Floda Järnvägsstation, år 1903.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Floda Järnvägsstation, år 1903."

Transkript

1 F Floda Järnvägsstation, år loda järnvägsstation tillhör ju inte Västgötabanan, men bilden är historiskt intressant, och stationen ligger i vår kommundel. Ur Älvsborgs-Posten saxar vi följande artikel av Aina Nicander. Bild nr. 226 i Stora Lundby Hembygdsförening bildsamling. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr, 353.

2 Floda station på 1800-talet. ed hjälp av läsekretsen i Älvsborgsposten löstes gåtan med dom två bilderna av Floda Mjärnvägsstation. den 20 mars år Vi klipper tidningsartikeln som text till dessa bilder. Bild nr. 376 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text: Aina Nicander. Bildbehandling: Karl Gustafsson.Ordningsnr.354.

3 S Gunnilse station. om vi kan se på bilden hade Gunnilse en panel där stinsen kunde lägga om växelspåren vid mötestrafik utan att lämna sin plats vid stationshuset. I Olofstorp, där mötestrafik skedde vid så gott som varje tur fanns ingen sådan anordning, förrän några år innan järnvägen lades ner. Banbiträde Edvard Frendin, Gunnilse. Bild nr. 332 och 336 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 357.

4 Björsareds station i början av seklet. Två vykort på grannstationer i början på seklet. Det ser ut som en skolklass väntar på tåget för en skolresa. Bild nr. 389 och 390 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och bildbehandling. Karl Gustafsson. Ordningsnr.358.

5 L V G J lok nr.4. oket är tillverkat vid Motala Verkstad år 1899 för Västergötland-Göteborgs Järnväg. När S J övertog banan år 1948 fick loket nr Tågtrafiken på Hjo-Stenstorp järnväg upphörde år 1967, och då uppställdes loket och en personvagn till minne av en svunnen järnvägsepok som varat åren Vagnen går numera i museitågen Anten-Gräfsnäs, och loket drar museitågen mellan Skara och Lundsbrunn Dokument nr. 422 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Bild: Alf Bokgren. Text: Gunnar Egerbo. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr.422.

6 B Motordressin vid Antens station, våren arnen på bilden är sågverksägarens dotter, Anna-Britta Carlsson, och stinsens son Anders Egerbo. Denna typ av motordressin användes på talen blad annat av överbanmästere Karl Strandberg och banförman Elof Valberg, Gråbo, vid sina inspektionsresor mellan Göteborgs stations gräns vid Lärje och Sollebrunn. Dressinen på bilden disponeras av banarbetare Erik Johansson från Kvarnabo, för transport av banarbetare mellan olika arbetsplatser utmed den 60 kilometer långa banmästare-sträckan. I vissa fall kunde fyrhjulig lasttralla kopplas till, för att transportera verktyg och diverse arbetsmaterial. Då gällde betydligt strängare säkerhetskontroller mellan dressinföraren och tågklarerarna på ömse sidor av den berörda sträckan. Vid persontransporter fick högst fyra personer åka samtidigt, så de kunde hoppa ur var sin dörr, om bortglömt extratåg kom mot dem, eller vid annan fara. Bild nr. 515 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och bild: Gunnar Egerbo. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 633.

7 R Antens station blir hållplats år edaktören för Fredagsbladet i Gråbo, boktryckare Ragnar Ailm, (sedermera ordförande i nybildade Stora Lundby Järnvägsmuseum), intervjuar Gunnar Egerbo med anledning av att han ger avgång för tåg 208 mot Skara, som är sista tåget som expedieras av personal vid Antens station. Fr o m den 30 augusti 1964 är stationen efter 64 år degraderad till hållplats (utan personal) men tågen går ändå fram till år Ragnar Ailm fotograferar konduktör Nils Anheimer och tågklarerare Gunnar Egerbo framför motorvagnståg 208 den 29 aug Ragnar Ailm och Gunnar Egerbo i glatt samspråk. Dokument nr. 425 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text: Gunnar Egerbo. Bildbehandling: Karl Gustafsson. ordningsnr. 425.

8 Gamla tidtabeller för Västgötabanan. Dokument nr 634 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Ordningsnr. 634.

9 P Personal vid motorvagnståg på Gunnilse station på 1960-talet. ersonerna på fotot är från vänster: Olle Roos, Martin Ogemalm och Nisse Svensson. Olle Roos tjänstgjorde som föreståndare i Gunnilse. Olle Roos började vid S J år Han kom till Lärje 1952 och till Gunnilse Han tjänstgjorde vid Göteborgs central 1962 och kom åter till Gunnilse Då Gunnilse avbemannades år 1965 och blev hållplats fram till järnvägsnedläggningen 1967 blev Olle åter placerad i Göteborg. Olle gick i pension 1983 och är bosatt i Gråbo sedan år 1976 ( skrivet år 1989 ). Motorvagnsförare Martin Ogemalm är född 29 april 1903 i Hallsberg och började vid banavdelningen vid S J år Åren fram till 1967 var han motorvagnsförare på Västgötabanan. Konduktör (tågmästare) Nisse Svensson är född 28 juni år 1912 i Hassle Säby. Började sin järnvägsbana som bromsare vid V G J, blev vägbussförare mellan Göteborg och Olofstorp på talen och befordrades till konduktör i Göteborg år 1954 samt till tågmästare Hans far var anställd vid Björsareds Station. Bild nr. 334 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text: Olle Roos. Bild: Alf Gustafsson. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr.427.

10 K Tåguppehåll vid Gunnilse station på 1950-talet. onduktören till vänster är Sven Jonsson från Göteborg. Tågklareraren, mannen med signalstaven, postsäcken och medicinlådan heter Karlsson, och är tillfälligt utlånad från Göteborg Norra. Passageraren i personvagnen heter Kalle Hartwig från Sjövik. Hade bilden varit i färg kunde man sett på banden runt mössan vem som tjänstgjorde som tågbefälhavare (konduktör).han hade blått band. Tågklareraren har rött band. I folkmun kallas ofta den med rött band för stins, vilket i en del fall är rätt om det var en stationsinspektör som bar mössan. Oftast var det en tjänsteman i betydligt lägre lönegrader som bar det röda bandet och vinkade av tågen. Bild nr. 335 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text: Gunnar Egerbo. Bild Alf Gustafsson. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr.428.

11 E Godståg vid Björboholm år tt vykort med annorlunda utformning från Skrivfältet är på framsidan medan hela baksidan använts till adressaten och frimärke. Dessa godståg med transporter mellan Göteborg och Skara var förutsättningen för Västgötabanans tillblivelse. Persontrafiken var under många år av sekundär betydelse men kom så småningom med lokaltrafiken Göteborg-Sjövik att öka i betydelse. I Göteborg hade de flesta hus utedass, vars latrintunnor fraktades på järnvägen upp till Skara för att bli värdefull gödsel på Skaraslättens åkrar. Importerad konstgödsel i form av kalk fraktades också dit. I retur till Göteborg fraktades kreatur till slakthuset i Göteborg, säd, timmer, ibland is till isbolaget, och naturligtvis potatis och grönsaker. Det fanns säkert många andra frakter som var viktiga, t ex jordbruksmaskiner. Här ångar godståget in på Björboholms station. Upp till höger ser vi Björbo Huvde där ännu inte Restaurang Strandkullen byggts. Nedanför kullen ser vi två jordbruksfastigheter. Till vänster har vi Bua Huvde som inte heller har fått några sommarvillor vid strandkanten. Björboholm väntar på invasionen av förmögna göteborgare som snart kommer att befolka dom bästa tomterna för sitt sommarboende. Dokument nr. D. 442 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 442.

12 G Festtåg mot Strandkullen. anska många vagnar står inne på Björboholms stationspår, och en stor skara festklädda människor tågar med en fana i spetsen mot Strandkullen. I datumet den 26/8 190?, har sista siffran blivit oläsbar. Kan det vara en högtidlig invigning av restaurangen. Från början hade Restaurang Strandkullen en våning, men i början på 1910-talet blev den påbyggd med en perfekt punchveranda, med en betagande utsikt över Mjörn och landskapet. Bild nr. 550 och 551 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 443.

