Vintrig bild av Murarns

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vintrig bild av Murarns"

Transkript

1 M Vintrig bild av Murarns ikael Raatikainen besökte vår kommun även vintertid. Här har han målat det nya huset med ekonomibyggnader någon gång på 1930-talet. Det ser ut som taket och övervåningen ombyggts om man jämför med fotot på föregående sida. Här har vi lite personalia av familjen från det lilla jordbruket Murarns. Murarns Ester gift Johansson. Bodde en tid i missionshuset i Björboholm och var vaktmästare där. Hon var även sömmerska. På mittbilden håller Karl och Evald på med höbärgning och till höger ser vi Murarns Kalle, fjärdingsman i Björboholm, urklippt ur en större bild. Dokument nr. D 796 i Stora Lundby hembygdsförenings samling. Bildmaterial och fakta: Calla Hagström. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 796.

2 Remneå I norra delen av Stora Lundby socken alldeles vid kanten av Vättle Fjäll och sockengränsen mot Östad ligger jordbruksfastigheten Remneå, här målad av gårdamålaren Mikael Raatikainen. Ner till höger ser vi Emil Karlsson, född 1877 och död Han tjänade dräng på olika gårdar i Hjällsnäs, arbetade som stenarbetare och rallare, dock ej på Västgötabanan, och har lagt grundmurar och trädgårdsdammar i flera fastigheter i början av seklet i Björboholm. Den här ateljébilden har ett annorlunda utseende än vad som var vanligt i Svenska fotoateljéer. Bilden ser ut att varit tagen i Amerika någon gång före år Dokument nr D 797 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 797.

3 Personalia från Remneå På bilden till vänster ser vi Anna Karlsson i vitt, gift med Emil, med sin syster Stina Cederlund. De är födda i Ödenäs. Stina fick plats i Göteborg och Anna i Gråbo, där hon träffade Emil. De gifte sig och bosatte sig i Remneå. Nedre bilden är tagen på Annas 80- årsdag i Remneå. Einar Karlsson hette sonen som fortsatte jordbruket och även sysslade med trädgårdsarbete i Björboholm. Senare generation tog sig det med avseende på gårdsnamnet och platsen passande namnet Remneman. Dokument nr. D798 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 798.

4

5 Gäster hos Edvins år 1926 amiljen Torén gästar eller är sommargäster hos Edvins. Edvin och Agnes barn, Karl-Erik, Maj- FBritt och Emma-Lisa syns till höger på bilden. På den vänstra bilden kör Edvin Andersson in hö, ock på lasset har han som brukligt var sommargästernas och sina egna barn. Längst fram dottern Maj-Britt och till vänster Anders Dymling. Den högra bilden är från år 1950 då dottern Emma-Lisa hälsar på i mor Agnes i sitt bardomshem. Dokument nr D. 800 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text: Karl-Erik Andersson. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 800

6 I Banmästare Fagerbergs villa i Björboholm, målad år 1935 av Mikael Raatikainen Björboholm fanns ibland upp till fem personer som tjänstgjorde på Västgötabanan. Det var stinsen, senare stationsföreståndaren, stationsskrivare och banpersonal. Banvakten Karl Olsson byggde en stuga i Stenbrokärr, och inte långt därifrån byggde banmästare Fagerberg sin villa på 1930-talet. Han bodde där till sin bortgång på 1970-talet. Även stationsföreståndare Rydbom byggde sig ett hus vid Burhultsvägen.. Banpersonalen hade ibland andra uppgifter än skötsel av banan och byggnader. Banmästare Fagerberg visade mig vid ett tillfälle ett par långa breda skidor och rejäla gammaldags bambustavar som han använt när han tillsammans med andra banarbetare fick ge sig ut skogen och köra upp skidspår när man väntade dom ofta fullsatta sporttågen från Göteborg. Då skulle lederna vara ordentligt märkta och spårade. I banvaktsstugan i Björboholm kan det ha bott banpersonal under de första åren när Västgötabanan trafikerade Stora Lundby, men den ende som hade anknytning till banan som bodde där under den tid som banan ägdes av SJ var banarbetaren Haldor Åhlberg. Banvaktsstugan är nu friköpt. Dokument nr. D 803 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling.. Text, bild och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 803.

7 Ä Banvaktstuga ven banvaktsstugor hade samma snickarglädje under de första tjugotal åren som stationsbyggnaderna. Denna stuga vet vi inte exakt var den är belägen efter banan, men de var lika varandra utefter hela banan. Bilden är nog tagen några år efter att banan börjat trafikeras då man har fått färdigt refuger som saknades i början. Banarbete på 1930-talet. På bilden ser vi Axel och Evald Hallgren, Gråbo, Helgesson, Sjövik. Båtsmans Gustav och Johan från Sjövik är också några av personerna. Enligt uppgift skulle kaggen som står på dragdressinen varit fylld med svagdricka. Dokument br. D. 804 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Personfakta: Evald Hallgren.. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 804

8 Tåg på väg in till Björboholms station n tidig bild av Björboholm i början på seklet. Restaurang Strandkullen är ännu inte byggd. Den Ekom att uppföras på toppen av Björbo Huvde till höger i bild. Här går banvallen alldeles vid strandkanten innan infarten till Björboholms station. Vid denna tid vara sjön inte så reglerad som nu och det tycks vara lågvatten vid denna höstdag år Dokument nr. 833 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 833

9 Björboholmsviken ilden är tagen från båt in mot banvallen och Björboholmsviken. Här har avsändaren utnyttjat Bhimlen att skriva sitt meddelande på. I Björboholms-Postens upplaga sommaren 1913 kan man läsa ovanstående annons. I ingressen heter det att Björboholmsposten var Organ för Västgötabanans stamkunder och andra intresserade Väschötter. Dokument nr D.834 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text och bildbehandling: karl Gustafsson. Ordningsnr 834

10 Björboholmsvillor Fridhäll, Björboholm. Byggt i början av 1900-talet. I förgrunden taket på Kristinedal. Vinterbild av Vilohemmet i Björboholm Dokument nr. D.845 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling., Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 845

11 Fortsättning, Björboholmsvillor. På bilden står det, Förlag: J. Erikssons Gråbo. Vilken villa som är på bilden är vi inte riktigt säkra på. J. Eriksson hade en lanthandel under några år i början på 1900-talet intill stationsområdet i Gråbo. I dag år 2001 är där en videouthyrare. På en vacker udde vid Mjörns station byggdes dennna sommarvilla av Norling i början av 1900-talet. Huset revs på 1960-talet, och ny modernare villa uppfördes. I dag år 2001 ägs fastigheten och udden av Blennow. Dokument nr D. 846 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr, 846.

12 D Skyttens Betty, och Skyttens Oskar. essa syskon brukade en gård i Ryd i Björboholm. Jordbruket kallades för Skyttens efter deras far som av sommargästerna ansågs för en skicklig jägare och skytt. Idag ligger Annekärrs villaområde på ägorna. Här ser vi de både syskonen på äldre dagar på var sin sida av Kalle Axelsson från Burhult, och de ser ut att ha det trevligt vid ett stabilt stenbord med tillbehör och sjöutsikt. Dokument nr. D 893 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson.. Ordningsnr. 893.

13 Nabben röderna Albert och Herman tillsamman med sin mor Kristina utanför sommarbostaden. BBoendet var inte så dåligt som det ser ut på bilden utan man gjorde som många andra jordbrukare i Björboholm, nämligen hyrde ut sitt hus till sommargäster och sommartid flyttade till det som var någorlunda beboeligt. När man i stället för postlådenummer ändrade till gatu eller vägadresser i Björboholm fick vägen som går på deras marker namnet, Mor Kristinas Väg. En annan väg som ligger centrala Björboholm fick namnet Alfreds Hage, efter den mångårige kolumnisten i Göteborgsposten, Allan Fredriksson. Denna bild kan vara tagen på Nabben, Lyckes eller något annat jordbruk i Björboholm. Här tar man upp potatis. Personerna på bilden har ej kunnat identifierats. Dokument nr. D.894 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 894.

14 Laga skiftes-protokoll upprättat i Ryd i Björboholm åren Detta skiftesprotokoll berör tre jordägare, Jonas Andersson, Andreas Andersson och Anders Persson och en torpare, Andreas Hansson som brukade Nolgärdet som ägdes av Jonas Andersson. Handlingarna är blekta och papperet så skört att det inte tål många genomläsningar så en avskrift följer på innehållet i 10 sidor med skiftesprotokoll fördelade på två sammanträden och 19 paragrafer. Dagens stavning tillämpas men de gamla formuleringarna har fått vara som de är. Förutom sammanträdesprotokollen finns noggranna ägobeskrivningar och taxeringshandlingar upprättade på ytterligare 30 sidor där några exempel visas efter avskriften av sammanträdesprotokollen.. Handlingarna är skänkta till Stora Lundby Hembygdsförening av Ulla Kastenssom efter att gården i Ryd har sålts. Dokument Nr. D 1145 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson Ordningsnr Sid 1

