckling av analys utifrån ett genusperspektiv för att införa jämställdhetsintegrerad budget. Samtliga av nämndens verksamheter har minst ett åtagande eller en aktivitet under nämndmålet om jämställdhet. Nämnden arbetar utifrån 4R-metoden. En jämställdhetsgrupp med bred representation från socialtjänstavdelningen, HR och ekonomienheterna stödjer och driver utveckling av jämställdhetsarbetet framåt. Nämnden har vidare förstärkt jämställdhetsarbetet med en projektanställd som under hösten 2016 och under 2017 särskilt ska fokusera på konkreta åtgärder och aktiviteter för att ytterligare utveckla arbetet med jämställdhet. Ett förvaltningsövergripande arbete med mänskliga rättighetsfrågor kommer att bredda arbetet till att omfatta ett intersektionellt perspektiv och ett särskilt barnfokus. Många nämnder fortsätter genomförandet av ett stort antal aktiviteter. I huvudsak handlar det om framtagande av könsuppdelad statistik, kunskapshöjande insatser och samverkan inom området. Stadens analyser har utvecklats med hjälp av könsuppdelad statistik. Flera nämnder rapporterar att de tagit fram Kommunfullmäktiges inriktningsmål

85 Tjänsteutlåtande Sida 61 (150) interna planer och strategier för arbetet med jämställdhetsintegrering i den egna verksamheten. Exempel på nämnd som arbetar på ett särskilt föredömligt sätt är Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd. Nämnden har jämställdhet som ett av tre fokusområden och integrerar perspektivet i samtliga verksamheter och processer. Som exempel kan lyftas att nämndens lokala utvecklingsprogram genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv. Statistik redovisas könsuppdelat och analyser görs där skillnader finns. Resultaten planeras användas när nya mål sätts för kommande år. Exploateringsnämnden, trafiknämnden och stadsbyggnadsnämnden samverkar på ett bra sätt för att säkra att stadsplaneringen karaktäriseras av ett helhetsperspektiv. Fokus ligger, utöver gemensamma utbildningsinsatser om jämställdhetsintegrerad stadsplanering, bland annat på trygghetsfrågor och hur det arbetet kan stärkas med hjälp av ett jämställdhetsperspektiv i exempelvis planarbete och i samråd. Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor För att Stockholm ska vara en demokratiskt hållbar stad och erbjuda alla stockholmare bra service och kvalitet fordras att Stockholm stad kan attrahera och behålla en mångfald av välutbildade och kompetenta medarbetare och chefer. Stockholm stad som arbetsgivare ska erbjuda grundförutsättningar som trygga arbetsvillkor, kompetensutveckling och en god och hälsosam arbetsmiljö, som ett led i att på bästa sätt förstå och sörja för alla stockholmares behov. Stadsledningskontoret bedömer att verksamhetsmålet kommer att uppnås helt under Bedömningen grundas dels på nämndernas samlade arbete för att säkerställa kompetensförsörjning och arbetsmiljö, dels på att den totala sjukfrånvaron inte längre ökar. 21 av 31 nämnder prognostiserar att verksamhetsmålet kommer att uppfyllas helt, tio nämnder prognostiserar att målet delvis kommer att uppfyllas. Kommunfullmäktiges inriktningsmål Stadsledningskontoret konstaterar att majoriteten av nämnderna har arbetat med övergripande kompetens- och behovsanalyser samt identifierat aktiviteter för att säkerställa kompetensförsörjningen. Bland annat genom rekrytering, introduktion för nyanställda, synliggörande av karriär- och utvecklingsmöjligheter, kompetensprofiler, kompetensutveckling och omställning. Flertalet

86 Tjänsteutlåtande Sida 62 (150) arbetar även med långsiktiga kompetensförsörjningsplaner. Ett gott exempel är utbildningsnämnden som har en kompetensförsörjningsplan för lärare och för chefer. Den totala sjukfrånvaron ligger kvar på samma nivå som efter tertial 1, vilket innebär att den ökande trenden brutits. 14 nämnder har prognostiserat att de kommer att nå sitt årsmål för sjukfrånvaron, 14 prognostiserar att årsmålen kommer nås delvis och tre nämnder prognostiserar att årsmålet inte nås. Nämnderna har fortsatt fokus på att arbeta för att förebygga ohälsa och sjukdom. De fortsätter arbetet med att aktivt följa, analysera och sätta in åtgärder för att komma tillrätta med sjukfrånvaron inom nämnden, såväl övergripande som på avdelnings- och enhetsnivå. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete bedrivs inom samtliga verksamheter och vissa utvecklingsområden har identifierats. Gott exempel är Kungsholmens stadsdelsnämnd som förtydligar hur de arbetar med skyddsronder och riskbedömning. Indikatorer (T=totalt, K=Kvinnor, M=Män) Indikator KF:s Utfall T1 Utfall T2 Helt/delvis/ej Kommentar årsmål uppfyllt T K M T K M Sjukfrånvaro Tas fram 6,6 % 7,3% 4,3 % 6,6 7,3 4,2 T o m juli av % % % månad nämnden Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering Stockholm ska leda arbetet att säkerställa respekt för mänskliga rättigheter och ta ansvar för de internationella överenskommelser som Sverige har förbundit sig till. Alla verksamheter i staden ska analysera och följa upp hur de tillvaratar mänskliga rättigheter i sitt vardagliga arbete. En viktig del av att vara en stad som lever upp till mänskliga rättigheter är att synliggöra diskriminering. Arbetet mot diskriminering ska vara systematiskt och utmärkas av lärande inom och utanför stadens organisation. För att uppnå detta behöver staden bli bättre på att kartlägga och analysera verksamheten. Stadsledningskontoret bedömer att verksamhetsmålets årsmål kommer att uppnås helt under Bedömningen grundas på att fem av kommunfullmäktiges fem indikatorer bedöms uppnås helt under Kommunfullmäktiges inriktningsmål

87 Tjänsteutlåtande Sida 63 (150) Samtliga fem indikatorer är nya för året, där fyra av fem indikatorer uppvisar det första utfallet i tertialrapport 2. Med stadens höga ambitioner kring frågor som rör diskriminering i åtanke, ser utfallen positiva ut. Några nämnder rapporterar att de planerar att analysera utfall och skillnader inom stadsdelar och mellan könen i samband med verksamhetsberättelsen. Samtliga tre nämnder med särskilt rapporteringsansvar har tagit fram egna nämndmål för verksamhetsmålet. Härutöver har 25 nämnder tagit fram egna nämndmål för verksamhetområdet. Några exempel från aktiviteter som har genomförts av de tre nämnder med särskilt rapporteringsansvar: Kommunstyrelsen har genomfört en översyn av samrådsprocesserna med de nationella minoriteterna för att stärka deras inflytande. Nämnden har beviljats medel från kulturdepartementet för att ta fram och implementera en strategi för romsk inkludering med fokus på områdena utbildning, arbetsmarknad, socialtjänst, demokrati och civilsamhällets organisering. Idrottsnämnden arbetar vidare med kompetenshöjande insatser. Personalen på idrottsanläggningarna, särskilt anställda på simhallar, utbildas kontinuerligt i bemötande och förhållningssätt till olika kundgrupper. Genom workshops och utifrån fallbeskrivningar ska gott bemötande främjas gentemot kollegor såväl som besökare. Även utbildningsnämnden rapporterar om kompetenshöjande insatser kring genus-, hbtq- och normkritikfrågor. Nämnden fortsätter arbetet med att tillgänglighetsanpassa publika lokaler i enlighet med stadens program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Stadsledningskontoret konstaterar att stadens nämnder kommer att genomföra ett stort antal aktiviteter under hösten. Bland dessa kan nämnas att Hässelby-Vällingbys stadsdelsnämnd som beskriver arbetet med det aktuella målet på ett föredömligt sätt. Nämnden har börjat identifiera risker för diskriminering i verksamheten genom att föra dialog med chefer. Det görs en kartläggning för att medvetandegöra risker inom verksamheten som underlag för att prioritera utbildningsinsatser för att säkerställa en verksamhet fri från diskriminering. Ett annat gott exempel är arbetsmarknadsnämnden som under året tar fram likabehandlingsplaner inom vuxenutbildningen och sfi. Nämnden har även genomfört en kartläggning gällande arbetet med mänskliga rättigheter, bemötande och diskriminering, för behovs- och stödinventering. Under hösten kommer ett analysarbete av kartläggningen att genomföras. Kommunfullmäktiges inriktningsmål

88 Tjänsteutlåtande Sida 64 (150) Indikatorer (T=totalt, K=Kvinnor, M=Män) Indikator KF:s Utfall T1 Utfall T2 Helt/delvis/ Kommentar årsmål ej uppfyllt T K M T K M Andel brukare i dagverksamhet för äldre som inte upplever diskriminering Öka % - - Helt Analyseras vidare i vb 2016 Totalt: *4% vill ej uppge om de har upplevt diskriminering. *1% anger att de har upplevt diskriminering. Andel brukare inom omsorgen för personer med funktionsnedsättning som inte upplever diskriminering Andel brukare som inte upplever diskriminering inom förskolan och familjedaghem Andel bostadshyresgäster som inte upplever diskriminering i stadens bostadsbolag Öka % 82 % 89 % Helt Analyseras vidare i vb 2016 Totalt: *9% vill ej uppge om de har upplevt diskriminering. *5% anger att de har upplevt diskriminering. Öka Helt Analyseras vidare i vb 2016 % % % Totalt: *2% vill ej uppge om de har upplevt diskriminering. *2% anger att de har upplevt diskriminering. Öka Helt Analyseras vidare i vb 2016 % Ej tillgång till könsuppdelad statistik Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till barnets rättigheter i enlighet med FN:s barnkonvention Barnets rättigheter ska vara centrala för alla politikområden och genomsyra stadens verksamheter. För att säkerställa barnrättsperspektivet har en barnombudsman inrättats. Under året ska ett program för barnets rättigheter beslutas och implementeras. Alla barn oavsett social bakgrund eller legal status ska ha rätt till skola och förskola. Inom verksamheter som riktas till barn och unga ska kompetens inom genus, normkritik och antirasistiska perspektiv öka. Kommunfullmäktiges inriktningsmål Stadsledningskontoret bedömer att årsmålet för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt under Samtliga

89 Tjänsteutlåtande Sida 65 (150) 25 nämnder prognostiserar att årsmålet för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas helt. Nämnderna har därutöver bedömt att de i huvudsak kommer att uppnå sina egna nämndmål och nämndindikatorer samt de aktiviteter de föresatt sig i sina verksamhetsplaner. För de KF-indikatorer som ligger under målet har årsmål ännu inte fastställts varför ingen bedömning av indikatorerna har gjorts. Stadsledningskontoret konstaterar att stadens nämnder genomför en rad olika aktiviteter under året som bidrar till måluppfyllelsen. Bland dessa kan nämnas att utbildningsnämnden har, liksom Skolinspektionen, identifierat frågorna kring elevhälsa, tillgång till adekvat studie- och yrkesvägledning och arbetet för att förebygga och följa upp anmälningar om kränkande behandling som utvecklingsområden och har pågående arbeten inom dessa områden. Inför verksamhetsplan 2017 ska utbildningsnämnden säkerställa uppföljningen av anmälningar om kränkande behandling. Idrottsnämnden har finansierat olika aktiviteter under sommaren, med i flera fall även Stockholms Idrottsförbund, som oftast genomförts av föreningar. Genom samarbetet har såväl kommunala som statliga medel kunnat användas för att integrera och aktivera nyanlända barn och ungdomar. Stor vikt har lagts vid simkunnighet. Därför har simskolor för nyanlända i alla åldrar genomförts på flera platser i staden. Socialnämnden och stadsdelsnämnderna har fördjupat sina analyser kring barnrättsperspektivet och barns delaktighet inom flera områden. Inom socialtjänsten stärks barnperspektivet genom att uppmärksamma barns situation när vuxna ansöker om stöd. Socialtjänstinspektörerna har under tertialet gjort en granskning avseende barn till föräldrar i missbruk och sett att barnperspektivet bör tydliggöras i ärendena. Merparten av nämnderna beskriver att de utvecklar arbetet med barnkonsekvensanalyser samt fortsätter arbetet med att öka kunskapen om barns rättigheter hos barn och medarbetare. Stockholm är en stad där ingen behöver vara rädd för våld Genom minskade klyftor och socialt förebyggande arbete kan den sociala oron minska och fler få möjlighet att utvecklas. Arbetet ska stärkas för att våld i nära relationer ska minska. Staden ska stärka stödet till kvinnojourer och utveckla arbetet för att angripa våldets ursprung. Det förebyggande arbetet ska stärkas genom ökade insatser mot diskriminering samt kompetenshöjning i genus, normkritik och antirasism. Kommunfullmäktiges inriktningsmål

90 Tjänsteutlåtande Sida 66 (150) Stadsledningskontoret bedömer att årsmålet för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt under Stadsledningskontorets bedömning om måluppfyllelse grundar sig på nämndernas bedömning av målet samt prognos av nämndindikatorer och aktiviteter som har- och planeras att genomföras under året. Samtliga 17 nämnder som rapporterat på verksamhetsområdet prognostiserar att målet kommer att uppfyllas helt. Nämnderna har bedömt att de i huvudsak kommer att uppnå de mål, indikatorer och aktiviteter de fastställt i sina verksamhetsplaner. Sammantaget bedöms arbetet som nämnderna föresatt sig att genomföra under året skapa förutsättningar för god måluppfyllelse. Verksamheterna utvecklar metoder för att tyda tidiga signaler på våld i nära relation. Bland annat utbildas medarbetare inom verksamheterna i hur våld kan upptäckas och vilka åtgärder som ska vidtas. Bedömnings- och utredningsinstrumentet FREDA används för att identifiera personer som utsätts för våld i nära relation och besluta om insatser. Flertalet stadsdelsnämnder har interna nätverk eller team som arbetar med att utveckla gemensamt synsätt och sprida kunskap och information internt och externt. Sytematiken i användande av bedömningsinstrument ska utvecklas vidare för att öka möjligheten att hjälpa och stödja våldsutsatta. Socialnämnden har tagit fram ett nytt stadsövergripande program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck, vilket behandlats i socialnämnden i augusti Syftet med programmet är att ta ett helhetsgrepp om arbetet mot våld i nära relationer samt att säkerställa att arbetet mot våld är likställt över hela staden. Programmet omfattar såväl skydd och stöd till våldsutsatta och deras barn som insatser till våldsutövare. Mycket av arbetet som bedrivs på området görs genom relationsvåldsteamen (RVT) som arbetar preventivt och uppsökande. Den uppsökande verksamheten bedrivs genom föreläsningar som ges till olika samarbetsparterns och myndigheter som till exempel vårdcentraler och skolor. Preventivt arbete bedrivs genom råd och stöd. Flera stadsdelsnämnder beskriver att antalet invånare i kontakt med relationsvåldsteamet ökar stadigt vilket bidrar till att målsättningen gällande nämndindikatorn om att en större andel personer som utsätts för våld i nära relation ska vara kända av socialtjänsten, väntas uppnås under året. Kommunfullmäktiges inriktningsmål Genom att Socialstyrelsen under 2016 har tilldelat kommunerna utvecklingsmedel för att kvalitetssäkra arbetet mot våld i nära

91 Tjänsteutlåtande Sida 67 (150) relationer har stadsdelsnämnderna haft möjlighet att planera ett flertal utbildningar under hösten. Bland annat kommer personal inom äldreomsorgen och funktionsnedsättning att erbjudas utbildningar med särskilt fokus på våld mot äldre och funktionsnedsatta. Det finns ett tydligt barnperspektiv i alla utredningar av vuxna som utsätts för våld alternativt vuxna som utövar våld. Verksamheterna inleder alltid en utredning vid misstanke om att barn far illa. Barn som bevittnat eller utsatts för våld i nära relation får stöd i den akuta situationen för att inte behöva vistas i en våldsam miljö. Stockholm är en tillgänglig stad för alla Stockholm ska vara en tillgänglig stad för alla invånare. Alla, oavsett funktionalitet, ska ha lika möjlighet till full delaktighet. Den otillgänglighet som råder i dag hindrar människor från att utvecklas, leva ut sin fulla potential och bidra till samhällsutvecklingen. Samhällets stöd till personer med funktionsnedsättning ska vara utformat utifrån en grund i antidiskriminering och jämlikhet, så att insatserna ska kunna leda till ökad självständighet, delaktighet, inflytande och bättre levnadsvillkor. Stadsledningskontoret bedömer att målet kommer att uppnås helt under Bedömningen grundar sig på att det aggregerade utfallet från den kommungemensamma brukarundersökningen för samtliga sju av kommunfullmäktiges indikatorer överstiger målvärdet. Samtliga 22 nämnder med särskilt rapporteringsansvar prognostiserar dessutom att målet för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas helt. Nämnderna bedömer att de kommer uppnå de mål, indikatorer och aktiviteter de fastställt i sina verksamhetsplaner. Socialnämnden arbetar med hälso- och sjukvårdsinsatser inklusive rehabilitering och habilitering samt förskrivning av vissa hjälpmedel i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS inom den s.k. LSS-hälsan. Under tertialet har utvecklingen av verksamheten fortsatt, då det bland annat har rekryterats personal, arbetats med kompetensutveckling och fördjupning av samarbete med vårdcentraler samt att lokaler har anpassats för att möta verksamhetens behov. Under året infördes ett valfrihetssystem enligt Lagen om valfrihetssystem (LOV) för insatsen Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Socialnämnden har genom Kommunfullmäktiges inriktningsmål

92 Tjänsteutlåtande Sida 68 (150) upphandling enligt LOV godkänt och slutit avtal med fyra utförare efter första ansökningstillfället. För indikatorn Brukarens upplevelse av trygghet - LSS-boende, vuxna och barn uppnås målet om 90 procent, på aggregerad nivå, samt för gruppen män. Kvinnornas upplevelse av trygghet på LSSboenden är emellertid sämre än målvärdet. Exakt vad det beror på är svårt att avgöra utifrån brukarundersökningen. Tydligt är dock att på vissa stadsdelar känner sig kvinnorna även mindre delaktiga i sin stödplanering samt har svårare att prata med personalen än vad männen har. Indikatorn Andel personer som upplever att de varit delaktiga i upprättandet av genomförandeplaner är ny och målbestäms i samband med tertialrapport 2. Målvärdet baseras på utfallet från brukarundersökningen och uppgår aggregerat till 66 procent. Populationen består av de som tidigare i undersökningen svarat ja på frågan om de har en genomförandeplan. Indikatorer (T=totalt, K=Kvinnor, M=Män) Indikator KF:s Utfall Utfall T2 Helt/delvis/ej Kommentar årsmål T1 uppfyllt T K M T K M Nöjda brukare - 89 % - 90 % 90 % 90 % Helt uppfyllt daglig verksamhet Nöjda brukare - 89 % - 90 % 89 % 89 % Helt uppfyllt LSS-boende, vuxna och barn Nöjda brukare - 89 % - 90 % 89 % 90 % Helt uppfyllt korttidsboende Brukarens 90 % - 91 % 86 % 92 % Helt uppfyllt upplevelse av trygghet - LSSboende, vuxna och barn Andel personer med funktionsnedsättni ng som upplever att de kan påverka insatsens utformning 76 % - 79 % 82 % 77 % Helt uppfyllt Andel personer 88 % - 90 % 90 % 89 % Helt uppfyllt Kommunfullmäktiges inriktningsmål

93 Tjänsteutlåtande Sida 69 (150) med funktionsnedsättni ng som upplever att de blir väl bemötta av stadens personal Andel personer som upplever att de varit delaktiga i upprättandet av genomförandepla ner - 66 % Fastställs 2016 Populationen är de som svarat "ja" på den tidigae frågan: Har du en genomförandeplan? Stockholm är en demokratisk stad där invånare har inflytande Stockholmarna ska känna att de har möjlighet att påverka Stockholms utveckling. Staden ska ta ansvar för att öka valdeltagande i de delar av staden där det är lågt. Stadsdelsnämndernas inflytande ska stärkas genom att ansvarsområden tillförs och genom att centrala nämnder ska samverka bättre med stadselsnämnderna i enlighet med riktlinjer för lokalt utvecklingsarbete. Stadsledningskontoret bedömer att verksamhetsmålets årsmål kommer att uppnås helt under Bedömningen grundas på att samtliga 22 nämnder med särskilt rapporteringsansvar prognostiserar att målet för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas helt samt på det stora antal aktiviteter som framför allt stadsdelsnämnderna genomfört och planerar för under året. Vidare prognostiseras fem av sex indikatorer att uppnås helt. En av sex indikatorer prognostiseras att uppnås delvis under Verksamhetsområdet följs upp genom sex nya indikatorer Stadsledningskontoret konstaterar att det aggregerade årsmålet för indikatorn Andel vårdnadshavare till barn i förskolan som anser att de har möjlighet till delaktighet och inflytande i verksamheten uppgår till 81 procent, vilket inte riktigt når upp till kommunfullmäktiges årsmål på 82 procent. Indikatorn Andel elever i åk 8 som anser att de har inflytande i skolan, föreslås få årsmålet 64 procent fastslaget. Årsmål för resterande tre indikatorer utan årsmål föreslås fastställas i bokslutet. Samtliga sex indikatorer prövas i arbetet med budget 2017 för att säkerställa en väl fungerande uppföljning. Kommunfullmäktiges inriktningsmål

94 Tjänsteutlåtande Sida 70 (150) Stadsledningskontoret konstaterar att stadens nämnder har genomfört ett stort antal aktiviteter. Av stadsdelsnämndernas tertialrapport 2 framkommer att det pågår ett omfattande utvecklingsarbete med att utveckla den lokala demokratin med stöd av särskilt avsatta medel om 60 mnkr. Dessa medel har bland annat använts till att förstärka medborgarinflytandet genom medborgardialoger, etablering av medborgarkontor, lokala mötesplatser och community centers samt arbete med ungas inflytande. Bland dessa kan nämnas att Farsta stadsdelsnämnd har genomfört en medborgarbudget i Fagersjö där invånarna påverkat innehållet på en mötesplats. Trafiknämnden har, med stöd av avsatta medel i budget 2016, medverkat aktivt i ett femtontal lokala samarbetsforum och medborgardialoger, som initierats av stadsdelsnämnderna runt om i staden som en del arbetet med lokala utvecklingsprogram. Arbetet inkluderar såväl driftsfrågor som mindre projekt för centrumytor med mera. Indikatorer (T=totalt, K=Kvinnor, M=Män) Indikator KF:s årsmål Utfall T1 Utfall T2 Helt/delvis/ej uppfyllt T K M T K M Kommentar Andel elever i åk 8 som anser att de har inflytande i skolan Andel vårdnadshavare till barn i förskolan som anser att de har möjlighet till delaktighet och inflytande i verksamheten Förslag: 64 % 64 % 63 % 67 % Helt Skillnaderna mellan könen bör beaktas i utbildningsnämnd ens fortsatta arbete. Skillnaden har blivit större sedan undersökningen infördes % 81 % 81 % 81 % Delvis Kommunfullmäktiges inriktningsmål

95 Tjänsteutlåtande Sida 71 (150) Offentlig upphandling utvecklar staden i hållbar riktning Stockholm ska använda offentlig upphandling som ett styrmedel för att driva utvecklingen i socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar riktning. Välfärdsverksamheten ska kännetecknas av hög kvalitet och goda arbetsvillkor. Det är av vikt att de medel som avsätts för väldfärdsverksamheten används för det ändamålet samt att staden verkar för att information kring hur verksamheten bedrivs redovisas öppet. Sociala hänsyn ska användas vid upphandling för att exempelvis bidra till att långtidsarbetslösa kommer i arbete eller att utbildning och praktik tillhandahålls studenter och motverka oseriösa leverantörer. Stadsledningskontoret bedömer att årsmålet för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt under Bedömningen grundas på nämndernas beskrivningar av arbetet med att nå måluppfyllelse samt att 28 av 29 nämnder prognostiserar att målet för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas helt. Nämnderna har därutöver bedömt att de kommer att uppnå sina egna nämndmål och nämndindikatorer samt de aktiviteter de föresatt sig i sina verksamhetsplaner. Inga avvikelser från måluppfyllelse eller negativa trender kan utläsas i nämndernas inrapportering. Kommunfullmäktige har i budget 2016 gett servicenämnden ett särskilt rapporteringsansvar för verksamhetsområdesmålet. Servicenämnden prognostiserar hel måluppfyllelse. Servicenämnden anger bland annat att det ställer krav gällande samhällsansvar när detta motiveras av upphandlingens art. Nämnden anger vidare att de tillsammans med kommunsstyrelsen utreder hur staden ska kunna säkerställa arbetsvillkor i nivå med svenska centrala kollektivavtal och att dessa villkor har testats inom området persontransporter. Nämnden anger vidare att de deltar i Upphandlingsmyndighetens rådgivande grupp i deras regeringsuppdrag om att främja innovation genom tidig dialog. Stadsledningskontoret konstaterar att stadens nämnder beskriver ett stort antal aktiviteter som har genomförts vilket visar på ett aktivt arbete för att målet ska uppnås. Bland dessa kan nämnas att kulturnämnden har tagit fram lokal rutiner för upphandlingar och avtalsuppföljning utifrån stadens program för upphandling och inköp. Fastighetsnämnden beskriver arbete med ökad fokus på elektroniska inköp genom kontinuerliga utbildningsinsatser samt att en ny indikator för uppföljning av kemikaliekrav i upphandlingar har tagits fram. Kommunfullmäktiges inriktningsmål

96 Tjänsteutlåtande Sida 72 (150) Vidare kan nämnas Skarpnäcks stadsdelsnämnds arbete med uppföljning av verksamheter på entreprenad samt enskilt driven verksamhet. Uppföljningarna syftar till att säkerställa och främja god kvalitet och jämlik tillgång till exempelvis god äldreomsorg. Nämnden samarbetar och för en löpande dialog med utförarna inom äldreomsorgen, socialpsykiatrin och funktionshindersområdet för att gemensamt utveckla kvaliteten utifrån stadens mål och indikatorer.

97 Tjänsteutlåtande Sida 73 (150) Delårsbokslut och helårsprognos Ekonomisk och finansiell analys Årsredovisningen omfattar kommunkoncernen Stockholms stad. I kommunkoncernen ingår staden och de kommunala bolagen. Med de kommunala bolagen menas stadens majoritetsägda bolag som finns samlade i koncernen Stockholms Stadshus AB. Stockholms Stadshus AB ägs av Stockholms stad och fungerar som en sammanhållande funktion för huvuddelen av stadens aktiebolag. För en mer utförlig beskrivning av aktiebolagen hänvisas till årsredovisningen för Stockholms Stadshus AB som kan beställas via Om kommunkoncernen I stadens tertialbokslut ingår alla nämnder, det vill säga den i huvudsak skattefinansierade verksamheten, samt tertialbokslutet för finansförvaltningen vilket bland annat omfattar stadens centrala finansiering. Den sammanställda redovisningen, som är den kommunala motsvarigheten till koncernredovisning, för kommunkoncernen Stockholms stad omfattar förutom stadens verksamhet även den verksamhet som bedrivs i aktiebolagsform. Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en helhetsbild av hela kommunkoncernens ekonomi och åtaganden. Periodens resultat Efter att koncerninterna mellanhavanden, inklusive utdelning, har eliminerats uppgår resultatet efter skatter och finansiellt resultat för kommunkoncernen till mnkr (2 638). Resultat per den 31 augusti för kommunkoncernen, mnkr Koncernen Stockholms Stadshus AB:s samlade resultat efter finansiellt resultat uppgår till mnkr (1 208). Resultatet för Stockholms Stadshus AB är hänförligt till ökad omslutning och därmed ökade intäkter. Flera bolag bidrar till intäktsökningen, men det är främst Stockholm Vatten AB och fastighetsbolagen. Stockholm Vatten ABs ökning beror på beslutad taxehöjning samt intäkter från exploateringsområden. Även övriga infrastrukturbolag redovisar ökade intäkter. Koncernen Stockholms Stadshus AB:s dispositioner och skatt uppgår till 288 mnkr (266) och periodens resultat uppgår till mnkr (942). Delårsbokslut och helårsprognos

98 Tjänsteutlåtande Sida 74 (150) Avskrivningar Avskrivningarna på anläggningstillgångar ökade med 248 mnkr under 2016 och uppgår till mnkr (2 611). Ökningen av avskrivningarna beror på att investeringsvolymerna i framförallt bostäder har legat på en hög nivå under de senare åren. Att avskrivningarna inte ökar mer trots de höga investeringsvolymerna beror främst på att investeringarna sker i pågående nyanläggningar som inte börjar skrivas av förrän de är helt färdigställda. Finansiella intäkter och kostnader Det finansiella resultatet för kommunkoncernen är negativt och uppgår till -355 mnkr (-376). Det finansiella resultatet har förbättrats under året främst beroende på den låga räntenivån. Kassaflödesanalys I stort sett har hela kommunkoncernen gemensam hantering av finansiella flöden som administreras av staden. De kommunägda bolagen har antingen en fordran på eller en skuld till staden. Enligt finanspolicyn för kommunkoncernen Stockholms stad ska kommunkoncernens kassaflöden kvittas mot varandra och all extern lånefinansiering och placering ska ske centralt. Balansräkning Soliditet Soliditeten visar det egna kapitalet i förhållande till balansomslutningen. Det egna kapitalet för kommunkoncernen har ökat med mnkr och uppgår till mnkr ( ). Balansomslutningen uppgår till mnkr ( ). Detta medför en ökning av balansomslutningen på mnkr. Kommunkoncernens soliditet uppgår till 53,9 (55,5) procent inklusive pensionsåtaganden. En långsiktigt stabil soliditet är bra för att ge kommunkoncernen en god betalningsförmåga på lång sikt och därmed en god finansiell handlingsberedskap för framtiden. Nedanstående tabell visar soliditeten under perioden Soliditet för kommunkoncernen (inklusive pensionsåtaganden), procent ,9 55,5 55,3 54,2 54,9 Ekonomisk och finansiell analys Investeringar Kommunkoncernens bruttoinvesteringar ligger på en fortsatt hög nivå och uppgår under perioden till mnkr (8 769). Bruttoinvesteringarna för koncernen Stockholms Stadshus AB

99 Tjänsteutlåtande Sida 75 (150) ligger också på en fortsatt hög nivå och uppgår under perioden till mnkr (6 396). Diagrammet nedan ger en översikt över hur bruttoinvesteringarna för kommunkoncernen har fördelats under perioden. Investeringarna består främst av nyproduktion av bostäder samt förvärv av mark och fastigheter. Med pågående nyanläggningar menas investeringar i anläggningstillgångar av väsentligt värde som är under uppförande, men ännu inte färdigställda. Förvärv av mark och fastigheter 34% Förvärv av övriga tillgångar 4% Investering i pågående nyanläggningar 62% Investeringar inom bolagen Investeringsvolymerna inom koncernens bolag beräknas under 2016 att uppgå till närmare 11 mdkr inkl. koncernjusteringar. Bolagen har, utifrån stadens befolkningstillväxt och ambitioner avseende nyproduktion av bostäder, i uppdrag genomföra ett ambitiöst investeringsprogram vilket medför en hög investeringsnivå. Under 2016 driver koncernens bolag 56 projekt över 300 mnkr. Av dessa kommer cirka 35 projekt att medföra tillskott av bostäder eller skolor. Av övriga projekt avser 11 planerade investeringar i skolor och 10 avser infrastruktur såsom hamnar, parkeringsanläggningar, nya vatten och avfallsanläggningar. Även dessa projekt är motiverade av stadens befolkningsexpansion och planerade nya bostäder. Ekonomisk och finansiell analys Svenska Bostäder bedömer att de kommer att genomföra investeringar utöver budgeterad investeringsnivå. Huvuddelen av de

100 Tjänsteutlåtande Sida 76 (150) ökade investeringsvolymerna avser strategiska investeringar i ombyggnationer som omfattar nästan 40 procent av den totala investeringsvolymen. Därutöver utgörs 120 mnkr av ett förvärv av mark i Albano som inte var budgeterat. De övriga bostadsbolagen Stockholmshem och Familjebostäder bedömer att den budgeterade investeringsvolymen inte kommer att uppnås främst på grund av förskjutningar i nyproduktionsprojekt på grund av överklagade planer samt svårigheter att få hyresgästernas godkännande av ombyggnationer. Den övervägande delen av deras avvikelser avser nyproduktionsprojekt, tillsammans cirka 450 mnkr. I de planerade investeringarna för året ingår inte Stockholmshems investeringar i temporära bostäder för nyanlända, vilka inte bedöms kunna uppföras under året. Bolaget arbetar dock intensivt med att skapa förutsättningar för att ytterligare bostäder ska kunna uppföras under återstående delar av året. Svenska Bostäder kommer under året färdigställa ombyggnation av kv. Neglinge i Tensta, Trondheim i Husby och kv Pyramiden 13 på Södermalm. Totalt omfattar de cirka 220 lägenheter. Stadsholmen blir klar med kv. Katarinabacken på Södermalm. Även Snabba Hus i Västberga färdigställs. Under året bedöms det första projektet i Stockholmshusen påbörjas vilket är kv Ledinge i Tensta. Stockholmshem färdigställde kv. Tygeln/f.d. Grimman på Södermalm och Golvläggaren i Liljeholmen under våren. Bjällerkransen i Västertorp blir ett boende för SHIS och beräknas bli klart i slutet av Även Golvläggaren i Liljeholmen, två projekt i Solberga samt Töfsingdalen i Norra Djurgårdsstaden kommer att färdigställas. Total omfattar de nästan 1000 lgh. Ytterligare två konverteringsprojekt kommer färdigställas och de omfattar cirka 380 lgh. AB Familjebostäder håller på att färdigställa Rinkebystråket som innebär en omdaning av området till ett kommersiellt stråk. Kring stråket har bolaget bidragit till en etablering av verksamheter som tillför ytterligare arbetsplatser i området. Under året kommer två projekt i Älvsjö och ett i Tallkrogen att byggstartas. AB Familjebostäder har nästan 900 planerade bostäder i större projekt i Älvsjö. SISAB och Stockholm Parkering bedömer att investeringsvolymen för 2016 kommer att överskrida budget. Orsaken till SISAB:s Ekonomisk och finansiell analys

101 Tjänsteutlåtande Sida 77 (150) avvikelse är ökande beställningsvolymer från utbildningsnämnden och tillkommande paviljonger som inte budgeterats. Stockholm Parkering förvärvar Arenagaraget till en högre köpeskilling än vad som budgeterats vilket är den huvudsakliga orsaken till ökade investeringsvolymer. Bolaget planerar också för två stora projekt, två större parkeringsanläggningar i Hagastaden och i Norra Djurgårdsstaden vilka sammantaget bedöms omfatta investeringar om 1,3 mdkr. Stockholms Hamnar och Stockholm Vatten indikerar lägre investeringsvolymer vilket beror på förskjutningar i främst de stora projekten SFA samt Norvik. Två av stadens största projekt färdigställs under av Stockholms Hamnar 2016 och har tagits i drift under sommaren Det största är ombyggnaden av Värtapiren som ger Stockholm en moderniserad hamn med fler kajlägen och en helt ny terminalbyggnad. Det andra projektet är ombyggnaden av hamnanläggningen i Kapellskär, Norrtälje. Båda anläggningarna har färdigställts inom tidplan och bedöms kunna avslutas inom planerad budget. Stockholm Vatten och Avfall planerar att ta fram ett reviderat genomförandebeslut för bolagets genom tiderna största projekt, Stockholms framtida avloppsrening (SFA) till årsskiftet 2016/201. Projektets budgetram och tidplan revideras på grund av en ökad komplexitet och förändrad omfattning. Detta kommer innebära en betydande påverkan på genomförandet både avseende tidplan och projektbudget. Under året kommer även ett genomförandebeslut avseende en avfallssorteringsanläggning i Högdalen att beredas. Stockholms Hamnar färdigställer Värtapiren och Kapellskär som tagits i drift under sommaren. De är bolagets genom tiderna största projekt och omfattar 3,8 mdkr varav cirka 470 mnkr investeras under Därutöver har bolaget startat utvecklingen av en hamn i Norvik där det under året kommer investeras över 200 mnkr. Finansiell verksamhet Kommunkoncernens lånebehov tillgodoses genom en central upplåning. All extern lånefinansiering och placering hanteras centralt av Stockholms stads internbank. Internbanken har till uppgift att stödja kärnverksamheten och tillvarata skalfördelarna i den finansiella hanteringen. Detta uppnås bland annat genom ett gemensamt koncernkontosystem, som möjliggör att alla flöden nettas innan kommunen behöver vända sig mot den finansiella Ekonomisk och finansiell analys

102 Tjänsteutlåtande Sida 78 (150) marknaden. På så sätt underlättas administrationen av de interna flödena samtidigt som det ger lägre totala finansieringskostnader. Kommunkoncernen har en mycket hög kreditvärdighet, så kallad rating. Ratingen ska återspegla kommunkoncernens förmåga att infria sina betalningsåtaganden och finansiella skyldigheter på kort respektive lång sikt. Kreditbedömningen utförs av kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor s som ger kommunkoncernen Stockholms stad högsta möjliga betyg för både den korta och långa upplåningen, A-1+ respektive AAA. Rating uppdateras halvårsvis och bekräftades den 20 maj För investerare innebär denna rating att det är förknippat med mycket låg risk att låna ut pengar till Stockholms stad. Detta möjliggör att kommunkoncernen erhåller fortsatt förmånliga lånevillkor. Kommunkoncernens upplåning Kommunkoncernen Stockholms stad hade den 31 augusti 2016 en extern skuldportfölj om ,2 mnkr (33 335,8). Den externa skuldportföljen har sedan årsskiftet ökat med 2 434,3 mnkr. Ökningen i skuldportföljen beror på en fortsatt hög investeringsnivå i kommunkoncernen. Investeringarna består främst av byggnation av bostäder och skolor, samt infrastrukturprojekt. Nettoskuldportföljen, d.v.s. bruttoskuld minus placeringar, var för kommunkoncernen ,8 mnkr (31 628,7). Skuldförvaltningen sker i en extern skuldportfölj där upplåning begränsas till en maximal löptid för hela skuldportföljen. Kommunkoncernen hanterar skuldförvaltningen effektivt inom de ramar som finns i enlighet med fastställd finanspolicy. För att bland annat uppnå detta lånar Stockholms stad med både fast och rörlig ränta på inhemsk och internationell lånemarknad. Stockholms stad arbetar även aktivt med att hantera förfallostrukturen och samarbetar med många olika motparter, vilket medför minskad refinansieringsrisk. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 1 år >1-2 år >2-3 år >3-4 år >4-5 år >5-6år >6-7år >7-8år >8-9år >9-10år >10år Ekonomisk och finansiell analys Andel låneförfall per 31 augusti 2016

103 Tjänsteutlåtande Sida 79 (150) Valuta- och räntederivat uppgår per den 31 augusti till ett sammanlagt nominellt belopp brutto om ,0 mnkr efter säkrad kurs. Enligt finanspolicyn får derivat ingås för att hantera uppkommen ränte- och valutarisk. Samtliga derivatinstrument utestående på balansdagen är säkringsinstrument med syfte att säkra ränte- och valutarisk för kommunkoncernens skuldportfölj. Den delen av externa skuldportföljen som är i utländsk valuta, 16,8 procent, är genom derivat omvandlade till SEK. Det ger en förutsägbarhet avseende valutarisk och räntekostnader, som bland annat underlättar för kommunkoncernens verksamhetsplanering. I analys av upplåningen används, om inte annat anges, belopp inklusive säkring med derivat i linje med säkringsredovisning. Utestående derivat omfattar swappar och terminer. Den genomsnittliga räntan för kommunkoncernens externa skuldportfölj uppgår för perioden 2016 till 1,2 procent och årets räntekostnad för den externa skuldportföljen är 321,7 mnkr. Den genomsnittliga räntebindningstiden för den externa skuldportföljen per den 31 augusti är 2,6 år. Grunden för en god låneplanering är bra prognoser över koncernens kassaflöden. Bolagen och de största investerande nämnderna i kommunkoncernen upprättar både kortsiktiga och mer långsiktiga prognoser över sina kassaflöden. Dessa prognoser är en förutsättning för att kunna se till att upplåning och placering sker på lämpliga räntenivåer och löptider. Kommunkoncernen lånar i huvudsak genom olika marknadsprogram direkt på den finansiella marknaden. Det sker genom att Stockholms stad ger ut certifikat (korta lån) och obligationer (långa lån). Utöver lån via marknadsprogrammen sker upplåning hos Europeiska Investeringsbanken (EIB) och Nordiska Investeringsbanken (NIB). Utnyttjade nominella belopp per den 31 augusti anges i nedan tabell. Ekonomisk och finansiell analys Marknadsprogram Rambelopp, lokal valuta Utnyttjat, lokal valuta Utnyttjat SEK miljoner Kommuncertifikat, KC, miljoner SEK Euro commercial paper, ECP, miljoner USD Medium term note, MTN, miljoner SEK Euro medium term note,

104 Tjänsteutlåtande Sida 80 (150) EMTN, miljoner EUR Övriga låneprogram Europeiska investeringsbanken, EIB, miljoner SEK Nordiska investeringsbanken, NIB, miljoner SEK Kommunkoncernen har extra betalningsberedskap i form av en checkräkningskredit om mnkr samt ett kreditlöfte i form av ett syndikerat lån om mnkr. Finanspolicyn sätter ramarna Finanspolicyn anger mål och riktlinjer för finansverksamheten inom kommunkoncernen samt identifierar de finansiella risker som kommunkoncernen är exponerad för och hur de ska hanteras. Risker förenade med stadens finansiella verksamhet hänför sig huvudsakligen till kredit- och marknadsrisk. Det finns även andra risker såsom likviditetsrisk, finansieringsrisk och operativa risker. Kreditrisk är risken för att en motpart inte kan uppfylla sina betalningsförpliktelser gentemot kommunkoncernen. Kreditrisken mäts som kreditvärde per motpart eller instrument. Marknadsrisk definieras som risken för att förändringar av räntor, växelkurser och priser leder till en ofördelaktig förändring av värdet av tillgångar och skulder. Ränterisk uttrycks som målduration med ett tillåtet avvikelseintervall och en definierad ränteförfallostruktur. Finansieringsrisken är risken att vid kapitalförfall inte kunna återfinansiera förfallet eller endast lyckas låna till kraftigt ökade kostnader. Finansieringsrisken hanteras genom att kapitalförfallen, i möjligaste mån utifrån marknadsförutsättningar, sprids över tiden och genom en definierad kapitalförfalloprofil. För att minimera risken för oförutsett högre räntekostnader, orsakade av ränte- och valutaförändringar under löptiden för ingående lån i skuldportföljen, får Stockholms stad använda derivat. Stockholms stad har valt att ha en sammanhållen central finansfunktion, internbanken, som hanterar de aggregerade riskerna, säkerställande av finansiering, likviditetshantering, bankrelationerna etcetera. En central hantering innebär även en minskad finansiell risk avseende ränterisk, finansieringsrisk, kreditrisk, operativ risk med flera och möjliggör för en bättre intern kontroll. Ekonomisk och finansiell analys Riskerna följs upp löpande av en riskkontrollfunktion och rapporteras till kommunstyrelsen.

105 Tjänsteutlåtande Sida 81 (150) Om staden Periodens resultat Periodens resultat för staden uppgår till mnkr (2 678). Realisationsvinster och försäljning av exploateringsfastigheter utgör den största delen av resultatet, mnkr. Försäljning av exploateringsfastigheter har skett främst i Hagastaden, Globenområdet och Liljeholmen. En beräknad sämre skatteunderlagsutveckling ger en negativ påverkan på resultatet för slutavräkning år 2015 och Det generella statsbidrag som staden erhöll 2015 periodiserades till 2016 och påverkar resultatet positivt. Stadens verksamheter prognostiserar ett överskott med drygt 300 mnkr, varav knappt 60 mnkr avser stadsdelsnämnderna. Resultatet justerat enligt kommunallagens krav på en ekonomi i balans, visar att staden uppfyller kravet då resultatet är positivt, och uppgår till mnkr (2 356). Enligt stadens finansieringsstrategi ska vinster vid försäljning av exploateringsområden finansiera exploateringsverksamheten. Resultatet, när dessa vinster avräknats uppgår till mnkr. Den budgeterade utdelningen om totalt 1,0 mdkr från Stockholms Stadshus AB kan genom beslut av kommunfullmäktige i samband med tertialrapport 2, helt eller delvis, återredovisas till Stockholms Stadshus AB. I samband med tertialrapport 2 återredovisas 500 mnkr av den budgeterade utdelningen från Stockholms Stadshus AB. Resultat per den 31 augusti, mnkr Resultat förändring eget kapital Periodens balanskravsresultat* Periodens resultat exklusive vinster från försäljning av exploateringsområden *Korrigering av periodens balanskravsresultat år är gjord enligt förändrad tolkning av lagtexten. Resultat per den 31 december, mnkr Resultat förändring eget kapital Ekonomisk och finansiell analys

106 Tjänsteutlåtande Sida 82 (150) Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter uppgår till mnkr (6 618), vilket är en ökning med mnkr eller 17,1 procent jämfört med föregående år. Det är framförallt bidrag för flyktingmottagande från Migrationsverket som ökat kraftigt med cirka 970 mnkr. Även intäkterna för barnomsorgsavgifterna har ökat då inkomsttaket för maxtaxan indexreglerats 2016 medan statsbidraget för maxtaxan som en följd har minskat. Felparkeringsavgifterna har minskat jämfört med motsvarande period föregående år medan intäkterna för parkeringsavgifter ökat. Intäkter från hyror och tomträttsavgälder har ökat med 2,9 procent. Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader, exklusive avskrivningar, uppgår till mnkr (30 914), vilket är en ökning med mnkr eller 8,3 procent (5,3). Befolkningsökningen har avtagit men är fortsatt hög, drygt personer det senaste året (juni 2015 juni 2016). En fortsatt låg inflation, 1,1 procent jämfört med augusti 2015, har hållit tillbaka kostnadsökningarna. Nedan beskrivs några större kostnadsposter. Bidrag och transfereringar Kostnaden för bidrag och transfereringar uppgår till mnkr (1 451), en ökning på 4,7 procent jämfört med föregående år. Ekonomiskt bistånd fortsätter att minska och uppgår till 588 mnkr (631). Antal biståndshushåll har i ett tolvmånadersperspektiv minskat med 8,2 procent. Av de vuxna biståndstagarna i juli var 44 procent arbetslösa (45). Övriga bidrag har ökat främst beroende på bidrag till genomförandet av Eurovision Song Contest. Externa utförare Kostnaderna för externa utförare uppgår till mnkr (11 400) en kostnadsökning med 7,1 procent (3,5), det vill säga en högre ökningstakt. För verksamhetsområdet äldreomsorg och övrig utbildning utförs över 60 procent av verksamheten av externa entreprenörer och för verksamhetsområdena omsorg om funktionshindrade, utbildning gymnasieskolan och infrastruktur är hälften eller mer än hälften av verksamheten utlagd på entreprenad. I förhållande till föregående år har andelen verksamhet utförd av extern utförare minskat något avseende äldreomsorg. Över en tredjedel av stadens totala kostnader utgörs av entreprenadkostnader. Ekonomisk och finansiell analys Konsultkostnader Kostnaderna för konsulter uppgår till 611 mnkr (528) en ökning med 83 mnkr eller 15,8 procent. Det är främst kostnaderna för

107 Tjänsteutlåtande Sida 83 (150) administrativa konsulter, arkitekter och handledningskonsulter som ökat bland annat beroende på ökat byggande. Personalkostnader Personalkostnaderna har hittills 2016 ökat med 8,7 procent. Antalet helårsarbetare har under året ökat med stycken eller 5,5 procent. Den stora ökningen av helårsarbetare är hänförlig till återtagen verksamhet från externa utförare samt ökad verksamhet. Den genomsnittliga löneökningen hittills uppgått till 2,3 procent. Premien för avtalsgruppsjukförsäkringen, som ingår i personalkostnaderna, har utgått 2016 liksom 2015 på grund av positiv avkastning på förvaltat kapital. Kvarvarande sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga har tagits bort från och med juni månad. Procentuellt sett har verksamhetsområdet individ och familjeomsorg ökat mest. Flyktingmottagandet har inneburit ökade personalkostnader vilka kompenserats med statsbidrag. Verksamhetsområdet äldreomsorg har ökat beroende på återtagen verksamhet. Inom administrationen ökar personalkostnaderna bland annat på satsning på överförmyndarverksamhet. Inom utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnomsorg har personalkostnaderna stigit till följd av ett ökat barnantal. Sjuklönekostnaden har det första halvåret ökat med 8,9 procent. Motsvarande ökning vid halvårsskiftet 2015 var 12 procent, d v s ökningstakten har avtagit. Den genomsnittliga korttidssjukfrånvaron minskade första kvartalet 2016 i jämförelse med motsvarande period 2015, men ökade åter det andra kvartalet. Jämförelsestörande poster För perioden uppgår jämförelsestörande intäkter till mnkr (861) och jämförelsestörande kostnader till 328 mnkr (207). Intäkterna avser försäljningar av exploateringsområden och fastigheter varav exploateringsintäkterna uppgår till mnkr och reavinster till 242 mnkr. Jämförelsestörande kostnader består av försålda exploateringsfastigheters bokförda värde, som kostnadsförs vid försäljning, 129 mnkr (10). Förbrukning av inteckning av eget kapital gjord i bokslut 2014, redovisas som jämförelsestörande och uppgår sammanlagt till 177 mnkr. Medlen har använts till ITkostnader bland annat till utveckling av skolplattform. Ekonomisk och finansiell analys Avskrivningar Periodens avskrivningar inklusive utrangeringar uppgår till 760 mnkr (818), en minskning med 58 mnkr. De planenliga avskrivningarna har ökat med 15,1 procent beroende på en ökad

108 Tjänsteutlåtande Sida 84 (150) investeringsvolym de senare åren. Under 2015 utrangerades hittills nedlagt i Samverkanscentralen, en kostnad på 160 mnkr, vilket gör att avskrivningarna totalt har minskat jämfört med samma period Genomförande av komponentavskrivningar från och med 2015 har inneburit att planerat underhåll flyttats från resultaträkningen till investeringsverksamheten. Detta ger över tid en ökning av avskrivningarna, medan underhållskostnaderna från och med 2015 minskat i resultaträkningen. Skatter, statsbidrag och utjämning Periodens skatteintäkter uppgår till mnkr (26 894) vilket är en ökning med 7,6 procent. En höjning av skattesatsen med 22 öre har gett ökade skatteintäkter med drygt 350 mnkr. Slutavräkningarna för 2015 och 2016 beräknas bli lägre än budgeterat på grund av ett lägre taxeringsutfall än prognostiserat och påverkar utfallet negativt med 215 mnkr. Nettot för generella statsbidrag och utjämning uppgår till mnkr (-968) en kostnadsökning med 739 mnkr. Från och med 2016 har utjämningsgraden avseende inkomstutjämningen höjts från 60 till 85 procent av den länsvisa skattesatsen i intervallet mellan 115 och 125 procent av medelskattekraften, vilket näst intill inneburit en fördubbling för Stockholms del. Förändringen är kombinerad med ett införandebidrag för att mildra effekterna av förändringen. Periodens införandebidrag uppgår till 230 mnkr. År 2015 utgick ett generellt statsbidrag för insatser för flyktingmottagande. Bidraget har periodiserats till 2016 och påverkar perioden med 224 mnkr. Finansiella intäkter och kostnader Det finansiella resultatet inkluderar räntenettot för staden samt övriga finansiella intäkter och kostnader. Stadens finansiella resultat uppgår till mnkr (1 212), varav aktieutdelning från utdelning från Stockholms Stadshus AB till mnkr (1 000). Ekonomisk och finansiell analys Räntenettot för staden är positivt och uppgår till 198 mnkr (277). Staden hanterar bolagskoncernens upplåning mot ränta inklusive omkostnadsersättning. Det låga ränteläget har inneburit minskade räntekostnader trots en ökad låneskuld. Eftersom bolagens ränteersättning till staden följer nivån på räntekostnaderna har även stadens ränteintäkter minskat. Under posten finansiella intäkter och kostnader redovisas även periodens kostnad för värdesäkring av pensionsskulden som uppgår till 81 mnkr (52 mnkr).

