Barium-id Giltigt t.o.m Version 3

Transkript

1 Innehållsansvarig: Susanne Gustavsson, Chef, Stabsledning (susgu4) Granskad av: Annette Trenge Jarlshammar, Chefläkare, Patientsäkerhetsfunktion (anntr2) Godkänd av: Christer Printz, Chefläkare, Patientsäkerhetsfunktion (chrpr) Publicerad av: Skaraborgs Sjukhus Revideringar i denna version Ändringar i denna version: En beskrivning av omvårdnadsprocessen är tillagd. Iordningsställande, överlämning och administrering av läkemedel är tillagt som möjlig arbetsuppgift att delegera till undersköterska. Reviderade referenser. Bakgrund, syfte och mål Det är viktigt att ha en tydlighet kring vad olika yrkeskompetenser bidrar med för att vården skall kunna bedrivas med god kvalitet på ett patientsäkert sätt. Syftet med kompetensbeskrivningen är att tydliggöra undersköterskans kompetens och ansvarsområde i den gemensamma vården kring patienten på Skaraborgs Sjukhus SkaS. Förutsättningar Ansvar Närmaste chef för undersköterska ansvarar för att undersköterskan har erforderlig kompetens och ges möjlighet till kompetensutveckling inom sitt arbetsområde. Dock bär den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen själv ansvaret för hur han eller hon fullgör sina arbetsuppgifter (1). Utbildning Anställningsbarhet definieras utifrån formell utbildning, erfarenhet och personlig lämplighet. Kompetensbeskrivningen är utformad för formellt utbildad undersköterska och gäller följaktligen för undersköterskor med mycket varierande erfarenheter inom yrket. En nyutbildad och nyanställd undersköterska har ett särskilt stort behov av en god introduktion. SkaS tillhandahåller kompetensutveckling för undersköterskor i form av utbildning kompetensutveckling för undersköterska utifrån den regionala modellen (se under rubrik Relaterad information). Avgränsningar Kompetensbeskrivningen gäller för alla undersköterskor vid anställning inom Skaraborgs sjukhus SkaS, oavsett verksamhetsområde. På vissa enheter (t.ex. IVA, ambulans, psykiatri, röntgen) kan ytterligare arbetsområden kopplade till speciell omvårdnad förekomma, dessa ska då förtydligas genom skriftlig personlig delegering. Definitioner Yrkeskunnande och kompetens Yrkeskunnande omfattar flera typer av kompetenser och kan beskrivas med hjälp av nedanstående modell i Figur 1 (2, 3). En utskrift är alltid en kopia! Sida 1 (av 7)

2 Figur 1 Yrkeskunnande (Byström, 2013) Förmåga (erfarenhet, förståelse och omdöme att omsätta kunskap och färdigheter) och vilja (attityd, engagemang, mod och ansvar) att utföra en uppgift genom att tillämpa kunskap (fakta och metoder att veta) och färdigheter (kunna utföra i praktiken att göra) (4). Omvårdnad Omvårdnadsprocessen är en dynamisk (cyklisk) och systematisk problemlösningsmodell där de olika delarna kommer i en logisk följd och där mer än en del kan pågå på samma gång (5). När ett cykliskt kretslopp fullföljs kan omvårdnaden avslutas om det finns ett resultat som visar att målen är uppfyllda. Processen kan också fortsätta genom ny bedömning eller en modifierad plan. Omvårdnadsprocessen är en systematisk metod att på ett patientcentrerat sätt strukturera omvårdnadsarbetet för att nå ömsesidig överenskomna mål och förväntade resultat. I varje steg i processen arbetar undersköterskan tillsammans med sjuksköterskan nära patienten för att individualisera vården och bygga upp en relation av ömsesidig respekt och tillit. Sjuksköterskan är huvudansvarig för omvårdnadsprocessen, men i den arbetar också undersköterskan utifrån sitt omvårdnadsansvar. Att arbeta enligt omvårdnadsprocessen är att arbeta systematiskt och problemlösande, något som förutsätter ett kritiskt tänkande. Eftersom besluttänkande är en komplex process är det viktigt att behärska kritiskt tänkande, dels för att bearbeta och utvärdera tidigare erhållna kunskaper, dels för att integrera ny information med tidigare kunskap. En utskrift är alltid en kopia! Sida 2 (av 7)

