Floda Järnvägsstation, år 1903.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Floda Järnvägsstation, år 1903."

Transkript

1 F Floda Järnvägsstation, år loda järnvägsstation tillhör ju inte Västgötabanan, men bilden är historiskt intressant, och stationen ligger i vår kommundel. Ur Älvsborgs-Posten saxar vi följande artikel av Aina Nicander. Bild nr. 226 i Stora Lundby Hembygdsförening bildsamling. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr, 353.

2 Floda station på 1800-talet. ed hjälp av läsekretsen i Älvsborgsposten löstes gåtan med dom två bilderna av Floda Mjärnvägsstation. den 20 mars år Vi klipper tidningsartikeln som text till dessa bilder. Bild nr. 376 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text: Aina Nicander. Bildbehandling: Karl Gustafsson.Ordningsnr.354.

3 S Gunnilse station. om vi kan se på bilden hade Gunnilse en panel där stinsen kunde lägga om växelspåren vid mötestrafik utan att lämna sin plats vid stationshuset. I Olofstorp, där mötestrafik skedde vid så gott som varje tur fanns ingen sådan anordning, förrän några år innan järnvägen lades ner. Banbiträde Edvard Frendin, Gunnilse. Bild nr. 332 och 336 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 357.

4 Björsareds station i början av seklet. Två vykort på grannstationer i början på seklet. Det ser ut som en skolklass väntar på tåget för en skolresa. Bild nr. 389 och 390 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och bildbehandling. Karl Gustafsson. Ordningsnr.358.

5 L V G J lok nr.4. oket är tillverkat vid Motala Verkstad år 1899 för Västergötland-Göteborgs Järnväg. När S J övertog banan år 1948 fick loket nr Tågtrafiken på Hjo-Stenstorp järnväg upphörde år 1967, och då uppställdes loket och en personvagn till minne av en svunnen järnvägsepok som varat åren Vagnen går numera i museitågen Anten-Gräfsnäs, och loket drar museitågen mellan Skara och Lundsbrunn Dokument nr. 422 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Bild: Alf Bokgren. Text: Gunnar Egerbo. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr.422.

6 B Motordressin vid Antens station, våren arnen på bilden är sågverksägarens dotter, Anna-Britta Carlsson, och stinsens son Anders Egerbo. Denna typ av motordressin användes på talen blad annat av överbanmästere Karl Strandberg och banförman Elof Valberg, Gråbo, vid sina inspektionsresor mellan Göteborgs stations gräns vid Lärje och Sollebrunn. Dressinen på bilden disponeras av banarbetare Erik Johansson från Kvarnabo, för transport av banarbetare mellan olika arbetsplatser utmed den 60 kilometer långa banmästare-sträckan. I vissa fall kunde fyrhjulig lasttralla kopplas till, för att transportera verktyg och diverse arbetsmaterial. Då gällde betydligt strängare säkerhetskontroller mellan dressinföraren och tågklarerarna på ömse sidor av den berörda sträckan. Vid persontransporter fick högst fyra personer åka samtidigt, så de kunde hoppa ur var sin dörr, om bortglömt extratåg kom mot dem, eller vid annan fara. Bild nr. 515 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och bild: Gunnar Egerbo. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 633.

7 R Antens station blir hållplats år edaktören för Fredagsbladet i Gråbo, boktryckare Ragnar Ailm, (sedermera ordförande i nybildade Stora Lundby Järnvägsmuseum), intervjuar Gunnar Egerbo med anledning av att han ger avgång för tåg 208 mot Skara, som är sista tåget som expedieras av personal vid Antens station. Fr o m den 30 augusti 1964 är stationen efter 64 år degraderad till hållplats (utan personal) men tågen går ändå fram till år Ragnar Ailm fotograferar konduktör Nils Anheimer och tågklarerare Gunnar Egerbo framför motorvagnståg 208 den 29 aug Ragnar Ailm och Gunnar Egerbo i glatt samspråk. Dokument nr. 425 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text: Gunnar Egerbo. Bildbehandling: Karl Gustafsson. ordningsnr. 425.

8 Gamla tidtabeller för Västgötabanan. Dokument nr 634 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Ordningsnr. 634.

9 P Personal vid motorvagnståg på Gunnilse station på 1960-talet. ersonerna på fotot är från vänster: Olle Roos, Martin Ogemalm och Nisse Svensson. Olle Roos tjänstgjorde som föreståndare i Gunnilse. Olle Roos började vid S J år Han kom till Lärje 1952 och till Gunnilse Han tjänstgjorde vid Göteborgs central 1962 och kom åter till Gunnilse Då Gunnilse avbemannades år 1965 och blev hållplats fram till järnvägsnedläggningen 1967 blev Olle åter placerad i Göteborg. Olle gick i pension 1983 och är bosatt i Gråbo sedan år 1976 ( skrivet år 1989 ). Motorvagnsförare Martin Ogemalm är född 29 april 1903 i Hallsberg och började vid banavdelningen vid S J år Åren fram till 1967 var han motorvagnsförare på Västgötabanan. Konduktör (tågmästare) Nisse Svensson är född 28 juni år 1912 i Hassle Säby. Började sin järnvägsbana som bromsare vid V G J, blev vägbussförare mellan Göteborg och Olofstorp på talen och befordrades till konduktör i Göteborg år 1954 samt till tågmästare Hans far var anställd vid Björsareds Station. Bild nr. 334 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text: Olle Roos. Bild: Alf Gustafsson. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr.427.

10 K Tåguppehåll vid Gunnilse station på 1950-talet. onduktören till vänster är Sven Jonsson från Göteborg. Tågklareraren, mannen med signalstaven, postsäcken och medicinlådan heter Karlsson, och är tillfälligt utlånad från Göteborg Norra. Passageraren i personvagnen heter Kalle Hartwig från Sjövik. Hade bilden varit i färg kunde man sett på banden runt mössan vem som tjänstgjorde som tågbefälhavare (konduktör).han hade blått band. Tågklareraren har rött band. I folkmun kallas ofta den med rött band för stins, vilket i en del fall är rätt om det var en stationsinspektör som bar mössan. Oftast var det en tjänsteman i betydligt lägre lönegrader som bar det röda bandet och vinkade av tågen. Bild nr. 335 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text: Gunnar Egerbo. Bild Alf Gustafsson. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr.428.

11 E Godståg vid Björboholm år tt vykort med annorlunda utformning från Skrivfältet är på framsidan medan hela baksidan använts till adressaten och frimärke. Dessa godståg med transporter mellan Göteborg och Skara var förutsättningen för Västgötabanans tillblivelse. Persontrafiken var under många år av sekundär betydelse men kom så småningom med lokaltrafiken Göteborg-Sjövik att öka i betydelse. I Göteborg hade de flesta hus utedass, vars latrintunnor fraktades på järnvägen upp till Skara för att bli värdefull gödsel på Skaraslättens åkrar. Importerad konstgödsel i form av kalk fraktades också dit. I retur till Göteborg fraktades kreatur till slakthuset i Göteborg, säd, timmer, ibland is till isbolaget, och naturligtvis potatis och grönsaker. Det fanns säkert många andra frakter som var viktiga, t ex jordbruksmaskiner. Här ångar godståget in på Björboholms station. Upp till höger ser vi Björbo Huvde där ännu inte Restaurang Strandkullen byggts. Nedanför kullen ser vi två jordbruksfastigheter. Till vänster har vi Bua Huvde som inte heller har fått några sommarvillor vid strandkanten. Björboholm väntar på invasionen av förmögna göteborgare som snart kommer att befolka dom bästa tomterna för sitt sommarboende. Dokument nr. D. 442 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 442.

12 G Festtåg mot Strandkullen. anska många vagnar står inne på Björboholms stationspår, och en stor skara festklädda människor tågar med en fana i spetsen mot Strandkullen. I datumet den 26/8 190?, har sista siffran blivit oläsbar. Kan det vara en högtidlig invigning av restaurangen. Från början hade Restaurang Strandkullen en våning, men i början på 1910-talet blev den påbyggd med en perfekt punchveranda, med en betagande utsikt över Mjörn och landskapet. Bild nr. 550 och 551 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 443.