13 T Evald Hallgren. ill hundraårsminnet av Sveriges järnvägars tillkomst, utgav bokförlaget Orbis i Uppsala ett praktband om järnvägen och dess utveckling i vårt land. De anställda vid S J erbjöds köpa en bok där deras porträtt och personalia var tryckt på ett försättsblad. Denna bok är tillägnad banbiträdet Evald Hallgren, står det på första sidan i boken som Evald köpte. Sedan följer Evald Hallgrens person och anställningsuppgifter, där det framgår att Evald arbetat i Gråbo som banarbetare sedan år 1923 och under en period haft annat arbete, nyanställts vid Västgötabanan år 1938 och fått befattningen banbiträde år 1949 sedan S J övertagit Västgötabanan. Bild nr. 510 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr.462

14 E Banarbete i Gråbo. vald Hallgren längst fram i bild, tillsammans med bl andra fadern Axel Hallgren, under banarbete, troligen på banvallen vid Hjällsnäs där spåret börja följa Mjörns strandlinje. Bilden är tagen någon gång på 1930-talet. Vägbanan på bron över järnvägen nära Hjällsnäs hållplats får nya plank som körbana. När S J övertog Västgötabanans hårt nedslitna material år 1948, måste många förbättringar göras för att nå upp till S J:s säkerhetsnormer. Bl a kontrollerades balkar och nitar på alla broar, så även på bron mellan Gråbo och Hjällsnäs hållplats. Personerna från vänster: Evald Hallgren, med sin son Jan, banarb. Harald Karlbom, Stannum, banarb. Gustaf Berg, Vårvik Sjövik, banförman Sven Karlsson, Gråbo, snickaren Albert Larsson, Ingabo Stannum, banvakt Arvid Johansson, Björboholm, extra ord. banarbetaren Haldor Åhlberg, Gråbo. Bilden är tagen någon gång omkring åren Bild nr. 511 och 512 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text: Karl Gustafsson och Gunnar Egerbo. Brobilden tagen av Bengt Bengtsson, Kärret i Björboholm. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr.463.

15 Tågsätt med lok nr. 6 Stora Lundby Järnvägsmuseum. Numera Anten- Gräfsnäs Järnvägsmuseum. Banarbete vid Hjällsnäsviken på 1940-talet. Bild nr. 575 och 388 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr.479

16 Antens Järnvägsstation i början av 1900-talet. Gammalt vykort på tunneln vid Brobacka Bild nr ch 380 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr 480.

17 P Invigning av den nyuppsatta namnskylten på banvaktsstugan. ersonerna från vänster är: Evald Hallgren, f d banarbetare, Evert Johansson, f d trafikbiträde och ordf. i Västgötabanans veteranförening samt Lars Edmundsson, hembygdsföreningens ordf. Lars Edmundsson kåserade om banvaktstugor i allmänhet och Stora Lundbys banvaktsstuga i synnerhet vid invigningen. Bild nr. 585 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text: Lars Edmundsson. Bild och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 481.

18 V Historik om banvaktsstugan. id nedläggningen av Västgötabanan kom dess mark och byggnader att överföras i kommunens ägo. Då servicehuset Parasollen skulle byggas låg banvaktsstugan i Gråbo på tomten och riskerade att rivas. Stora Lundby-Östads hemslöjdsförening som brukade stugan som vävstuga, lyckades att övertala kommunen att flytta den en bit och bevara den som en del av Parasollen. Långt innan järnvägen lades ned hade namntavlan försvunnit vi någon renovering. Västgötabanans veteraner, en sammanslutning av f d järnvägsanställda, väckte då frågan om ett återställande, och tog kontakt med Stora Lundby hembygdsförening. En tavla med ursprungligt utseende placerades på dess gamla plats den 19 aug Personerna på bild är från vänster: Evald och Alf Hallgren, Georg Hellman, Olle Roos, Gunnar Johansson, Bernt Hartvig, Evert Johansson Margareta Edmundsson, A Ahlströmer från Lerums tidning. Bild nr. 587 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text: Lars Edmundsson. Bild och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 482.

19 H Haldor Åhlberg. aldor Åhlberg började som artonåring vid banavdelningen på Inlandsbanan vid Häggenäs i Jämtland. Det fann endast jobb för nybörjare under sommaren ute på linjen. På vintrarna fick man försörja sig med skogshuggning. Haldor fick tips om att söderut fanns järnvägsjobb året runt. Eftersom frun var bördig från Vara i Västergötland, var det ett lätt val att flytta. Vid ett besök med förfrågan om jobb hos baningenjören i Falköping fick Åhlberg frågan om han kunde börja redan i morgon, för i Gråbo fanns ett arbetslag utan lagbas. Den 16:e maj år 1949 blev norrlänningen gråbobo. Efter Västgötabanans nedläggning fick Åhlberg arbetsplatsen flyttad till Sävenäs, Göteborg, fram till pensioneringen. På den vänstra bilden är Åhlberg i färd med att byta skarvjärn. Muttrarna lossas och fästs med långa, kraftiga skruvnycklar. Vägen till höger på bilden är f d banvallen mellan Hjällsnäs och Mjörns hållplatser innan banan rätades över en flik av sjön, strax intill Hjällsnäs hållplats. Bilden är tagen år Den högra bilden handlar om spårjustering söder om Sjövik. Haldor Åhlberg kikar att banan ligger i rätt höjdläge, medan banarbetarna går före med spadar och trycker in grus under sliprarna där det svackar. I bakgrunden syns infartsignalen (semaforen) vid Sjövik och banvakten Himmelmans banvaktsstuga. Dokument D. 563 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text: Haldor Åhlberg och Gunnar Egerbo. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr.563.

20 E Bygge av gångbro. tt arbetslag bygger ny gångbro vid sidan om spåret över den strida Lärjeån. Ån utgjorde på den tiden gräns mellan Göteborg och Angered. Även Västergötlands gräns gick där innan landskapet krympte och fick sin gräns vid Delarebäcken. På foto från vänster: Lagbasen Haldor Åhlberg ( som bl a svarar för att mannar och material är borta från spåret när tåg passerar), Knut Persson, Sjövik, två inlånade banarbetare från Lidköping och en från Göteborg. Efter det att S J övertog Västgötabanan krävdes mycket folk och material för att få den starkt nedslitna banan att någotsånär uppfylla S J:s krav. Dokument nr. D 564 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling.text: Haldor Åhlberg och Gunnar Egerbo. Bildbehandling: karl Gustafsson. Ordningsnr. 564.

21 J Jonas i Hägnan. onas Andersson står framför Skattegården i Ytterstad, som tillsammans med de andra gårdarna vid skogskanten vid bergumsgränsen kallas Hägnan. Jonas sålde sin gård till August Skog och tog undantag, som var vanligt, d v s kost och logi. Jonas levde mellan åren 1853 och Han var även söndagsskollärare. Jonas skänkte pengar till en tavla i Gråbo Missionskyrka som målats av stannumskonstsnären Bertil Stahnby. Bild nr. 850 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text: Evert Johansson. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 599.

22 N Hållplatsvakt vid Ytterstads hållplats. ågot år efter att Jonas sålt Hägnan till August Skog blev han hållplatsvakt vid Västgötabanans hållplats i Ytterstad. Han skötte om huset och stoppade tåget när någon skulle med samt passade upp med pallen, eftersom det inte fanns någon perrong och det var högt att kliva av och på. Bild nr. 851 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text: Evert Johansson. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 600.