15 På frälse hemmanet Ryd i mantal beläget Elfsborgs Län Vättle Härad och Lundby Socken infann sig underskrivna lantmätare den 15 augusti 1842, för att enligt Konungens höga befattningshavare det förordnade laga skiftet förrätta å alla ägorna till omskrivne hemman varvid efter laga tid uppläsen kungörelse i Lundby Sockenkyrka fanns utfärdade kallelse till Gode män sig invalde av delägare: Jonas Andersson 1/8 mantal, Andreas Andersson ¼ mantal och Andreas Persson 1/8 mantal. Av rågrannar tillträde kom icke någon och såsom gode män anmälde sig Anders Andersson i Tollestorp och Johannes Jonasson i Gällsnäs. Paragraf 1 Förrättningsmannens förordnande upplästes, varefter parternas tillspordes om jäv vore att andraga emot lantmätaren eller de gode männen, - vilket besvarades med nej. Paragraf 2 Några handlingar, till upplysning vid detta skifte kunde delägarna icke förevisa, men rågångarna omkring hemmanet uppgavs vara ostridige och följa efter de på marken befintliga hägnader. Paragraf 3 Torparen Andreas Hansson föreviste åtkomsthandlingar till en jordlägenhet, Nohlgärdet kallat, frånsålt Johans Anderssons åttondelare, påstående att, i händelse detta skifte, faller på annan jordägares skifte, få den efter gradering uttaget på det åttondels hemman från vilken den är frånsåld. Paragraf 4 Som något hinder icke mot detta skiftets fortgång, så företogs ägoavfattningen vilket göromål var fullbordat den 19 augusti Till denna dag var så väl de vid förra sammanträdandet biträdande Goda Män, som närvarande delägare kallade, att, med lantmätaren sammanträda på Ryd, för att om de vid laga skifte föregående överläggningsämnen besluta. Paragraf 5 I samråd med förrättningsmännen överenskommo delägarna i följande punkter: 1) Förmedlade hemmantalet skulle vi detta skifte tjäna till delningsgrund. 2) Fiske i sjön Mjörn med de intill ägorna varande vassar, komma att uteslutas från skiftet och till hemmanen vara gemensamma. 3) Den utflyttning, ävensom odlings, gödsel och spannmålsersättning som vid detta skifte kan komma i fråga, skall vara fullgjorda inom 3:ne år från skiftets tillträde. 4) Den ståndskog, som vid likvidationen icke kan gå i utbyte skall vara avverkad och platsen avförd inom 3:ne år, men sådana telningar som ej överstiger 1 ½ tum i diameter, räknat 4 alnar från roten får ej borttagas utan överlämnas till jordägaren utan ersättning. 5) Om efter delningen någon jordägare skulle bekomma mindre åker än på hans andel kan belöpa, så skall den som därav bekommit mer till honom odla så stor vidd som efter uträkning av förättningsmannen bestämmes. Fullgöres ej detta så skall varje kappland geometrisk vidd betalas med 20 riksdaler B:o då gödsel till odlingen är inberäknad. 6) Av skiftet uttages följande samfällda lägenheter: 6 alnar bred väg uttages längs efter ägorna från norr till söder. Från sistnämnda väg uttages en 4 alnars bred väg till sjön. Vidare undantag ansåg jordägarna icke av behovet, dock skall tillges att var och en får åtkomst till sina skiften. Paragraf 6 Med bestämmandet av gräns emellan in och avrösningsjorden begärde jordägarna uppskov tills ägogradering förrättad. Paragraf 7 Några rågångsrättningar ansågo jordägarna icke av behovet. Paragraf 8 Ägotaxeringen företogs i parternas och gode männens närvaro, då bästa ägorna åsattes 1:ste graden, de hälften hamna i 2:a graden, och de övriga i proportion därefter. Varefter ägobeskrivning och taxeringslängd upplästes och lämnad utan anmärkning. Paragraf 9 Jordägarna överenskommo nu, att såsom inrösningsjord skall beräknas alla ägor som under graderingen åsattes 1:ste till och med 8:e graden. De däröver från och med 10:- till 96:e graden skall såsom avrösningsjord beräknas. Paragraf 10 Sedan alla förberedelse nu var undanröjda, företogs planläggningen, då delägarna begärde att få sina in och utägoskiften sammandragna till ett skifte för vardera, och Anders Persson för 1/8 mantal skulle med utflyttningsskyldighet få sitt skifte söderut?, att Jonas Andersson för 1/8 mantal skulle med kvarboenderättighet åtnjuta Nohlgärdet och fyllnad efter diken? Och Granåkrarna, Lillåkrarna och Strååkrarna, samt utmed där intill av Åsen, Att Anders Andersson för ¼ mantal, således med kvarstående skulle åtnjuta ägorna nordost och fyllnad i utmarken av åsen. Förrättningsmännen togo detta projekt i övervägande och fann att den för Johannes Andersson uppgivna plan troligen överstiger det ägobelopp som på honom kan belöpas, såvida icke skillnadslinjen förskjutes längre mot norr, då Kvarn- Lill-och Strååkrarna komma att avskäras. Genom detta läge på linjen förklarade sig Jonas Andersson få för lite ängamark och obekvämt skifte, föreslog för den skull att Anders Persson 1/8:dels mantal skulle läggas i Nohlgärdet samt få fyllnad där intill av Kvarn-Lill-och Strååkrarna, och att hans 1/8:dels mantal skulle därefter sträcka sig åt den uttagna sjövägen och maderna där intill. Hans skogsskifte skulle förenas. Detta av Johannes Andersson uppgivna projekt bestriddes av de övriga delägarna, och som förrättningsmännen icke kan själva i denna tvist sig bestäm yttra, förrän ägorna blivit uträknade och professionell planläggning av lantmätaren bli uppgjord, så slutade sammanträdet. Betygas å ämbetets vägnar Förestående protokoll är för oss uppläst samt varder härmed justerat. Jonas Andersson, Andreas Andersson Anders Persson Såsom Gode Män underskrivas Johannes Johansson i Hjelsnäs. Anders Andersson i Tollestorp. Dokument nr sid.2

16 Ägobeskrivning Ägobeskrivning och taxeringslängd över ägorna till mantal frälse Ryd, i Elfsborgs Län, Wättle Härad, Lundby Socken upprättat år Ägobeskrivningen omfattar 10 fullskrivna sidor där första sidan är avbildad. Denna ägobeskrivning var alltså upprättat till det första sammanträdet som ägde rum den 15/ Sedan följde delningsförrättningen och ett nytt sammanträde som ägde rum 1 maj 1843 där en delningsbeskrivning presenterades för parterna och framlades för godkännande. Även detta sammanträde är utskrivet med dagens stavning. Dokument nr sid.. 3

17 1843 den 1:e maj infann sig underskrivne lantmätare på hemmanet Ryd för att skiftesförrättningen därstädes fortsätta, varvid efter förutgångna lagliga kallelser, sig underställda av delägarna Jonas Andersson, för 1/8 mantal, Andreas Andersson för ¼ mantal och Anders Persson för 1/8 mantal. Såsom Gode Män infunno sig efter kallelse Anders Andersson i Tollestorp, Johannes Jonasson i Gällsnäs. Paragraf 11 Efter vid förra sammanträdet beslutade planläggningen, var nu varje delägares skifteslotter uttagna på kartan och som de utan förändring av delägarna antogos så utstakas och röslades desamma på marken i samtliga parters och gode mäns närvaro. Paragraf 12 Delägarna Andreas Andersson och Anders Persson avsade sig äganderätten till det kvarnfall som är beläget på Jonas Anderssons skifteslott Litt A. och tillägnades honom för evärdeliga tider. Paragraf 13 Enär Andreas Andersson fått från sitt eget skifte obekväm åtkomst till den honom utdelta åsen, så upplåta de övriga delägarna nu honom rättighet att då grödan och gräset är avtagit få med körslor och övrigt färdas över deras ägor utan ersättning. Paragraf 14 Delägarna beslöt att själva sig emellan dela den på ägorna varande ståndskog utan förrättningsmannens biträde. Paragraf 15 Av jordägarna beslöts att nu genast tillträda de för dem utviste skiftena, samt att ersättningar icke skall utgå än till utflyttande Anders Persson, vilket skall såsom odling och gödselersättning av de övriga delägarna erhålla fyrtio riksdaler Banco den 1:a nästkommande november, med 2/3 av Anders Andersson och 1/3 av Jonas Andersson. Ävensom att under3:ne års tid avlämna till utflyttanden 1 ¾ tunna ärter 4 ¼ tunna korn och 6 tunnor blandkorn.. Sålunda: att första året lämnas honom 1 tunna ärtor, 2 tunnor korn och 3 tunnor blandkorn, -andra året ½ tunna ärtor, 1 ½ tunna korn och två tunnor blandkorn,- samt 3:e ¼ tunna ärtor ¾, ¾ tunna korn, 1 tunna blandkorn. Denna ersättning skall fullgöras av de kvarboende efter innehavande hemmantal i medio av december månad varje år. Fullgöres ej detta skall spannmålen betalas efter det årets markegångspris på den skall utgå. Paragraf 16 Husflyttningsförslag å den manbyggnad som tillhör Anders Persson och skall utflyttas till det nya skiftet upprättades och bilades handlingarna, och som flyttningskostnaden härför uppgick till så ringa värde, att understödet av allmänna medel ansågs bliva så obetydligt att behovet därmed icke uppväger gåvan, så avsade sig delägarna allt anspråk därpå. Paragraf 17 Andreas Andersson, som av Jonas Andersson erhållit gödslad jord utan att avlämna lådan tillbaka, förband sig att till honom avlämna 15-tals nötgödsel, beräknar efter 1 ½ tunna på lasset. Paragraf 18 Jonas Andersson upplät frivilligt fri sådrift över sin tåmark för Andreas Andersson å Wettle fjäll betande kreatur. Paragraf 19 Som i och för denna förrättning icke vidare var tillgöra, så överlämnades parterna avskrift av detta protokoll, jämte ägobeskrivning, taxeringslängd och delningsbeskrivning, och förklarades denna förrättning slutad, samt att den missnöjde äger anföra klagan hos herr ordf. i Wettle Härads ägodelningsrätt inom sextio dagar härefter vid förlust av vidare talan o målet. Betyga å ämbetets vägnar Förestående protokoll är för oss uppläst och varder härmed justerat Andreas Andersson, Jonas Andersson, Anders Persson. Och egenhändiga underskrifterna intyga gode män Anders Andersson, Johannes Jonasson På nästa sida kan vi se första sidan av den delningsbeskrivning som parterna hade att rätta sig efter. Hemmanen i Ryd var Frälse Hemman, och har då gjort dagsverken eller skattat till Björboholms Säteri som i sin tur under många år lydde under Aspenäs i Lerum. Efter detta och andra skiften i området verkar det som dessa jordbruken i Björboholm och på andra ställen blev införda i en vanlig taxeringslängd och deras inkomster beskattades av stat och kommun. Så var detta skifte slutfört och jordägarna kunde börja planera för framtiden. När det gällde att bruka jorden kom den att sträcka sig c:a 110 år framåt. Man kan förundra sig över den detaljrikedom som ett sånt här laga skifte innehåller, både när det gäller arealernas värde för deltagarna, och den ömsesidiga hänsyn som parterna i detta skifte tydligen visat varandra. Detta var ju ett litet skifte, och man kan förstå att det inte var lika lätt att skifta Hjällsnäs och Stannums byar. Dokument nr 1148 sid. 4

18 Delningsbeskrivning Delningsbeskrivning vid Laga skiftet å ägorna till ½ mantal Ryd i Elfsborgs Län, Vettle Härad Lundby Socken uppmätt år Även denna del omfattar nära tio sidor uppgifter och där varje part fick sin del noggrant uppmätt och beskriven. Denna kopia på delningsbeskrivningen erhöll Jonas Andersson, där han skrivit under och godkänt sin del av skiftet. Dokument nr sid. 5

19 Ryd enligt turistkarta från slutet av 1990-talet. På denna karta finns en gata som heter Nolgärdesvägen som troligen leder till Nolgärdet som torparen Andreas Hansson brukade när laga skiftet upprättades Från Dämsjön utgick det så kallade kvarnfallet som står omnämnt i skiftesprotokollet. Området Ryd där sträcker sig från Dämsjön ner mot Mjörns strand. Enligt ett gammalt utdrag ur Wättle Härads rätt erhöll Edvard Olsson lagfart på 1/8 hemman i Ryd som han köpt av Johannes Johansson och dennes hustru Annika Andersdotter. Under hela 1800-talet och fram till 1940-tal fanns många jordbruk kvar i Björboholm. Från nuvarande Annekärr mot Boden, en sträcka på några kilometer, fanns det minst 12 jordbruk som födde sina familjer. I Edvard Olssons familj fanns 9 barn vilket framgår av köpekontraktet när Edvard Olsson dödsbo sålde hemmanet till Gösta Wallman år Dämsjön hette under många år i folkmun Zetterbergs Damm. Advokat Zetterberg köpte tomten runt Dämsjön någon gång 1930 av dåvarande ägaren Gösta Wallman. I de handlingar som Ulla Kastensson överlämnat till Stora Lundby Hembygdsförening finns också en lagfart från 1883 där det fortfarande står Mantal Frälse Ryd, ställd på Edvard Olsson och hans hustru Anna Beata Andersdotter. Där står: enligt avhandling den 8 April 1882, för tvåtusensjuhundra kronor köpt av Johannes Johansson och dennes hustru Annika Andersdotter. Köpehandlingar av avstyckade tomter till sommarboende samt köpekontraktet till Gösta Wallman ingår också i samlingen. Dokument nr. D 1145 i Stora Lundby Hembygdsförening Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr.1150 sid.6