13 T Evald Hallgren. ill hundraårsminnet av Sveriges järnvägars tillkomst, utgav bokförlaget Orbis i Uppsala ett praktband om järnvägen och dess utveckling i vårt land. De anställda vid S J erbjöds köpa en bok där deras porträtt och personalia var tryckt på ett försättsblad. Denna bok är tillägnad banbiträdet Evald Hallgren, står det på första sidan i boken som Evald köpte. Sedan följer Evald Hallgrens person och anställningsuppgifter, där det framgår att Evald arbetat i Gråbo som banarbetare sedan år 1923 och under en period haft annat arbete, nyanställts vid Västgötabanan år 1938 och fått befattningen banbiträde år 1949 sedan S J övertagit Västgötabanan. Bild nr. 510 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr.462

14 E Banarbete i Gråbo. vald Hallgren längst fram i bild, tillsammans med bl andra fadern Axel Hallgren, under banarbete, troligen på banvallen vid Hjällsnäs där spåret börja följa Mjörns strandlinje. Bilden är tagen någon gång på 1930-talet. Vägbanan på bron över järnvägen nära Hjällsnäs hållplats får nya plank som körbana. När S J övertog Västgötabanans hårt nedslitna material år 1948, måste många förbättringar göras för att nå upp till S J:s säkerhetsnormer. Bl a kontrollerades balkar och nitar på alla broar, så även på bron mellan Gråbo och Hjällsnäs hållplats. Personerna från vänster: Evald Hallgren, med sin son Jan, banarb. Harald Karlbom, Stannum, banarb. Gustaf Berg, Vårvik Sjövik, banförman Sven Karlsson, Gråbo, snickaren Albert Larsson, Ingabo Stannum, banvakt Arvid Johansson, Björboholm, extra ord. banarbetaren Haldor Åhlberg, Gråbo. Bilden är tagen någon gång omkring åren Bild nr. 511 och 512 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text: Karl Gustafsson och Gunnar Egerbo. Brobilden tagen av Bengt Bengtsson, Kärret i Björboholm. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr.463.

15 Tågsätt med lok nr. 6 Stora Lundby Järnvägsmuseum. Numera Anten- Gräfsnäs Järnvägsmuseum. Banarbete vid Hjällsnäsviken på 1940-talet. Bild nr. 575 och 388 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr.479

16 Antens Järnvägsstation i början av 1900-talet. Gammalt vykort på tunneln vid Brobacka Bild nr ch 380 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr 480.

17 P Invigning av den nyuppsatta namnskylten på banvaktsstugan. ersonerna från vänster är: Evald Hallgren, f d banarbetare, Evert Johansson, f d trafikbiträde och ordf. i Västgötabanans veteranförening samt Lars Edmundsson, hembygdsföreningens ordf. Lars Edmundsson kåserade om banvaktstugor i allmänhet och Stora Lundbys banvaktsstuga i synnerhet vid invigningen. Bild nr. 585 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text: Lars Edmundsson. Bild och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 481.

18 V Historik om banvaktsstugan. id nedläggningen av Västgötabanan kom dess mark och byggnader att överföras i kommunens ägo. Då servicehuset Parasollen skulle byggas låg banvaktsstugan i Gråbo på tomten och riskerade att rivas. Stora Lundby-Östads hemslöjdsförening som brukade stugan som vävstuga, lyckades att övertala kommunen att flytta den en bit och bevara den som en del av Parasollen. Långt innan järnvägen lades ned hade namntavlan försvunnit vi någon renovering. Västgötabanans veteraner, en sammanslutning av f d järnvägsanställda, väckte då frågan om ett återställande, och tog kontakt med Stora Lundby hembygdsförening. En tavla med ursprungligt utseende placerades på dess gamla plats den 19 aug Personerna på bild är från vänster: Evald och Alf Hallgren, Georg Hellman, Olle Roos, Gunnar Johansson, Bernt Hartvig, Evert Johansson Margareta Edmundsson, A Ahlströmer från Lerums tidning. Bild nr. 587 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text: Lars Edmundsson. Bild och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 482.

19 H Haldor Åhlberg. aldor Åhlberg började som artonåring vid banavdelningen på Inlandsbanan vid Häggenäs i Jämtland. Det fann endast jobb för nybörjare under sommaren ute på linjen. På vintrarna fick man försörja sig med skogshuggning. Haldor fick tips om att söderut fanns järnvägsjobb året runt. Eftersom frun var bördig från Vara i Västergötland, var det ett lätt val att flytta. Vid ett besök med förfrågan om jobb hos baningenjören i Falköping fick Åhlberg frågan om han kunde börja redan i morgon, för i Gråbo fanns ett arbetslag utan lagbas. Den 16:e maj år 1949 blev norrlänningen gråbobo. Efter Västgötabanans nedläggning fick Åhlberg arbetsplatsen flyttad till Sävenäs, Göteborg, fram till pensioneringen. På den vänstra bilden är Åhlberg i färd med att byta skarvjärn. Muttrarna lossas och fästs med långa, kraftiga skruvnycklar. Vägen till höger på bilden är f d banvallen mellan Hjällsnäs och Mjörns hållplatser innan banan rätades över en flik av sjön, strax intill Hjällsnäs hållplats. Bilden är tagen år Den högra bilden handlar om spårjustering söder om Sjövik. Haldor Åhlberg kikar att banan ligger i rätt höjdläge, medan banarbetarna går före med spadar och trycker in grus under sliprarna där det svackar. I bakgrunden syns infartsignalen (semaforen) vid Sjövik och banvakten Himmelmans banvaktsstuga. Dokument D. 563 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text: Haldor Åhlberg och Gunnar Egerbo. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr.563.

20 E Bygge av gångbro. tt arbetslag bygger ny gångbro vid sidan om spåret över den strida Lärjeån. Ån utgjorde på den tiden gräns mellan Göteborg och Angered. Även Västergötlands gräns gick där innan landskapet krympte och fick sin gräns vid Delarebäcken. På foto från vänster: Lagbasen Haldor Åhlberg ( som bl a svarar för att mannar och material är borta från spåret när tåg passerar), Knut Persson, Sjövik, två inlånade banarbetare från Lidköping och en från Göteborg. Efter det att S J övertog Västgötabanan krävdes mycket folk och material för att få den starkt nedslitna banan att någotsånär uppfylla S J:s krav. Dokument nr. D 564 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling.text: Haldor Åhlberg och Gunnar Egerbo. Bildbehandling: karl Gustafsson. Ordningsnr. 564.

21 J Jonas i Hägnan. onas Andersson står framför Skattegården i Ytterstad, som tillsammans med de andra gårdarna vid skogskanten vid bergumsgränsen kallas Hägnan. Jonas sålde sin gård till August Skog och tog undantag, som var vanligt, d v s kost och logi. Jonas levde mellan åren 1853 och Han var även söndagsskollärare. Jonas skänkte pengar till en tavla i Gråbo Missionskyrka som målats av stannumskonstsnären Bertil Stahnby. Bild nr. 850 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text: Evert Johansson. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 599.

22 N Hållplatsvakt vid Ytterstads hållplats. ågot år efter att Jonas sålt Hägnan till August Skog blev han hållplatsvakt vid Västgötabanans hållplats i Ytterstad. Han skötte om huset och stoppade tåget när någon skulle med samt passade upp med pallen, eftersom det inte fanns någon perrong och det var högt att kliva av och på. Bild nr. 851 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text: Evert Johansson. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 600.

23 Ånglok Under många år var ångloken de som drog godstågen. Tenderloket VGJ nr. 24 finnsavbildat på dokument nr Lok nr. 31 finns beskrivet bl a på dokument nr 119. VGJ nr. 6 kan man se på dokument 338 och ånglpk nr. 29 finns beskrivet på dokument nr 337. I dokument nr 422 finns en beskrivning på VGJ nr. 4 som nu drar museitågen mellan Skaea och Lundsbrunn Disellok Disellok började så småningom att jämnsides med ångloken att dra tågen även på Västgötabanan. Här ser vi ett sådant på banvallen i Björboholm. Rälsbuss. Dessa bekväma rälsbussar trafikerade Västgötabanan under de sista decenniet som banan var i drift. Man åkte bekvämt och snabbt från Stora lundby in till Göteborg och för det mesta var morgontågen fullsatta, och endast ståplatser stod till buds för de som steg på i Gunnilse. Många efter banan tyckte att det var synd att man inte satsade på järnvägen i stället för att avveckla den. Dokument nrd. 650 i Stora lundby Hembygdsförenings samling. Foto: Bengt-Åke Holsten Text och bildbehandling: Karl Gustafsson Ordningsnr, 650

24 Mjörnsjö station. Mjörnsjö station i början av seklet. Följande är saxat ur en rappoet från studiecirkeln Bygd i förvandling, där järnvägsveteranden Evert Johansson berättade om Mjörnsö. Bild nr. 556 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling, Texten saxad ur studiecirkeln Bygd i förvandlings rapport år Bildbehandling:Karl Gustafsson. Ordningsnr 651 Evert Johansson: Minns ni Mjörnsjö station? Den var på den tiden när Västgötabanan var ny en väldigt fin station. Östads säteri hade mycket timmertransporter, och det var en stor station. En stins som önskade sig en riktig fin befattning skulle antingen komma till Göteborg eller Mjörnsjö. Det var de två finaste befattningarna han kunde få. Stinsen i Mjörnsjö gick i högtidskläder varje dag med vita manschetter och inspekterade det hela. Säteriet hade en så dominerande ställning då.