23 Ånglok Under många år var ångloken de som drog godstågen. Tenderloket VGJ nr. 24 finnsavbildat på dokument nr Lok nr. 31 finns beskrivet bl a på dokument nr 119. VGJ nr. 6 kan man se på dokument 338 och ånglpk nr. 29 finns beskrivet på dokument nr 337. I dokument nr 422 finns en beskrivning på VGJ nr. 4 som nu drar museitågen mellan Skaea och Lundsbrunn Disellok Disellok började så småningom att jämnsides med ångloken att dra tågen även på Västgötabanan. Här ser vi ett sådant på banvallen i Björboholm. Rälsbuss. Dessa bekväma rälsbussar trafikerade Västgötabanan under de sista decenniet som banan var i drift. Man åkte bekvämt och snabbt från Stora lundby in till Göteborg och för det mesta var morgontågen fullsatta, och endast ståplatser stod till buds för de som steg på i Gunnilse. Många efter banan tyckte att det var synd att man inte satsade på järnvägen i stället för att avveckla den. Dokument nrd. 650 i Stora lundby Hembygdsförenings samling. Foto: Bengt-Åke Holsten Text och bildbehandling: Karl Gustafsson Ordningsnr, 650

24 Mjörnsjö station. Mjörnsjö station i början av seklet. Följande är saxat ur en rappoet från studiecirkeln Bygd i förvandling, där järnvägsveteranden Evert Johansson berättade om Mjörnsö. Bild nr. 556 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling, Texten saxad ur studiecirkeln Bygd i förvandlings rapport år Bildbehandling:Karl Gustafsson. Ordningsnr 651 Evert Johansson: Minns ni Mjörnsjö station? Den var på den tiden när Västgötabanan var ny en väldigt fin station. Östads säteri hade mycket timmertransporter, och det var en stor station. En stins som önskade sig en riktig fin befattning skulle antingen komma till Göteborg eller Mjörnsjö. Det var de två finaste befattningarna han kunde få. Stinsen i Mjörnsjö gick i högtidskläder varje dag med vita manschetter och inspekterade det hela. Säteriet hade en så dominerande ställning då.

25 S Vinter i Gråbo stationssamhälle. tationen i Gråbo en snörik vinter på 1960-talet. Vi gissar på år 1966 då det var mycket snö. Bilden har vi fått av Alice Lindqvist. Olle Larsson har skrivit om hur det var att arbeta på Västgötabanan, och då i synnerhet vid Gråbo station. Här följer hans berättelse: Tjänstgöringsförhållanden m m vid Gråbo station under 1940-talet Jag, Olle Larsson, var placerad några år i Gråbo på 1940-talet. Stationsmästare, eller stins enligt vanlig talesätt, var Hjalmar Johansson. Tjänstgöringen var uppdelad i två turer, tidig och sen, som vi var ensamma om i varje pass. För att erhålla största sammanhängande fritid, och för att inte tjänstgöringen skulle bli för monoton, med t ex sena turer en hel vecka förlades passen sen-tidig- sen - tidig o s v. Vi arbetade varannan söndag. Tjänstgöringsturer: Vardagar: Sen tur kl. 12,50-23,30= 10 timmar och 40 minuter. Vardagar; Tidig tur 5,00-12,00= 7 timmar Lördagar slutade den sena turen kl 0,30= 11 timmar och 40 min. Söndagar: Hela dagen kl 6, 15-0,30= 18 timmar och 15 min. I tidsschemat var insprängt raster för att arbetsgivaren skulle få ner antalet arbetstimmar, men man var ju bunden vid sin tjänstgöringstur och hade ingen större nytta av dessa raster. Vardagar hände det ofta att man inte kunde sluta senturen i tid eftersom godstågen mot Göteborg var försenade. Varannan helg när man haft tjänstgöring, var man ganska mör på måndagsmiddagen efter två dygns oavbruten tjänstgöring. Man började kl. 12,30 på lördagsmiddagen, och höll på till kl. 0,30. Söndagstjänsten började kl. 6,15 och slutade 0,30 med ett flertal raster. Sen var man igång på måndagen igen kl 5,00 och slutade kl 12,00. Järnvägstrafiken var livlig på den tiden. Normalt gick två godståg i vardera riktningen och ofta extratåg med kol från Göteborg till bl a Hällekis och med cement från Hällekis till Göteborg. Persontågen, morgon och kväll var välbesatta med pendlare dom arbetade och studerade i Göteborg, men även övrig tid var resandefrekvensen god. vänd Bild nr. 797 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Otdningsnr 655

26 Söndagar var verkliga resdagen för Göteborgare som reste ut till sina sommarstugor och andra som sökte sig till naturen. Två s k sporttåg avgick från Göteborg på förmiddagen, fullpackade med upp till 1500 resenärer. På eftermiddagen och kvällen när alla skulle hem var det en riktig folkfest vid Gråbo station när vänthallen och stationsområdet myllrade av folk. De flesta bar på pick och pack och många hade cyklar som man polletterade. Det var ganska jobbigt med lastningen i tåget, som måste ske snabbt. På vintern förekom skidor, men dessa kunde resenärerna själva lasta in i en särskild skidvagn. Vänthallen hölls öppen från första tåget på morgonen till det sista på kvällen. Stationen var en samlingspunkt för många, men allt gick lugn tillväga och ingen skadegörelse förekom. Stationen fungerade ju även som postanstalt och man måste även vara insatt i alla förekommande postgöromål. Posten hölls öppen två timmar på förmiddagen och två timmar på eftermiddagen. Ankommande post kom i huvudsak på morgonen med tåget från Göteborg. De flesta hade egna hyrda postboxar dit man sorterade posten, men många hämtade sin post hos sin handlare, och det gällde att känna befolkningen och veta i vilken av de fyra speceriaffärerna vederbörande var kund. Lantbrevbärare fanns inte på den tiden. Tre gånger i vecka kom Elfsborg Tidning med tåget från Anten. Det var många som prenumererade på denna tidning och hämtade den i sitt fack under kvällen. Vi såg även till att ortsbefolkningen kunde köpa medicin. Man lämnade in en skriftlig beställning som skickades med medicinlådan i 11-tåget till Göteborg. Apoteket Vasen effektuerade ordern som återsändes i lådan som anlände med tåget kl 16,00. När man tänker tillbaka till denna tid med obekväma och slitsamma förhållanden och med liten fritid, och jämför med dagens reglerade arbetstider, inser man vilka stora förbättringar som skett. Gråbo i februari år 1989 Olle Larsson Gammaldags marknadsföring. På föregående sida kan man se att stationsbygganden var rensad på allt reklambudskap. Då ägdes Västgötabanan av Statens Järnvägar. På denna tidiga bild av stationshuset i Gråbo är byggnaden nerlusad med allehanda reklambudskap, och Västergötland-Göteborgs Järnvägsaktiebolag hade troligen en del inkomster av dessa reklamplatser. Idag ser vi återigen reklam på bussar, taxi och byggnader i den allmänna privatiseringsvågen. Att denna form av marknadsföring är av gammalt datum bevisar den här bilden från 1900-talets början. Dokument nr D 656 i Stora Lundby hembygdsförenings samling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson

27 Två bilder tagna i början av 1900-talet på Sjöviks station. Snickarglädjen på stationen i Sjövik är densamma som på de flesta stationshus i början på seklet. Den höll nog inte för påfrestningarna mer än några årtionden, och på de bilder som är tagna på talet är dom borta. J.Edw. Lindqvist var stins i Björboholm och hade vid den här tiden förlagsrätten på de vykort som togs vid stationerna i Östad, Björboholm och även i Gråbo Bilderna är troligen tagna på 1910-talet. Här ser vi stationspersonalen som från vänster är banarbetaren Johan Kristensson, stationsinspektören Kallhage och stationsskrivaren Erik Olsson. Dokument nr. D. 661 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson.. Ordningsnr. 661

28 Västgötabanans första tidtabell. Dokument nr D 662 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 662

29 Middagståg den 27/5 år Bilden visar när motorvagnsföraren Rune Hermansson bevittnar hur trafikområdeschefen, (stinsen i Göteborg ), Arvid Jansson, med sin guldgalonprydda arm säger tack och farväl till stationsmästaren i Gråbo, Gunnar Egerbo. Under tåguppehållen tackade han personalen på stationerna för åren vi arbetat tillsammans och med ett kraftigt handslag sade han adjö. Han, och i synnerhet hans guldprydda arm lockade många fotografer, och ibland fick de en fin förgrund med ett rykande ånglok, för förutom ordinarie persontåg körde STLYJ (Stora Lundby Järnvägsmuseum) ett så kallat sistadagen-tåg mellan Sjövik och Skara, och Skara och Göteborg. VGJ:s Lok nr. 31 drog det långa tåget, fullsatt av många tågälskare. Denna lördag upphör trafiken på bandelen Göteborg-Sjövik. Från Sjövik mot Skara fortsätter trafiken till den 24/8 1970, men med endast två tåg i vardera riktningen och med bussanslutning i Sjövik mot Göteborg. Mannen i förgrunden ( med barnpassning) ämnar troligen passa på att ta en tågresa från Gråbo innan det är för sent. Infällda i den stora bilden ser vi stationsmästaren Gunnar Egerbo i Gråbo tillsammans med tågmästaren Bengt Gustafsson i Göteborg framför motorvagnståget mot Sjövik. Bild nr. 628 och 681 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Foto: Alf Hallgren. Text. Gunnar Egerbo. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 663.