20 S Björboholms IF 1953 tående Valter Attefalk, Bertil Svensson, Evert Gustavsson, Karl Berggren, Lars Sannestål, Gunnar Gustavsson, Sigfrid Eriksson. Knästående Nils Wendeblad, Carl Ringgren, Leif Joakim, Karl- Magnus Nordqvist och Folke Wendeblad. Bild nr: 931 Bildbehandling: Thomas Svensson Text: Gunnar Gustavsson S.0413 Dokumnet Nr. D 1153 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling Ordningsnr. 1153

21 Foto taget på Magra idrottsplats B Björboholm IF 1957 IF segrade med 5-2, vid seriematch mot Magra IS. Stående från vänster: Leif Sannestål, Lars Sannestål, Gunnar Gustavsson, Jarl Andreasson, Karl-Axel Karlsson, Bertil Brunbäck och Lennart Klasson. Knästående: Bertil Carlsson, Stig Sjöstedt, Daniel Johansson, Sigge Carlsson och Roland Karlsson. Bild nr. 843 i Östad Hembygdsförenings fotosamling. Bildbehandling: Thomas Svensson Text: Gunnar Gustavsson S.0326 Dokument nr. D 1154 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Ordningsnr. 1154

22 Nostalgivandring i Björboholm den 18/ Denna vandring hade egentligen planerats att äga rum på våren. Söndagen startade med ihållande regn som dock avtog på förmiddagen och som upphörde helt när vandringen startade klockan 1. Cirka 40 personer, den flesta bosatta i Björboholm infann sig vid den lilla lekparken vid Strandkullen och alla var mycket intresserade av vad Irené Johansson och K-G Gustafsson hade att berätta. Utsiktsbild från Strandkullens topp där Skeppsredare Vallers hus på Bua Huvde är mitt i bild, och som har givit udden det nuvarande namnet Vallers Udde. Dokument nr.d1165 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Foto: Tomas Svennson. Text: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 1165

23 Hamnen med Villa Ivy. Under vandringen runt strandpromenaden gjordes uppehåll då och då där K-G och Irené berättade hur det hade sett ut och med hjälp av hembygdsföreningens bilddokumentation beskrev Restaurang Strandkullens och sommarsocietetens historia under de första 35 åren under 1900-talet. Deltagarna ställde många frågor och några hade gjort egna iakttagelser som alla nu kunde få del av. Den sista stigningen upp till toppen av kullen skedde med hjälp av de gamla trapporna. Nostalgivandrarna tog en kaffepaus på grunden till den nedbrunna restaurangen. Från taket till restarungens kallförråd, som används än i dag av ägarna till Strandkullens gamla annex, talade K-G om minnen som gamla björboholmare berättat Dokument nr. D 1166 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling.. Foto: Tomas Svensson: Text: Karl Gustafsson.. Ordningsnr

24 Granlinds enna jordbruksfastighet revs omkring 1980, och på tomten byggdes ett modernare hus. DFastigheten gränsade till Björboholms stationsbyggnad. Teofil Granlind hette ägaren när denna tavla målades år 1934 av gårdamålaren Mikael Rattikainen. Då låg fortfarande restaurang Strandkullen på toppen av Björbo Huvde, men i slutet på 1930-talet brann restaurangen och ersattes av en ny restaurangbyggnad nedanför kullen. De flesta av Rattikainens tavlor är målade på sommaren, men det finns också en del vintermotiv. Den här tavlan skildrar ju fyra företeelser som inte finns längre. 1)Själva jordbruksfastigheten är borta. 2) Den gamla björboholmsvägen som strök förbi Granlinds häck är nu ersatt av en landsväg. 3) Västgötabanans tåg rullar inte längre. 4) Restaurang Strandkullen finns inte kvar. Bara den gamla förfallna strandpromenaden, några trappor och en husgrund på kullen minner om denna tid då societetslivet blomstrade sommartid i Björboholm. Tavlan skänktes till Stora Lundby Hembygdsförening år 2006 efter att Teofil Granlinds son Göran hade gått bort. Enlig Göran Granlind kom Granlinds till Björboholm omkring sekelskiftet efter att ha drivit jordbruk på Sunnerön. I dokument nr. 747 berättar Margareta Muchardt om somrar i Björboholm där Granlind omnämns. Dokument nr. D 1187 i Stora Lundby Hembygdsförening samling. Text och foto: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 1187

25 Grans ilden är från Remneå. Stället kallades i bygden för Grans. Emma Johansson sitter till Bvänster, bredvid står maken Alfred. Vem damen till höger är var uppgiftslämnaren osäker om, men då mönstret på damernas kläder verkar vara identiskt, kanske man kan gissa på en syster till någon av makarna Johansson. Tiden bör vara omkring år 1910, men är något osäker. Dokument nr.d 1188 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text: Lennart Remneman. Identifikation: Leif Helegård. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr.1188

26 H Vykort av Björboholm 1910-tal är ett exempel på extremt högvatten. Vägen ut till Björbo Huvde= Vallers Udde är översvämmad, och endast en smal vassrugge sticker upp ur vattnet. Den lilla ön mitt i inloppet till Björboholmsviken syns nätt och jämnt över vattenytan. På detta gamla vykort är däremot vattenståndet extremt lågt. Att vattenståndet växlar så mycket är relativt ovanligt sedan vattendomar och regleringar har tillkommit, men vid väderlek med ovanligt mycket nederbörd har hög vattennivå förekommit vid flera tillfällen. Boende på Vallers Udde måste några gånger ta sig ut till sina hus med båt. Dokument i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson Ordningsnr.1223

27 V ykort, troligen taget på 1910-talet. Egen Poststation fick Björboholm år 1900 då Västgötabanan invigdes. På baksidan står skrivet Foto O-Hallgren Förlag J.E. Lindqvist J.E. Lindqvist var först stationsinspektör i Björboholm. År 1909 då erhöll samma tjänst i Gråbo. Bilden är tagen från toppen av Strandkullen=Björbo Huvde mot Hjällsnäsviken. Landtungan som sticker ut vid Agnekärr (Numera Annekärr), kallades en tid för Norlings Udde efter ägaren av den sommarvilla som låg på halvön. Dokument i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson Ordningsnr. 1224

28 Björboholms-posten augusti 1913 Oskar Isaksson hade boktryckeri i Göteborg och hade sommarbostad vid Mjörns anhalt. Han tillhörde Björboholmssocieteten, och under ett antal år sommartid tryckte han denna avisa med annonser och humoristiska skildringar om sommargästernas nöjesliv och annat som kunde intressera björboholmarna. Dokument i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Ordningsnr.1229

29 I I nnehållet i Björboholmsposten var, förutom annonser, mestadels humoristiska uppsatser om sommargästernas eskapader och nöjen. Samlingsplatsen för dessa förmögna göteborgare som byggt sina hus på denna natursköna plats var Strandkullens restaurang. Föreningen Björboholms Vänner bildades dels, kanske för att man inte fick servera starka drycker på restaurangen om det inte var till slutna sällskap, och för att ha en kommitté som kunde organisera sommaren baler, maskerader, fisketävlingar m.m. Dokument i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Ordningsnr.1230

30 E Siesta på Buan. rik och Ellen Arnfelt med dottern Margit i gungan hyrde sommarvistelse i Granåsen i början av 1900-talet innan man köpte en tomt intill Björbo Huvde som man kallade för Uddnäs. Vårpromenader i Slottskogen i Göteborg var tydligen ett vanligt söndagsnöje för familjen Arnfelt. Denna bild är från år 1911 och visar hatt och klädmode från denna tid. På bilden ser vi Erik och Ellen Arnfelt med barnen Margit, Märta och Brita tillsammans med Anna-Stina Christoffersson. Dokument i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Fakta: Brita Lindström. Bildbehandling: Karl Gustafsson Ordningsnr. 1231

31 Ä Vykort, Björboholm i början av 1900-talet. n har inte Restaurang Strandkullen byggts på toppen av Bua Huvde. Man kan se några bondgårdar nedanför kullen. Uddnäs, där famljen Arnfelt byggde sitt sommarhas, ligger till höger strax utanför bild. Det här vykortet är taget innan förmögna Göteborgsfamiljer började bygga sina sommarhus, och Björboholm var endast bebodd av ett tiotal jordbruksfamiljer. Den siste bonden slutade på 1960-talet att driva jordbruk i Björboholm. Även järnvägen är borta sedan Alla sommarvillorna är idag åretrunt-bostäder, och det har tillkommit en hel del nya villor i Björboholm, Annekärr, Granåsen, m.m. Det har inte bott så mycket folk i Björboholm i någon annan tid som det gör idag. Där spåren ser ut att sluta på bilden ligger banvaktsstugan som har varit bebodd av andra än banvakter. Här följer en nedteckning som troligen är skriven av Asta Hultberg som en tid i slutet på 1900-talet bodde i banvaktstugan. Ungefär ett decennium inpå Västgötabanans historia i Björboholm finns en händelse som bör bli ihågkommen, en mycket vacker handling av dåvarande chefen för banan, major Nyström, Göteborg. Den förste banvakten i Björboholm bodde då i banvaktsstugan med sin familj, hustru och tre barn (söner). Han dog och det måste komma en ny man som övertog sysslan. Hur skulle det gå för änkan med de tre små barnen?? Jo, major Nyström lät bygga ett nytt litet rödfärgat hus uppe vid stora vägen, som numera heter Sjöviksvägen. Huset skänktes till änkan och det står kvar på samma plats än i dag. Major Nyström byggde sig en egen villa inte långt från Björboholms station som fick namnet Duvebo. Majorskan Nyström bodde kvar i Björboholm in på 1960-talet. Dokument i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text: Karl Gustafsson och Asta Hultberg. Ordningsnr. 1232

32 E Hilding Hultberg n dryghalvsida i Göteborgsposten onsdagen den 16 augusti 1961 består av en skildring om hur Hilding Hultberg hamnade i Björboholm och hur han där byggde upp sin tillvaro. I en artikel där rubriken är De tusen idéernas man kan man läsa: Han sitter framför den öppna spisen i ateljén och suger på sin snugga medan han berättar om sin nybyggargärning. Han säger att trångboddheten alltid hämmat honom i hans arbete och att han därför tog till ordentligt när han fick möjlighet att bygga en egen ateljé. Den skulle ju också fungera som bostad under de första åren innan bostadshuset blev färdigt, Dokument i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Ordningsnr.1237

33 Några av rubrikerna i GP:s artikel. Tarzan vid Mjörn Konstnären som lever vildmarksliv, bygger hus, bryter sten, målar, trivs. Hilding Hultberg arbetade också mycket med utsmyckning av offentliga miljöer. I Stora Lundby kan man beundra hans verk i Röselidsskolan, Hjällsnässkolan Begravningskapellet i Stora Lundby och Stora Lundby Församlinghem. Hilding Hultberg gick bort år År 1997 ordnades en stor utställning på Nolhaga slott i Alingsås där framför allt hans måleri ställdes ut. Dokument i Stora Lundby Hembygdsförenings samling Ordningsr- 1238

34 En utställning med på Nolhaga Slott i Alingsås där Hilding Hultbergs konst visades och hans livsverk skildrades. Ordningsnr. 1239

