Slutversion. Skötselplan för naturmarken i södra Hjorthagenparken

Transkript

1 Skötselplan för naturmarken i södra Hjorthagenparken

2 2 Beställning: Norrmalms stadsdelsförvaltning, Stockholms stad Framställt av: Ekologigruppen AB Telefon: : Uppdragsansvarig: Ulrika Hamrén Foton: Om inget annat anges: Ekologigruppen AB Illustrationer och kartor: Ekologigruppen AB Internt projektnummer: 6530

3 Innehåll Innehåll... 3! Inledning... 4! Övergripande inriktning... 5! Skötseltyper och delområden... 6! Målbilder... 7! Skötselområden... 10! Område 1, Ekbacke Lanforsvägens östra del 10! Område 2, Entré och gångväg 11! Område 3, lundmiljö kring gångstig 12! Område 4, liten ekbacke på höjd 13! Område 5, lundmiljö i sänka 14! Område 6, ekbacke i sluttning 14! Område 7, lundmiljö med körsbärsträd 16! Område 8, ekbacke på bergsplatå 17! Område 9, lundmiljö kring gångstig 18! Område 10, Abissplan, bollplan och planerad parklek 19! Område 11, lundmiljö i sluttning 20! Område 12 och 13, lundmiljö ovanför Böcklingbacken 21! Område 14, ekbacke ovan Älvkarleövägen 23! Område 15, Duschparken, hällmarker och sociala grönytor 24! Område 16, fortsättning Duschparken, hällmarker 24! Skötselområden, nummer... 26! Referenser... 27! 3

4 Skötselplan Hjorthagenparken Inledning Denna skötselplan omfattar främst frågor som rör områdets natur, och upplevelsevärden kopplade till naturrekreation. Frågor om underhåll av trappor, gångvägar och bollplan behandlas översiktligt. Hjorthagenparken är en del av Stockholms unika eklandskap, och utgör en viktig länk mellan norra och södra Djurgårdens ekmiljöer i Nationalstadsparken. I Hjorthagenparken finns även andra typer av naturmiljöer, där mer lundartade ädellövmiljöer, och hällmarker med tall och ek, är särskilt värdefulla. Områdets höga naturvärden är resultatet av naturliga förutsättningar, men också av människans bidrag genom skötsel och tidigare markanvändning. I samband med arbetet med Norra Djurgårdsstaden har program för utveckling av befintliga parker och naturmark tagits fram (Stockholms stad, 2005). I programmet påtalas vikten av skötsel och utveckling av områdets naturvärden, såväl för den biologiska mångfalden, som för upplevelsevärden och naturrekreation. Vidare finns även kulturhistoriska värden, till följd av tidigare markanvändning och områdets kungliga historia. Inom området finns planer på en parklek invid bollplanen vid Abessinien. Vidare finns planer på att länka samman Motalaparken med Hjorthagenparken, genom att omföra del av Trollhättevägen till parkmark. Ingen av dessa planer behandlas i denna skötselplan, som fokuserar på skötsel av området för att bevara och utveckla områdets biologiska värden, och upplevelsevärden. Skötselplanen omfattar den södra och västra delen av Hjorthagenparken, från hörnet Lanforsvägen i öster, till de nya kvarteren kring Hårdvallsgatan i väster, och Wenströmsvägen i norr. Ungefärlig utbredning av område för skötselplan. Observera att gränserna är översiktliga. På skötselkartan syns exakta gränser. 4

5 Övergripande inriktning Övergripande inriktning och mål med skötselplan för del av Hjorthagenparken är att bevara och utveckla de höga naturvärdena kopplade till områdets miljöer med ädla lövträd, där ekar har en särställning. Enligt inventeringar av ekarna i samband med framtagande av ekdatabasen i Stockholm, klassades delar av Hjorthagenparken till högsta naturvärdesklass, motsvarande nationellt naturvärde. Övriga områden med ekar klassades också till höga naturvärden, mycket höga (regionala värden), respektive höga (kommunala värden). Då Hjorthagenparken ligger i en bebyggd midja mellan norra och södra Djurgårdens kärnområden för ekar, är det av särskild stor vikt att Hjorthagens ekmiljöer bevaras och utvecklas på sikt, så att de ekologiska sambanden inte försvagas, utan helst stärks. Skötselplanens inriktning är i punktform följande, att: Bevara och sköta områdets ekar, såväl äldre träd, som kommande generationers ekar. Ekar är ljusberoende träd, som starkt missgynnas av tät skog. Slyröjning och utglesning mellan träden är nödvändigt för att ekarna skall överleva och må bra på sikt. Skapa en naturpark med varierande öppenhet mer ljusöppna partier i områden med mycket ekar, och lite mer slutna partier i lundartade ädellövmiljöer. Detta sker genom att skötselplanen har olika inriktning för olika delområden. Bevara och sköta områdets övriga miljöer med ädla lövträd, främst ask, alm och lönn. Detta sker genom att gallra bland de unga träden, och välja ut trädindivider som får växa sig stora för framtiden. Dock bör man eftersträva en spridning i åldrar bland träden, så att inte alla är lika gamla. Gran bör förekomma mycket begränsat i miljöerna med ädla lövträd, högst 5% täckningsgrad. Bevara och sköta områdets tallar, såväl på hällmarkerna, som de tallar som finns här och där bland lövträden. Gamla tallar är liksom ekar mycket värdefulla för den biologiska mångfalden, och är en bristvara i dagens brukade industriskogar. Tallar behöver likasom ekar ljusöppna förhållanden för att utvecklas på ett bra sätt. Öka tillgången på värdefull död ved. Ett urval av trädstammar som gallras ur kan sparas i så kallade faunadepåer (vedupplag) på väl valda platser, eller placeras fritt i området. Det är bra om stammarna placeras såväl skuggigt som solbelyst för att gynna olika typer av vedlevande arter. Skapa en innehållsrik och trygg naturpark, där naturen själv utgör huvudnumret, och där de olika delarna bjuder på olika naturupplevelser. Detta görs genom att hålla öppet kring stigar och entréer till parken, och genom upprustning och underhåll av trappor och sociala ytor. Skötselplan Hjorthagenparken Parken är indelad i 16 delområden, baserat på naturtyp och skötselbehov. Skötselkartan har olika färgkoder för olika skötselinriktning, men en detaljerad beskrivning av föreslagna åtgärder finns i texten som hör till respektive delområde. 5