3 Figur 1 Klang m.fl., 2014 Arbetsbeskrivning Riktlinjen är utformad i tre huvudsakliga arbetsområden, oavsett verksamhet och vårdform: basal omvårdnad, specifik omvårdnad samt utveckling/utbildning. Arbetsområde Basal omvårdnad Undersköterskans arbete innebär främst att vara nära patienten. Undersköterskan ska kunna bidra till att tillgodose patientens individuella omvårdnadsbehov såväl fysiska, psykiska som sociala, kulturella och andliga. Ha förmåga att I dialog med patient och/eller närstående ge stöd och vägledning för att möjliggöra optimal delaktighet i vård och behandling, eftersträva en personcentrerad vård. Ge stöd vid personlig hygien, hudvård, munvård och klädsel Ge stöd i måltidssituationen (kost och vätska) Tillse att patienten får behövlig aktivitet, vila och sömn Observera patientens elimination. Identifiera risker kopplat till tryckskada, fall och undernäring samt åtgärda dessa Väga och mäta patienten Kontrollera vitala parametrar som temperatur, blodtryck, syresättning, puls, andning och hudfärg Observera problem, symtom och förändringar i patientens hälsotillstånd Bedöma genomförda observationer och planera för fortsatt handläggning Genomföra och utvärdera insatser för god omvårdnad En utskrift är alltid en kopia! Sida 3 (av 7)

4 Rapportera observationer av patientens status till ansvarig sjuksköterska Ombesörja ordning och reda, t.ex. genom att hålla vårdbädden bäddad med rena sängkläder Genom risktänk, arbeta utifrån hygieniska principer och rutiner för att förebygga smitta och smittspridning Göra riskbedömningar vid förflyttningar och tänka på goda arbetsställningar Tillse att hjälpmedel regelbundet blir rengjorda och servade Arbetsområde Specifik omvårdnad Ha förmåga att Genomföra provtagning: kapillärprov, venprov (inte blodgruppering och BAS-test), mikrobiologisk provtagning Utföra sårvård Utföra stomivård Övervaka blåsfyllnad med bladderscan, tappa urinblåsa och sätta kvarliggande urinkateter KAD (undantagsvis inte inom obstetrik och barnsjukvård) och byte av kateterpåse. Tömma, spola och ta bort dränage Suga övre i luftvägar Assistera annan yrkeskategori vid undersökning och behandling Utföra vårdåtgärder vid akuta vårdsituationer, t.ex. hjärt- lungräddning Förebygga komplikationer vid långvarigt sängläge Ge vård och omsorg i livets slutskede samt omhänderta patienten efter döden Bemöta och omhänderta närstående vid patients bortgång Pedagogiskt inspirera och motivera patienter till ett hälsofrämjande förhållningssätt utifrån reell kompetens Informera och undervisa patienter och/eller närstående, såväl individuellt som i grupp med hänsyn tagen till tidpunkt, form och innehåll utifrån reell kompetens. Förvissa sig om att patient och/eller närstående förstår given information. Använda medicinteknisk/digital/teknisk utrustning och tekniska hjälpmedel utifrån säkerhetsföreskrifter, samt använda informationsteknik för information och kommunikation utifrån undersköterskans ansvarsområden. Dokumentera genomförda observationer och åtgärder inom undersköterskans ansvarsområde enligt gällande författningar. I dokumentationsansvaret ingår att kritiskt granska egen dokumentation vad gäller innehåll, kvalitet, saklighet, struktur och språkbruk. Omvårdnadsprocessens fem steg är vägledande i dokumentationen. Om ytterligare arbetsuppgifter inom omvårdnad ska utföras av undersköterska krävs ett undantag från denna riktlinje, t.ex. iordningsställande, överlämning och administrering av läkemedel (6), sondsättning, sondning eller sugning av nedre luftvägar. Detta ska endast ske efter dialog med verksamhetschef. Delegeringen ska vara skriftlig, personlig och gälla för ett år i taget. Undersköterska som erhåller delegering ska ha tillhandahållits erforderlig kunskap för att kunna utföra arbetsuppgiften på ett säkert sätt. Arbetsområde Utveckling och utbildning Den snabba kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården, kräver att undersköterskekompetensen ständigt utvecklas. Detta är nödvändigt för att se till att undersköterskan har det yrkeskunnande och den kompetens som behövs för att möta dagens såväl som framtidens behov. En utskrift är alltid en kopia! Sida 4 (av 7)