35 Bilden är tagen ur Alingsås tidning som fredagen den 9 oktober 1964 besökte Hilding Hultberg och tog bilder både inomhus och denna bild på bostadshuset och ateljén till höger Dokument i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Ordningsnr.1240

36 A Interiör från Kasenssons affär i Björboholm. ffären ägdes av Chalmar och Sara Kastensson med barnen Ingerid, Ulf och Kerstin mellan februari februari Bilden visar en demonstration av Nils-Johans produkter. Från vänster syns tre flickor från Björboholmshemmet. Den fjärde, Irene Persson, är dotter till David Persson, Sjötuna. Därefter ytterligare tre flickor från Björboholmshemmet. Stående Augusta Magnusson, Ulf Kastensson och Nils-Johans demonstratris. Bilden tagen i börrjan av 1950-talet. Här en annan femtiotalsbild från Björboholm. Varje år hade man en Björboholmsdag som började med en fisketävling på morgonen. Här väger man troligen fisk. Till höger ser vi Föreningen Mjörns ordförande Axel Lindström. Dokument i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text. Ulla Kastensson och Karl Gustafsson Ordningsnr. 1243

37 Vad kan inte hända på Mjörns berömda is Så löd rubriken i GT en dag någon isvinter på 1960-talet. Så här skrev reporortern: Det tycks alltid finnas människor som är villiga att utmana ödet. Ett bra sätt att utmana ödet är att ge sig ut på Mjörns is. Ni kommer väl ihåg historien med huset som brakade igenom isen för ett par år sedan. Och nu har det hänt igen. Den här gången var det en Volkswagenbuss som råkade illa ut. En fritidsfiskare gav sig ut på sjön en söndag för några veckor sedan. Han körde sin Volkswagenbuss ett par hundra meter ut på isen, och fortsatte sedan till fots. Bäst som han satt och pilkade hörde han ett oroväckande isbrak. Han vände sig om och upptäckte - jo, just det. Isen höll inte för trycket av den tunga bussen som snabbt brakade igenom och sjönk till botten. Men fiskaren ville inte bli av med sin bil, så nästa söndag gav han sig ut till sjön igen, för att bärga bilen. Med hjälp av specialutrustning lyckades han fästa pontoner under den sjunkna bilen, och se, bilen flöt upp till ytan! Nu står den på sina pontoner och väntar på att våren skall komma. Så fort isen smält tänker fiskaren bogsera bilen i land. Den som lever får se hur det går. Slut på artikeln. Detta är inte något ovanligt att bilar går igenom isen vid vinterfiske på Mjörn. Varje vinter då isen har verkat vara tjock nog att bära nästan vad som helst har någon eller några optimister kört ut på isen och lyckats hitta platser där isen inte har burit. Kanske det ovanliga med den här situationen var sättet att bärga. Dokument i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Bildbehandling: Karl Gustafsson Ordningsnr.1244

38 Ekåsa pensionat år 1947 I april 2008 fick vi följande brev. Dokument i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Ordningsnr.1253

39 Vykort från Ekåsa och Strandkullen Utsikt från strandpromenaden nedanför Restaurang Strandkullen. Dokument i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Ordningsnr.1254

40 D Charlotta och Karl Olsson. et gamla huset som syskonen Charlotta och Karl bodde i till omkring då Karl byggde sitt nya hus vid Stenbrokärr. Raatikainen målade tavlan som vi ser på bilden nedan någon gång på 1920 eller 1930-talet. Karl var järnvägsrallare och sedan banvakt på Västgötabanan till sin pensionering. Fastighetsbeteckningen är Björboholm 1.32, och nuvarande ägare är Tommy Meyer ( 1988 ). Raatikainens tavla finns nu hos Jan Orrefelt. Dokument nr. D 1 I Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Faktauppgifter Lennart Orrefelt. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr 145.

41 V Storfiskarn. arje sommar var det stora festligheter i Björboholm, där fisketävlingar var ett populärt inslag med många deltagare. Banvakten Karl Olsson, bilden tagen ur ett tidningsklipp från 1942, har här erhållit pris för största gäddan. Fisket i Mjörn hade även ekonomisk betydelse för dom fast boende i Björboholm. Man fiskade mycket till husbehov och på det viset förenades nytta med nöje. Det fanns yrkesfiskare i Sjövik och en del andra orter runt den fiskrika sjön. Sista bilden på Karl Olsson år 1947 utanför sin stuga i Stenbrokärr i Björboholm, där han bodde så gott som hela sitt liv. Här tillsammans med svärdottern Anita. Bild nr. 105 och 319 i Stora Lundby hembygdsförenings bildsamling. Text: Lennart Orrefelt. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 158

42 S Björboholms järnvägsstation den 16/7 år tinsen J.Edw. Lindqvist, stationspersonal och ortsbor väntar på extratåget från Skara med Konung Oscar II med uppvaktning som passagerare. Den officiella invigningen av Vestergötlands-Göteborgs Järnväg har börjat med högtidligheter i Skara och fortsätter nu med invigningstågets färd genom det vackra landskapet mot Göteborg där invigningsfirandet fortsätter med fest på Börsen vid Gustaf Adolfs torg. Alla stationerna längs banan är festsmyckade, inte minst Björboholm, och många ortsbor har kommit till stationsområdena för att om möjlig få se en skymt av Kungen. Järnvägen har varit i drift sen Januari men invigningen har fått vänta till Oscar II årliga sommarvistelse på Marstrand. Björboholm är naturskönt beläget vid den västra delen av sjön Mjörn. Två uddar med var sin kulle bildar Björboholmsviken, den norra heter Bua Huvde och den södra Björbo Huvde men är mera känd som Strandkullen. På östra sidan av Mjörn går stambanan Göteborg- Stockholm med många vackra platser längs banan, bland andra Västra-Bodarna, där många förmögna Göteborgsfamiljer byggt stora sommarhus. Nu börjar även Björboholm bli intressant som sommarort för grosshandlare, redare, direktörer och andra med god kassa. Tomtförsäljning kommer snabbt igång och den ena villan efter den andra med plats för herrskap och tjänstefolk växer upp i den lilla småbrukarorten. Järnvägsbolaget bygger på toppen av Björbo Huvde Strandkullens restaurang med strandpromenader, bad och båtbryggor som blir en samlingsplats för sommarbjörboholmarna med maskerader, baler och andra societetsfester. Så påverkade tillkomsten av Vestergötlands-Göteborgs Järnväg, allmänt kallad Västgötabanan, Björboholm. Dom flesta sommarvillorna finns kvar, nu bebodda året runt, restaurangen brann ner i slutet av 1930-talet, en ny restaurang byggdes nedanför Björbo Huvde, men tiderna förändrades och societetslivet avtog, Strandkullens restaurang blev privatbostad i mitten av 1960:talet, alla småbruken är nu borta och med dom det öppna landskapet. Bild nr. 189 i Stora Lundby Hembygdsförenings fotosamling, Bildbehandling och text Karl Gustafsson.

43 Ordningsnr.1 B Björboholms järnvägsstation omkring jörboholms stationshus hade andra och tredje klass vänthall. Ett litet rum med finare möbler gjorde väntetiden bekväm för andraklasspassagerarna. Snickarglädjen på gavlarna är typisk för stationshusen på Västgötabanan. Lyktan till vänster på bilden kunde man hissa ner så att man lätt kunde komma åt att tända den när det började skymma. Lyktan kan vi idag hitta uppe på toppen av Björbo Huvde där Restaurang Strandkullen legat. Den flyttades troligen dit någon gång i slutet på 1910-talet efter det att stationen fått elektriskt ljus. Även i Björboholm hade man lagt an på att plantera träd och häckar för att få lite grönska på stationsområdet. Banvakten Karl Olsson ser vi vid högra gaveln på stationshuset. J.Edw. Lindquist var stins dom första åren i Björboholm men förflyttades år 1909 till Gråbo där han efterträdde Edvin Lundgren. Bild nr, 4 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Bildbehandling och Text: Karl Gustafsson. Ordningsnr.33.

44 K Isupptagning i björboholmsviken omkring år l920. yl, sval och frys var inte känt på den tiden, men man klarade färskhållningen bland annat med is som man lagrade och isolerade med sågspån och halm i isrum och källare. Man byggde också islador för att kunna bevara isen under sommaren. Mjölkaffärer, charkuterier och fiskaffärer behövde mycket is, restauranger likaså, och i städerna fanns en yrkesgrupp som levererade och skötte ishanteringen till dessa, och även till hushåll som så önskade. En tid, omkring år 1920, fraktades is från Mjörn till isbolaget i Göteborg. Isbolagets ägare, Georg Baur, hade sommarhus i Björboholm och tillhörde Björboholmssocieteten. Restaurang Strandkullen, Pensionat Ekåsa och alla som bodde i dom relativt stora sommarhusen behövde is för kyla ner lite av varje, bland annat den då populära punschen, så det fanns ett flertal islador i Björboholm på den tiden. Rester av en islada finns i mitten av Björboholmsviken intill en allmänning vid sjön. Bilder som togs på den tiden och tidigare har ofta en lugn framtoning, vilket berodde på att den tidens film inte var så ljuskänslig som i dag, och man behövde långa exponeringar, så fotografen var ofta tvungen att be dom som skulle fotograferas att stå stilla. De flesta personerna på bilden är okända, men personen längst till höger är stationsmästare Karl Rydbom och mannen intill med den stora hatten Oskar Edvardsson. Bild nr. 23 i Stora Lundbys Hembygdsförenings fotosamling. Bildbehandling och text: Karl Gustafsson.. Ordnings nr.4

45 V Isjakt i Björboholmsviken. ackra vinterdagar kunde sommarvillorna i Björboholm vara befolkade av skridsko och skid-entusiaster. Men även de populära sporttågen med lok nr.31 som dragare, och med upp till 1000 passagerare, kunde fylla Björboholmsskogar och isar med vintersportare. Banmästare Fagerberg, kunde med hjälp av anställda på järnvägen få ge sig ut och köra upp skidspår, att brukas av sporttågsresenärerna. Pensionat Ekåsa som normalt hade stängt under vinterhalvåret öppnade och serverade kaffe, te, kakao och smörgåsar till hungriga skid- och skridskoåkare. Skridskosegling och även segling med isjakt förekom ofta när isarna bar och inte var för mycket snötäckta. Dessa sporter bedrevs mestadels av de som hade sommarhus, men även några av de fast boende deltog i dessa aktiviteter. På bilden ser vi från vänster: Okänd, Lisbeth Baur, Göthe Baur och Georg Baur. Dokument nr.d. 402 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Ur familjen Baurs familjealbum: Fakta: Marianne Pihl. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 402.