6 Skötselplan Hjorthagenparken Skötseltyper och delområden Tabell 1. Sammanfattning skötsel Delområde Mål med skötseln Skötsel 1 Öppen ekbacke Friställning av stora ekar, återkommande röjning och gallring. 2 Öppen ekbacke Friställning av stora ekar, återkommande röjning och gallring. 3 Halvöppen ädellövskog Slyröjning och försiktig gallring bland ädellövträden. Tillskapande av död ved. 4 Öppen ekbacke Friställning av stora ekar, återkommande röjning och gallring. 5 Halvöppen ädellövskog Slyröjning och försiktig gallring bland ädellövträden. Tillskapande av död ved. 6 Öppen ekbacke Friställning av ekar, återkommande röjning och gallring. 7 Halvöppen ädellövskog Slyröjning och försiktig gallring bland ädellövträden. Tillskapande av död ved. 8 Öppen ekbacke Friställning av ekar, återkommande röjning och gallring. 9 Halvöppen ädellövskog Slyröjning och försiktig gallring bland ädellövträden. Tillskapande av död ved. 10 Social yta Abessinien Parklek med hög grönytefaktor och sparad vegetation Specificeras ej i denna plan 11 Halvöppen ädellövskog Slyröjning och försiktig gallring bland ädellövträden. Tillskapande av död ved. 12 Halvöppen ädellövskog Slyröjning och försiktig gallring bland ädellövträden. Tillskapande av död ved. 13 Halvöppen ädellövskog Slyröjning och försiktig gallring bland ädellövträden. Tillskapande av död ved. 14 Öppen ekbacke Friställning av stora ekar, återkommande röjning och gallring. 15 Social yta Duschparken Naturartad kvarterspark med mindre gräsytor och hällmarker 16 Öppna hällmarker med tall, ek och andra trädslag Gräsklippning, röjning av sly kring ekar och tallar Röjning av sly kring ekar och tallar Stora ekar, och ekföryngring Stora ekar, och ekföryngring Ädla lövträd, skapa död ved. Stora ekar, och ekföryngring Ädla lövträd, skapa död ved. Stora ekar, och ekföryngring Ädla lövträd, skapa död ved. Stora ekar, och ekföryngring Ädla lövträd, skapa död ved. Gamla lindar, brynmiljöer Ädla lövträd, skapa död ved. Vidkroniga småekar mot Böcklingbacken. Blommande och bärande buskar och träd. Ädla lövträd, skapa död ved. Ädla lövträd, skapa död ved. Stora ekar, och ekföryngring Blommande och bärande buskar och träd, ek och tall Tall och ek Karta över skötselområdena återfinns sist i rapporten. 6

7 Målbilder Nedan visas målbilder för att illustrera respektive skötseltyp, i form av fotografier från olika områden. Öppen ekbacke Skötselplan Hjorthagenparken Ovan en gammal ek på Djurgården som står ljust och solöppet så att den har kunna breda ut sin krona. Bilderna under visar öppet stående yngre ekar med ett fältskikt av gräs och örter. 7

8 Skötselplan Hjorthagenparken Halvöppen ädellövskog/lund Halvöppen till lite tätare ädellövskog/lund med träd och buskar i olika åldrar och nivåer. Tätare partier har ett fuktigt mikroklimat som gynnar kryptogamer så som mossor. Liggande död ved gynnar många arter. Halvöppen ädellövskog med hassel i buskskiktet, nyligen gallrad på gran. 8

9 Social yta Skötselplan Hjorthagenparken Parklekar, sociala mötesplatser och lekplatser med stor andel grönytor, och begränsat med hårdgjorda ytor, smälter in i omgivande naturmark och skapar naturliga övergångar däremellan. Öppna hällmarker Öppna hällar med inslag av träd och buskar. 9

10 Skötselplan Hjorthagenparken Skötselområden Område 1, Ekbacke Lanforsvägens östra del Smalt utlöpande parti, under tunnelbanespår, mot Värtaverket. Ekbacken löper som en smal grön kil mellan två vägar och utgör en fortsättning på Hjorthagensparken österut. Begränsade värden för rekreation då slänten är brant. Serviceväg till tunnelbanespår löper genom övre delen. Delområdet utgörs av en ekbacke i sydvänd slänt med förekomst av ett mindre antal riktigt gamla och grova ekar, med stamdiameter på mellan 80 till 120 cm. Mycket höga naturvärden kopplade till ekarna, med hål och mulm (trämjöl), vilket utgör livsmiljöer för många arter. Målsättning, öppen ekbacke Ekar, område 1 Öppen ekbacke med gamla ekar, samt yngre ekar som skall utgöra kommande ekgenerationer. Krontäckningen bör vara cirka 25-40%, så att ekstammarna nås av full sol från den 1a april. Inslag av blommande och bärande buskar och träd, av värde för insekter och fåglar. Fältskikt med gräs och örter. Slyröjning kring de gamla ekarna, så att inga träd eller sly växer upp i kronorna eller skuggar stammen. Röjningsavfallet skall till största delen forslas bort från området. En mindre del av röjningsmaterialet kan lämnas kvar, förslagsvis en till två högar ris (4x4x2 meter) i olika dimensioner från 1 till 10 cm. Detta gynnar insekter och andra arter. Ett antal mindre ekar väljs ut och sparas, cirka 1 till 3 stycken per gammal ek, för att på sikt kunna växa upp och ersätta de gamla träden. Val av träd bör göras så att de om möjligt inte direkt konkurrerar med de äldre träden, utan står fritt från dessa. De unga ekarna bör vidare stå så att de på sikt kan bli vidkroniga och inte konkurrera med varandra. I den övre delen av branten, mot tunnelbanespåret, finns medelstora exemplar av alm och ask som bör sparas. 10