25 S Vinter i Gråbo stationssamhälle. tationen i Gråbo en snörik vinter på 1960-talet. Vi gissar på år 1966 då det var mycket snö. Bilden har vi fått av Alice Lindqvist. Olle Larsson har skrivit om hur det var att arbeta på Västgötabanan, och då i synnerhet vid Gråbo station. Här följer hans berättelse: Tjänstgöringsförhållanden m m vid Gråbo station under 1940-talet Jag, Olle Larsson, var placerad några år i Gråbo på 1940-talet. Stationsmästare, eller stins enligt vanlig talesätt, var Hjalmar Johansson. Tjänstgöringen var uppdelad i två turer, tidig och sen, som vi var ensamma om i varje pass. För att erhålla största sammanhängande fritid, och för att inte tjänstgöringen skulle bli för monoton, med t ex sena turer en hel vecka förlades passen sen-tidig- sen - tidig o s v. Vi arbetade varannan söndag. Tjänstgöringsturer: Vardagar: Sen tur kl. 12,50-23,30= 10 timmar och 40 minuter. Vardagar; Tidig tur 5,00-12,00= 7 timmar Lördagar slutade den sena turen kl 0,30= 11 timmar och 40 min. Söndagar: Hela dagen kl 6, 15-0,30= 18 timmar och 15 min. I tidsschemat var insprängt raster för att arbetsgivaren skulle få ner antalet arbetstimmar, men man var ju bunden vid sin tjänstgöringstur och hade ingen större nytta av dessa raster. Vardagar hände det ofta att man inte kunde sluta senturen i tid eftersom godstågen mot Göteborg var försenade. Varannan helg när man haft tjänstgöring, var man ganska mör på måndagsmiddagen efter två dygns oavbruten tjänstgöring. Man började kl. 12,30 på lördagsmiddagen, och höll på till kl. 0,30. Söndagstjänsten började kl. 6,15 och slutade 0,30 med ett flertal raster. Sen var man igång på måndagen igen kl 5,00 och slutade kl 12,00. Järnvägstrafiken var livlig på den tiden. Normalt gick två godståg i vardera riktningen och ofta extratåg med kol från Göteborg till bl a Hällekis och med cement från Hällekis till Göteborg. Persontågen, morgon och kväll var välbesatta med pendlare dom arbetade och studerade i Göteborg, men även övrig tid var resandefrekvensen god. vänd Bild nr. 797 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Otdningsnr 655

26 Söndagar var verkliga resdagen för Göteborgare som reste ut till sina sommarstugor och andra som sökte sig till naturen. Två s k sporttåg avgick från Göteborg på förmiddagen, fullpackade med upp till 1500 resenärer. På eftermiddagen och kvällen när alla skulle hem var det en riktig folkfest vid Gråbo station när vänthallen och stationsområdet myllrade av folk. De flesta bar på pick och pack och många hade cyklar som man polletterade. Det var ganska jobbigt med lastningen i tåget, som måste ske snabbt. På vintern förekom skidor, men dessa kunde resenärerna själva lasta in i en särskild skidvagn. Vänthallen hölls öppen från första tåget på morgonen till det sista på kvällen. Stationen var en samlingspunkt för många, men allt gick lugn tillväga och ingen skadegörelse förekom. Stationen fungerade ju även som postanstalt och man måste även vara insatt i alla förekommande postgöromål. Posten hölls öppen två timmar på förmiddagen och två timmar på eftermiddagen. Ankommande post kom i huvudsak på morgonen med tåget från Göteborg. De flesta hade egna hyrda postboxar dit man sorterade posten, men många hämtade sin post hos sin handlare, och det gällde att känna befolkningen och veta i vilken av de fyra speceriaffärerna vederbörande var kund. Lantbrevbärare fanns inte på den tiden. Tre gånger i vecka kom Elfsborg Tidning med tåget från Anten. Det var många som prenumererade på denna tidning och hämtade den i sitt fack under kvällen. Vi såg även till att ortsbefolkningen kunde köpa medicin. Man lämnade in en skriftlig beställning som skickades med medicinlådan i 11-tåget till Göteborg. Apoteket Vasen effektuerade ordern som återsändes i lådan som anlände med tåget kl 16,00. När man tänker tillbaka till denna tid med obekväma och slitsamma förhållanden och med liten fritid, och jämför med dagens reglerade arbetstider, inser man vilka stora förbättringar som skett. Gråbo i februari år 1989 Olle Larsson Gammaldags marknadsföring. På föregående sida kan man se att stationsbygganden var rensad på allt reklambudskap. Då ägdes Västgötabanan av Statens Järnvägar. På denna tidiga bild av stationshuset i Gråbo är byggnaden nerlusad med allehanda reklambudskap, och Västergötland-Göteborgs Järnvägsaktiebolag hade troligen en del inkomster av dessa reklamplatser. Idag ser vi återigen reklam på bussar, taxi och byggnader i den allmänna privatiseringsvågen. Att denna form av marknadsföring är av gammalt datum bevisar den här bilden från 1900-talets början. Dokument nr D 656 i Stora Lundby hembygdsförenings samling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson

27 Två bilder tagna i början av 1900-talet på Sjöviks station. Snickarglädjen på stationen i Sjövik är densamma som på de flesta stationshus i början på seklet. Den höll nog inte för påfrestningarna mer än några årtionden, och på de bilder som är tagna på talet är dom borta. J.Edw. Lindqvist var stins i Björboholm och hade vid den här tiden förlagsrätten på de vykort som togs vid stationerna i Östad, Björboholm och även i Gråbo Bilderna är troligen tagna på 1910-talet. Här ser vi stationspersonalen som från vänster är banarbetaren Johan Kristensson, stationsinspektören Kallhage och stationsskrivaren Erik Olsson. Dokument nr. D. 661 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson.. Ordningsnr. 661

28 Västgötabanans första tidtabell. Dokument nr D 662 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 662

29 Middagståg den 27/5 år Bilden visar när motorvagnsföraren Rune Hermansson bevittnar hur trafikområdeschefen, (stinsen i Göteborg ), Arvid Jansson, med sin guldgalonprydda arm säger tack och farväl till stationsmästaren i Gråbo, Gunnar Egerbo. Under tåguppehållen tackade han personalen på stationerna för åren vi arbetat tillsammans och med ett kraftigt handslag sade han adjö. Han, och i synnerhet hans guldprydda arm lockade många fotografer, och ibland fick de en fin förgrund med ett rykande ånglok, för förutom ordinarie persontåg körde STLYJ (Stora Lundby Järnvägsmuseum) ett så kallat sistadagen-tåg mellan Sjövik och Skara, och Skara och Göteborg. VGJ:s Lok nr. 31 drog det långa tåget, fullsatt av många tågälskare. Denna lördag upphör trafiken på bandelen Göteborg-Sjövik. Från Sjövik mot Skara fortsätter trafiken till den 24/8 1970, men med endast två tåg i vardera riktningen och med bussanslutning i Sjövik mot Göteborg. Mannen i förgrunden ( med barnpassning) ämnar troligen passa på att ta en tågresa från Gråbo innan det är för sent. Infällda i den stora bilden ser vi stationsmästaren Gunnar Egerbo i Gråbo tillsammans med tågmästaren Bengt Gustafsson i Göteborg framför motorvagnståget mot Sjövik. Bild nr. 628 och 681 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Foto: Alf Hallgren. Text. Gunnar Egerbo. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 663.

30 Den sista tidtabellen för lokaltrafiken Göteborg- Sjövik, Sjövik Göteborg. Dokument nr D 664 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 664.

31 Olofstorps station Olofstorps station hade mötesspår, och där möttes oftast lokaltrafikens rälsbussar. Som vi ser började VGJ även med en omnibusslinje till Olofstorp, sålunda konkurrerande med sin egen järnvägstrafik. Även sedan SJ övertog sträckan fortsatte denna busstrafik, då utökad ända till lokaltrafikens ändstation, Sjövik. Dokument nr. D 665 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 665.

32 Tidtabellen för omnibusstrafiken Göteborg -Olofstorp aug. år Dokument nr. 666 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Bildbehandling: karl Gustafsson. Ordningsnr. 666

33 Anten och Mjörnsjö stationer. Översta bilden visar Antens station någon gång under de två första årtiondena på 1900-talet. På den undre bilden poserar Rut Bohlin med lillasyster Majbritt framför Mjörnsjö station år Även Mjörnsjö var försedd med snickarglädje under de första årtiondena men här är dom borta. Dokument nr. D. 667 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson.. Ordningsnr. 667.