109 Tjänsteutlåtande Sida 85 (150) Balansräkning Stadens balansomslutning har ökat med 239 mnkr till mnkr ( ), vilket innebär en betydligt lägre förändring än under senare år. Staden administrerar upplåning och placering för stadens bolag. Balansomslutningen påverkas normalt sett främst av förändringar i bolagens upplåning. Nettofordran på bolagen har ökat med mnkr men den största förändringen påverkar stadens skuldsida. Bolag som tidigare har bidragit med likvida medel, haft en fordran på staden, har minskat sin fordran. Staden ersätter detta med externa lån och därmed påverkas inte balansomslutningen. Likvida medel på mnkr har ersatts av en checkräkningskredit på 339 mnkr. Tillgångar Anläggningstillgångarna har ökat med mnkr och uppgår till mnkr (68 942). Materiella anläggningstillgångar har ökat medan de finansiella är i stort sett oförändrade. Investeringarna uppgår till 3 mdkr, av- och nedskrivningar till 0,8 mdkr och det bokförda värdet vid försäljningar till 0,2 mdkr. Investeringsvolymen är mer än 600 mnkr högre än vid samma period föregående år. Dominerande investeringsprojekt under perioden har på infrastruktursidan varit Slussen, Värtapiren och underhåll Sergels torg. Inom bostadsbyggande drar Hagastaden mest resurser. En omklassificering har gjorts under perioden av exploateringsfastigheter med 537 mnkr från anläggnings- till omsättningstillgångar på grund av förändrad bedömning av vad som kommer att säljas. Investeringsinkomster i form av avgifter och bidrag bruttoredovisas vid aktiveringen, så att inkomsterna skuldförs och intäktsredovisas i takt med en anläggnings förbrukning. Dessa investeringsinkomster uppgår för perioden till 46 mnkr (24). Omsättningstillgångar Omsättningstillgångarna har minskat med mnkr och uppgår till mnkr (64 485). Den största förändringen är att staden vid balanstillfället hade utnyttjat sin checkkredit medan likvida medel vid årsskiftet uppgick till mnkr. De likvida tillgångarna parerar upplåningsbehov och nivån påverkas av aktuell ränta. Stadens fordran på bolagen har under året ökat med 397 mnkr. Exploateringsfastigheter som avses att säljas har ökat till mnkr (1 460). Ekonomisk och finansiell analys Eget kapital och skulder Det egna kapitalet har ökat med mnkr till mnkr (62 756). I bokslut 2014 intecknades eget kapital för kommande

110 Tjänsteutlåtande Sida 86 (150) satsningar. 177 mnkr av ingående värde, mnkr, har förbrukats under perioden. Medlen har använts till IT-satsningar varav den beloppsmässigt största är skolplattformen. Långfristiga skulder har ökat med mnkr till mnkr (27 676). Främst reverslån har tagits upp för att möta bolagens ökade lånebehov. Lån, som förfaller till betalning inom ett år klassificeras som kortfristiga lån. (Se avsnittet om finanspolicy för en närmare analys.) Långfristigt lån avseende Stockholms stads åtagande i projektet avseende strömförsörjning, Stockholms Ström har överförts till övriga avsättningar då osäkerhet råder om tidpunkter för utbetalning. Kortfristiga skulder har minskat med mnkr till mnkr (30 431). Stadens koncernbolag har checkräkningskrediter gentemot staden. Då dessa har ett positivt saldo uppstår en kortfristig skuld för staden. Denna skuld har under perioden minskat med 4363 mnkr. Kortfristiga certifikatlån och leverantörskulder bidrar till minskningen. Soliditet Soliditeten visar det egna kapitalet i förhållande till balansomslutningen. Måttet redovisas inklusive stadens ansvarsförbindelse för pensionsåtaganden. Soliditeten per den 31 augusti 2016 uppgår till 36,8 procent (34). Förändringen påverkas av årets resultat. Eget kapital uppgår till mnkr, vilket motsvarar cirka kr per invånare (inklusive ansvarsförbindelse kronor). Pensioner Pensionsskulden inklusive särskild löneskatt redovisas i balansräkningen med totalt mnkr. Pensionsavsättningarna har under perioden ökat med 184 mnkr. Från och med 2015 redovisas latent efterlevandepension i skulden. Beräkningen bygger på Sveriges Kommuner och Landstings riktlinjer, RIPS07. Grunden för beräkningar är pensionsavtalet KAP-KL. Avtalet har år 2014 för anställda födda 1986 och senare ersatts av ett nytt avtal AKAP-KL. Det nya avtalets effekt på pensionsavgifterna är hittills marginella. Ekonomisk och finansiell analys Pensionsskulden intjänad till och med 1997 utgör en ansvarsförbindelse och uppgår till mnkr inklusive särskild löneskatt (17 792). Redovisningen, av denna del av pensionsskulden som ansvarsförbindelse, sker enligt den så kallade blandmodellen. Denna innebär att en del av stadens skulder inte redovisas i balansräkningen, som därmed visar en mer positiv bild av den

111 Tjänsteutlåtande Sida 87 (150) ekonomiska ställningen. Även för ansvarsförbindelsen ingår från och med 2015 latent efterlevandepension. En fortsatt minskning av ansvarsförbindelsen enligt tidigare trend är att vänta. Reviderade riktlinjer för beräkning av pensionsskulden är beslutade. De beräknas tillämpas från och med Den upplupna pensionsavgiften och upplupen löneskatt redovisas som kortfristig skuld och uppgår sammanlagt till 643 mnkr. Leasingavtal Värdet för stadens framtida åtagande för operationell leasing uppgår i tertialbokslutet 2016 till mnkr, varav 66 procent (4 279 mnkr) avser avtal med stadens bolag. I stort sett alla leasingavtal avser hyresavtal för lokaler. Avtalen med externa hyresvärdar är spridda över ett stort antal hyresvärdar, varför risken bedöms som låg. Endast ej uppsägningsbara leasingavtal med en avtalstid som överstiger tre år redovisas. Avtalen med Skolfastigheter i Stockholm AB är uppsägningsbara och ingår ej i redovisningen. Avtalen med Micasa Fastigheter i Stockholm AB är uppsägningsbara, men till en väsentlig kostnad för staden varför det bedömts att de ska ingå i redovisningen. Leasingavtalen för stadens IT-leverantör ingår inte, då de inte uppfyller villkoren, men utgör en stor kostnad för staden, 403 mnkr för perioden. Försäljningar Stadens försäljningsinkomster uppgår under perioden till mnkr vilket innebär en realisationsvinst netto för staden på mnkr. Försäljningarna är främst kopplade till exploatering. De största objekten är i Hagastaden, Globenområdet och i Liljeholmen. Av övriga fastighetsförsäljningar avser ett friköp i Riksby den största delen. Lag om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag Lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag innehåller en möjlighet för staden att via en särskild efterutdelning finansiera projekt inom ramen för stadens bostadsförsörjningsansvar, inom vilka åtgärder som främjar integration och social sammanhållning genomförs. Staden har under åren erhållit efterutdelning om sammanlagt mnkr för ändamålet. Utdelningen har öronmärkts för projekt i prioriterade områden i ytterstaden. Under perioden har förbrukats 231 mnkr. Ekonomisk och finansiell analys Ansvars och borgensförbindelser Stadens åtagande avseende borgen och ansvarsförbindelser uppgår till 434 mnkr, en minskning med 196 mnkr. Minskningen beror på att Stockholms Kooperativa Bostadsförening, SKB har löst in sina lån i april. Föreningen har valt en annan finansieringsform som inte

112 Tjänsteutlåtande Sida 88 (150) utnyttjar stadens borgensåtagande för lån. Borgensåtagandet avser dels ideella föreningar dels stiftelser eller bolag. Staden har även gått i borgen för en liten del pensionsutfästelser för stadens majoritetsägda bolag samt till vissa stiftelser. Större delen av dessa pensionsutfästelser har bortförsäkrats till S:t Erik Livförsäkring AB. Den samlade risken för stadens borgensåtagande bedöms som låg. Kassaflödesanalys Summan av periodens kassaflöde är negativt och uppgår till mnkr. De likvida tillgångarna parerar upplåningsbehov och nivån påverkas av aktuell ränta. Kassaflödet varierar efter bedömt behov av likvida tillgångar. Vid balanstillfället hade staden utnyttjat sin checkräkningskredit. Kassaflödet från verksamheten består av periodens resultat exklusive realisationsvinster/förluster och återläggning av ej likvidpåverkande poster i form av avskrivningar, avsättningar med mera. Från verksamheten uppgår kassaflödet till mnkr (1 936). Ett högre resultat 2016 ger ett ökat kassaflöde från verksamheten. Kassaflödet från förändringen av kortfristiga fordringar/skulder samt lager beror främst på förändringar i fordringar/skulder gentemot stadens bolag. Den totala förändringen är negativ för perioden, mnkr varav en högre nettofordran på bolagen utgör mnkr. Bolagen har genomfört stora investeringar under året vilket ökat behovet av upplåning. Minskade kortfristiga lån och leverantörsskulder påverkar även förändringen. Kassaflödet från stadens investeringsverksamhet är negativt, -628 mnkr, beroende på en hög investeringsvolym på 3 mdkr. Försäljning av exploateringsfastigheter har hållit nere det negativa kassaflödet. Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur påverkar flödet med -216 mnkr. Staden har ökat sina långfristiga skulder för att täcka lånebehovet för bolagen, netto mnkr. Stadens räntebärande nettotillgångar är i stort sett oförändrade. Ekonomisk och finansiell analys Investeringar i staden Stadens investeringsutgifter hittills 2016 uppgår till mnkr vilket är 639 mnkr högre än motsvarande period föregående år. Investeringsinkomsten för perioden uppgår till 46 (24) mnkr. Ett antal stora investeringsprojekt pågår, varav de största under perioden har varit Slussen, Hagastaden, Värtapiren och Sergels torg.

113 Tjänsteutlåtande Sida 89 (150) Stadens satsning på bostadsbyggande fortgår. Ungefär halva investeringsvolymen avser investeringar som genomförs i syfte att uppnå kommunfullmäktiges mål om ett högt bostadsbyggande. Cirka en tredjedel av stadens investeringsvolym avser investeringar i infrastruktur. Stadens största infrastrukturprojekt är rivning och nyanläggning av Slussen. Renoveringen av Sergels torgs tätskikt och flera reinvesteringsprogram med syfte att säkerställa funktionen i stadens infrastruktur pågår. Av stadens investeringsvolym utgörs cirka procent av reinvesteringar. Inom ramen för stadens satsning på cykel, den så kallade cykelmiljarden, genomförs infrastrukturåtgärder på cykelvägnätet. Projektet omfattar de mest prioriterade åtgärderna på pendlingsstråken. I följande tabell redovisas ett antal större projekt med genomförandebeslut som pågått under året (nettoutgifter, mnkr). Projektnamn Avser Budget 2016 Utfall per 0831 Diff. Hagastaden Bostäder 454,4 304,8 149,6 Värtapiren Bostäder 148,2 215,0-66,8 Albano Bostäder 67,4 62,2 5,2 Hjorthagen, Brofästet Bostäder 68,9 55,0 13,9 Hamnpåfarten Bostäder 62,9 35,4 27,5 Rosenlundsparken Bostäder 42,1 32,1 10,0 Bryggvägen Bostäder 41,2 31,2 10,0 Hjorthagen, Västra Bostäder 74,2 26,7 47,5 Futharken 3 - Åkeshovs sim- och idrottshall Idrott 212,0 82,8 129,2 Slussen Infrastruktur 690,5 349,5 341,0 Sergels torg, Tätskikt inkl Spårväg City Infrastruktur 257,0 160,4 96,6 Västberga allé, byte av broar Infrastruktur 83,0 87,8-4,8 Cykelplan, Utbyggnad av pendlingsstråk Infrastruktur 212,1 40,1 172,0 Gasverket Kommersiella lokaler 132,6 77,9 54,7 Investeringsutgifternas avvikelse jämfört med budget beror i många fall på tidsförskjutning av investeringsprojekten, vars genomförandetid sträcker sig över flera kalenderår. Projektens utfall kommer att kunna mätas först i samband med avslut och slutredovisning. Ekonomisk och finansiell analys

114 Tjänsteutlåtande Sida 90 (150) Medfinansiering För att kunna genomföra angelägna satsningar på väg- och spårtrafiken i Stockholm är staden medfinansiär i ett antal stora statliga infrastrukturprojekt. Staden har under perioden betalat ut 217 mnkr i medfinansiering till de statliga infrastrukturprojekten Citybanan, medfinansiering av utbyggnad av tunnelbanan och åtgärder i Nationalstadsparken. Av utbetalningarna avser den största delen, 120 mnkr, tunnelbaneutbyggnad. För närvarande pågår nya förhandlingar för ytterligare infrastrukturprojekt inom ramen för den så kallade Sverigeförhandlingen. Transparensdirektivet Lagen om insyn i vissa finansiella förbindelser med mera ställer vissa krav på redovisning i offentliga företag, genom krav på öppen och separat redovisning. Syftet med lagen är att implementera EUkommissionens direktiv 08/723/EEG i svensk lag (transparensdirektivet) för att motverka otillbörlig konkurrens. Lagen omfattar offentliga företag där staten, kommuner eller landsting har ett direkt eller indirekt dominerande inflytande genom ägande, finansiell medverkan eller genom de regler som gäller för företaget. Även ekonomisk eller kommersiell verksamhet som drivs i förvaltningsform kan omfattas av begreppet. Enligt lagen ska offentliga företag som har en årlig nettoomsättning överstigande 40 miljoner euro under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren tillämpa bestämmelserna om öppen redovisning. De bolag som omfattas av direktivet och uppgiftsskyldigheten är Stockholms Hamn AB, AB STOKAB och Stockholms Stads Parkerings AB. Inom staden bedrivs ekonomisk verksamhet av enheten för redovisning och finansstrategi, stadsledningskontorets finansavdelning. All upp- och utlåning till stadens bolag sker genom denna enhet. Samtliga bolag erbjuds upplåning och placering med villkor motsvarande kommunkoncernens externa finansieringskostnad med utrymme för eventuell omkostnadsersättning. Inga kapitaltillskott, amorteringsfria lån eller förlustbidrag lämnas. Ekonomisk och finansiell analys Begränsningar avdrag för koncerninterna räntor Riksdagen beslutade i slutet av år 2012 om ytterligare begränsningar för avdrag för koncerninterna räntor i huvudsyfte att förhindra kapitalflykt till utlandet med skatteplanering. Skatteverket har därefter kommit ut med skriftliga ställningstaganden med sina bedömningar av hur begränsningarna ska tolkas. Stockholms stad och bolagskoncernen har sedan beslutet togs år 2012 sökt besked

115 Tjänsteutlåtande Sida 91 (150) hur stadens bolag ska förhålla sig till Skatteverkets tolkningar. Skatteverket har i mars 2015 inkommit med svar gällande avdrag på koncerninterna lån inkomstår 2014 för två av koncernens bolag. Av svaret framgår att Skatteverket anser att stadens bolag inte har rätt till avdrag för ränteutgifter på lån från ägaren Stockholms stad. I bolagkoncernens bokslut för 2014 och 2015 har räntekostnaderna bedömts vara fullt avdragsgilla. Stadens bolag har i likhet med tidigare år yrkat för räntekostnaderna i föregående års deklaration som avser inkomståret En dialog pågår nu med Skatteverket och berörda bolag sedan december 2015 angående deklarationerna. Ett slutligt ställningstagande från Skatteverket inväntas under hösten. Uppföljning av resultatbudget och resultatprognos Resultatprognos I budget 2016 har förutsatts att inga nämnder begär tilläggsanslag för den löpande verksamheten under året. Helårsprognosen för 2016 års resultat jämfört med budget visar efter tillstyrkta budgetjusteringar och övriga korrigeringar ett överskott på mnkr. Ekonomisk och finansiell analys

116 Tjänsteutlåtande Sida 92 (150) Resultatprognos Prognostiserad avvikelse redovisas före resultatdispositioner. Avvikelser Budget - prognos helårsutfall Budget T Prognos Avvikelse mnkr efter SLK s justeringar Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader (-) Avskrivningar (-) Central medelsreserv (-) Oförutsedda behov Prestationsreserv Anslag pensioner/arbetsgivaravgifter (-) Disposition av eget kapital Verksamhetens nettokostnader Skatter Begravningsavgift Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Regleringspost Införandebidrag Fastighetsavgift LSS-utjämning Finansiellt resultat exklusive utdelning Utdelning Stockholm Stadshus AB Utdelning AB Fortum Värme Holding Realisationsvinster Disposition/avsättning begravningsfond Summa finansiering nettokostnader Avvikelse året Uppföljning av nämndernas budget och prognos Nämnderna prognostiserar efter tillstyrkta budgetjusteringar och övriga korrigeringar ett överskott jämfört med budget med 261 mnkr. Efter överföring av resultatenheternas resultat prognostiseras ett överskott på 301 mnkr. Ekonomisk och finansiell analys

117 Tjänsteutlåtande Sida 93 (150) Mnkr KS Budget Prognos på Avvikelse Avvikelse Prognos efter SLK:s årsutfall efter före resultat- efter resultat- avvikelse justeringar SLK:s korrigering dispositioner dispositioner Investeringsplan Kommunstyrelsen Revisorskollegiet Servicenämnden Valnämnden Stadsdelsnämnderna Arbetsmarknadsnämnden Exploateringsnämnden Fastighetsnämnden Idrottsnämnden Kulturnämnden: kulturförvaltningen Kulturnämnden: stadsarkivet Kyrkogårdsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Socialnämnden Stadsbyggnadsnämnden Trafiknämnden Utbildningsnämnden Äldrenämnden Överförmyndarnämnden Summa nämnder Mnkr KS budget Bokfört Prognos på Avvikelse före Avvikelse efter Prognos efter SLK s för årsutfall efter resultat- resultat- avvikelse justeringar perioden SLK:s korrigering dispositioner dispositioner Investeringsplan Stadsdelsnämnd Rinkeby-Kista Stadsdelsnämnd Spånga-Tensta Stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby Stadsdelsnämnd Bromma Stadsdelsnämnd Kungsholmen Stadsdelsnämnd Norrmalm Stadsdelsnämnd Östermalm Stadsdelsnämnd Södermalm Stadsdelsnämnd Enskede-Årsta-Vantör Stadsdelsnämnd Skarpnäck Stadsdelsnämnd Farsta Stadsdelsnämnd Älvsjö Stadsdelsnämnd Hägersten-Liljeholmen Stadsdelsnämnd Skärholmen Summa stadsdelsnämnder Ekonomisk och finansiell analys

118 Tjänsteutlåtande Sida 94 (150) Stadsdelsnämndernas verksamheter Mnkr KS budget Bokfört Prognos på Avvikelse före Avvikelse efter efter SLK s för årsutfall efter resultat- resultatjusteringar perioden SLK:s korrigering dispositioner dispositioner Nämnd- och förvaltningsadministration Individ- och familjeomsorg varav socialpsyk iatri Stadsmiljöverksamhet avskrivningar internräntor Förskoleverksamhet Äldreomsorg Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Barn, kultur och fritid Arbetsmarknadsåtgärder Ekonomiskt bistånd varav handläggning Övrig verksamhet Summa verksamheter Ekonomisk och finansiell analys Beräknad överföring av resultatenheternas resultat till 2016 Nämndernas överförda överskott från 2015 till 2016 uppgick till 596 mnkr. I tertialrapport 2 har nämnderna beräknat överföra ett nettoöverskott på 555 mnkr till 2016, varav stadsdelsnämnderna 255 mnkr. Nedan kommenteras ekonomiska prognoser per verksamhetsområde. Vidare kommenteras de nämnder som prognostiserar större avvikelser än +/- 1 procent mot nämndens budget eller där det finns andra skäl för kommentarer. Nämnder som prognostiserar underskott uppmanas att vidta åtgärder för en ekonomi i balans inför bokslut Individ- och familjeomsorg inklusive socialpsykiatri Prognosen visar ett underskott på 72,3 mnkr efter resultatdispositioner, vilket motsvarar ca 3,7 procent av nettobudgeten. Sex stadsdelsnämnder prognostiserar överskott och sju stadsdelsnämnder prognostiserar underskott. Störst underskott prognostiserar Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsnämnd med 31,6 mnkr samt Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd med 24,8 mnkr. Underskotten beror främst på externa placeringar, både på institutioner och i familjehem och till kostnader för inhyrd personal samt till den utökning av personal som gjorts under året för att möta ett ökat antal ärenden. Vidare beskrivs ökade personalkostnader för myndighetsutövningen på grund av tillströmningen av ärenden främst under hösten inom verksamheten barn, och unga.

119 Tjänsteutlåtande Sida 95 (150) Stadsmiljöverksamhet Prognosen visar ett underskott på 1,0 mnkr efter resultatdispositioner, vilket motsvarar ca 0,5 procent av nettobudgeten. En stadsdelsnämnd prognostiserar överskott och en stadsdelsnämnd prognostiserar underskott, resterande stadsdelsnämnder prognostiserar ingen avvikelse mot budget. Störst underskott prognostiserar Kungsholmens stadsdelsnämnd med 2,0 mnkr. Underskottet beror på extrasatsningar i form av slyröjning, trädvård och fallunderlag i lekplatser. Förskola Prognosen visar ett överskott på 33,2 mnkr efter resultatdispositioner, vilket motsvarar ca 0,7 procent av nettobudgeten. 6 stadsdelsnämnder prognostiserar överskott och 3 stadsdelsnämnder prognostiserar underskott, resterande stadsdelsnämnder prognostiserar ingen avvikelse mot budget. Största överskott/underskott prognostiserar Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd med 18,3 mnkr samt Kungsholmen stadsdelsnämnd med 2,7 mnkr. Överskotten beror främst på lägre lokalkostnader, bland annat på grund av framflyttade startdatum för nyproducerade förskolor och underskotten lägre barnantal än prognostiserats. Äldreomsorg Prognosen visar ett underskott på 30,8 mnkr efter resultatdispositioner, vilket motsvarar 0,4 procent av nettobudgeten. Tre stadsdelsnämnder prognostiserar överskott och åtta stadsdelsnämnder prognostiserar underskott, resterande stadsdelsnämnder prognostiserar ingen avvikelse mot budget. Största överskottet prognostiserar stadsdelsnämnd Enskede-Årsta- Vantör med 21 mnkr och det största underskottet prognostiserar stadsdelsnämnd Farsta med 17 mnkr. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnds överskott beror främst på minskat vård och omsorgsbehov jämfört med budgeten. Farstas underskott beror främst på den omstrukturering som sker på Edös vård- och omsorgsboende och servicehus. Enligt den senaste beräkningen uppgår förlorade intäkter och merkostnader till cirka 10 mnkr. Ekonomisk och finansiell analys Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Prognosen visar ett underskott på 28,7 mnkr efter resultatdispositioner, vilket motsvarar cirka 0,8 procent av nettobudgeten. Fyra stadsdelsnämnder prognostiserar överskott och tio stadsdelsnämnder prognostiserar underskott. Störst underskott prognostiserar Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd med 9,1 mnkr samt Kungsholmen stadsdelsnämnd med 8,3 mnkr. Underskotten beror till stor del på skillnaden mellan nivåersättning från staden och den faktiska kostnaden för köp av platser i boende hos privata

120 Tjänsteutlåtande Sida 96 (150) utförare utanför LOV (Lagen om valfrihetssystem). Kostnaderna för bland annat ledsagarservice, hemtjänst och personlig assistans täcks inte fullt ut av det fasta anslaget. Nämndernas underskott beror primärt på en fortsatt ökad ärendemängd gällande insatser enligt SoL. Under perioden har det tillkommit ett flertal personer med stora omvårdnadsbehov vilket belastar det fasta anslaget. En kostnadsdrivande effekt för beställarenheten är att ett antal verksamheter som har varit upphandlade övergår i kommunal regi under året. Detta innebär ökade kostnader för beställarenheten då den avtalade kostnaden för dessa verksamheter understigit de schablonbelopp som förvaltningen erhållit. Barn, kultur och fritid Prognosen visar ett överskott på 12,3 mnkr efter resultatdispositioner, vilket motsvarar ca 0,3 procent av nettobudgeten. Sex stadsdelsnämnder prognostiserar överskott och två stadsdelsnämnder prognostiserar underskott.. Störst överskott prognostiserar Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsnämnd med 4,0 mnkr samt Norrmalms stadsdelsnämnd med 3,5 mnkr. Överskotten beror främst på att nämnderna är kostnadsmedvetna och arbetar effektivt, vilket resulterar i en god kvalitet i verksamheten med en lägre budgetförbrukning. Arbetsmarknadsåtgärder Prognosen visar ett underskott på 2,3 mnkr efter resultatdispositioner, vilket motsvarar ca 1,2 procent av nettobudgeten. Fem stadsdelsnämnder prognostiserar överskott och fem stadsdelsnämnder prognostiserar underskott. Resterande prognostiserar ingen avvikelse mot budget. Störst överskott prognostiserar Bromma och Farsta med 0,5 mnkr vardera. Störst underskott prognostiserar Rinkeby-Kista med 2,0 mnkr. Underskottet beror på att fler ungdomar erbjudits sommarjobb. Ekonomiskt bistånd Prognosen visar ett överskott på 18,5 mnkr efter resultatdispositioner, vilket motsvarar ca 1,6 procent av nettobudgeten. Tio stadsdelsnämnder prognostiserar överskott och två stadsdelsnämnder prognostiserar underskott. Resterande prognostiserar ingen avvikelse mot budget. Störst överskott prognostiserar Norrmalm med 4,5 mnkr och störst underskott prognostiserar Rinkeby-Kista med 3,0 mnkr. Underskottet beror främst på att intäktskravet inte nås. Ekonomisk och finansiell analys

121 Tjänsteutlåtande Sida 97 (150) Arbetsmarknadsnämnden Arbetsmarknadsnämnden prognostiserar ett överskott på 18,2 mnkr efter resultatdispositioner. Avvikelsen motsvarar 1,6 procent av nämndens driftbudget. Överskottet beror främst på lägre inköpskostnader för gymnasiala vuxenutbildningsplatser, vilket i sin tur beror på att en genomförd upphandling överklagats. Exploateringsnämnden Exploateringsnämnden prognostiserar ett överskott på 24,4 mnkr efter resultatdispositioner. Avvikelsen motsvarar 2,1 procent av nämndens driftbudget. Överskottet beror i huvudsak på lägre kostnader för avskrivningar och internränta, 13 respektive 12 mnkr. Nämnden prognostiserar också att domar i avgäldsmål innebär både ökade kostnader och minskade intäkter, med nettoeffekten ökade kostnader om 6,6 mnkr, samt ökade intäkter från uppdragsverksamhet med förvaltning av mark och byggnader om 6,0 mnkr. Fastighetsnämnden Fastighetsnämnden prognostiserar ett positivt resultat om 220,3 mnkr, vilket är 25,8 mnkr eller 10,5 procent lägre än budgeterat resultat. Det försämrade resultatet förklaras i huvudsak av att kapitalkostnaderna ökar på grund av en nedskrivning (36,0 mnkr) av upparbetade kostnader för projekt Tekniskt nämndhus Söderstaden, som föreslås avslutas. Kapitalkostnaderna för andra tillgångar bedöms minska med 12,3 mnkr till följd av omprioriteringar i investeringsbudgeten och förskjutningar i projekt. Driftnettot före kapitalkostnader beräknas minska jämfört med budget med 5,4 mnkr, vilket motsvarar 0,7 procent. Då avkastningskravet, efter prognostiserad justering med 3,3 mnkr för ökade kreditivräntekostnader, uppgår till 256,3 mnkr innebär det prognostiserade resultatet att det egna kapitalet minskar med 36,0 mnkr istället för budgeterade 10,2 mnkr. Stadsledningskontoret ser med oro på såväl det försämrade driftnettot som det försämrade resultatet, i synnerhet som nämnden tidigare har rapporterat om en förmodat negativ resultatutveckling under kommande år. Nämnden uppmanas att vidta åtgärder för att vända utvecklingen. Ekonomisk och finansiell analys Kommunstyrelsen m.m. Kommunstyrelsens prognostiserar ett överskott på 85 mnkr efter resultatdispositioner. Avvikelsen motsvarar 5,7 procent av nämndens driftbudget. Överskottet beror till största delen på ett balanserat överskott inom den politiska organisationen, ej

122 Tjänsteutlåtande Sida 98 (150) förbrukade medel för omstrukturering av lokaler samt ökade intäkter för ökat besöksantal i Stadshuset. Vakanta tjänster inom kontoret ökar överskottet ytterligare. Kungsholmens stadsdelsnämnd Stadsdelsnämnden Kungsholmen prognostiserar ett överskott på 14,5 mnkr efter resultatdispositioner. Avvikelsen motsvarar cirka 1,3 procent av nämndens driftbudget. Överskottet beror främst på överskott inom äldreomsorgen, 16,7 mnkr, på grund av ett minskat behov inom samtliga insatstyper, individ- och familjeomsorgen, 4,8 mnkr, på grund av extra tilldelade medel för ensamkommande flyktingbarn samt minskade placeringskostnader inom socialpsykiatri och missbruk samt nämnd- och förvaltningsadministration, 2,5 mnkr, som bland annat har vakanta tjänster. Kyrkogårdsnämnden Kyrkogårdsnämnden prognostiserar ett överskott på 4,5 mnkr. Avvikelsen motsvarar 2,6 procent av nämndens driftbudget. Överskottet beror i huvudsak på ökade intäkter och kostnader pga. försenat underhållsarbete. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö-och hälsoskyddsnämnden prognostiserar ett överskott på 2,7 mnkr. Avvikelsen motsvarar 2,4 procent av nämndens driftbudget. Överskottet beror i huvudsak på lägre personalkostnader än beräknat och högre intäkter.. Revisorskollegiet Revisionskollegiet prognostiserar överskott om 1,6 mnkr. Avvikelsen motsvarar 5,8 procent av nämndens driftbudget. Överskottet beror på att kostnader för upphandlade konsulter och personal prognostiseras bli lägre än budgetetet. Servicenämnden Servicenämnden prognostiserar ett överskott på 2,9 mnkr efter resultatdispositioner. Avvikelsen motsvarar 1,3 procent av nämndens driftbudget. Överskottet beror främst på nettoöverskott inom verksamhetsområde ekonomiadministration, samt att nämnden fått anslag i tertialrapport 1 för att ge stöd för att lägga egenregianbud, vilket inte prognostiseras förbrukas helt under året. Ekonomisk och finansiell analys Socialnämnden Socialnämnden prognostiserar ett överskott på 9,0 mnkr efter resultatdispositioner. Avvikelsen motsvarar 1,0 procent av nämndens driftbudget. Överskottet beror främst på att avsatta medel för oförutsedda kostnader inte använts fullt ut.

123 Tjänsteutlåtande Sida 99 (150) Stadsbyggnadsnämnden Stadsbyggnadsnämnden prognostiserar ett underskott på 0,8 mnkr efter resultatdispositioner. Avvikelsen motsvarar 0,5 procent av nämndens driftbudget. Sedan tertialrapport 1 har nämnden vidtagit åtgärder för att säkerställa en budget i balans och det prognoserade underskottet har minskat med 4,3 mnkr. Trafiknämnden Trafiknämnden prognostiserar ett överskott på 62,1 mnkr, vilket motsvarar 8,1 procent av nämndens driftbudget. Avvikelsen beror främst på ökade parkerings- och upplåtelseintäkter. Intäktsökningen inom parkeringsverksamheten är inte i första hand ett resultat av den nya parkeringsplanen, eftersom den är i ett skede som genererar ökade kostnader i motsvarande omfattning som ökade intäkter. Intäktsökningen avser ordinarie parkeringsavgifter, bland annat som en effekt av högre betalningsvilja. De ökande upplåtelseintäkterna förklaras bland annat av fler uteserveringar och ett nytt reklamavtal. Trafiknämnden får i tertialrapport 2 ett utökat intäktskrav om 15 mnkr. Valnämnden Valnämnden prognostiserar ett överskott på 0,2 mnkr efter resultatdispositioner. Avvikelsen motsvarar 6,1 procent av nämndens driftbudget. Överskottet beror på att personalkostnaderna är lägre än budgeterat på grund av tjänstledighet. Nämnder med avvikelser investeringsbudget Exploateringsnämnden Exploateringsnämndens investeringsbudget uppgår till mnkr, med investeringsutgifter om mnkr och investeringsinkomster om 300 mnkr. I planen ingår 27 mnkr för klimatinvesteringar som nämnden beviljades i samband med verksamhetsplan Jämfört med verksamhetsplanen har förseningar uppstått i ett flertal projekt, där de största avvikelserna avser projekten Blackebergsvägen (90 mnkr), Vårbergsvägen (59 mnkr), Södra Värtan (45 mnkr) och Masugnen (42 mnkr). Ekonomisk och finansiell analys Exploateringsnämnden prognostiserar att förseningar kommer att leda till att investeringsutgifterna netto blir 500 mnkr lägre än plan för Investeringsnettot prognostiseras därmed avvika 14 procent från plan. Jämfört med nämndens investeringsplan inklusive exploateringsinkomster är avvikelsen 15 procent. Nämnden uppskattar exploateringsinkomsterna, bokförda värden vid försäljning av mark i samband med exploatering, till 300,0 mnkr, vilket är i nivå med plan. Exploateringsnämnden uppmanas att se

124 Tjänsteutlåtande Sida 100 (150) över rutinerna för investeringsplaneringen med särskilt fokus på ökad prognossäkerhet. Stadsledningskontoret konstaterar att prognoserna för projekten Gasverket, Södermalm 7:78 mm, Nybohovsbacken och Rosenlundsparken överskrider av kommunfullmäktige beslutad budget med mer än 15 procent. Exploateringsnämnden uppmanas att vidta åtgärder för att sänka kostnaderna i projekten och vid behov återkomma till kommunfullmäktige för reviderade genomförandebeslut. Även för projektet Annedal, Baltic innebär prognosen att budget överskrids med mer än 15 procent. Detta förklaras dock av att del av inkomsterna i genomförandebeslutet felaktigt räknats som investeringsinkomster istället för som försäljningsinkomster. Stadsledningskontoret vill också uppmärksamma exploateringsnämnden på projekten Rinkebyterassen och Bromma Blocks vars prognoser överskrider av kommunfullmäktige beslutad budget med mer än 10 procent. Exploateringsnämnden bedömde i verksamhetsplan 2016 och i tertialrapport 1 att markförsäljningar under året kan uppgå till mnkr. Nämnden reviderar bedömningen i tertialrapport 2 och prognostiserar att markförsäljningarna kan uppgå till mnkr. Fastighetsnämnden Fastighetsnämndens prognos för investeringsutgifterna netto uppgår till 1 214,0 mnkr, vilket är 70,8 mnkr lägre än budgeterat. Avvikelsen förklaras främst av en tidsförskjutning av projekt Upprustning av Åkeshovs sim- och idrottshall, som har försenats på grund av problem med markförhållanden med en minskad utgift under året om 50,0 mnkr som följd. Nämndens prognoser för två av investeringsprojekten avviker med mer än tio procent från av kommunfullmäktige beslutad budget för genomförandet. För projektet Upprustning av Åkeshovs sim- och idrottshall uppgår prognosen till 453,3 mnkr, vilket är ett överskridande med 55,3 mnkr, eller 14 procent. Utgiftsökningen förklaras av en överhettad byggmarknad, oförutsedda tekniska krav, indexuppräkningar och opreciserade miljökrav vid genomförandebeslutet. Nämnden uppmärksammas på att stadens kalkylhandbok föreskriver att ett beslut om en investering ska Ekonomisk och finansiell analys

125 Tjänsteutlåtande Sida 101 (150) baseras på ett antagande om en prisutveckling som speglar nämndens verksamhet. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö-och hälsoskyddsnämnden prognos för investeringsutgifterna netto uppgår till 2,0 mnkr, vilket är på 1,2 mnkr högre än budgeterat. Avvikelsen beror på ej budgeterade anskaffningar av möbler (utökning av miljöövervakning) samt på förnyelse av mätinstrumentparken Nämnden uppmanas att vidta åtgärder till verksamhetsplan 2017 för att förhindra att nämnden överskrider sin investeringsbudget. Trafiknämnden Trafiknämndens prognos för investeringsutgifterna netto uppgår till 1 024,0 mnkr, vilket är 8,0 mnkr lägre än budgeterat. Avvikelsen uppkommer inom den utökade planens budgetpost för klimatinvesteringar, som bland annat innefattar gångplanen. Gångfrämjande åtgärder ingår som en del i ett flertal gatuprojekt, men för projekt direkt knutna till Gångplan för Stockholm beräknas minskade utgifter om 8,0 mnkr jämfört med budget. Inom den långsiktiga planen beräknas ingen nettoavvikelse. Budgetjusteringar med mera I budget 2016 fördelas nämndernas budgetramar. Det innebär att det vidare under 2016 inte finns några extra resurser avsatta för nämndernas löpande verksamhet utöver prestationsförändringar och omstruktureringar. Stadsledningskontoret tillstyrker 381 mnkr för ökade nettokostnader för driftverksamheten. Medlen finansieras enligt följande: Budgetjusteringar Central medelsreserv: 2. Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov Central medelsreserv: 3. Till kommunstyrelsens förfogande för prestationsförändringar (Mnkr) 172,5 208,5 Totalt 381,0 Därutöver har omfördelning av centralt budgeterade medel under kommunstyrelsen m.m. skett med 30,7 mnkr. Specifikation av tillstyrkta budgetjusteringar framgår av bilaga 1. Ekonomisk och finansiell analys Ur central medelsreserv: 4. Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda investeringsutgifter i 2016 års budget har medgetts budgetjustering för minskade utgifter inom investeringsbudgeten med 46,1 mnkr.

126 Tjänsteutlåtande Sida 102 (150) Fördelning av centralt avsatta medel under Kommunstyrelsen m.m. Avveckling och omstrukturering av lokaler Nämnderna har begärt budgetjusteringar med 43,9 mnkr för ökade kostnader för avveckling och omstrukturering av lokaler med mera. Stadsledningskontoret tillstyrker budgetjustering med 30,7 mnkr. Ansökningar om 13,2 mnkr avstyrks. Central medelsreserv Förskolor med hög hyra Medel har reserverats för bidrag till nämnder med hög förskolehyra. Stadsledningskontoret föreslår bidrag efter avläsning i stadens lokaladministrativa system LOIS om 73,9 mnkr för helår Utbyggnad av särskilda boenden för personer med fysisk och psykisk funktionsnedsättning Medel har reserverats för stimulansbidrag för utbyggnad av särskilda boenden för personer med fysisk och psykisk funktionsnedsättning. En nämnd har ansökt om budgetjustering av tidigare beviljat bidrag om 2,6 mnkr vilket stadsledningskontoret tillstyrker. Nämnderna har ansökt om bidrag för utbyggnad av särskilda boenden för personer med fysisk och psykisk funktionsnedsättning om 2,9 mnkr vilket stadsledningskontoret tillstyrker. Kommunstyrelsens ekonomiutskott har den 11 december 2013 beviljat Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd stimulansbidrag om totalt 2,9 mnkr för en ny gruppbostad på Borgafjordsgatan 21 i Kista. Gruppbostaden är färdigställd och stadsledningskontoret konstaterar att nämnden inte avser att utnyttja hela bidraget. Kontoret föreslår att tidigare beviljat bidrag för projektet om 0,3 mnkr återtas. Stimulansbidrag för ny-, om- och tillbyggnad av särskilda boenden för äldre Medel har reserverats för stimulansbidrag för ny-, om- och tillbyggnad av särskilda boenden för äldre. En nämnd har ansökt om bidrag och har begärt budgetjustering om 0,5 mnkr vilket stadsledningskontoret tillstyrker. Ekonomisk och finansiell analys ESC Efter Sveriges vinst i Eurovision Song Contest (ESC) 2015 gav SVT värdskapet för att genomföra evenemanget, 2016, till Stockholm. Kommunfullmäktige beslutade att kommunstyrelsen var övergripande ansvarig för evenemanget och att Stockholm Business

127 Tjänsteutlåtande Sida 103 (150) Region AB (SBR) hade det operativa ansvaret. En projektorganisation tillsattes bestående av medarbetare från stadens bolag och förvaltningar vilka hade till uppgift att uppfylla stadens åtaganden enligt avtal med SVT. ESC genomfördes i maj som planerat. Den turistekonomiska undersökningen visar att tillresta besökare (publik, media, fans och delegationer) har spenderat 366 mnkr i Stockholm. Totalt har Stockholm i samband med ESC omnämnts i redaktionella artiklar i över 100 länder, inlägg i social medier och TV-sändningarna sågs av 204 miljoner tittare. En slutrapport är under framtagande. Det ekonomiska resultatet för ESC uppgick till 101,8 mnkr för projektperioden varav 99,8 mnkr belastade periodens resultat. Projektets totala budget uppgick till 101,1 mnkr vilket är en avvikelse på 0,7 mnkr mot projektbudget motsvarande 0,7 procent. Intäkterna uppgår till 203,4 mnkr för perioden vilket är 14,7 mnkr högre jämfört med föregående år. I samband med att staden gav SBR det operativa ansvaret för ESC fakturerade SBR staden 95 mnkr. En slutreglering av projektet sker genom att SBR kommer söka utökad ersättning från kommunstyrelsen om 6,8 mnkr. Stadsledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen beslutar att tillföra Stockholm Business Region AB 6,8 mnkr för att slutreglera projektet. Finansiering sker ur Central medelsreserv 2: Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov. Arbetsmarknadsnämnden minskade statsbidrag Arbetsmarknadsnämnden har ansökt om en sänkning av nämndens intäktsbudget med 45,0 mnkr. Intäktsbudgeten utgörs huvudsakligen av statsbidrag för flyktingmottagande (den så kallade generalschablonen). Statsbidraget börjar betalas ut när en nyanländ anvisas till staden och betalas ut under 24 månader. Intäkterna väntas bli lägre än prognostiserat på grund av att flertalet flyktingar kommer att anvisas till staden under slutet av året, vilket gör att endast en liten del av statsbidraget kommer att betalas ut till staden under Stadsledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen beslutar att sänka arbetsmarknadsnämndens intäktsbudget med 45,0 mnkr. Finansiering sker ur Central medelsreserv 2: Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov. Ekonomisk och finansiell analys Socialnämnden Intro Stockholm Socialnämnden har ansökt om 13,2 mnkr för ökade kostnader för ekonomiskt bistånd för nyanlända flyktingar. Ökningen beror på att Arbetsförmedlingen inte kunnat ta emot nyanlända i etableringen i

128 Tjänsteutlåtande Sida 104 (150) den takt som väntats, och de nyanlända därför ansöker om ekonomiskt bistånd under längre tid. Den genomsnittliga väntetiden överstiger idag 4 månader. Stadsledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen beslutar att socialnämnden tilldelas 13,2 mnkr. Finansiering sker ur Central medelsreserv 2: Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov. Klimatinvesteringar - investeringar i klimatförbättrande åtgärder I kommunfullmäktiges budget 2016 finns 150 mnkr avsatta i central medelsreserv 4 för klimatförbättrande åtgärder. Investeringsåtgärderna ska bidra till att nå stadens klimatmål och minska de klimatpåverkande CO 2 -utsläppen eller bidra till en hög beredskap för kommande klimatförändringar. Åtgärderna ska avse investering, kunna genomföras under det år som ansökan av medel görs samt ha ett tydligt samband med stadens nuvarande styrdokument inom klimat och miljöområdet. I verksamhetplan 2016 och tertialrapport tillstyrktes medel om totalt 75,2 mnkr samt förhandsbesked om 128,8 mnkr under I tertialrapport har ansökningar om totalt 48,4 mnkr inkommit från nämnderna, varav 48,0 mnkr är en hemställan om förhandsbesked från trafiknämnden för investering i energibesparande armaturutbyte av gatubelysning under 2017 och Ekonomisk och finansiell analys Stadsledningskontoret föreslår kommunstyrelsen att bevilja begärda medel för de ansökningar som inkommit i samband med tertialrapport , i enlighet med vad som framgår i bilaga 1 samt lämna förhandsbesked om 48,0 mnkr för 2017 och 2018 till trafiknämnden under förutsättning att medel finns i budget 2017 och Åtgärderna avser inköp av elcyklar för personal i hemtjänsten i Kungsholmens och Hägersten/Liljeholmens stadsdelsnämnder samt energibesparande armaturutbyte för gatubelysningen av trafiknämnden. De ansökningar som föreslås beviljas medel bedöms bidra till att nå stadens klimatmål om utsläppsminskning. Investeringen i elcyklar innebär ökade kapitalkostnader och dessa ökade kostnader får beaktas i samband med upprättande av budget Trafiknämndens planerade investering i energibesparande armaturutbyte för gatubelysningen har bedömts leda till årliga minskade energikostnader dels på grund av lägre energianvändning, dels på grund av ett mindre behov av utbytestillfällen för ljuskällorna. Av de 230 mnkr i medel som avsatts 2015 och 2016

129 Tjänsteutlåtande Sida 105 (150) har 82,1 mnkr beviljats för åtgärder. Takten i genomförandet av klimatåtgärder behöver öka varför nämnderna inför 2017 uppmanas intensifiera insatserna. I tertialrapport har även inkommit läges- och slutrapporter för redan beviljade investeringar. Dessa är viktiga att ta del av för att lättare kunna föreslå och bedöma nya ansökningar. Östermalms stadsdelsnämnd slutrapporterar sitt byte av radiatorer i samtliga tre parklekar. Bedömningen efter några månaders drift är att elförbrukningen och CO2-utsläppen minskar med 50 procent i och med bytet. Bromma stadsdelsnämnd har investerat i sopskåp till 17 förskolor, och slutrapporten visar att den möjliggjorda källsorteringen ökat energiåtervinningen och utsorteringar av matavfall som kan gå till biogasproduktion. Bromma har även bytt ut 35 torkskåp på 17 förskolor vilket minskar elförbrukningen med 65 procent. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd delrapporterar sitt utbyte till LED-armaturer i lokalerna, men eftersom bara en mindre del av utbytet skett så är det för tidigt att säga något om minskad elförbrukning. Däremot har nämnden noterat att den upplevda arbetsmiljön förbättrats. Satsningen Klimatklivet är en del av den statsbudget som riksdagen beslutat om för Naturvårdsverket ska i samverkan med andra centrala myndigheter och länsstyrelserna ge stöd till lokala klimatinvesteringar. En lokal investering kan till exempel göras i en stad, kommun, på ett företag, i en skola eller i ett län. Under 2015 uppgick stödet till 125 mnkr. Ytterligare 600 mnkr per år kommer att delas ut för klimatinvesteringar för 2016, 2017 och I ansökningsomgångar under 2015 och 2016 har staden sökt statligt stöd och beviljats sammanlagt 18,3 mnkr, fördelat på projekten Uppsamling och förbränning av metangas, 6,4 mnkr (Stockholm Vatten VA AB), Laddstationer, 6,2 mnkr (Stockholms Stads Parkerings AB), Information trafiksignaler, 0,5 mnkr (trafiknämnden), solceller på landgång 0,1 mnkr (Stockholms Hamn AB), laddningsstationer för elfordon, 4,8 mnkr (miljö- och hälskyddsnämnden) samt laddupplysning om hemmaladdning till BRF, 0,3 mnkr (miljö- och hälskyddsnämnden). Förlikningsavtal avseende avtal om driften av Vintertullens vård- och omsorgsboende, dnr /2011 Den 27 juli 2014 drabbades Stockholm av ett kraftigt skyfall som ledde till att fastigheteten Hamnvakten 7 vari Kropp och själ i Helsingborg AB (nedan Kosmo) bedriver drift av Vintertullen vård- Ekonomisk och finansiell analys

130 Tjänsteutlåtande Sida 106 (150) och omsorgsboende enligt avtal /2011 (nedan Avtalet) med Stockholms stad, orsakades omfattande fukt- och vattenskador. För att möjliggöra ett återställande av fastigheten har stadens hyresvärd Micasa AB varit tvungna att evakuera delar av fastigheten. Återställandeperioden har av Micasa AB uppskattats pågå under perioden 2015 till och med Med anledning av de problem som uppstått efter att vattenskadorna upptäcktes har Kosmo orsakats merkostnader vid tillämpning av villkoren enligt Avtalet. Parterna tecknade i maj 2016 en överenskommelse som reglerade de merkostnader som evakueringen orsakat Kosmos verksamhet år Parterna har fört diskussioner om ersättning för uppkomna kostnader för 2016 m.m. och mot denna bakgrund träffat avtal. Med hänvisning till ovanstående föreslår stadsledningskontoret att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att godkänna förlikningsavtal avseende driften av Vintertullens vårdoch omsorgsboende Kropp och själ med omtanke i Helsingborg (Kosmo), dnr /2011. Finansiering sker ur Central medelsreserv 2: Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov. Övriga ärenden Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad All finansiell verksamhet är förknippad med risker. Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad (finanspolicyn) anger mål och riktlinjer för finansverksamheten inom kommunkoncernen. Finanspolicyn beskriver även de finansiella risker kommunkoncernen är utsatt för och hur de ska hanteras. Riskerna följs löpande upp av en riskkontrollfunktion och rapporteras till kommunstyrelsen. Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad ska årligen uppdateras och fastställas. Ekonomisk och finansiell analys Årets uppdatering innebär en revidering av ramen för kommunkoncernens totala externa upplåning. Med utgångspunkt i beslutade samt planerade investeringar behöver kommunkoncernens ram för total extern upplåning höjas med mnkr till mnkr. Detta medför även ett behov av att öka ramen för total utlåning till och borgensåtagande för bolagen samt utlåning till stadens slutna redovisningsenheter med motsvarande belopp om mnkr till mnkr.