11 Bärande buskar och träd, så som hagtorn, nyponros och slån sparas i nedre delen av den sydvända slänten. Återkommande översyn av behovet av slyröjning, vart 5e år. Vart 20e år sker en översyn av de unga tillväxtekarna, så att dessa inte växer för tätt, eller om man bör välja ut nya exemplar för framtiden. Ekar, främst de gamla träden, men även kommande generation. Område 2, Entré och gångväg Entré till parken och gångväg/trappa nerifrån Midskogsgränd, respektive uppifrån Lanforsvägen. Delområdet utgörs av en igenvuxen ekbacke i sydvänd slänt med förekomst av ett mindre antal riktigt gamla och grova ekar, samt ett antal medelstora ekar. Mycket höga naturvärden kopplade till ekarna, med hål och mulm (trämjöl), vilket utgör livsmiljöer för många arter. Inslag av andra ädla lövträd så som lönn, alm och ask, samt björk, hägg och asp. Målsättning, öppen ekbacke Ljusöppen sluttning med gamla ekar, samt yngre ekar som skall utgöra kommande generationers ekar. Krontäckningen bör vara cirka 25-40%, så att ekstammarna nås av full sol från den 1a april. Inslag av andra lövträd som ask, lönn, björk, m.fl. Fältskikt med gräs och örter. Skötselplan Hjorthagenparken Slyröjning kring de gamla ekarna, så att inga träd eller sly växer upp i kronorna eller skuggar stammen. Röjningsavfallet skall till största delen forslas bort från området. En mindre del av röjningsmaterialet kan lämnas kvar, förslagsvis en till två högar ris (4x4x2 meter) i olika dimensioner från 1 till 10 cm. Detta gynnar insekter och andra arter. Trädskiktet gallras ur. Ett 10-tal små till medelstora ekar väljs ut och sparas för att på sikt kunna växa upp och ersätta de gamla träden. Val av träd bör göras så att de om möjligt inte direkt konkurrerar med de äldre träden, utan står fritt från dessa. De unga ekarna bör vidare stå så att de på sikt kan bli vidkroniga och inte konkurrera med varandra. Enstaka stammar av något större nedtagna träd läggs om möjligt kvar i branten för att öka tillgången på värdefull död ved. Ett mindre antal exemplar av alm, ask och björk sparas, men ekar bör prioriteras. Tydliggör entrén till området, se över underhållsbehov av trappor. Återkommande översyn av behovet av slyröjning, vart 5e år. Vart 20e år sker en översyn av de unga tillväxtekarna, så att dessa inte växer för tätt, eller om man bör välja ut nya exemplar för framtiden. Ekar, främst de gamla träden, men även kommande generation. 11

12 Skötselplan Hjorthagenparken Område 3, lundmiljö kring gångstig Delområdet utgörs av en tät blandad ädellövskog i sluttning, med förekomst av ett mindre antal medelstora ekar och andra arter som lönn, alm och ask, samt björk, hägg och asp. Områden av denna naturtyp kallas för lund, och har ofta höga naturvärden kopplade till så kallade sekundära ädellövträd (skuggtåliga arter som alm och lind som kommer in senare i successionen) och naturskogsartade förhållanden. En mindre stig löper genom området. Målsättning, halvöppen ädellövskog Flerskiktad skogsmiljö som domineras av ädla lövträd i olika åldrar. Området hyser både grova träd och död ved. I huvudsak skuggigt, men också något mer öppet i vissa delar. Flikiga brynmiljöer med bärande buskar och träd gynnar fåglar och insekter. Halvöppen ädellövskog i sluttning med ek, ask, lönn, björk, m.fl. Krontäckning cirka 70%. Ädellöv finns i minst 2 vegetationsskikt där det undre skiktets höjd är högst 1/2 av det övre. I alla skikt utgör ädellöv minst 50%. Fältskikt med gräs och örter. Trädskiktet röjs och gallras ur, så att majoriteten av ungt lövsly upp till 10/15 cm i diameter tas bort. Röjningsavfallet skall till största delen forslas bort från området. En mindre del av röjningsmaterialet kan lämnas kvar, förslagsvis en till två högar ris (4x4x2 meter) i olika dimensioner från 1 till 10 cm. Detta gynnar insekter och andra arter. Övriga medelstora ekar och andra ädla lövträd sparas och gallras försiktigt för att på sikt kunna växa upp och utvecklas. Till skillnad från de öppna ekmiljöerna kan detta delområde tillåtas vara något mer slutet, med en krontäckning på cirka 70%. 3 till 5 stammar av något större nedtagna träd läggs om möjligt kvar i branten för att öka tillgången på värdefull död ved. Stigen hålls öppen från tät vegetation, cirka 1,5 meter på var sida om stigen. Dock sparas större träd, även om de står nära stigen. Återkommande översyn av behovet av slyröjning, vart 5e år. Enstaka partier lämnas lite tätare till förmån för fåglar och insekter, samt däggdjur. Vart 10e år sker en översyn av de unga ädellövträden, så att dessa inte växer för tätt, eller om man bör välja ut nya exemplar för framtiden. Invandrande gran och främmande trädslag (t.ex naverlönn och sykomorlönn) bör hållas undan genom återkommande röjningar, ca vart 10:e år. Triviala lövträd, främst unga, kan också behöva hållas undan om de riskerar att dominera trädslagsfördelningen, så att andelen ädellöv inte understiger >50%. Stigen hålls öppen från tät vegetation, cirka 1,5 meter ut på vardera sida. Slyröjning och försiktig gallring av medelstora ekar och andra ädla lövträd för att området skall kunna utvecklas till en halvöppen ädellövskog med inslag av stora träd. 12