34 Citat ur Smalspårsboken i Skara. Dokument nr. D 668 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 668.

35 31:an på Gråbo station den 27 maj år St. Lundby Järnvägsmuseum hade reparerat och putsat upp det fina loket så att det väl aldrig hade varit så vackert som på den här avskedsresan. Många passade på att åka en sista tur med ånglok på Västgötabanan och på Gråbo stationsområde var mycket folk samlat för att ta avsked av Järnvägstrafiken i St. Lundby. Dokument nr. D 671 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Foto: Bengt Olsson. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 671.

36 Annonser vid banans avveckling. I samband med järnvägstrafikens nedläggning kom först nya turlistor för busstrafiken, och så småningom utbjöds stationshusen till försäljning. Dock såldes inte banvallen ut till de markägare som gränsade till sträckningen, varför vi i dag i har en gång och cykelbana som går från Göteborg till Sjövik. Dokument nr. 672 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 672.

37 U Gamla vykort, tagna från Björbo Huvde i Björboholm. ppifrån Restaurang Strandkullen på Björbo Huvde hade man en vacker utsikt åt alla håll. Här en bild tagen från den sidan av restaurangen som var vänd in mot land. Till höger ser man vägen, som slutade i en trappa och en körväg, där båda ledde upp till restaurangen. Stationsområdet har vi till höger i bild. En bild tagen mot Uddnäs som här ännu inte är bebyggd med några sommarhus. Bild nr. 568 och 569 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson Ordningsnr. 719.

38 P Vykort från Strandkullen å denna karta, uppmätt före år 1900 ser vi Björboholms båda uddar. Den norra heter Bua Huvde, men kallas allmänt för Vallers Udde, och den södra, där järnvägsbolaget i början av 1900-talet byggde Restaurang Strandkullen, heter Björbo Huvde, men kallas numera Strandkullen. På vykortet nedan ser man ett skogigt parti som heter Grannabben. Till vänster syns banvallen med stickspår och brygga som fortsättning. Bild nr. 567 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 720.

39 V Drivning av tunnel vid Brobacka id kärret, norr om Björboholm drevs den första tunneln på Västgötabanan. Efter att banan passerat Östad och närmade sig Antens station byggdes tunnel nr. 2 under den sägenomspunna Bruarängen. Dokument nr. D 775 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 775.

40 U Infart till Brobackatunneln vid Ålanda. r studiecirkelns, Bygd i Förvandling, rapport kan man läsa följande om Brudsängen eller Bruarängen: Bygden kallades i heden tid för Ålanda, berättar Turistföreningens upplysningstavla, naglad på en trädstam inne på Brudsängen, denna märkliga plats över Antens och Mjörns sammanflöde vid Brobacken, som är så rik på skönhet och sägner. Namnet Ålanda kommer av Åland, och Åland, det var jätten. Fast stor och stark, berättar sägnen, kände sig jätten ensam och sorgens till mods. Han brukade ligga uppe på sina klippor och se ner på älvorna som dansade mjukt vid stranden. En afton blev känslorna honom övermäktiga. Han grep en älva och stängde in henne i sin grotta. Älvan kunde inte älska jätten, och gjorde sig i ett obevakat ögonblick fri och kastade sig utför stupet och slukades av vågorna. Sedan den dagen har jätten Åland ej varit synlig. Kanske lever han kvar i berget under Ja varför inte, Visst är platsen trolsk nog. Man kommer dit på den smala berg-och-dalbanevägen (skrivet på 1950-talet ) från Sjövik till Gräfsnäs. Alldeles vid Brobacken dyker Västgötabanan in sin andra tunnel, räknat från Göteborgshållet. Högst uppe på tunneltaket är Brudsängen. Svenska Turistföreningens blå visare pekar dit och sedan man krupit genom en brant, trång hålväg, kommer man ut tiotals meter ovanför vattnet och har en tjusande utsikt över Mjörns arkipelag. I Ur tre socknars krönika, av C.M. Bergstrand och Bror A. Andersson, kan vi på sidan 456 läsa detta: På grund av att terrängen på sina ställen var ytterst svår att forcera, blev järnvägsbygget inom Östads socken förhållandevis besvärligt och tidsödande. Vid Brobacka var sålunda tunnelbygget drygt och riskfyllt, icke minst därigenom att flera sprängningar måste företagas från sjösidan. Det berättas att den arbetare som vågade tända första skottet erhöll en extra dusör av 100:- kr. Dokument nr. D 776 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Bildbehandling. Karl Gustafsson. Ordningsnr. 776.

41 I Banmästare Fagerbergs villa i Björboholm, målad år 1935 av Mikael Raatikainen Björboholm fanns ibland upp till fem personer som tjänstgjorde på Västgötabanan. Det var stinsen, senare stationsföreståndaren, stationsskrivare och banpersonal. Banvakten Karl Olsson byggde en stuga i Stenbrokärr, och inte långt därifrån byggde banmästare Fagerberg sin villa på 1930-talet. Han bodde där till sin bortgång på 1970-talet. Även stationsföreståndare Rydbom byggde sig ett hus vid Burhultsvägen.. Banpersonalen hade ibland andra uppgifter än skötsel av banan och byggnader. Banmästare Fagerberg visade mig vid ett tillfälle ett par långa breda skidor och rejäla gammaldags bambustavar som han använt när han tillsammans med andra banarbetare fick ge sig ut skogen och köra upp skidspår när man väntade dom ofta fullsatta sporttågen från Göteborg. Då skulle lederna vara ordentligt märkta och spårade. I banvaktsstugan i Björboholm kan det ha bott banpersonal under de första åren när Västgötabanan trafikerade Stora Lundby, men den ende som hade anknytning till banan som bodde där under den tid som banan ägdes av SJ var banarbetaren Haldor Åhlberg. Banvaktsstugan är nu friköpt. Dokument nr. D 803 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling.. Text, bild och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 803.

Sjöviks Industri AB. Bild nr: 748 i Östad Hembygdsförenings fotosamling. Bildbehandling: Thomas Svensson Text: Tage Sundvall S.

Sjöviks Industri AB. Bild nr: 748 i Östad Hembygdsförenings fotosamling. Bildbehandling: Thomas Svensson Text: Tage Sundvall S. I Sjöviks Industri AB hörnet av Hampes väg Utängsvägen ligger Granova husen idag, där fanns förr en ladugård med kor och grisar. 1947 köpte Börje Pedersen som var kemi ingenjör ladugården och byggde om

Läs mer

En järnvägsepoks grav

En järnvägsepoks grav En järnvägsepoks grav Vadstena - Ödeshögs smalspåriga järnväg eller Mellersta Östergötlands järnväg som hela sträckan Linköping - Ödeshög kom att kallas lades ned 1958. SJ drev då järnvägen och den ansågs

Läs mer

SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN

SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN EN BILDBERÄTTELSE OM SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SJÖN SOMMEN EIJE FASTH Kapitel 1 Från Säbysjön till Vriggebo En bildberättelse om Svartån från Säbysjön till sjön Sommen

Läs mer

Gullringen. Gullringens stationshus. Gullringens Bibliotek o Bygdekontor En sammanställning av Renée Levin 2010

Gullringen. Gullringens stationshus. Gullringens Bibliotek o Bygdekontor En sammanställning av Renée Levin 2010 Östra Centralbanan Gullringen Gullringens stationshus Gullringens Bibliotek o Bygdekontor En sammanställning av Renée Levin 2010 Tryckta källor: Östra Centralbanan Linköping Hultsfred - De första hundra

Läs mer

Gårdarna runt Mörtsjön

Gårdarna runt Mörtsjön 1 Gårdarna runt Mörtsjön Uthuset Munter-Gustav byggde av locken från salttunnorna vid Morshyttans station 2 När farsan, Sten Bylén, fyllde 90 år, den 12 juni 2004, lovade jag honom en utflykt till Mörtsjön,

Läs mer

Bilder Rösebo. Vår Bygd Scrolla eller ta neråtpil för att komma till nästa bild

Bilder Rösebo. Vår Bygd Scrolla eller ta neråtpil för att komma till nästa bild Vår Bygd 1891 Bilder Rösebo Scrolla eller ta neråtpil för att komma till nästa bild För att läsa om de olika gårdarna i Rösebo, ur boken Vår Bygd 1891, kan du klicka här. Medlemmar i logen Dalslands Sköld

Läs mer

ÖBlJ Tågsammansättning vid Östra Blekinge Järnväg

ÖBlJ Tågsammansättning vid Östra Blekinge Järnväg ÖBlJ Tågsammansättning vid Östra Blekinge Järnväg Blandat tåg från Bergkvara mot Torsås någon gång på 1940-talet. Foto Bengt Åstedt För järnvägen fanns speciella tjänstetågtidtabeller som tog upp alla

Läs mer

Juli 1943 juni 1943 November 1946 Biljetter på Västergötland-Göteborgs Järnväg

Juli 1943 juni 1943 November 1946 Biljetter på Västergötland-Göteborgs Järnväg B Juli 1943 juni 1943 November 1946 Biljetter på Västergötland-Göteborgs Järnväg ertil Isaksson,boende på Lundbyvägen i fastigheten Solglimten i Gråbo, har sparat ett antal månadskort på Västgötabanan

Läs mer

Kapitel 3. Från Kråset till Damsängen

Kapitel 3. Från Kråset till Damsängen Kapitel 3 Från Kråset till Damsängen Kråset mot Åsvallehult Efter Vriggebodammen kommer vi fram till Hjälmarydsbron i Sveagatans förlängning, norr om den finns Kråset som under en lång tid varit en omtyckt

Läs mer

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Må nu icke Talmannen och hans Karlar ångra sitt beslut att Eder dubba till Skogskarlar. Bevisa för Karlarna att de fattat rätt beslut genom att under kommande årsrunda

Läs mer

Mjölkhämtningen, kort berättelse från Handen

Mjölkhämtningen, kort berättelse från Handen Mjölkhämtningen, kort berättelse från Handen Här tillbringade författaren sina somrar. Den här lilla berättelsen är skriven av John Widell och publicerad i Glimtar 2002. Han tillbringade med sina föräldrar

Läs mer

Kort sida utan klickbara rubriker bara att scrolla ner för sidan titta och läsa!