131 Tjänsteutlåtande Sida 107 (150) Årets uppdatering medför en revidering av avsnittet ansvarsfulla investeringar. Revideringen innebär ett förtydligande om hur placeringar, i det fall staden har ett externt placeringsbehov, sker på ett ansvarsfullt sätt. Årets uppdatering medför även att ett nytt avsnitt om hur leasing ska hanteras i kommunkoncernen. Uppdateringen innebär följande; - höjning av ram för kommunkoncernens totala externa upplåning, finanspolicy punkt införande av nytt avsnitt Leasing, finanspolicy punkt revidering av avsnittet Kriterier för ansvarsfulla investeringar, finanspolicy punkt höjning av ram för total utlåning till och borgensåtagande för bolagen samt utlåning till stadens slutna redovisningsenheter, finanspolicy punkt 1.7 Utöver detta har ändring gjorts mer av redaktionell karaktär. Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad redovisas i bilaga 7. Ändrat ansvar för Skolplattform Stockholm Projektet Skolplattform Stockholm pågår sedan 2012 och är inne i en implementationsfas. Upphandlingen gäller it-stöd för stadens samtliga skolverksamheter; förskola, grundskola, gymnasium och vuxenutbildning och består av såväl pedagogiska som administrativa funktioner. Skolplattformen ska stödja drygt förskolor och skolor med cirka potentiella användare. Ansvarig nämnd för projektet är utbildningsnämnden. Etableringen av förvaltningsorganisation sker parallellt med projektimplementationen. Projektets styrgrupp beslutade under 2016 att genomföra extern kvalitetsgranskning av projektet och dess arbete. Denna granskning har påvisat att det finns behov att förstärka strukturen för styrning och genomförande i projektet samt öka tydlighet i projektets ansvar för att säkerställa projektmål och verksamhetsbehov. Det är av största vikt att projektet uppnår uppställda projektmål och kan säkerställa att samtliga delar av utbildningsplattformen implementeras och levereras utifrån verksamheternas behov. Ekonomisk och finansiell analys Med anledning av ovanstående överförs ansvaret för Skolplattform Stockholm från utbildningsnämnden till kommunstyrelsen. Projekten Skolplattform och Gemensam service IT 2.0 organiseras i

132 Tjänsteutlåtande Sida 108 (150) ett förvaltningsövergripande program under stadsledningskontoret. Detta avser även förvaltningsorganisationen med avseende på avtalsförvaltning och it-nära förvaltning av Skolplattform Stockholm och Gemensam service IT 2.0, inklusive erforderliga licensavtal samt ansvaret för framtida uppbyggnad/förstärkning av avtals- och it-nära förvaltningsorganisation för Skolplattform och Gemensam service IT 2.0. Stadsledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att ansvaret för Skolplattform Stockholm överförs från utbildningsnämnden till kommunstyrelsen m m samt att projekten Skolplattform och Gemensam service IT 2.0 där organiseras i ett förvaltningsövergripande program. Finansiering sker genom disposition av de i eget kapital särskilt reserverade medlen för verksamhetsutveckling med it. Stadsledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att kommunstyrelsen m m under 2016 fakturerar utbildningsnämnden för de kostnader som den överförda förvaltningsorganisationen innebär. Finansiering av kostnaderna för 2017 hanteras i samband med ärendet Avstämning av mål och budget för Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år enligt LSS I budget 2016 beslutades om valfrihetssystem för insatsen korttidstillsyn för skolungdom över 12 år enligt LSS, vilket infördes vid halvårsskiftet under året. Det här förslaget innebär att de som har personlig assistans i samband med sin korttidstillsyn per automatik ges ersättningsnivå 2. Särskild redovisning kan komma ifråga för de fåtal personer som har mycket speciella behov med krav på hög bemanning och som föranleder väsentligt högre kostnader som inte täcks inom resursfördelningssystemet. Vid särskilda redovisningen för korttidstillsyn ställs krav på särskilt avdelad personal (men inget krav på dubbelbemanning) samt att den enskilde bedöms ha ett varaktigt behov av stöd som avser minst sex månader. Begäran ska innehålla en beskrivning där följande punkter beaktas och vägs samman: Funktionsnedsättning och den enskildes historik Extra kostnader för handledning och utbildning på grund av den enskildes svårigheter Personal med specialkompetens Speciellt anpassad inre och/eller yttre miljö på grund av den enskildes svårigheter En handlingsplan ska utformas och bifogas begäran. Ekonomisk och finansiell analys

133 Tjänsteutlåtande Sida 109 (150) Bedömning och förmedlingsgruppen fattar beslut om särskild redovisning för ett år i taget, därefter följs handlingsplanen upp på plats. Vid beviljad särskild redovisning kommer en fastställd schablon att utgå. Schablonens storlek är beroende av vilken ersättningsnivå den enskildes behov har bedömts motsvara. Nedan redovisas schablonen för särskild redovisning utryckt i kronor per månad och brukare. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år enligt LSS Särskild redovisning Nivå Nivå Nivå Nivå Stadsledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att förändringarna i ersättningsnivåerna för insatsen korttidstillsyn för skolungdom över 12 år enligt LSS godkänns. Satsning på stärkt bemanning inom den sociala barn- och ungdomsvården Regeringen har givit Socialstyrelsen i uppdrag att genomföra en stimulanssatsning under år för att stärka bemanningen inom den sociala barn- och ungdomsvården. Satsningen omfattar sammanlagt 250 mnkr per år. Under förutsättning av riksdagens godkännande avser regeringen att av nämnda medel avsätta 210 mnkr årligen under år för att stärka bemanningen inom den sociala barn- och ungdomsvården. Vidare avser regeringen att, under förutsättning att riksdagen avsätter medel för ändamålet, tilldela Socialstyrelsen medel för att administrera satsningen under år samt för uppföljning och slutredovisning år Stockholms stad har tilldelats drygt 4,5 mnkr till ändamålet som har tilldelats stadsdelsnämnderna enligt bilaga 1. Stimulansmedlen ska avse den sociala barn- och ungdomsvårdens myndighetsutövande verksamheter och får endast användas till följande ändamål: - att öka antalet socialsekreterare - att öka antalet arbetsledare Ekonomisk och finansiell analys

134 Tjänsteutlåtande Sida 110 (150) - att öka antalet administratörer för att frigöra tid för socialsekreterare eller arbetsledare i deras myndighetsutövning. Kommunerna får avgöra hur medlen ska disponeras mellan ovan angivna ändamål. Under år får medlen dock inte användas till att finansiera inhyrda tjänster via bemanningsföretag. Under 2016 är det möjligt. Syftet ska därefter vara att bygga upp stabilitet och kontinuitet i den ordinarie verksamheten. Stadsledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige godkänner fördelningen av statsbidrag till stadsdelsnämnderna för stärkt bemanning inom den sociala barnoch ungdomsvården enligt bilaga 1. Professur med inriktning ekonomistyrning på Handelshögskolan Stockholms stad har ett mångårigt gott samarbete med Handelshögskolan i Stockholm. Sedan år 1954 har staden utbetalat ett bidrag till Handelshögskolan i Stockholm att användas för kommunalekonomisk forskning. Samarbetet mellan staden och Handelshögskolan regleras i särskilt avtal. Det senaste avtalet omfattar perioden (dnr /2015). I kommunfullmäktiges budget för 2016 fick kommunstyrelsen i uppdrag att utreda återinrättandet av den professur specialiserad på kommunekonomi som tidigare har funnits på Stockholms handelshögskola. Möjligheterna och inriktningen av ett eventuellt återinrättande av tidigare professur har utretts. Stadsledningskontoret anser att professuren bör återinrättas med inriktning ekonomistyrning. Innehavaren av professuren bör fördjupa och ytterligare utveckla Handelshögskolans forskning inom det kommunalekonomiska området. Forskningen bör vara framtidsinriktad och innovativ vilket idag skulle kunna innebära frågor och utmaningar som skapas av den nya delningsekonomin. Vidare anser stadsledningskontoret att forskningsprojekten ska gagna offentlig verksamhet och Stockholms stad i synnerhet och bör bedrivas inom ramen för nuvarande samarbete mellan staden och Handelshögskolan. Forskningsresultaten bör kontinuerligt delges staden i rapporter och/eller vid seminarier och workshops. Finansieringen av professuren föreslås ske inom ramen för det Ekonomisk och finansiell analys

135 Tjänsteutlåtande Sida 111 (150) befintliga bidrag som kommunfullmäktige beslutar om i samband med den årliga budgeten. I enlighet med vad Handelshögskolan önskar föreslår stadsledningskontoret att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att föreslå att Handelshögskolan, inom ramen för stadens befintliga bidrag, återinrättar professuren med inriktning ekonomistyrning. Uppföljning Stockholms stads miljöprogram Miljöprogrammet är ett stadsövergripande styrdokument som bryter ned kommunfullmäktiges verksamhetsområdesmål i uppföljbara delmål. I programmet identifieras nämnder och styrelser som har en nyckelroll i genomförande- och eller uppföljningshänseende. Ansvaret för uppföljningen av delmålen är av kommunfullmäktige fördelat på kommunstyrelsen och ett antal bolag och facknämnder, medan genomförandeansvaret åvilar samtliga nämnder. Kommunstyrelsen har det övergripande uppföljningsansvaret för miljöprogrammet. Den samlade uppföljningen för Stockholms stads miljöprogram , som återfinns i sin helhet i bilaga 8. Av Miljöprogrammets 29 delmål bedömer uppföljningsansvariga nämnder att under programperioden har 17 delmål uppfyllts helt och 12 delmål uppfyllts delvis. Av miljöprogrammets sex inriktningsmål noteras bäst utfall för målen som berör varor och byggnader samt energianvändning. Bland annat har arbetet med energieffektiviseringar har under de senaste fyra åren varit mycket aktivt och ansvariga för energieffektiviseringarna har provat nya lösningar och installation av ny teknik för att minska energianvändningen. Stadsledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige godkänner uppföljningen för hela perioden för Stockholms stads miljöprogram Uppföljning av stadens Lex Sarah - rapportering för år 2015, dnr /2016 Socialnämnden och äldrenämnden har följt upp rapporterade missförhållanden för berörda nämnder enligt bestämmelserna om Lex Sarah under Ekonomisk och finansiell analys Totalt rapporterades 322 missförhållanden under Av dessa rapporter avsåg 222 missförhållanden verksamhet som bedrivs i stadens egenregi verksamheter och 99 i privat bedriven verksamhet.

136 Tjänsteutlåtande Sida 112 (150) Jämfört med året innan har det totala antalet rapporter om missförhållanden ökat, både i verksamhet i stadens egen regi och i enskild regi. Ökningen har främst skett inom äldreomsorgen och inom verksamhetsområdet barn och ungdom. Stadsledningskontoret vill särskilt understryka vikten av det systematiska kvalitetsarbetet för att komma tillrätta med brister i verksamheten och förhindra att liknande missförhållanden uppkommer igen. Stadsledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige godkänner uppföljningen av stadens lex-sarah rapportering år Kulturhus i Slakthusområdet, dnr /2013, motion från Maria Östberg Svanelind (S) I motionen anförs att den kommande bebyggelsen inom slakthusområdet tillsammans med Globen och Tele 2 Arena bildar Söderorts centrum för stora evenemang. Den tydliga betoningen på sport, underhållning och kommersiella verksamheter behöver kompletteras med andra verksamheter. Det är angeläget att balansera detta kommersiellt inriktade utbud med en allmänt tillgänglig fritids- och kulturverksamhet. Med hänvisning till vad som anförts i motionen yrkas att kommunfullmäktige beslutar att ett kulturhus ska uppförs i Slakthusområdet Stadsledningskontoret anser att behovet av kultur-, idrotts och föreningsverksamhet ska prövas integrerat i stadsutvecklings- och planeringsprocessen tillsammans med andra behov. Kulturnämnden deltar kontinuerligt i sådana processer, även i utveckling och planering av Slakthusområdet. Staden arbetar strukturerat med dessa frågor. Föreningsverksamhetens behov adresseras till exempel genom samlingslokalprogrammet, biblioteksfrågorna inom strukturplanen och idrottsbehov inom en långsiktig investeringsplan. Ekonomisk och finansiell analys Inom räckhåll för slakthusområdet återfinns redan idag verksamheter för barn-, ungdomar och föreningsliv. Årsta Folkets Hus och Pumpan på Södermalm tillsammans med Fryshuset är exempel på verksamheter för ungdomar. Därutöver får det så kallade fria kulturlivet ekonomiska bidrag för produktion och utveckling av sina verksamhete, till exempel Enskedespelet. Vissa fria kulturaktörer i söderort har lokala scener som till exempel Teater Moment i Gubbängen och Turteatern i Kärrtorp.

137 Tjänsteutlåtande Sida 113 (150) Ytterligare platser för kultur i Slakthusområdet får prövas i den fortsatta planeringen av området. Stadsledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att motionen Kulturhus i Slakthusområdet, från Maria Östberg Svanelind (S) anses besvarad med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Samarbetsavtal med Openlab, dnr /2016 Stockholms stad är en partner i Openlab tillsammans med landstinget, länsstyrelsen, KTH, Stockholms universitet, KI och Södertörns högskola. Syftet med Openlab är att - genom samarbetet, en ökad samverkan och ett öppet och innovativt arbetssätt - gemensamt bidra med kunskap och kompetens för att lösa komplexa samhällsfrågor för den växande och hållbara Stockholmsregionen. Verksamheten har under perioden styrs av ett gemensamt avtal. Inför år 2017 har verksamheten utvärderats och ett nytt avtal har upprättats mellan parterna med samma huvudsakliga inriktning som tidigare. Stadsledningskontoret föreslår med hänvisning till ovanstående att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige godkänner Samarbetsavtal avseende Openlab, dnr /2016. Vision Järva 2030 (dnr /2008/2009:46), Vision Söderort 2030 (dnr /2009/2010:40) och Vision Hässelby-Vällingby 2030 (dnr /2012) Kommunfullmäktige fattade den 19 oktober 2015 beslut om ärendena Vision 2040 Ett Stockholm för alla (dnr /2015, /2014) samt Riktlinjer för lokalt utvecklingsarbete (dnr /2015, /2014). I kommunfullmäktiges budget 2015 fattades beslut om inrättandet av en social hållbarhetskommission med syftet att genomföra konkreta åtgärder för en jämlik stad. Ekonomisk och finansiell analys Vision 2040 har utformats i enlighet med de mål för en hållbar utveckling som fullmäktige lade fast i budget 2015 samt en förnyad analys av de långsiktiga trenderna för staden. Visionen är indelad i fyra huvudteman med samma utgångspunkter som kommunfullmäktiges inriktningsmål med social, ekologisk, ekonomisk och demokratisk hållbarhet som övergripande inriktning. Samtliga nämnder och bolag ska utgå från visionen i sin verksamhetsplanering och vid framtagandet av strategiska planer och program. Visionen ger en övergripande ram och inriktning för ett lokalt utvecklingsarbete där lokala utvecklingsprogram tas fram för stadens fjorton stadsdelsnämndsområden utifrån Riktlinjer för lokalt utvecklingsarbete (dnr /2015, /2014).

138 Tjänsteutlåtande Sida 114 (150) De växande skillnaderna och de höga ambitioner för en socialt hållbar stad var ett viktigt skäl till framtagandet av den nya långsiktiga visionen om ett Stockholm där alla människor ges förutsättningar att förverkliga sina livschanser och leva goda liv. Ytterstadsvisionerna (Vision Järva 2030, Vision Söderort 2030 och Vision Hässelby-Vällingby) har haft en betydelsefull roll för att utveckla respektive områden. Vision söderort har syftat till att förbättra tryggheten, utbildningsmöjligheter, näringsliv, arbetsmarknad, infrastruktur- och stadsbyggnad. Visionens mål har varit att skapa bättre trafikförbindelser inom Söderort samt att få till fler arbetsplatser i Söderort. Det har också varit viktigt att öka delaktigheten bland de boende, stärka nätverk, öka tryggheten, förbättra den yttre miljön, förbättra servicen i och kring lokala centrum och skapa fler mötesplatser. Både Vision Hässelby Vällingby och Järvavisionens mål har varit att förbättra levnadsvillkoren i stadsdelarna i berörda områden och genom medverkan från boende och samverkan med andra parter skapa en positiv social och ekonomisk utveckling som gör områdena attraktiva. Därutöver ska Järvafältet också vara en motor för tillväxt i hela Stockholm med sitt stora och unika IT-kluster med världsledande företag och ett växande utbud av handel, service, kultur och idrott. I Vision 2040 utvecklas de områden som tidigare hanterats i de ovan beskrivna ytterstadsvisionerna men utifrån ett samlat helhetsperspektiv för hela staden. Bland annat beskrivs att det finns det i Stockholm år 2040 finns stadsdelar med unika kvaliteter och levande centrum och att nya hållbara stadsmiljöer har vuxit fram i hela staden med en blandning av bostäder, parker, verksamheter och service. I Stockholm känner invånarna sig delaktiga och har inflytande. Detta knyter tydligt an till de mål som finns för de olika delvisionerna ovan avseende en ökad service, delaktighet och samverkan. Det gäller även vad som anförs i Vision 2040 om att en utbyggd kollektivtrafik och en integrerad och arbetsmarknad i hela staden. Kista nämns särskilt i Vision 2040 som en ledande aktör i ICT-utvecklingen Ekonomisk och finansiell analys Utifrån Vision 2040 utgör riktlinjer för lokalt utvecklingsarbete tillsammans med arbetet i Stockholms stads kommission för social hållbarhet och inom stadens sociala investeringsfond (i enlighet med kommunfullmäktiges beslut den 21 mars 2016, dnr /2015) viktiga verktyg i arbetet med att nå målet om en sammanhållen stad. Vision 2040 gäller för alla delar av Stockholms stad men de lokala utmaningarna för att nå en hållbar utveckling ser

139 Tjänsteutlåtande Sida 115 (150) olika ut. Arbetet inom den sociala hållbarhetskommissionen är en viktig utgångspunkt för Vision 2040 och ambitionerna att utjämna skillnader mellan stadsdelar och befolkningsgrupper beskrivs också i visionen. En slutsats av kommissionens analyser är att behoven av såväl stadsövergripande prioriteringar som ett lokalt utvecklingsarbete för ett uppnå en hållbar utveckling är särskilt stora inom stadsdelsnämnd Rinkeby-Kista, Spånga-Tensta, Hässelby-Vällingby, Skärholmen, Enskede-Årsta-Vantör, Farsta och Skarpnäck. Stockholms stad har i samband med beslut om årsredovisning för år 2014 inrättat en social investeringsfond med syfte att motverka utanförskap och social utsatthet. Genom investeringsfonden ska ekonomiska medel föras från kostsamma insatser när problem uppstått till kostnadseffektiva förebyggande åtgärder. Investeringsfonden ska komplettera och stödja stadens ordinarie arbete med att förebygga social utsatthet vilket bland annat innebär att arbetet behöver samordnas med det arbete som bedrivs av kommissionen för social hållbarhet samt inom de lokala utvecklingsprogrammen. Med utgångspunkt i kommunfullmäktiges beslut om Vision 2040 (dnr /2015, /2014), beslut om kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm i Budget 2015, social investeringsfond (dnr /2015) samt Riktlinjer för lokalt utvecklingsarbete (dnr /2015, /2014) föreslår stadsledningskontoret därför kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att dessa styrdokument ersätter Vision Järva 2030 (dnr /2008/2009:46), Vision Söderort 2030 (dnr /2009/2010:40) och Vision Hässelby-Vällingby 2030 (dnr /2012). De projekt och andra typer av satsningar som påbörjats inom ramen för arbetet med ytterstadsvisionerna och som inte har avslutats, ska fortgå i enlighet med tidigare beslut. FUT Lägesrapport över arbetet med felaktiga utbetalningar och bidragsbrott, rapport från socialnämnden, dnr /2016 Sedan 2007 har staden bedrivit ett aktivt arbete för att utreda och förebygga felaktiga utbetalningar och bidragsbrott vid handläggningen av ekonomiskt bistånd. I lägesrapporten redovisas och utvärderas socialnämndens och stadsdelsnämndernas arbete inom området. Socialnämndens arbete har omfattat utbildning, myndighetssamverkan och konsultativt stöd till stadsdelsnämnderna. Stadsdelsnämnderna ansvarar för att förebygga Ekonomisk och finansiell analys

140 Tjänsteutlåtande Sida 116 (150) felaktiga utbetalningar samt att vid upptäckt av sådana felaktiga utbetalningar utreda dem. Under 2015 fattades 239 beslut om återkrav, med ett sammanlagt återkravsbelopp om 5,1 mnkr. De faktiska återbetalningarna uppgick till 1,6 mnkr. Storleken på återbetalningarna påverkas av antalet återkravsbeslut samt hur aktivt uppföljningsarbetet är. Under året har det skett en förbättring framförallt av uppföljningen av återkraven, vilket kan märkas både som en ökning av återbetalat belopp och antalet ersättningstalan. Utredningsarbetet kan även leda till kostnadsbesparingar i form av att beslut korrigeras eller att personer ändrar sina ansökningar. Den uppskattade kostnadsbesparingen 2015 uppgick till 2,0 mnkr. Stadsledningskontoret kan konstatera att staden har utvecklat en god struktur för arbetet med att förebygga och utreda felaktiga utbetalningar och bidragsbrott. Genom ett fortsatt aktivt arbete för samordning och utveckling i enlighet med rapporten bedöms förutsättningarna för ett effektivt och rättsäkert arbete ytterligare kunna förbättras. Stadsledningskontoret föreslår mot denna bakgrund kommunstyrelsen att godkänna socialnämndens lägesrapport för arbetet med felaktiga utbetalningar och bidragsbrott. Stadsledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att socialnämndens rapport Lägesrapport över arbetet med felaktiga utbetalningar och bidragsbrott, dnr /2016, godkänns. Strategisk inriktning för företagsområden, dnr /2015. Kommunfullmäktige antog 2008 ärendet Riktlinjer för företagsområden vilket listade stadens dåvarande företagsområden och angav en möjlig utveckling. Då stadens förutsättningar förändrats sedan 2008, påbörjade Stockholm Business Region Development ett arbete att tillsammans med berörda förvaltningar uppdatera och utveckla tidigare dokument. Arbetet har resulterat i ett förslag till strategier för företagsområden, beslutad i Stockholm Business Regions styrelse den 10 april Ärendet har sedan hemställts till kommunfullmäktige för antagande. Ekonomisk och finansiell analys Strategisk inriktning för företagsområden föreslås utgöra en konkretisering av stadens översiktsplan med förslag till förhållningssätt som ska användas vis stadsutveckling och planering, i och i anslutning till företagsområden. I dokumentet ges

141 Tjänsteutlåtande Sida 117 (150) inledningsvis en bakgrundsbeskrivning och en sammanfattning av stadens utmaningar. Därefter beskrivs skälen till varför företagsområden behövs, där bland annat aspekter som effektivt markutnyttjande, perspektivet samhällsnödvändiga verksamheter och miljöaspekter lyfts fram. Strategin är tänkt att precisera behoven hos befintliga företagsområden, det vill säga de förutsättningar som krävs både inom företagsområdet (underhåll, trygghetsfrågor, skyltning med mera) och förhållandet till omgivningsfaktorer (närhet till infrastruktur, tillgänglighet med mera). En önskad utveckling av företagsområden görs vilken baseras på en rapport Företagsområden i världsklass- Nulägesrapport (SBR 2013). Ett antal områden föreslås bevaras som renodlade företagsområden och ett antal definieras som områden som bör utvecklas över tid till blandstad. Då det har förflutit en tid sedan dokumentet arbetades fram är det i delar inaktuellt, framförallt avsnittet som beskriver status och utveckling för respektive företagsområde behöver uppdateras. Stadsledningskontoret konstaterar att i det pågående arbetet med att aktualisera Stockholm stads översiktsplan pågår ett arbete med att uppdatera avsnittet om företagsområden samt att i områdesbeskrivningar precisera utvecklingen på områdesnivå. Den föreslagna strategin för företagsområden har där använts som underlag och stadsledningskontoret gör bedömningen att väsentliga delar från Stockholm Business Regions förslag till Strategi för företagsområden har inarbetats och att även nödvändig uppdatering av status och utveckling för respektive företagsområde gjorts. I och med detta kan dokumentet anses ha inarbetats och omhändertagits. I samband med att den uppdaterade översiktsplanen ska ställas ut och sedan remissbehandlas kommer nämnder och bolagsstyrelser ges ytterligare möjlighet att inkomma med synpunkter, vilket ytterligare säkerställer kvalitén i beskrivningarna av företagsområden. Stadsledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige godkänner lägesredovisning Strategisk inriktning för företagsområden från Stockholm Business Region AB Ekonomisk och finansiell analys Boendelösningar för kommunmottagna nyanlända, dnr /2016 Från och med den 1 mars 2016 är alla kommuner skyldiga att ta emot nyanlända för bosättning (lag 2016:38 om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning). Hur många nyanlända varje kommun ska ta emot (s k kommuntal) beror på kommunens

142 Tjänsteutlåtande Sida 118 (150) storlek, arbetsmarknadsläge, det sammantagna mottagandet av nyanlända och ensamkommande barn samt hur många asylsökande som redan vistas i kommunen. Under 2016 ska Stockholms stad ta emot nyanlända med uppehållstillstånd, och för 2017 är kommuntalet Enligt Migrationsverkets prognoser kommer 90 procent av de anvisade att bestå av ensamhushåll. Stockholms stad har under 2016 (till och med september) tagit emot cirka 550 anvisade nyanlända. De återstående planeras att anvisas till staden framförallt i november och december. Den korta planeringshorisonten gör att tillfälliga boendelösningar måste prövas för att alla boende ska kunna erbjudas plats. Åtgärderna är avsedda att erbjuda boende tillfälligt under en kortare period i väntan på att de nyanlända kan erbjudas mer långsiktigt boende. För att klara stadens åtagande enligt bosättningslagen och erbjuda alla anvisade boende föreslår stadsledningskontoret följande åtgärder: Lägenheter eller rum som upplåts av privatpersoner Alternativet innebär att staden tecknar hyresavtal med privatpersoner och sedan hyr ut bostaden i andra hand till den nyanlände. Boendet kan vara till exempel en lägenhet, ett fritidshus eller en del av en bostad med eget kök och badrum. Alternativet kräver en aktiv informations- och annonskampanj riktad mot allmänheten. Stadsledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen får i uppdrag att genomföra lämpliga informationsinsatser. För att processen ska fungera krävs samarbete mellan flera av stadens nämnder. Staden bör inrätta en samlad funktion för bland annat bedömning av hyresobjekt, hantering av inoch uthyrning samt stöd och support till uthyrarna. Stadsledningskontoret föreslår att socialnämnden får i uppdrag att hantera inhyrning och uthyrning av privatbostäder. Det är viktigt att intresserade privatpersoner får tillgång till korrekt information och tydliga svar på frågor. Stadsledningskontoret föreslår att servicenämnden får i uppdrag att hantera den initiala kontakten och informationen till intresserade privatpersoner. Servicenämnden bör även få i uppdrag att ansvara för administrationen kring uthyrningen. Ekonomisk och finansiell analys

143 Tjänsteutlåtande Sida 119 (150) Kostnaden för alternativet beror på tillströmningen av bostadsförslag. Totalt uppskattas kostnaderna för bostäder till cirka 40 mnkr per år. Upphandling av vandrarhems- eller hotellplatser Alternativet innebär att nyanlända erbjuds plats på vandrarhem eller hotell. Boendelösningen kan erbjudas både familjer och ensamhushåll. Alternativet kräver att staden genomför upphandling av hotell- och/eller vandrarhemslösningar. I boendet kan även ingå basservice som städning, reception och frukost. Stadsledningskontoret föreslår att socialnämnden får i uppdrag att genomföra upphandling av hotell- och/eller vandrarhemsboende. Totalt uppskattas kostnaderna för 200 platser till cirka mnkr per år. Tillfälliga boendeplatser i form av kollektiva boenden Alternativet innebär att staden hyr tillfälliga lokaler för enklare, kollektiva boenden i form av enkla rum eller sovsalar. Ett objekt bedöms kunna rymma ungefär boende beroende på storlek och förutsättningar. Varje boendeanläggning bör bemannas dygnet runt för att hantera mat/måltider, erbjuda information och svar på frågor, upprätthålla ordning med mera. Stadsledningskontoret föreslår att socialnämnden får i uppdrag att inrätta och driva tillfälliga boendeplatser i form av större kollektiva boenden. Kostnaderna för alternativet beror på storlek och förutsättningar för respektive objekt. Kostnaden inkluderar hyror, personal, utrustning med mera. Totalt uppskattas kostnaderna för platser till mellan 80 och 130 mnkr per år. Behov av kompletterande ekonomiskt bistånd Stadsledningskontoret föreslår att socialnämnden får i uppdrag att fatta beslut om och betala ut kompletterande ekonomiskt bistånd när det behövs för att täcka boendekostnaderna för de nyanlända flyktingar som anvisats till kommunen. I de fall individen och/eller familjen också behöver stöd från socialtjänsten ska hela ärendet, inklusive bedömning av behovet av ekonomiskt bistånd, däremot hanteras av respektive stadsdelsnämnd enligt ordinarie rutiner. Ekonomisk och finansiell analys

144 Tjänsteutlåtande Sida 120 (150) Stadsledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar godkänner Boendelösningar för kommunmottagna nyanlända, dnr /2016. Revidering av reglemente för socialnämnden, dnr /2016 Socialnämnden har uppmärksammat att två av nämndens uppdrag inte finns angivna i nämndens reglemente. Det gäller uppdragen att genomföra tillsyn av tobaksförsäljning på försäljningsställen som har serveringstillstånd, samt uppdraget att samordna stadsdelsnämndernas tillsyn av folköls- och tobaksförsäljning. Mot bakgrund av detta föreslår socialnämnden att nya skrivningar införs i nämndens reglemente som specificerar dessa ansvarsområden. Ärendet är beslutat i socialnämnden för vidare expediering av förslaget till kommunfullmäktige för revidering av nämndens reglemente. Stadsledningskontoret instämmer i nämndens beslut om att de beskrivna ansvarområdena, som medför myndighetsutövning, skall framgå i nämndens reglemente. Stadsledningskontoret föreslår kommunstyrelsen att föreslå att kommunfullmäktige godkänner Revidering av reglemente för socialnämnden, dnr /2016. Ekonomisk och finansiell analys

145 Tjänsteutlåtande Sida 121 (150) Delårsbokslut Beloppen i tabellerna är avrundade och summerar därför inte exakt. Resultaträkning Staden Kommunkoncernen mnkr Not Budget 2016 Prognos Verksamhetens intäkter , , , , , ,1 Jämförelsestörande intäkter ,0 861,0 0, , ,4 861,2 Verksamhetens kostnader , , , , , ,4 Jämförelsestörande kostnader 4-327,9-207,1 0,0-364,0-336,2-232,7 Avskrivningar 5-759,2-817, , , , ,4 Verksamhetens nettokostnader , , , , , ,3 Skatteintäkter , , , , , ,7 Generella statsbidrag och utjämning ,0-967, , , ,0-967,9 Resultat från andelar i intresseföretag 8-421,7 202,6 Finansiella intäkter , , , ,0 64,9 10,0 Jämförelsestörande finansiella intäkter 10 1,7 0,0 0,0 0,0 - Finansiella kostnader ,1-532,6-900,0-740,0-420,0-386,1 Resultat efter skatteintäkter och finansiellt resultat 3 874, ,1 0, , , ,0 Skatt ,3-260,1 Minoritesandel i årets resultat - - 0,1-6,1 Årets resultat (ÅR) 3 874, ,1 0, , , ,9 Avgår jämförelsestörande intäkt ,7-322,1 0,0-243,7 - - Årets resultat efter balanskravsjusteringar 3 630, ,1 0, ,3 - - Årets balanskravsresultat* 3 630, ,1 0, ,3 - - *Årets balanskravsresultat är justerat för enligt ny tolkning av regelverket. Ekonomisk och finansiell analys

146 Tjänsteutlåtande Sida 122 (150) Balansräkning Staden Kommunkoncernen mnkr Not TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar ,5 78,0 Summa immateriella anläggningstillgångar ,5 78,0 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar , , , ,3 Maskiner och inventarier ,3 581, , ,4 Pågående ny-, till- och ombyggnader , , , ,1 Summa materiella anläggningstillgångar , , , ,8 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar , , , ,7 Kapitalandel intresseföretag , ,3 Långfristiga fordringar 20 18,6 19,2 263,1 281,4 Summa finansiella anläggningstillgångar 3 924, , , ,4 Summa anläggningstillgångar , , , ,3 Omsättningstillgångar Exploateringsfastigheter , , , ,0 Varulager och pågående arbete 22 1,5 4,4 42,1 35,7 Kortfristiga fordringar , , , ,7 Kortfristiga placeringar 24 25,7 28,9 25,7 28,9 Kassa och bank 25 6, ,6 64, ,8 Summa omsättningstillgångar , , , ,0 SUMMA TILLGÅNGAR , , , ,2 Ekonomisk och finansiell analys

147 Tjänsteutlåtande Sida 123 (150) Staden Kommunkoncernen mnkr Not EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Årets resultat enl resultaträkning 26, , , , ,3 Justering eget kapital 0,0 169,0-2,7 151,4 Övrigt eget kapital , , , ,7 Summa eget kapital , , , ,4 Avsättningar Pensioner och liknande förpliktelser , , , ,0 Uppskjuten skatteskuld 2 160, ,8 Övriga avsättningar , , , ,0 Summa avsättningar , , , ,8 Minoritetsintresse i eget kapital 45,8 46,0 Långfristiga skulder Obligationslån , , , ,2 Reverslån , , , ,0 Statliga lån Övriga långfristiga skulder ,8 826,4 244,7 845,3 Summa långfristiga skulder , , , ,5 Kortfristiga skulder Kortfristiga skulder , , , ,3 Kortfristiga lån , , , ,1 Summa kortfristiga skulder , , , ,4 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER , , , ,2 Ställda panter Ansvars- och borgensförbindelser ,4 630,2 - - Ansvarsförbindelse inkl löneskatt , , , ,7 Derivatinstrument; marknadsvärde ,8-510,0 424,8-510,0 Leasingavtal operationell leasing erläggs , , , ,7 Leasingavtal operationell leasing erhålls , ,8 Efterutdelning :1 allbolagsl kvarstår ,7 321,9 Efterutdelning :1 allbolagsl kvarstår 1 502, ,9 Ekonomisk Efterutdelning och finansiell 2014 analys 5:1 allbolagsl kvarstår 294,5 310,8

148 Tjänsteutlåtande Sida 124 (150) Kassaflödesanalys Staden Kommunkoncernen mnkr Not DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 3 874, , , ,9 Återläggning reavinster/reaförluster , , , ,1 Justering för ej likviditetspåverkande poster , , , ,2 Minskning av avsättningar pga utbetalningar 42 0,0-31,5 0,0-31,5 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 3 857, , , ,5 Ökning/minskning kortfristiga fordringar , ,1-638,5 396,1 Ökning/minskning förråd och varulager 2,9 2,8-6,4 1,1 Ökning/minskning kortfristiga skulder , , ,0 899,8 Kassaflöde från den löpande verksamheten , ,7 666, ,5 UTBETALNING AV BIDRAG TILL STATLIG INFRASTRUKTUR Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur -216,5-741,8-216,5-741,8 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar 45 0,0 0,0-11,9-21,3 Investering i materiella anläggningstillgångar , , , ,6 Försäljning av materiella anläggningstillgångar , , , ,3 Investering i finansiella anläggningstillgångar 48-11,5-14,1-17,8-47,4 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 49 1,7 0,0 1,7 3,6 Kassaflöde från investeringsverksamheten -627, , , ,4 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 7 179, , , ,1 Amortering av långfristiga skulder , , , ,1 Ökning/minskning av långfristiga skulder , ,5-518, ,3 Ökning/minskning av långfristiga fordringar 0,6 0,8 202,6 413,4 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 3 711, , , ,7 Årets kassaflöde , , , ,0 Likvida medel vid årets början 1 698,6 308, ,8 531,8 Likvida medel vid periodens slut , ,6-274, ,8 Räntebärande nettotillgång/skuld , , , ,8 Räntebärande nettotillgång/skuld vid årets början , , , ,1 Räntebärande nettotillgång/skuld vid periodens slut , , , ,8 Ekonomisk och finansiell analys

149 Tjänsteutlåtande Sida 125 (150) Redovisningsprinciper Kommunal redovisningslag Bokslutet har upprättats i enlighet med den kommunala redovisningslagen (SFS 1997:614) och Rådet för kommunal redovisnings rekommendationer. Avskrivningar Staden använder som huvudregel linjär avskrivning ett lika stort belopp skrivs av varje månad under nyttjandeperioden. Vid tilläggsinvesteringar används saldojusterad avskrivning tilläggsinvesteringen slutavskrivs vid samma tillfälle, som den ursprungliga investeringen. Omkostnadsförd anläggning - ingen avskrivning görs - används till exempel för mark och konst. Komponentavskrivning tillämpas från och med år Komponentindelning görs vid kalkylering och aktivering. Inget krav på komponentindelning finns under byggnadstiden. Komponentindelning görs utifrån naturliga komponenter där utbytestid/underhållstid är avgörande för vad som ska räknas som naturligt. Vid utbyte av komponenter förutsätts i normalfallet den tidigare komponenten vara slutavskriven och ingen utrangering görs. Uppenbara undantag från regeln är till exempel utbyte av hiss. Görs utbytet av komponenten efter ett tidsintervall, som väsentligt avviker från nyttjandetiden ska utrangering göras. Som utgångspunkt för bedömning av nyttjandetider har staden hämtat vägledning från Rådet för kommunal redovisnings (RKR) idéskrift Avskrivningar. Värderingsprinciper Anläggningstillgångar har redovisats till anskaffningsvärdet. I anskaffningsvärdet inräknas utgifter för nedmontering och bortforsling av tidigare tillgång och återställande av plats om detta är en förutsättning för den nya tillgången. Som anläggningstillgång räknas tillgångar, som har en livslängd på minst tre år och uppgår till minst ett basbelopp. För investeringar i annans fastighet gäller, om fastigheten tillhör de kommunala bolagen Skolfastigheter i Stockholm AB och Micasa Fastigheter i Stockholm AB, att investeringsutgiften ska uppgå till minst 0,5 mnkr för att räknas som investering. Beslut om detta undantag är fattat i kommunfullmäktige den 3 november 2008 och ska omfatta mindre projekt och byggåtgärder. Undantaget bedöms beloppsmässigt vara försumbart och därmed inte påverka räkenskaperna i någon väsentlig omfattning. Ekonomisk och finansiell analys

150 Tjänsteutlåtande Sida 126 (150) Aktiveringstidpunkt för anläggning En anläggning aktiveras i normalfallet och börjar skrivas av när den tas i bruk. Om inte samtliga utgifter flutit in eller kunnat uppskattas med rimlig säkerhet får aktiveringstidpunkten skjutas upp högst sex månader. Omsättningstillgångar har redovisats till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde på balansdagen. Immateriella tillgångar Stockholms stad redovisar i dag inga immateriella tillgångar. Enligt stadens redovisningsregler för investeringar ska restriktivitet iakttas när en tillgång klassificeras som immateriell för att undvika en övervärdering av tillgångssidan. Till och med tertialbokslut bedöms inga tillgångar uppfylla kraven på en immateriell tillgång. Nedskrivning av tillgångar Nedskrivning av tillgångar görs i enlighet med RKR 19. Staden tillämpar gränsen att en anläggnings värde ska uppgå till minst 1 mnkr för att en prövning av nedskrivningsbehov ska göras. Nedskrivning görs när bokfört värde överstiger återvinningsvärdet med minst 0,5 mnkr och förändringen bedöms som varaktig, där varaktig definieras som minst fem år. Leasing I enlighet med Rådet för kommunal redovisnings rekommendation nr 13.2, 2013 Redovisning av hyres-/leasingavtal redovisar staden kommande kostnader för leasingavtal. Finansiell leasing redovisas i balansräkningen. En väsentlighetsbedömning har gjorts och avtal har endast tagits med där den totala utgiften överstiger 0,5 mnkr eller den årliga kostnaden överstiger 0,2 mnkr. Operationell leasing redovisas inom linjen med samma beloppsgränser, som för finansiell leasing. Enligt rekommendationen ska redovisning ske om leasingtiden överstiger tre år. Stadens avtal om IT-tjänster nämns i not om operationell leasing, trots att tidsvillkoret inte är uppfyllt på grund av att detta ekonomiska åtagande är omfattande. Försäljning och inköp av anläggningstillgångar Vid försäljning och köp av anläggningstillgångar gäller, som huvudregel, att transaktionen bokförs vid dagen för tillträde. Lånekostnader Lånekostnaderna belastar den period de hänför sig till och inräknas inte i tillgångars anskaffningsvärden. Ekonomisk och finansiell analys

151 Tjänsteutlåtande Sida 127 (150) Klassificering Kortfristiga fordringar och skulder förfaller till betalning inom tolv månader från balansdagen. Långfristiga fordringar och skulder förfaller till betalning efter mer än tolv månader efter balansdagen. Undantag är investeringsinkomster som i sin helhet redovisas som långfristiga skulder då dessa ej är likvidpåverkande. Exploateringsfastigheter, som avses avyttras redovisas som omsättningstillgångar. Semesterlöneskuld, okompenserad övertid är skuldförda enligt ställning den 31 augusti Finansverksamhet Finansverksamheten inom kommunkoncernen grundar sig på stadens finanspolicy, som fastställs årligen av kommunfullmäktige. Utländska lån värderas enligt principer för säkringsredovisning. Staden utnyttjar valutaterminer och/eller ränte- och valutaswappar i syfte att säkra positioner avseende kurs- och ränteförändringar. Köp eller försäljning av finansiella tillgångar eller skulder redovisas per likviddagen. Finansiella omsättningstillgångar och kortfristiga skulder värderas till anskaffningsvärdet. Eventuella emissionsutgifter och liknande transaktionsutgifter periodiseras enligt effektivräntemetoden. Jämförelsestörande poster Som jämförelsestörande poster redovisas vinster och förluster samt poster av engångskaraktär, som inte tillhör den normala verksamheten. Hit räknas exploateringsinkomster och utgifter som från och med räkenskapsåret 2014 bruttoredovisas enligt gällande regelverk, bokfört värde som kostnad och försäljningsinkomsten som intäkt. Enligt beslut i kommunfullmäktige 2014 har en inteckning gjorts av eget kapital till olika åtgärder. Staden har valt att redovisa ovanstående poster som jämförelsestörande om de uppgår till minst 0,1 mnkr. Avsättningar Staden gör, utöver avsättning för pensionsskulden, avsättningar för effekter av stora omorganisationer, när detta är aktuellt, åtaganden inom det infrastrukturella området med mera. Vid avsättningar tillämpas direkt resultatföring. Avsättningar har redovisats i resultaträkningen efter Resultat efter skatteintäkter och finansiellt resultat. Från och med årsredovisning 2015 redovisas avsättningar respektive upplösta avsättningar som jämförelsestörande poster, d v s före Verksamhetens nettokostnader. Ekonomisk och finansiell analys

152 Tjänsteutlåtande Sida 128 (150) Pensionsåtaganden Stadens pensionsskuld redovisas dels som en avsättning i balansräkningen, dels som en ansvarsförbindelse. Pensioner intjänade till och med 1997 redovisas som en ansvarsförbindelse. Stadens personals individuellt intjänade pensionsrättigheter under året redovisas i balansräkningen som en upplupen kostnad. Pensionsskulden är korrigerad med bortförsäkrade åtaganden, vilka har liten omfattning. Förändringar enligt rekommendation om Särskild avtalspension och visstidspension är gjord och påverkar ansvarsförbindelsen men ej skulden. Åtaganden avseende latent efterlevandepension tas från och med 2015 upp i skuld och ansvarsförbindelse. Beräkningen av pensionsskulden är gjord enligt Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld (RIPS 07). Grunden för beräkningarna är pensionsavtalet KAP-KL och för berörda åldersgrupper AKAP- KL. Fordringar/skulder mot koncernbolagen Staden handhar upplåning respektive utlåning åt de kommunala bolagen. Bolagen har konto i stadens koncernstruktur med några få undantag. Beroende på saldo redovisas fordran eller skuld gentemot respektive bolag. Sammanställd redovisning Allmänt Enligt Lagen om kommunal redovisning ska Stockholms stads års- och delårsbokslut även omfatta sådan verksamhet som bedrivs av andra juridiska personer inom kommunkoncernen och en samman-ställd redovisning ska upprättas. Syftet med den sammanställda redovisningen, som är den kommunala motsvarigheten till koncernredovisning, är att ge en samlad bild av stadens nämnder, aktiebolag och kommunalförbunds verksamhet och ekonomiska ställning. Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt RKR 8.2 Sammanställd redovisning. Stadens nämnder har proportionellt konsoliderats med stadens direkt och indirekt hel- och samägda företag där staden minst har ett betydande inflytande. Skillnad i redovisningsprinciper mellan bolagen och staden kan förekomma på grund av att olika lagstiftning och rekommendationer tillämpas för staden respektive bolagen. I den sammanställda redovisningen har effekter av väsentlig betydelse beroende på skillnader mellan redovisningsprinciper för bolag och staden justerats utifrån kommunala redovisningsprinciper. Ekonomisk och finansiell analys

153 Tjänsteutlåtande Sida 129 (150) En sammanställd redovisning görs i samband med tertialrapport 2 samt årsbokslut. Sammanställd redovisning konsolideringsprinciper Huvuddelen av stadens bolag finns samlade i koncernen Stock-holms Stadshus AB som är helägd av staden. Bokslutet för koncernen Stockholms Stadshus AB används som underlag för konsolide-ring av den sammanställda redovisningen. I den sammanställda redovisningen har alla interna mellanhavanden samt interna vinster och förluster av väsentlig betydelse eliminerats. Det i koncernen Stockholms Stadshus AB ingående dotterbolaget S:t Erik Livförsäkring AB redovisar finansiella instrument till verkligt värde. Ingen justering av detta sker i den sammanställda redovisningen eftersom värdena inte är av väsentlig betydelse. Den sammanställda redovisningen har i huvudsak upprättats enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att endast ägda andelar av företagens räkenskapsposter konsolideras samt att de bokförda värdena av andelar i koncernföretagen elimineras mot förvärvad andel av dotterbolagens egna kapital. Därmed ingår i den sammanställda redovisningen enbart den del av dotter-bolagens egna kapital som tillkommit efter förvärvet. I den sam-manställda redovisningen finns samägda företag som inte konsolideras proportionellt utan konsolideras med kapitalandelsmetoden där AB Fortum Värme Holding AB samägt med Stockholms stad representerar det största värdet. Avsteget mot att använda proportionell konsolideringsmetod gällande Fortum görs med hänvisning till att det ger en mer rättvisande bild av innehavet eftersom staden inte har det bestämmande inflytandet och eftersom att verksamheten i det samägda företaget är av kommersiell karaktär. För övriga bolag, se not 19 är motiveringen att resultat och balansomslutning inte är av väsentlig storlek. Det faktum att kapitalandelsmetoden tillämpas istället för proportionell konsolidering får ingen påverkan på periodens resultat och påverkar balansomslutningen. Ekonomisk och finansiell analys Tillämpning av vissa redovisningsprinciper i Stockholms stad Exploateringsfastigheter Exploateringsfastigheter, som avses att avyttras redovisas som omsättningstillgångar vid samtliga bokslutstillfällen. Aktiverade tillgångar avses endast att avyttras i undantagsfall. Berört är pågående ny- till- och ombyggnader, som inte är aktiverade. Den del av dessa upparbetade anläggningar, som avses att säljas, bokförs som omsättningstillgång vid bokslutstillfället. Vid försäljningar bruttoredovisas bokfört värde som kostnad och försäljningsköpeskillingen som intäkt från och med 2014.