13 Område 4, liten ekbacke på höjd Delområdet utgörs av mindre ekbacke uppe på en platå mot bebyggelsen vid Lanforsvägen, samt en brant ned mot gångstigen. I kanten upp mot hörnet på ett av bostadshusen står en riktigt stor ek, och i området finns ett antal stora ekar. Inslag av enstaka gamla tallar, och medelstora askar. Området är delvis igenvuxet med lövsly, men bitvis finns också mindre gläntor med bärande buskar. Skötselplan Hjorthagenparken Målsättning, öppen ekbacke Stor ek, område 4 Ljusöppen platå med gamla ekar, samt yngre ekar som skall utgöra kommande ekgenerationer. Krontäckningen bör vara cirka 25-40%, så att ekstammarna nås av full sol från den 1a april. Inslag av andra lövträd som ask, lönn, björk, m.fl. Fältskikt med gräs och örter. Slyröjning kring de gamla ekarna, så att inga träd eller sly växer upp i kronorna eller skuggar stammen. Röjningsavfallet skall till största delen forslas bort från området. En mindre del av röjningsmaterialet kan lämnas kvar, förslagsvis en till två högar ris (4x4x2 meter) i olika dimensioner från 1 till 10 cm. Detta gynnar insekter och andra arter. Trädskiktet gallras ur. Ett 10-tal små till medelstora ekar väljs ut och sparas för att på sikt kunna växa upp och ersätta de gamla träden. Val av träd bör göras så att de om möjligt inte direkt konkurrerar med de äldre träden, utan står fritt från dessa. De unga ekarna bör vidare stå så att de på sikt kan bli vidkroniga och inte konkurrera med varandra. Enstaka stammar av något större nedtagna träd läggs om möjligt kvar i området för att öka tillgången på värdefull död ved. Ett mindre antal exemplar av alm, ask och björk sparas, men ekar bör prioriteras. Återkommande översyn av behovet av slyröjning, vart 5e år. Vart 20e år sker en översyn av de unga tillväxtekarna, så att dessa inte växer för tätt, eller om man bör välja ut nya exemplar för framtiden. Ekar, främst de gamla träden, men även kommande generation. 13

14 Skötselplan Hjorthagenparken Område 5, lundmiljö i sänka Delområdet utgörs av en tät blandad ädellövskog i en sänka, med förekomst av arter som lönn, alm och ask och ek. Områden av denna naturtyp kallas för lund, och har ofta höga naturvärden kopplade till så kallade sekundära ädellövträd (skuggtåliga arter som alm och lind som kommer in senare i successionen) och naturskogsartade förhållanden. Det skuggiga och fuktiga mikroklimatet gynnar arter som mossor, vedsvampar och vissa insekter. I området finns även naturvärden kopplade till gamla tallar, med förekomst av den rödlistade vedsvampen tallticka (klass VU, sårbar) som bara växer på tallar över 150 år. Tallarna gynnas av ljusöppna förhållanden. Målsättning, halvöppen ädellövskog Flerskiktad skogsmiljö som domineras av ädla lövträd i olika åldrar. Området hyser både grova träd och död ved. I huvudsak tätt och skuggigt, förutom längs med stigen. Halvöppen till sluten ädellövskog i sluttning med ek, ask, lönn och alm. Krontäckning cirka 80%. Ädellöv finns i minst 2 vegetationsskikt där det undre skiktets höjd är högst 1/2 av det övre. I alla skikt utgör ädellöv minst 50%. Fältskikt med gräs och örter. De gamla tallarna bevaras, och står fritt från igenväxningsvegetation. I huvudsak fri utvecklig för att skapa ett tätt och skuggigt område, till förmån för fåglar och insekter, samt däggdjur. Till skillnad från de öppna ekmiljöerna kan detta delområde tillåtas vara något mer slutet, med en krontäckning på cirka 70%. Försiktig gallring av ädla lövträd och sly kring områdets tallar för att träden på sikt kunna växa upp och utvecklas. 3 till 5 stammar av något större nedtagna träd läggs om möjligt kvar i sänkan för att öka tillgången på värdefull död ved. Stigen röjs från tät vegetation, cirka 1,5 meter på var sida om stigen. Dock sparas större träd, även om de står nära stigen. Återkommande översyn av behovet av slyröjning utmed stigen, vart 5e år. Vart 10e år sker en översyn av de unga ädellövträden, så att dessa inte växer för tätt, eller om man bör välja ut nya exemplar för framtiden. Invandrande gran och främmande trädslag (t.ex naverlönn och sykomorlönn) bör hållas undan genom återkommande röjningar, ca vart 10:e år. Triviala lövträd, främst unga, kan också behöva hållas undan om de riskerar att dominera trädslagsfördelningen, så att andelen ädellöv inte understiger >50%. Stigen hålls öppen från tät vegetation, cirka 1,5 meter ut på vardera sida. Slyröjning och försiktig gallring av medelstora ekar och andra ädla lövträd för att området skall kunna utvecklas till en halvöppen ädellövskog med inslag av stora träd. Område 6, ekbacke i sluttning Delområdet utgörs av en ekbacke i sluttning och på platå upp mot västra delen av bebyggelsen vid Lanforsvägen, samt ned mot gångstigen. Bergknallar förekommer. 14

15 Inslag av enstaka gamla tallar, björk och medelstora ädla lövträd. Området är delvis igenvuxet med lövsly, men bitvis finns också mindre gläntor med bärande buskar och träd som rönn och nyponros. Fältskikt med gräs och örter. Skötselplan Hjorthagenparken Målsättning, öppen ekbacke Område 6 Ljusöppen sluttning med uppvuxna ekar och tallar, samt yngre ekar som skall utgöra kommande ekgenerationer. Krontäckningen bör vara cirka 25-40%, så att ekstammarna nås av full sol från den 1a april. Inslag av andra lövträd som ask, lönn, björk, m.fl, samt tall. Fältskikt med gräs och örter. Slyröjning kring de större ekarna, så att inga träd eller sly växer upp i kronorna eller skuggar stammen. Röjningsavfallet skall till största delen forslas bort från området. En mindre del av röjningsmaterialet kan lämnas kvar, förslagsvis en till två högar ris (4x4x2 meter) i olika dimensioner från 1 till 10 cm. Detta gynnar insekter och andra arter. Trädskiktet gallras ur. Ett 20-tal små till medelstora ekar väljs ut och sparas för att på sikt kunna växa upp och ersätta de gamla träden. Val av träd bör göras så att de om möjligt inte direkt konkurrerar med de äldre träden, utan står fritt från dessa. De unga ekarna bör vidare stå så att de på sikt kan bli vidkroniga och inte konkurrera med varandra. Ett mindre antal exemplar av alm, ask och björk sparas, men ekar bör prioriteras. Tallar sparas. Enstaka stammar av något större nedtagna träd läggs om möjligt kvar i området för att öka tillgången på värdefull död ved. Återkommande översyn av behovet av slyröjning, vart 5e år. Vart 20e år sker en översyn av de unga tillväxtekarna, så att dessa inte växer för tätt, eller om man bör välja ut nya exemplar för framtiden. Stigen hålls öppen från tät vegetation, cirka 1,5 meter ut på vardera sida. Ekar, främst de gamla träden, men även kommande generation. 15