Kort sida utan klickbara rubriker bara att scrolla ner för sidan titta och läsa! A 1. Knivaledet Kort sida utan klickbara rubriker bara att scrolla ner för sidan titta och läsa! Publicering från sidan på www.facebook.com/varnhemshistoria hittar du också här på sidan klicka här! Klicka

Läs mer

Loket var tillverkat i England 1876 och hade smeknamnet "Kaffekokaren". En militärtransport

Loket var tillverkat i England 1876 och hade smeknamnet Kaffekokaren. En militärtransport H. ANKOMST OCH AVFÄRD När järnvägen kom till Skillingaryd 1879 blev det ett transportmedel även för beväringarna. Det var med tåg man kom till Skillingaryd och med tåg man lämnade. Det var möten och avsked

Läs mer

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson Hildur Elisabeth Nilsson föddes i nr. 2 Gamla Köpstad i Träslövs församling fredagen den 30 april 1909. Hon var det näst yngsta av 6 syskon. Fyra bröder och två systrar. En av bröderna, Oskar Gottfrid

Läs mer

Ohs starten på resan

Ohs starten på resan Ohs starten på resan Snart ska vi börja vår resa på Ohsabanan, men innan vi kliver på tåget gör vi en liten rundvandring i dagens Ohs bruk. Museijärnvägens anläggningar ligger huvudsakligen utanför det

Läs mer

VÄLKOMNA! Öppettider Lördag: 09.00-21.00 Söndag: 09.00-17.00. Innehåll

VÄLKOMNA! Öppettider Lördag: 09.00-21.00 Söndag: 09.00-17.00. Innehåll Välkomna till Ångtåget på Österlen och årets upplaga av Stora Tågdagarna. Detta är traditionsenligt årets stora trafikhelg på museibanan med massor av tåg och aktiviteter. år gästas vi av Bergslagernas

Läs mer

Posten i Stångby. Brevkort, poststämplat Stångby 8/7 1908. Sven-Erik Strand

Posten i Stångby. Brevkort, poststämplat Stångby 8/7 1908. Sven-Erik Strand Posten i Stångby Sven-Erik Strand För den som flyttade till Stångby 1970, innebar den första kontakten med posten en trivselfaktor. Först handslaget genom luckan med ett vänligt Välkommen till Stångby

Läs mer

Karlshöjdbrons Historia

Karlshöjdbrons Historia Karlshöjdbrons Historia Förlösa Hembygdsförening Kjell Juneberg har gjort denna sammanställning 2015, över byggnationen av bro och väg vid Karlshöjd åren 1942 1944 År 1940 påbörjades två stora torrläggningsföretag

Läs mer

Foto omkring 1900, Maria Lindblom.

Foto omkring 1900, Maria Lindblom. Foto omkring 1890. Järnvägsgatan eller som den kallades före år 1900, Stationsgatan. Till vänster ser man det gamla stationshuset. Stationshuset var klart i samband med järnvägens öppnande den 1 september

Läs mer

5. Exempel på kulturhistoriskt intressanta byggnader i Hamburgsund

5. Exempel på kulturhistoriskt intressanta byggnader i Hamburgsund 5. Exempel på kulturhistoriskt intressanta byggnader i Hamburgsund 5.1 H1 Centrum: Lökeskär, Udden, Hammaren, Änghagen Hammaren är ett mindre berg idag beläget vid Hamburgsunds centrum och Udden är området

Läs mer

Detta foto av Annie Wallén från år 1913 visar dragvägsmurning utmed Österlånggatan vid Riddaregatan. Innovatums bildarkiv, bild nr TBTK-006-392, år

Detta foto av Annie Wallén från år 1913 visar dragvägsmurning utmed Österlånggatan vid Riddaregatan. Innovatums bildarkiv, bild nr TBTK-006-392, år Detta foto av Annie Wallén från år 1913 visar dragvägsmurning utmed Österlånggatan vid Riddaregatan. Innovatums bildarkiv, bild nr TBTK-006-392, år 1916. Innovatums bildarkiv, bild nr TBWG-003-077d, år

Läs mer

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård 6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård Hamnekärret är en dalgång som sträcker sig från Rödsvägen ner till Hamnebukten och Stora Stenar. Husen ligger längs med vägen och bergen med odlingsmark däremellan. Bebyggelsen

Läs mer

Titta själv och tyck till! Ewa

Titta själv och tyck till! Ewa För jämförelsens skull har jag gjort två olika layoutförslag. Här kommer det andra. Det är en bok i liggande A4. (Det andra förslaget, som du kanske redan har sett, är i stående A5). Den här layouten gör

Läs mer

STORGATAN - från landsväg till tätortsgenomfart

STORGATAN - från landsväg till tätortsgenomfart STORGATAN - från landsväg till tätortsgenomfart En dokumentation inom projektet Retro Nossebro 2010-2012 Projektet finaniseras av Storgatan Nossebro är centralort i Essunga kommun. Kommunen tidigare bestod

Läs mer

Förord. Min fördjupning handlar om hur en liten by i norge fick uppleva detta och kände sig tvugna att fly av skräck.

Förord. Min fördjupning handlar om hur en liten by i norge fick uppleva detta och kände sig tvugna att fly av skräck. Förord 1 september 1939 invaderar Tyskland Polen och detta var början till andra världskriget. Det blev ett krig som varade i 6 hemska år. Över 20 miljoner icke- stridande miste sina liv. 6 miljoner människor

Läs mer

6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik

6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik 6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik Området på nordvästra delen av Hamburgö heter egentligen Nordgård men går numera under namnet Ögården. Det är ett område med odlings- och betesmark med stengärdsgårdar.

Läs mer

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 John Hedlund Omslagsbild: Arboga kök 1962 fotograferat från ONO av Lennart af Petersens (SSM F68682). Stadsmuseet Box 15025 104 65

Läs mer

Till höger ses en av stadens första tobaksaffärer, Oscar Josefssons Cigarr- och Pappershandel, som i början av 1900-talet låg invid dåvarande hotell

Till höger ses en av stadens första tobaksaffärer, Oscar Josefssons Cigarr- och Pappershandel, som i början av 1900-talet låg invid dåvarande hotell Till höger ses en av stadens första tobaksaffärer, Oscar Josefssons Cigarr- och Pappershandel, som i början av 1900-talet låg invid dåvarande hotell Grand. Till vänster ses stadens dåvarande polisstyrka,

Läs mer

En cykeltur på den gamla banvallen till Nordmark-Klarälvens Järnvägar (NKlJ) mellan Filipstad och Nordmark, med ÖWJ:s (Östra Värmland Järnväg) gamla

En cykeltur på den gamla banvallen till Nordmark-Klarälvens Järnvägar (NKlJ) mellan Filipstad och Nordmark, med ÖWJ:s (Östra Värmland Järnväg) gamla En cykeltur på den gamla banvallen till Nordmark-Klarälvens Järnvägar (NKlJ) mellan Filipstad och Nordmark, med ÖWJ:s (Östra Värmland Järnväg) gamla sidospår från Finnshyttan till Nyhyttan, bjuder på många

Läs mer

Anders Herman och Klara Josefina Alm

Anders Herman och Klara Josefina Alm Sid 1 av 5 Torpinventering i Stora Åby socken Nr. 84 i inventeringen. Torpets namn: Torp på Bro ägor Tillhört gården: Bro. Torpets art: Backstuga. Siste brukare av torpet: Före detta grenadjären Anders

Läs mer

En tidsresa med Anten Gräfsnäs järnväg

En tidsresa med Anten Gräfsnäs järnväg En tidsresa med Anten Gräfsnäs järnväg 28 mars 2013 En kort gångväg leder från parkeringsplatsen till Antens stationsområde. Har man väl vandrat denna korta sträcka med en vacker rosenrabatt på sidan,