30 Den sista tidtabellen för lokaltrafiken Göteborg- Sjövik, Sjövik Göteborg. Dokument nr D 664 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 664.

31 Olofstorps station Olofstorps station hade mötesspår, och där möttes oftast lokaltrafikens rälsbussar. Som vi ser började VGJ även med en omnibusslinje till Olofstorp, sålunda konkurrerande med sin egen järnvägstrafik. Även sedan SJ övertog sträckan fortsatte denna busstrafik, då utökad ända till lokaltrafikens ändstation, Sjövik. Dokument nr. D 665 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 665.

32 Tidtabellen för omnibusstrafiken Göteborg -Olofstorp aug. år Dokument nr. 666 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Bildbehandling: karl Gustafsson. Ordningsnr. 666

33 Anten och Mjörnsjö stationer. Översta bilden visar Antens station någon gång under de två första årtiondena på 1900-talet. På den undre bilden poserar Rut Bohlin med lillasyster Majbritt framför Mjörnsjö station år Även Mjörnsjö var försedd med snickarglädje under de första årtiondena men här är dom borta. Dokument nr. D. 667 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson.. Ordningsnr. 667.

34 Citat ur Smalspårsboken i Skara. Dokument nr. D 668 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 668.

35 31:an på Gråbo station den 27 maj år St. Lundby Järnvägsmuseum hade reparerat och putsat upp det fina loket så att det väl aldrig hade varit så vackert som på den här avskedsresan. Många passade på att åka en sista tur med ånglok på Västgötabanan och på Gråbo stationsområde var mycket folk samlat för att ta avsked av Järnvägstrafiken i St. Lundby. Dokument nr. D 671 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Foto: Bengt Olsson. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 671.

36 Annonser vid banans avveckling. I samband med järnvägstrafikens nedläggning kom först nya turlistor för busstrafiken, och så småningom utbjöds stationshusen till försäljning. Dock såldes inte banvallen ut till de markägare som gränsade till sträckningen, varför vi i dag i har en gång och cykelbana som går från Göteborg till Sjövik. Dokument nr. 672 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 672.

37 U Gamla vykort, tagna från Björbo Huvde i Björboholm. ppifrån Restaurang Strandkullen på Björbo Huvde hade man en vacker utsikt åt alla håll. Här en bild tagen från den sidan av restaurangen som var vänd in mot land. Till höger ser man vägen, som slutade i en trappa och en körväg, där båda ledde upp till restaurangen. Stationsområdet har vi till höger i bild. En bild tagen mot Uddnäs som här ännu inte är bebyggd med några sommarhus. Bild nr. 568 och 569 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson Ordningsnr. 719.

38 P Vykort från Strandkullen å denna karta, uppmätt före år 1900 ser vi Björboholms båda uddar. Den norra heter Bua Huvde, men kallas allmänt för Vallers Udde, och den södra, där järnvägsbolaget i början av 1900-talet byggde Restaurang Strandkullen, heter Björbo Huvde, men kallas numera Strandkullen. På vykortet nedan ser man ett skogigt parti som heter Grannabben. Till vänster syns banvallen med stickspår och brygga som fortsättning. Bild nr. 567 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 720.

39 V Drivning av tunnel vid Brobacka id kärret, norr om Björboholm drevs den första tunneln på Västgötabanan. Efter att banan passerat Östad och närmade sig Antens station byggdes tunnel nr. 2 under den sägenomspunna Bruarängen. Dokument nr. D 775 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 775.

40 U Infart till Brobackatunneln vid Ålanda. r studiecirkelns, Bygd i Förvandling, rapport kan man läsa följande om Brudsängen eller Bruarängen: Bygden kallades i heden tid för Ålanda, berättar Turistföreningens upplysningstavla, naglad på en trädstam inne på Brudsängen, denna märkliga plats över Antens och Mjörns sammanflöde vid Brobacken, som är så rik på skönhet och sägner. Namnet Ålanda kommer av Åland, och Åland, det var jätten. Fast stor och stark, berättar sägnen, kände sig jätten ensam och sorgens till mods. Han brukade ligga uppe på sina klippor och se ner på älvorna som dansade mjukt vid stranden. En afton blev känslorna honom övermäktiga. Han grep en älva och stängde in henne i sin grotta. Älvan kunde inte älska jätten, och gjorde sig i ett obevakat ögonblick fri och kastade sig utför stupet och slukades av vågorna. Sedan den dagen har jätten Åland ej varit synlig. Kanske lever han kvar i berget under Ja varför inte, Visst är platsen trolsk nog. Man kommer dit på den smala berg-och-dalbanevägen (skrivet på 1950-talet ) från Sjövik till Gräfsnäs. Alldeles vid Brobacken dyker Västgötabanan in sin andra tunnel, räknat från Göteborgshållet. Högst uppe på tunneltaket är Brudsängen. Svenska Turistföreningens blå visare pekar dit och sedan man krupit genom en brant, trång hålväg, kommer man ut tiotals meter ovanför vattnet och har en tjusande utsikt över Mjörns arkipelag. I Ur tre socknars krönika, av C.M. Bergstrand och Bror A. Andersson, kan vi på sidan 456 läsa detta: På grund av att terrängen på sina ställen var ytterst svår att forcera, blev järnvägsbygget inom Östads socken förhållandevis besvärligt och tidsödande. Vid Brobacka var sålunda tunnelbygget drygt och riskfyllt, icke minst därigenom att flera sprängningar måste företagas från sjösidan. Det berättas att den arbetare som vågade tända första skottet erhöll en extra dusör av 100:- kr. Dokument nr. D 776 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Bildbehandling. Karl Gustafsson. Ordningsnr. 776.

41 I Banmästare Fagerbergs villa i Björboholm, målad år 1935 av Mikael Raatikainen Björboholm fanns ibland upp till fem personer som tjänstgjorde på Västgötabanan. Det var stinsen, senare stationsföreståndaren, stationsskrivare och banpersonal. Banvakten Karl Olsson byggde en stuga i Stenbrokärr, och inte långt därifrån byggde banmästare Fagerberg sin villa på 1930-talet. Han bodde där till sin bortgång på 1970-talet. Även stationsföreståndare Rydbom byggde sig ett hus vid Burhultsvägen.. Banpersonalen hade ibland andra uppgifter än skötsel av banan och byggnader. Banmästare Fagerberg visade mig vid ett tillfälle ett par långa breda skidor och rejäla gammaldags bambustavar som han använt när han tillsammans med andra banarbetare fick ge sig ut skogen och köra upp skidspår när man väntade dom ofta fullsatta sporttågen från Göteborg. Då skulle lederna vara ordentligt märkta och spårade. I banvaktsstugan i Björboholm kan det ha bott banpersonal under de första åren när Västgötabanan trafikerade Stora Lundby, men den ende som hade anknytning till banan som bodde där under den tid som banan ägdes av SJ var banarbetaren Haldor Åhlberg. Banvaktsstugan är nu friköpt. Dokument nr. D 803 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling.. Text, bild och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 803.

Juli 1943 juni 1943 November 1946 Biljetter på Västergötland-Göteborgs Järnväg

Juli 1943 juni 1943 November 1946 Biljetter på Västergötland-Göteborgs Järnväg B Juli 1943 juni 1943 November 1946 Biljetter på Västergötland-Göteborgs Järnväg ertil Isaksson,boende på Lundbyvägen i fastigheten Solglimten i Gråbo, har sparat ett antal månadskort på Västgötabanan

Läs mer

STORGATAN - från landsväg till tätortsgenomfart

STORGATAN - från landsväg till tätortsgenomfart STORGATAN - från landsväg till tätortsgenomfart En dokumentation inom projektet Retro Nossebro 2010-2012 Projektet finaniseras av Storgatan Nossebro är centralort i Essunga kommun. Kommunen tidigare bestod

Läs mer

Foto omkring 1900, Maria Lindblom.