16 Skötselplan Hjorthagenparken Område 7, lundmiljö med körsbärsträd Delområdet utgörs av en tät blandad ädellövskog i en sänka, med förekomst av arter som lönn, körsbär (fågelbär), alm och ask och hägg. Områden av denna naturtyp har ofta höga naturvärden kopplade till så kallade sekundära ädellövträd (skuggtåliga arter som alm och lind som kommer in senare i successionen) och naturskogsartade förhållanden. Det skuggiga och fuktiga mikroklimatet gynnar arter som mossor, vedsvampar och vissa insekter. Påtagligt inslag av stora körsbärsträd (fågelbär) gynnar fågellivet, och ökar områdets upplevelsevärden. Målsättning, halvöppen ädellövskog Flerskiktad skogsmiljö som domineras av ädla lövträd i olika åldrar. Området hyser både grova träd och död ved. I huvudsak tätt och skuggigt, förutom längs med stigen. Halvöppen till sluten ädellövskog i sluttning med ask, körsbär, lönn och hägg. Krontäckning cirka 80%. Ädellöv finns i minst 2 vegetationsskikt där det undre skiktets höjd är högst 1/2 av det övre. I alla skikt utgör ädellöv minst 50%. Fältskikt med gräs och örter. De stora körsbärsträden bevaras, och står fritt från igenväxningsvegetation. I huvudsak fri utvecklig för att skapa ett tätt och skuggigt område, till förmån för fåglar och insekter, samt däggdjur. Till skillnad från de öppna ekmiljöerna kan detta delområde tillåtas vara något mer slutet, med en krontäckning på cirka 70%. Försiktig gallring av ädla lövträd och sly kring områdets körsbärsträd för att träden på sikt kunna växa upp och utvecklas. Ett antal yngre körsbär sparas för att ersätta de stora träden som sällan bli mer än 100 år. Enstaka stammar av något större nedtagna lövträd läggs om möjligt kvar i sänkan för att öka tillgången på värdefull död ved. Stigen röjs från tät vegetation, cirka 1,5 meter på var sida om stigen. Dock sparas större träd, även om de står nära stigen. Återkommande översyn av behovet av slyröjning utmed stigen, vart 5e år. Vart 10e år sker en översyn av de unga ädellövträden och körsbärsträden, så att dessa inte växer för tätt, eller om man bör välja ut nya exemplar för framtiden. Invandrande gran och främmande trädslag (t.ex naverlönn och sykomorlönn) bör hållas undan genom återkommande röjningar, ca vart 10:e år. Triviala lövträd, främst unga, kan också behöva hållas undan om de riskerar att dominera trädslagsfördelningen, så att andelen ädellöv inte understiger >50%. Stigen hålls öppen från tät vegetation, cirka 1,5 meter ut på vardera sida. Slyröjning och försiktig gallring av ädla lövträd och körsbär för att området skall kunna utvecklas till en halvöppen till sluten ädellövskog med inslag av stora träd. 16

17 Område 8, ekbacke på bergsplatå Delområdet utgörs av en ekbacke på en bergsplatå, samt sluttning ned mot bebyggelse. Stort inslag av medelstora ekar, viktiga för kommande ekgenerationer. Förekomst av enstaka gamla tallar, björk och medelstora ädla lövträd. I området finns partier med berghällar. Området är delvis igenvuxet med lövsly, men bitvis finns också mindre gläntor med bärande buskar och träd som rönn och nyponros. Fältskikt med gräs och örter. Skötselplan Hjorthagenparken Målsättning, öppen ekbacke Område 8 Ljusöppen platå och sluttning med gamla ekar, samt yngre ekar som skall utgöra kommande ekgenerationer. Krontäckningen bör vara cirka 25-40%, så att ekstammarna nås av full sol från den 1a april. Inslag av andra lövträd som ask, lönn, björk, m.fl, samt tall. Fältskikt med gräs och örter. Slyröjning kring de större ekarna, så att inga träd eller sly växer upp i kronorna eller skuggar stammen. Röjningsavfallet skall till största delen forslas bort från området. En mindre del av röjningsmaterialet kan lämnas kvar, förslagsvis en till två högar ris (4x4x2 meter) i olika dimensioner från 1 till 10 cm. Detta gynnar insekter och andra arter. Trädskiktet gallras ur. Ett 20-tal små till medelstora ekar väljs ut och sparas för att på sikt kunna växa upp och ersätta de gamla träden. Val av träd bör göras så att de om möjligt inte direkt konkurrerar med de äldre träden, utan står fritt från dessa. De unga ekarna bör vidare stå så att de på sikt kan bli vidkroniga och inte konkurrera med varandra. Enstaka stammar av något större nedtagna träd läggs om möjligt kvar i området för att öka tillgången på värdefull död ved. Ett mindre antal exemplar av alm, ask och björk sparas, men ekar bör prioriteras. Återkommande översyn av behovet av slyröjning, vart 5e år. Vart 20e år sker en översyn av de unga tillväxtekarna, så att dessa inte växer för tätt, eller om man bör välja ut nya exemplar för framtiden. Stigen hålls öppen från tät vegetation, cirka 1,5 meter ut på vardera sida. Dock sparas större träd, även om de står nära stigen. 17