Läs mer

4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt:

4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt: 4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt: framåt Johan Eriksson Thor (f. 1848-05-12) 12) och hans hustru Maria Nilsdotter (f. 1852-11-15) 15)från Filipstad köpte den 10 juni 1901

Läs mer

Runt sjön Lago Nahuel Huapi

Runt sjön Lago Nahuel Huapi Runt sjön Lago Nahuel Huapi Villa la Angostura är en liten turistort på Lago Nahuel Huapi s norra strand. På riktig spanska uttalas Villa vijja, men här uttalas det vicha. Vi kom dit på nyårsdagen vid

Läs mer

Vad är lila och kör kors och tvärs i Skåne? För nästan alla

Vad är lila och kör kors och tvärs i Skåne? För nästan alla Pågatågen 25 år Skåningarnas tåg sedan 1983 Vad är lila och kör kors och tvärs i Skåne? För nästan alla skåningar är svaret på denna gåta enkelt: Pågatågen. Den 9 januari 2008 fyller Pågatågen 25 år. Framgångssagan

Läs mer

Östgötadagarna 2014 6-7 Sept Mem Sjövillan

Östgötadagarna 2014 6-7 Sept Mem Sjövillan Östgötadagarna 2014 6-7 Sept Mem Sjövillan Så var det dags igen för Östgötadagarna. Vikbolandet satsar för fullt för att ta emot alla intresserade, hungriga och köpsugna. Som vanligt tror jag att det blev

Läs mer

Södra Bohusbanan 100 år.

Södra Bohusbanan 100 år. Södra Bohusbanan 100 år. Söndag 19 augusti 2007 firade denna järnvägssträckning sin 100 åriga tillvaro. Denna sammanställning utgör ett tack till de personer som gjorde firandet möjligt. Jubileumstågen

Läs mer

Kapitel 4. Från Damsängen till Stadshusbron

Kapitel 4. Från Damsängen till Stadshusbron Kapitel 4 Från Damsängen till Stadshusbron Damsängen. Här promenerade man förbi torpet Dämsängen när man gick stora eller lilla jorden runt. Östanåbron, Så här såg den gamla bron ut som gick över till

Läs mer

DiG. Samlade vykort från Gullaskruv. DiG Dokumentation i Glasbruksbygd DiG

DiG. Samlade vykort från Gullaskruv. DiG Dokumentation i Glasbruksbygd DiG DiG Samlade vykort från Gullaskruv DiG Dokumentation i Glasbruksbygd DiG 201. Kyrkan i Hälleberga Kyrkan uppfördes 1819 1821 under Peter L. Sellergrens tid. Byggnaden hade korsformad plan med torn i väster

Läs mer

Vasaloppet öppet spår 23 februari 2009. Det har länge funnits en önskan hos mig att åka Vasaloppet. Jag hade bestämt att jag skulle göra det, det år

Vasaloppet öppet spår 23 februari 2009. Det har länge funnits en önskan hos mig att åka Vasaloppet. Jag hade bestämt att jag skulle göra det, det år Vasaloppet öppet spår 23 februari 2009. Det har länge funnits en önskan hos mig att åka Vasaloppet. Jag hade bestämt att jag skulle göra det, det år jag fyllde 50. Men tiden går så fort och det blev aldrig

Läs mer

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget 5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget Namnet på vägen syftar på att detta helt enkelt var den gamla vägen från Kville ner till sundet. Vägen går längs med Kvarnbergets norra sida. Byggnaderna följer

Läs mer

Denna polygonpunkt var still going strong 41 år efter att jag hade borrat ett hål, slagit ner ett järnrör och huggit en triangel runt om röret.

Denna polygonpunkt var still going strong 41 år efter att jag hade borrat ett hål, slagit ner ett järnrör och huggit en triangel runt om röret. Käringön 2005-10-08 Käringön har alltid utövat en viss lockelse för mig och det beror på alla minnen från den tid jag arbetade på ön. Jag kom dit första gången den 24 mars 1964 för att börja med kartläggningsarbetet

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A.

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A. 5.3 H3 - Strandbacken På fastlandssidan vid sundets norra del är tomterna mindre på grund av att berget ligger närmare inpå strandlinjen. Husen klättrar upp efter bergskanten. Av den äldre bebyggelsen

Läs mer

JANSSONS SPECERI- OCH DIVERSEHANDEL invid Smådalarövägen

JANSSONS SPECERI- OCH DIVERSEHANDEL invid Smådalarövägen JANSSONS SPECERI- OCH DIVERSEHANDEL invid Smådalarövägen Fritt tolkad text ur Dalaröguiden 1996, skriven av Lotta Sandström Jarnhammar + text av Lennart Jansson + div bilder från olika källor Affären hade

Läs mer

Djuprämmen uppfyller alla de idylliska förväntningar man kan ha på en anläggning och är en underbar plats att få njuta av den svenska naturen.

Djuprämmen uppfyller alla de idylliska förväntningar man kan ha på en anläggning och är en underbar plats att få njuta av den svenska naturen. DJUPRÄMMEN Med utsikten över vattnet och den orörda naturen som böljar på andra sidan sjön kommer ett lugn som är svårt att hitta i storstadens rus och möjligheter till lek och avslappning är oändliga

Läs mer

Georg Karlsson och hans lanthandel. Referat ur artikel i Norrtälje tidning 4 augusti 1970

Georg Karlsson och hans lanthandel. Referat ur artikel i Norrtälje tidning 4 augusti 1970 1 Georg Karlsson och hans lanthandel. Referat ur artikel i Norrtälje tidning 4 augusti 1970 Avskrivet av Bertil Malmfält 2012-11-16 Georg Karlsson har samlat ihop olika varor till butiken i mer än trettio

Läs mer

SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004

SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004 SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004 (utdrag ur en horsemanshiptränares dagbok) Text: Sven Forsström Foto: Inger Lantz En vinterdag för ungefär ett år sedan ringde min telefon. Som så många andra gånger

Läs mer

Slottet i Sunne är en konsekvens av och faktor av betydelse för den framväxande orten, och tar plats som dess mest betydande märkesbyggnad.

Slottet i Sunne är en konsekvens av och faktor av betydelse för den framväxande orten, och tar plats som dess mest betydande märkesbyggnad. S l o t t e t f r å n n o r d ö s t, t r o l i g t v i s p å 1 8 7 0 e l l e r 1 8 8 0 - t a l e t. L a n t e r n i n e n s ä g s h a t i l l k o m m i t u n d e r J o h n s s o n s t i d p å S l o t t

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

B randmursmålningar KERSTIN MANDEN-ORN

B randmursmålningar KERSTIN MANDEN-ORN KERSTIN MANDEN-ORN B randmursmålningar Inne på gården Teknologgatan 9 kan man se den brandmursmålning som på stadsmuseet givit upphov till en genomgång av bevarade brandmursmålningar i Stockholm. Stadsmuseet

Läs mer

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern.

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern. ASKUNGEN Det var en gång en rik man, som en lång tid levde nöjd tillsammans med sin hustru, och de hade en enda dotter. Men så blev hustrun sjuk och när hon kände att slutet närmade sig, ropade hon till

Läs mer

En berättelse om mina förfäder Tecknad av Eva Eriksson, född Karlsson, Räveln, Sör-Nedansjö

En berättelse om mina förfäder Tecknad av Eva Eriksson, född Karlsson, Räveln, Sör-Nedansjö En berättelse om mina förfäder Tecknad av Eva Eriksson, född Karlsson, Räveln, Sör-Nedansjö Min mormor Maria Kangas föddes 1872 i byn Lajkola i Finland. Min morfar Johan Erik Kangas var två år yngre och

Läs mer

Söklista gravbok Björketorps församling

Söklista gravbok Björketorps församling 2014-05-07 12:04:24 X Visa gravplatser utan gravrätter Ytkod: (inget) Skyltad: 2012-06-01-2014-05-07 Kultur: (inget) 1 4 32 1 Pettersson, Georg Pettersson Georg 1 5 37 1 Jakobsson, Anders Jakobsson Johanna

Läs mer

Bild nr: 930 Bildbehandling: Thomas Svensson Text: Gunnar Gustavsson S.0412

Bild nr: 930 Bildbehandling: Thomas Svensson Text: Gunnar Gustavsson S.0412 V id Östads skytteförenings 50 års jubileum inbjöds Vättlekretsens skyttar till en tävlan i fältskjutning. Dagens högsta resultat uppnåddes av Gunnar Gustavsson Östad med 28 träffar, här tillsammans med

Läs mer

Kistan IPS 1863 från Haketorp och Nykulla som följt bl a min mor och som nu står i Rättvik.