Foto omkring 1900, Maria Lindblom. Foto omkring 1890. Järnvägsgatan eller som den kallades före år 1900, Stationsgatan. Till vänster ser man det gamla stationshuset. Stationshuset var klart i samband med järnvägens öppnande den 1 september

Läs mer

Kapitel 3. Från Kråset till Damsängen

Kapitel 3. Från Kråset till Damsängen Kapitel 3 Från Kråset till Damsängen Kråset mot Åsvallehult Efter Vriggebodammen kommer vi fram till Hjälmarydsbron i Sveagatans förlängning, norr om den finns Kråset som under en lång tid varit en omtyckt

Läs mer

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 John Hedlund Omslagsbild: Arboga kök 1962 fotograferat från ONO av Lennart af Petersens (SSM F68682). Stadsmuseet Box 15025 104 65

Läs mer

En allhelgonadag och kväll. Lerum. Piren i Aspen

En allhelgonadag och kväll. Lerum. Piren i Aspen Lerum Lerums kyrkogård En allhelgonadag och kväll. Piren i Aspen Wammebro Lång tid efter att inlandsisen smält undan låg Lerumsdalen fortfarande under vatten. Så småningom gjorde landhöjningen att havsviken

Läs mer

Kapitel 4. Från Damsängen till Stadshusbron

Kapitel 4. Från Damsängen till Stadshusbron Kapitel 4 Från Damsängen till Stadshusbron Damsängen. Här promenerade man förbi torpet Dämsängen när man gick stora eller lilla jorden runt. Östanåbron, Så här såg den gamla bron ut som gick över till

Läs mer

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård 6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård Hamnekärret är en dalgång som sträcker sig från Rödsvägen ner till Hamnebukten och Stora Stenar. Husen ligger längs med vägen och bergen med odlingsmark däremellan. Bebyggelsen

Läs mer

Börringe Östratorps järnväg

Börringe Östratorps järnväg Börringe Östratorps järnväg Banans tillkomst Anderslöv har sedan länge varit en viktig ort vid gamla landsvägen Malmö Ystad. Det är därför kanske inte så underligt att den första gång Anderslöv förekommer

Läs mer

Fredrik, Hans, Margit och Carl Herman.

Fredrik, Hans, Margit och Carl Herman. Clara badar Fredrik. Anny Ebeling med barnen. Fredrik, Hans, Margit och Carl Herman. Två glada barn och en lite mindre glad gosse på Mjörnviksbo, våren år 1912. Carl Herman, Fredrik och Margit är det som

Läs mer

Egnahemsområdet Negerbyn

Egnahemsområdet Negerbyn BOENDETS MILJÖER Egnahemsområdet Negerbyn En dokumentation inom projektet Retro Nossebro 2010-2012 Projektet finaniseras av NEGERBYN Bostadsbebyggelsen öster om Necks mekaniska verkstäder i Nossebro kallas

Läs mer

B randmursmålningar KERSTIN MANDEN-ORN

B randmursmålningar KERSTIN MANDEN-ORN KERSTIN MANDEN-ORN B randmursmålningar Inne på gården Teknologgatan 9 kan man se den brandmursmålning som på stadsmuseet givit upphov till en genomgång av bevarade brandmursmålningar i Stockholm. Stadsmuseet

Läs mer

Ellös Buss, Orusttrafiken och Stenungssunds kommun fortsättning.

Ellös Buss, Orusttrafiken och Stenungssunds kommun fortsättning. Ellös Buss, Orusttrafiken och Stenungssunds kommun fortsättning. Ju djupare man dyker in i ärendet mellan Ellös Buss och Stenungssunds kommun finnar man hur öppet vänskapskorruptionen tar sig när risken

Läs mer

Nr 1/2012. Vykortsmässan 2012. Årsmöte 2012. Eskilstuna Vykortsförenings medlemsblad - 2012-02-15

Nr 1/2012. Vykortsmässan 2012. Årsmöte 2012. Eskilstuna Vykortsförenings medlemsblad - 2012-02-15 Nr 1/2012 Eskilstuna Vykortsförenings medlemsblad - 2012-02-15 Vykortsmässan 2012 Årets vykortsmässa äger rum lördagen den 25 februari. Klockan 10.00 slår dörrarna upp för besökarna. Entrén är gratis,

Läs mer

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A.

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A. 5.3 H3 - Strandbacken På fastlandssidan vid sundets norra del är tomterna mindre på grund av att berget ligger närmare inpå strandlinjen. Husen klättrar upp efter bergskanten. Av den äldre bebyggelsen

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun 2012-10-29 Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun -bland boende i området runt Vindelälven och Tväråbäck med omnejd i Vännäs kommun Enligt uppdrag av Vännäs kommun

Läs mer

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget 5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget Namnet på vägen syftar på att detta helt enkelt var den gamla vägen från Kville ner till sundet. Vägen går längs med Kvarnbergets norra sida. Byggnaderna följer

Läs mer

Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30

Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Född 29 maj 1831, Hemmansägare i Ryd, Åsa. Död i Hjälmseryd 19 oktober 1915. Gift med Britta Katrina Andersdotter född 5 oktober 1837 i Hjärtlanda

Läs mer

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Med vilka färdmedel skulle du vilja resa sträckan Njurunda-Sundsvall? Pendeltåg Cykla, pendeltåg, buss Cykel och

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

I mitten av 30-talet köpte man fastigheten Hasselbacken och här i den f d ladugården inrymdes

I mitten av 30-talet köpte man fastigheten Hasselbacken och här i den f d ladugården inrymdes www.satilabygg.se Arvet efter Albert i Högelid I början av 1900-talet började den företagsamme Albert Andersson tillverka olika typer av möbler. Då var efterfrågan på möbler stor i det expansiva Göteborg

Läs mer

S/S Näckten Sjön Näkten 1878-1964

S/S Näckten Sjön Näkten 1878-1964 S/S Näckten S/S Näckten Sjön Näkten 1878-1964 Tunadals AB beställde 1877 från W Lindberg, Stockholm en båt som byggdes och levererades samma år. Skrovet var av järn med styrhytt och kaptenshytt som överbyggnad.

Läs mer

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Bjerkemo Konsult 1 Kustjärnväg förbi Oskarshamn Framsidesbild från Rydebäcks station PM 2011-10-31 Bakgrund Regionförbundet i Kalmar har tagit initiativ till

Läs mer

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Jönköpings stads historia 1284-1700 Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Bild 1 Jönköping från södra änden av Munksjön omkring 1690. Kopparstick av Erik Dahlbergh. Bild 2 Medeltida vägnät. Bild

Läs mer

Fjällbacka i mars 2004 Karl-Allan Nordblom. Lotsutkiken på Dyngö.

Fjällbacka i mars 2004 Karl-Allan Nordblom. Lotsutkiken på Dyngö. Förord J ag tänker oftast med hjärtat, och den här samlingen berättelser, bilder, dikter och fragment är inget undantag. Sammantaget är den ett subjektivt porträtt av skärgården utanför Fjällbacka och

Läs mer

Stadslifv in real life!

Stadslifv in real life! Stadslifv in real life! Hej! Du kommer nu att gå en stadsrundvandring på egen hand. Har du karta, penna, klisterprickar och instruktionsblad och någon sorts kamera så är det bara att sätta igång. 1. Stortorget

Läs mer

Björboholmskvintett.

Björboholmskvintett. Ordningsnnr.63 U Björboholmskvintett. tan radio, TV och freestyle, sjöng och spelade man själv både inne och ute. Flickorna på höräfsan är Rut och Ester Fredriksson, Edit och Agnes från Björboholm och

Läs mer

Denna polygonpunkt var still going strong 41 år efter att jag hade borrat ett hål, slagit ner ett järnrör och huggit en triangel runt om röret.