18 Skötselplan Hjorthagenparken Ekar, främst de gamla träden, men även kommande generation. Område 9, lundmiljö kring gångstig Delområdet utgörs av en tät blandad ädellövskog i sluttning upp mot Trollhättevägen, med förekomst av ett mindre antal medelstora ekar och andra arter som ask, lönn, och alm, samt björk, hägg och asp. Inslag av tall. Områden av denna naturtyp kallas för lund, och har ofta höga naturvärden kopplade till så kallade sekundära ädellövträd (skuggtåliga arter som alm och lind som kommer in senare i successionen) och naturskogsartade förhållanden. Målsättning, halvöppen ädellövskog Flerskiktad skogsmiljö som domineras av ädla lövträd i olika åldrar. Området hyser både grova träd och död ved. I huvudsak skuggigt, men också något mer öppet i vissa delar. Flikiga brynmiljöer med bärande buskar och träd gynnar fåglar och insekter. Halvöppen ädellövskog i sluttning med ek, ask, lönn, björk, m.fl. Krontäckning cirka 70%. Ädellöv finns i minst 2 vegetationsskikt där det undre skiktets höjd är högst 1/2 av det övre. I alla skikt utgör ädellöv minst 50%. Fältskikt med gräs och örter. Trädskiktet röjs och gallras ur, så att majoriteten av ungt lövsly upp till 10/15 cm i diameter tas bort. Röjningsavfallet skall till största delen forslas bort från området. En mindre del av röjningsmaterialet kan lämnas kvar, förslagsvis en till två högar ris (4x4x2 meter) i olika dimensioner från 1 till 10 cm. Detta gynnar insekter och andra arter. Övriga medelstora ekar, askar och andra ädla lövträd sparas och gallras försiktigt för att på sikt kunna växa upp och utvecklas. Till skillnad från de öppna ekmiljöerna kan detta delområde tillåtas vara något mer slutet, med en krontäckning på cirka 70%. Tallar sparas. 3 till 5 stammar av något större nedtagna träd läggs om möjligt kvar i branten för att öka tillgången på värdefull död ved. Stigen hålls öppen från tät vegetation, cirka 1,5 meter på var sida om stigen. Dock sparas större träd, även om de står nära stigen. 18

19 Återkommande översyn av behovet av slyröjning, vart 5e år. Enstaka partier lämnas lite tätare till förmån för fåglar och insekter, samt däggdjur. Vart 10e år sker en översyn av de unga ädellövträden, så att dessa inte växer för tätt, eller om man bör välja ut nya exemplar för framtiden. Invandrande gran och främmande trädslag (t.ex naverlönn och sykomorlönn) bör hållas undan genom återkommande röjningar, ca vart 10:e år. Triviala lövträd, främst unga, kan också behöva hållas undan om de riskerar att dominera trädslagsfördelningen, så att andelen ädellöv inte understiger >50%. Stigen hålls öppen från tät vegetation, cirka 1,5 meter ut på vardera sida. Slyröjning och försiktig gallring av medelstora ekar och andra ädla lövträd för att området skall kunna utvecklas till en halvöppen ädellövskog med inslag av stora träd. Område 10, Abissplan, bollplan och planerad parklek Området kallas Abbisplan på vissa kartor. Delområdet består av en bollplan, på ena sidan kantad av en rad med stora parklindar, små partier öppna gräsytor, och ytor med yngre lövskog och buskar. Områdets naturvärden idag består av de stora parklindarna, varav en är riktigt stor, brynmiljöer med blommande och bärande träd och buskar (slån, hägg, nyponros), samt yngre ädla lövträd. Enstaka äldre lövträd finns upp mot Trollhättevägen. En gångväg, Böcklingbacken, löper genom området från Trollhättevägen ned mot Storängskroken och nya bebyggelsen vid Hårdvallsgatan. I området planeras en parklek uppföras. Det finns också planer på att sammanfoga detta parti av Hjorthagenparken, med Motalaparken på andra sidan om Trollhättevägen. Till följd av dessa planer är det svårt att föreslå detaljerad skötsel för området, utan det är främst att betrakta som en inriktningsförklaring. Målsättning, grön parklek och bollplan Grön parklek med bitvis sparad naturlig vegetation, där områdets stora lindar tas tillvara. Vid planering och projektering av parklek, och parksammanslagning, bör man eftersträva en hög grönytefaktor, och begränsade ytor hårdgjord mark. Områdets utformning, så som växtval, lekytor, m.m., bör vara i samklang med omgivande vegetation och områdets karaktär av naturmark. Blommande och bärande naturligt förekommande arter kan gärna ingå i planteringar mot naturmark, t.ex. hagtorn, nyponros, fläder, rönn och hägg. Även fröblandningar och val av perenner kan göras med svenska växtarter som gynnar pollinerade insekter som humlor och vilda bin, fjärilar, och blomflugor. I handeln finns färdiga fröblandningar att tillgå, t ex med följande sammansättning: blommande örter 10% (rölleka, liten blåklocka, backnejlika, gulmåra, gråfibbla, flockfibbla, fyrkantig johannesört, rotfibbla, blåmunkar, åkervädd, prästkrage, kärringtand, tjärblomster, bergssyra, mandelblom, gullris, styvmorsviol) och 90% gräs (rödven, vårbrodd, luddlosta, kurståtel, fårsvingel, rödsvingel, knippfryle). En arborist bör se över eventuellt åtgärdsbehov hos lindarna. Även komplettering med nya yngre lindar kan övervägas. Skötselplan Hjorthagenparken 19

20 Skötselplan Hjorthagenparken sker enligt det behov och de riktlinjer som kommer tas fram för parkleken och områdets övriga sociala ytor, och specificeras inte i denna skötselplan. Stora lindar, brynmiljöer med blommande och bärande träd och buskar. Område 11, lundmiljö i sluttning Delområdet utgörs av en tät blandad ädellövskog i sluttning ned mot Storängskroken, med förekomst av ett mindre antal medelstora ekar och andra arter som ask, lönn, och alm, samt björk, hägg och asp. I området nedanför befintlig gångstig finns också stora snår av slån, fläder och hägg, samt god tillgång på död ved i form av almar. Detta är värdefullt för fåglar och insekter. Slånbuskage I delen av området som vetter mot Böcklingbacken finns några värdefulla små ekar, som har vida kronor tack vara att de vuxit i en solöppen miljö. Detta är särskilt värdefulla framtidsträd. Framtidsträd, unga ekar I sluttningens norra del finns en tidigare sittplats som inte är underhållen, och en litet stickspår från gångstigen löper ner för sluttningen mor Storängskroken. 20