46 P Restaurang Strandkullen. å Toppen av Björbo Huvde anlade Vestergötlands-Göteborgs Järnväg någon gång i början på l900-talet en restaurangbyggnad med strandpromenad som gick runt kullen, bryggor och badhus, och så småningom även ett flertal övernattningsstugor som fortfarande ligger kvar uppe på toppen. Namnet på restaurangen blev Restaurang Strandkullen, som kanske var lättare att marknadsföra än Restaurang Björbo Huvde. Den blev snart en samlingspunkt för Björboholmsocieten, där man ordnade maskerader, baler och andra fester eller bara samlades för att förfriska sig med på den tiden populära punschen, eller ta en stärkande promenad runt kullen och upp för dom branta trappavsatserna med den vackra utsikten över Mjörn. Lennart Orrefeldt, född och uppvuxen i Björboholm, som i tonåren, omkring 1930, fick hjälpa till med allehanda sysslor på restaurangen, berättar att fina sommardagar med bra vind kunde det hända att Alingsås Segelsällskap gjorde strandhugg på Strandkullen. Fru Fors, som arrenderade Restaurangen höll sådana dagar särskild utsikt över sjön för att se om några segel dök upp vid Sunneröns sydspets. När dom siktades blev det brått för personalen att duka fram och kyla drycker till törstiga seglare. Lennart berättar att det var en vacker syn att se Björboholmsviken intagas av smäckra segelbåtar med vita segel. Starköl var det som då gällde, men Strandkullen som i dessa restriktionstider inte hade några sprit och vinrättigheter, skulle egentligen inte få servera starkare drycker än Lyckholms Ljusa, klarade det problemet efter-som man kylde dryckerna i zinkbaljor med is, vilket gjorde att etiketterna lossnade och ev spritspioner inte kunde se vad som serverades. Vid ett tillfälle var seglarnas törst särskilt stor eller starkölslagret för dåligt, och då Lennart frågade Fru Fors hur man skulle lösa problemet, svarade hon: Ta utav de svaga, dom märker nog inte någon skillnad nu. Bild nr.566 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Text: Lennart Orrefeldt och Karl Gustafsson.Ordningsnr.17.

47 Björbo Huvde. ykort från första decenniet av 1900-talet. På denna bild har Restaurang Strandkullen Vendast en våning. Inga stora sommarhus syns ännu vid strandkanten i Björboholmsviken. I Början av 1910-talet byggdes Restaurang Strandkullen på med en våning. Det blev en perfekt punschveranda. Så här såg restaurangen ut till slutet 1930-talet då den brann ner. Nu finns endast grunden kvar och en källare. Restaurangen byggdes upp igen, men då nedanför själva kullen. Bild nr.552 och 16 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Bildbehandling och text; Karl Gustafsson. Ordningsnr.18

48 B S/S Jonas Alströmer. ilden föreställer S/S Jonas Alströmer förtöjd vid Björboholms båtbrygga någon gång i början av 1910-talet. Så här kan det ha gått till när denna bild togs. Det är Söndag och Alingsås stadsbefolknings tur att ta båtens tjänster i anspråk. Man satsar 75 öre på en söndagstur, löser sin biljett vid båten som idag skall göra en tur till Björboholm och Strandkullen. Avgång sker kl. l5,oo. Det blir ej så många att det behövs en barkass efter, utan man tränger ihop sig på Jonas bänkar. Under sakta fart går båten på Säveåns vatten, om vilken Jossi en gång efter lustresa skrev vita näckrosor simma på vattenytan, svärdsliljor buga sig i vassen och förgätmigej blicka med små blå ögon fram vid åkanten. Ute på sjön passerades öarna Rödkullen, Jönsholmen, Hareklätten och Risö. Det vinkas från den bofasta befolkningen på Torsö, Bokö och Sunnerön då kursen går mot Järns Udde i Sjövik. Då resan mellan Alingsås och Björboholm tar omkring 2 timmar, beroende på vädrets makter, finns kaffe och läsk ombord för den som vill ha. Framkomna vid båthamnen nedom Strandkullen i Björboholm, möter nere vid bryggan ortsbefolkningen upp, och efter urlastning med liten båt tågar man med dragspel i täten upp mot kullens topp där serveringen ligger. Kaffebordet länsas, sedan ser man på den underbara utsikten mot Vättle Fjäll och upp mot Hemsjö, Alingsås kunde endast anas. Besöket här rör sig om en timma. Går hemresan bra så är man framme och kan angöra hemmahamnens brygga vid Lugnet i Nolhaga vid åttatiden på kvällen. Bild nr.588 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Text: Tage Pettersson. Ordningsnr,19

49 R Paradisets port. estaurang Strandkullen blev snart ett centrum för Björboholms sommargäster. Varje Lördag vid åttatiden passerade förväntansfulla medlemmar ur Björboholmssocieten genom denna vackra grind för att dansa och föra ett mondänt sällskapsliv. I Björboholms-posten, årgång 1913, kan vi se hur en kostymbal kunde gå till. Bild nr. 175 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr.193.

50 B Järnvägsspår i Björboholmsviken. ilden kan vara tagen någon gång på 1920-talet uppifrån Strandkullens restaurang på toppen av Björbo Huvde, och visar att Västgötabanan lossar och lastar gods från öarna i Mjörn, troligen i första hand Sunnerön. Där järnvägens stickspår slutade tog båtbryggan vid. Skeppsredare Valler köpte mark och byggde hus på Bua Huvde, huset till höger ungefär mitt i bild, och udden har sedan dess fått heta Vallers Udde. Bild nr. 324 och 152 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Bildbehandling och text: Karl Gustafsson.. Ordningsnr. 32.

51 B En banvakts vardag. anvakten skulle åka sträckan för att tillse att banan var trafikduglig. Säkerheten för tågen fick inte åsidosättas. Man hade olika arbetsmoment att utföra då banan kunde vara svårskött på vissa ställen. Sträckor med kurvor var mer arbetskrävande än raksträckor. Tågen ( tunga tåg ) som kanske dessutom körde lite för fort genom kurvor, kunde åstadkomma att rälsen förskjöts och den måste då baxas tillbaka i sitt rätta läge. Staket utmed banan där djur betade måste alltid vara i perfekt skick. När grusvägar kom i lutning mot en järnvägsövergång, följde ofta grus med regnvattnet och fyllde igen mellan rälsen och planket och måste då rensas. Vattentrummor under banan fick inte slamma igen. Där sträckan hade hållplats fick banvakten hålla rent för snö och sanda vid halka. Efter ånglok fick banvakten under torrperioder åka efter tågen för att vid antändning släcka en begynnande eldsvåda. Byta enstaka ruttna slipers, skyffla ogräs och hålla banslänterna krattade och prydliga hörde till arbetsuppgifterna. Ogräsbekämpning med gift förekom inte. Banvakten vid Anten skulle hålla tunneln fri från istappar i taket och rälsen fri från överisning. Före 1960 gjordes detta livsfarliga jobb på morgnarna i mörkret utan fast belysning. Banvakten fick lysa med sin lykta och samtidigt jobba med hacka, spett och skyffel och en lång skrapa för att slå ned istapparna från det flera meter höga tunneltaket. Undrar vad nutida skyddsombud skulle sagt om dom sett detta livsfarliga arbete i mörker och kyla kl. 6 på morgnarna. Då tjälen sköt upp spåret på vissa platser, måste banvakten kila under rälsen intill tjälskottet för att få banan så jämn som möjligt. På våren fick kilningen tas bort när tjälen började släppa här och där. Många gånger var detta arbete omöjligt att utföra, utan lokförarna fick order om hastighetsbegränsning på vissa sträckor. Banvakten på bilden ovan är Karl Olsson, Björboholm. Bild nr. 17 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Text: Gunnar Egerbo och Lennart Orrefeldt. Ordningsnr.34.

52 L Lyckebor i början av 1900-talet. yckeborna på Buan har besök av kyrkvaktmästaren och Lyckebarnas morbror och moster, Petter och Maria Eriksson. Fredrik Pettersson har på denna bild sin yngsta dotter Ester på armen. Och sedan följer mor Charlotta, moster Hilma och morfar Olaus. Rut, den lilla flickan som står främst fick det på den tiden icke ovanliga yrket glansstrykerska, och gossen Axel tog så småningom över jordbruket efter smeden och bonden Fredrik, och Josef som på bilden står lägst till höger blev telegrafarbetare i Göteborg. Olaus, den gamle nybyggaren på Lycke härstammade från granngården Stakes. Namnet Lycke kommer troligen från att Olaus Andersson vid arvskifte erhöll några åkrar lyckor, som med idogt arbete utökades så att han med familj fick sin Bärgning. När Fredrik Pettersson gifte sig med Olaus dotter Charlotta tillkom även en smedja. Bilden kan vara tagen omkring år Bild NR. 463 Stora Hembygdsförenings bildsamling. Text: Ester Lindqvist. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 47.

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Må nu icke Talmannen och hans Karlar ångra sitt beslut att Eder dubba till Skogskarlar. Bevisa för Karlarna att de fattat rätt beslut genom att under kommande årsrunda

Läs mer

Sjöviks Industri AB. Bild nr: 748 i Östad Hembygdsförenings fotosamling. Bildbehandling: Thomas Svensson Text: Tage Sundvall S.

Sjöviks Industri AB. Bild nr: 748 i Östad Hembygdsförenings fotosamling. Bildbehandling: Thomas Svensson Text: Tage Sundvall S. I Sjöviks Industri AB hörnet av Hampes väg Utängsvägen ligger Granova husen idag, där fanns förr en ladugård med kor och grisar. 1947 köpte Börje Pedersen som var kemi ingenjör ladugården och byggde om

Läs mer

Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen.

Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen. Åbo Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen. Sida 302 1776 Karl (1736- ), Stina (1745- ), Stina (1781- ) och Katrina.

Läs mer

Utdrag ur föredrag om SENNEBY mellan åren 1640-1858 1

Utdrag ur föredrag om SENNEBY mellan åren 1640-1858 1 1 Utdrag ur föredrag om SENNEBY mellan åren 1640-1858 1 Laga skifte infördes i Sverige 1827 med förordning om hur uppdelning av jorden skulle ske. Redan då frågade lantmätaren Sennebybönderna, om man ville

Läs mer

4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt:

4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt: 4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt: framåt Johan Eriksson Thor (f. 1848-05-12) 12) och hans hustru Maria Nilsdotter (f. 1852-11-15) 15)från Filipstad köpte den 10 juni 1901

Läs mer

Vad gjorde Jan Ersson den 4 december 1861?

Vad gjorde Jan Ersson den 4 december 1861? Vad gjorde Jan Ersson den 4 december 1861? Hans-Georg Wallentinus Den 4 december 1861, var en onsdag och en vacker vinterdag med några minusgrader. Jan Ersson i Wäsby, i f.d. Garns socken, vaknade till

Läs mer

Fiskarebo. Lundholmen

Fiskarebo. Lundholmen Fiskarebo Lundholmen Sida 52 Backstuga under Lundholmen. Nu tillhör marken Sunnerby Ågård. Sista inv. Johan August Karlsson, f. 1861 i Moheda, och hustrun Eva Nilsdotter, f. 1868 i Blädinge. De flyttade

Läs mer

DiG. Samlade vykort från Gullaskruv. DiG Dokumentation i Glasbruksbygd DiG

DiG. Samlade vykort från Gullaskruv. DiG Dokumentation i Glasbruksbygd DiG DiG Samlade vykort från Gullaskruv DiG Dokumentation i Glasbruksbygd DiG 201. Kyrkan i Hälleberga Kyrkan uppfördes 1819 1821 under Peter L. Sellergrens tid. Byggnaden hade korsformad plan med torn i väster

Läs mer

Skvalbäcken. Träskomakare Jonas Gustav Svensson

Skvalbäcken. Träskomakare Jonas Gustav Svensson Skvalbäcken Från början hette stället Sven Håkanstorpet, men genom först delning och sedan sammanslagning blev det Skvalbäcken 1:28. Skvalbäcken ligger inom södra Slätaflys marker. Vägen mellan Skärgöl

Läs mer

I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN

I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Källmaterial... 3 ff ff ff ff f - Johan Johansson... 4 ff ff ff ff Olof Johansson... 5 ff ff ff

Läs mer

Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30

Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Född 29 maj 1831, Hemmansägare i Ryd, Åsa. Död i Hjälmseryd 19 oktober 1915. Gift med Britta Katrina Andersdotter född 5 oktober 1837 i Hjärtlanda

Läs mer

Varpet. Torp nr 321. Bebyggelselämning av torpet.