154 Tjänsteutlåtande Sida 130 (150) Investeringsinkomster Rådet för kommunal redovisnings rekommendation 18, Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar tillämpas från och med Tillfälligt stöd med anledning av flyktingsituationen Det utbetalade stödet från staten med anledning av flyktingsituationen har bokförts med jämn fördelning från och med december 2015 till och med december Definitioner till delårsbokslut Anläggningstillgångar är tillgångar som är avsedda för stadigvarande bruk i verksamheten. Kan vara immateriella (till exempel goodwill), materiella (till exempel byggnader) eller finansiella (till exempel aktier). Avskrivning enligt plan är den fördelade totalutgiften för en anläggningstillgång. Kostnaden fördelas över de antal år som tillgången används i verksamheten. För tilläggsinvesteringar används en saldojusterad avskrivning - tilläggsinvesteringen slutavskrivs vid samma tillfälle, som den ursprungliga investeringen. På tillgångar som mark och konst görs ingen avskrivning. Avsättningar är legala förpliktelser som är hänförliga till räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår och som på balansdagen är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de ska infrias och som vilar på en befintlig förpliktelse. Balanskravet är kopplat till resultaträkningen. Enligt kommunallagen ska budgeten upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna (KL 8 kap. 4 ). Om det redovisade resultatet blir negativt, det vill säga om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna, ska det negativa resultatet regleras senast under det tredje året efter det att det negativa resultatet redovisades. Huvudprincipen är att realisationsvinster inte ska inräknas i intäkterna då avstämning med balanskravet görs. Undantag kan dock göras om det står i överenskommelse med god ekonomisk hushållning, till exempel om försäljningen är ett led i en omstrukturering. Balansräkningen (BR) är en sammanställning av tillgångar, eget kapital, avsättningar och skulder på balansdagen, det vill säga redovisningsperiodens sista dag. Ekonomisk och finansiell analys

155 Tjänsteutlåtande Sida 131 (150) Certifikat kan emitteras av till exempel kommuner eller företag. Lån kan upptas genom utgivande, emission, av löpande skuldebrev med löptider upp till ett år. Eget kapital utgör skillnaden mellan tillgångar och skulder. Visar hur stor del av tillgångarna som inte finansierats med lån. Eliminering innebär att interna poster tas bort, så att uppgifter om intäkter, kostnader, fordringar och skulder endast innehåller för staden externa poster. Euro Commercial Paper (ECP) är certifikat med löptider på upp till ett år och som kan emitteras i flera olika valutor. Euro Medium Term Note (EMTN) är skuldebrev i form av obligationer, med löptid över ett år. Dessa obligationer kan emitteras i flera olika valutor. Förpliktelse ett åtagande som härrör från kontrakt, lagstiftning eller annan laglig grund. Kassaflödesanalysen visar in- och utbetalningar för stadens olika verksamheter. Summan av in- och utbetalningar utgör årets totala kassaflöde. Finansnetto är skillnaden mellan posterna finansiella intäkter och finansiella kostnader i resultaträkningen. Medium Term Note (MTN) är lån som upptas genom utgivande, emission, av löpande skuldebrev i form av obligationer med löptider om lägst ett år. Omsättningstillgångar är tillgångar som inte innehas för stadigvarande bruk, utan förbrukas i samband med framställning av produkter eller tjänster eller på annat sätt används i rörelsen. Resultaträkningen (RR) är en sammanställning av intäkter och kostnader som utmynnar i ett resultat för en viss period. Ekonomisk och finansiell analys

156 Tjänsteutlåtande Sida 132 (150) Noter Beloppen i noterna är avrundade och summerar därför inte exakt. Not 1 Verksamhetens intäkter I verksamhetens intäkter har interna poster eliminerats. Staden Kommunkoncernen mnkr Taxor, avgifter m m 2 913, , , ,0 Hyror, tomträttsavgälder 2 709, , , ,2 Statsbidrag 2 110, , , ,1 EU-bidrag 17,4 9,8 17,4 9,8 Summa verksamhetens intäkter 7 750, , , ,1 Not 2 Jämförelsestörande intäkter Staden Kommunkoncernen mnkr Återbetalning premier avtalsförsäkringar 2004 (AGS-KL, AVBF- KL) 0,0 249,2 249,200 Realisationsvinster vid försäljningar 242,0 72,9 227,4 73,1 *Försäljning av exploateringsfastigheter 2 116,0 538, ,0 538,9 Summa jämförelsestörande intäkter 2 358,0 861, ,4 861,2 *Försäljning av exploateringsfastigheter bruttoredovisas från och med Not 3 Verksamhetens kostnader I verksamhetens kostnader har interna poster eliminerats. Staden Kommunkoncernen mnkr Material och köpta tjänster m m , , , ,4 Bostadstillägg, sociala bidrag och andra understöd , , , ,7 varav försörjningsstöd/socialbidrag -588,3-630,5-588,3-630,5 Entreprenader och köp av verksamhet , , ,5 0,0 Löner* , , , ,3 Arbetsgivaravgifter och avtalsförsäkringar , , ,2 0,0 Pensionskostnader** , , ,4 0,0 varav utbetalning av pensioner -571,0-564,5 0,0 0,0 varav pensionsavgifter -452,2-424,3 0,0 0,0 varav tjänstepensionsförsäkring -0,5-0,4 0,0 0,0 varav särskild löneskatt -245,5-240,2-271,2 0,0 varav förändring av pensionsskuld inkl. löneskatt -103,0-91,4 0,0 0,0 Övriga personalkostnader -45,3-74,4-104,4 0,0 Summa verksamhetens kostnader , , , ,4 *Timlöner, ersättn obekväm arbetstid, övertid inklusive arbetsgivaravg samt utfall lönerörelse Kommunalarbetarförbundets avtalsområde är periodiserade. **Ränte- och basbeloppsuppräkning av pensionsskulden inklusive löneskatt redovisas under finansiella kostnader Ekonomisk och finansiell analys

157 Tjänsteutlåtande Sida 133 (150) Not 4 Jämförelsestörande kostnader Staden Kommunkoncernen mnkr Bokfört värde försäljning exploateringstillgångar -129,1-10,2-129,1-10,2 Realisationsförluster vid försäljningar 0,0 0,0-8,3-25,6 Gjord avsättning till begravningsverksamhet -21,7-21,7-21,7-21,7 Ianspråktagande av notningar enligt 2014 års bokslut. Övriga notningar upplösta 2014 Järvalyftet, Söderortsvisionen, Hässelby-Vällingby*** -8,8 0,0-8,8 IT-kostnader* -177,2-126,4-177,2-126,4 varav upphandling nytt ekonomisystem (SUNE)* -17,2-29,8-17,2-29,8 varav skolplattform* -86,0-46,2-86,0-46,2 varav digital förnyelse och e-tjänster* -48,2-45,4-48,2-45,4 varav projekt edok* -11,0-5,0-11,0-5,0 varav GS-IT* -14,8 0,0 0,0 Stimulansbidrag** 0,0-40,0 0,0-40,0 varav utbyggnad barnomsorg** 0,0-34,4 0,0-34,4 varav utbyggnad funktionshindrade** 0,0-5,6 0,0-5,6 Summa jämförelsestörande kostnader -327,9-207,1-336,2-232,7 * Samtliga inteckningar eget kapital upplöstes i bokslut 2014 och ersattes av nya. **Avsättningar för stimulansbidrag upplöstes i bokslut 2014 och ersattes av inteckning av eget kapital 2015 för att upplösas i bokslut *** Notning avseende Järvalyftet, Söderortsvisionen Hässelby-Vällingby upplöst i 2015 års bokslut. Not 5 Avskrivningar* Staden Kommunkoncernen mnkr Avskrivning hyresrätter immateriella tillgångar (Procent 20-33) 0,0 0,0-12,4-11,4 Avskrivning byggnader tekniska anläggningar (Procent 1,4-33,3) -643,3-559, , ,8 Avskrivningar maskiner inventarier (Procent 2-33) -114,6-99,1-358,1-338,0 Summa planenliga avskrivningar -757,9-658, , ,2 Reservering för kommande nedskrivningsbehov 0,0 0,0-55,0 0,0 Återföring nedskrivningar 0,0 0,0-23,3 Utrangeringar** -1,3-159,5-1,3-159,5 Summa avskrivningar -759,2-817, , ,4 *Komponentavskrivningar genomfört från och med 2015 avseende samtliga anläggningar. **År 2015: 157,4 mnkr avser utrangering nedlagda utgifter Park 1, Samverkanscentralen. Not 6 Skatteintäkter Staden Kommunkoncernen mnkr Årets preliminära skatteintäkter , , , ,3 Korrigering prognostiserad slutavräkning 2014/2013 3,3 1,9 3,3 1,9 Korrigering prognostiserad slutavräkning 2015/ ,6-35,9-35,6-35,9 Prognostiserad slutavräkning 2016/ ,7 24,3-179,7 24,3 Begravningsavgifter 124,0 115,0 124,0 115,0 Summa skatteintäkter , , , ,7 Ekonomisk och finansiell analys

158 Tjänsteutlåtande Sida 134 (150) Not 7 Generella statsbidrag och utjämning Staden Kommunkoncernen mnkr Införandebidrag 229,6 120,4 229,6 120,4 Generella statsbidrag 223,7 13,7 223,7 13,7 Kommunal fastighetsavgift 747,7 734,3 747,7 734,3 Summa generella statsbidrag och utjämning 1 201,0 868, ,0 868,5 Avgifter i utjämningssystemet Inkomstutjämningsavgift , , , ,4 Regleringsavgift -21,1-23,6-21,1-23,6 Kostnadsutjämningsavgift -199,4-76,6-199,4-76,6 Avgift till LSS-utjämning -713,3-663,9-713,3-663,9 Summa avgifter i utjämningssystem , , , ,4 Summa generella statsbidrag och utjämning ,0-967, ,0-967,9 Not 8 Resultat från andelar i intresseföretag mnkr I kommunkoncernen ingår resultat från andelar i intresseföretag enligt nedan: AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms Stad 0,0 0,0 372,6 195,9 Mässfastigheter i Stockholm AB 0,0 0,0 48,5 6,7 Sydvästra Stockholmsregionens VA-verks AB, SYVAB 0,0 0,0 0,7 0,0 Summa resultat från andelar i intresseföretag 0,0 0,0 421,7 202,6 Staden Kommunkoncernen Not 9 Finansiella intäkter Under posten övriga finansiella intäkter redovisas bland annat borgensintäkter från de kommunala bostadsbolagen. mnkr Räntor 590,2 740,8 54,7 5,7 Övriga finansiella intäkter 10,2 4,2 10,2 4,3 Aktieutdelning 1 000, ,0 0,0 0,0 Varav Stockholm Stadshus AB 1 000, ,0 Summa finansiella intäkter 1 600, ,0 64,9 10,0 Staden Kommunkoncernen Not 10 Jämförelsestörande finansiella intäkter Staden Kommunkoncernen mnkr Summa reavinst försäljning finansiella anläggningstillgångar 1,7 0,0 - - Varav försäljning Bostadsrätter 1,7 0,0 - - Återföring nedskrivning finansiella anläggningar 0,0 0,0 Summa jämförelsestörande finansiella kostnader 1,7 0,0 - - Ekonomisk och finansiell analys

159 Tjänsteutlåtande Sida 135 (150) Not 11 Finansiella kostnader Staden Kommunkoncernen mnkr Räntor likvida medel och placeringar* -391,9-464,0-320,3-317,0 Ränta del pensionsskuldsförändring -81,3-52,2-81,3-52,2 Övriga finansiella kostnader -18,0-16,4-18,4-16,9 Summa finansiella kostnader -491,1-532,6-420,0-386,1 Genomsnittlig ränta Genomsnittlig ränta extern skuldportfölj med derivat (%) 1,19 1,84 1,19 1,84 Genomsnittlig ränta extern skuldportfölj utan derivat (%) 0,97 1,52 0,97 1,52 Genomsnittlig räntebindningstid Genomsnittlig räntebindningstid extern skuldportfölj med derivat, år 2,6 3,1 2,6 3,1 Genomsnittlig räntebindningstid extern skuldportfölj utan derivat, år 1,8 2,2 1,8 2,2 *Räntekostnader redovisas inklusive nettot av ränte- och valutasw appar, i enlighet med RKR21. Se även not 37 Derivatinstrument. Årets räntekostnad för den externa skuldportföljen (exklusive bolagskoncernen och SSBF) är 321,7 mnkr inklusive derivat och 226,4 mnkr exklusive derivat. Not 12 Skatt Staden Kommunkoncernen mnkr Aktuell skatt ,6-263,4 Uppskjuten skatt ,3 3,3 Summa skatt ,3-260,1 Not 13 Jämförelsestörande intäkter, som avgår i balanskravsutredningen mnkr Realisationsvinster -243,7-72,9 Återbetalning premier avtalsförsäkringar 2004 (AGS-KL, AVBF-KL) 0,0-249,2 Summa jämförelsestörande intäkter som avgår -243,7-322,1 Ekonomisk och finansiell analys

160 Tjänsteutlåtande Sida 136 (150) Noter till balansräkningen I stadens balansräkning bruttoredovisas fordringar och skulder gentemot stadens egna bolag. Not 14 Immateriella anläggningstillgångar mnkr Staden Kommunkoncernen Ingående immateriella anläggningstillgångar 1/ ,5 217,7 Periodens nyinvesteringar ,9 21,3 Försäljningar 0,0 0,0 Omklassificering - - 0,0 0,0 summa anskaffningsvärde immateriella anläggningstillg 248,4 239,0 Ingående avskrivningar 1/ ,4-141,6 Periodens avskrivningar ,4-19,3 Periodens nedskrivningar - - 0,0 0,0 Summa avskrivningar immateriella anläggningstillg -170,9-160,9 Summa immateriella anläggningstillgångar ,5 78,1 Avskrivningstider 3-10 år 3-10 år Not 15 Mark byggnader och tekniska anläggningar mnkr Ingående anskaffningsvärde mark, byggnader och tekniska anläggningar 1/ , , , ,1 Periodens anskaffningar 2 775, , , ,0 Periodens försäljningar -32,3-62,4-6,5-305,9 Periodens utrangeringar anskaffningsvärde -1,2-219,4 Korrigering MFO / Effekt byte av redovisningsprincip ** 169,0 169,0 Periodens återföringar från ny - om och tillbyggnad* 1 195, , , ,1 Periodens återföring till omsättningstillgångar -74,2-74,2 Periodens återföringar till maskiner inventarier -6,4 Summa utgående anskaffningsvärde , , , ,0 Ingående planenliga avskrivningar , , , ,2 Periodens planenliga avskrivningar -643,3-876, , ,1 Periodens avskrivningar försäljningar 3,4 7,8 Periodens avskrivningar utrangeringar 0,0 27,6-8,3-193,2 Summa utgående avskrivningar , , , ,5 Ingående nedskrivningar Periodens nedskrivningar Periodens återförda nedskrivningar 8,8 Summa utgående nedskrivningar 0,0 8,8 Summa mark byggnader och tekniska anläggningar , , , ,3 Staden Kommunkoncernen Avskrivningstider 3-70 år 3-70 år 3-70 år 3-70 år Investering; Ett prisbasbelopp, nyttjandeperiod 3 år eller mer. RKR 19 avseende nedskrivningar tillämpas Från och med 2015 tillämpas komponentindelning och komponentavskrivningar avseende stadens investeringar. **En korrigering har gjorts av en kreditering av stadens tillgångar i samband med bolagisering av MFO år Korrigeringen har framkommit vid en total genomgång av anläggningsreskontran vid övergång till ny anläggningsmodul. *10,5 mdkr flyttat från anläggningstillgångskonto till ny- till och ombyggnad 2015 i samband med att Exploateringsnämndens anläggningsregister ALF har överförts till den nya anläggningsmodulen i ekonomisystemet Agresso. Schablonmässiga aktiveringar har tidigare tillämpats vid överföring av värden för tillgångar från ALF till huvudboken. Förändringen innebär att huvudboken fortsättningsvis speglar anläggningsreskontran. Ekonomisk och finansiell analys

161 Tjänsteutlåtande Sida 137 (150) Not 16 Maskiner och inventarier Staden Kommunkoncernen mnkr Ingående maskiner och inventarier 1/1* 1 439, , , ,9 Periodens nyinvesteringar 105,4 186,5 334,7 458,3 Periodens försäljningar anskaffningsvärde -2,0-0,1-2,4-3,0 Periodens utrangeringar anskaffningsvärde -0,3-0,1 0,0 Periodens återföring från mark,byggnader,tekn anl/omklass 6,4 35,4 108,2 Aktiverade leasingavtal 21,6 10,9 Summa anskaffningsvärde maskiner och inventarier 1 549, , , ,2 Ingående avskrivningar -858,4-826, , ,7 Periodens planenliga avskrivningar -114,6-155,1-358,1-521,0 Avskrivningar periodens försäljningar 1,8 Avskrivningar periodens utrangeringar 0,2 Perioden nedskrivningar 0,0 0,0 Återförda nedskrivningar 0,0 Summa av-och nedskrivningar -970,9-981, , ,8 Summa maskiner och inventarier* 578,3 581, , ,4 Avskrivningstider (linjär avskrivning) 5-20 år 5-20 år 5-20 år 5-20 år Investering; Ett prisbasbelopp, nyttjandeperiod 3 år eller mer. *För staden ingår finansiella leasingavtal i summan av maskiner och inventarier, se not 38 för specifikation. Not 17 Pågående ny-, till- och ombyggnader Staden Kommunkoncernen mnkr Ingående pågående ny-, till- och ombyggnader 1/ , , , ,0 Effekt av byte av redovisningsprincip (K3) 0,0 0,0 Periodens nyinvesteringar 0,0 181, , ,5 Försäljningar 0,0-181,2 0,0-10,4 Periodens utrangering 0,0 0,0-112,2 0,0 Omklassificering exploateringsfastigheter till försäljning** -462,9-367,0-462,9-367,0 Omklassificering från/till mark- byggnader och tekniska anläggningar* , , , ,0 Summa pågående ny-, till- och ombyggnader , , , ,1 Investering; Ett prisbasbelopp, nyttjandeperiod 3 år eller mer. *10,5 mdkr flyttat från anläggningstillgångskonto till ny- till och ombyggnad 2015 i samband med att Exploateringsnämndens anläggningsregister ALF har överförts till den nya anläggningsmodulen i ekonomisystemet Agresso. Schablonmässiga aktiveringar har tidigare tillämpats vid överföring av värden för tillgångar från ALF till huvudboken. Förändringen innebär att huvudboken fortsättningsvis speglar anläggningsreskontran. ** Överföring av exploateringsfastigheter som avses att säljas flyttas från och med 2015 också från pågående nytill och ombyggnader till omsättningstillgångar. Härav avser 141,7 mnkr nyinvesteringar under Ekonomisk och finansiell analys

162 Tjänsteutlåtande Sida 138 (150) Not 18 Aktier och andelar mnkr Ingående aktier och andelar 1/ , , , ,7 Köp av bostadsrätter 11,5 14,1 11,5 0,0 Köp av aktier, andelar och värdepapper 0,0 0,0 6,4 47,4 Omvärdering aktier till marknadsvärde ,0 0,0 Försäljning av bostadsrätter 0,0 0,0 0,0-0,4 Försäljning av aktier, andelar och värdepapper 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa aktier och andelar 3 906, , , ,7 Stadens aktier i kommunala bolag m m per Bolag Staden Aktiekapital (tkr) Kommunkoncernen Ägarandel (%) Bokfört värde (tkr) Stockholms Stadshus AB* ,0 100, ,0 Kaplansbacken AB 500,0 100,0 514,0 Svenska Teknologföreningens Fastighets AB 562,0 100,0 562,0 Stockholms Terminal AB 1 000,0 50, ,0 Summa aktier i dotterbolag/koncernföretag ,0 *Korrigering av aktiekapitalet enligt registrerat Bolagsverket Aktier i övriga företag SÖRAB ,0 5,0 400,0 AB Servi-Data (depositionsbevis) 0,1 Summa aktier i övriga företag 400,1 Andelar kommunalförbund Storstockholms brandförsvar ,4 Summa andelar kommunalförbund ,4 Andelar bostadsrätter ,1 Summa andelar bostadsrätter ,1 Totalt summa aktier och andelar staden ,6 Not 19 Kapitalandel intresseföretag mnkr Kommunkoncernen Ingående anskaffningsvärde 5 221, ,3 Årets resultatandel 421,7 437,9 Utdelning -203,0-203,0 Övrigt -0,1-29,8 Utgående nettovärde 5 440, ,3 Kommunkoncernen Kapitalandel Org nummer Säte Sydvästra Stockholmsregionens VA-verks AB, SYSAV 33,0% Stockholm Nynäshamns Mark AB 50,0% Stockholm Mässfastigheter i Stockholm AB 50,4% Stockholm AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms Stad 50,0% Stockholm Ekonomisk och finansiell analys

163 Tjänsteutlåtande Sida 139 (150) Not 20 Långfristiga fordringar Staden Kommunkoncernen mnkr Ingående långfristiga fordringar 1/1 19,2 20,0 281,4 342,2 Återläggning o omklassificering till kortfristigt 0,0 0,0 0,0-1,1 Amorteringar -0,6-0,8-0,6-0,8 Förändring uppskjutna skattefordringar - 0,0-15,4 0,0 Förändring övriga långfristiga fordringar ,4-58,9 Summa långfristiga fordringar 18,6 19,2 263,1 281,4 *Fordringar som på balansdagen har en förfallodag som inträffar inom ett år. Dessa fordringar har omförts till kortfristig utlåning. Sammansättning långfristiga fordringar Staden Kommunkoncernen mnkr Låntagare, övriga 18,6 19,2 33,0 35,9 Uppskjutna skattefordringar ,1 245,5 Summa långfristiga fordringar 18,6 19,2 263,1 281,4 Not 21 Exploateringsfastigheter Staden Kommunkoncernen mnkr Ingående exploateringsfastigheter 1 460, , , ,0 Omklassificering mark, byggnader och tekniska anläggningar 74,2 74,2 Omklassificering pågående arbeten 462,9 367,0 462,9 367,0 Summa tomträttsmark 1 997, , , ,0 Not 22 Varulager och pågående arbete Staden Kommunkoncernen mnkr Varulager 1,5 3,3 33,5 30,9 Pågående arbeten 0,0 1,1 8,6 4,8 Summa varulager och pågående arbeten 1,5 4,4 42,1 35,7 Förråd värderas till det lägsta värdet av anskaffningsvärde och verkligt värde. Not 23 Kortfristiga fordringar - övriga Staden Kommunkoncernen mnkr Skattefordringar 0,0 0,0 589,6 187,6 Momsfordringar 353,9 791,6 353,9 791,6 Statsbidragsfordringar 859,7 470,4 859,7 470,4 Kortfristiga fordringar stadens koncernföretag* , ,3 0,0 0,0 Övriga kortfristiga fordringar 18,1 18,7 92,3 353,5 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 1 644, , , ,3 Kundfordringar 807,1 650, , ,2 Summa kortfristiga fordringar - övriga , , , ,7 *Staden administrerar upplåning för stadens bolag. Bolagen lånar efter behov av staden. Not 24 Kortfristiga placeringar Staden Kommunkoncernen mnkr Kompetenskonto 24,9 28,1 24,9 28,1 Kortfristig del av långfristig utlåning* 0,8 0,8 0,8 0,8 Summa kortfristiga placeringar 25,7 28,9 25,7 28,9 *Långfristiga fordringar som på balansdagen har en förfallodag som inträffar inom ett år. Dessa fordringar har omförts till kortfristig utlåning. Ekonomisk och finansiell analys

164 Tjänsteutlåtande Sida 140 (150) Not 25 Likvida medel mnkr Staden Kommunkoncernen Förskottskassor mm 6,4 6,5 6,5 6,5 Likvida medel (Bank mm)* 0, ,1 58, ,3 Summa likvida medel 6, ,6 64, ,8 *På balansdagen hade stadens checkräkningskredit utnyttjats Not 26 Eget kapital mnkr Staden Kommunkoncernen Ingående eget kapital 1/ , , , ,7 Varav disposition 2014 års förändring/tidigare år* -177,2-167,9 - - Förändring av eget kapital enligt resultaträkningen 3 874, , , ,3 Förändring eget kapital som inte gått via RR** 0,0 169,0-2,7 151,4 Resultatutjämningsreserv (RUR) 0,0 0,0 0,0 0,0 Utdelning 0,0 0,0 0,0 0,0 Ändrade redovisningsprinciper 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa eget kapital , , , ,4 *Disposition 2002, 2006, 2010, 2011 upplöstes i 2014 års bokslut och ersattes av en ny disposition på 1489,5 mnkr. Disposition avseende stimulansbidrag och Järvalyftet mm upplöstes i bokslut 2015 **År 2015, korrigering MFO 2000 nollställd pga genomgång av samtliga anläggningar vid införande av ny anläggningsmodul Not 27 Summa eget kapital mnkr IT-kostnader IB2015 Avgår hittills Avgår UB ,0-97,8-177,2 490,1 Varav upphandling nytt ekonomisystem (SUNE) 0,0-44,7-17,2-61,9 Skolplattform 0,0 0,0-86,0-86,0 Digital förnyelse inkl e-tjänster 0,0-45,4-48,2-93,7 GS-IT 0,0 0,0-14,8-14,8 Projekt edok 0,0-7,6-11,0-18,7 Social investeringsfond IB2015 Avgår hittills Avgår UB ,0 0,0 0,0 300,0 Medel för kompetensutveckling IB2015 Avgår hittills Avgår UB ,0 0,0 0,0 200,0 Total disposition 2014 års förändring IB2015 Avgår hittills Avgår UB ,0-97,8-177,2 990,1 Ekonomisk och finansiell analys

165 Tjänsteutlåtande Sida 141 (150) Not 28 Pensioner och liknande förpliktelser mnkr Ingående avsatta pensioner 1/ , , ,0 7064,0 Nyintjänande o skuldförändr arbetstagare o pensionär** 137,3 197,8 268,1 132,1 Avgiftsbestämd chefspension 4,3-12,0 - - Förtroendevalda visstids- och ålderspensioner, avgångsersättning* 7,2 3,9 7,2 3,9 Skuld avseende Skafab -0,5 2,4-0,5 2,4 Avsatt till löneskatt 36,0 46,6 66,7 33,6 Varav ränte- och basbeloppsuppräkning 81,3 78,8 - - Summa avsatt till pensioner 5 473, , , ,0 därav avgiftsbestämd chefspension 164,3 159,0 164,3 159,0 därav pensionsersättningar förtroendevalda inkl löneskatt 218,6 209,6 218,6 209,6 *Förtroendevalda ingår från och med 2010 i balansräkningen. **Skulden omfattar från och med 2015 även åtaganden för latent efterlevandepension. Staden Kommunkoncernen Aktualiseringsgrad i procent 81,4% 81,4% 81,4% 81,4% Aktualiseringsgrad anställning Stockholms stad i procent 99,0% 99,0% 99,0% 99,0% Antal visstidsförordnade tjänstemän; Stadens visstidsförordnade tjänstemän har samtliga en tillsvidaranställning i botten, varför stadens pensionsåtagande inte förändras på grund av visstidsförordnandet. 0,0 0,0 0,0 0 Skulden har minskats med bortförsäkrat via tjänstepensionsförsäkring omfattande förvaltningschefer m fl med särskilda avtal. (Mnkr) 0,5 0,7 - - Ekonomisk och finansiell analys

166 Tjänsteutlåtande Sida 142 (150) Not 29 Övriga avsättningar Staden Kommunkoncernen mnkr Begravningsavgifter Ingående balans 1/1 68,1 57,8 68,1 57,8 Ianspråktaget 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets avsättning 21,7 10,2 21,7 10,2 Utgående balans 89,7 68,1 89,7 68,1 Stockholms Ström mm*** Ingående balans 1/1 0,0 0,0 0,0 0,0 Överfört från skulder 1 256,2 0, ,2 0,0 Ianspråktaget 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets avsättning 0,0 0,0 0,0 0,0 Utgående balans 1 256,2 0, ,2 0,0 Infrastrukturella bidrag* Ingående balans 1/ , , , ,0 Ianspråktaget -216,5-741,8-216,5-741,8 Årets avsättning 0,0 0,0 0,0 0,0 Utgående balans 6 744, , , ,2 Science for Life Laboratory** Ingående balans 1/1 245,9 277,4 245,9 277,4 Ianspråktaget 0,0-31,5 0,0-31,5 Årets avsättning 0,0 0,0 0,0 0,0 Utgående balans 245,9 245,9 245,9 245,9 Övriga avsättningar bolag Ingående balans 1/ ,7 54,5 Ianspråktaget - - 0,0-1,1 Årets avsättning ,3 137,3 Utgående balans ,0 190,7 Summa ingående balans 7 275, , , ,8 Summa ianspråktaget -216,5-773,3-216,5-774,4 Summan överfört från skulder 1 256,2 0, ,2 0,0 Summa årets avsättningar 21,7 10,2 87,9 147,6 Summa utgående balans 8 336, , , ,0 *Avsättning till Norra länken, Citybanan, Tvärbanor, tunnelbaneutbyggnad, övriga spårförbindelser och Nationalstadsparken mm. Osäkerhet om belopp föreligger. Staden tillämpar direkt resultatföring av beslut om bidrag till statlig infrastruktur. Beloppen är indexuppräknade. För infrastrukturella åtgärder utgår ytterligar ca 144 mnkr 2016, 395 mnkr 2017, 265 mnkr 2018, 270 mnkr 2019 och 900 mnkr 2020 och 4,7 mdkr efter år **Enligt beslut i bokslut 2014 får avsättningen användas till åtaganden mot Electrum inkl Kista Science City. ***Avsättningen avseende Stockholms Ström beräknas betalas 0,1 mnkr 2017, 0,3 mnkr 2019 och 0,2 mnkr 2024 Ekonomisk och finansiell analys

167 Tjänsteutlåtande Sida 143 (150) Not 30 Obligationslån Staden Kommunkoncernen mnkr Ingående obligationslåneskuld , , , ,1 Nyupplåning 3 680, , , ,1 Periodisering över- och underkurser -4,8-5,0-4,8-5,0 Återläggning av föregående års omklassificering 2 950, , , ,0 Amorteringar , , , ,0 Kortfristig del av långfristiga lån* , , , ,0 Summa obligationslån , , , ,2 *Skulder som på balansdagen har en förfallodag som inträffar inom ett år. Dessa skulder har omförts till kortfristiga lån. Staden Kommunkoncernen mnkr Utländska obligationslån , , , ,2 Svenska obligationslån 1 200, , , ,0 Summa obligationslån , , , ,2 Not 31 Reverslån Staden Kommunkoncernen mnkr Ingående reverslåneskuld 3 250, , , ,0 Nyupplåning 3 499, , , ,0 Återläggning av föregående års omklassificering 230, ,0 230, ,0 Amorteringar 0,0 0,0 0,0 0,0 Kortfristig del av långfristiga lån* -230,0-230,0-230,0-230,0 Summa reverslån 6 749, , , ,0 *Skulder som på balansdagen har en förfallodag som inträffar inom ett år och ej med säkerhet bedöms omsättas till långfristig. Dessa skulder har omförts till kortfristiga lån. Staden Kommunkoncernen mnkr Utländska reverslån 6 749, , , ,0 Summa reverslån 6 749, , , ,0 Not 32 Övriga långfristiga skulder Staden Kommunkoncernen mnkr Ingående låneskuld leasing 0,2 0,4 17,9 18,5 Ny låneskuld leasing 0,0 0,0 21,6 10,9 Återläggning och omklassificering 0,0 0,0 0,0 0,0 Amorteringar -0,1-0,1-8,3-11,3 Utrangering 0,0 0,0-0,3-0,2 Summa långfristig skuld leasing 0,1 0,2 31,0 17,9 Förmedlade medel och skuldfonder 29,0 30,5 29,0 30,5 Periodiserade investeringsinkomster** 183,7 139,4 183,7 139,4 (varav ny- om- och tillbyggnad) 90,6 59,9 90,6 59,9 (Varav investeringsbidrag) 102,1 85,6 102,1 39,2 (Varav upplösta investeringsbidrag) -12,5-9,7-12,5-4,9 (Varav gatukostnadsersättningar) 4,1 4,1 4,1 31,6 (Varav upplösta gatukostnadsersättningar) -0,6-0,5-0,6-1,9 Avskrivningstider (linjär avskrivning) 3-70 år 3-70 år 3-70 år 3-70 år Övriga långfristiga skulder* 0,0 656,2 1,1 657,5 Summa övriga långfristiga skulder 212,8 826,4 244,7 845,3 *Avtal med affärsverket Svenska Kraftnät angående Stockholms Ström är 2016 bokfört som en avsättning **Investeringbidragen periodiseras som motsvarande tillgång. Ingen omläggning till kortfristiga skulder sker då investeringsinkomsterna inte är likvidpåverkande. Ekonomisk och finansiell analys

168 Tjänsteutlåtande Sida 144 (150) Not 33 Kortfristiga skulder mnkr Staden Kommunkoncernen Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 3 933, , , ,3 Skatteskulder 179,7 62,8 205,8 141,6 Moms 108,0 33,3 108,0 33,3 Leverantörsskulder 1 536, , , ,0 Förmedlade medel, deponerade medel, skuldfonder 14,7 12,6 14,7 12,6 Personalskatter 303,7 279,0 356,1 329,5 Semesterlöneskuld inklusive arbetsgivaravgifter 707,0 779,6 851, ,5 Okompenserad övertid inklusive arbetsgivaravgifter 51,2 56,5 51,2 56,5 Kortfristiga skulder till koncernföretag* 9 458, ,8 0,0 0,0 Övrigt 706,5 978, ,1 549,0 Summa kortfristiga skulder , , , ,3 *Staden administrerar upplåning för stadens bolag. Bolagen lånar efter behov av staden. Not 34 Kortfristiga lån mnkr Utnyttjad checkräkningskredit* 338,8 0,0 0,0 0,0 Deposit 1 000,0 0,0 Svenska certifikatslån 0, ,1 0, ,1 Utländska certifikatlån 420, ,1 420, ,1 Kortfristig del av långfristiga lån** 3 082, , , ,9 Summa kortfristiga lån 4 841, , , ,1 * Staden har på balansdagen en utnyttjad checkkredit Staden **Långfristiga lån som på balansdagen har en förfallodag som inträffar inom ett år. Dessa skulder har omförts till kortfristiga lån. Kommunkoncernen Ekonomisk och finansiell analys

169 Tjänsteutlåtande Sida 145 (150) Not 35 Ansvars- och borgensförbindelser mnkr Stadens majoritetsägda bolag pensionsutfästelse 42,6 42,6 Stockholms Stadshus AB 6,6 6,6 Stockholms Parkering 5,1 5,1 Stockholms Hamnar 6,3 6,3 S:t Erik Markutveckling 1,7 1,7 Stockholm Business Region 5,0 5,0 Bostadsförmedlingen i Stockholm AV 2,6 2,6 AB Svenska Bostäder 2,4 2,4 Micasa Fastigheter i Stockholm AB 2,4 2,4 SISAB 2,6 2,6 Stockholm Vatten Holding AB 6,4 6,4 Stockholm Globe Arena Fastigheter 0,6 0,6 S:t Erik Livförsäkring AB 0,9 0,9 Summa ansvars- och borgensförbindelser för majoritetsägda bolag 42,6 42,6 Övriga juridiska-/privatpersoner Borgen för lån 332,1 527,9 varav Stiftelsen Stockholms Studentbostäder 64,6 64,6 Stockholms Kooperativa Bostadsförening 0,0 195,8 Fortum 0,0 0,0 Stockholms Stadsmission 76,6 76,6 SYVAB 169,6 169,6 övriga juridiska personer 21,2 21,2 Pensionsutfästelser 58,7 58,7 Kommunalt förlustansvar för småhus 1,1 1,1 Summa 391,8 587,6 Totalt ansvars- och borgensförbindelser 434,4 630,2 Not 36 Stadens pensionsskuld mnkr Ingående pensionsskuld 1/ , ,6 Nyintjänade och skuldförändring arbetstagare och pensionärer -246,0 8,5 Summa pensionsskuld* , ,1 Tillkommer löneskatt 3 413, ,6 Summa pensionsskuld inklusive löneskatt , ,7 Pensionsförpliktelse avseende visstidspension som ännu ej börjat betalats ut redovisas som ansvarsförbindelse enligt förändrad rekommendation Aktualiseringsgrad (%) 81,4 81,4 Aktualiseringsgrad anställning Stockholms stad (%) 99,0 99,0 Ekonomisk och finansiell analys

170 Tjänsteutlåtande Sida 146 (150) Not 37 Derivatinstrument Typ av derivat (mnkr) Nominellt belopp Säkrad volym Marknadsvärde Valuta-/valutaränte-swappar* 6 001, ,0 172,6 Ränteswappar 6 480, ,0 252,2 Summa , ,0 424, Typ av derivat (mnkr) Nominellt belopp Säkrad volym Marknadsvärde Valuta-/valutaränte-swappar* 5 426, ,2-438,1 Ränteswappar , ,0-71,9 Summa , ,2-510,0 *Valuta-/valutaränteswappar har omräknats till valutakurs efter valutasäkring. Derviatinstrument används för att minimera risken för oförutsett högre räntekostnader orsakade av ränte- och/eller valutaförändringar, vilket genererar en lägre risk genom en minskad volatilitet i räntan för staden. Den externa skuldportföljen har i huvudsak fast ränta efter säkring med derivat. Skuldportföljen i utländsk valuta är säkrad till SEK till 100 procent. Årets räntekostnad för den externa skuldportfölj (exklusive bolagskoncernen och SSBF)är 321,7 mnkr inklusive derivat och 226,4 mnkr exklusive derivat. Genomsnittlig ränta för extern skuldportfölj inklusive derivat är 1,19% (1,84%) och exklusive derivat 0,97% (1,52%). Genomsnittlig räntebindningstid (duration) för den externa skuldportföljen med derivat är 2,6 år (3,1år) och exklusive derivat 1,8 år (2,2år). Enligt Finanspolicyn ska den genomsnittliga räntebindningstiden (duration) vara 3,0 år med ett avvikelseintervall om +/- 1,5 år. Samtliga derivat sorterar under staden varför uppgifterna för bolagskoncernen blir samma som för staden. Ekonomisk och finansiell analys

171 Tjänsteutlåtande Sida 147 (150) Not 38 Leasing Staden Kommunkoncernen mnkr Finansiella leasingavtal överstigande 3 år * Maskiner och inventarier Redovisat värde 0,3 0,4 31,0 18,1 Nuvärdesberäknade minimileasavgifter 0,3 0,4 13,5 19,3 därav förfallodag inom 1år 0,2 0,2 7,6 9,7 därav förfallodag senare än 1 år men mindre än 5 år 0,1 0,2 5,9 9,5 därav förfallodag senare än 5 år 0,0 0,0 Operationella leasingavtal överstigande 3 år *, erlägges Minimileaseavgifter 6 521, , , ,7 därav förfallodag inom 1år 882,6 814,2 756,0 712,0 därav förfallodag senare än 1 år men mindre än 5 år 2 523, , , ,3 därav förfallodag senare än 5 år 3 115, ,0 537,8 551,4 varav koncernintern leasing 4 278, ,3 med förfallodag inom 1år 361,0 348,6 med förfallodag senare än 1 år men mindre än 5 år 1 222, ,0 med förfallodag senare än 5 år 2 695, ,7 Operationella leasingavtal överstigande 3 år, erhålles Minimileaseavgifter 0,0 0, , ,8 därav förfallodag inom 1år 0,0 0, , ,5 därav förfallodag senare än 1 år men mindre än 5 år 0,0 0, , ,6 därav förfallodag senare än 5 år 0,0 0, ,5 259,7 *Hyresavtal som uppfyller villkoren för operationell leasing ingår. Leasingavtal med ett sammanlagt värde understigande kronor eller en årlig kostnad motsvarande max kronor är ej redovisade. Finansiell leasing ingår i balansräkningen på tillgångssidan under "maskiner och inventarier" samt under kort- och långfristiga skulder. Inga avtal om finansiell leasing omfattar variabla avgifter. Staden och bolagskoncernen har något olika regelverk avseende leasing. Det beräknas dock endast påverka marginellt varför ingen omräkning har gjorts. Stadens IT-verksamhet leasas från och med avhcl Technologies. Företaget har tagit över stadens avtal från Volvo Information Technology AB. Avtalets längd överstiger inte 3 år och därmed ingår inte det ekonomiska åtagandet i redovisningen ovan. Kostnaden hittills för 2016 uppgår till 402,7 mnkr (381,3). Not 39 Efterutdelning enligt 5:1 allbolagen Efterutdelning enligt 5:1 allbolagen ,0 670,0 Förbrukat -403,3-348,1 Summa återstår 266,7 321,9 Efterutdelning enligt 5:1 allbolagen , ,0 Förbrukat -397,6-238,1 Summa återstår 1 502, ,9 Efterutdelning enligt 5:1 allbolagen ,0 450,0 Förbrukat -155,5-139,2 Summa återstår 294,5 310,8 Ekonomisk och finansiell analys

172 Tjänsteutlåtande Sida 148 (150) Noter till kassaflödesanalys mnkr Not 40 Återläggning reavinster/reaförluster , , , ,1 Not 41 En återläggning görs av reavinster/reaförluster, så att faktiskt försäljningsvärde tas upp under investeringsverksamhet. Ej likviditetspåverkande poster Justering för av- och nedskrivningar 754, , , ,9 Justering för gjorda avsättningar 205,9 249, ,2-389,2 Justering för överförd avsättning från lån 1 256,2 Justering för återlagda inkomster -2,9-3,4 0,0 0,0 Justering för upplöst avsättning 0,0 0,0 0,0 0,0 Skattekostnad ,2 195,6 Resultatandelar i intresseföretag ,7-234,8 Ej kassaflödespåverkande del av förvärv av hyresfastigheter 0,0-149,0 Övrigt -21,6 5,8 Summa ej likvidpåverkande poster 2 213, , , ,2 Staden Staden Kommunkoncernen Kommunkoncernen Not 42 Staden Kommunkoncernen Minskning av avsättningar pga utbetalningar Ianspråktagen avsättning -216,5-773,3-216,5-773,3 Infrastrukturella bidrag avgår, redovisas separat 216,5 741,8 216,5 741,8 Summa minskning av avsättningar pga utbetalningar 0,0-31,5 0,0-31,5 Not 43 Staden Kommunkoncernen Ökning minskning kortfristiga fordringar Kortfristiga fordringar 166, ,5-640,9 183,8 Kortfristiga placeringar 3,2 4,4 2,4 212,3 Summa ökning minskning kortfristiga fordringar 170, ,1-638,5 396,1 Not 44 Ökning/minskning kortfristiga skulder mm Förändring kortfristig skuld ,0 783,4-828,2-486,3 Förändring kortfristiga lån exkl förändring utnyttjad checkräkningskredit , , , ,1 Summa ökning/minskning kortfristiga skulder mm , , ,0 899,8 Staden Kommunkoncernen Ekonomisk och finansiell analys

173 Tjänsteutlåtande Sida 149 (150) Not 45 Staden Kommunkoncernen Investering i immateriella anläggningstillgångar Balanserade utvecklingskostnader -11,9-21,3 Summa investering immateriella tillgångar 0,0 0,0-11,9-21,3 Not 46 Not 47 Investering i materiella anläggningstillgångar Varav byggnader och tekniska anläggningar , , , ,0 Varav maskiner och inventarier -111,7-186,5-334,2-458,3 Varav leasingavtal 0,0 0,0 Finansiella leasingavtal ingår i summan för maskiner och inventarier. Se not 37 för specifikation. Varav pågående ny-, till- och ombyggnader 1 195, , , ,3 Summa investering i materiella anläggningstillgångar* , , , ,6 * Av periodens nyinvesteringar redovisas 141,7 mnkr under exploateringsfastigheter Försäljning av materiella anläggningstillgångar Bokfört värde mark, byggnader o tekniska anläggningar 32,3 235,7 6,5 305,9 Bokfört värde maskiner och inventarier 2,0 0,1 2,4 13,4 Reavinster/förluster 2 228, , , ,0 Summa försäljning av materiella anläggningstillgångar 2 263, , , ,3 Staden Staden Kommunkoncernen Kommunkoncernen Not 48 Staden Kommunkoncernen Investering i finansiella anläggningstillgångar Köp av aktier och andelar 0,0 0,0-6,3-47,4 Köp av bostadsrätter -11,5-14,1-11,5 Summa investering i finansiella anläggningstillgångar -11,5-14,1-17,8-47,4 Staden Kommunkoncernen Not 49 Försäljning finansiella anläggningstillgångar Bokfört värde finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,4 Reavinster/förluster 1,7 0,0 1,7 3,2 Summa försäljning finansiella anläggningstillgångar 1,7 0,0 1,7 3,6 Ekonomisk och finansiell analys