21 Målsättning, halvöppen ädellövskog Flerskiktad skogsmiljö som domineras av ädla lövträd i olika åldrar. Området hyser både grova träd och död ved. I huvudsak skuggigt, men också något mer öppet i vissa delar. Flikiga brynmiljöer med bärande buskar och träd gynnar fåglar och insekter. Halvöppen ädellövskog i sluttning med ek, ask, lönn, björk, m.fl. Krontäckning cirka 70%. Ädellöv finns i minst 2 vegetationsskikt där det undre skiktets höjd är högst 1/2 av det övre. I alla skikt utgör ädellöv minst 50%. Fältskikt med gräs och örter. Trädskiktet röjs och gallras ur, så att majoriteten av ungt lövsly upp till 10/15 cm i diameter tas bort. Röjningsavfallet skall till största delen forslas bort från området. En mindre del av röjningsmaterialet kan lämnas kvar, förslagsvis en till två högar ris (4x4x2 meter) i olika dimensioner från 1 till 10 cm. Detta gynnar insekter och andra arter. Övriga medelstora ekar, askar och andra ädla lövträd sparas och gallras försiktigt för att på sikt kunna växa upp och utvecklas. Till skillnad från de öppna ekmiljöerna kan detta delområde tillåtas vara något mer slutet, med en krontäckning på cirka 70%. 3 till 5 stammar av något större nedtagna träd läggs om möjligt kvar i sluttningen för att öka tillgången på värdefull död ved. Det stora snåret av slån, fläder och hägg glesas ur och vitaliseras, genom att 3 till 5 flikar öppnas upp och gallras ut. De döda almarna tas ned, men lämnas helst kvar i området som död ved. Stigen hålls öppen från tät vegetation, cirka 1,5 meter på var sida om stigen. Dock sparas större träd, även om de står nära stigen, samt delar av slånbärssnåret. Skötselplan Hjorthagenparken Återkommande översyn av behovet av slyröjning, vart 5e år. Enstaka partier lämnas lite tätare till förmån för fåglar och insekter, samt däggdjur. Vart 10e år sker en översyn av de unga ädellövträden, så att dessa inte växer för tätt, eller om man bör välja ut nya exemplar för framtiden. Invandrande gran och främmande trädslag (t.ex naverlönn och sykomorlönn) bör hållas undan genom återkommande röjningar, ca vart 10:e år. Triviala lövträd, främst unga, kan också behöva hållas undan om de riskerar att dominera trädslagsfördelningen, så att andelen ädellöv inte understiger >50%. Stigen hålls öppen från tät vegetation, cirka 1,5 meter ut på vardera sida. Slyröjning och försiktig gallring av medelstora ekar och andra ädla lövträd för att området skall kunna utvecklas till en halvöppen ädellövskog med inslag av stora träd. Område 12 och 13, lundmiljö ovanför Böcklingbacken Delområdena utgörs av en tät blandad ädellövskog i brant ovanför Böcklingbacken, upp mot garagelängor. Förekomst av ett mindre antal medelstora ekar och andra arter som ask, lönn, och alm, samt björk, hägg och asp. Område 12 ligger mer i anslutning till Böcklingbacken, och har större inslag av stora björkar, medan område 13 är betydligt mer svårtillgängligt. En död alm står i övre delen, samt två hästkastanjer. 21

22 Skötselplan Hjorthagenparken Målsättning, halvöppen ädellövskog Flerskiktad skogsmiljö som domineras av ädla lövträd i olika åldrar. Området hyser både grova träd och död ved. I huvudsak skuggigt, men också något mer öppet i vissa delar mot gångvägen. Flikiga brynmiljöer med bärande buskar och träd gynnar fåglar och insekter. Halvöppen ädellövskog i sluttning med ek, ask, lönn, björk, m.fl. Krontäckning cirka 70%. Ädellöv finns i minst 2 vegetationsskikt där det undre skiktets höjd är högst 1/2 av det övre. I alla skikt utgör ädellöv minst 50%. Fältskikt med gräs och örter. Böcklingbacken Trädskiktet röjs och gallras ur, så att majoriteten av ungt lövsly upp till 10/15 cm i diameter tas bort. Röjningsavfallet forslas bort från området, då det är svårt att lägga kvar ris i branten. Medelstora ekar, björkar, askar och andra ädla lövträd sparas och gallras försiktigt för att på sikt kunna växa upp och utvecklas. Till skillnad från de öppna ekmiljöerna kan detta delområde tillåtas vara något mer slutet, med en krontäckning på cirka 70%. Den döda almen högt upp i branten tas ned om det är tekniskt möjligt, ev. kan en högstubbe lämnas för att öka mängden död ved. Gångvägen hålls öppen från tät vegetation, cirka 1,5 meter på var sida om stigen. Dock sparas majoriteten större träd, även om de står nära gångvägen. Behovet av sittplatser och upprustning av gångytor ses över, samt entréerna mot Trollhättevägen, respektive Storängskroken. Återkommande översyn av behovet av slyröjning, vart 5e år. Enstaka partier lämnas lite tätare till förmån för fåglar och insekter, samt däggdjur. Vart 10e år sker en översyn av de unga ädellövträden, så att dessa inte växer för tätt, eller om man bör välja ut nya exemplar för framtiden. Invandrande gran och främmande trädslag (t.ex naverlönn och sykomorlönn) bör hållas undan genom återkommande röjningar, ca vart 10:e år. Triviala lövträd, främst unga, kan också behöva hållas undan om de riskerar att dominera trädslagsfördelningen, så att andelen ädellöv inte understiger >50%. Stigen hålls öppen från tät vegetation, cirka 1,5 meter ut på vardera sida. 22