Varpet. Torp nr 321. Bebyggelselämning av torpet. Varpet. Torp nr 321. Bebyggelselämning av torpet. 1 Bebyggelselämning av ladugården. Första generationen på Varpet. Gärdesgården som delvis omgärdar ägorna. Johan Bengtsson född 15/1 1846 i Hägnen och

Läs mer

SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN

SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN EN BILDBERÄTTELSE OM SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SJÖN SOMMEN EIJE FASTH Kapitel 1 Från Säbysjön till Vriggebo En bildberättelse om Svartån från Säbysjön till sjön Sommen

Läs mer

Lillstugan från Erikslund, flyttades hit Foto Stefan Jansson.

Lillstugan från Erikslund, flyttades hit Foto Stefan Jansson. Småbruket Erikslund En av stugorna på Tingshustomten i Västerhaninge kallas Erikslund. Den flyttades hit från den lilla gården uppe i Tyrestaskogen av entusiastiska medlemmar och står nu intill stugan

Läs mer

Floda Järnvägsstation, år 1903.

Floda Järnvägsstation, år 1903. F Floda Järnvägsstation, år 1903. loda järnvägsstation tillhör ju inte Västgötabanan, men bilden är historiskt intressant, och stationen ligger i vår kommundel. Ur Älvsborgs-Posten saxar vi följande artikel

Läs mer

Björboholmskvintett.

Björboholmskvintett. Ordningsnnr.63 U Björboholmskvintett. tan radio, TV och freestyle, sjöng och spelade man själv både inne och ute. Flickorna på höräfsan är Rut och Ester Fredriksson, Edit och Agnes från Björboholm och

Läs mer

LUCI-HEMMANET Av Chatarina Henriksson, Bodträskfors. Teckningar av Waldemar Granlund.

LUCI-HEMMANET Av Chatarina Henriksson, Bodträskfors. Teckningar av Waldemar Granlund. LUCI-HEMMANET Av Chatarina Henriksson, Bodträskfors. Teckningar av Waldemar Granlund. Luci-hemmanet: Harads nr 8 fanns sedan tidigt 1500-tal inne i Harads bykärna. Namnet Luci lär ha kommit efter hustrun

Läs mer

Georg Karlsson och hans lanthandel. Referat ur artikel i Norrtälje tidning 4 augusti 1970

Georg Karlsson och hans lanthandel. Referat ur artikel i Norrtälje tidning 4 augusti 1970 1 Georg Karlsson och hans lanthandel. Referat ur artikel i Norrtälje tidning 4 augusti 1970 Avskrivet av Bertil Malmfält 2012-11-16 Georg Karlsson har samlat ihop olika varor till butiken i mer än trettio

Läs mer

6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik

6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik 6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik Området på nordvästra delen av Hamburgö heter egentligen Nordgård men går numera under namnet Ögården. Det är ett område med odlings- och betesmark med stengärdsgårdar.

Läs mer

Fredrik, Hans, Margit och Carl Herman.

Fredrik, Hans, Margit och Carl Herman. Clara badar Fredrik. Anny Ebeling med barnen. Fredrik, Hans, Margit och Carl Herman. Två glada barn och en lite mindre glad gosse på Mjörnviksbo, våren år 1912. Carl Herman, Fredrik och Margit är det som

Läs mer

Pånvallen en bosättning vid Smalpån

Pånvallen en bosättning vid Smalpån Pånvallen en bosättning vid Smalpån Pånvallen är ett torpställe, som under 1800-talet beboddes av sk dagsverkstorpare. År 1823 hörde Pånvallen under Tunvågens by och finns med på avvittringskartan över

Läs mer

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1 Elevuppgifter till Spöket i trädgården Frågor Kap. 1 1. Varför vaknade Maja mitt i natten? 2. Berätta om när du vaknade mitt i natten. Varför vaknade du? Vad tänkte du? Vad gjorde du? Kap 2 1. Varför valde

Läs mer

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson Hildur Elisabeth Nilsson föddes i nr. 2 Gamla Köpstad i Träslövs församling fredagen den 30 april 1909. Hon var det näst yngsta av 6 syskon. Fyra bröder och två systrar. En av bröderna, Oskar Gottfrid

Läs mer

Kallmossen 1. Efter kom Nordströms hit ifrån Gäddsjö.

Kallmossen 1. Efter kom Nordströms hit ifrån Gäddsjö. Kallmossen 1 1. 1869 kom bysmeden Anders Hällström f 1840, hit ifrån Österfärnebo, med hustru Johanna Öbrink f 1842, fick sonen Axel och dotter Katarina. 1872 kom smeddrängen Per Lundberg hit ifrån Torsåker.

Läs mer

Titta själv och tyck till! Ewa

Titta själv och tyck till! Ewa För jämförelsens skull har jag gjort två olika layoutförslag. Här kommer det andra. Det är en bok i liggande A4. (Det andra förslaget, som du kanske redan har sett, är i stående A5). Den här layouten gör

Läs mer

Bröderna Gustafssons charkuteriaffär

Bröderna Gustafssons charkuteriaffär Bröderna Gustafssons charkuteriaffär Hösten 1937 öppnade bröderna Johan och Gustav Gustafsson en charkuteriaffär på tomten Tallåsen, nuvarande Tivedsvägen 18. I slutet på 1936 hade de lämnat in en ansökan

Läs mer

Torpvandring. Backstugan Ånstorp, Lilla Multna, Kina och Gammelbråten. Lördagen den 21 augusti 2010 kl. 13.00. Utsikt från Backstugan Ånstorp

Torpvandring. Backstugan Ånstorp, Lilla Multna, Kina och Gammelbråten. Lördagen den 21 augusti 2010 kl. 13.00. Utsikt från Backstugan Ånstorp Torpvandring Backstugan Ånstorp, Lilla Multna, Kina och Gammelbråten Lördagen den 21 augusti 2010 kl. 13.00 Utsikt från Backstugan Ånstorp Lerbäcks hembygdsförening Torpinventeringskommittén Bertil Engdahl

Läs mer

Per Johan Liljeberg 1844-12-21 1921-10-16

Per Johan Liljeberg 1844-12-21 1921-10-16 Per Johan Liljeberg 1844-12-21 1921-10-16 David Rickard Arne Sjöstedt 1916 2006 Eugenia Josefina Liljeberg 1876 1938 Ulrika Josefina Söderström 1850-1889 Per Johan Liljeberg 1844-1921 Margreta Carlsdotter

Läs mer

Nilsbygget??????? Horveryds Västragård. Korpral Per Axel Johan Nilsson Gräns (1834-1923). Flyttade 1887 till Bäckarydet.

Nilsbygget??????? Horveryds Västragård. Korpral Per Axel Johan Nilsson Gräns (1834-1923). Flyttade 1887 till Bäckarydet. Nilsbygget??????? Horveryds Västragård Sida 201 År Boende Korpral Per Axel Johan Nilsson Gräns (1834-1923). Flyttade 1887 till Bäckarydet. 1892 Grenadjär Klaes Emil Gustavsson Gräns. Flyttade hit från

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

ÖLANDS JÄRNVÄGAR. Bilder från Torslunda hembygdsförenings bildarkiv

ÖLANDS JÄRNVÄGAR. Bilder från Torslunda hembygdsförenings bildarkiv ÖLANDS JÄRNVÄGAR Bilder från Torslunda hembygdsförenings bildarkiv Bilder från Torslunda hembygdsförenings bildarkiv Den gamla järnvägsstationen i Färjestaden. Huset finns fortfarande kvar och där finns

Läs mer

Kort sida utan klickbara rubriker bara att scrolla ner för sidan titta och läsa!

Kort sida utan klickbara rubriker bara att scrolla ner för sidan titta och läsa! A 1. Knivaledet Kort sida utan klickbara rubriker bara att scrolla ner för sidan titta och läsa! Publicering från sidan på www.facebook.com/varnhemshistoria hittar du också här på sidan klicka här! Klicka

Läs mer

Olerums Frälsehemman 1/6 mantal Sammanlagt minst 273 År i släktens ägo

Olerums Frälsehemman 1/6 mantal Sammanlagt minst 273 År i släktens ägo 1 Olerums Frälsehemman 1/6 mantal Sammanlagt minst 273 År i släktens ägo Släktforskningen har inte kommit längre bak i tiden uppgifter saknas. Lars Eriksson Bonde i Olerum 1.sta generationen Bonde 1736-1800

Läs mer

Släkten Årvik (släktlinjen före namnantagandet)

Släkten Årvik (släktlinjen före namnantagandet) Djursholm 2008-03-14 GRÖNA STUBBEN släktutredning Släkten Årvik (släktlinjen före namnantagandet) Farfars farfars farfars far HÅKAN ANDERSSON Född 1744 i Torps socken i Dalsland, enligt uppgift från 1793.

Läs mer

Gårdarna runt Mörtsjön

Gårdarna runt Mörtsjön 1 Gårdarna runt Mörtsjön Uthuset Munter-Gustav byggde av locken från salttunnorna vid Morshyttans station 2 När farsan, Sten Bylén, fyllde 90 år, den 12 juni 2004, lovade jag honom en utflykt till Mörtsjön,

Läs mer

Agda Clara Vernissage 31 mars 2012

Agda Clara Vernissage 31 mars 2012 Agda Clara Vernissage 31 mars 2012 Äntligen var det dags för den efterlängtade visningen av Agda Clara Anderssons tavlor. Jag har i nästan två års tid letat tavlor. Med hjälp av tips från Tåbybor och även

Läs mer

En allhelgonadag och kväll. Lerum. Piren i Aspen

En allhelgonadag och kväll. Lerum. Piren i Aspen Lerum Lerums kyrkogård En allhelgonadag och kväll. Piren i Aspen Wammebro Lång tid efter att inlandsisen smält undan låg Lerumsdalen fortfarande under vatten. Så småningom gjorde landhöjningen att havsviken

Läs mer

Om hur jag kom till Kvarsebo. En sommarbo s berättelse genom tre generationer.

Om hur jag kom till Kvarsebo. En sommarbo s berättelse genom tre generationer. Om hur jag kom till Kvarsebo. En sommarbo s berättelse genom tre generationer. Året är 1916 Min mormor Gunhild Persson (1885-1975) och min morfar Karl Persson (1880-1940), bild enligt nedan, kommer för

Läs mer

S0_264 Mä rtä Johänsson g Lo fgren

S0_264 Mä rtä Johänsson g Lo fgren Märta Viola föddes tisdagen den 11 maj 1909 som tredje barn till Augusta och Carl Sigfrid. De båda äldre barnen var tvillingar, och de föddes före äktenskapet. Båda dog efter tre dagar. Hon växte således

Läs mer

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern.