5 Ha förmåga att Kritiskt reflektera över befintliga rutiner och metoder samt inspirera till dialog om införandet av ny kunskap Söka, analysera och kritiskt granska relevant litteratur/information, använda ny kunskap och därmed verka för en omvårdnad i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet Initiera, medverka i och/eller bedriva utvecklingsarbete/forskning Bidra till en hög patientsäkerhet genom att registrera tillbud och negativa händelser Medverka i undervisning, handledning och bedömning av studerande Medverka i undervisning, introduktion och handledning av nyanställda Medverka vid utbildning och kompetensutveckling av arbetskamrater Självständigt och fortlöpande analysera styrkor och svagheter i den egna professionella kompetensutvecklingen Skapa möjligheter till samundervisning för olika professioner inom hälso- och sjukvården för att kunna ge patienten en god säker vård. Relaterad information 1. Lokala checklistor för introduktion av nyanställda undersköterskor 2. Lokala kompetensutvecklingsstegar för undersköterskor 3. Utbildning kompetensutveckling för undersköterska Sjukhus/Stodfunktioner/Kompetensbevis/Kompetensbevis-for-underskoterska-/ 4. Regional riktlinje för tillämpning av Socialstyrelsens nya föreskrifter för läkemedelshantering gällande ordination och delegation, Västra Götalandsregionen, Uppföljning, utvärdering och revision Patientsäkerhetsfunktionen ansvarar för uppföljning/revision av innehållet i denna riktlinje. Medvetet avsteg från riktlinjen ska kommuniceras med ansvariga för innehållet i riktlinjen. Arbetsgrupp Maria Krantz Undersköterska, Verksamhetsområde M2 Mona Sandberg Undersköterska Verksamhetsområde M3 Susanne Gustavsson Chefsjuksköterska Patientsäkerhetsfunktionen Eva-Marie Gustafsson Utvecklingsledare - omvårdnad Administrativa enheten Inger Levin HR-strateg Kompetensförsörjning HR-enheten Terese Larsson Studierektor Verksamhetsområde utbildning Referensgrupp Enhetschefer för omvårdnadspersonal på SkaS Käll- och litteraturförteckning 1. Svensk Författningssamling (SFS 2010:659) Patientsäkerhetslagen PSL, Stockholm, Socialdepartementet. 2. Byström, E., Ett lärorikt arbete? Möjligheter och hinder för undersköterskor att lära och utvecklas i sjukvårdsarbetet, Avhandling 172, IBL, Linköping: Linköpings universitet, Ellström, P-E., Kompetens, utbildning och lärande i arbetslivet. Problem, begrepp och teoretiska perspektiv. Stockholm: Publica, En utskrift är alltid en kopia! Sida 5 (av 7)

6 Övriga litteratur 4. Standardiseringskommissionen i Sverige (SIS). SS Ledningssystem för kompetensförsörjning Krav. Stockholm: Standardiseringskom-missionen i Sverige, Klang, B. Thorell-Ekstrand, I. Kozier, B. Erb, Glenora. Berman, A. Snyder, S., Sjuksköterskans omvårdnadskunnande en praktisk och teoretisk grundbok, Malaysia: Pearson Education Ltd, copyrigt. CTP-PJB, Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:37) om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården, Stockholm: Socialstyrelsen. Ehrenberg, A., och L, Wallin, red., Omvårdnadens grunder ansvar och utveckling. Lund: Studentlitteratur, Forsberg, A., Omvårdnad på akademisk grund Stockholm: Natur & Kultur, Imborn, M., och B. Åsbrink., Vård- och omsorgsarbete 2, Sanoma utbildning AB, Stockholm, Lettland: Livonia print, Nordenström, J., Värdebaserad vård. Är vi så bra vi kan bli? Vingåker: Linderoths Tryckeri, Skolverket, Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola, Stockholm: Fritzes, hämtat 27 februari Socialstyrelsen (SOSFS 2008:1) Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen, Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS 1997:14) Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård. Stockholm: Socialstyrelsen, Socialstyrelsen, Vem får göra vad? hämtat SOU 1951:17, Redogörelser för arbetsstudier vid kroppssjukhusens vårdavdelningar mm. Stockholm SOU 1964:4, Arbetsuppgifter och utbildning för viss sjukvårdspersonal: betänkande av utredningen Ang. vissa sjuksköterskor och undersköterskornas arbetsuppgifter mm. Stockholm, Svensk Författningssamling (SFS 2017:30) Hälso- och sjukvårdslag, Stockholm: Socialdepartementet. Svensk författningssamling (SFS 2017:612) Lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, Stockholm, Socialdepartementet. En utskrift är alltid en kopia! Sida 6 (av 7)

7 Svensk Författningssamling (SFS 2008:355) Patientdatalag, Stockholm, Socialdepartementet. Svensk Författningssamling (SFS 2014:821) Patientlag, Stockholm, Socialdepartementet. Vårdhandboken (2018) Tillgänglig via: hämtat: 27 februari Västsvenska rektorsgruppen och Västra Götalandsregionen. (2002) Projekt Kliniska Utbildningsplatser, Delrapport omvårdnadsprogrammet och dess påbyggnadsutbildningar. En utskrift är alltid en kopia! Sida 7 (av 7)