174 Tjänsteutlåtande Sida 150 (150) Not 50 Ökning/minskning långfristiga skulder Omklassificering till kortfristig skuld , , , ,0 Återläggning av omklassificering av långfristig upplåning till kortfristig 3 180, , , ,0 Periodisering över- och underkurser -4,8-5,0-4,8-5,0 Övriga förändringar långfristiga skulder -613,5 70,0-614,0 795,9 Posten redovisas under ej likvidpåverkande poster 2,9 3,4 2,9 3,4 Summa ökning/minskning långfristiga skulder -517, , , ,3 Staden Kommunkoncernen Staden Kommunkoncernen Not 51 Likvida medel vid periodens slut Förskottskassor mm 6,4 6,5 6,5 6,5 Likvida medel (bank medmera) 0, ,1 58, ,3 Utnyttjad checkräkningskredit -338,8 0,0-338,8 0,0 Summa likvida medel vid periodens slut -332, ,6-274, ,8 Ekonomisk och finansiell analys

175 Av nämnderna begärda och av stadsledningskontoret avstyrkta/tillstyrkta budgetjusteringar samt av nämnderna redovisade omslutningsförändringar Budgetjusteringar som finansieras ur Central medelsreserv 2. Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov 2 Budgetjusteringar som finansieras ur Central medelsreserv 2. Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov 3 Budgetjusteringar som finansieras ur Central medelsreserv 3. 4 Budgetjusteringar som finansieras ur Central medelsreserv 4. 5 Medel budgeterade under Kommunstyrelsen m.m. 5 Nämndernas redovisning av omslutningsförändringar 7 Stadsdelsnämnd Rinkeby-Kista 7 Stadsdelsnämnd Spånga-Tensta 7 Stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby 8 Stadsdelsnämnd Bromma 9 Stadsdelsnämnd Kungsholmen 9 Stadsdelsnämnd Norrmalm 10 Stadsdelsnämnd Östermalm 10 Stadsdelsnämnd Södermalm 11 Stadsdelsnämnd Enskede-Årsta-Vantör 11 Stadsdelsnämnd Farsta 12 Stadsdelsnämnd Älvsjö 12 Stadsdelsnämnd Hägersten-Liljeholmen 13 Stadsdelsnämnd Skärholmen 13 Kulturnämnden: kulturförvaltningen 14 Kulturnämnden: stadsarkivet 14 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 14 Trafiknämnden 14 Utbildningsnämnden 15 Äldrenämnden 15 Bilaga 1:1 Uppföljning av budget 2016 Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti 2016

176 Bilaga 1:2 Budgetjusteringar som finansieras ur Central medelsreserv 2. Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov Ökade avskrivningar stadsmiljöverksamhet Mnkr CM2 Stadsdelsnämnd Spånga-Tensta -0,4 Stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby -0,5 Stadsdelsnämnd Bromma -0,2 Stadsdelsnämnd Kungsholmen -1,2 Stadsdelsnämnd Östermalm -0,4 Stadsdelsnämnd Södermalm -2,1 Stadsdelsnämnd Skarpnäck -2,4 Stadsdelsnämnd Farsta -2,0 Stadsdelsnämnd Skärholmen -0,5 Summa avskrivningar stadsmiljöverksamhet -9,7 Särskilda insatser stadsmiljö Mnkr CM2 Stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby -0,8 Stadsdelsnämnd Kungsholmen -1,8 Stadsdelsnämnd Norrmalm -0,8 Stadsdelsnämnd Östermalm -1,0 Stadsdelsnämnd Enskede-Årsta-Vantör -0,2 Stadsdelsnämnd Skarpnäck -0,4 Stadsdelsnämnd Älvsjö -0,1 Stadsdelsnämnd Hägersten-Liljeholmen -0,2 Summa särskilda insatser stadsmiljö -5,3 Kompensation för stadsdelsnämndernas borttagna rätt att dra av omsorgsmoms Kv4 Mnkr CM2 Stadsdelsnämnd Rinkeby - Kista -0,1 Stadsdelsnämnd Spånga - Tensta -0,1 Stadsdelsnämnd Hässelby - Vällingby -0,3 Stadsdelsnämnd Bromma -0,6 Stadsdelsnämnd Kungsholmen -0,3 Stadsdelsnämnd Norrmalm -0,4 Stadsdelsnämnd Östermalm -0,5 Stadsdelsnämnd Södermalm -0,3 Stadsdelsnämnd Enskede - Årsta - Vantör -0,5 Stadsdelsnämnd Skarpnäck -0,1 Stadsdelsnämnd Farsta -0,1 Stadsdelsnämnd Älvsjö -0,1 Stadsdelsnämnd Hägersten - Liljeholmen -0,4 Stadsdelsnämnd Skärholmen -0,4 Summa kompensation -4,2 Uppföljning av budget 2016 Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti 2016

177 Bilaga 1:3 Fortsättning Budgetjusteringar som finansieras ur Central medelsreserv 2. Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov Förskolor med hög hyra Mnkr CM2 Stadsdelsnämnd Rinkeby - Kista -1,0 Stadsdelsnämnd Spånga - Tensta -1,0 Stadsdelsnämnd Hässelby - Vällingby -4,4 Stadsdelsnämnd Bromma -6,9 Stadsdelsnämnd Kungsholmen -7,0 Stadsdelsnämnd Norrmalm -8,1 Stadsdelsnämnd Östermalm -6,0 Stadsdelsnämnd Södermalm -10,1 Stadsdelsnämnd Enskede - Årsta - Vantör -4,6 Stadsdelsnämnd Skarpnäck -3,5 Stadsdelsnämnd Farsta -2,1 Stadsdelsnämnd Älvsjö -1,3 Stadsdelsnämnd Hägersten - Liljeholmen -15,9 Stadsdelsnämnd Skärholmen -1,9 Summa förskolor med hög hyra -73,8 Övrigt Mnkr CM2 Ökade kostnader för: Stadsdelsnämnd Rinkeby-Kista: Stimulansbidrag funktionsnedsättning -2,6 Stadsdelsnämnd Södermalm: Särskilda ungdomsinsatser -3,7 Stadsdelsnämnd Farsta: Edö -0,5 Kommunstyrelsen m.m: Eurovision -6,8 Kommunstyrelsen m.m: Förlikningsavtal Vintertullen -17,3 Stadsarkivet: Förvaltning edok -0,4 Socialnämnden: Nyanlända invandrare -13,2 Socialnämnden: LSS-kollo -4,3 Överförmyndarnämnden stöd från SLK (kommunikation och IT) -0,7 Ökade intäkter för: Trafiknämnden: Ökade parkeringsintäkter 15,0 Minskade intäkter för: Arbetsmarknadsnämnden: Justering av intäktskrav pga anpassning statsbidragsintäkter -45,0 Summa övrigt -79,5 Totalt Central medelsreserv 2-172,5 Uppföljning av budget 2016 Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti 2016

178 Bilaga 1:4 Budgetjusteringar som finansieras ur Central medelsreserv 3. Till kommunstyrelsens förfogande för prestationsförändringar Utbildningsnämnden Mnkr CM 3 Förskola Fritidshem Grundskola Särskola Gymnasieskola inkl. gymnasiesärskola -59,4 Summa utbildningsnämnden -59,4 Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Mnkr CM 3 Stadsdelsnämnd Rinkeby-Kista -5,4 Stadsdelsnämnd Spånga-Tensta -7,2 Stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby -9,5 Stadsdelsnämnd Bromma -15,7 Stadsdelsnämnd Kungsholmen -6,1 Stadsdelsnämnd Norrmalm -9,5 Stadsdelsnämnd Östermalm -6,2 Stadsdelsnämnd Södermalm -8,5 Stadsdelsnämnd Enskede-Årsta-Vantör -19,7 Stadsdelsnämnd Skarpnäck -6,6 Stadsdelsnämnd Farsta -22,3 Stadsdelsnämnd Älvsjö -10,6 Stadsdelsnämnd Hägersten-Liljeholmen -8,4 Stadsdelsnämnd Skärholmen -13,4 Summa stöd och service till personer med funktionsnedsättning -149,1 Totalt Central medelsreserv 3-208,5 Uppföljning av budget 2016 Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti 2016

179 Budgetjusteringar som finansieras ur Central medelsreserv 4. Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda investeringsutgifter Övrigt Mnkr CM4 Stadsdelsnämnd Spånga-Tensta: Fritidsgård -1,0 Stadsdelsnämnd Enskede-Årsta-Vantör: Inventarier -2,0 Stadsdelsnämnd Älvsjö: Trygghetslarm -2,0 Stadsdelsnämnd Hägersten-Liljeholmen: Maskiner och inventarier -8,3 Arbetsmarknadsnämnden investeringsbudget -2,4 Utbildningsnämnden: Utbyggnad o inredning paviljonger -30,0 Summa övrigt -45,7 Bilaga 1:5 Klimatinvesteringar Mnkr CM4 Stadsdelsnämnd Kungsholmen (Elcyklar) -0,2 Stadsdelsnämnd Hägersten-Liljeholmen (Elcyklar) -0,2 Summa -0,4 Totalt Central medelsreserv 4-46,1 Medel budgeterade under Kommunstyrelsen m.m. Avveckling/omstrukturering av lokaler mnkr Stadsdelsnämnd Norrmalm, Vasens äldreboende -4,1 Stadsdelsnämnd Södermalm, Vintertullen -18,1 Stadsdelsnämnd Enskede-Årsta-Vantör, Enskededalens servichus -2,6 Stadsdelsnämnd Farsta, Edö -5,9 Summa -30,7 Uppföljning av budget 2016 Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti 2016

180 Bilaga 1:6 Budgetjustering internränta Finansieras via finansförvaltningen mnkr Stadsdelsnämnd Spånga-Tensta -0,1 Stadsdelsnämnd Bromma -0,1 Stadsdelsnämnd Kungsholmen -0,5 Stadsdelsnämnd Östermalm -0,2 Stadsdelsnämnd Södermalm -0,3 Stadsdelsnämnd Skarpnäck -0,6 Stadsdelsnämnd Farsta -0,5 Summa -2,3 Stärkt bemanning inom sociala barn- och ungdomsvården Finansieras via statsbidrag Mnkr CM2 Stadsdelsnämnd Rinkeby - Kista -0,7 Stadsdelsnämnd Spånga - Tensta -0,5 Stadsdelsnämnd Hässelby - Vällingby -0,5 Stadsdelsnämnd Bromma -0,2 Stadsdelsnämnd Kungsholmen -0,1 Stadsdelsnämnd Norrmalm -0,1 Stadsdelsnämnd Östermalm -0,2 Stadsdelsnämnd Södermalm -0,3 Stadsdelsnämnd Enskede - Årsta - Vantör -0,6 Stadsdelsnämnd Skarpnäck -0,2 Stadsdelsnämnd Farsta -0,3 Stadsdelsnämnd Älvsjö -0,1 Stadsdelsnämnd Hägersten - Liljeholmen -0,3 StadsdelsnämndSkärholmen -0,4 Summa stärkt bemanning inom sociala barn- och ungdomsvårde -4,5 Uppföljning av budget 2016 Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti 2016

181 Bilaga 1:7 Nämndernas redovisning av omslutningsförändringar Stadsdelsnämnd Rinkeby-Kista (-) = minskade kostnader/ökade intäkter Mnkr Kostnader Intäkter Budget Individ- och familjeomsorg Priomedel, statsbidrag Migrationsverket 20,0-20,0 Budget Förskoleverksamhet Försäljning av verksamhet 2,3-2,3 Summa Stadsdelsnämnd Rinkeby-Kista 22,3-22,3 Stadsdelsnämnd Spånga-Tensta (-) = minskade kostnader/ökade intäkter Mnkr Kostnader Intäkter Budget Individ- och familjeomsorg Försäljning av verksamhet, Priomedel, statsbidrag Migrationsverket 25,9-25,9 Budget Arbetsmarknadsåtgärder OSA-anställningar och snabbspår 1,4-1,4 Budget Ekonomiskt bistånd Projektmedel Vinnova 0,2-0,2 Budget Äldreomsorg Andrahandsutyrning, statsbidrag, minskade avgifter hemtjänst mm 2,2-2,2 Summa Stadsdelsnämnd Spånga-Tensta 29,7-29,7 Uppföljning av budget 2016 Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti 2016

182 Bilaga 1:8 Stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby (-) = minskade kostnader/ökade intäkter Mnkr Kostnader Intäkter Budget Nämnd- och förvaltningsadministration Ökade int.o kostn.adm.o Medborgarservice 1,6-1,6 Budget Individ- och familjeomsorg Priomedel Socialpsyk 0,9-0,9 Priomedel, Skolförv, Soc.styrelse o MIG 19,8-19,8 Budget Arbetsmarknadsåtgärder Lönestartsbidrag visstidsanst. färre OSA -0,4 0,4 Budget Ekonomiskt bistånd Lönebidrag, Generalschablon, minskade FUT intäkter 0,8-0,8 Budget Förskoleverksamhet Skolplattform inom förskolor 0,8-0,8 Budget Äldreomsorg Generalschablon 1,0-1,0 Budget Omsorg för funktionshindrade Priomedel, Generalschablon o Lass 2,3-2,3 Budget Kultur- och föreningsverksamhet Kollo, parklekar, proj Finskminoritet 1,5-1,5 Summa Stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby 28,3-28,3 Uppföljning av budget 2016 Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti 2016

183 Bilaga 1:9 Stadsdelsnämnd Bromma (-) = minskade kostnader/ökade intäkter Mnkr Kostnader Intäkter Budget Individ- och familjeomsorg fler placeringar 2,0-2,0 Budget Arbetsmarknadsåtgärder färre OSA-platser -0,7 0,7 Budget Äldreomsorg ökad försäljning och bidrag 22,0-22,0 Budget Kultur- och föreningsverksamhet stiftelsemedel 0,8-0,8 Summa Stadsdelsnämnd Bromma 24,1-24,1 Stadsdelsnämnd Kungsholmen (-) = minskade kostnader/ökade intäkter Mnkr Kostnader Intäkter Budget Individ- och familjeomsorg Ensamkommande barn 127,0-127,0 Budget Förskoleverksamhet Skolplattf., vidareut barnsköt 3,0-3,0 Budget Äldreomsorg Förs av platser 17,0-17,0 Budget Omsorg för funktionshindrade Lägre LASS -7,0 7,0 Summa Stadsdelsnämnd Kungsholmen Uppföljning av budget 2016 Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti 2016

184 Bilaga 1:10 Stadsdelsnämnd Norrmalm (-) = minskade kostnader/ökade intäkter Mnkr Kostnader Intäkter Budget Individ- och familjeomsorg OF extra medel från socialförvaltningen ensamkommande barn -0,6 0,6 OF extra medel från socialförvaltningens Prio-medel soc psyk -0,5 0,5 Budget Stadsmiljöverksamhet OF stadsmiljö, utökad budget Kungsholmen & Östermalm -2,2 2,2 Budget Förskoleverksamhet Avser försäljning samt nystartsjobb, ungdoms-och utvecklingsantällningar -2,0 2,0 Budget Omsorg för funktionshindrade Avser boendehyror och egenavgifter -1,0 1,0 Budget Kultur- och föreningsverksamhet Avseende försäljning av verksamhet och kollohantering -1,2 1,2 Summa Stadsdelsnämnd Norrmalm -7,5 7,5 Stadsdelsnämnd Östermalm (-) = minskade kostnader/ökade intäkter Mnkr Kostnader Intäkter Budget Individ- och familjeomsorg kostnader/intäkter PRIO-medel 1,0-1,0 projektmedel u-mottagningen 1,0-1,0 utredningsers från MIG 1,0-1,0 Budget Arbetsmarknadsåtgärder ökade kostnader/intäkter feriearbeten 2,8-2,8 Budget Äldreomsorg äldreomsorg, stimulansbidrag för ökad bemanning 4,0-4,0 Summa Stadsdelsnämnd Östermalm 9,8-9,8 Uppföljning av budget 2016 Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti 2016

185 Bilaga 1:11 Stadsdelsnämnd Södermalm (-) = minskade kostnader/ökade intäkter Mnkr Kostnader Intäkter Budget Individ- och familjeomsorg Ensamkommande barn och ungdomar 20,0-20,0 Summa Stadsdelsnämnd Södermalm Stadsdelsnämnd Enskede-Årsta-Vantör (-) = minskade kostnader/ökade intäkter Mnkr Kostnader Intäkter Budget Nämnd- och förvaltningsadministration fackliga intäkter 3,6-3,6 Budget Individ- och familjeomsorg Försäljning av platser till kommuner, prio medel 9,2-9,2 Ökade mig intäkter 45,4-45,4 Budget Arbetsmarknadsåtgärder Minskade intäkter för arbetsmarknad -6,4 6,4 Budget Ekonomiskt bistånd Ökade intäkter generalschablon 7,6-7,6 Budget Förskoleverksamhet Försjälning av förskole platser och AMS intäkter 3,8-3,8 Budget Äldreomsorg Försäljning andra förv/kommuner, stimulansbidrag 13,2-13,2 Budget Omsorg för funktionshindrade Stimulansbidrag för uppbyggnad av särskildboende 2,8-2,8 Budget Kultur- och föreningsverksamhet Bidrag sommarlovsaktiviteter och Kollo 4,9-4,9 Summa Stadsdelsnämnd Enskede-Årsta-Vantör 84,1-84,1 Uppföljning av budget 2016 Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti 2016

186 Bilaga 1:12 Stadsdelsnämnd Farsta (-) = minskade kostnader/ökade intäkter Mnkr Kostnader Intäkter Budget Individ- och familjeomsorg Flyktingmottagning 18,0-18,0 Summa Stadsdelsnämnd Farsta Stadsdelsnämnd Älvsjö (-) = minskade kostnader/ökade intäkter Mnkr Kostnader Intäkter Budget Nämnd- och förvaltningsadministration Ökade intäkter administrationen 0,1-0,1 Budget Individ- och familjeomsorg Minskade intäkter ensamkommande flyktingbarn -15,3 15,3 Budget Arbetsmarknadsåtgärder Minskade intäkter OSA -0,4 0,4 Budget Ekonomiskt bistånd Ökade intäkter generalschablon flyktingar 1,2-1,2 Budget Förskoleverksamhet Ökade intäkter förskola 0,4-0,4 Budget Äldreomsorg Ökade intäkter utförare ÄO 1,5-1,5 Budget Omsorg för funktionshindrade Minskade intäkter LASS -0,7 0,7 Budget Kultur- och föreningsverksamhet Ökade intäkter fritiden 0,2-0,2 Summa Stadsdelsnämnd Älvsjö -12,9 12,9 Uppföljning av budget 2016 Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti 2016

187 Bilaga 1:13 Stadsdelsnämnd Hägersten-Liljeholmen (-) = minskade kostnader/ökade intäkter Mnkr Kostnader Intäkter Budget Nämnd- och förvaltningsadministration Försäljning till andra SDN 2,7-2,7 Budget Individ- och familjeomsorg Migrationsverket avseende ensamkommande flyktingbarn, hyresintäkter 77,3-77,3 Försäljning till andra SDN, bostadshyror, PRIO-medel samt kostintäkter 10,0-10,0 Budget Förskoleverksamhet Försäljning till andra SDN och kommuner 1,8-1,8 Budget Äldreomsorg Försäljning till andra SDN 32,0-32,0 Budget Omsorg för funktionshindrade bostadshyror 18,3-18,3 Budget Kultur- och föreningsverksamhet Sommakollo, sommarlovsaktiviteter 1,6-1,6 Summa Stadsdelsnämnd Hägersten-Liljeholmen 143,7-143,7 Stadsdelsnämnd Skärholmen (-) = minskade kostnader/ökade intäkter Mnkr Kostnader Intäkter Budget Individ- och familjeomsorg Högre kostnader och intäkter för ensamkommande 16,5-16,5 Högre intäkter och kostnader socialpsykiatri 3,5-3,5 Budget Förskoleverksamhet Ökade intäkter & kostnader VFU, inter.ers. etc. 3,5-3,5 Summa Stadsdelsnämnd Skärholmen 23,5-23,5 Uppföljning av budget 2016 Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti 2016

188 Bilaga 1:14 Kulturnämnden: kulturförvaltningen (-) = minskade kostnader/ökade intäkter Mnkr Kostnader Intäkter OF Eurovision och Kommunikationstavla 1,5-1,5 OF Eurovision och Kungsträdgårdens scen 10,6-10,6 OF gestaltningsprojekt 9,0-9,0 Summa Kulturnämnden (115) 21,1-21,1 Kulturnämnden: stadsarkivet (-) = minskade kostnader/ökade intäkter Mnkr Kostnader Intäkter Projekt edok -5,0 5,0 SummaStadsarkivet (120) -5,0 5,0 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Mnkr Kostnader Intäkter Omslutning inom miljöbilsprojekt 1,0-1,0 Högre intäkter och kostnader inom projekt (RUL och Hållbara Järva (1,1 mnkr) och utveckling "Smartare miljödata" (0,6 mnkr)) 1,7-1,7 Summa Miljö- och hälsoskyddsnämnden (169) 2,7-2,7 Trafiknämnden Mnkr Kostnader Intäkter Arbeten åt andra ökar 20,9-20,9 Återbetalning av upplåtelser 4,0-4,0 Implementering av ny parkeringsplan 10,0-10,0 IT-projekt inom ramen för Digital förnyelse 3,0-3,0 Försäkringsersättning för trafikskador 1,0-1,0 Vidarefakturering ExplN för ökat gatuunderhåll vid byggarbetsplatser 1,0-1,0 Vidarefakturering SLK för arbetet med "Riktlinjer Grön Struktur" 0,3-0,3 Vidarefakturering Fortum för klottersanering minskar -2,6 2,6 Summa Trafiknämnden (181) 37,6-37,6 Uppföljning av budget 2016 Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti 2016

189 Bilaga 1:15 Utbildningsnämnden (-) = minskade kostnader/ökade intäkter Mnkr Kostnader Intäkter ökad omslutning digital förnyelse förskola 7,5-7,5 Statsbidrag för fritidshemslyftet och lovskolor 23,4-23,4 Minskade intäkter för korttidstillsyn -1,0 1,0 Ökade intäkter gymnasieskola 1,4-1,4 Nämnd och övergripande 2,1-2,1 Summa Utbildningsnämnden (117) 33,4-33,4 Äldrenämnden (-) = minskade kostnader/ökade intäkter Mnkr Kostnader Intäkter bemanning -150,3 150,3 Summa Äldrenämnden (122) -150,3 150,3 TOTALT REDOVISADE OMSLUTNINGSFÖRÄNDRINGAR AUGUSTI 581,0-581,0 Uppföljning av budget 2016 Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti 2016

190 Bilaga 2:1 Resultatprognos Uppföljning av budget 2016 Tertialrapport 2 per den 31 augusti KF KS Av nämnden Av SLK Budget Prognos på Avvikelse Resultat- Beräknad Avvikelse Mnkr Budget Justerad redovisade tillstyrkta efter årsutfall efter budget/prognos enheternas resultatöver- efter resultat budget omslutnings- budget- tertial- SLK:s korrigering efter korrigeringar resultat föring till 2016 dispositioner förändringar justeringar rapport 2 och före och tillstyrkta från 2014 Överskott (-) resultat budgetjusteringar Överskott (+) Underskott (+) dispositioner Underskott (-) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader (-) Avskrivningar (-) Central medelsreserv (-) Oförutsedda behov Prestationsreserv Anslag pensioner/arbetsgivaravgifter (-) Återbetalning AGS Disposition av eget kapital Verksamhetens nettokostnader Skatter Begravningsavgift Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Regleringspost Införandebidrag Fastighetsavgift LSS-utjämning Finansiellt resultat exklusive utdelning Utdelning Stockholm Stadshus AB Utdelning AB Fortum Värme Holding Realisationsvinster Disposition/avsättning begravningsfond Summa finansiering nettokostnader Årets resultat

191 Bilaga 2:2 Prognos investeringsplan Uppföljning av budget 2016 Tertialrapport 2 per den 31 augusti KF KS justerad Av nämnden Av SLK Investeringsplan Prognos på Avvikelse Mnkr Budget Investerings- redovisade tillstyrkta efter årsutfall efter budget/prognos 2016 plan omslutnings- budget- tertial- SLK:s korrigering efter korrigeringar 2016 förändringar justeringar rapport 2 och tillstyrkta budgetjusteringar Utgifter Inkomster Nettoinvesteringar (-) (exklusive centralt redovisade investeringsmedel) Centralt redovisade investeringsmedel Nettoinvesteringar (-) (inklusive centralt redovisade investeringsmedel) Finansiering -31 Förändring av eget kapital Avskrivningar Exploateringsinkomster Försäljningar Upplåning/amort (-) /extra beting Summa finansiering Netto

192 Bilaga 3:1 Förändring av kommunfullmäktiges indikatorer, målvärden och nyckeltal med mera Kommunfullmäktiges indikatorer fastställdes i budget för Stadsledningskontoret föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att besluta om förändringar av indikatorer, årsmål eller ansvarig nämnd/bolag i enlighet med denna bilaga. Stadens nämnder har uppmanats och stadens bolag anmodats att se över årsmål utifrån de, i avstämningsärendet och tertialrapport 1 föreslagna, justerade indikatorerna och i förekommande fall ta fram nya värden och redovisa dessa i detta ärende. Nämnder som inte har angett årsmål eller har årsmål som ska justeras redovisar dessa i denna bilaga. Förslag på förändringar samt årsmål för 2016 KF:s mål för verksamhetsområdet 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor 1.5 Stockholm har ett rikt utbud av idrott och fritid som är tillgängligt för alla 1.5 Stockholm har ett rikt utbud av idrott och fritid som är tillgängligt för alla 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande 2.1 Energianvändningen är hållbar 2.1 Energianvändningen är hållbar Indikator Andel grundskolelärare med kompetens inom genuspedagogik/normkritik Andel elever med gymnasieexamen omdefinieras till Andel elever som slutfört utbildningen inom tre år på grund av Skolverkets nya definitioner Antal bokade timmar i skolidrottshallar utanför skoltid Stockholmarnas nöjdhet med Stockholm stads idrottsutbud Stockholmarnas nöjdhet med kommunala kulturinstitutioner Antal elevplatser i Kulturskolans avgiftsbelagda verksamhet för barn och unga Energianvändning i nyproducerade byggnader Årsmål i KF:s budget 2016 Nytt årsmål Öka 5 % 91 % 72 % (baserat Fastställs 2016 på den nya definitionens senaste utfall) h Fastställs % Fastställs % Fastställs Fastställs kwh/m2 Köpt energi (GWh) Fastställs GWh Uppföljning av budget 2016 Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti

193 Bilaga 3:2 KF:s mål för verksamhetsområdet 2.1 Energianvändningen är hållbar 2.1 Energianvändningen är hållbar 2.1 Energianvändningen är hållbar 2.2 Transporter i Stockholm är miljöanpassade 2.2 Transporter i Stockholm är miljöanpassade 2.2 Transporter i Stockholm är miljöanpassade 2.2 Transporter i Stockholm är miljöanpassade 2.2 Transporter i Stockholm är miljöanpassade 2.3 Stockholm har en hållbar mark- och vattenanvändning 2.3 Stockholm har en hållbar mark- och vattenanvändning 2.3 Stockholm har en hållbar mark- och vattenanvändning 2.3 Stockholm har en hållbar mark- och vattenanvändning 2.4 Stockholms kretslopp är resurseffektiva 2.4 Stockholms kretslopp är resurseffektiva 2.5 Stockholms miljö är giftfri Indikator Köpt energi för värme, komfortkyla och varmvatten i stadens allmännyttiga bostadsbolag (kwh/m2 BOA och LOA) Växthusgasutsläpp per invånare (ton CO2e per invånare) Årlig energiproduktion baserad på solenergi (MWh) Andel dubbdäcksanvändning på innerstadsgator Passager över innerstadssnitt, lastbilar Andel sålda förnybara drivmedel av totalt sålda drivmedel i länet per år Antal dygn över normvärdet för PM 10 i luft Antal dygn över normvärdet för kvävedioxid i luft Andel av ny bebyggelse som förläggs inom 500 meter till spårbunden eller stomnätstrafik Andel på av staden markanvisad fastighet med krav enligt dagvattenstrategin Andel stockholmare som har tillgång till park- och naturområden inom 200m Andel vattenförekomster som följer miljökvalitetsnormerna för ekologisk status Andel matavfall till biologisk behandling av förväntad uppkommen mängd Mängden hushållsavfall per person Antal av 17 utvalda ämnen som uppvisar sjunkande eller oförändrade halter i slam Årsmål i KF:s budget 2016 Nytt årsmål Fastställs Fastställs 2016 Fastställs 2016 kwh/kvm 2,8 Ton CO2 / inv MWh Fastställs % Fastställs Fastställs % Fastställs 2016 Fastställs dygn 7 dygn Fastställs % Fastställs % Fastställs % Fastställs % Fastställs % Fastställs 2016 Fastställs kg/pers 14 st Uppföljning av budget 2016 Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti

194 Bilaga 3:3 KF:s mål för verksamhetsområdet 2.5 Stockholms miljö är giftfri 2.5 Stockholms miljö är giftfri 2.5 Stockholms miljö är giftfri 2.5 Stockholms miljö är giftfri 2.6 Inomhusmiljön i Stockholm är sund 2.6 Inomhusmiljön i Stockholm är sund 2.6 Inomhusmiljön i Stockholm är sund 2.6 Inomhusmiljön i Stockholm är sund 4.6 Stockholm är en tillgänglig stad för alla 4.7 Stockholm är en demokratisk stad där invånare har inflytande Indikator Andel prioriterade och relevanta avtal enligt kemikalieplanen utan avvikelse från ställda kemikaliekrav Andel bygg- och anläggningsentreprenader i stadens regi som uppfyller stadens krav avseende användning av Byggvarubedömningen (BVB) Andel av staden förskolor som har genomfört att åtgärder på nivå 1 enligt kemikaliecentrums vägledning för kemikaliesmart förskola Andel av inköpta ekologiska livsmedel i staden av totalt inköpta måltider Andel av stadens egna byggnader som används för något av ändamålen bostad, arbetsplats eller undervisningslokal som understiger en radonhalt på 200 bq/m3 luft Andel av stadens egna nyproducerade byggnader fuktsäkerhetsprojekteras enligt ByggaF eller motsvarande Andel bostäder i befintliga flerbostadsfastigheter som beräknas klara 30dBA inomhus Andel av stadens byggnader som är miljöklassade Andel personer som upplever att de varit delaktiga i upprättandet av genomförandeplaner Andel vårdnadshavare till barn i förskolan som anser att de har möjlighet till delaktighet och inflytande i verksamheten Årsmål i KF:s budget 2016 Nytt årsmål Fastställs % Fastställs % Fastställs % Fastställs % Fastställs % Fastställs % Fastställs % Fastställs ,1 % Fastställs % Fastställs % Uppföljning av budget 2016 Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti

195 Bilaga 3:4 KF:s mål för verksamhetsområdet 4.7 Stockholm är en demokratisk stad där invånare har inflytande 4.7 Stockholm är en demokratisk stad där invånare har inflytande Indikator Andel äldre med hemtjänst som anser att personalen tar hänsyn till deras åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras Andel elever i åk 8 som anser att de har inflytande i skolan Årsmål i KF:s budget 2016 Nytt årsmål Fastställs % Fastställs % Förslag på indikatorer som ska tas bort KF:s mål för Indikator verksamhetsområdet Årsmål i KF:s budget 2016 Kommentar 1.7 Alla äldre har en trygg ålderdom och får en äldreomsorg av god kvalitet 1.7 Alla äldre har en trygg ålderdom och får en äldreomsorg av god kvalitet 1.7 Alla äldre har en trygg ålderdom och får en äldreomsorg av god kvalitet 3.1 Stockholm är en världsledande kunskapsregion 4.6 Stockholm är en tillgänglig stad för alla 4.6 Stockholm är en tillgänglig stad för alla Timavlönades andel av totalt arbetad tid Andel personal med grundutbildning inom äldreomsorg Andel personer på vård- och omsorgsboende som fått en enkel eller fördjupad läkemedelsgenomgång Antal högskoleplatser Andel personer med grundutbildning inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning Andel personer som tycker att det är lätt att kommunicera med Stockholms stad Fastställs 2016 Föreslås utgå då den inte bedöms ge underlag för meningsfull analys. Fastställs 2016 Föreslås utgå då mätmetod inte kommer att kunna tas fram under Fastställs 2016 Föreslås utgå då mätmetod inte kommer att kunna tas fram under Fastställs 2016 Föreslås utgå då ingen mätmetod finns. Fastställs 2016 Föreslås utgå då ingen mätmetod finns. 63 % Mätmetod saknas Uppföljning av budget 2016 Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti

196 Bilaga 3:5 Förslag på förändring av indikator KF:s mål för verksamhetsområdet 2.5 Stockholms miljö är giftfri 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering Indikator Andel av stadens förskolor som har genomfört alla åtgärder på nivå 1 enligt kemikaliecentrums vägledning för kemikaliesmart förskola Andel brukare/hyresgäster som inte upplever att de har blivit diskriminerade i kontakt med stadens verksamheter Kommentar Stadsledningskontoret föreslår att indikatorn tas bort från SISAB då den är kopplad till verksamheternas arbete. Stadsledningskontoret föreslår att indikatorn delas upp i fem indikatorer: Andel brukare som inte upplever diskriminering inom förskolan och familjedaghem Andel brukare inom socialpsykatrin som inte upplever diskriminering Andel brukare i dagverksamhet för äldre som inte upplever diskriminering Andel brukare inom omsorgen för personer med funktionsnedsättning som inte upplever diskriminering Andel bostadshyresgäster som inte upplever diskriminering i stadens bostadsbolag Förslag till tillägg av genomförandeansvar i Stockholms stads miljöprogram En justering görs i miljöprogrammet med tillägget att exploateringsnämnden är genomförandeansvariga för delmål 3.5 Staden ska ha en livskraftig grönstruktur med rik biologisk mångfald. Uppföljning av budget 2016 Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti

197 Bilaga 4:1 Uppmaningar till stadens nämnder och anmodanden till stadens bolag Nämnderna uppmanas och stadens bolag anmodas, genom Stockholms Stadshus AB, att justera och komplettera sina indikatorer och målvärden samt vidta åtgärder enligt vad som sägs i denna bilaga. Ett Stockholm som håller samman Stockholm är en stad med levande och trygga stadsdelar Kulturnämnden: kulturförvaltningen, stadsdelsnämnderna Bromma och Spånga-Tensta uppmanas att öka sina ansträngningar för att uppnå målvärdet för indikatorn Andel genomförda åtgärder inom ramen för risk och sårbarhetsanalys (RSA). Stockholm är en stad med högt bostadsbyggande där alla kan bo Under år 2016 ska Stockholms stad ta emot upp till personer som beviljats uppehållstillstånd och som inte kan ordna boende på egen hand. Till och med tertial 2 har cirka 320 personer tagits emot och anvisats en bostad. Årsmålet för den obligatoriska nämndindikatorn Antal anvisade bostäder för flyktingar, 800 stycken, prognostiseras ej nås. Utfallet till och med tertial 2 är 247 stycken. Samtliga berörda nämnder och bolagsstyrelser uppmanas respektive anmodas att öka ansträngningarna för att klara det uppkomna behovet. Ett klimatsmart Stockholm Miljöprogrammet Stadsledningskontoret har noterat att flertalet nämnder följt uppmaningen i tertialrapport 1 och tydliggjort kopplingar mellan delmål och åtgärder i sina respektive verksamhetsplaner i syfte att säkerställa att stadens miljöprogram på sikt uppfylls i sin helhet. Generellt behöver dock alla nämnder och bolag se över sina indikatorer och verksamhetsplaner för att säkerställa måluppfyllelsen av miljöprogrammet. Det ska även poängteras att i samband med beslutet om miljöprogrammet framgår att det är önskvärt att fler indikatorer tas fram på nämnd- och bolagsnivå, exempelvis för att undvika zink och koppar i tak- och fasadmaterial vid nyproduktion samt för hur mycket byggavfall som kan tillåtas vid markanvisning. Även under avsnittet Hållbar mark- och vattenanvändning bör indikatorer tas fram som mäter hur den biologiska mångfalden utvecklas över tid. I detta ingår framtagandet av en indikator för att följa upp skötseln av stadens parker och naturområden för att säkerställa en god naturvård som stärker och utvecklar den biologiska mångfalden i stadens befintliga grönstruktur. Delmålet om minskad negativ påverkan på djur, miljö och människors hälsa från stadens livsmedelskonsumtion bör också mätas på ett Uppföljning av budget 2016 Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti

198 Bilaga 4:2 rättvisande sätt varför ansvariga nämnder och bolag bör ta fram indikatorer även för detta. Av de 230 mnkr i medel som avsatts 2015 och 2016 har 82,1 mnkr beviljats för åtgärder. Takten i genomförandet av klimatåtgärder behöver öka varför nämnderna inför 2017 uppmanas intensifiera insatserna. Energianvändningen är hållbar Stockholm Stadshus AB anmodas att uppmana Stockholm Globe Arena Fastigheter, Micasa Fastigheter, Stockholmshem och SISAB att vidta aktiviteter och åtgärder för att säkerställa en högre måluppfyllelse av indikatorn Årlig energiproduktion baserad på solenergi (MWh). Stadsbyggnadsnämnden ska underlätta för solceller i nybyggnadsprojekt. Stockholms kretslopp är resurseffektiva Exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden har inte lämnat prognos, då de inte formulerat nämndmål, aktiviteter och/eller nämndindikatorer och uppmanas därför att till verksamhetsplan 2017 formulera nämndmål och aktiviteter som bidrar till måluppfyllelse. Stockholms miljö är giftfri Fastighetsnämnden och AB Familjebostäder uppfyller målet för indikatorn Andel prioriterade och relevanta avtal enligt kemikalieplanen utan avvikelse från ställda kemikaliekrav delvis och uppmanas respektive anmodas därför att vidta åtgärder för att säkerställa uppfyllelsen av kommunfullmäktiges mål. Stadsledningskontoret konstaterar att socialnämnden och Älvsjö stadsdelsnämnd delvis uppfyller målet för indikatorn Andel inköpta ekologiska livsmedel av staden totalt inköpta måltider och livsmedel och uppmanas därför att vidta åtgärder för att säkerställa uppfyllelsen av kommunfullmäktiges mål. Inomhusmiljön i Stockholm är sund I Avstämning av mål och budget 2016 uppmanades Älvsjö stadsdelsnämnd att ta fram egna nämndmål och indikatorer eller beskriva hur nämnden bidrar till uppfyllandet av verksamhetsmålet. Detta har inte åtgärdats i tertialrapport 2 och nämnden uppmanas därför igen att till verksamhetsplan 2017 utveckla egna nämndmål, aktiviteter eller beskriva på vilket sätt nämnden bidrar till uppfyllandet av verksamhetsmålet. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Stadsbyggnadsnämnden uppmanas att fortsätta vidta åtgärder för att uppnå en ekonomi i balans vid årets slut. Uppföljning av budget 2016 Tertialrapport 2 med delårsprognos per den 31 augusti

199 Exploateringsnämnden uppmanas att vidta åtgärder för att sänka kostnaderna i projekten och vid behov återkomma till kommunfullmäktige för reviderade genomförandebeslut. Exploateringsnämnden uppmanas att se över rutinerna för investeringsplaneringen med särskilt fokus på ökad prognossäkerhet. Miljö- och hälsoskyddsnämnden uppmanas att vidta åtgärder till verksamhetsplan 2017 för att förhindra att nämnden överskrider sin investeringsbudget. Stadsledningskontoret ser med oro på fastighetsnämndens försämrade driftnettot och försämrade resultatet, i synnerhet som nämnden tidigare har rapporterat om en förmodat negativ resultatutveckling under kommande år. Nämnden uppmanas att vidta åtgärder för att vända utvecklingen. För projekt Upprustning och utveckling av Östermalmhallen och Riddaren 13 prognostiserar fastighetsnämnden ett budgetöverskridande om 14 procent. Nämnden uppmanas vidta åtgärder för att undvika ytterligare fördyringar. Bilaga 4:3 Uppföljning av budget 2016 Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti

200 Bilaga 5:1 Nyckeltal Tertialrapport 2, 2016 I samband med årsredovisning 2015 redovisades utfall av stadens basnyckeltal. För vissa nyckeltal fanns inga utfall att tillgå i samband med upprättandet av årsredovisning. I denna bilaga återfinns en komplettering av utfall 2015 för resterande basnyckeltal. Avfall Kostnad för avfallshantering Kostnaden för insamling, transport, återvinning och bortforslande av hushållsavfall som är kommunens ansvar. (Mnkr) 545,2 533,0 Kostnaden för insamling, transport, återvinning och bortforslande av hushållsavfall som är kommunens ansvar fördelat på antalet invånare i Stockholm. (Kr/inv) 597,1 591,9 Mängden hushållsavfall och därmed jämförligt avfall i kg/invånare, kronor/invånare och kr/kg Mängden hushållsavfall invägt vid behandlingsanläggning. (ton ) Mängden hushållsavfall invägt vid behandlingsanläggning per invånare. (Kg/inv) 251,2 256,1 Kostnaden per invånare för invägt hushållsavfall vid behandlingsanläggning. (Kr/inv) 88,0 101,0 Kostnaden per kg invägt hushållsavfall vid behandlingsanläggning. (Kr/kg) 0,35 0,39 Mängden biologiskt avfall som vägts in vid behandlingsanläggning Mängden biologiskt avfall som samlats in via kommunens insamlingssystem. (ton) Mängden biologiskt avfall som samlats in via kommunens insamlingssystem per invånare (Kg/inv) 15,3 13,3 Mängden farligt avfall som samlats in via kommunens insamlingssystem i kg/invånare Mängden farligt avfall som samlats in via kommunens insamlingssystem. (kg) Mängden farligt avfall som samlats in via kommunens insamlingssystem per invånare (Kg/inv) 2,8 2,8 Mängden grovavfall som samlats in via återvinningscentalerna Mängden grovavfall som samlats in vid kommunens insamlingssystem (ton) Mängden grovavfall som samlats in vid kommunens insamlingssystem per invånare (kg/inv) 113,2 119,5 Mängden grovavfall som samlats in via entreprenörerna Mängden grovavfall som samlats in vid kommunens insamlingssystem (ton) Mängden grovavfall som samlats in vid kommunens insamlingssystem per invånare (kg/inv) 36,9 41,0 Andel farligt avfall Andel farligt avfall i hushållens soppåse (%) 0,26% 0,25% Uppföljning av budget 2016 Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti 2016

201 Bilaga 6:1 Särskilda satsningar för uppföljning 2016 I denna bilaga redovisas såväl det ekonomiska som det verksamhetsmässiga utfallet för stadens särskilda satsningar. Satsningarna avser dels riktade satsningar till nämnderna i kommunfullmäktiges budget för 2016 och dels centralt avsatta medel som fördelas till nämnderna under året. Facknämnder Kommunstyrelsen Start-Up Stockholm, 4,0 mnkr Stärka ytterstadssatsningar inom Start-Up Stockholm, 2,0 mnkr Start-Up Stockholm är ett samarbete med Stockholm Business Region AB i syfte att främja nyföretagande och företag i tidigt tillväxtskede. Start-Up Stockholm har i uppdrag att fokusera på tre målområden; ytterstaden, feriearbete och att främja företagande bland utlandsfödda kvinnor. Att öka närvaron i ytterstaden är strategiskt viktigt för regionens utveckling. Därför besöker Start-Up Stockholms ambulerande buss olika platser i Stockholm, med fokus på ytterstaden. Detta i nära samråd med bland andra stadens jobbtorg och stadsdelsförvaltningar. Dessutom har Start-Up Stockholm, med stöd av arbetsmarknadsförvaltningen och Stockholm Business Region AB, skapat förutsättningar för 25 ungdomar från hela Stockholm att under tre sommarveckor utveckla och konkretisera affärsidéer kopplade till den offentliga sektorn. Ungdomarna har introducerats för entreprenörskap och verktyg för att omsätta idéer till verksamheter. Utökad satsning på traineeplatser, 2,0 mnkr Den utökade budgetsatsningen på traineer har hittills resulterat i ett samarbete mellan stadsledningskontoret och organisationen Mitt Liv där tre stadsdelars avdelningschefer under ett år utgör mentorer för akademiker med utländsk examen. Om resultatet av samarbetet faller väl ut kommer det att utökas. Dessutom har ett samarbete med arbetsmarknadsförvaltningen inletts för att inför nästa trainee-omgång matcha utrikes födda akademiker till traineeplatser på förvaltningar och bolag. Rekryteringen till dessa platser startade i augusti. Arbetsmarknadsnämnden Idrottsvärdar, 5,0 mnkr Under våren har förvaltningen inlett ett samarbete med idrottsförvaltningen för stockholmsjobb på stadens idrottsanläggningar. Hittills under året har totalt 22 personer haft anställning, varav 17 av dessa pågår även under hösten. De fem personer vars stockholmsjobb avslutats under första delen av året har inte gått till anställning. Höjd schablon grundläggande vuxenutbildning, 5,6 mnkr Höjd schablon SFI, 6,4 mnkr Uppföljning av budget 2016 Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti

202 Bilaga 6:2 Utbildningsanordnarna inom sfi och grundläggande vuxenutbildning ersätts enligt avtalad prislista som justeras enligt indexklausul. Den höjda schablonen finansierar indexuppräkningarna. Fler till studier: Fler och uppsökande SYV, 3,0 mnkr Medel har avsatts till att stärka studie- och yrkesvägledarfunktionen på SFIcentrum och Komvuxcentrum. Ytterligare två tjänster tillsätts under hösten. Kompetensförsörjningssatsning yrkesvux och SFI, 7,0 mnkr Nya avtal inom komvux och sfi skulle göra det möjligt att upphandla kombinationer av sfi och yrkesutbildning. Emellertid har detta försenats tillföljd av överprövningar av upphandlingen. Exploateringsnämnden Strategisk planering, 3,0 mnkr En tjänst har i april 2016 inrättats för beredning av frågor inom områden som infrastrukturplanaring gällande Sverigeförhandling, tunnelbaneutbyggnad m.m. till förvaltningschefen och den övriga kontorsledningen. Idrottsnämnden Jämlikt idrottande, ytterstadssatsningar, 15,0 mnkr Åtgärder inom ramen för medborgardialoger som initieras av stadsdelsnämnderna i ytterstaden, 2,0 mnkr Nämnden anför att upparbetade kostnader för ovanstående är integrerade i ordinarie verksamhet varför ingen sammanställning över upparbetade kostnader ännu tagits fram. Nämnden anför att detta kommer göras senare under året. Stadsledningskontoret kommer att bevaka att så sker i samband med årsredovisningen. Nämnden anför vidare att både centralt på förvaltningen och ute i de olika verksamheterna avsätter många medarbetare och chefer en stor del av sin arbetstid till samordningsinsatser och samverkan med till exempel stadsdelsförvaltningar, skolor och lokala föreningar i ytterstadsområdena. Extra satsningar görs också inom föreningsstödet. Kyrkogårdsnämnden Utökat underhåll, 15,0 mnkr Nämndens budget utökades med 15 mnkr att användas till underhållsåtgärder vid nämndens anläggningar. Under 2016 genomförs upprustning och tillgänglighetsanpassning av servicestationer för allmänheten på Skogskyrkogården och Norra begravningsplatsen. Fortsatt underhåll av Skogskyrkogårdens 3,6 km långa mur. Renovering av murar och urnnischer vid kvarter 38 inne på Skogskyrkogården. Renovering av murar vid Uppståndelsekapellet, Skogskyrkogården. Upprustning av Gunnar Asplunds trappa, Skogskyrkogården. Uppföljning av budget 2016 Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti

203 Bilaga 6:3 Fortsatta beläggningsarbeten på Skogskyrkogården och övriga begravningsplatser. Byte av krematorie- och processutrustning vid Råcksta krematorium Upprustning av personalutrymmen på flera olika arbetsplatser. Framtagande av vård och underhållsplaner vid begravningsplatserna Implementering av nytt gravadministrativt system. Ca 13 mnkr prognosticeras att användas under året för de särskilda satsningarna. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Handlingsplan för god vattenstatus; provtagningar samt personella resurser, 3,5 mnkr Personalförstärkning till arbetet med att ta fram lokala åtgärdsprogram enligt Handlingsplanen för god vattenstatus har skett. Miljöövervakningen av vatten, sediment, fisk och övriga biologiska kvalitetsfaktorer som utgör ett viktigt underlag till de lokala åtgärdsprogrammen har utökats med fler lokaler, provtagningstillfällen och fler ämnen. Tilldelade medlen kommer att förbrukas. Utvecklingsprogram ökad tillgänglighet och funktion för naturreservat, 2,0 mnkr Pilotprojekt Flaten är en del i uppfyllandet av budgetmål att tillgängliggöra stadens naturreservat för stockholmarna samt arbeta med hur rekreativa och ekologiska värden kan utvecklas och stärkas i reservaten. Denna projektfas, som pågår mellan februari - november 2016, ska mynna ut i en redovisning om hur behov och möjligheter ser ut inom de olika delområdena samt vilka utmaningar som finns. Utifrån detta presenteras en bärande idé för hela området med förslag till lösningar och åtgärder. Medlen kommer att förbrukas under året. Framtagande av lokala åtgärdsprogram, 11,8 mnkr Medlen kommer att användas till färdigställande av lokala åtgärdsprogram och till underlag för framtagande av nya åtgärdsprogram. Många av aktiviteterna kräver konsultstöd och arbetet har under året varit upphandlingsintensivt. Flera av de större upphandlingarna kommer att löpa över årsskiftet och förvaltningen behöver därför äska ytterligare resurser för det fortsatta arbetet i samband med VP-processen inför Tilldelade medlen prognostiseras förbrukas men det faktiska utfallet beror till stor del på upphandlingstakten och konsulterna. Socialnämnden Stöd till utsatta EU-medborgare 10,3 mnkr Av de medel som tillförts socialnämnden avser 8,8 mnkr utökning som beviljades av KS under Dessa medel används för projektledning och övergripande kostnader 2 mnkr, utökning av sommarnatt 3,5 mnkr, förstärkning av socialjouren 1,3 mnkr samt evakueringslokal vid kalla nätter Uppföljning av budget 2016 Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti

204 Bilaga 6:4 och avhysningar 2 mnkr. Resterande 1,5 mnkr används för ökade kostnader för befintlig sommar- och vinternatt. Förstärkt arbete mot missbruk och hemlöshet 8 mnkr Satsningen inom området används främst för att säkerställa verksamheten vid Enheten för hemlösa eftersom denna inte omfattas av stadens fördelningsnycklar för socialtjänsten. Enheten har förstärkts med 5,8 mnkr. Under 2015 förändras och utvecklas verksamheten inom Bostad Först. En ökning av antal ärenden, förbättrad kompetens hos boendestödjarna samt utveckling av mer evidensbaserade metoder innebär kostnadsökningar på ca 1,5 mnkr Vidare har en befattning som socialt ansvarig samordnare (SAS) inrättats för att stärka och säkra arbetet med kvalitet i verksamheten. Stärkt socialjour och rekrytering av jour och familjehem 5 mnkr Socialjouren har förstärkts för att klara hanteringen av fler ensamkommande flyktingbarn. Resursteamen har förstärkts för att utöka kapaciteten i utredningar av nya jour- och familjehem. Förstärkningsteam, socionomkonsulter 5 mnkr Teamet har bemannats med fyra utredare under första tertialet och ytterligare två ska rekryteras. De avsatta medlen används för att täcka kostnader för icke debiterbar tid. Detta innebär att stadsdelsförvaltningarna endast betalar faktisk lönekostnad för de timmar som utnyttjas vilket därmed motsvarar kostnader för att ha gjort en egen anställning. Ökat stöd samverkan skola och socialtjänst 3 mnkr samt ökat stöd till SkolFam-arbete 3 mnkr Under året har 98 % av de 13 mnkr som är budgeterade för samverkansprojekt skola och socialtjänst fördelats till åtta stadsdelsförvaltningar. Antalet skolor som deltar har utökats till 20 och därmed nås fler elever. Skolfam har utökats med ett team och ytterligare ett är under rekrytering. Ökat stöd till kvinno- och tjejjourer 5 mnkr Under året har hittills 1,7 mnkr utbetalats i form av generell förstärkning till sju tjej- och kvinnojourer. Ytterligare 1,3 mnkr har fördelats till fyra organisationer som projektbidrag. För resten av året är 1 mnkr intecknat för pågående projekt och 0,7 mnkr har reserverats för kommande ansökningar. Trafiknämnden Avfallshantering i offentliga rum Medlen används till att ta fram ett program för avfallshantering i stadens offentliga rum. Försök med källsortering pågår i tre parker, där nämnden avsvarar för tömning och skötsel av dessa moduler. Försök pågår även med källsorteringsmoduler på sammanlagt 19 platser runt om i staden. Arbete pågår med att utarbeta en svensk rekommendation för källsortering tillsammans med Håll Sverige Rent, Göteborgs stad och Malmö stad, samt framtagning av en kommunikationsfilm kring källsortering. Medlen används även till mätning av andel rätt sorterat avfall två gånger under sommarsäsongen och driftskostnad avseende sopsug vid Mariatorget. Budget och prognos: 5 mnkr Uppföljning av budget 2016 Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti

205 Bilaga 6:5 Levande Stockholm Under sommaren gjordes delar av Swedenborgsgatan, Skånegatan och Rörstrandsgatan om till sommargågator. Delar av Humlegårdsgatan blev en popup-park och Sergels torg och Soltorget försågs med möbler för att bidra till ett ökat stadsliv. På Pipersgatan invigdes i augusti stadens första parklet, där en parkeringsyta gjorts om till en tillfällig park. Vägmärkes- och möbleringsplaner togs fram under våren. Utöver möbler har träd, buskar, växter, konstgräs, cykelställ och farthinder placerats på någon av eller flera av sommargågatorna. Levande Stockholm har kommunicerats genom annonser i lokalpress och på stadens webbsidor. Budget: 3 mnkr. Prognos: 3,5 mnkr Medborgardialog Nämnden har medverkat vid ett antal samarbetsmöten runt om i staden med företrädare för fastighetsägare, stadsdelsförvaltningar, näringsliv och boendeföreträdare, bl.a. i Årsta, Hässelby, Rågsved, Dalen, Östberga, Spånga, Lunda, Vinsta och samtliga stadsdelar på Järva. Totalt uppgår antalet lokala samarbetsforum till ett femtontal, senast formaliserat med fastighetsägarna i Kista. I flera fall samordnas dessa processer med det påbörjade arbetet ute i stadens stadsdelar med lokala utvecklingsprogram (LUP) och nämnden medverkar även i de samråd som stadsdelsförvaltningarna initierar med anledning av arbetet med LUP. Arbetet inkluderar såväl driftsfrågor som mindre projekt för centrumytor m.m. En lägesredovisning av ett tjugotal mindre projekt lämnades i april. Efterföljande åtgärder inom LUP belastar dock investeringsbudgeten, vilket även gäller ett flertal övriga projekt som rör medborgardialog. Budget: 4 mnkr Prognos: 2 mnkr Trädåtgärder Medlen används till skötsel av gatuträd, där akuta driftåtgärder prioriteras. Andra arbetsområden är beskärning och fnasning (borttagande av vattenskott). Nämnden arbetar löpande med att kontrollera att vegetation runt stadens gångoch cykelbanor röjs samt beskära de ca träd som finns planterade på gatumark runt om i staden. Budget och prognos: 3 mnkr Ambitionshöjning cykelpendlingsnätet Sopsaltning på 155 km prioriterade cykelbanor har utförts under vintern. Samtliga sträckor för pendlingsnätet har inventerats med avseende på beläggningsstatus och hinder. Avstämning sker löpande mot anmälningar inkomna via Tyck till, Synpunktsportalen och Driftportalen. Nämnden kommer fortsätta att klassificera cykelvägnätet och därigenom fastlägga en drift som utgår från respektive sträckas användning, karaktär och potential. Nämnden kommer även att ta del av den utvärdering som cykeljouren sammanställde under våren för att säkerställa effektiv drift även i framtiden. Uppföljning av budget 2016 Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti

206 Bilaga 6:6 Budget och prognos: 7 mnkr Trafiksäkerhet Nämnden har utvecklat en välfungerande arbetsmetod för att stödja och uppmuntra attityd- och beteendeförändringar för hållbart resande till och från stadens skolor. Beteendepåverkande åtgärder pågår vid ca 15 skolor. Olika typer av analyser av olycksstatistiken pågår och olycksdata från STRADA har lagts in i lokal vägdata (LV). Resultatet har sammanställts till kartor över särskilt olycksdrabbade platser. Arbete pågår också för att ta fram riktlinjer för utformning av gångfartsområden. Under hösten påbörjas en översyn av indikatorerna i trafiksäkerhetsprogrammet. Nämnden ingår i gruppen för nationell samverkan samt har planerade nätverksträffar med Göteborg, Malmö, Huddinge och Umeå. Budget och prognos: 3 mnkr Hållbart resande Medlen används till olika projekt som bidrar till att Stockholm blir en ledande cykelstad; utredningar av allgrönt och holländsk högersväng, inventering av trafiksignaler på cykelpendlingsstråk, utvärdering av projektet Testplats cykel, utredning av cykling i naturreservat samt uppdaterad och förbättrad digitalisering av pendelstråksnätet för att enklare lämna ut korrekt och aktuell cykeldata. Budget och prognos: 2 mnkr Framkomlighet stombuss Medlen används till ett flertal projekt, t.ex. ny handlingsplan för stombussarna Gemensam handlingsplan stombuss , vägmålningar, skyltning, platsanalyser, försök med breda busskörfält, utredning av reserverat körfält för buss och tung trafik på Hornsgatan och effektivare signalstyrning. Budget och prognos: 5 mnkr Utökat dubbdäcksförbud Dubbdäcksförbud infördes den 1 januari 2016 på Fleminggatan och delar av Kungsgatan. Medlen används till konsultstöd, skyltning, dispenshantering, medborgarfrågor och utvärdering. Budget: 1 mnkr Prognos: 0,9 mnkr Julbelysning ytterstaden Julbelysning i ytterstaden är att betrakta som en investering och kommer att utföras inom investeringsbudgeten. Budget: 1,5 mnkr Prognos: 0 mnkr Uppföljning av budget 2016 Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti

207 Bilaga 6:7 Utbildningsnämnden Prioritering och styrning av utvecklingsinsatser i identifierade skolor med stora utmaningar Förvaltningens satsning på fokusskolor har följts upp. I jämförelse med förväntat värde har ungefär hälften av skolorna en högre andel behöriga till gymnasiet och hälften lägre. En utvärdering av det socioekonomiska tillägget i resursfördelningen har genomförts. Merparten går till personalförstärkningar och främst till ett ökat antal lärare. Utvärderingen analyseras vidare för att tydliggöra hur det socioekonomiska tillägget får störst effekt på att utjämna resultatskillnaderna mellan skolorna. En utredning av gymnasieskolans språkintroduktion genomförs med fokus på övergångar och utbildningsutbud. Höjning av läraryrkets attraktivitet Samarbetet med Teach for Sweden och Rebel Learners samt Stockholms universitet med forskarutbildning fortsätter. Utbildningsförvaltningen har påbörjat en kommunikationssatsning för att bredda och nyansera bilden av läraryrket. Projektet Från nyanländ till nyanställd hade 30 personer med utländsk lärarutbildningen antagna och i aktiviteter. Under våren har introduktionen av nya lärare setts över och reviderats för att stödja och behålla nyexaminerade lärare i yrket. Utveckling av fritidshem Satsningen på fritidshemsverksamheten har bland annat lett till att i det närmsta alla fritidshem har schemalagad planeringstid och att gemensamma utvecklingssamtal genomförs.. Beslut har fattats om att anställa inspiratörer för att ta fram goda exempel på fritidshemmens verksamhet enligt systematiskt kvalitetsarbete, det treåriga projektarbetet påbörjades i augusti. Speciallärare och specialpedagoger På grund av bristande budgetutrymme hos Skolverket kunde ingen speciallärarutbildning starta under vårterminen De närmsta belägna högskolorna med examinationsrätt har på förfrågan om att erbjuda vidareutbildning till speciallärare och specialpedagoger meddelat att de inte har möjlighet att utöka antalet studieplatser. Äldrenämnden Utveckling av hemtjänsten, 6,7 mnkr Äldrenämnden har använt den särskilda satsningen för finansiering av projektledare, framtagande av rapporter och till utvecklingsprojekt inom stadsdelsnämnderna Kungsholmen, Bromma och Hässelby-Vällingby. Överförmyndarnämnden Satsning för ökad kvalitet, 9 mnkr Kvalitetshöjande åtgärder, 8,0 mnkr Förvaltningen har hittills använt de anslagna 9 mnkr till att bland annat: - Förlänga närvaron av de inhyrda konsulterna Uppföljning av budget 2016 Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti

208 Bilaga 6:8 - Skapa 15 nya anställningar, inklusive en controller och en kvalificerad utredare/nämndsekreterare Förstärkning med en controller Under flera år har ekonomiadministrationen skötts av en inhyrd controller på 15 procent samt en assistent på förvaltningen som arbetat med dessa frågor på 20 procent. Från och med den 15 februari 2016 finns det en heltidsanställd controller inom förvaltningen. Nedan redovisas en del av det som nu har kunnat genomföras eller startas tack vare denna förstärkning. Förbättring av den ekonomiska uppföljningen Den ekonomiska uppföljningen har underlättats på flera sätt, bland annat genom att de intäkter och kostnader som förvaltningen anser vara kritiska har tydliggjorts i de ekonomiska rapporterna. Analys En analysmodell för kommande kostnader för arvoden för ensamkommande barn har skapats. Den bygger på data om de barn som finns i förvaltningens system samt handläggningstider hos Migrationsverket. Motsvarande analysverktyg håller på att byggas för de övriga arvodena. Arvoden m.m. till ställföreträdare för ensamkommande barn utan permanent uppehållstillstånd Från och med maj månad kommer dessa arvoden att skickas via fil från Wärna till lönesystemet Lisa. Tidigare har dessa skickats manuellt. Fördelarna med att skicka per fil är att risken för fel minimeras, att det går snabbare, att det blir en billigare hantering och att utbetalningar kan göras av fler personer. Förvaltningen blir mindre sårbar vid sjukskrivningar och när anställda byter tjänst. Internkontroll samt risk och sårbarhet Arbetet med att skapa en ny internkontrollplan fortlöper. Ambitionen är att redan till verksamhetsplan 2017 ha en ny internkontrollplan som bygger på systematik och dokumentation. Inom processerna ekonomi, nämnd samt personal har arbetet hunnit ganska långt. Inom de processer som rör nämndens kärnverksamhet har arbetet påbörjats med dels pågående rekryteringar, dels den omorganisation och omläggning av arbetssätt som har inletts och som slutförs efter sommaren. Även arbetet med risk- och sårbarhetsanalys har inletts. Arbetet med att skapa ett rapportverktyg för data ur Wärna fortskrider. Förhoppningen är att detta kan vara i drift under maj månad. - Genomgång av leverantörer och fakturaadresser inför införandet av effektiva inköp i Agresso. - Arbetet med att standardisera, systematisera och dokumentera löpande kontroller inom ekonomiområdet fortskrider. En ny internkontrollplan kommer att vara klar under hösten men redan nu har de nya arbetssätten införts för många arbetsuppgifter inom ekonomi- och personalområdet. Uppföljning av budget 2016 Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti

209 Bilaga 6:9 - Arbete med att ta fram processer för kontroll av nuvarande ställföreträdare avseende belastningsregister och betalningsanmärkningar (revisionsrapport). - Genomgång och dokumentation av de ekonomiadministrativa processerna har inletts. Arbetet har inletts med fokus på de mest sårbara processerna: arvoden, ansökan av ersättning från Migrationsverket av arvoden och tolkkostnader. Syftet är att minska förvaltningens sårbarhet vid eventuell sjukdom och annan frånvaro. Ett resultat av genomgången kommer att vara en bedömning och dokumentation av risk- och sårbarheten för respektive process. Förstärkning med en kvalificerad utredare tillika nämndsekreterare Den utökade budgeten för 2016 har även möjliggjort för förvaltningen att förstärka verksamheten med en utredare/nämndsekreterare. Detta innebär en kvalitetshöjning av förvaltningens nämndarbete, att förvaltningen nu har betydligt bättre möjligheter att svara på remisser, att ärendena till nämnden språkgranskas och i övrigt kvalitetssäkras. Nämndens allmänna handlingar kommer fortsättningsvis att publiceras i Insyn vilket inte skett tidigare. Förvaltningen kan nu mer konsekvent rapportera och följa upp händelser i stadens system för rapportering och uppföljning av incidenter (RISK), förvaltningen kan på ett helt annat sätt än tidigare arbeta med planering och uppföljning i enlighet med stadens system för integrerad ledning och uppföljning (ILS), protokoll och minnesanteckningar förs vid ledningsgruppens möten och vid de möten som ska ske inom ramen för staden samverkan med de fackliga organisationerna såsom APT-möten och förvaltningsgrupp, där möten nu sker på en regelbunden basis. Stadsdelsnämnder Förskola Schablonökning (2,2 %) Antal inskrivna barn per årsarbetare Andelen ekologisk mat ska öka på stadens förskolor Ökningen går i huvudsak till pris- och löneökningar och att därigenom även kunna behålla förskollärare. En nämnd tar även upp att ökningen finansierar ökade hyres-/lokalkostnader. Några nämnder uttrycker ändå att förstärkningen av schablonen har lett till ökad andel ekologisk mat samt ökad andel av schablon ut till utförarna i form av högre peng per barn. Två nämnder har kunnat höja pengens andel av schablonen något. Lägsta nivån är 80 % i peng av schablon som skall gå ut till utförarna. Höjd socioekonomisk ersättning Stadsdelsnämnder (förskola): 30,3 mnkr Utbildningsnämnden: 12,2 mnkr Flera nämnder nämner satsningar i form av mer fördelade medel till enheter med stort behov av extra stöd till barn i behov av särskilt stöd, bland annat i form av extra resurspersonal. Uppföljning av budget 2016 Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti

210 Bilaga 6:10 Fortsatt satsning på vidareutbildning av förskolans personal för att öka andelen förskolärare 21,6 mnkr (Utbildning) men SDN redovisar Alla nämnder tar upp en fortsatt satsning på att låta barnskötare utbilda sig till förskollärare i stadens regi. En nämnd har 15 barnskötare i vidareutbildning för att bli legitimerade förskollärare. Ytterligare en nämnd har ett 30-tal i utbildningen och nämner även önskemål och behov av att barnskötarutbildningen är större än utbudet. Förvaltningen ser därför över möjligheten att anordna en lokal utbildningsinsats för att utbilda barnskötare. En handledarutbildning för de som tar emot studenter på verksamhetsförlagd utbildning (VFU) planeras i stadsdelsområdet i höst, i samarbete med Stockholms Universitet och stadsdelsområdets övningsförskola. Barn, kultur och fritid Fler mötesplatser för unga 6 mnkr Insatser för att stärka ungas organisering och öka kunskaperna om mänskliga rättigheter 3 mnkr Fler parklekar 3 mnkr Stadsdelsnämnderna har tagit fram ett antal program riktat specifikt mot ungdomar gällande deras organisering. Ett antal stadsdelsnämnder beskriver att de utvecklat verksamheter för målgruppen såsom temakvällar, tjejgrupper och caféer med HBTQ inriktning med mera. Även personal har anställts med uppdrag att öka ungdomar kunskap om mänskliga rättigheter, antirasism och feminism. Vidare har vissa mötesplatser utökat sina öppettider för ungdomar. Gällande satsningen på parklekar beskriver nämnderna att den inte varit tillräckligt stor för att ge ekonomiska förutsättningar att skapa helt nya parklekar, utan satsningen beskrivs istället gå till ökade lönekostnader, samt ökade öppethållandetider för parklekarna. Ett par nämnder beskriver att utredningar påbörjats med målsättning att på sikt öppna nya parklekar. Inom ramen för ungas organisering har även sommarjobb inom Södermalms ungdomsråd erbjudits. Syftet är att ungdomarna ska få bättre insyn i hur en stadsdelsförvaltning fungerar och öka ungdomarnas deltagande i demokratin samt lära sig mer om barnkonventionen. Dessutom kompetensutveckling i normkritiskt förhållningssätt för medarbetare inom fält-och fritidsenheten. Individ- och familjeomsorg Förstärkning barn och unga 95 mnkr Förstärkning handläggning vuxen/missbruk 6 mnkr Förstärkning handläggning socialpsykiatri 6 mnkr Höjd ersättning utförare inom socialpsykiatrin 3,2 % Förstärkning arbete mot våld i nära relationer 3 mnkr Uppföljning av budget 2016 Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti

211 Bilaga 6:11 Stadsdelsnämnderna har huvudsakligen använt förstärkningen på barn och unga till att anställa fler socialsekreterare. Förstärkningen på vuxen/missbruk samt socialpsykiatri har hos merparten av stadsdelsnämnderna använts för att kompensera pris- och löneökningar. Vidare har ett par nämnder anger att de har kunnat utöka bemanningen. Förstärkningen för arbete mot våld i nära relationer har bland annat använts till utbildningsinsatser. Äldreomsorg Höjning av hemtjänstpeng 2,0 % Höjning av peng för dagverksamhet 2,0 % Ökade resurser biståndsbedömning inom hemtjänst och boende 52 mnkr Fria broddar, försök 2 mnkr Stadsdelsnämnderna har huvudsakligen använt höjningen av ersättningen för hemtjänst och dagverksamhet för att kompensera för löne- och prisökningar. Vissa stadsdelsnämnder har även använt medel för vidareutveckling av arbetssätt och metoder, kompetensutveckling och anställning av administrativ personal för bland annat schemaläggning. Satsningen på biståndsbedömning har använts för att finansiera nya handläggare. Äldrenämnden har nyligen slutfört upphandling av fria broddar. Satsningen kommer därför att genomföras kommande vinter. Stöd och service Höjd schablon 2 %: vuxen- & barnboende, daglig verksamhet och korttidshem Höjd ersättning personlig assistans 8,2 mnkr Den två-procentiga ökningen inom vuxen- & barnboende, daglig verksamhet och korttidshem har gått till löne- och prisökningarna för Ökningen för personlig assistans motsvarar ca 2 procent vilket ej täcker prisoch löneökningar. För att uppnå budget i balans ses kostnaderna över. Satsningen har medfört utökat arbete för måluppfyllelse av bland annat mål 4.6, samt bidragit till kompetensutveckling för medarbetare. Stadsdelsförvaltningen har med den ökade schablonen inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning utökat den verksamhetsnära ledningen, vilket leder till tätare uppföljningar samt på sikt förhoppning om ökad kvalitet i verksamheten. Medarbetare har kunnat rekryteras på flera stadsdelsförvaltningar. Uppföljning av budget 2016 Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti

212 Bilaga 6:12 Demokrati- och utvecklingsarbete Fördelat till stadsdelsnämnderna, 60,0 mnkr I kommunfullmäktiges budget för 2016 fastslogs att stadsdelsnämnderna har ett strategiskt ansvar för att stärka den lokala demokratin, utveckla invånarnas delaktighet och inflytande samt ta fram lokala utvecklingsprogram. För detta ändamål reserverades 60 mnkr i Central medelsreserv. Stadsdelsnämnderna har hittills under 2016 använt de avsatta 60 mnkr till bland annat personella resurser kopplade till demokratiutveckling och framtagande av lokala utvecklingsprogram, utveckling av lokala mötesplatser, medborgarkontor och community centers, olika typer av dialoger och medborgarbudget, jämställdhetsarbete och arbete med att motverka olika former av diskriminering samt utvecklande av former för ungas delaktighet genom till exempel ungdomsråd, digitala ungdomsforum eller aktivt uppsökande arbete. Uppföljning av budget 2016 Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti

213 Dnr /2016 Sida 1 (9) Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad 1. Generella principer Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad (finanspolicyn) anger ramar för finansverksamheten i kommunkoncernen, dvs. Stockholms stad (staden), Stockholms Stadshus AB (Stadshus) och dess majoritetsägda bolag (bolagen) samt stadens övriga helägda bolag. Finanspolicyn anger även ramar för hur en del av stadsledningskontorets finansenhet i Stockholms stad (internbanken) ska agera på externa finansiella marknader. I bilaga A till finanspolicyn, som beslutas av kommunstyrelsen, fastställs ramar och limiter. Denna policy ersätter finanspolicyn för kommunkoncernen Stockholms stad som fastställdes den 30 november 2015 (Dnr /2015). 1.1 Syfte med finanspolicyn Syftet med finanspolicyn är att: Ge mål och riktlinjer för finansverksamheten inom kommunkoncernen. Ange hur ansvaret för finansverksamheten är fördelat. Identifiera vilka finansiella risker kommunkoncernen är exponerad för och hur riskerna ska hanteras och följas upp. 1.2 Uppdatering av finanspolicyn Stadsdirektören i Stockholms stad, eller till av denne delegerad, ansvarar för att finanspolicyn löpande hålls uppdaterad. Finanspolicyn ska fastställas av kommunfullmäktige årligen och revideras vid större förändringar av kommunkoncernens förutsättningar. stockholm.se

214 Dnr /2015 Sida 2 (9) 1.3 Generella principer för finansverksamheten Målet med finansverksamheten Målet med finansverksamheten inom kommunkoncernen är att: Tillgodose kommunkoncernens behov av kapital. Optimera kommunkoncernens finansiella resultat inom givna risklimiter genom en effektiv tillgångs- och skuldförvaltning. Utnyttja skalfördelar och dra nytta av kommunkoncernens samlade kassaflöden Samordning av finansverksamheten inom kommunkoncernen Internbanken är kommunkoncernens gemensamma finansfunktion och arbetar ur ett kommunkoncernperspektiv. All extern lånefinansiering och placering ska göras av internbanken i stadens namn. Om verksamhetsspecifika förutsättningar finns som möjliggör alternativa finansieringsformer ska detta godkännas av kommunstyrelsen eller styrelsen för Stockholms Stadshus AB (koncernstyrelsen), i samråd med internbanken. Kommunkoncernens kassaflöden ska samlas i ett koncernkontosystem, alternativt i undantagsfall i form av skuldebrev, så att likvidflöden kan kvittas mot varandra. Kommunstyrelsen ska genom internbanken erbjuda staden och samtliga bolag upplåning och placering med villkor motsvarande kommunkoncernens externa finansieringskostnad med utrymme för omkostnadsersättning. En översyn av villkoren ska årligen genomföras eller vid större förändringar därav. Staden och samtliga bolag ska bistå internbanken med uppgifter om likviditets-, finansierings- och placeringsbehov. Om upplåning och placering sker via Stadshus, ska bolagen bistå Stadshus med uppgifter om likviditets-, finansierings- och placeringsbehov Ansvar för risk och resultat Staden och samtliga bolag har ansvar för sitt finansiella resultat inom följande givna ramar. Staden och samtliga bolag ansvarar för sina respektive investerings- och försäljningsbeslut samt för optimering av sitt respektive rörelsekapital. Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad

215 Dnr /2015 Sida 3 (9) Internbanken ansvarar för att hantera den för kommunkoncernen beslutade avvägningen mellan kostnad och risk. 1.4 Riktlinjer beträffande policys för Stockholms Stadshus AB, S:t Erik Livförsäkring AB och S:t Erik Försäkrings AB Finanspolicy Stockholms Stadshus AB anger ramarna för Stadshus och bolagen. Finanspolicyn för kommunkoncernen Stockholms stad är överordnad finanspolicyn för Stadshus. Av bolagen ska endast S:t Erik Livförsäkring AB fastställa en egen finanspolicy, inklusive placeringsriktlinjer. Därutöver ska endast S:t Erik Försäkrings AB fastställa egna placeringsriktlinjer. Finanspolicyn för S:t Erik Livförsäkring AB och placeringsriktlinjerna för S:t Erik Försäkrings AB följer Finansinspektionens föreskrifter. Utöver detta regleras finansverksamheten i S:t Erik Livförsäkring AB och S:t Erik Försäkrings AB av finanspolicyn för Stadshus och finanspolicyn för kommunkoncernen Stockholms stad. Finanspolicys för Stadshus och S:t Erik Livförsäkring AB samt placeringsriktlinjer för S:t Erik Försäkrings AB ska fastställas årligen och därutöver revideras vid behov. Samråd ska ske med internbanken inför revidering och fastställande av finanspolicy för Stadshus och S:t Erik Livförsäkring AB samt av placeringsriktlinjer för S:t Erik Försäkrings AB. 1.5 Ram för upplåning Kommunfullmäktige fastställer en ram för kommunkoncernens totala externa upplåning. Ramen ska fastställas med utgångspunkt i beslutade investeringar för staden samt planerade investeringar för bolagen i enlighet med budget. Kommunkoncernens ram för total extern upplåning är mnkr eller motsvarande i utländsk valuta. Upplåning får genomföras för att täcka finansierings- eller refinansieringsbehov i någon av kommunkoncernens verksamheter. Upplåning får även genomföras för löpande likviditetsbehov eller för att upprätthålla betalningsberedskap. Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad Leasing Regler och anvisningar för leasing återfinns i Regler för ekonomisk förvaltning.

216 Dnr /2015 Sida 4 (9) 1.6 Ram för placering I det fall kommunkoncernen får ett externt placeringsbehov, ska placeringen i möjligaste mån matcha kommunkoncernens skuldportfölj och framtida prognostiserade likvidflöden. Placering begränsas till den längsta löptiden av den vid varje tillfälle befintliga skulden Tillåtna instrument Placering får ske i räntebärande instrument, i depositkontrakt och på konto i bank Kriterier för ansvarsfulla investeringar I det fall staden har ett externt placeringsbehov strävar staden efter att vara en ansvarsfull placerare. Ambitionen är att placeringar ska ske i företag som följer de internationella konventioner och avtal som Sverige har undertecknat, avseende mänskliga rättigheter, miljö/klimat, arbetsrätt, anti-korruption och inhumana vapen. Stockholms stad ska därutöver i möjligaste mån undvika placeringar i företag där en väsentlig del av omsättningen kommer från tobak eller tobaksprodukter, alkoholvaror, pornografi, vapen eller fossila bränslen. Kriterierna för ansvarsfulla investeringar tillämpas oavsett om kapitalförvaltningen sker i egen regi eller via externa förvaltare. Om det kommer till Stockholms stads kännedom att ett företag bryter mot, eller inte på ett för Stockholms stad godtagbart sätt följer, internationella konventioner ska en utvärdering av placeringens lämplighet göras och åtgärder därefter vidtas. 1.7 Utlåning och borgensåtagande Kommunfullmäktige fastställer en ram för total utlåning till och borgensåtagande för bolagen samt utlåning till stadens slutna redovisningsenheter. Ramen uppgår till mnkr. Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att besluta om ramar för utlåning till och borgensåtagande för varje enskilt bolag och utlåning till varje enskild sluten redovisningsenhet. Om upplåning sker via Stadshus, ska koncernstyrelsen istället besluta om ramar för utlåning till berörda bolag. Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad Staden tecknar där utöver vid behov borgen för pensionsutfästelser. En årlig uppdatering av pensionsutfästelser, såsom nyintjäning, livslängdsantaganden, ränta, etc., får höja beloppet för stadens borgen. Förändring av pensionsutfästelser för bolagens räkning får höja enskilda rambelopp för utlåning och borgensåtagande. Förändringen anmäls till kommunstyrelsen. Avgifter för borgen för

217 Dnr /2015 Sida 5 (9) pensionsutfästelser fastställs i enlighet med punkt 1.8 i finanspolicyn. 1.8 Generella principer för borgensteckning Alla borgen och garantier, med undantag för förändringar i pensionsutfästelser, som tecknas av staden ska beslutas av kommunfullmäktige. Restriktivitet ska gälla för tecknande av stadens borgen. Godkännande ska endast ske i undantagsfall och enbart om all annan möjlighet till finansiering har beaktats. All borgensteckning ska vara belopps- och tidsbegränsad. För att en borgensteckning ska tillstyrkas ska: Ändamålet stödja stadens mål för verksamheten i enlighet med inriktning angiven i budget för staden. Verksamheten ha en långsiktig plan och inriktning som ger staden och dess medborgare ett tydligt mervärde, på både kort och lång sikt. Verksamheten vila på realistiska ekonomiska grunder. Vid borgen eller garanti ska en årlig marknadsmässig avgift utgå. Avgiften fastställs vid tecknande av borgen eller garanti respektive i samband med beslut om förnyad borgen eller garanti. Stadens regressrätt ska utnyttjas. Avskrivning av regresser ska övervägas då gäldenär gått i konkurs eller av annan anledning inte anses kunna kompensera staden. Aktuella borgensåtaganden ska löpande rapporteras till kommunstyrelsen. 2. Ansvarsfördelning Stadens ansvarsfördelning fastställs i stadens delegationsordning. Stadshus och bolagens ansvarsfördelning fastställs i finanspolicy för Stockholms Stadshus AB. Ansvarsfördelning i S:t Erik Livförsäkring AB fastställs i finanspolicyn för S:t Erik Livförsäkring AB och ansvarsfördelning i S:t Erik Försäkrings AB fastställs i placeringsriktlinjer för S:t Erik Försäkrings AB. Finanspolicyn är överordnad delegationsordningen, finanspolicys för Stadshus och S:t Erik Livförsäkring AB samt placeringsriktlinjer för S:t Erik Försäkrings AB. Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad

218 Dnr /2015 Sida 6 (9) 2.1 Kommunfullmäktiges ansvar Kommunfullmäktige ska: Årligen fastställa finanspolicyn. Årligen fastställa ram för kommunkoncernens totala externa upplåning. Årligen fastställa ram för total utlåning till och borgensåtagande för bolagen samt utlåning till stadens slutna redovisningsenheter. 2.2 Kommunstyrelsens ansvar Kommunstyrelsen ska: Fastställa limiter för de risker som definieras i finanspolicyn (i bilaga A). Fastställa ramar för utlåning till och borgensåtagande för varje enskilt bolag samt utlåning till varje enskild sluten redovisningsenhet (i bilaga A), inom ramen för total utlåning till och borgensåtagande för bolagen samt utlåning till stadens slutna redovisningsenheter som definieras i finanspolicyn. Fastställa storlek på omkostnadsersättning vid upplåning respektive placering för bolagens räkning. Fastställa, i varje enskilt fall, storlek på årlig avgift vid tecknande av borgen eller garanti respektive i samband med beslut om förnyad borgen eller garanti. 2.3 Koncernstyrelsens ansvar Koncernstyrelsen ska: Fastställa ramar, i samråd med internbanken, för utlåning genom Stadshus till varje enskilt bolag. 3. Risk 3.1 Riskbegränsande instrument Valuta- och räntederivat får enbart användas i säkringssyfte för att hantera risker i den finansiella verksamheten. I största möjliga utsträckning skall kraven för säkringsredovisning beaktas i samband med att derivattransaktioner ingås. Till derivatinstrument räknas swapar, terminer och optioner. Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad

219 Dnr /2015 Sida 7 (9) 3.2 Finansieringsrisk Kommunkoncernens externa skuldportfölj ska i möjligaste mån utifrån marknadsförutsättningar vara strukturerad på ett sådant sätt att kapitalförfallen sprids över tiden. Därtill ska maximal löptid för upplåning gälla. Limit för maximal löptid för upplåning samt limit för maximal andel kapitalförfall inom ett år anges i bilaga A. 3.3 Likviditetsrisk Definition av tillgängliga likvida medel Tillgängliga likvida medel innefattar följande: Kassa och bank. Noterade finansiella tillgångar som kan omsättas inom 3 dagar. Bekräftade ej utnyttjade kreditlöften, i form av syndikerat låneavtal och ej utnyttjad checkräkningskredit Principer för hantering av likviditetsrisk Fluktuationer i det löpande likviditetsbehovet ska hanteras via en checkräkningskredit. En betalningsberedskap ska finnas upprättad för att säkerställa upplåning när annan finansiering ej är möjlig. Denna beredskap ska vara i form av tillgängliga likvida medel. I bilaga A fastställs hur stor kommunkoncernens betalningsberedskap minst måste vara. 3.4 Valutarisk Kommunkoncernens exponering i valutarisk ska minimeras. I bilaga A fastställs limiter för valutariskexponeringen. 3.5 Ränterisk Limit för ränterisk för kommunkoncernens externa skuldportfölj uttrycks som en målduration, inklusive ett avvikelseintervall kring måldurationen. Limit för ränterisken uttrycks även i form av maximal andel ränteförfall inom ett år för kommunkoncernens externa skuldportfölj, inklusive placeringar. Måldurationen ska ses som ett mått på genomsnittlig räntebindningstid och ska tillsammans med maximal andel ränteförfall inom ett år sätta ramarna för kommunkoncernens externa ränteförfallostruktur. Limit för målduration och maximal andel ränteförfall inom ett år anges i bilaga A. Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad Positioner på den externa marknaden, i syfte att förbättra resultatet, är inte tillåtna.

220 Dnr /2015 Sida 8 (9) 3.6 Kreditrisk Kreditrisk definieras som summan av exponeringen i placeringar och derivat. Kreditrisken delas upp i två delar, dels per motpart eller instrument vilket anges i kronor, dels totalt för hela portföljen och då anges den totala exponeringen som ett samlat kreditvärde. I bilaga A anges limiter för kreditexponering per motpart eller instrument. Exponeringen i placeringar definieras som placeringarnas nominella belopp inklusive upplupen ränta. Exponeringen i derivat definieras som derivatkontraktens sammanlagda marknadsvärde per motpart. Limit för det maximalt tillåtna kreditvärdet för kommunkoncernen anges i bilaga A. Hänsyn tas till motpartens eller instrumentets kreditvärdighet och den återstående löptiden på kontraktet eller placeringen. De av kommunfullmäktige särskilt beslutade placeringarna ingår inte i beräkningen av kreditvärdet. Motparten eller instrumentet ska inneha en kreditbedömning (rating) av Standard & Poor s eller Moody s. Vid de fall motparten eller instrumentet har fler än en rating ska den lägsta ratingen gälla. Finansiella derivatkontrakt får endast ingås med motpart som har tecknat ett internationellt swapavtal (ISDA) med staden eller där undertecknandet av ett sådant avtal är nära förestående. 3.7 Operativa risker Syfte Syftet med hanteringen av operativa risker är att: Se till att finansverksamheten bedrivs på ett kontrollerat sätt och att internbanken vid varje tidpunkt har korrekt information om positioner och risker så att beslut kan fattas på korrekta grunder. Minimera förluster på grund av fel i processer, system eller på grund av bristande kontroll Riktlinjer för hantering av operativa risker Det ska finnas en process för löpande identifiering, värdering och hantering av operativa risker inom finansverksamheten. Förluster överstigande kronor ska rapporteras till kommunstyrelsen. Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad

221 Dnr /2015 Sida 9 (9) Hantering av nya finansiella instrument Innan nya finansiella instrument får användas ska det säkerställas att de kan hanteras i systemen, både redovisnings- och värderingsmässigt. 4. Riskkontroll Det ska finnas en funktion för riskkontroll som löpande ska följa upp risk utifrån finanspolicyn. Funktionen rapporterar till stadsdirektören i staden, eller till av denne delegerad. Överträdelser av ramar, limiter och mandat ska snarast möjligt rapporteras till kommunstyrelsen respektive koncernstyrelsen. Rapporten ska innehålla vidtagen åtgärd eller förslag på åtgärd. 4.1 Uppföljning och rapportering Riskkontrollfunktionen ska löpande ta fram veckovisa riskrapporter. Riskkontrollfunktionen ska månadsvis ta fram en finansiell rapport innehållande kommunkoncernens ställning, risker och limiter. Den finansiella månadsrapporten rapporteras månadsvis, med undantag av juni, till kommunstyrelsen. Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad

222 Stadsledningskontoret Stadsutvecklingsavdelningen Uppföljning Stockholm stads miljöprogram Stockholms stad antog ett miljöprogram för åren 2012 till Syftet med miljöprogrammet är att säkerställa att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdesmålet Stockholms livsmiljö är hållbar uppfylls. I budget 2015 utgick det verksamhetsområdesmålet och ersattes av fyra andra verksamhetsområdesmål Stockholm är klimatneutralt, Transporter i Stockholm är hållbara, Stockholm har ren luft och rent vatten samt Det är enkelt att välja en miljövänlig livsstil. Miljöprogrammet har utgått från de utmaningar och möjligheter som råder, bland annat att Stockholm är en attraktiv och växande stad där naturens och människors behov kompletterar varandra i en miljö som präglas av funktion, kvalitéer och biologisk mångfald. Stadens övergripande miljömål formuleras tillsammans med andra politiska mål i stadens budget. Miljöprogrammets roll är att bryta ned stadens miljömål till uppföljbara och tydliga delmål för stadens verksamheter. Miljöprogrammet är ett styrdokument för stadens miljöarbete som samtliga nämnder och styrelser har att förhålla sig till. Genom miljöprogrammets integrering i stadens verksamhetsplaner bestäms ambitionsnivån ytterst i stadens budget. Stockholm stads miljöprogram delas in i sex övergripande inriktningsmål: Stadsledningskontoret Stadsutvecklingsavdelningen Ragnar Östbergs Plan Stockholm Telefon stockholm.se 1. Miljöeffektiva transporter 2. Giftfria varor och byggnader 3. Hållbar energianvändning 4. Hållbar användning av mark och vatten 5. Miljöeffektiv avfallshantering 6. Sund inomhusmiljö

223 Sida 2 (35) De övergripande inriktningsmålen i miljöprogrammet knyter an till de nationella miljökvalitetsmålen och konkretiseras i sin tur genom delmål som beskriver hur enskilda eller flera nämnder och styrelser förväntas bidra till verksamhetsområdesmålen. Kompletterande styrdokument för miljöprogrammet har tagits fram under programperioden-kemikalieplan och handlingsplan för god vattenstatus. Kemikalieplanen utgår från stadens övergripande vision Ett Stockholm i världsklass och från det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Kemikalieplanen formulerar en vision för stadens kemikaliearbete: Giftfritt Stockholm 2030 kemikaliearbete i världsklass. Visionen uttrycker både det som ska uppnås en giftfri livsmiljö för dem som bor i staden och att det behövs arbetsinsatser som kräver både engagemang och resurser. För att visionen om ett giftfritt Stockholm ska kunna uppnås behöver alla stadens verksamheter arbeta för att få bort kemikalier med farliga egenskaper och se till att ha säker hantering av de produkter och varor med farligt kemiskt innehåll som av olika anledningar ändå används. Kemikalieplanen syftar till att förtydliga målområdet Giftfria varor och byggnader i miljöprogrammet. De mål som kemikalieplanen knyter an till är: 2.1 Innehållet av miljö- och hälsofarliga ämnen i upphandlade varor ska minska. 2.2 Utsläppen av miljö- och hälsofarliga ämnen från byggnader och anläggningar ska minska. 2.4 Spridningen av miljö- och hälsofarliga ämnen från hushåll, handel, byggande och andra aktörer i Stockholm ska minska. I kemikalieplanen förs totalt 43 åtgärder fram för att leda arbetet mot att nå visionen om en giftfri stad. Målgruppen för kemikalieplanen och dess åtgärder är verksamheter inom stadens förvaltningar och bolag. Stadsledningskontoret Stadsutvecklingsavdelningen Ragnar Östbergs Plan Stockholm Telefon stockholm.se Stockholms vattenprogram gäller för perioden och omfattar alla stadens sjöar, vattendrag, Mälarvikar, kustvatten och grundvatten. Det innehåller mål och åtgärder för hur vattenkvaliteten ska förbättras i stadens vattenområden samt för hur staden ska värna och utveckla vattenområdena ur rekreationssynpunkt. Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns

224 Sida 3 (35) beslut år 2009 om miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram innebar att olika aktörer inom vattenförvaltningen, däribland kommunerna, fick en skyldighet att se till att miljökvalitetsnormerna följs. Stockholms vattenprogram behövde därför anpassas till vattenförvaltningen. För att undvika sammanblandning med Vattenmyndighetens åtgärdsprogram har staden benämnt det omvandlade vattenprogrammet Handlingsplan för god vattenstatus. Handlingsplanen ersatte från och med 2015 Stockholms nuvarande vattenprogram. Genomförande och uppföljning Miljöprogrammet är ett stadsövergripande styrdokument som bryter ned kommunfullmäktiges verksamhetsområdesmål i delmål. I programmet identifieras nämnder och styrelser som har en nyckelroll i genomförande- och eller uppföljningshänseende. Ansvaret för uppföljningen av delmålen är av kommunfullmäktige fördelat på kommunstyrelsen och ett antal bolag och facknämnder, medan genomförandeansvaret vilar på samtliga nämnder och styrelser. Kommunstyrelsen har dock det övergripande uppföljningsansvaret för miljöprogrammet. Nämnd eller styrelse med utpekat ansvar för ett delmål har ansvar för att i sin verksamhetsplan formulera ett lämpligt nämndmål, samt indikatorer och/eller aktiviteter som följer upp delmålet i miljöprogrammet. Dessa uppföljningsmått har tagits fram i samråd med kommunstyrelsen och har utvärderats samt kompletterats om de inte bedömts vara fullgoda eller ändamålsenliga för uppföljningen. Uppföljningen av miljöprogrammet har skett kontinuerligt i budgetprocessen, inom ramen för stadens integrerade ledningssystem, ILS. Redovisningen sker i kommunstyrelsens uppföljning av verksamhetsområdesmålet: Stockholms livsmiljö är hållbar och 2015 av verksamhetsområdesmålen: Stadsledningskontoret Stadsutvecklingsavdelningen Ragnar Östbergs Plan Stockholm Telefon stockholm.se Stockholm är klimatneutralt Transporter i Stockholm är hållbara Stockholm har ren luft och rent vatten Det är enkelt att välja en miljövänlig livsstil

225 Sida 4 (35) En årlig uppföljning av miljöprogrammet har gjorts där delmålen bedömts utifrån ett förväntat utfall vid programmets utgång. Bedömningarna har gjorts främst utifrån utförda insatser, planerade insatser och kända data. Underlaget för bedömningen av delmålen är gjord av respektive uppföljningsansvarig nämnd och bolag. Miljöprogrammets integrering i ledningssystemet innebär att respektive nämnd och bolagsstyrelse har att implementera programmets mål i sin verksamhetsplanering och styra verksamheten så att målen nås. Ansvaret för delmålens genomförande vilar därmed på respektive nämnd och bolagsstyrelse. De bedömningar av miljöprogrammens delmål som återfinns i denna redovisning är gjorda av respektive uppföljningsansvarig nämnd. Nämndens underlag för bedömningen redovisas tillsammans med denna. Det ska dock understrykas att nämndernas underlag endast utgör grund för kommunstyrelsens sammanställning av denna redovisning. Kommunstyrelsen har därmed kunnat redigera texten i syfte att öka förståelse, läsbarhet och sammanhang. Miljöprogrammet består av sex övergripande inriktningsmål samt 29 delmål. Av Miljöprogrammets 29 delmål bedömer uppföljningsansvariga nämnder att under programperioden har: 14 delmål uppfyllts helt, 15 delmål uppfyllts delvis, 0 delmål uppfylls ej. Under redovisade indikatorer saknas i förekommande fall årsmål eller utfall. För att kunna uppskatta om indikatoruppfyllelsen stärker bedömningen om måluppfyllese har då stadens övergripande föresats i enlighet med berörda inriktningsmål och delmål redovisats. Då redovisas om mätvärdet ska öka eller minska. I några fall har istället tidigare års fastslagna årsmål eller utfall använts för att stärka bilden av måluppfyllelse. Stadsledningskontoret Stadsutvecklingsavdelningen Ragnar Östbergs Plan Stockholm Telefon stockholm.se