Denna polygonpunkt var still going strong 41 år efter att jag hade borrat ett hål, slagit ner ett järnrör och huggit en triangel runt om röret. Käringön 2005-10-08 Käringön har alltid utövat en viss lockelse för mig och det beror på alla minnen från den tid jag arbetade på ön. Jag kom dit första gången den 24 mars 1964 för att börja med kartläggningsarbetet

Läs mer

Busstrafiken Stockholm-Haninge, en återblick

Busstrafiken Stockholm-Haninge, en återblick Busstrafiken Stockholm-Haninge, en återblick (Backspegeln nr 5, copyright Mauritz Henriksson 1999 Den första kända busslinjen startades i maj 1916 av Karl Gustav Ferdinand Ring och kördes med två turer

Läs mer

Kvarnstugan för 100 år sen

Kvarnstugan för 100 år sen Kvarnstugan för 100 år sen Lars Gezelius Fältstationens högkvarter kallas ju för Kvarnstugan och tillhör Renstad Gård på Tåkerns sydvästra strand. Men den har väl inte alltid varit fältstation kan man

Läs mer

Bilder Rotenäs. Vår Bygd 1891. Scrolla eller ta neråtpil för att komma till nästa bild

Bilder Rotenäs. Vår Bygd 1891. Scrolla eller ta neråtpil för att komma till nästa bild Vår Bygd 1891 Bilder Rotenäs Scrolla eller ta neråtpil för att komma till nästa bild För att läsa om de olika gårdarna i Rotenäs, ur boken Vår Bygd 1891, kan du klicka här. Resande till eller från USA.

Läs mer

HISTORISK STADSBILDSÖVERSIKT 1. Älvmynningens bosättningar i forntiden 3. Förstäder, hamnar, manufakturer från tullen till Klippan Det fiskrika området kring Göta Älvs mynning har varit attraktivt för

Läs mer

Molnby station. Bebyggelseantikvarisk utredning av Molnby station, Molnby 6:1, Vallentuna socken, Vallentuna kommun, Uppland.

Molnby station. Bebyggelseantikvarisk utredning av Molnby station, Molnby 6:1, Vallentuna socken, Vallentuna kommun, Uppland. 2013-07-01 SID 1/14 Molnby station Bebyggelseantikvarisk utredning av Molnby station, Molnby 6:1, Vallentuna socken, Vallentuna kommun, Uppland. Kulturenheten Linnea Skog SID 2/14 Innehåll Molnby station...

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

Fyra systrar och en halvsyster

Fyra systrar och en halvsyster 1 Fyra systrar och en halvsyster Under åren 1842-1856 föder Anna Greta Persdotter vid Wågagård i Rogslösa 5 döttrar. De fyra första har samma far Johannes Nilsson som dör endast 45 år gammal 1854. Anna

Läs mer

Anten - Gräfsnäs Järnväg

Anten - Gräfsnäs Järnväg Museiföreningen Anten - Gräfsnäs Järnväg Riktlinjer för upplåtande av föreningens utrymmen och fastigheter Fastställd av styrelsen 2010-06-20 Bakgrund. Vid styrelsemöte den 17 oktober 2009 diskuterades

Läs mer

HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR

HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR 1905 för mer än 100 år sedan födde Vilma Grahn en pojke som fick namnet Johan Gunnar. Gunnar var min far. Vilma hette Forsberg som ogift, men var nu gift med Frans

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

Strädelängan. 1700-talet

Strädelängan. 1700-talet Strädelängan. 1700-talet 1700-talet. Ur scouternas redogörelse till Scoutförbundet 1952: Kommunen har ställt en gammal 1700-talsstuga till disposition som scoutlokal och detta hus har både praktiskt och

Läs mer

Per-Olof Carlsson Album Sid 1 av 54

Per-Olof Carlsson Album Sid 1 av 54 Per-Olof Carlsson Album Sid 1 av 54 Syskonen Carlsson 8 7 6 5 4 3 2 1 1. Alsie Carlsson Fogeryd 2. Per-Olof Carlsson Fogeryd 3. Maj Carlsson Fogeryd 4. Rune Carlsson Fogeryd 5. Vivvi Carlsson Fogeryd 6.

Läs mer

Enkät om rapportering av förseningar

Enkät om rapportering av förseningar 2006:06 TEKNISK RAPPORT Enkät om rapportering av förseningar BIRRE NYSTRÖM Avd för Drift och underhållsteknik Järnvägstekniskt centrum Luleå tekniska universitet Regnbågsallén, Porsön, Luleå Postadress:

Läs mer

Uthyrning, kurser, företagsevent 2008

Uthyrning, kurser, företagsevent 2008 Uthyrning, kurser, företagsevent 2008 Saltsjökajaker är ett litet familjeföretag med agentur och direktförsäljning av kajaker. Vi har också en liten uthyrningsverksamhet. Uthyrningskajakerna är permanent

Läs mer

Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen.

Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen. Åbo Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen. Sida 302 1776 Karl (1736- ), Stina (1745- ), Stina (1781- ) och Katrina.

Läs mer

Husarviken - den lugna viken. Medeltiden

Husarviken - den lugna viken. Medeltiden Husarviken - den lugna viken Uppgifterna och bilderna nedan är hämtade från följande böcker, flera av dem bara tillgängliga på bibliotek eller antikvariskt. Staffan Tjerneld: En bok om Djurgården under

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

som flygfotot började växa fram på allvar. Under mellankrigstiden blev det allt vanligare att börja använda flygfotografering.

som flygfotot började växa fram på allvar. Under mellankrigstiden blev det allt vanligare att börja använda flygfotografering. Bilder från ovan visa Flygfotopionjären Oscar Halldin med aeronauten Francesco Cetti framför sin ballong Fritjof Nansen efter en landning vid Lerum 1898. Saknar du bilden på släktgården för att göra släktforskningen

Läs mer

Slutrapport: Projekt Uppstart byutveckling i Holmsjö

Slutrapport: Projekt Uppstart byutveckling i Holmsjö Slutrapport: Projekt Uppstart byutveckling i Holmsjö Journalnummer: 2008-5618 Projektägare: Karlskrona kommun Näringslivsenheten 2011-09-28 1. Slutrapport: Projekt Uppstart byutveckling i Holmsjö Journalnummer:

Läs mer

KONSTHANTVERK TYRINGE MUSEUM

KONSTHANTVERK TYRINGE MUSEUM KONSTHANTVERK TYRINGE MUSEUM En del av Byalaget STÄMPLAR Svårt att avgöra när en viss stämpel ersattes med en annan, några användes parallellt. Troligt är att de ovan är i någon form av åldersordning..

Läs mer

Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07

Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07 Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07 27 Juni Första stopp i Årjäng, fint väder. 13:20 Nu är vi i Kongsberg, mat dags det är 23 grader varmt

Läs mer

Historik kring Vagnmakaren, f.d. Knudshusen i Lilla Råby

Historik kring Vagnmakaren, f.d. Knudshusen i Lilla Råby Historik kring Vagnmakaren, f.d. Knudshusen i Lilla Råby Runt Lund löpte under medeltiden en stadsvall krönt med spetsade pålar, vars sista delar revs på 1700-talet. En liten avhyvlad rest finns vid och

Läs mer

Verksamhetsberättelse för VIF:s Friluftssektion år 2011.

Verksamhetsberättelse för VIF:s Friluftssektion år 2011. Verksamhetsberättelse för VIF:s Friluftssektion år 2011. Styrelsen i VIF:s Friluftssektion har efter avslutat årsmöte 2011 konstituerat på följande vis. Ordf. Mikael Bernsten V. Ordf. Anders Abrahamsson

Läs mer

Predikan 1a advent 2009 Värnamo Allianskyrka. Kungen kommer!

Predikan 1a advent 2009 Värnamo Allianskyrka. Kungen kommer! Predikan 1a advent 2009 Värnamo Allianskyrka Kungen kommer! Det gick ett rykte på stan, Rykten ska man ta med en stor nypa salt, men även om det var svårt att få bekräftelse på sanningen i ryktet, så kunde

Läs mer

Inte knöligt alls att handla av potatisbilen

Inte knöligt alls att handla av potatisbilen Inte knöligt alls att handla av potatisbilen Lastbilen stannar, kapellet där bak öppnas. Kunden sträcker fram pengar till säljaren/chauffören och får sin säck potatis. Bra att potatisbilen finns, tycker

Läs mer

KARLSKOGA KAROSSERIFABRIK

KARLSKOGA KAROSSERIFABRIK KARLSKOGA KAROSSERIFABRIK Här följer en sammanställning av hopsamlade uppgifter om den karosserifabrik som fanns på Blomstervägen i Karlskoga. Mats Karlsson 2012-01-08 Urklipp i Karlskoga Tidning 2011-12-28:

Läs mer

Roadbook för BMW eventet Vättern runt 2012. Datum: 18-19:e Augusti.