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern. ASKUNGEN Det var en gång en rik man, som en lång tid levde nöjd tillsammans med sin hustru, och de hade en enda dotter. Men så blev hustrun sjuk och när hon kände att slutet närmade sig, ropade hon till

Läs mer

Ohs starten på resan

Ohs starten på resan Ohs starten på resan Snart ska vi börja vår resa på Ohsabanan, men innan vi kliver på tåget gör vi en liten rundvandring i dagens Ohs bruk. Museijärnvägens anläggningar ligger huvudsakligen utanför det

Läs mer

KILINGE 1:3. Kilinge efter nybyggnaden

KILINGE 1:3. Kilinge efter nybyggnaden KILINGE 1:3 Kilinge efter nybyggnaden 1908-1910. Hit kom Anders Olsson, född 1795 i Boberg och hustrun Johanna Nilsdotter, född 1799 i Restad, från Boberg 1824. De fick 2 barn Maja Lena född 1822 och Olof

Läs mer

Denna polygonpunkt var still going strong 41 år efter att jag hade borrat ett hål, slagit ner ett järnrör och huggit en triangel runt om röret.

Denna polygonpunkt var still going strong 41 år efter att jag hade borrat ett hål, slagit ner ett järnrör och huggit en triangel runt om röret. Käringön 2005-10-08 Käringön har alltid utövat en viss lockelse för mig och det beror på alla minnen från den tid jag arbetade på ön. Jag kom dit första gången den 24 mars 1964 för att börja med kartläggningsarbetet

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Kockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström

Kockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström Kockumsslingan Rosengårds herrgård Svedin Karström Första gången platsen kallas Rosengård är 1811 då en man som hette Svedin Karström köpte marken. Det fanns en gård som tillhörde marken och låg sidan

Läs mer

Utflykt till flydda tider

Utflykt till flydda tider Utflykt till flydda tider Söndagen den 25 september gjorde Västernorrlands Regementes Kamratförening en utflykt till flydda tider. Föreningen besökte då bosättningar i området Västra-Spannsjön, Pommacvägskälet

Läs mer

LIDAHULT Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Algutsboda socken 2013-10-30 1

LIDAHULT Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Algutsboda socken 2013-10-30 1 LIDAHULT Klass 3 Berättelserna: Vilhelm Moberg tog intryck av människoöden i Lidahult, och skrev om det i sina verk. Hans gudföräldrar förestod fattiggården. En pusselbit i fattigvårdens historia. Carl

Läs mer

Söklista gravbok Björketorps församling

Söklista gravbok Björketorps församling 2014-05-07 12:04:24 X Visa gravplatser utan gravrätter Ytkod: (inget) Skyltad: 2012-06-01-2014-05-07 Kultur: (inget) 1 4 32 1 Pettersson, Georg Pettersson Georg 1 5 37 1 Jakobsson, Anders Jakobsson Johanna

Läs mer

Slottet i Sunne är en konsekvens av och faktor av betydelse för den framväxande orten, och tar plats som dess mest betydande märkesbyggnad.

Slottet i Sunne är en konsekvens av och faktor av betydelse för den framväxande orten, och tar plats som dess mest betydande märkesbyggnad. S l o t t e t f r å n n o r d ö s t, t r o l i g t v i s p å 1 8 7 0 e l l e r 1 8 8 0 - t a l e t. L a n t e r n i n e n s ä g s h a t i l l k o m m i t u n d e r J o h n s s o n s t i d p å S l o t t

Läs mer

Kapitel - 4. Skimmelån vid Hällekilssättra akvarell av Tord Ljungström.

Kapitel - 4. Skimmelån vid Hällekilssättra akvarell av Tord Ljungström. Kapitel - 4 Skimmelån vid Hällekilssättra akvarell av Tord Ljungström. Laga skifte i Hällekils hemman Hällekils hemman ligger i Övre Ulleruds socken, Forshaga kommun, Värmlands län. Byns lantliga bebyggelse

Läs mer

Malltavlor och lite annat smått och gott. Mallresning är en gammal tradition för att ära brudparet

Malltavlor och lite annat smått och gott. Mallresning är en gammal tradition för att ära brudparet Malltavlor och lite annat smått och gott. Mallresning är en gammal tradition för att ära brudparet 1883 Margareta Maggi Lind s farmors föräldrars Bröllopstavla 1914 Adolf Eriksson Lima och Anna Jonsdotter

Läs mer

Gullringen. Gullringens stationshus. Gullringens Bibliotek o Bygdekontor En sammanställning av Renée Levin 2010

Gullringen. Gullringens stationshus. Gullringens Bibliotek o Bygdekontor En sammanställning av Renée Levin 2010 Östra Centralbanan Gullringen Gullringens stationshus Gullringens Bibliotek o Bygdekontor En sammanställning av Renée Levin 2010 Tryckta källor: Östra Centralbanan Linköping Hultsfred - De första hundra

Läs mer

Juli 1943 juni 1943 November 1946 Biljetter på Västergötland-Göteborgs Järnväg

Juli 1943 juni 1943 November 1946 Biljetter på Västergötland-Göteborgs Järnväg B Juli 1943 juni 1943 November 1946 Biljetter på Västergötland-Göteborgs Järnväg ertil Isaksson,boende på Lundbyvägen i fastigheten Solglimten i Gråbo, har sparat ett antal månadskort på Västgötabanan

Läs mer

Barchaeus bodde av förklarliga skäl inte på bruket under sina första år som ägare. Han avvaktade tills karaktärsbyggnaden blivit återuppbyggd.

Barchaeus bodde av förklarliga skäl inte på bruket under sina första år som ägare. Han avvaktade tills karaktärsbyggnaden blivit återuppbyggd. Gästvillan vid Orrefors bruk ålder och tillkomst Bilden visar Patronsbyggnaden, nuvarande Gästvillan, i Orrefors. När bilden togs på vintern 1916/17 fanns fortfarande kontor på nedre våningen och bostad

Läs mer

bonden på Tämmesboda GULLERS LARS-OLOF HALLBERG

bonden på Tämmesboda GULLERS LARS-OLOF HALLBERG bonden siste GULLERS LARS-OLOF HALLBERG bonden siste Lars-Olof Hallberg Gullers INNEHÅLL Till Tämmesboda 7 Jaså, du har pengajobb? 9 Där tiden har stått stilla 13 Hus och häst 25 Kyla och värme 41 Våren

Läs mer

Nybyggarna i Snättringe

Nybyggarna i Snättringe Nybyggarna i Snättringe År 1917 skedde, som tidigare berättats, den största avstyckningen från Snättringe gård. Den skulle komma att betyda början till Snättringe samhälle. Först i början gick försäljningen

Läs mer

Söklista gravbok Vårfruberga-Härads församling

Söklista gravbok Vårfruberga-Härads församling Foö H 170 1 Ahlqvist Fredrik August Foö H 174 1 Johansson Emma Augusta Foö A 3 1 Inget namn angivet Sack Eva Gabriella Sack Johan Gabriel (John) Sack Louise Wilhelmina Foö A 4 1 Bennet Sack Charlotta Sack

Läs mer

Erik Martin Douhan

Erik Martin Douhan Erik Martin 1866-05-21 1918-09-05 Brita Cajsa Andersdotter 1827-1833 Jan 1813-1876 Maria Kristina Hermansson 1861-1924 Erik Martin 1866-1918 Nils Herman 1885-1965 Maria Katarina 1889-1918 Erik Johan 1890-1961

Läs mer

NYCKER TILLÅTS STYRA GÅRDEN

NYCKER TILLÅTS STYRA GÅRDEN NYCKER TILLÅTS STYRA GÅRDEN Har kämpat mot myndigheterna i 50 år 78 ANN LITTORIN BOR Rungarns säteri, Knutby FAMILJ Eva, Rickard och Claes med barnbarn SKOGSINNEHAV 300 hektar, varav 120 hektar nyckelbiotop

Läs mer

Strädelängan. 1700-talet

Strädelängan. 1700-talet Strädelängan. 1700-talet 1700-talet. Ur scouternas redogörelse till Scoutförbundet 1952: Kommunen har ställt en gammal 1700-talsstuga till disposition som scoutlokal och detta hus har både praktiskt och

Läs mer

Sundmanshagen, Värlingsö

Sundmanshagen, Värlingsö Sundmanshagen, Värlingsö Författare: Anita Åström 2010. De flesta som forskar i gamla arkiv kommer inte längre än till 1500-talet men på Riksarkivet i Stockholm nämns Värlingsö redan från mitten av 1300-talet.

Läs mer

Östgötadagarna 2014 6-7 Sept Mem Sjövillan

Östgötadagarna 2014 6-7 Sept Mem Sjövillan Östgötadagarna 2014 6-7 Sept Mem Sjövillan Så var det dags igen för Östgötadagarna. Vikbolandet satsar för fullt för att ta emot alla intresserade, hungriga och köpsugna. Som vanligt tror jag att det blev

Läs mer

Rune Larsson VÅR HEMBYGD. Kolbäcks Folkets Park

Rune Larsson VÅR HEMBYGD. Kolbäcks Folkets Park Rune Larsson VÅR HEMBYGD Kolbäcks Folkets Park Kolbäcks Folkets Park Redigerad utskrift av K.A. Ragnars intervju med parkföreståndare Einar Rundgren. K.A. Ragnar, som var hembygdsföreningens förste ordförande,

Läs mer

Bilder Rösebo. Vår Bygd Scrolla eller ta neråtpil för att komma till nästa bild

Bilder Rösebo. Vår Bygd Scrolla eller ta neråtpil för att komma till nästa bild Vår Bygd 1891 Bilder Rösebo Scrolla eller ta neråtpil för att komma till nästa bild För att läsa om de olika gårdarna i Rösebo, ur boken Vår Bygd 1891, kan du klicka här. Medlemmar i logen Dalslands Sköld

Läs mer

Det är jag som är Arne Karlsson och vill berätta om ett skåp som jag skänkt till Hembygdsföreningen hösten 2015.