23 Slyröjning och försiktig gallring av medelstora björkar, ekar och andra ädla lövträd för att området skall kunna utvecklas till en halvöppen ädellövskog med inslag av stora träd. Område 14, ekbacke ovan Älvkarleövägen Delområdet utgörs av en mindre ekbacke i sluttning ovanför Älvkarleövägen och upp mot Duschparken. Små bergknallar förekommer. Inslag av enstaka tallar, björk och medelstora ädla lövträd. Området är delvis igenvuxet med lövsly, men bitvis finns också mindre gläntor med bärande buskar och träd som rönn och nyponros. Ett par döda björkar finns i området. Fältskikt med gräs och örter. Målsättning, öppen ekbacke Ljusöppen sluttning med uppvuxna ekar, samt yngre ekar som skall utgöra kommande ekgenerationer. Krontäckningen bör vara cirka 40%, så att ekstammarna nås av full sol från den 1a april. Inslag av andra lövträd som ask, lönn, björk, m.fl, samt tall. Fältskikt med gräs och örter. Skötselplan Hjorthagenparken Slyröjning kring de större ekarna, så att inga träd eller sly växer upp i kronorna eller skuggar stammen. Röjningsavfallet skall till största delen forslas bort från området. En mindre del av röjningsmaterialet kan lämnas kvar, förslagsvis en till två högar ris (4x4x2 meter) i olika dimensioner från 1 till 10 cm. Detta gynnar insekter och andra arter. Trädskiktet gallras ur. Ett 10-tal små till medelstora ekar väljs ut och sparas för att på sikt kunna växa upp och ersätta de gamla träden. Val av träd bör göras så att de om möjligt inte direkt konkurrerar med de äldre träden, utan står fritt från dessa. De unga ekarna bör vidare stå så att de på sikt kan bli vidkroniga och inte konkurrera med varandra. Enstaka stammar av något större nedtagna trädstammar, samt de döda björkarna, läggs om möjligt kvar i området för att öka tillgången på värdefull död ved. Ett mindre antal exemplar av lönn, ask och björk sparas, men ekar bör prioriteras. Stigen röjs från tät vegetation, cirka 1,5 meter ut på vardera sida. Dock sparas större träd, även om de står nära stigen. Återkommande översyn av behovet av slyröjning, vart 5e år. Vart 20e år sker en översyn av de unga tillväxtekarna, så att dessa inte växer för tätt, eller om man bör välja ut nya exemplar för framtiden. Stigen hålls öppen från tät vegetation, cirka 1,5 meter ut på vardera sida. Ekar, främst de gamla träden, men även kommande generation. Blommande och bärande buskar och träd. 23

24 Skötselplan Hjorthagenparken Område 15, Duschparken, hällmarker och sociala grönytor Duschparken har fått sitt namn av en gammal friluftsdusch från mitten av 1900-talet. Ett äldre namn är Hjorthagens solhage. Idag är duschen inte längre i bruk, men finns fortfarande kvar i den södra delen av området. Närmast bebyggelsen vid Wenströmsvägen finns mindre partier klippta gräsytor och sittplatser som idag främst används av närboende, året runt. Området sköts idag av de närboende i området. Gräsytorna övergår åt väster i hällmarker, med inslag av blommande och bärande buskar och träd, krattallar (små men gamla) och medelstora ekar. Målsättning, naturartad kvarteraspark Duschparken bevaras i sin karaktär av naturartad kvarterspark, med ytor av klippt gräsmatta varvat med hällmarker, buskar, tallar och ekar. Slyröjning kring tallar, ekar och andra lövträd. Försiktig utglesning bland småträd och blommande/bärande buskar som nyponros, rönn och hagtorn. Sydvända, varma bryn är särskilt värdefulla, och bör ha långa flikiga ytor mot öppen mark. Se över eventuellt behov av komplettering av sittytor, platser för närboende och besökare, samt möblering. Återkommande översyn av behovet av slyröjning, vart 5e år. Enstaka partier lämnas lite tätare till förmån för fåglar och insekter, samt däggdjur. Vart 10e år sker en översyn av de unga ekarna, så att dessa inte växer för tätt, eller om man bör välja ut nya exemplar för framtiden. Blommande och bärande buskar och träd, ek och tall. Skötsel och trygghet för besökare. Område 16, fortsättning Duschparken, hällmarker Som en förlängning av Duschparken i väster mot gasklockorna, finns ytor med hällmarker, branter och ett litet dagbrott (?) bakom befintliga garage, som nu bildar en tätbevuxen sänka/gryta nedanför ett stup. I sänkan finns förhållandevis gott om värdefull död ved. Hällmarkerna är bitvis öppna, bitvis bevuxna med tallar och ekar, av vilka vissa är gamla trots att de är små (så kallade krattekar). Åk väster finns ett parti med en tät ridå av unga aspar, vilket begränsar utsikten. I detta parti finns även några större ekar. Målsättning, naturliga hällmarker Hällmarker med varierande öppenhet, och inslag av gamla tallar och ekar, samt blommande och bärande buskar och träd. Utsikt. 24

25 Skötselplan Hjorthagenparken Område 16 Se över stängsel som är i dåligt skick, mot stup/dagbrott. Slyröjning kring tallar, ekar och andra större lövträd. Försiktig utglesning bland småträd, främst aspar, i väster för att öka utblickarna, och bland blommande/bärande buskar som nyponros, rönn och hagtorn. Dagbrottet lämnas i huvudsak för fri utveckling som en vild plats, med stor tillgång på värdefull död ved. Återkommande översyn av behovet av slyröjning, vart 5e år. Enstaka partier lämnas lite tätare till förmån för fåglar och insekter, samt däggdjur. Vart 10e år sker en översyn av de unga ekarna, så att dessa inte växer för tätt, eller om man bör välja ut nya exemplar för framtiden. Blommande och bärande buskar och träd, ek och tall. Skötsel, utsikt och trygghet för besökare. 25

26 Skötselplan Hjorthagenparken Skötselområden, nummer 26

27 Referenser Tryckta källor Stockholms stad, Norra Djurgården, del av Hjorthagen. Program för utveckling av befintliga parker och naturmark. Bjerking. Skötselplan Hjorthagenparken Stockholms stad, 200X. Stockholms unika ekar. Ekdatabasen. Ekologigruppen. Stockholms stad, Gåturer i Hjorthagen september Stockholms stad, Barnkonsekvensanalys för Hjorthagen,