Roadbook för BMW eventet Vättern runt 2012. Datum: 18-19:e Augusti. Roadbook för BMW eventet Vättern runt 2012. Datum: 18-19:e Augusti. Bakgrund: Liksom förra året är även 2012 års upplaga ett 2 dagars event. Övernattningen sker i år på Aspa Herrgård som ligger ca 13 km

Läs mer

NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet.

NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet. 1(6) NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet. LÄGE Koordinater: (RT90) S/N 6462879 V/Ö 1498219 För Whbf 2014-10-17/ HH Utsnitt ur

Läs mer

Böcker om Hallands Väderö Läs mer

Böcker om Hallands Väderö Läs mer 1 Böcker om Hallands Väderö Läs mer Här följer en kort beskrivning av följande böcker om Hallands Väderö. Efter utgivningsåret uppges antal sidor och höjd x bredd i cm (avrundat). Johan Erikson: Hallands

Läs mer

Smålands Bowlingförbunds förtroendevalda

Smålands Bowlingförbunds förtroendevalda Smålands Bowlingförbunds förtroendevalda 1944-1945 Ordförande Erik Georg Holm Jönköping Suppleant John Lindberg Jönköping vice Ordförande Bertil Ljungberg Gunnar Andersson Sekreterare Alvar Wärnegård Jönköping

Läs mer

FÖR OSS HAR DET ALDRIG VARIT TAL OM ATT ANLITA NÅGON ANNAN SEDAN VI VÄL HADE FÅTT KONTAKT MED WILLA NORDIC.

FÖR OSS HAR DET ALDRIG VARIT TAL OM ATT ANLITA NÅGON ANNAN SEDAN VI VÄL HADE FÅTT KONTAKT MED WILLA NORDIC. 4 DRÖMMEN OM Thomas och Helen har byggt tre hus i New England-stil FÖR OSS HAR DET ALDRIG VARIT TAL OM ATT ANLITA NÅGON ANNAN SEDAN VI VÄL HADE FÅTT KONTAKT MED WILLA NORDIC. 5 NEW ENGLAND l med Willa

Läs mer

EFFK:s Kräftskiva/Knytkalas på Krumbo. EFFK Sammanfattning vårsäsongen

EFFK:s Kräftskiva/Knytkalas på Krumbo. EFFK Sammanfattning vårsäsongen Navet Nr 3 2013 FIF:s Drive-In-Bingo När detta skrivs har vi spelat bingo två söndagar. Första söndagen bjöd vi alla bingospelare och funktionärer på gulaschsoppa. Detta var väldigt uppskattat. Än så länge

Läs mer

Wildlifephotographer.se - Leif Bength - PDF-upplaga - Januari 2014 Januari 2014

Wildlifephotographer.se - Leif Bength - PDF-upplaga - Januari 2014 Januari 2014 Januari 2014 page 1 / 39 Table Of Contents Stugor i månsken...... 3 Några fler snöklädda typer...... 8 Snöklädda gubbs och gumms på höjderna...... 12 Månadens bilder för 2009... 16 På väg till Dyverdalen......

Läs mer

Kryssa rätt - Hur bör Stockholm ta emot kryssningsresenärerna?

Kryssa rätt - Hur bör Stockholm ta emot kryssningsresenärerna? 2009 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Kryssa rätt - Hur bör Stockholm ta emot kryssningsresenärerna? Stockholm är en sjöfartsstad och kryssningsresenärer till stadens hamnar är en viktig

Läs mer

Texter om mitt liv 1/8

Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 2/8 Innehållsförteckning 1. Mitt namn... 3 2. Det här är jag... 4 3. Jag och min familj... 4 4. Jag som litet barn... 5 5. Den dagen glömmer jag aldrig... 6 6.

Läs mer

Norgeresa med Fortum Power Riders. 2014-05-17 tom 2014-05-22

Norgeresa med Fortum Power Riders. 2014-05-17 tom 2014-05-22 Deltagare: Håkan Andersson, Börje Salonen och Frank Skaufel. En kväll i februari träffades Börje och jag hemma hos honom för att titta på en trolig rutt i Norge till sommaren. Börje hade redan bokat in

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Mor gifter sig - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen

Läs mer

Cinque Terre - fem små byar vid Italienska rivieran

Cinque Terre - fem små byar vid Italienska rivieran Cinque Terre - fem små byar vid Italienska rivieran När vi lämnade Lugano i Schweiz for vi i princip rakt söderut. Vägen var i vår karta märkt som en motorväg, men det var den smalaste och krokigaste motorväg

Läs mer

- Västgötabanan - Resan på. Anten - Gräfsnäs Järnväg. Anten - Gräfsnäs Järnväg. Museiföreningen. Anten - Gräfsnäs Järnväg

- Västgötabanan - Resan på. Anten - Gräfsnäs Järnväg. Anten - Gräfsnäs Järnväg. Museiföreningen. Anten - Gräfsnäs Järnväg Resan på Anten - Gräfsnäs Järnväg - Västgötabanan - Museiföreningen Anten - Gräfsnäs Järnväg Resan på Anten - Gräfsnäs Järnväg 1 Museiföreningen Anten - Gräfsnäs Järnväg Anten - Gräfsnäs Järnväg är en

Läs mer

Maria Matilda Henrikssons tragiska liv

Maria Matilda Henrikssons tragiska liv Maria Matilda Henrikssons tragiska liv En 7,5 poängs uppsats i kursen Släktforskning en introduktion vid Mittuniversitetet Torgny Henriksson Torgny Henriksson 2 Innehåll Uppsatsen, s. 3 Bilagor: Ansedel,

Läs mer

Kusten är. av jonas mattson. 58 home & country

Kusten är. av jonas mattson. 58 home & country Kusten är klar av jonas mattson Thomas och Helen i Göteborg har genom åren byggt flera hus i New England-stil. Om man inte visste bättre skulle man vid åsynen av deras lyckade byggnationer kunna svurit

Läs mer

Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun

Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2003:18 Anette Lund 2 Innehåll Sida INLEDNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK

Läs mer

Så byggde man förr. Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar.

Så byggde man förr. Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar. Så byggde man förr Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar. Att söka i landskapet I denna handledning möter du Mårten Sjöbeck och tre av de byggnader han inventerade,

Läs mer

Doktor Ernst Westerlund var läkare i Enköping 1867 1924

Doktor Ernst Westerlund var läkare i Enköping 1867 1924 Doktor Ernst Westerlund var läkare i Enköping 1867 1924 Efter det att järnvägen invigts i Storlien 1882 hade Dr Ernst Westerlund sin sommarpraktik här. Han insåg tidigt Storliens lämplighet som luftkurort.

Läs mer

VÄLKOMEN TILL ETT UNIKT BOENDE MED NATURUPPLEVELSER OCH LIVSKVALITETER I CENTRUM

VÄLKOMEN TILL ETT UNIKT BOENDE MED NATURUPPLEVELSER OCH LIVSKVALITETER I CENTRUM VÄLKOMEN TILL ETT UNIKT BOENDE MED NATURUPPLEVELSER OCH LIVSKVALITETER I CENTRUM Ydre kommun Ydre är en av Sveriges minsta kommuner med en befolkning på ca 4000 personer, vilket samtidigt kanske är den

Läs mer

Fornleden genom Fryksdalen

Fornleden genom Fryksdalen 1 2 Fornleden genom Fryksdalen I denna bildberättelse får vi följa två unga damers vandring genom Fryksdalen på en uråldrig färdled. Vi är en liten grupp som sedan en tid arbetar med ett projekt kring

Läs mer

Historien om ett kvarter. Av Anders Lif

Historien om ett kvarter. Av Anders Lif Historien om ett kvarter Av Anders Lif Rapphönsjakt och koppar Här är historien om ett kvarter nära Västra hamnen i Västerås. Gatan utanför heter Slakterigatan och många i Västerås kallar området för "gamla