226 Sida 5 (35) Miljöprogrammets inriktningsmål Av miljöprogrammets sex inriktningsmål noteras bäst utfall för målen som berör varor och byggnader samt energianvändning. Inriktningsmålen Sund inomhusmiljö och Hållbar användning av mark och vatten rapporterar ett något sämre utfall än övriga mål. Stadsledningskontoret vill framhålla att inget inriktningsmål har ett dåligt utfall, men att en jämförelse dem emellan kan göras för att söka identifiera orsaker till de visserligen små, men än dock skillnaderna i utfall. Kommunfullmäktiges inriktningsmål Kommunfullmäktiges mål för verksamheterna delas in i verksamhetsområdesmål. För en del av dessa mål finns särskilda ibland särskilda styrdokument framtagna. Stadens miljöprogram är ett sådant styrdokument som ska vägleda och styra nämndernas och bolagens arbete inom miljöområdet. Syftet med miljöprogrammet är att stadens övergripande inriktningsmål för miljön nås. Kommunstyrelsen har uppföljningsansvaret för verksamhetsområdesmålen och inriktningsmålen och gör en samlad bedömning av målen utifrån nämndernas och bolagens rapportering och utfall på området. Denna uppföljning sker inom ramen för budgetprocessen. För 2015 bedömde kommunstyrelsen att inriktningsmålet Ett klimatsmart Stockholm uppfylldes helt. Stadsledningskontoret Stadsutvecklingsavdelningen Ragnar Östbergs Plan Stockholm Telefon stockholm.se

227 Sida 6 (35) Delmålsredovisning med indikatorutfall Miljöeffektiva transporter 1.1 Miljöbelastningen från stadens transporter och resor ska minska Kommunstyrelsen bedömer att delmålet uppfylls helt under programperioden Stadens ambition är att minska miljöpåverkan från transporter. Det inbegriper såväl egna transporter som anställdas resande. Förbättrad tillgång till säker cykelparkering, tillgång till omklädningsrum och minskad användning av egen bil i tjänst är olika sätt att minska de negativa effekterna av resor i tjänsten. Kommunstyrelsen konstaterar att samtliga nämnder och styrelser har antagit en resepolicy under programperioden. Indikator Andel av stadens nämnder och styrelser som har antagit en resepolicy för miljövänliga resor i tjänsten. Årsmål Utfall % Indikatorn saknar uppföljning år Utfall % av nämnderna och 50 % av bolagen har rapporterat att de antagit resepolicy. Utfall 2014 Flertalet av nämnderna och styrelserna har antagit resepolicy för miljövänliga resor i tjänsten. Resterande har i sina planer att policy kommer att antas under Utfall % Samtliga av nämnderna och styrelserna har antagit resepolicy för miljövänliga resor i tjänsten. Stadsledningskontoret Stadsutvecklingsavdelningen Ragnar Östbergs Plan Stockholm Telefon stockholm.se

228 Sida 7 (35) 1.2 Stadens egna fordon ska vara miljöbilsklassade och köras på miljöbränsle, och av stadens upphandlade transporttjänster ska miljöfordonsandelen öka Miljö- och hälsoskyddsnämnden bedömer att delmålet uppfylls delvis under programperioden Staden arbetar kontinuerligt med att ta fram miljökrav för upphandlingar och att ställa relevanta miljökrav i varje central transportupphandling. För persontransporter med personbil fordrar staden miljöbilar. Alla godstransporter som upphandlas av Stockholms stad har idag miljökrav på fordonen för att reglera utsläppen av kväveoxid och partiklar. Under 2015 har staden fortsatt att formulera krav på tunga miljöfordon i pågående upphandlingar. Kraven på miljöbränsle och miljölastbilar anpassas till varje upphandling utifrån transportbehovet och hur stor upphandlingen är. Av alla fordon staden har köpt eller ingått leasingavtal för under 2015 är 98 % miljöfordon. Staden har införskaffat två gaslastbilar, som inte klarar gällande miljöbilsdefinition. Stadens fordonsflotta, specialfordon undantagna, utgörs idag till 97 % av fordon som definierades som en miljöbil vid inköpstillfället. Andelen elbilar och laddhybrider ökar stadigt. År 2015 var utfallet för dessa tillsammans 19 %, vilket är en ökning mot föregående år då utfallet var 13 %. Målvärdet om 85 % miljöbränsle är uppfyllt för etanol (88 %) och mycket nära för fordonsgas (83 %). Det finns ingen metod för att mäta andel el i laddhybriderna. Stockholms stad är tillsammans med Botkyrka kommun bäst av Sveriges kommuner och landsting när det gäller miljöanpassning av de egna fordonen enligt 2015 års utvärdering från Miljöfordon Syd och Bisnode. Stadsledningskontoret Stadsutvecklingsavdelningen Ragnar Östbergs Plan Stockholm Telefon stockholm.se

229 Sida 8 (35) Indikator Andel miljöbilar i stadens fordonspark inkl. leasade fordon exkl. utryckningsoch specialfordon. Andel miljöbränsle i stadens miljöbilar. Årsmål Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall % 99 % 97 % 97 % 99 % 85 % Etanol 88 % Fordonsgas 77 % Etanol 87 % Fordonsgas 83 % Etanol 91 % Fordonsgas 85 % Andel av de bilar 100 % 100 % 89 % 90 % 98 % som Stockholms Stad köpt/leasat varje år, som är miljöbil vid det aktuella anskaffningstillfället. Andel elbilar. 10 % 6 % 8,5 % 13 % 19 % Etanol 88 % Fordonsgas 83 % 1.3 Miljökvalitetsnormen för luft ska uppnås Kommunstyrelsen och miljö- och hälskyddsnämnden bedömer att delmålet uppfylls delvis under programperioden Kommunstyrelsen och miljö- och hälskyddsnämnden bedömer att delmålet uppfylls när det gäller PM10 men inte när det gäller kvävedioxid under programperioden PM10-normen klarades i innerstaden 2014 och 2015 tack vare omfattande dammbindnings- och städåtgärder samt minskande dubbdäcksanvändning. Miljökvalitetsnormen för PM10 klarades även vid mätstationen intill Essingeleden under 2015, vilket enbart hänt ett år tidigare. Där medför den stora trafikmängden i relativt hög hastighet en hög direkt emission av slitagepartiklar i förhållande till innerstadsgator i Stockholm. På Essingeleden kan dammbindning inte heller utföras lika frekvent som på innerstadsgator på grund av halkrisken. Stadsledningskontoret Stadsutvecklingsavdelningen Ragnar Östbergs Plan Stockholm Telefon stockholm.se Att PM10-halterna generellt sett har minskat de senaste åren beror förutom dammbindnings- och städåtgärder även på att dubbdäcksandelen har minskat. Halterna varierar dock mellan åren på grund av att meteorologiska förhållanden varierar. Staden vidtar omfattande dammbindnings- och städåtgärder på drygt 30- talet gator i innerstaden. Hastighetssänkning har även införts på flera innerstadsgator. Från 1 januari 2016 har även

230 Sida 9 (35) dubbdäcksförbudet utökats med två gator (Kungsgatan och Fleminggatan). Det ser positivt ut för att miljökvalitetsnormen för PM10 ska klaras under För kvävedioxid har halterna minskat mycket sedan början på talet men inte tillräckligt för att nå miljökvalitetsnormen. Ökningen av dieselfordon motverkar en minskning av halterna. För att klara normen krävs åtgärder som minskar trafiken i staden. Höjd trängselskatt samt trängselskatt på Essingeleden från och med den 1 januari år 2016 är en positiv åtgärd som kan minska trafiken. Indikator Antal dygn där dygnsmedel värdet för kvävedioxid (NO2) överskrider 60 µg/m 3. Antal dygn där dygnsmedel värdet för partiklar (PM 10) överskrider 50 µg/m 3. Andel personbilar med dubbdäck i Stockholmsområdet. Årsmål 2015 Utfall 2012 Utfall dygn 48 dygn 74 dygn (Hornsgatan) 35 dygn 27 dygn 52 dygn (Folkungagatan) Minska Hornsgatan 30 % Infartstrafik 55 % Hornsgatan 30 % Infartstrafik 55 % Utfall dygn (Hornsgatan) 36 dygn (Folkungagatan) Hornsgatan 27 % Infartstrafik 44 % Utfall dygn (Hornsgatan) 19 dygn (Lilla Essingen) Hornsgatan 25 % Infartstrafik 54 % 1.4 Gång- och cykelresandet ska öka Trafiknämnden bedömer att delmålet uppfylls delvis under programperioden Stadsledningskontoret Stadsutvecklingsavdelningen Ragnar Östbergs Plan Stockholm Telefon stockholm.se Under programperioden har omfattande satsningar genomförts för att underlätta för stadens cyklister och gående. Målet är att pendlingsstråken ska vara både trafiksäkra och framkomliga året runt. Bland satsningarna ingår utbyggnad av infrastruktur, utökning av vägvisning och lånecyklar, högre cykelprioritet vid vägarbeten, samt specifika trafiksäkerhets- och framkomlighetsåtgärder. Under 2015 har åtgärder vidtagits såsom förstärkta målningsinsatser gällande cykelmarkeringar och cykelboxar. Tjockleken på symbolerna har setts över med syftet att arbeta fram en strategi för cykelmålning. Ett försök med att glesa ut

231 Sida 10 (35) vägmarkeringsmålningar på cykelbanor och att stansa ner cykelsymboler har också genomförts. Ett reinvesteringsprogram har upprättats för de cykelstråk i stort behov av ny beläggning eller de delar av cykelbanor som knyter samman viktiga stråk. Åtgärderna innebär ny beläggning, samt i vissa fall breddning av cykelbanor och ny belysning utmed cykelbanorna. En cykeljourstyrka avhjälper snabbt enklare problem för att på så sätt öka säkerheten och framkomligheten för cyklisterna. Ny teknik har tillämpats för vinterunderhåll vilket medfört att cykelbanor blivit mer framkomliga. Under vintern 2014/2015 utökades kontroll och uppföljning av entreprenörernas vinterväghållningsinsatser, t.ex. genom bredare tillämpning av trafikkontorets driftportal där alla insatser redovisas inklusive GPS-positionering. Verktyget ger ökad kontroll och säkerhet i att utförda insatser de facto genomförts, men uppföljning sker även genom inspektioner i fält. Utöver detta har vinterstartsmöten hållits med entreprenörerna och för varje driftområde finns förstärkning att tillgå om vintern så skulle kräva. Ett cykelstråk om cirka 6 mil fick en högre standard på snöröjning och vinterunderhåll under vintersäsongen 2013/2014. Under vintern 2014/2015 fördubblades sträckan till 12 mil. Ett samarbete med grannkommunerna kring cykelbanor har utökats sedan 2013 och sedan årsskiftet 2014/15 innebär detta att cykelpendlingsnätet vinterväghålls över kommungränsen mot Nacka. Försök kring s.k. jämställd snöröjning, där staden arbetar med utveckling av metoder och maskiner för att höja kvaliteten på cykel- och gångbanan tillsammans, pågick under vintern 2015/2016. Antalet passager har ökat mellan 2014 och 2015 med cirka passager per dygn från till cyklar/dygn. I september 2015 antogs Gångplan för Stockholm. Stadsledningskontoret Stadsutvecklingsavdelningen Ragnar Östbergs Plan Stockholm Telefon stockholm.se Indikator Antalet cykelpassager över innerstadssnittet Färdmedels andel cykel Färdmedels andel gång Årsmål 2015 Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall % 9 % 9 % 10 % 10 % 25 % % 20 %

232 Sida 11 (35) 1.5 Kollektivtrafikens andel ska öka i förhållande till biltrafik Trafiknämnden bedömer att delmålet uppfylls helt under programperioden Stockholms stad arbetar kontinuerligt för att förbättra framkomligheten i staden vilket även gagnar kollektivtrafiken och dess resenärer. Stockholms stad och trafikförvaltningen i Stockholms läns landsting planerar och genomför flera stora utbyggnader av spårtrafiken. De infrastrukturprojekt som fanns inom ramen för den första Stockholmsförhandlingen börjar nu närma sig färdigställande, exempelvis Norra länken och Citybanan. Resultatet av 2013 års Stockholmsförhandling, med utbyggnad av tunnelbanan med flera nya linjer och ökat bostadsbyggande i stockholmsregionen, kommer ha mycket stor inverkan på regionens möjlighet att växa och utvecklas. Staden har under programperioden samarbetat med trafikförvaltningen i Stockholms läns landsting kring stombusstrafiken. Projektet syftade till att på linje 4 nå ökad framkomlighet, bättre regularitet och kortare hållplatstider och projektet bedöms som framgångsrikt. Ytterligare satsningar har genomförts och restiderna har fortsatt att minska. Liknande insatser har genomförts för linje 1 och förberedelser pågår för linje 2 och 3. Under ledning av Trafikverket har staden deltagit i förberedande arbetet gällande införandet av nya trängselskatten 1 januari Staden har även deltagit i en styrgrupp och samordningsgrupp samt arbetsgrupper för kommunikation, för uppföljning av effekter samt för koordinering av införandet med andra pågående projekt och kompletterande åtgärder för optimal trafikstyrning. Staden har även stöttat implementering av utrustning vid vägsidan samt med skyltning. Höjning av trängselskatten till och från innerstaden samt på Essingeleden förväntas leda till en ytterligare 7-10 procents minskning av trafiken. Stadsledningskontoret Stadsutvecklingsavdelningen Ragnar Östbergs Plan Stockholm Telefon stockholm.se Under 2015 gjordes ingen ny resvaneundersökning att basera en ny bedömning av indikatorn Kollektivtrafikens andel av de motoriserade resorna på. Indikatorutfallet 2015för färdmedelsandelen för kollektivtrafik bedöms oförändrad jämfört med 2014.

233 Sida 12 (35) Indikator Kollektivtrafikens andel av de motoriserade resorna. Färdmedels andel kollektivtrafik. Årsmål % (2014) Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall % 78 % Data saknas 39 % % 47 % 1.6 Nya personbilar som säljs ska till minst 20 procent vara miljöbilar. 10 procent av nyregistrerade tunga fordon ska vara miljölastbilsklassade. Försäljningen av miljöbränsle ska uppgå till 16 procent Miljö- och hälsoskyddsnämnden bedömer att delmålet uppfylls delvis under programperioden Andelen nyregistrerade miljöbilar i Stockholms län var nästan 24 % vid 2015 års utgång. Allt fler miljöbilsmodeller introduceras på marknaden. De specifika incitamenten för biodrivmedelsdrivna bilar har tagits bort därför utgör numera snåla dieslar en stor andel av miljöbilarna med cirka 65 %. Den statliga bonus-malus-utredningen, som kom med sitt betänkande i april 2016, föreslår bland annat att det införs ett nytt bonus malus-system för personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar av fordonsår 2018 eller senare som registreras i vägtrafikregistret den 1 januari 2018 eller senare. Reglerna ska ersätta nuvarande skatteregler kring nya bilar och miljöbilar. År 2014 låg andelen sålt miljöbränsle på 21 % av drivmedelsförsäljningen i länet. För 2015 bedöms andelen ligga på 28 %, men statistik finns ännu inte framme. Det är möjligt att tanka förnybart bränsle på 97 % av tankställena inom Stockholms stad. Staden för samtal med oljebolagen i syfte att få till stånd flera nya tankställen för förnybart drivmedel för tunga fordon. Sverige har fått förlängt skatteundantag för biodrivmedel till och med För biogas gäller undantaget till och med Stadsledningskontoret Stadsutvecklingsavdelningen Ragnar Östbergs Plan Stockholm Telefon stockholm.se Andelen nyregistrerade miljölastbilar i Stockholms län var 3 % En försämring jämfört med Andelen nyregistrerade miljölastbilar i Stockholms län låg 2012 på 7 %. Det var dock en engångsföreteelse som kan härledas till att en större organisation bytte ut hela sin fordonsflotta. Då staden saknar styrmedel för både fordonsutförande och drivmedelsinfrastruktur är det svårt att nå målvärdet om 10 % nyregistrerade miljölastbilar på kort sikt, men sannolikt till Staden arbetar vidare med att kommunicera erfarenheter från CleanTruckprojektet, som har

234 Sida 13 (35) förmedlat bidrag till åkerier som investerat i miljölastbilar. En ellastbil för distribution i Årsta ska demonstreras i ett kommande EU-projekt och staden skärper successivt krav i sina upphandlingar (se delmål 1.2). Kommunfullmäktige beslutade om en ny Miljöbilsdefinition (Dnr /2012) för Stockholms stad. Konsekvensen av att staden bytte miljöbilsdefinition var att även mål 1.6 i miljöprogrammet påverkades. Bedömningen var att det blev mycket svårt att nå målsättningen 50 procent miljöbilar i nybilsförsäljningen i länet med en skärpt miljöbilsdefinition. varför kommunfullmäktige samtidigt beslutade att justera ned målnivån i miljöprogrammet till 20 procent. Indikator Andel av de nya personbilar som säljs som är miljöbilar i Stockholms län. Andel miljöbränsle i Stockholms län. Antal miljöbilar i trafiken i Stockholms län. Andel tankställen med miljöbränslen. Andel miljölastbilar i försäljningen av nya tunga lastbilar i Stockholms län. Årsmål Utfall Utfall Utfall Utfall % 45,5 % 12 % 21 % 24 % 16 % 8,8 % (2011) 11 % (2012) 17 % (2013) 21 % (2014) Öka st st st st (2014) Öka 97 % 97 % 97 % 97 % (2014) 10 % 4 % 3 % 1.7 Trafikbullret utomhus ska minska Miljö- och hälsoskyddsnämnden bedömer att delmålet uppfylls delvis under programperioden Stadsledningskontoret Stadsutvecklingsavdelningen Ragnar Östbergs Plan Stockholm Telefon stockholm.se Staden har arbetat med ett femårigt åtgärdsprogram i enlighet med förordningen om omgivningsbuller, vilket inneburit vissa förbättringar. För att nå målet för staden som helhet behövs fler åtgärder vid källan, särskilt bullerdämpande vägbeläggningar, åtgärder i den fysiska planeringen samt ytterligare satsningar på skärmar och vallar.

235 Sida 14 (35) Indikator Årsmål 2015 Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Årsmedel värde för bullernivån i Observatorielunden. Årsmedelvärde för bullernivån på Sveavägen. Minska 54,2 Leq (2011) 54,2 Leq (2011) 53,1 Leq 54,1 Leq Minska 65,7 Leq 65,3 Leq 65,3 Leq 65,4 Leq 2. Giftfria varor och byggnader 2.1 Innehållet av miljö- och hälsofarliga ämnen i upphandlade varor ska minska Kommunstyrelsen bedömer att delmålet uppfylls helt under programperioden Kommunstyrelsens uppfattning är att förbättrade rutiner och krav avseende miljöhänsyn i upphandlingar har resulterat i full måluppfyllelse. Kemikalieplanen är ett kompletterande styrdokument till miljöprogrammet och syftar till att förtydliga målområdet Giftfria varor och byggnader och knyter an till miljöprogrammets delmål 2.1. Indikator Andel relevanta upphandlingar av varor och tjänster där krav ställts på att miljö- och hälsofarliga ämnen inte ingår. Årsmål Utfall Utfall Utfall Utfall Öka 100 % 100 % 99,9% 100 % 2.2 Utsläppen av miljö- och hälsofarliga ämnen från byggnader och anläggningar ska minska Kommunstyrelsen bedömer att delmålet uppfylls helt under programperioden Stadsledningskontoret Stadsutvecklingsavdelningen Ragnar Östbergs Plan Stockholm Telefon stockholm.se Stadens arbete med målet vad gäller befintlig bebyggelse har bland annat varit inriktat på sanering av PCB i fastigheter från perioden , då PCB användes i fasadfogar. Vad gäller fastigheter i stadens ägo har staden inventerat och genomfört sanering av en majoritet av beståndet. Markanvisningsavtalen har kompletterats med hänvisning till kraven i stadens miljöprogram för I alla markanvisningar som omfattas av kravet, dvs. markanvisningar

236 Sida 15 (35) som avser nybyggnation, hänvisar till stadens miljöprogram för Markanvisningar som avser tillbyggnad och ombyggnation av befintliga byggnader omfattas inte av kravet liksom inte heller markanvisningar som t.ex. avser ändring av plan så att tillfälliga bygglov för förskolor kan bli permanenta. Staden har under 2015 utvecklat rutiner och stöd för kravställande på byggvarubedömning. Under 2016 testas och utvecklas verktygen för kravställande. Vid upphandling av entreprenörer ställs krav på att kravdokumentet Gemensamma miljökrav vid upphandling av entreprenader överenskomna mellan Göteborgs, Malmö och Stockholms stad samt Trafikverket används. Rutiner har tagits fram och stickprovskontroller har genomförts. Kemikalieplanen är ett kompletterande styrdokument till miljöprogrammet och syftar till att förtydliga målområdet Giftfria varor och byggnader och knyter an till miljöprogrammets delmål 2.2. Indikator Andel relevanta upphandlingar av byggande och renovering där krav ställts på att miljö- och hälsofarliga ämnen inte ingår. Årsmål Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall Öka 95 % Inget utfall 100 % 100 % 2.3 Andelen ekologiska livsmedel som staden köper in ska uppgå till minst 25 procent Miljö- och hälsoskyddsnämnden bedömer att delmålet uppfylls helt under programperioden Stadsledningskontoret Stadsutvecklingsavdelningen Ragnar Östbergs Plan Stockholm Telefon stockholm.se Stadens inköp av ekologiska livsmedel inom kommunorganisationen har ökat från 13 % 2011 till 33 % Nya avtal för livsmedelsinköp började gälla i januari och februari Staden har i dessa avtal valt att endast upphandla ekologiska livsmedel i vissa varugrupper, till exempel mejeriprodukter, ägg, ris, vissa frysta grönsaker och några färdigrätter som köttbullar och pannbiffar. På så sätt ökar volymerna och staden kan få ned priset jämfört med om staden

237 Sida 16 (35) både upphandlar samma vara ekologiskt och konventionellt. Utöver dessa obligatoriska ekovaror finns fler ekologiska alternativ i de nya livsmedelsavtalen. I september 2015 anordnade staden en matmässa med klimatsmarta val som tema. Under mässan fick leverantörer och producenter visa upp sina ekologiska livsmedel. Det var även flera seminarier på mässan för att inspirera enheter att köpa mer ekologiskt. Indikator Andel inköpta ekologiska livsmedel i staden i kronor av totala värdet av inköpta måltider och livsmedel. Årsmål Utfall Utfall Utfall Utfall % 18 % 19 % 23 % 33 % 2.4 Spridningen av miljö- och hälsofarliga ämnen från hushåll, handel, byggande och andra aktörer i Stockholm ska minska Stockholm Vatten AB bedömer att delmålet uppfylls delvis under programperioden Staden arbetar med att minska spridning av hälso- och miljöfarliga ämnen. Staden har ett pågående arbete med att avlägsna giftiga material från dess förskolor samt initierat frukostseminarier i samarbete med handeln. Staden arbetar för att förbättra kvalitén på slammet genom att ställa krav på anslutna verksamheter och information till hushållen. Det bidrar till en högre kvalitét på renat avloppsvattnen. Krav ställs på att anslutna företag som släpper ut utfasningsämnen måste ta fram planer för utbyte av dessa till mindre farliga kemikalier eller alternativt rena sitt avloppsvatten. Stadsledningskontoret Stadsutvecklingsavdelningen Ragnar Östbergs Plan Stockholm Telefon stockholm.se En källa till både metaller och oönskade organiska ämnen i slammet är förorenade gamla sediment i avloppsnätet. När staden spolar ledningar i riskområden sker det med så kallad säker spolning, dvs. med inblandning av fällningskemikalier, för att lättare avlägsna metallerna från spolvattnet. Som riskområden betraktas hela innerstaden och vissa delar av de yttre områdena. Kemikalieplanen är ett kompletterande styrdokument till miljöprogrammet och syftar till att förtydliga målområdet

238 Sida 17 (35) Giftfria varor och byggnader och knyter an till miljöprogrammets delmål 2.4. Indikator Andel av sex utvalda metaller som uppvisar sjunkande eller oförändrade halter i slam. Andel av elva utvalda organiska ämnen som uppvisar sjunkande eller oförändrade halter i slam. Årsmål 2015 Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Öka 67 % 83 % 83% 100 % Öka 82 % 82 % 82% 82 % 2.5 Andelen miljöklassade byggnader ska öka Stadsbyggnadsnämnden bedömer att delmålet uppfylls helt under programperioden Delmålet innebär att staden provar att använda miljöklassning som metod att säkerställa att stadens byggnader får en hälso- och miljömässigt hög standard bland annat omfattande funktionskrav på inomhusmiljön, check- och åtgärdslistor för att identifiera riskfaktorer samt hur dessa skulle undvikas och hur uppföljning skulle ske. De erfarenheter som görs ska ligga till grund för framtida beslut om miljöklassning av stadens byggnader. Delmålet berör särskilt stadsbyggnadsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, fastighetsnämnden och de kommunala fastighetsbolagen. Stadsbyggnadsnämnden ansvarar för uppföljningen av delmålet. Indikator Antal miljöklassade byggnader ska öka. Årsmål Utfall Utfall Utfall Utfall Hållbar energianvändning 3.1 Energianvändningen i stadens egna byggnader och anläggningar minskar med 10 procent. Kommunstyrelsen och miljö- och hälsoskyddsnämnden bedömer att delmålet uppfylls helt under programperioden Stadsledningskontoret Stadsutvecklingsavdelningen Ragnar Östbergs Plan Stockholm Telefon stockholm.se Energianvändningen per kvadratmeter i stadens byggnader har minskat med ca 12 % sedan Den totala volymen inköpt energi för byggnader och verksamheter, men exklusive drivmedel till fordon, har minskat med ca 11 % (värmen är

239 Sida 18 (35) klimatkorrigerad) mellan 2011 och Besparingen har i huvudsak skett för uppvärmningen medan elanvändningen har ökat något under programperioden. Arbetet med energieffektiviseringar har under de senaste fyra åren varit mycket aktivt och ansvariga för energieffektiviseringarna har provat nya lösningar och installation av ny teknik för att minska energianvändningen. Engagerade medarbetare har arbetat målmedvetet och långsiktigt med frågan vilket gett resultat. Värdet på den mängd energi som staden inte längre behöver köpa in tack vare energieffektiviseringarna motsvarar ungefär 420 miljoner kr för år Stadens förvaltningar och bolag har tillsammans lyckats uppnå miljöprogrammets mål för år och för sitt ambitiösa och långsiktiga arbete uppmärksammas de med pingvinpriset och utsågs till månadens klimatsmarta exempel i juni Indikator Energianvändning per m 2 /år i stadens nämnder och styrelser. Energianvändning för värme och varmvatten i stadens byggnader och anläggningar. Elanvändning per m 2 /år i stadens nämnder och styrelser. Årsmål 2015 Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall kwh/m 2 kwh/m 2 kwh/m 2 kwh/m 2 kwh/m GWh 34 kwh/m 2 (2014) GWh GWh GWh GWh ,5 41 kwh/m 2 kwh/m 2 kwh/m 2 kwh/m Upphandlad el i stadens egna verksamheter ska uppfylla kraven för miljömärkning. Miljö- och hälsoskyddsnämnden bedömer att delmålet uppfylls helt under programperioden Stadsledningskontoret Stadsutvecklingsavdelningen Ragnar Östbergs Plan Stockholm Telefon stockholm.se Målet uppfylldes redan Sedan dess köper samtliga nämnder och bolagsstyrelser uteslutande miljömärkt el. Stockholm Vatten och trafiknämnden handlar ursprungsmärkt vattenkraft vilket kan jämställas med Miljöstyrningsrådets kriterier. Indikator Årsmål Utfall Utfall Utfall Utfall Andel miljömärkt el Öka 100 % 100 % 100 % 100 %

240 Sida 19 (35) 3.3 I nyproducerad byggnad, på av staden markanvisad fastighet, ska energianvändningen vara högst 55 kwh/m 2 Exploateringsnämnden bedömer att delmålet uppfylls helt under programperioden I alla markanvisningar som omfattas av kravet, dvs. markanvisningar som avser nybyggnation, ställs motsvarande energikrav på byggherrarna. Markanvisningar som avser tillbyggnad och ombyggnation av befintliga byggnader omfattas inte av kravet. Det gör heller inte markanvisningar som avser ändring av plan så att tillfälliga bygglov för förskolor kan bli permanenta. Efterlevnaden av kraven inom nybyggnation är god. Energikraven började ställas 1 juli 2012 men är det först 2016 som staden börjar få fram de första indikationerna från preliminära beräkningar av energianvändningen från de första markanvisningarna med energikravet 55 kwh/m 2. En första preliminär uppföljning indikerar att förutsättningarna att nå kravet är goda. Vidare utreder staden möjligheten att den databas som upphandlats för uppföljningen inom Norra Djurgårdsstaden ska kunna utvecklas för uppföljning av stadens övriga projekt. Detta är en av de viktigaste åtgärderna för att på systematiskt sätt kunna samla in och sammanställa energiberäkningar och mätningar. Indikator Andel mark anvisningar med kravet att energi användningen är högst 55 kwh/m 2. Årsmål Utfall Utfall Utfall Utfall % 47 % 100 % 100 % 100 % 3.4 Stadens byggnader ska energieffektiviseras vid större ombyggnader Stadshus AB bedömer att delmålet uppfylls helt under programperioden Stadsledningskontoret Stadsutvecklingsavdelningen Ragnar Östbergs Plan Stockholm Telefon stockholm.se Riksdagen beslutade 2009 om nationella energi- och klimatmål. Bland annat ska energianvändningen i den svenska bebyggelsen 2050 ha halverats jämfört med år Större renoveringar görs vanligen med cirka fyrtio års intervall. Det innebär att det är

241 Sida 20 (35) viktigt att långtgående energieffektiviseringar görs i samband med renoveringar om målet ska uppnås. För 2014 energieffektiviserades 2,8 % av total area för stadens fastighetsbolag och fastighetsnämnden. Under 2015 har Svenska Bostäder, Familjebostäder, Stockholmhem och SISAB sammanlagt energieffektiviserat ca kvm vilket motsvarar ca 1,7 % av deras totala fastighetsbestånd som omfattar ca 6,8 miljoner kvm. Svenska Bostäder, Familjebostäder och SISAB har uppfyllt och i flera fall överträffat sina målsättningar medan Stockholmshem har en smärre avvikelse i förhållande till sin målsättning, 0,08 % vilket innebär att ca kvm mindre yta har energieffektiviserats jämfört med målsättningen. Sammanlagt har bolagen energieffektiviserat ca kvm vilket är kvm mer än den gemensamma målsättningen om ca kvm. Indikator Andel m 2 area som energi effektiviserats Årsmål 2015 Utfall 2012 Utfall % 0,8 % Uppgifter saknas Utfall Utfall ,8 % 6,5 % 3.5 Staden ska verka för att utsläppen av växthusgaser minskar till högst 3,0 ton CO 2 e per stockholmare Miljö- och hälsoskyddsnämnden bedömer att delmålet uppfylls helt under programperioden Stadsledningskontoret Stadsutvecklingsavdelningen Ragnar Östbergs Plan Stockholm Telefon stockholm.se Växthusgasutsläppen i Stockholm beräknas till 2,9 ton per invånare 2013 jämfört med 3,2 ton per invånare Beräkningar för 2013 baseras på delvis preliminär statistik. Även år 2012 låg växthusgasutsläppen lägre än målet, 2,8 ton per invånare. Beräkningar för 2014 och preliminära beräkningar för 2015 kommer att färdigställas under hösten Några av de viktigaste åtgärderna är att fasa ut fossilbränsleanvändningen i fjärrvärmesystemet med hjälp av inblandning av biobränslen, genomföra energieffektiviseringar i fastigheter samt att minska andelen fossilt drivna transporter. Fortum värme har investerat i ett nytt bioeldat kraftvärmeverk i Värtan som invigdes i maj Detta ger möjlighet att minska koldioxidutsläppen från Värtaverken.

242 Sida 21 (35) Stockholms stad har ett långsiktigt mål att vara fossilbränslefritt till år 2040, vilket är en ambitionshöjning mot tidigare gällande Etappmål om 2,3 ton CO2 per invånare fastställdes i samband med detta. I enlighet med kommunfullmäktiges budget inleddes 2015 ett arbete med att ta fram en strategi för målen på kort och längre sikt, vilket slutfördes under 2016 och ett kommunfullmäktigebeslut väntas hösten Indikator Utsläpp av växthusgaser per invånare. Årsmål ,0 ton/inv Utfall ,2 ton/inv (2011) 3,0 ton/inv (2012) Utfall , 9 ton/inv (2013) Utfall ,9 ton/inv (2013) (preliminärt) Utfall ,9 ton/inv (2013) (preliminärt) Växthusgas utsläpp per stockholmare från transporter i Stockholm. Minska (2014) 1,2 ton/inv (2012) 1,3 ton/inv (2011) 1,2 ton/inv 1,2 ton/inv (2013) 1,2 ton/inv (2013) 4. Hållbar användning av mark och vatten 4.1 Mark- och vattenområden som har särskild betydelse för den biologiska mångfalden ska stärkas och utvecklas Stadsbyggnadsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden bedömer att delmålet uppfylls delvis under programperioden Arbetet med skydd av värdefulla naturområden fortsätter och 2015 bildades Älvsjöskogens naturreservat på 65 hektar i västra delen av skogen. Förslag till naturreservat för Årstaskogen-Årsta holmar och Kyrkhamn var ute på samråd 2014, men har ännu inte beslutats. Under 2014 upphävdes omkring 10 hektar av Hansta naturreservat för att medge utbyggnad av Förbifart Stockholm. Under 2015 har arbete inletts med reservatsbildning också för Rågsveds friområde samt östra delen av Älvsjöskogen. Stadsledningskontoret Stadsutvecklingsavdelningen Ragnar Östbergs Plan Stockholm Telefon stockholm.se Förstärkningsåtgärder har utförts främst för groddjur, för vilka två grodtunnlar och 17 dammar anlagts sedan 2011, samtliga inom ESBO-strukturen och de senaste under Bevarandestatusen för den i Stockholm hotade arten större vattensalamander bedöms ha stärkts de senaste åren, och under 2015 återinfördes arten i Kyrksjölötens naturreservat. Även den

243 Sida 22 (35) ovanliga fisken grönling i Igelbäcken har fått förbättrade förutsättningar. Antalet fågelarter i kommunen har varit konstant de senaste åren. Den ekologiskt särskilt betydelsefulla delen av stadens grön- och blåstruktur (ESBO) utgör drygt hektar varav ca hektar är grönyta, vilket motsvarar 63 % av kommunens totala grönyta. Under 2015 har 2,6 hektar av ESBO tagits i anspråk för bostadsbebyggelse och under hela programperioden har i genomsnitt 3,1 hektar per år tagits i anspråk. Stadens analys av långsiktiga förändringar i ESBO-strukturen, som omfattar perioden , räknar även med exploatering för verksamheter och infrastruktur. Enligt förändringsanalysen låg omkring en femtedel av den exploaterade grönytan inom ESBO. Under perioden togs 113 hektar i anspråk, i genomsnitt åtta hektar per år. Av dessa var närmare hälften så kallade ekologiska kärnområden, vars funktion är svårast att kompensera. I undersökningen syns en ökning av exploateringstakten inom ESBO. Negativa förändringar i de områden som har särskild betydelse för den biologiska mångfalden har i möjligaste mån undvikits. Några bostadsprojekt i kollektivtrafiknära lägen eller som planerats under lång tid och som ligger i den ekologiska infrastrukturen har färdigställts under året. Projekten har i samtliga fall anpassats för att minska den negativa påverkan på strukturen och har företrädesvis tagit i anspråk små och mindre värdefulla ytor i de särskilt betydelsefulla områdenas gränszoner. Stadsledningskontoret Stadsutvecklingsavdelningen Ragnar Östbergs Plan Stockholm Telefon stockholm.se Indikator Andel nybyggnation som sker på redan exploaterad mark jämfört med jungfruelig mark Ianspråktagen särskilt värdefull markyta i kärnområden eller spridningszoner i den ekologiska infrastrukturen Ökning av markyta som är skyddad som natur kulturreservat (Ha) Årsmål Utfall Utfall Utfall 2014 Utfall % 59 % 56 % 47 % 48 % 2,0 hektar 2,0 hektar 4,5 hektar 3,4 hektar 2,6 hektar 90 hektar hektar (en minskning med 10 ha) 65 hektar

244 Sida 23 (35) 4.2 Grön- och vattenområden som är särskilt attraktiva för rekreation ska stärkas och utvecklas Trafiknämnden bedömer att delmålet uppfylls helt under programperioden Staden strävar efter att fler ska få nära till bra parker och naturområden när staden växer. Forskning visar att vistelse i gröna miljöer är förknippat med upplevd och faktisk hälsa. Översiktsplanen ger den övergripande inriktningen för utveckling av stadens parker och natur för att klara den stora tillväxten. Alla stadsdelar ska ha god tillgång till bra rekreationsområden. Detta kräver att befintliga grönområden får fler funktioner, att tillgängligheten stärks och att nya parker skapas i strategiska lägen. Stadsdelsförvaltningarna har tillsammans med trafikkontoret gjort bedömningar av vilka parkinvesteringar och reinvesteringar som ska prioriteras och dessa har genomförts. Staden har arbetat med att stärka grönområden i samband med nybyggnation. Kontinuerlig grönytekompensation har hittills genomförts vid nybyggnation på grön mark i olika stor omfattning beroende på projekt. En av Stockholms starkaste attraktionskrafter är tillgången till vatten och staden har arbetat för att tillgängliggöra stränder och kajer. Det stadsnära vattenrummet erbjuder unika möjligheter till bad i stadens centrala delar och bidrar till att stärka stadens attraktivitet för dess invånare och besökare. Bra mötesplatser på offentlig mark vid vatten är därför viktiga liksom att stadens stränder är tillgängliga. Under 2015 har badförbudet upphävts vid Hornsbergs och Kristinebergs strand och Kristinebergs strand inrättades som ett officiellt strandbad. Stadsledningskontoret Stadsutvecklingsavdelningen Ragnar Östbergs Plan Stockholm Telefon stockholm.se Det har utförts en uppdatering av sociotopkartan som är ett planeringsunderlag som visar på vilka värden som finns i Stockholms park- och naturområden. De ekologiskt särskilt betydelsefulla områden som bedöms vara allra viktigast för biologisk mångfald, och vars olika funktioner behöver säkras långsiktigt är kartlagda. En kartläggning har skett efter ekologiska funktioner, kärnområden, spridningszoner och livsmiljöer för skyddsvärda arter. Kartläggningen är viktig för att säkra ekosystemtjänster och används vid fysisk planering och skötselförstärkningsåtgärder.

245 Sida 24 (35) Blomsterprogrammet gör stadens offentliga rum attraktivare och genomförs varje år. År 2014 gick blomsterprogrammet i olika nyanser av violett och orange. Det kontinuerliga arbetet med att ersätta och nyplantera träd i stadsmiljö har fortsatt. Uppdateringar av parkdatabasen har utförts. Parkdatabasen fungerar som underlag till utvärdering av åtgärder och vid nyexploatering samt utgör underlag för stadsdelarnas upphandling av skötselentreprenader inklusive egna skötselplaner. Databasen underlättar uppföljning och kontinuerlig uppdateringen av data. Vegetations- och vattentäckta ytor är viktiga för den biologiska mångfalden och genererar ekosystemtjänster för staden. Riktlinjer för stadens arbete med att förbättra vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag finns i Stockholms vattenprogram och för trafikkontorets del ligger ett särskilt fokus på att motverka den miljöpåverkan som kan uppkomma genom det trafikförorenade dagvattnet. Detta görs bl.a. genom att tillämpa s.k. skelettjordsteknik vid renovering och nyanläggning av växtbäddar och trädgropar i gaturummen. Föroreningar kan på detta sätt undgå att föras vidare till sjöar och vattendrag samtidigt som tekniken bidrar till att utjämna plötsliga volymer som annars skulle ytavrinna. Under 2015 har biokolstekniken utvecklats för att också ta omhand dagvatten på ett ännu bättre sätt, t.ex. på Valhallavägen där växtbäddar renoverats och nya gräsmattor anlagts. Stadsledningskontoret Stadsutvecklingsavdelningen För att tillgodose behovet av välskötta gröna lungor i inner- och ytterstaden fortsätter vård och utveckling av de kommuncentrala parkerna. Översyn av riskträd i områden där människor rör sig såsom längs motionsspår har genomförts kontinuerligt under Samverkan med exploateringskontoret har bedrivits när det gäller en ny gångväg från Rinkebyterassen till Kista. På Årstafältet har åkerlappar besåtts med fröblandningar som attraherar fåglar, insekter och människor. Vassröjning har genomförts i Valla å och i årummet mot kolonilotterna. Arbete pågår med att utveckla hundrastgårdar. På Årstafältet och Järvafältet har tjuvtippar tagits om hand. På Järvafältet har även fornminnen fått omvårdnad och gallringar har genomförts. Under hösten 2015 har upprustning av motionsspåret och naturrum Skogvaktarkärret påbörjats. Arbetena beräknas vara färdiga under Ragnar Östbergs Plan Stockholm Telefon stockholm.se

246 Sida 25 (35) 4.3 Intrång i övriga grön- och vattenområden bör minimeras och ersättas Exploateringsnämnden bedömer att delmålet uppfylls helt under programperioden Staden har arbetat med grönkompensation under många år. Frågan hanteras i alla exploateringsprojekt. Principerna följer miljömålets intentioner att intrång i grön- och vattenområden bör minimeras och ersättas. I första hand ska kompensationen ske lokalt och med likvärdig funktion och i andra hand på annan plats med likvärdig funktion för stadens gröna kvaliteter. Kompensationen avser både rekreativa och ekologiska värden. Totalt har 35 projekt med grönkompensation slutredovisats Av dessa projekt tog 20 stycken grönmark i anspråk. Bland dessa finns det inga som ianspråktagit mark med utpekade höga naturvärden. Stadens uppföljning av projekten som slutredovisats under 2015 visar på att delmålen uppfylls. För flera projekt i uppföljningen har grönkompensation hanterats samlat för ett programområde. Av de totalt 20 projekten som bedöms ta grönmark i anspråk är det ett projekt som får en avvikelse. I det projektet var grönytan parkmark där en del var en vägslänt inga dokumenterade värden den grönkompensation som genomfördes är inte helt relevant som grönkompensation då det avsåg omläggning av parkväg. Vid uppföljningen har bl.a. projektens olika styrande dokument följts upp (detaljplaner, genomförandebeslut, slutredovisning etc.) och grönkompensation beaktats i alla projekt. Staden har ett utvecklingsbehov i metodik för uppföljning och arbete med grönkompensation generellt. Begreppsdefinitioner behöver förtydligas och tillgängligheten till olika ekologiska underlag förbättras. Det behöver även tas fram konkreta förslag till kompensationsåtgärder för olika värden och funktioner samt ett uppföljningssystem som visar i vilken grad förlorade kvaliteter har kompenserats. Staden påbörjat denna översyn av arbetsmodellen för grönkompensation. Stadsledningskontoret Stadsutvecklingsavdelningen Ragnar Östbergs Plan Stockholm Telefon stockholm.se

247 Sida 26 (35) Indikator Andel av projekt som tar i anspråk mark med ekologiska och rekreativa värden som grönkompenseras. Andel projekt som tar i anspråk mark med ekologiska värden som grönkompenseras. Andel projekt som tar i anspråk mark med ekologiska värden som kompenseras med ekologiska värden. Årsmål 2015 Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall % 71 % 80 % 80 % 95 % 90 % 75 % 80 % 100 % 100 % 60 % 40 % 80 % 12,5 % 67 % 4.4 Vid förändringar i mark- och vattenområden ska dessa utformas för kommande klimatförändringar Miljö- och hälsoskyddsnämnden bedömer att delmålet uppfylls delvis under programperioden Kommunstyrelsen bedömer att delmålet uppfylls helt under programperioden Staden arbetar med klimatanpassningsfrågor på flera sätt. Under 2015 har Risk- och sårbarhetsanalyser av scenarios med höga vattennivåer i Mälaren respektive skyfall genomförts. En skyfallsmodellering för Stockholms stad har tagits fram av Stockholm Vatten i samarbete med miljöförvaltningen, som på en övergripande nivå visar vilka områden som är mest översvämningskänsliga i staden. Stockholm Vatten har även en hydrologisk modell för Bällstaån som visar risken för översvämning vid höga flöden. Staden har låtit ta fram en kartering av strålningstemperaturen, som inkluderar effekterna av ett framtida varmare klimat på stadsmiljön och de hälsorisker det medför. Stadsledningskontoret Stadsutvecklingsavdelningen Ragnar Östbergs Plan Stockholm Telefon stockholm.se Inom stadsbyggnadsprojektet Norra Djurgårdsstaden har höjdsättning, dagvattenstrategi och grönytefaktor tagits fram för att klimatanpassa stadsdelen. Erfarenheterna från Norra Djurgårdsstaden används sedan i andra nybyggnadsområden i staden. Miljöförvaltningen är projektledare för utvecklingsprojektet C/O City som drivs med bidrag från Vinnova. Inom projektet utvecklas metoder för att planera för ekosystemtjänster och klimatanpassning. Ombyggnaden av Nya Slussen har inletts vilket bidrar till att kraftigt minska översvämningsrisken från Mälaren.

248 Sida 27 (35) När det gäller översvämningsrisken för Mälaren har Länsstyrelsen 2015 beslutat om nya rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå för ny bebyggelse. Länsstyrelsen har även beslutat om riktlinjer för Östersjön. Ett PM från Norra Djurgårdsstaden med stadens förhållningssätt om nivåer för ny bebyggelse vid Östersjökusten i Stockholm arbetas tillsammans med andra betydande klimatperspektiv in i den nya översiktsplanen för Stockholm. Stadens nuvarande översiktsplan "Promenadstaden" innehåller skrivningar om att beakta förändrade klimatförhållanden och att hantera dagvatten på ett hållbart sätt. I mars 2015 antog kommunfullmäktige en ny dagvattenstrategi för Stockholm, där ett av målen är en "Robust och klimatanpassad dagvattenhantering". Indikator Andel genomsläpplig yta. Andel yta med krontäckning. Årsmål Utfall Öka 52 % (2009) Öka 22,6 % (2009) (indikatorerna följs upp var tionde år) Utfall % (2009) 22,6 % (2009) Utfall % (2009) 22,6 % (2009) Utfall % (2009) 22,6 % (2009) 4.5 Skötseln av grön- och vattenområden ska stärka biologisk mångfald, ekosystemtjänster och rekreativa kvaliteter Miljö- och hälsoskyddsnämnden bedömer att delmålet uppfylls delvis under programperioden De tre senaste åren har naturvårdande skötsel i stadens natur- och kulturreservat förbättrats. Ekmiljöer och brynzoner restaurerats i Sätraskogens, Nackareservatets, Flatens, Hanstas och Igelbäckens reservat under 2014 och Årlig slåtter sker på större ytor i Sätraskogen och Flatens naturreservat och naturvårdande slyröjning längs gångvägar har skett i samtliga reservat. Även när det gäller rekreativa insatser ses en övervägande positiv trend i reservaten. Exempelvis har Sätraskogen fått ett barnspår längs två motionsspår, ett nytt utegym har anlagts i Nackareservatet och naturmarksskötsel har ökat upplevelsevärdena i flera reservat. Stadsledningskontoret Stadsutvecklingsavdelningen Ragnar Östbergs Plan Stockholm Telefon stockholm.se Indikator Areal mark per år där friställnings- och föryngrings åtgärder genomförts avseende ädellövträd. Årsmål 2015 öka Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Data saknas Utfall 2015 Ca 3 ha/sdo

249 Sida 28 (35) 4.6 Vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag ska förbättras Miljö- och hälsoskyddsnämnden bedömer att delmålet uppfylls delvis under programperioden Tio av Stockholms vattenområden utgör idag vattenförekomster och omfattas därmed av miljökvalitetsnormer för ekologisk och kemisk status. Ytterligare 13 vattenförekomster är föreslagna av Vattenmyndigheten. Av dessa uppnår sex god ekologisk status och åtta god kemisk status. Den genomgående orsaken till att vattenförekomster inte når god ekologisk status är övergödning. Flertalet tungmetaller såsom bly och kadmium samt organiska föroreningar som exempelvis tributyltenn (TBT) och antracen överstiger miljökvalitetsnormerna och är orsaken till att vattenförekomsterna inte når god kemisk status. Under 2015 hade huvuddelen av sjöarna lägre eller oförändrade fosforhalter jämfört med medelvärden för respektive sjö under 1990-talet. Detta har också medfört att vattnets planktoninnehåll har minskat i de flesta sjöar. Siktdjupet har däremot försämrats i flera sjöar, särskilt i Mälarens olika delar. En sannolik orsak är den så kallade brunifieringen som beror på ökade halter av organiskt material i vattnet (humusämnen). Möjligen är detta kopplat till pågående klimatförändring, genom ökad nederbörd och avrinning, främst under vinterhalvåret. Bräddmängderna varierar till stor del med årsnederbörden. Den beslutade nedläggningen av Bromma reningsverk och anläggande av en ny avloppstunnel till ett utbyggt Henriksdals reningsverk medför att bräddmängderna kommer att reduceras påtagligt. Stockholm Vatten har gjort beräkningar som visar att den totala bräddmängden minskar med cirka 47 %, det vill säga nästan en halvering. Stadsledningskontoret Stadsutvecklingsavdelningen Ragnar Östbergs Plan Stockholm Telefon stockholm.se Badvattnet vid Stockholms officiella strandbad har genomgående god kvalitet. En del avvikelser förekommer från år till år bland annat beroende på vädret under badsäsongen. Provtagningsresultaten för 2015 års badsäsong visar en förbättring jämfört med Av de totalt 282 prover som togs vid stadens strandbad under sommaren visade endast 4 prover otjänligt resultat, jämfört med 9 otjänliga prover under 2014.