Kistan IPS 1863 från Haketorp och Nykulla som följt bl a min mor och som nu står i Rättvik. I mitt föräldrahem stod en kista målad av okänd målare (finns en likadan från Berg) som jag visste att mor hade haft med sig från sitt barndomshem i Nykulla. För några år sedan forskade jag på kistan och

Läs mer

Bild nr 11305 Emil Wikman bondson från Jällvik på stadsfärd år 1908 med en gigg. Observera lådan, bakom sätet, med plats för last.

Bild nr 11305 Emil Wikman bondson från Jällvik på stadsfärd år 1908 med en gigg. Observera lådan, bakom sätet, med plats för last. Ljustorp före motorfordonens tid Det berättas många historier om hur människor gick när de skulle någonstans. En man i Bredsjön, Hans Henrik Hansson (1861-1961), hade gjort till en betald syssla att gå

Läs mer

Utflykt till flydda tider

Utflykt till flydda tider Utflykt till flydda tider Söndagen den 25 september gjorde Västernorrlands Regementes Kamratförening en utflykt till flydda tider. Föreningen besökte då bosättningar i området Västra-Spannsjön, Pommacvägskälet

Läs mer

Nostalgitripp i gamla hjulspår. En liten Då och Nu-historia.

Nostalgitripp i gamla hjulspår. En liten Då och Nu-historia. Nostalgitripp i gamla hjulspår. En liten Då och Nu-historia. Text: Lasse Eriksson Foto: Lasse, Margret och Bosse Idén med att göra en Då och Nu-tripp med mc i gamla hjulspår poppade upp under en av många

Läs mer

Fredrik, Hans, Margit och Carl Herman.

Fredrik, Hans, Margit och Carl Herman. Clara badar Fredrik. Anny Ebeling med barnen. Fredrik, Hans, Margit och Carl Herman. Två glada barn och en lite mindre glad gosse på Mjörnviksbo, våren år 1912. Carl Herman, Fredrik och Margit är det som

Läs mer

Bilder Trombäljen. Vår Bygd 1891. Scrolla eller ta neråtpil för att komma till nästa bild

Bilder Trombäljen. Vår Bygd 1891. Scrolla eller ta neråtpil för att komma till nästa bild Vår Bygd 1891 Bilder Trombäljen Scrolla eller ta neråtpil för att komma till nästa bild För att läsa om de olika gårdarna i Trombäljen, ur boken Vår Bygd 1891, kan du klicka här. Huset i Hagen f.d. "Rotostugan",

Läs mer

Vintrig bild av Murarns

Vintrig bild av Murarns M Vintrig bild av Murarns ikael Raatikainen besökte vår kommun även vintertid. Här har han målat det nya huset med ekonomibyggnader någon gång på 1930-talet. Det ser ut som taket och övervåningen ombyggts

Läs mer

Vimpelås. Torp 324. Foto från 2001

Vimpelås. Torp 324. Foto från 2001 Vimpelås. Torp 324 Foto från 2001 Anders Bengtsson född den 11/9 1843 i Hägnen och hans hustru Christina Olausdotter född 23/10 1845 på Stensgård i Kärrsgärde, båda i Sätila socken. Paret gifter sig år

Läs mer

Stambanetrafiken under mellankrigstiden

Stambanetrafiken under mellankrigstiden Stambanetrafiken under mellankrigstiden I mars 1919 började fredens framtidshopp att börja påverka järnvägsplaneringen. Förbindelsen Stockholm Kristiania skulle graderas upp till en standard som helst

Läs mer

Soldattorp nr 59 under Slögestorp

Soldattorp nr 59 under Slögestorp torp nr 59 under Slögestorp torp nummer 59 - Mossestugan under Slögestorp: Kartposition N: 6410130 O: 1412550. torpet tillhörde kompani 1 - Livkompaniet vid Jönköpings Regemente. Gården Slögestorp var

Läs mer

En allhelgonadag och kväll. Lerum. Piren i Aspen

En allhelgonadag och kväll. Lerum. Piren i Aspen Lerum Lerums kyrkogård En allhelgonadag och kväll. Piren i Aspen Wammebro Lång tid efter att inlandsisen smält undan låg Lerumsdalen fortfarande under vatten. Så småningom gjorde landhöjningen att havsviken

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

Torpvandring. Backstugan Ånstorp, Lilla Multna, Kina och Gammelbråten. Lördagen den 21 augusti 2010 kl. 13.00. Utsikt från Backstugan Ånstorp

Torpvandring. Backstugan Ånstorp, Lilla Multna, Kina och Gammelbråten. Lördagen den 21 augusti 2010 kl. 13.00. Utsikt från Backstugan Ånstorp Torpvandring Backstugan Ånstorp, Lilla Multna, Kina och Gammelbråten Lördagen den 21 augusti 2010 kl. 13.00 Utsikt från Backstugan Ånstorp Lerbäcks hembygdsförening Torpinventeringskommittén Bertil Engdahl

Läs mer

Gravar utan känd gravrättsinnehavare

Gravar utan känd gravrättsinnehavare Gravar utan känd gravrättsinnehavare EDEBO Gravnummer Gravstenstext Senast gravsatt A 4 J A Gustafsson, Skärsta Hilda 1889-1971 Johan Alfred Gustafsson 1977 A 7 C J Janzon fam grav Knut Hjalmar Johanzon

Läs mer

som ger mig en ensam känsla. Fast ibland så känns det som att Strunta i det.

som ger mig en ensam känsla. Fast ibland så känns det som att Strunta i det. Huset är precis så stort och som på bilden pappa visade oss. Det ligger i utkanten av det lilla samhället på en kulle. Vart man än tittar ser man granskog. Mörk och tät som i sagorna. Det är så tyst på

Läs mer

Johan Alfred Sjöberg Soldat i Kårabo, bonde i Hjälshammar

Johan Alfred Sjöberg Soldat i Kårabo, bonde i Hjälshammar Gunnar Tonnquists släkt 4 Johan Alfred Sjöberg Soldat i Kårabo, bonde i Hjälshammar Tabell Johan Alfred Sjöberg (fk Tånnqvist). Soldat, lantbrukare. Född 20 jun 859 i Kårabo, Tånnö (F). Död 6 dec 947 i

Läs mer

En säker skolväg. Barn och vuxna berättar om sin skolväg På en del ställen har man gjort jämförande

En säker skolväg. Barn och vuxna berättar om sin skolväg På en del ställen har man gjort jämförande En säker skolväg I många klasser tar man upp Skolvägen som ett tema. Barnen beskriver skolvägen i bilder, berättelser och dikter. De berättar om husen och växtligheten, om människor och djur som de möter.

Läs mer

Vid mangårdsbyggnaden ca 1919, stående fr.v. Sigrid, Alida, Gustav, Hans, Johan, Olle (vid vagnen) och sittande Ingeborg (husjungfru)

Vid mangårdsbyggnaden ca 1919, stående fr.v. Sigrid, Alida, Gustav, Hans, Johan, Olle (vid vagnen) och sittande Ingeborg (husjungfru) Norrgården Norrgården är den nordligast belägna gården i Sennebys bykärna. Gården har varit i samma familjs ägo de senaste 100 åren. I början av 1910-talet köpte Johan och Alida Alvén gården och flyttade

Läs mer

Om Anders Gustaf bodde i Krabbsjön under hela sin uppväxttid vet jag inte då husförhörslängd 1852-1862 inte undersökts

Om Anders Gustaf bodde i Krabbsjön under hela sin uppväxttid vet jag inte då husförhörslängd 1852-1862 inte undersökts Släktforskning Anna Lisas föräldrar, syskon och deras ättlingar Fadern Göras Anders Gustaf Andersson Födelsebok 1833 Grangärde Anders Gustaf f: 18/12 döpt: 19/12 Föräldrar: Faddrar: Anders Olsson och hustru

Läs mer

Ekalyckan och Klockarebolet

Ekalyckan och Klockarebolet Ekalyckan och Klockarebolet Föreningen har tre byggnader, Ekalyckan, Klockarebolet och Mölarps kvarn, som genom många frivilliga arbetstimmar har iordningställts och nu vårdas. I början av december hålls

Läs mer

I mitten av 30-talet köpte man fastigheten Hasselbacken och här i den f d ladugården inrymdes

I mitten av 30-talet köpte man fastigheten Hasselbacken och här i den f d ladugården inrymdes www.satilabygg.se Arvet efter Albert i Högelid I början av 1900-talet började den företagsamme Albert Andersson tillverka olika typer av möbler. Då var efterfrågan på möbler stor i det expansiva Göteborg

Läs mer

Spöket i Sala Silvergruva

Spöket i Sala Silvergruva Spöket i Sala Silvergruva Hej! Jag har hört att du jobbar som smådeckare och jag skulle behöva hjälp av dig. Det är bäst att du får höra vad jag behöver hjälp med. I Sala finns Sala Silvergruva, den har

Läs mer

Egnahemsområdet Negerbyn

Egnahemsområdet Negerbyn BOENDETS MILJÖER Egnahemsområdet Negerbyn En dokumentation inom projektet Retro Nossebro 2010-2012 Projektet finaniseras av NEGERBYN Bostadsbebyggelsen öster om Necks mekaniska verkstäder i Nossebro kallas

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Mor gifter sig - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen

Läs mer

Viksnäsudde 2015. Under vårvintern 2015 blåste taket av från den släckta fyren på Viksnäsudde.