Det är jag som är Arne Karlsson och vill berätta om ett skåp som jag skänkt till Hembygdsföreningen hösten 2015. Ett skåp berättar med hjälp av Arne Karlsson i Målerås. Det är jag som är Arne Karlsson och vill berätta om ett skåp som jag skänkt till Hembygdsföreningen hösten 2015. Skåpet smälter väl in bland övriga

Läs mer

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på Välkommen till Söderby En vandring i svensk forntid Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på gårdens ägor finns spåren av en välbevarad odlingsmiljö från den äldre järn-åldern, århundradena

Läs mer

Skapandet är det största i livet

Skapandet är det största i livet Skapandet är det största i livet Helena Langenhed (1917 2002), Flahall gård, Härryda socken, Sävedals härad, Västergötland. Det var det första stället utan ström jag hörde talas om. Redan i slutet av 1970-talet

Läs mer

Anders Herman och Klara Josefina Alm

Anders Herman och Klara Josefina Alm Sid 1 av 5 Torpinventering i Stora Åby socken Nr. 84 i inventeringen. Torpets namn: Torp på Bro ägor Tillhört gården: Bro. Torpets art: Backstuga. Siste brukare av torpet: Före detta grenadjären Anders

Läs mer

Farmor Gerda Theresia Larsson, född Gustafsson (Farmor till Gunnel, Gerd och Kjell)

Farmor Gerda Theresia Larsson, född Gustafsson (Farmor till Gunnel, Gerd och Kjell) Farmor Gerda Theresia Larsson, född Gustafsson (Farmor till Gunnel, Gerd och Kjell) Gerda föddes den 1 september 1882 i Östra Kannebäck. Hon var tredje dottern i familjen. Hennes föräldrar var sjökaptenen

Läs mer

En tidsresa med Anten Gräfsnäs järnväg

En tidsresa med Anten Gräfsnäs järnväg En tidsresa med Anten Gräfsnäs järnväg 28 mars 2013 En kort gångväg leder från parkeringsplatsen till Antens stationsområde. Har man väl vandrat denna korta sträcka med en vacker rosenrabatt på sidan,

Läs mer

Vasaloppet öppet spår 23 februari 2009. Det har länge funnits en önskan hos mig att åka Vasaloppet. Jag hade bestämt att jag skulle göra det, det år

Vasaloppet öppet spår 23 februari 2009. Det har länge funnits en önskan hos mig att åka Vasaloppet. Jag hade bestämt att jag skulle göra det, det år Vasaloppet öppet spår 23 februari 2009. Det har länge funnits en önskan hos mig att åka Vasaloppet. Jag hade bestämt att jag skulle göra det, det år jag fyllde 50. Men tiden går så fort och det blev aldrig

Läs mer

Unikt boende. Hyresrätter i Västerviks skärgård

Unikt boende. Hyresrätter i Västerviks skärgård Unikt boende Hyresrätter i Västerviks skärgård Bo i hyresrätt året runt på Hasselö! För dig som vill stanna kvar i skärgården även när sommaren är slut kan detta bli verklighet. Genom ett unikt projekt

Läs mer

5. Exempel på kulturhistoriskt intressanta byggnader i Hamburgsund

5. Exempel på kulturhistoriskt intressanta byggnader i Hamburgsund 5. Exempel på kulturhistoriskt intressanta byggnader i Hamburgsund 5.1 H1 Centrum: Lökeskär, Udden, Hammaren, Änghagen Hammaren är ett mindre berg idag beläget vid Hamburgsunds centrum och Udden är området

Läs mer

Kapitel 3. Från Kråset till Damsängen

Kapitel 3. Från Kråset till Damsängen Kapitel 3 Från Kråset till Damsängen Kråset mot Åsvallehult Efter Vriggebodammen kommer vi fram till Hjälmarydsbron i Sveagatans förlängning, norr om den finns Kråset som under en lång tid varit en omtyckt

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Mor gifter sig - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen

Läs mer

Kurt Larsson VÅR HEMBYGD

Kurt Larsson VÅR HEMBYGD Kurt Larsson VÅR HEMBYGD Kolbäcksberättelse del 20. Fotograf Gustaf Åhman sidan 2 Gustaf Åhman, kort historik Gustaf Åhman föddes den 24 maj 1885 i Kolbäck. Hans far var folkskollärare och kantor. Familjen

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

MEDLEMSBLAD 3/2015 JUNI-AUGUSTI

MEDLEMSBLAD 3/2015 JUNI-AUGUSTI MEDLEMSBLAD 3/2015 JUNI-AUGUSTI Eriksgatan 8 IV våningen Verksamhetsledare Miivi Selin-Patel; 050 446 2974 00100 Helsingfors Ordförande Riitta Aarrevuo; 050 4634 4746 Telefon till kansliet; 045 863 7800

Läs mer

RUTTFÖRSLAG FÖR EN VECKAS SEGLING NORR OCH SÖDER FRÅN SPLIT

RUTTFÖRSLAG FÖR EN VECKAS SEGLING NORR OCH SÖDER FRÅN SPLIT RUTTFÖRSLAG FÖR EN VECKAS SEGLING NORR OCH SÖDER FRÅN SPLIT 7 DAGAR SÖDER UT: Dag 1 - Trogir Vi rekommenderar er att segla norr ut er under första dag till staden Trogir. Trogir är en riktig pärla och

Läs mer

Soldattorp nr 59 under Slögestorp

Soldattorp nr 59 under Slögestorp torp nr 59 under Slögestorp torp nummer 59 - Mossestugan under Slögestorp: Kartposition N: 6410130 O: 1412550. torpet tillhörde kompani 1 - Livkompaniet vid Jönköpings Regemente. Gården Slögestorp var

Läs mer

Tankar kring ett skolfoto från 1920

Tankar kring ett skolfoto från 1920 En gammal man minns/berättar om sin barndom i Fulltofta av Bodil Pedersen Tankar kring ett skolfoto från 1920 När jag idag sitter och tittar på ett skolfoto som ger intryck av att vara gammalt. Det är

Läs mer

Marsäng hur såg det ut på 1960-talet och hur ser det ut 2010

Marsäng hur såg det ut på 1960-talet och hur ser det ut 2010 Marsäng hur såg det ut på 1960-talet och hur ser det ut 2010 Marsäng, en lokal som besökts av många genom åren. Här höll Oxelösunds Fältbiologer till, ända sedan föreningen startade tills föreningen upphörde

Läs mer

ÖVERMO GÅRD 1805 2009

ÖVERMO GÅRD 1805 2009 ÖVERMO GÅRD 1805 2009 Historik Ägare Karta och bilder Alf D Blomquist 2009 08 2 Övermo Gård 1805-2009 I Leksand finns en gård som i dagligt tal kallas för Ros ns och är granne med förskolan Rosen i Övermo

Läs mer

Spöket i Sala Silvergruva

Spöket i Sala Silvergruva Spöket i Sala Silvergruva Hej! Jag har hört att du jobbar som smådeckare och jag skulle behöva hjälp av dig. Det är bäst att du får höra vad jag behöver hjälp med. I Sala finns Sala Silvergruva, den har

Läs mer

Olstorp. Bölemossetorparen Victor Olsson

Olstorp. Bölemossetorparen Victor Olsson Bölan/golfbanan En tanke med att beskriva promenader är givetvis att fler ska lära sig hitta och känna sig trygga och när vi står här på golfbanan, Bölan, ska vi lära några torp under Velamsund. Det fanns

Läs mer

ÄVENTYRSVANDRING 2014. Vandring 12/2014: 15 augusti. Från Mops till Skata. 31 deltagare. 15 km.

ÄVENTYRSVANDRING 2014. Vandring 12/2014: 15 augusti. Från Mops till Skata. 31 deltagare. 15 km. Årets långa sommarvandring med gästvandrare av båda könen gick från Simremarken till Skateholm. Vi började med att parkera de 8 bilarna vid Skateholms camping, hållplats Cedervägen. Vi var i väldigt god

Läs mer

Bild nr 11305 Emil Wikman bondson från Jällvik på stadsfärd år 1908 med en gigg. Observera lådan, bakom sätet, med plats för last.

Bild nr 11305 Emil Wikman bondson från Jällvik på stadsfärd år 1908 med en gigg. Observera lådan, bakom sätet, med plats för last. Ljustorp före motorfordonens tid Det berättas många historier om hur människor gick när de skulle någonstans. En man i Bredsjön, Hans Henrik Hansson (1861-1961), hade gjort till en betald syssla att gå

Läs mer

Skogstomten Stures dagbok

Skogstomten Stures dagbok Skogstomten Stures dagbok Sara Kåll, 2013. Måndag Tidigt på morgonen var luften frisk. Solen tittade fram och i mina kinder kände jag, att temperaturen var ett par grader på minus. Idag har jag suttit

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Texthäfte till delprov B

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Texthäfte till delprov B Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Texthäfte till delprov B Årskurs 6 Vikingatiden 1 Den här bilden visar vad som fanns i en grav från 900-talet. Graven hittades i staden Birka och innehöll skelettet

Läs mer

Den Öhlén-ska släkthistorien i Sättna, Medelpad.

Den Öhlén-ska släkthistorien i Sättna, Medelpad. Den Öhlén-ska släkthistorien i Sättna, Medelpad. Hemmansägare Nils Pehrsson Öhlen (Född 15/8, 1826 i Östanå. Död 21/12, 1887) Brita Christina Andersdotter (Född 3/11, 1833 i Överkovland. Död 1/12, 1912)

Läs mer

Vandringsleder. Sommar

Vandringsleder. Sommar Vandringsleder I och omkring Kittelfjäll och Henriksfjäll finns en rad trevliga utflyktsmål som bjuder på både natur- och kulturupplevelser och om det är rätt säsong och tid möjligheter till fiske samt

Läs mer

Loket var tillverkat i England 1876 och hade smeknamnet "Kaffekokaren". En militärtransport

Loket var tillverkat i England 1876 och hade smeknamnet Kaffekokaren. En militärtransport H. ANKOMST OCH AVFÄRD När järnvägen kom till Skillingaryd 1879 blev det ett transportmedel även för beväringarna. Det var med tåg man kom till Skillingaryd och med tåg man lämnade. Det var möten och avsked

Läs mer

NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet.

NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet. 1(6) NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet. LÄGE Koordinater: (RT90) S/N 6462879 V/Ö 1498219 För Whbf 2014-10-17/ HH Utsnitt ur

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

J A Lundins morfars släkt

J A Lundins morfars släkt 84 RALLATORP J A Lundins morfars släkt Skylten utanför Rallatorps gård i Forshem 84 RALLATORP... 1 Anor till Stina Johansdotter... 2 Olof Göransson... 3 Johannes Olofsson... 3 Lars Olofsson... 4 Rallatorp

Läs mer

Kapitel 4. Från Damsängen till Stadshusbron

Kapitel 4. Från Damsängen till Stadshusbron Kapitel 4 Från Damsängen till Stadshusbron Damsängen. Här promenerade man förbi torpet Dämsängen när man gick stora eller lilla jorden runt. Östanåbron, Så här såg den gamla bron ut som gick över till

Läs mer

FINSPÅNG. Skedevi. Byggnadsinventering 1971-1979. Del 4 av 4

FINSPÅNG. Skedevi. Byggnadsinventering 1971-1979. Del 4 av 4 FINSPÅNG Byggnadsinventering 1971-1979 Del 4 av 4 Digitaliserad och återutgiven 2012 Del 4 - Byggnadsinventering 1971-1979 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-85 033 E-post: post@finspang.se

Läs mer

Välkommen till Västergården på Hjälmö

Välkommen till Västergården på Hjälmö Elevblad Hjälmö Bilaga 4:1 Välkommen till Västergården på Hjälmö Den här gården är skärgårdsjordbrukets hjärta och centrum. Det är härifrån allt utgår, här bor djuren på vintern, här finns bostadshusen

Läs mer

Viksnäsudde 2015. Under vårvintern 2015 blåste taket av från den släckta fyren på Viksnäsudde.

Viksnäsudde 2015. Under vårvintern 2015 blåste taket av från den släckta fyren på Viksnäsudde. Viksnäsudde 2015 Under vårvintern 2015 blåste taket av från den släckta fyren på Viksnäsudde. Den f.d. fyren används i dag som ett sjömärke vid farleden väster om Mariestad. Det unika sjömärket riskerades

Läs mer

Kapitel 1 Resan. - Oj nu börjar det bli mörkt sa jag till Sergio.

Kapitel 1 Resan. - Oj nu börjar det bli mörkt sa jag till Sergio. Kapitel 1 Resan. Äntligen är jag på väg till Spanien för att spela min första match med Real Madrid. Jag heter Marko och jag är 19 år gammal. Jag och min kompis Sergio är på väg med ett jätte stort kryssnings

Läs mer