Läs mer

Bryggor och Båthus/Sjöbodar i Gottskär Principer för Bygglovgivning och byggande

Bryggor och Båthus/Sjöbodar i Gottskär Principer för Bygglovgivning och byggande Bryggor och Båthus/Sjöbodar i Gottskär Principer för Bygglovgivning och byggande KUNGSBACKA KOMMUN NOV 2002 Inledning BAKGRUND OCH SYFTE Bebyggelsen i och kring Gottskär, har under de senaste decennierna

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

Historien om och kring ett nyrenoverat HPD-lok

Historien om och kring ett nyrenoverat HPD-lok Historien om och kring ett nyrenoverat HPD-lok I skriften Industrilok i Östergötland kan man under rubriken Stora Aleryd se en bild på och läsa om torvmosseloket på Hög- eller Klintamossen som ligger i

Läs mer

RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika

RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika noga längre. Och sedan Pricknallen flyttat in fanns

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Österängs Skola. Bild nr: 42 i Östad Hembygdsförenings fotosamling. Bildbehandling: Thomas Svensson Text: Thomas Svensson S.0046

Österängs Skola. Bild nr: 42 i Östad Hembygdsförenings fotosamling. Bildbehandling: Thomas Svensson Text: Thomas Svensson S.0046 Österängs Skola Bild nr: 42 i Östad Hembygdsförenings fotosamling. Bildbehandling: Thomas Svensson Text: Thomas Svensson S.0046 1947-1960 Cementgjuteriet i Bäckered örsta stenen på Cementfabriken vid Bäckered,

Läs mer

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10.

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10. KAPITEL 2 De hade knappt kommit ut på gatan förrän Emil fick syn på Söndagsförstöraren. Tant Hulda brukade komma och hälsa på varje söndag, fast Vega som bott i huset före familjen Wern hade flyttat för

Läs mer

Umara. Indie Bars Löpex Sport. Örebro Kommun. Örebro XChallenge

Umara. Indie Bars Löpex Sport. Örebro Kommun. Örebro XChallenge Vi hoppas ni kommer ha en trevlig dag och en bra tävlingsupplevelse! Kom gärna med synpunkter på både förbättringsområden och sådant som är bra. Vårt mål är att utveckla tävlingen i positiv riktning varje

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

ew York Praktfullt i 49 KRONOR 80 NOK

ew York Praktfullt i 49 KRONOR 80 NOK Stilguide ALLT FÖR EN DAG PÅ BRYGGAN Shopping HETASTE GRILLARNA I SOMMAR Trend SENASTE NYTT FRÅN MILANO EN DAG PÅ BRYGGAN GRILLARNA I SOMMAR NYTT FRÅN MILANO Stilguide Shopping Trend NUMMER 005 2013 ALLT

Läs mer

GODSMAGASINET VID NORA STATIONSOMRÅDE

GODSMAGASINET VID NORA STATIONSOMRÅDE GODSMAGASINET VID NORA STATIONSOMRÅDE Fönsterrenovering Antikvarisk rapport 2006-2007 INLEDNING Godsmagasinet är beläget i kvarteret Residenset i Nora stadskärna. Det ingår som en del i byggnadsminnet

Läs mer

Vattnet i Donau är inte sämre än i Mälaren och folk badar i Donau. Hur det förhåller sig längre nedströms, i de forna öststaterna vet jag inte.

Vattnet i Donau är inte sämre än i Mälaren och folk badar i Donau. Hur det förhåller sig längre nedströms, i de forna öststaterna vet jag inte. Hej alla, Tänk om jag skulle börja detta lilla epos över Donau Radweg med att skriva åk aldrig Donau Radweg med cykel!! Det hade varit katastrofalt. Istället skriver jag till alla cykelfans Åk Donau Radweg

Läs mer

Frågor och svar angående om bygget av Stigbergsgaraget

Frågor och svar angående om bygget av Stigbergsgaraget Frågor och svar angående om bygget av Stigbergsgaraget Den 15 oktober 2013 hade projektledningen för bygget av Stigbergsgaraget två möten med de boende och företagare som bor och verkar vid Stigberget.

Läs mer

Ulvövisan. Refr: E de Ulvöhamn det

Ulvövisan. Refr: E de Ulvöhamn det Ulvövisan Visan är skriven av Werner och Lennart Söderberg. Ursprungligen gjordes den till en lokalrevy på Ulvön på 50-talet. Sedan många år sjungs den på gemensamma fester ute på ön. Jag vet en plats

Läs mer

DE GÅNGNA ÅREN... genom tiderna, Lennart Dahlqvist, som faller i minnet.

DE GÅNGNA ÅREN... genom tiderna, Lennart Dahlqvist, som faller i minnet. DE GÅNGNA ÅREN... När man på ett begränsat utrymme skall söka ge en bild av boxningsidrotten i Uddevalla kan inledningsvis konstateras att här funnits sammanslutningar för denna sport sedan början av 20talet.

Läs mer

Stenkumla Gammeldansklubb/-förening, Eskelhem Dansförening axplock ur gamla protokoll

Stenkumla Gammeldansklubb/-förening, Eskelhem Dansförening axplock ur gamla protokoll Stenkumla Gammeldansklubb/-förening, Eskelhem Dansförening axplock ur gamla protokoll 1969: Stenkumla gammeldansklubb bildas i kaffepausen vid dans i Västerhejde bygdegård den 29 november (111 medlemmar

Läs mer

Rapport från FEDECRAIL 2011 i Dresden

Rapport från FEDECRAIL 2011 i Dresden Rapport från FEDECRAIL 2011 i Dresden Svenska delegationen bestod av: JHRF Jonas Svartlok, Anders Johansson, Anders Svensson, Morrgan Claesson, MRO: Ragnar Hellborg, Johan Vinberg, SJVM: Martin Öhlin,

Läs mer

ÄVENTYRSVANDRING 2014. Vandring 5/2014: 12 mars. Danmark i Skåne. 33 deltagare. 8 km.

ÄVENTYRSVANDRING 2014. Vandring 5/2014: 12 mars. Danmark i Skåne. 33 deltagare. 8 km. Danmark i Skåne heter en bok som jag köpte för längesen på loppis för 10 kr. Författare är Palle Lauring. Den är på danska och väldigt trevligt skriven. Författaren gör en resa i Skåne och berättar historier

Läs mer

www.kswsverige.org Ja, vi gillar också goda nyheter, men just nu är vi intresserade av sanningen

www.kswsverige.org Ja, vi gillar också goda nyheter, men just nu är vi intresserade av sanningen www.kswsverige.org Ja, vi gillar också goda nyheter, men just nu är vi intresserade av sanningen Jag valde Greyhound av två skäl: En var att jag ville sitta och titta ut genom fönstret och bara titta på

Läs mer

Jag kan vad jag har fått lära!

Jag kan vad jag har fått lära! Jag kan vad jag har fått lära! (Saga från Danmark) Det var en gång en man och kvinna som hade tre döttrar. Döttrarna var alla tre gifta med troll som bodde under marken. En dag tänkte mannen att han skulle

Läs mer

Tack för all hjälp under årets två första städdagar!

Tack för all hjälp under årets två första städdagar! Tack för all hjälp under årets två första städdagar! Under lördagen och söndagen hade vi årets första städdagar. Det var 228 medlemmar här de båda dagarna, de flesta var här under lördagen då strax över

Läs mer

Program NTPR-resan 2009 U B C C. British Car. United

Program NTPR-resan 2009 U B C C. British Car. United Program NTPR-resan 2009 U B C C United British Car Clubs Gothenburg Sweden 9 januari 2009 NTPR 2009 dag för dag - en preliminär tankeställare Onsdag 10 juni Anglo Bridge kallas DFDS fraktrutt mellan Göteborg

Läs mer

Skidåkning i Tomasboda

Skidåkning i Tomasboda Skidåkning i Tomasboda Sammanställning av räknare vintern 2010-2011 på skidspåren i Kilsbergen Thomas Eriksson Aira natur- och kulturinformation Frösvidal 542 70592 Örebro T 019-611 56 00 F 070-317 52

Läs mer

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 Lyckebyån som resurs: Arkeologiska lämningar, husgrunder, efter en borganläggning från 1200-talet, exempel på ett tidigt utnyttjande av det strategiska läget. Slåttermader

Läs mer