250 Sida 29 (35) Totalt sett var 90 % av proverna tjänliga utan anmärkning, vilket är den högsta noteringen hittills. Algprovtagning genomfördes vid fem badplatser Ingen av dessa har visat tendenser till algblomning. En ny dagvattenstrategi har arbetats fram och gäller för såväl nyoch ombyggnationer som för dagvattenåtgärder i den befintliga miljön. Syftet med den nya strategin är att dagvattenhanteringen i staden ska vara hållbar. Det innebär att synliggöra dagvattnet i större utsträckning än tidigare samtidigt som fokus på vattenkvalitet bibehålls. Hanteringen av dagvatten ska även svara mot de utmaningar som uppstår med klimatförändringar i kombination med en förtätad stad med allt större andel hårdgjorda ytor. Indikator Andel sjöar med minskad eller bibehållen totalfosforhalt. Andel sjöar med ökat eller bibehållet siktdjup. Andel högtrafikerade vägytor med rening. Andel boenheter (villor/småhus) och fastigheter med reducerad dagvattentaxa. Bräddat avloppsvatten till Stockholms vattenområden. Andel badvattenprov utan anmärkning (årsvärden). Årsmål Utfall Utfall Utfall Utfall % 100 % 100 % 94 % 89 % öka 56 % 56 % % 61 % Öka > 45% 45,2 % 45 % % 45 % Boenheter 48,8 % Fastigheter 15,4 % Boenheter 48,8 % Fastigheter 15,4 % Boenheter 49 % Övriga fastigheter 16 % m m m m 3 öka 84 % mot74 % % 83 % 90 % Stadsledningskontoret Stadsutvecklingsavdelningen Ragnar Östbergs Plan Stockholm Telefon stockholm.se

251 Sida 30 (35) 5. Miljöeffektiv avfallshantering 5.1 Avfallet från stadens verksamheter ska minska och det som ändå uppstår ska nyttiggöras Stockholm Vatten AB bedömer att delmålet uppfylls delvis under programperioden Stockholms stad har fortsatt arbetet med att utveckla och hitta samarbetsformer för fler nämnder och bolag vad gäller förebyggande av avfall. Ett förslag på system för återbruk av möbler och inventarier tagits fram för ett eventuellt framtida införande. Dessutom har en ny enhet har inrättats med uppgift att genom uppsökande verksamhet och information öka matavfallsinsamlingen inom staden. I årsmålet och utfallet för andelen av stadens verksamheter som samlar in matavfall ingår inte bolagen. Om bolagen medräknas är utfallet lägre, ca 26% därmed är underskrids också målet för mängden insamlat matavfall. Indikator Andel av stadens verksamheter som samlar in matavfall. Mängden hushållsavfall, exkl. grovavfall, från stadens verksamheter. Mängden matavfall från stadens verksamheter. Årsmål 2015 Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall % 26 % 30 % 36,9 % 37 % 11,2 ton 12 ton/hs 11,4 ton/hs 11,4 ton/hs 11,7 ton/hs ton ton ton ton 1283 ton 5.2 Andelen felsorterat farligt avfall ska minska Stockholm Vatten AB bedömer att delmålet uppfylls delvis under programperioden Stadsledningskontoret Stadsutvecklingsavdelningen Ragnar Östbergs Plan Stockholm Telefon stockholm.se Invånarnas möjlighet att lämna farligt avfall har ökat under programperioden genom att insamlingsplatser tillkommit. Invånarna har därtill erbjudits gratis hämtning av farligt avfall vid dörren. Tekniken för nästa generation av automatisk miljöstation har utvecklats ytterligare under 2015 och kommer kunna ta emot mer material men vara mindre utrymmeskrävande. Tre nya

252 Sida 31 (35) platser har tagits fram där miljöstationen planeras att placeras ut. Under 2015 har också plockanalyser och brukarundersökning genomförts. Indikator Andelen farligt avfall i soppåsen. Andelen hushåll som sorterar ut farligt avfall. Årsmål 2015 Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall ,24 % 0,12 % 0,12 % 0,24 % 0,21 % 77 % 76 % 76 % 77 % 77 % 5.3 Avfallet från boende och verksamma i staden ska förebyggas och det som ändå uppstår ska nyttiggöras Stockholm Vatten AB bedömer att delmålet uppfylls helt under programperioden Stockholms biokolsprojekt vann under 2014 det prestigefulla internationella innovationspriset Mayors Challenge och prissumman 1 miljon Euro i konkurrens med projekt från 155 europeiska städer. Biokolen kommer förbättra livsmiljön för stadens träd och växter samtidigt som växthuseffekten motverkas när kol binds i marken. Stockholms biokolsprojekt, där trädgårdsavfall kommer återvinnas till fjärrvärme och biokol har drivits vidare under En pilotanläggning är upphandlad och förväntas vara i drift i november Denna anläggning kommer hantera ca 1300 ton trädgårdsavfall per år och producera biokol som binder kol i marken motsvarande 700 bilars årsutsläpp av koldioxid samtidigt som värme motsvarande 80 lägenheters årsförbrukning tillförs fjärrvärmenätet. Under 2015 öppnades stadens första anläggning med uttalat fokus på återanvändning i Roslagstull. Anläggningen är optimerad för utsortering till återanvändning men ökar även tillgängligheten för inlämning till återvinning. En innovationsupphandling för framtidens ÅVC genomfördes vilken bl.a. resulterade i ett försök med mobila lösningar för återbruk. Materialet från upphandlingen och erfarenheterna från försöket vidareutvecklas under Stadsledningskontoret Stadsutvecklingsavdelningen Ragnar Östbergs Plan Stockholm Telefon stockholm.se Utfasning av en av de kvarvarande slaskfraktionerna på ÅVC genomfördes under året. Vid upphandling av behandling av fraktionen restavfall delades den upp i tre mer pedagogiska fraktioner som förhoppningsvis ökar utsorteringen. Separat insamling av mjukplast till materialåtervinning på ÅVC påbörjades under 2015 för att finnas på samtliga anläggningar

253 Sida 32 (35) Detta för att säkerställa materialåtervinning av mjukplasten samt att återvinningsgraden av hårdplasten ökar. Försök med insamling av textil till materialåtervinning och återanvändning i en ström genomfördes under året. Olika logistiklösningar för textilinsamling testas på ÅVC. Projekten kommer fortsätta och utvecklas under Insamlingen av husgeråd och leksaker som påbörjades under 2014 blev lyckad. Under 215 har samarbetet med företaget Retoy som samlar in leksaker till återbruk fortsatt. I samarbete med Retoy togs även ett pedagogiskt material anpassat till barn fram och pedagogledda aktiviteter genomfördes om hur återbruk kan öka och hur farliga ämnen kan fasas ut. Under 2015 genomfördes ett projekt med att samla in trädgårdsavfall från stadens villakunder. Ca kunder i Hässelby/Vällingby erbjöds att vara med i projektet. 790 kunder beställde denna tjänst. Inför 2016 kommer denna tjänst att finnas tillgänglig för alla stadens villakunder. Utfall för andel hushåll som samlar in matavfall är ca 16,5% om köksavfallskvarnar medräknas vilket är över målet. Mängden insamlat matavfall är över målet och fortsätter öka. Insamlade mängder restavfall samt grovavfall ligger relativt stabilt över åren (trots befolkningsökningen) medan mängden förpackningar minskar. Det är returpapper som minskar kraftigt medan övriga förpackningsfraktioner ökar lite. Totalt innebär detta att avfallsmängderna per person och år minskar från 496 kg (2014) till 474 kg (2015) i motsats till den nationella trenden. Under 2015 har ny plockanalys genomförts vilken gett nya utfallssiffror på indikatorerna. Stadsledningskontoret Stadsutvecklingsavdelningen Ragnar Östbergs Plan Stockholm Telefon stockholm.se Indikator Andel av hushåll som samlar in matavfall. Andel materialåtervunnet avfall från stadens insamlingssystem. Andel återvinningsbart material (förpackningar, returpapper och matavfall) i soppåsen. Mängd hushållsavfall från stockholmare. Årsmål Utfall Utfall Utfall Utfall ,3 % 4,3 % 7,3 % 11,9 % 16,5 % 40 % 39 % 41 % 39 % 42 % 72 % (2014) 410 kg/pers 72 % 72 % 80 % 66 % 421 kg/pers 414 kg/pers 470 kg/pers 419 kg/pers

254 Sida 33 (35) 6. Sund inomhusmiljö 6.1 Inomhusmiljön ska bli bättre Miljö- och hälsoskyddsnämnden bedömer att delmålet uppfylls delvis under programperioden Staden bedriver tillsyn mot olika verksamhetsutövare för att utreda och förbättra inomhusmiljön i Stockholms bostadsbestånd. Förutom i bostäder så bedrivs tillsyn även i skolor, förskolor och andra offentliga lokaler. Den senaste miljöenkäten Miljö och miljövanor i Stockholm 2013 visar att 11 % av stockholmarna och % av boende i hyresrätt varje vecka upplever hälsobesvär som de själva kopplar till inomhusmiljön. Sju procent av stockholmarna och % av boende i hyresrätt anger att luftkvaliteten i den egna bostaden är dålig eller mycket dålig. Vid miljö- och hälsoskyddsnämndens inspektioner är det vanligt att fastighetsägare får anmärkning på brister i egenkontroll av ventilationen och varmvattentemperaturen. Under 2015 utfördes 635 fastighetsägarinspektioner och av dessa fick 161 anmärkningar som behövde följas upp av miljöförvaltningen. Under 2014 utövades tillsyn på 401 fastighetsägare. Av dessa fick 97 anmärkningar som behövde följas upp av miljöförvaltningen. Indikator Årsmål 2015 Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Andel ventilations system med godkänd obligatorisk ventilations kontroll (ovk) i förskolor. Andel ventilations system med godkänd obligatorisk ventilations kontroll (ovk) i skolor. Andel vård- och omsorgs boenden i staden med godkänd obligatorisk ventilations kontroll (ovk). 97 % (2013) 97 % (2013) 30 % (2013) 92 % 94 % 93 % 89 % 90 % 87 % 26 % 52 % Stadsledningskontoret Stadsutvecklingsavdelningen Ragnar Östbergs Plan Stockholm Telefon stockholm.se

255 Sida 34 (35) 6.2 Radonhalterna inomhus ska minska Miljö- och hälsoskyddsnämnden bedömer att delmålet uppfylls delvis under programperioden Av stadens totalt flerbostadsfastigheter (nära byggnader med bostäder), både privatägda och kommunala, har nu 64 % kontrollerats avseende radon. Andelen fastigheter i staden med godkända halter uppgår till 56 %, medan 8 % har radonhalter över 200 Bq/m 3. Av stadens totalt flerbostadsfastigheter, både privatägda och kommunala, har 76 procent kontrollerats avseende radon. Andelen kontrollerade och godkända fastigheter uppgår till 62 %, medan 14 % är kontrollerade och har radonhalter över 200 Bq/m 3 luft eller behöver göra kompletterande mätningar. Av de kommunalt ägda flerbostadshusen är 84 % kontrollerade och har halter under 200 Bq/m 3 luft. Av stadens förskolor och skolor är 78 % mätta och har halter under 200 Bq/m 3 luft. I nuvarande takt bedöms att samtliga verksamheter kommer att vara uppmätta och åtgärdade Stadsledningskontoret Stadsutvecklingsavdelningen Ragnar Östbergs Plan Stockholm Telefon stockholm.se Indikator Andel flerbostads fastigheter i staden (totalt) som har radonhalt under riktvärdet 200 Bq/m 3 luft. Andel flerbostads fastigheter i de kommunala bostadsbolag en som har radonhalt under riktvärdet 200 Bq/m 3 luft. Andel förskolor och skolor som har radonhalt under 200 Bq/m 3. Årsmål 2015 Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall % 47 % är 49 % är 56 % är 76 % kontrollerade kontrollerade kontrollerade och godkända. och godkända. och godkända. 8 % 9 % 8 % kontrollerade, kontrollerade, kontrollerade, ej godkända ej godkända ej godkända. Ej kontrollerade 44 % 100 % 75 % 90 % 75 % är 84 % kontrollerade och godkända 100 % Förskolor 63 % Skolor 51 % 75 % 74 % av förskolor och 74 % av skolor är kontrollerade och godkända. 78 %

256 Sida 35 (35) 6.3 Bullernivåerna inomhus ska minska Miljö- och hälsoskyddsnämnden bedömer att delmålet uppfylls delvis under programperioden Målbedömningen grundas på de insatser som kontinuerligt vidtas mot buller från trafik och olika verksamheter. Enligt en prioriteringsordning erbjuds stadens fastighetsägare att få bidrag för att utföra ljuddämpande fasadåtgärder. Genom dessa åtgärder minskar antalet människor som utsätts för förhöjda trafikbullernivåer år för år. Nya fastigheter som byggs har generellt bättre ljudisolering än äldre fastigheter vilket gör att andelen bostäder med bra ljudisolering ständigt ökar. Löpande tillsyn utförs på skolor och förskolor där bland annat ljudnivåerna från fasta installationer såsom ventilationssystemet utreds, och krav ställs där riktvärden inte klaras. Klagomål från medborgare avseende bullerstörningar från verksamheter och från installationer utreds, och krav ställs på åtgärder där riktvärden inte klaras. Indikator Andel av dem som utsätts för bullernivåer på över 62 dba vid fasad som fått sänkta bullernivåer från vägtrafik genom riktade bullerskyddsåtgärder. Antal personer som utsätts för trafikbullernivåer inomhus över 30 och 35 dba ekv ljudnivå. Årsmål Utfall Utfall Utfall Utfall öka 91 % 91 % 92 % 92 % minska Över 30 dba Över 35 dba Över 30 dba Över 35 dba Över 30 dba Över 35 dba Över 30 dba Över 35 dba Stadsledningskontoret Stadsutvecklingsavdelningen Ragnar Östbergs Plan Stockholm Telefon stockholm.se

257

258

259

260

261

262

263

264

265

266

267

268

269

270

271

272

273 Dnr /2016 Mars 2016 FUT - Lägesrapport över arbetet mot felaktiga utbetalningar och bidragsbrott (årsrapport 2015) Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor

274 Innehåll Inledning 3 Uppföljning av utvärderingen 4 Stadens FUT-arbete i siffror 5 Omfattning och orsaker 8 Åtgärder och ekonomisk omfattning 8 Återkrav och inbesparat belopp 8 Polisanmälan 10 Resultat av efterkontroller 11 Avslutade utredningar 11 Jämförelse mellan åren 12 Sammanfattning statistik 13 Verksamhetsstöd och utbildning 14 Verksamhetsstöd 14 Arbetsgrupp 14 Utbildning för nyanställda inom ekonomiskt bistånd 14 Samverkan 14 Kommunsamverkan 15 Myndighetsgemensamt nätverk angående bidragsbrott 15 Polismyndigheten 15 Samverkan med Försäkringskassans kontrollutredare 15 Underrättelser enligt lagen om underrättelseskyldighet 15 Avslutande reflektioner 16

275 FUTI 3 (16) Inledning Ekonomiskt bistånd är det yttersta skyddsnätet inom välfärdssystemet. För att skapa förtroende och legitimitet för systemet är det viktigt att det används på rätt sätt. Utgångspunkt i handläggningen av ekonomiskt bistånd är rätt utbetalning till rätt person och att så långt det är möjligt förebygga felaktiga utbetalningar. Regeringen beslutade att 2005 tillsätta en delegation med syftet att minska felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Delegationen antog namnet Delegationen mot felaktiga utbetalningar (FUT-delegationen). De felaktiga utbetalningarna delades in i oavsiktliga fel från sökande, avsiktliga fel från sökande och oavsiktliga fel på myndigheten. FUT-delegationen presenterade 2008 flera förslag på åtgärder 1. Stockholms stad har sedan 2007 haft ett aktivt arbete för att utreda och förebygga felaktiga utbetalningar och bidragsbrott vid handläggningen av ekonomiskt bistånd. Arbetet har sedan dess redovisats i årliga rapporter 2. Socialnämndens arbete omfattar utbildning, myndighetssamverkan och konsultativt stöd till samtliga stadsdelsnämnder. Utredningsarbetet vid upptäckt av felaktiga utbetalningar och att aktivt förebygga felaktiga utbetalningar ansvarar stadsdelsnämnderna för. Varje stadsdelsnämnd har en utredare av felaktiga utbetalningar och bidragsbrott (FUT-utredare). I denna rapport redovisas socialnämndens arbete med att samordna och fortsatt utveckla arbetet för att förebygga och åtgärda felaktiga utbetalningar. I rapporten redovisas även stadsdelsnämndernas arbete och stadsövergripande statistik. Stadsdelsnämnderna och socialnämndens enhet för hemlösa benämns i denna rapport fortsättningsvis som förvaltningarna. 1 SOU 2008:74 2 Dnr /2009 (år 2008), Dnr /2010 (år 2009), Dnr /2011 (år 2010 och 2011), Dnr /2012 (år 2012), Dnr /2013 (år 2013) och Dnr /2014 (år 2014).

276 FUT VII 4 (16) Budgetuppdrag och uppföljning av utvärderingen Socialnämnden fick i uppdrag i budget för 2015 att arbetet med att motverka, identifiera och utreda felaktiga utbetalningar skulle utvärderas. Resultatet av utvärderingen redovisades i den årliga lägesrapporten i april Utvärderingen visade att FUT-arbetet hade flera positiva effekter för handläggningen av ekonomiskt bistånd. Det fanns ett behov för förvaltningarna att fortsatt utveckla det förebyggande arbetet för att säkerställa rätt utbetalning till rätt person. Årets lägesrapport visar på en ökning av antalet interna felaktigheter i handläggningen vilket tyder på att det finns ett fortsatt utvecklingsbehov. Utvärderingen visade även på ett behov av att utveckla FUTarbetet framförallt genom att minska kötiderna och förbättra uppföljningen av återkraven. Inom ramen för utvärderingen definierades även uppdraget för FUT-utredarna. Hela handläggningsprocessen påverkas av hur lång tid ett ärende står i kö. En lång kötid medför att det blir svårare att utreda och senare påverkas även uppföljningen av återkravet. De utvecklingsområden som lyftes fram i utvärderingen finns även som uppdrag i budgeten för Förvaltningarna behöver planera för hur de ska kunna utveckla sitt arbete där en del bör vara att se över om t.ex. avsatt tid för FUT-arbetet är tillräckligt. Sammanställningen av 2015 års arbete visar på att det redan 2015 skett en förbättring framförallt vad gäller uppföljningen av återkraven. Det har skett en ökning av både återbetalat belopp och antalet ersättningstalan. 3 Lägesrapport FUT VII, dnr /2014

277 FUTI 5 (16) Förebyggande arbete rätt utbetalning till rätt person Det förebyggande arbete är en viktig del för att förhindra att felaktiga utbetalningar sker. Arbetet bedrivs framförallt av handläggarna av ekonomiskt bistånd. Arbetet genomförs genom att kontrollera och verifiera inkomna uppgifter i ansökan och att se till att rätt utbetalning ges till rätt person. Statistiken för inledda FUTutredningar visar på att 13 % av ärendena består av interna felaktigheter, vilket är en ökning jämfört med tidigare år. För att förebygga felaktiga utbetalningar har Socialförvaltningen tillsammans med representanter från enheterna för ekonomiskt bistånd tagit fram kontrollrutiner, ett årshjul för återkommande kontroller som inte görs varje månad och en modell för intern kontroll. Delar av materialet är inkluderat i riktlinjerna för handläggning av ekonomiskt bistånd. Socialförvaltningen har även anordnat utbildningar i kontrollrutiner för chefer och handläggare. Förvaltningarna behöver fortsatt utveckla det förebyggande arbetet och aktivt arbeta för att förhindra interna felaktiga utbetalningar.

278 Antal FUT-utredare Arbetstid FUT VII 6 (16) Stadens FUT-arbete i siffror Det finns totalt 14 FUT-utredare i staden med varierande arbetstid avsatt för FUT-arbetet. I tabellen nedan har förvaltningarna fått ange antal heltidstjänster de har avsatt för FUT-arbetet. En del FUT-utredare har inom ramen för sin tjänst, av olika skäl, fått prioritera andra arbetsuppgifter. Resultatet skiljer sig åt mellan förvaltningarna vilket kan bero på dels förvaltningarnas storlek och organisation dels även hur mycket avsatt tid som finns för FUT-arbetet. Antalet inkomma misstankar om FUT beror inte enbart på antalet ärenden där det skett en felaktig utbetalning utan även socialsekreterarnas vana att uppmärksamma felaktiga utbetalningar och deras benägenhet att anmäla misstankarna till FUTutredaren. Förvaltning Bromma 1 50% Enskede-Årsta-Vantör % Farsta 1 100% Hägersten-Liljeholmen 1 60% Hässelby-Vällingby 1 100% Kungsholmen-Norrmalm-Östermalm 1 50% Rinkeby-Kista 1 100% Skarpnäck % Skärholmen 1 100% Socialförvaltningen - Enheten för hemlösa 1 50% Spånga-Tensta 2 2*50% Södermalm 1 100% Älvsjö 1 > 25% Totalt 14 I januari 2016 fanns 86 pågående utredningar och 687 ärenden under uppföljning. Ärendena under uppföljning omfattar både återkravsbeslut och polisanmälan.

279 Inkommande information Bedömdes ej vara FUT (ej inledd) Inledd utredning Avslutad utredning Kötider Utredning Uppföljning FUTI 7 (16) Förvaltning Bromma 4 52 Enskede-Årsta-Vantör Farsta 2 74 Hägersten-Liljeholmen 4 58 Hässelby-Vällingby Kungsholmen-Norrmalm-Östermalm Rinkeby-Kista Skarpnäck 0 81 Skärholmen 6 74 Socialförvaltningen - Enheten för hemlösa 3 19 Spånga-Tensta 6 82 Södermalm 3 21 Älvsjö Varje år inkommer nya ärenden om misstänkt felaktig utbetalning och under 2015 registrerades 697 inkommande information med misstanke om FUT. Under året inleddes 393 utredningar medan det i 304 ärenden bedömdes att det inte fanns skäl till att inleda utredning. I januari 2016 stod 200 ärenden i kö för att bli utredda. Förvaltning Bromma Enskede-Årsta-Vantör Farsta Hägersten-Liljeholmen Hässelby-Vällingby Kungsholmen-Norrmalm-Östermalm Rinkeby-Kista Skarpnäck Skärholmen Socialförvaltningen Enheten för hemlösa Spånga-Tensta Södermalm Älvsjö Total

280 FUT VII 8 (16) Omfattning och orsaker Den vanligaste orsaken till felaktiga utbetalningar är att sökande undanhåller information om inkomster som påverkar rätten till bistånd. Nedan presenteras registrerade orsakerna till felaktiga utbetalningar, uppgifterna är hämtade från alla inledda utredningar under I flera ärenden uppmärksammas även fler felaktigheter än den som föranledde att utredningen inleddes. Oredovisade tillgångar 16% Annat 10% Boende/ vistelse 11% Falska handlingar 2% Oredovisade inkomster 37% Hushållsgemenskap 11% Interna felaktigheter 13% Åtgärder och ekonomisk omfattning Återkrav och inbesparat belopp Under året har totalt 239 beslut om återkrav fattats motsvarande ett återkravsbelopp kr. Under samma period återbetalades totalt kr. När en FUT-utredning inleds kan det komma fram att personen inte är i behov av ekonomiskt bistånd och i flera utredningar slutar personen söka. En utredning kan även medföra att en inkomst upptäcks och person har då rätt till fortsatt bistånd men till ett lägre belopp. För att få en uppskattning av hur stort belopp detta avser gör förvaltningen en beräkning av inbesparat belopp utifrån en gemensam modell. Inbesparat belopp för 2015 uppgick till kr.

281 Antal Belopp Återkrav Inbesparat Återbetalat FUTI 9 (16) Återkravsbelopp Ersättningstalan Förvaltning Bromma kr kr kr 0 Enskede-Årsta-Vantör kr kr kr 6 Farsta kr kr kr 0 Hägersten-Liljeholmen kr 0 kr kr 4 Hässelby-Vällingby kr kr kr 11 Kungsholmen kr kr kr 2 Norrmalm-Östermalm Rinkeby-Kista kr kr kr 2 Skarpnäck kr * * 3 Skärholmen kr kr kr 0 Socialförvaltningen kr kr kr 1 Enheten för hemlösa Spånga-Tensta kr kr kr 1 Södermalm kr * kr 0 Älvsjö 0 0 kr 0 kr 0 kr 0 *ingen uppgift lämnad kr kr kr 30 För att se effekterna av återkravsbesluten krävs en fungerande kravhandläggning som bevakar inbetalningar och obetalda krav. Om en person inte återbetalar har förvaltningen möjlighet att göra en ersättningstalan till Förvaltningsrätten. Innan ett ärende kan lämnas till Förvaltningsrätten behöver nämnden göra en utredning om personen har förmåga att återbetala skulden. Under året har 30 ersättningstalan skickas till Förvaltningsrätten. Förvaltningarna har fått 22 domar i mål om ersättningstalan varav 19 bifölls motsvarande ett belopp på kr. Förvaltning Enskede-Årsta-Vantör kr Hägersten-Liljeholmen kr Hässelby-Vällingby kr Kungsholmen-Norrmalm-Östermalm kr Rinkeby-Kista kr Skarpnäck kr Skärholmen kr Socialförvaltningen - Enheten för hemlösa kr kr

282 Polisanmälan Förundersökning nedlagd Överprövning Åtalsunderlåtelse Strafföreläggande FUT VII 10 (16) Polisanmälan Förvaltningarna är skyldiga att anmäla misstanke om brott enligt bidragsbrottslagen. Vid bedömningen om en anmälan ska göras ska myndigheten göra en preliminär bedömning av om det föreligger uppsåt eller grov oaktsamhet. 4 Totalt har 33 polisanmälningar om misstänkt bidragsbrott gjorts. Under 2015 har förvaltningarna fått besked i 16 ärenden att förundersökningen lagts ner och i ett ärende har beslutet överprövats. Förvaltning Bromma Enskede-Årsta-Vantör Farsta Hägersten-Liljeholmen Hässelby-Vällingby Kungsholmen-Norrmalm-Östermalm Rinkeby-Kista Skarpnäck Skärholmen Socialförvaltningen - Enheten för hemlösa Spånga-Tensta Södermalm Älvsjö Totalt Förvaltningarna har fått 3 beslut om åtalsunderlåtelse och 7 domar om bidragsbrott, varav 6 var fällande. Skadeståndet uppgick till totalt kr. Förvaltning Antal domar Skadestånd Bromma 1 Återbetald Enskede-Årsta-Vantör kr Farsta kr Hässelby-Vällingby kr Totalt kr 4 Rättspm 2013:4 Bidragsbrottslagen från Utvecklinscentrum Stockholm

283 FUTI 11 (16) Resultat av efterkontroller Med anledning av att den vanligaste orsaken till en FUTutredning är att en person inte redovisar sina inkomster genomförs varje år efterkontroller av taxerad inkomst i avslutade ärenden. Granskningen innebär att taxerad inkomst jämförs med redovisad inkomst i samband med ansökan med urvalet att personen ska ha varit aktuell på ekonomiskt bistånd hela taxeringsåret och avslutats i början på året därefter. Under 2014 genomfördes en efterkontroll av inkomstår 2013 och totalt omfattades 892 personer varav 552 hade en taxerad inkomst. Av dessa lämnades 37 vidare för utredning vilket ledde till 14 återkrav motsvarande kr och 3 polisanmälningar. Under 2015 genomfördes en efterkontroll av inkomstår 2014 och totalt omfattades 868 personer varav 553 hade en taxerad inkomst. Av dessa lämnades 43 vidare för utredning vilket kommer att följas upp under Uppgifter om efterkontroll saknas från fyra förvaltningar. Avslutade utredningar Under året avslutades 380 ärenden. Den vanligaste avslutsorsaken är att återkravet är återbetalat. Ytterligare en vanlig avslutsorsak är eftergift-3-årsgräns. Det innebär att tre år efter utbetalt bistånd kan inte förvaltningen längre driva in återkravet via domstol och avslutas istället. Avslutas utan åtgärd - interna fel 6% Återbetalning -återkrav 30% Avliden 1% Brott kan ej styrkas 1% Ingen åtgärd 15% Inget återkrav 14% Brottet preskiberat 1% Återbetalning -skadestånd 0% Återbetalning Ersättningstalan 1% Eftergift - annan orsak 2% Eftergift - 3- årsgräns 29%

284 FUT VII 12 (16) Jämförelse mellan åren Vid en jämförelse mellan åren framkommer vissa förändringar. Antalet nya ärenden (inkommande information) har legat relativt konstant fram till 2015 då det minskat en aning. Det kan delvis förklaras med en personalomsättning bland både socialsekreterare och FUT-utredare. Antalet inledda utredningar och antalet som ej bedömdes vara FUT har varierat mellan åren, en förklaring har varit att en del ärenden legat i kö för länge och därmed inte kunnat utredas. Orsakerna till varför en FUT-utredning har inletts har förändrats genom åren. Det har framförallt skett en ökning av interna felaktigheter från 5 % 2014 till 13 % Under 2014 genomfördes en inventering av orsakerna till felaktiga utbetalningar. Interna felaktigheter var till exempel ärenden där personen beviljades dubbla ersättningar, felaktiga beräkningar, uppgifterna på ansökan hade inte kontrollerats, inkomster på kontoutdraget hade inte upptäckts eller att inkomster från Försäkringskassan inte tagits med i beräkningen. Att minska antalet ärenden som står i kö har varit ett aktivt arbete genom åren vilket har gett resultat från 700 ärenden till 200 ärenden. Inkommande Information Antal bedömt ej FUT Antal inledd utredning Ärenden i kö (0101) Antalet beslut om återkrav har minskat 2015 och kan till viss del förklaras med att ett större fokus har legat på att följa upp tidigare fattades beslut. Arbetet har resulterat i att antalet ersättningstalan och återbetalat belopp har ökat. Antalet beslut om polisanmälan har fortsatt minska sedan 2012 vilket delvis beror på att FUTutredarna har ökat sin kunskap om när en anmälan ska göras.

285 FUTI 13 (16) Antal återkravsbeslut Antal ersättningstalan Antal bidragsbrotts anmälningar Inbesparat belopp har minskat vilket beror på att samtliga förvaltningar inte har haft möjlighet att beräkna detta. Återbetalningarna av beslutade återkrav fortsätter öka vilket förklaras med att förvaltningarna har aktivt följt upp dessa ärenden. Inbesparat belopp Återkravs belopp Återbetalat kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr 0 kr kr kr Sammanfattning statistik Statistiken visar att flera förvaltningar har stora positiva ekonomiska effekter av FUT-arbetet främst för att det medför att fortsatt felaktigt utbetalt bistånd stoppas och att personer återbetalar bistånd de beviljats på felaktiga grunder.

286 FUT VII 14 (16) Vid både ett aktivt förebyggande arbete och FUT-arbete upptäcks personer som inte har rätt till bistånd och insatser från socialtjänsten. De handläggningsresurser och insatser som har lagts på dessa personer kan istället användas till rätt personer. Den vanligaste FUT-orsaken är en person som söker ekonomiskt bistånd och inte redovisar delar av eller alla sina inkomster. Verksamhetsstöd och utbildning Verksamhetsstöd FUT-utredarna har fått verksamhetsstöd och fortbildning i FUTarbetet. Verksamhetsstödet har skett genom nätverksmöten och tillämpningsmöten för FUT-utredarna och stöd i det löpande arbetet. Arbetsgrupp Sedan 2009 finns en arbetsgrupp bestående av tre FUT-utredare och en samordnare från socialförvaltningen. Arbetsgruppens uppdrag har varit att diskutera utvecklingen av FUT-arbetet i staden och att medverka i att ta fram rutinbeskrivningar och arbetsmaterial. Utbildning för nyanställda inom ekonomiskt bistånd Nyanställda socialsekreterare och chefer inom ekonomiskt bistånd erbjuds av socialförvaltningen en flerdagarsutbildning i handläggningen av ekonomiskt bistånd. Ett avsnitt har fokus på att förebygga och utreda felaktiga utbetalningar. Utbildningen har genomförts vid tre tillfällen och omfattat cirka 25 personer per tillfälle. Samverkan Socialförvaltningen medverkar i olika former av myndighetssamverkan kring felaktiga utbetalningar och bidragsbrott. Socialförvaltningen är även mottagare av underrättelser från andra myndigheter. Underrättelserna innehåller information som kan påverka rätten till bistånd. En underrättelse från Försäkringskassan kan till exempel innehålla information om att en person är sammanboende och inte ensamstående som den anger på ansökan om bistånd. Underrättelserna lämnas sedan vidare till berörd förvaltning för vidare utredning.

287 FUTI 15 (16) Kommunsamverkan Sveriges kommuner och landsting (SKL) Socialförvaltningen har haft ett samverkansmöte med SKL angående kommunernas FUT-arbete och lyft frågor där det finns behov av utveckling. SKL kommer fortsättningsvis ingå i det nationella FUT-nätverket. Nationella FUT-möten Nationella FUT-möten anordnas två gånger per år för de kommuner som har ett aktivt FUT-arbete, i år har dessa möten varit i Borlänge och Sundsvall. Samverkan i Stockholms län Socialförvaltningen ingår i ett kranskommunsnätverk kring FUTarbetet som ses två gånger per termin. Myndighetsgemensamt nätverk angående bidragsbrott Socialförvaltningen medverkar i ett myndighetsgemensamt nätverk med fokus på bidragsbrottsfrågor. Nätverket startades 2013 och består av representanter från Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden, Arbetsförmedlingen, Skatteverket, Migrationsverket, Kronofogdemyndigheten, åklagarnas utvecklingscentrum och polisens nationella bedrägericentrum. Polismyndigheten Under året har socialförvaltningen haft samverkansmöten med förundersökningsledaren på bedrägeriroteln i Stockholm som ansvarar för bidragsbrott. Förundersökningsledaren har medverkat på ett nätverksmöte med FUT-utredarna för att utbyta erfarenhet och utveckla samverkan. Samverkan med Försäkringskassans kontrollutredare Försäkringskassans kontrollutredare och stadens FUT-utredare har haft två samverkansmöten under året för att underlätta samarbete och skapa ett erfarenhetsutbyte. Samverkan kommer att fortsätta under Underrättelser enligt lagen om underrättelseskyldighet Antalet mottagna underrättelser sedan lagen trädde i kraft har varit lågt och visar inga tendenser på att öka vilket påtalas i flera samverkansforum. Under året har det inkommit totalt sex underrättelser från Försäkringskassan och Skatteverket.

288 FUT VII 16 (16) Avslutande reflektioner Resultatet visar på en ökning av interna felaktigheter i handläggningen. Förvaltningarna behöver fortsatt arbeta med att säkerställa att rätt utbetalning går till rätt person. Det är särskilt viktigt att nya socialsekreterare ges information om de rutiner och arbetssätt som finns i staden för förhindra felaktiga utbetalningar. Arbetsledningen på förvaltningarna bör fortsatt utveckla och följa upp arbetet. Under året har en del förvaltningar minskat avsatt tid för FUTarbetet vilket medför att arbetet inte får samma effekt i hela staden. Det innebär även att felaktiga utbetalningar riskerar att utredas olika mellan förvaltningarna. För att utveckla handläggningsprocessen för FUT-utredningen har arbetet med att se över den vägledning som finns för arbetet påbörjats. Stadens FUT-arbete har utvecklats sedan starten och de flesta förvaltningarna har ett väl fungerande arbete. Det som tydligast framkommer är att arbetet med att aktivt följa upp besluten om återkraven leder till ökade återbetalningar. För att skapa och upprätthålla en likställd handläggning av felaktiga utbetalningar finns det ett fortsatt behov av central samordning och en tydligare prioritering av arbetet. Förvaltningarna behöver planera för hur de ska kunna utveckla sitt arbete där en del bör vara att se över om t.ex. avsatt tid för FUT-arbetet är tillräckligt.

289 Mellan Stockholms Stad genom dess kommunstyrelse, organisationsnr , Stockholms läns landsting, organisationsnr , Karolinska Institutet, organisationsnr , Kungliga Tekniska Högskolan, nedan KTH, organisationsnr , Länsstyrelsen i Stockholms län, organisationsnr , Stockholms Universitet, organisationsnr , samt Södertörns Högskola, organisationsnr , nedan gemensamt benämnda Parterna, var och en Part och de fyra lärosätena benämns nedan var och en Lärosäte och gemensamt Lärosätena, har träffats följande SAMARBETSAVTAL avseende Openlab 1. Bakgrund Parterna bedriver och avser att fortsätta bedriva ett gemensamt strategiskt samarbete för att bland annat kunna analysera och hitta lösningar på komplexa samhällsproblem. Samarbetet bedrivs under beteckningen Openlab. Verksamheten har sitt säte i en lokal belägen på KTH Campus med adress Valhallavägen 79. Parterna har tidigare beslutat om ett gemensamt Intentionsdokument avseende Openlabs verksamhet åren som närmare beskriver dess syfte och verksamhet. 2. Syfte Syftet med Openlab är att - genom samarbetet, en ökad samverkan och ett öppet och innovativt arbetssätt - gemensamt bidra med kunskap och kompetens för att lösa komplexa samhällsfrågor för den växande och hållbara Stockholmsregionen. Openlab är inte en egen juridisk person. Genom samarbetet i Openlab skapas mervärde för Parterna genom att de tillsammans formulerar och preciserar aktuella samhällsutmaningar, bidrar och berikas med kunskap och kompetensutveckling för att lösa samhällsutmaningar, ökar samverkan mellan sektorer och discipliner, utvecklar och använder metoder för öppen och inkluderande samhällsinnovation samt skapar möjligheter för medarbetare, studenter och forskare att utveckla sin egen och organisationens kompetens och innovationsförmåga.

290 3. Openlabs verksamhet Samarbetet mellan Parterna inom ramen för Openlab bedrivs i huvudsak i ovan nämnda lokal som KTH hyr av Akademiska hus för bland annat Openlabs verksamhet. Parterna har ett gemensamt ansvar för verksamheten. För kurserna tillämpas dock regelverk vid respektive Lärosäte. Genom OpenLab ska kontinuerligt verkas för att Lärosätena ger interdisciplinära kurser inom temana Den hållbara staden och Den växande staden. Respektive Lärosäte fastställer kursplaner och genomför examinering. Inom OpenLab ska bedrivas aktiviteter som anknyter till och kompletterar de kurser Lärosätena ger enligt ovan. Det kan vara seminarier, workshops och andra aktiviteter. Den fysiska miljön kan också användas som en gemensam mötes- och arbetsplats för Parterna och andra aktörer och därigenom inspirera till ökad samverkan. Dessutom erbjuds öppna, flexibla arbetsplatser för Parterna och externa aktörer vilka har anknytning till aktuella samhällsutmaningar. Inom Openlab ska utvecklas nya tanke- och arbetssätt för innovativ samverkan - exempelvis hackatons - och det ska vara en öppen innovationsmiljö tillgänglig för alla, exempelvis genom digitala utvecklingsplattformar. Openlab kan även utgöra ett forum för att diskutera och formulera frågeställningar inför olika forskningsansökningar samt möjliggöra forskningsrelaterad verksamhet där forskare vid Lärosätena samt representanter från övriga parter arbetar gemensamt och där Openlab bland Lärosätenas egna forskningsmiljöer uppfattas som en tillgång som hjälper till att utveckla forskningen vid Lärosätena. 4. Parternas åtaganden 4.1 Parternas roller Lärosätena ska registrera och genomföra interdisciplinära poängbärande kurser som Openlabkurser. Stockholms stad, Stockholms läns landsting och Länsstyrelsen i Stockholms län ska lämna förslag på frågeställningar till ovan nämnda kurser. Dessa parter ska i samband därmed också i rimlig omfattning kunna bistå med underlag, information och aktiv medverkan under kursernas genomförande. 4.2 Finansering samt andra tillkommande intressenter Finansieringen av Openlab fördelas så att Stockholms stad, Stockholms läns landsting och Länsstyrelsen i Stockholms län gemensamt står för cirka två tredjedelar samt Lärosätena gemensamt för cirka en tredjedel av de kostnader som inte har annan finansiering. Den exakta fördelningen, Finansieringsfördelningen, mellan Parterna är följande:

291 Parter Andel Budget år 2016 Stockholm läns landsting 29 % kr Länsstyrelsen 2 % kr Stockholms stad 29 % kr Karolinska Institutet 12 % kr KTH 12 % kr Stockholms universitet 12 % kr Södertörns högskola 4 % kr Summa: 100 % kr Finansieringen avser kostnader för Openlabs administration, programverksamhet, lokaler och kurser i den utsträckning som dessa kostnader inte täcks av Lärosätenas anslag för kursverksamhet. Verksamhetschefen ansvarar för att budgeten inte överskrids. År 2016 uppgår den totala budgeten för Parterna att finansiera till kr. Intentionen är att budgeten de kommande åren ska ligga kvar på samma nivå. Parterna har inför varje budgetår möjlighet att pröva sin del av finansieringen. Budget för kommande år beslutas av Styrgruppen senast 31 oktober året före budgetåret. Extern finansiering kan tillkomma från företag och andra aktörer som vill finnas i Openlab samt projektmedel från andra finansiärer bland andra Vinnova eller EU. Om extern finansiering tillkommer på ett sådant sätt att Parternas bidrag totalt kan minskas, görs den minskningen proportionellt med bibehållen andel för varje Part. Extern finansiering bör inte ske enbart med syfte på att få verksamheten att växa, utan ska bidra till att minska de offentliga aktörernas bidrag till finansieringen. Medverkan från andra aktörer, till exempel företag, ska ske för att komplettera och stärka Openlabs kurser och programverksamhet och ha en tydlig anknytning till dessa verksamheter. 5. Organisation och beslut En Styrgrupp skall bildas med en representant från respektive Part. För representant ska Part utse suppleant. Styrgruppen sammanträder efter behov dock minst två gånger årligen. Stockholms stad är ordförande och sammankallande. Styrgruppen skall upprätta en arbetsordning som närmare anger hur det gemensamma samarbetet är tänkt att fungera. Beslut i Styrgruppen fattas med övervägande majoritet, d.v.s. när minst 2/3 av representanterna ställer sig bakom förslaget. Styrgruppen är endast beslutsför när 2/3 av Styrgruppen är närvarande. En fråga skall hänskjutas till Part för beslut när dess representant i Styrgruppen inte har mandat att besluta för Parts räkning. Budgetfrågor ska hänskjutas till respektive Part. Av respektive Part beslutad budget är alltid en begränsning vid beslut med ekonomiska konsekvenser. Alla beslut i Styrgruppen ska dokumenteras i protokoll som ska justeras. Beslut om verksamhetens övergripande inriktning, ekonomi, ny parts inträde och övriga frågor av

292 principiell art fattas av Styrgruppen. Vilka förslag på frågeställningar som ska lämnas till Lärosätena att användas inom ramen för kurserna beslutas också av Styrgruppen. Openlabs verksamhet ska ledas av en verksamhetschef som är anställd på KTH. Verksamhetschefen har ett ansvar för att verksamheten bedrivs i enlighet detta avtal samt är föredragande i Styrgruppen. Openlab ska årligen till Styrgruppen samt respektive Part senast den 1 oktober insända verksamhetsplan med budget för det kommande året samt senast den 1 mars verksamhetsberättelse inklusive bokslut och ekonomisk rapportering för det gångna året. Verksamhetschefen ansvarar för att ta fram dessa dokument. 6. Tillgång till resultat/data Parternas förhoppning är att Openlabs verksamhet skall leda till intressanta och nyttiga förslag till lösningar på de problem som är relevanta för samarbetet. Avsikten är att resultaten skall tillgängliggöras och spridas i så stor utsträckning som möjligt. Verksamhetschefen ska informera studenter och andra eventuellt tillkommande parter om dessa förutsättningar. 7. Information om samarbetet Part får inte nyttja annan Parts logotype, närings- eller varukännetecken utan föregående samtycke. 8. Sekretess I förhållandet mellan Parterna tillämpas bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). 9. Avtalstid och upphörande samt parts utträde Detta samarbetsavtal gäller fr.o.m. den 1 januari 2017 t.o.m. den 31 december För det fall ingen av Parterna sagt upp avtalet till upphörande senast sex (6) månader före avtalstidens utgång, förlängs avtalet med successiva perioder om ett och ett halvt (1,5) år med samma uppsägningstid. Uppsägning skall för att vara giltig ske skriftligen till de andra Parternas officiella ordinarie adress. Vill Part inte längre delta i Openlabs samarbete ska denne genom ett beslut i Styrgruppen uteslutas ur samarbetsavtalet. Om så sker skall de kvarvarande Parterna besluta om en ny Finansieringsfördelning. Uppsägningstiden är tre (3) månader efter styrgruppsbeslutet. Det åligger frånträdande Part att fullgöra sina förpliktelser under uppsägningstiden. Om förutsättningarna för Openlab väsentligen ändras kan Parterna överenskomma om att detta samarbetsavtal ska upphöra. Bryter Part mot detta avtal är han på begäran av drabbad Part skyldig att vidta rättelse och fullgöra sina skyldigheter om fullgörelse rimligen kan påfordras.

293 10. Ny parts inträde En ny part kan inträda i samarbetsavtalet efter ett enhälligt beslut i Styrgruppen. Anslutningen sker genom att samarbetsavtalet ersätts av ett nytt avtal som skall påtecknas av samtliga Parter i det nya avtalet. I det nya avtalet skall det finnas med en ny Finansieringsfördelning. 11. Icke-exklusivitet och begränsningar i deltagandet Stockholms stads och Stockholms läns landstings medverkan i detta avtal begränsas av de särskilda inskränkningar som följer av svensk rätt, särskilt kommunallagen (1991:900). 12. Tillägg och ändringar Tillägg och ändringar i detta avtal skall, för att bli gällande mellan Parterna, vara skriftliga och undertecknade av Parterna. 13. Force Majeur Händelser utanför Parts kontroll som förhindrar uppdragets genomförande befriar Parten från skyldighet att fullgöra en förpliktelse, som förhindras av händelsen, utan rätt till eventuellt skadestånd från annan Part. Varje Part är dock skyldig att, så långt det är ekonomiskt försvarbart, arbeta för att motverka skador av den inträffade händelsen. 14. Tvistelösning Svensk rätt skall tillämpas på detta avtal. Tvist på grund av detta avtal ska i första hand lösas genom förhandlingar. Är det inte möjligt ska tvist avgöras av Stockholms tingsrätt i första instans. 15. Adresser och kontaktpersoner Varje Part ska hålla verksamhetschefen uppdaterad om namn och kontaktuppgifter på kontaktperson för respektive Part. För det fall en Part behöver byta kontaktperson ska detta meddelas övriga Parter så snart som möjligt. 16. Avtalets giltighet Detta avtal är för sin giltighet beroende av och till alla delar förfallet utan ersättningsrätt för någondera Part om inte

294 - Stockholms kommuns kommunstyrelse senast den 1 januari 2017 godkänner avtalet genom beslut som senare vinner laga kraft och - Stockholms läns landstingsstyrelse senast den 1 januari 2017 godkänner avtalet genom beslut som senare vinner laga kraft. Detta avtal har upprättats i sju (7) likalydande exemplar, varav Parterna tagit var sitt. Stockholm den 2016 Karin Wanngård Finansborgarråd Stockholms stad Torbjörn Rosdahl Finanslandstingsråd Stockholms läns landsting Karin Dahlman-Wright T.f. Rektor Karolinska Institutet Peter Gudmundson Rektor Kungliga Tekniska högskolan Chris Heister Landshövding Länsstyrelsen i Stockholms län Astrid Söderbergh Widding Rektor Stockholms universitet Moira von Wright Rektor Södertörns högskola

295

296

297

298

299

300

301