Viksnäsudde 2015. Under vårvintern 2015 blåste taket av från den släckta fyren på Viksnäsudde. Viksnäsudde 2015 Under vårvintern 2015 blåste taket av från den släckta fyren på Viksnäsudde. Den f.d. fyren används i dag som ett sjömärke vid farleden väster om Mariestad. Det unika sjömärket riskerades

Läs mer

Bröderna Gustafssons charkuteriaffär

Bröderna Gustafssons charkuteriaffär Bröderna Gustafssons charkuteriaffär Hösten 1937 öppnade bröderna Johan och Gustav Gustafsson en charkuteriaffär på tomten Tallåsen, nuvarande Tivedsvägen 18. I slutet på 1936 hade de lämnat in en ansökan

Läs mer

Min andra vandring genom Sarek, del 1

Min andra vandring genom Sarek, del 1 Min andra vandring genom Sarek, del 1 Min andra ensamvandring skulle egentligen leda från öst till väst genom Sarek: från Saltoluokta längs Pietsaure, över Guhkesvákkjåhkå, Skarja, Guophervágge till Padjelantaleden

Läs mer

DAL ARÖ AR -Journalen Journale Nr. 2 5 Juni 201 20 4 En webbtidning producerad av www.dalaro.info

DAL ARÖ AR -Journalen Journale Nr. 2 5 Juni 201 20 4 En webbtidning producerad av www.dalaro.info Lite historik om affären Jansson Livs utmed Smådalarövägen. Affären drevs av Nils Jansson mellan 1946-1995 Affären startades och ägdes ursprungligen av Arvid och Anna Törnlöv som tidigare drivit jordbruk

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1 Elevuppgifter till Spöket i trädgården Frågor Kap. 1 1. Varför vaknade Maja mitt i natten? 2. Berätta om när du vaknade mitt i natten. Varför vaknade du? Vad tänkte du? Vad gjorde du? Kap 2 1. Varför valde

Läs mer

Cykelmysteriet. Martin Widmark Helena Willis

Cykelmysteriet. Martin Widmark Helena Willis Cykelmysteriet Martin Widmark Helena Willis Böckerna utspelar sig i och omkring den lilla staden Valleby, där de flesta känner varandra och kyrkan står mitt i byn. Huvudpersonerna Lasse och Maja är

Läs mer

Mårtenssons & Ljungen

Mårtenssons & Ljungen Farfar Hans nämns aldrig i tidningarna trots att han var den förste som byggde på Ljungsätersvägen. Skogskojan "Nr 1" (se foto med Hans M, Per D m.fl på) var det första huset, och byggdes omkring 1905

Läs mer

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun 2012-10-29 Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun -bland boende i området runt Vindelälven och Tväråbäck med omnejd i Vännäs kommun Enligt uppdrag av Vännäs kommun

Läs mer

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Bjerkemo Konsult 1 Kustjärnväg förbi Oskarshamn Framsidesbild från Rydebäcks station PM 2011-10-31 Bakgrund Regionförbundet i Kalmar har tagit initiativ till

Läs mer

Kapitel - 27 - NKLJ Nordmark-Klarälvens järnvägar Från pråmdragare och rallare till motionscykling och inlines

Kapitel - 27 - NKLJ Nordmark-Klarälvens järnvägar Från pråmdragare och rallare till motionscykling och inlines Kapitel - 27 - NKLJ Nordmark-Klarälvens järnvägar Från pråmdragare och rallare till motionscykling och inlines I nära 300 år transporterades stora mängder gods på Klarälven med hjälp av enkla pråmar och

Läs mer

Natur och kulturstig Livered

Natur och kulturstig Livered Natur och kulturstig Livered Genom den här kyrkporten anlände en gång folket från Livereds gamla by till sin kyrka. I dag finns inte mycket kvar av byn. Området där liveredsborna levde och arbetade är

Läs mer

Paraplyorganisation för Västsvenska föreningar inom den spårburna hobbyn. Allt från modell till fullskala

Paraplyorganisation för Västsvenska föreningar inom den spårburna hobbyn. Allt från modell till fullskala Paraplyorganisation för Västsvenska föreningar inom den spårburna hobbyn Allt från modell till fullskala Vi vill: skapa intresse för tåghobbyn hos ungdomar av båda könen, med hjälp av Juniortågkonceptet

Läs mer

Böcker om Hallands Väderö Läs mer

Böcker om Hallands Väderö Läs mer 1 Böcker om Hallands Väderö Läs mer Här följer en kort beskrivning av följande böcker om Hallands Väderö. Efter utgivningsåret uppges antal sidor och höjd x bredd i cm (avrundat). Johan Erikson: Hallands

Läs mer

LIDAHULT Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Algutsboda socken 2013-10-30 1

LIDAHULT Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Algutsboda socken 2013-10-30 1 LIDAHULT Klass 3 Berättelserna: Vilhelm Moberg tog intryck av människoöden i Lidahult, och skrev om det i sina verk. Hans gudföräldrar förestod fattiggården. En pusselbit i fattigvårdens historia. Carl

Läs mer

ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING AV MURAR OCH GÅNGVÄGAR PÅ ÅRÅS 2014-03-17

ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING AV MURAR OCH GÅNGVÄGAR PÅ ÅRÅS 2014-03-17 1 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING AV MURAR OCH GÅNGVÄGAR PÅ ÅRÅS 2014-03-17 Den östra muren med spår av väg eller körbana i muröppningen. (Mur A) Årås är ett mycket bra exempel på en svensk herrgårdsparks utveckling.

Läs mer

Gården nr Källa AI:24a Sid 223 Fortsätter Sid 250 Gården nr Källa AI:24a Sid 250 Fortsättning fr Sid 223

Gården nr Källa AI:24a Sid 223 Fortsätter Sid 250 Gården nr Källa AI:24a Sid 250 Fortsättning fr Sid 223 Gården nr 117 1886-1890 Källa AI:24a Sid 223 Eger J. E. Eriksson fr Eskilstuna Eriksson, Johan Erik, Eg. f 1841 8/1 Carlsdtr, Kristina, Hustru f 1841 14/4 Ericsson, Anna Sofia Dotter f 1865 24/2 * Ericsson,

Läs mer

Fjällbacka i mars 2004 Karl-Allan Nordblom. Lotsutkiken på Dyngö.

Fjällbacka i mars 2004 Karl-Allan Nordblom. Lotsutkiken på Dyngö. Förord J ag tänker oftast med hjärtat, och den här samlingen berättelser, bilder, dikter och fragment är inget undantag. Sammantaget är den ett subjektivt porträtt av skärgården utanför Fjällbacka och

Läs mer

Varpet. Torp nr 321. Bebyggelselämning av torpet.

Varpet. Torp nr 321. Bebyggelselämning av torpet. Varpet. Torp nr 321. Bebyggelselämning av torpet. 1 Bebyggelselämning av ladugården. Första generationen på Varpet. Gärdesgården som delvis omgärdar ägorna. Johan Bengtsson född 15/1 1846 i Hägnen och

Läs mer

Handboll var den stora sporten i Lägerhyddan och det var spel ända upp i division II för Skillingaryds IS.

Handboll var den stora sporten i Lägerhyddan och det var spel ända upp i division II för Skillingaryds IS. A. VÄSTRA LÄGRET A.7. IDROTT Idrott har alltid funnits på Slätten med Västra Lägret. I dag finns det en fast träningsplan för fotboll på Slätten och tidigare fanns här en ishockeyrink. Handboll och gymnastik

Läs mer

En historisk beskrivning av Nämndemansgården

En historisk beskrivning av Nämndemansgården En historisk beskrivning av Nämndemansgården Nämndemansgården eller Karhojagården som den tidigare kallades har anor från sent 1700-tal. Gården har vårdats och utvecklats under fem generationer och var

Läs mer

EN LITEN HISTORIK OM POSTSTATIONERNA I FRYKERUD

EN LITEN HISTORIK OM POSTSTATIONERNA I FRYKERUD EN LITEN HISTORIK OM POSTSTATIONERNA I FRYKERUD Fagerås, Frykerud, Frykåsen och Säldebråten Stockholm 2001-11-02 Sammanställt av Göran Eriksson Sid 1 Nedanstående förord är hämtat från Poststationer vid

Läs mer