Delårsrapport 1 januari 30 Juni 2012

Transkript

1 Delårsrapport 1 januari 30 Juni 2012 GD om LFV och framtiden En stadig tillväxt av antalet rörelser i svenskt luftrum under nästan två år har förbytts i en nedgång. Under första halvåret minskade antalet flygplanrörelser med 1%. Inrikesflyget tappar mest, bl a beroende på flera flygbolagskonkurser. Utrikestrafiken minskar något, medan antalet överflygningar fortfarande ökar. Vi har nu reviderat helårsprognosen för antalet luftrumsrörelser till minus 2%. Antalet passagerare i svensk luftfart har dock fortsatt öka under första halvåret. Bättre kabinfaktorer är bra för flygbolagen, som annars pressas av höga bränslepriser. Förlusten för första halvåret är 8 miljoner, att jämföra med en vinst på 46 miljoner motsvarande period Sedan 1 januari påverkas LFVs resultat direkt av trafikutvecklingen. LFVs konjunkturkänslighet har ökat väsentligt. Vårt effektiviseringsarbete har hittills gett ca 200 miljoner i besparingar. De nya EU- kraven innebär att ytterligare minst 200 miljoner måste sparas t o m En svagare trafikutveckling kan kräva ytterligare effektiviseringar. Personalvolymen har minskat från årsarbetskrafter i samband med delningen för två år sedan till under andra kvartalet Fortsätter på nästa sida >>

2 GD forts EU- beröm för NUAC Den 1 juli tog LFV och Naviairs gemensamma bolag NUAC över driften av kontrollcentralerna i Köpenhamn, Malmö och Stockholm, samt flygplaneringscentralen i Stockholm. Sedan tidigare sköter NUAC den operativa supporten till de tre kontrollcentralerna. Det svensk- danska luftrumsblocket är ett av få gränsöverskridande i Europa och kommer att leda till effektiviseringar. EU har pekat ut det som ett av de bästa trafikprojekten och Georg Jarzembovski, EU-kommissionen lovordar samarbetet och säger: Ni deltar i ett experiment som har alla förutsättningar att lyckas och kan peka ut riktningen för resten av Europa. Tillsammans går Sverige och Danmark arm i arm för en bättre flygtrafiktjänst i Norden. Europeisk harmonisering Det nya uppgraderade flygledningssystemet Coopans togs i drift i södra Sverige under första kvartalet. Samarbetet omfattar ytterligare fyra länder och är ytterligare ett exempel på att LFV ligger på framkant när det gäller att svara upp emot EUs krav på en harmonisering av flygledningen i Europa. Köpenhamnscentralen införde systemet den 31 mars och i Stockholm kommer uppgraderingen att genomföras 4 januari Konkurrensutsättning lokal flygtrafiktjänst Sedan september 2010 råder konkurrens för flygtrafiktjänst på flygplatserna. Fyra regionflygplatser har bytt till annan leverantör. Flertalet har valt att fortsätta med LFV. Detta trots att vi, som regeringens utredare Jonas Bjelfvenstam visar, bär på kostnader t ex för grundutbildningen av flygledare som andra aktörer slipper. Vårt arbete med att effektivisera flygtrafiktjänsten har gett resultat. Den 11 maj visade LFV tillsammans med partners upp resultatet av miljöprojektet Green Connection på Arlanda. Syftet var att minimera flygets miljöpåverkan från gate till gate på sträckan Göteborg-Stockholm. De nya procedurer och inflygningsvägar som LFV tog fram visade sig kunna spara mellan 100 och 165 kilo i minskade koldioxidutsläpp per flygning. Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd (längst till vänster) deltog i demonstrationen tillsammans med bl a LFVs generaldirektör Thomas Allard, Swedavias koncernchef Torborg Chetkovich och Kjell-Åke Westin, flygplatsdirektör Arlanda. Utredningen pekar också på betydelsen av att ha en stark nationell aktör som kan vara delaktig i skapandet av ett mer effektivt europeiskt luftrum. För att NUACs effektivisering ska bli framgångsrik är det viktigt att det går att utnyttja terminalområdet i Malmö- Köpenhamns- området optimalt. Bjelfvenstam föreslår att samfällda TMAn ska integreras i övre luftrummet. Förslaget grundar sig på en samhällsekonomisk bedömning av effektiviteten. Jag anser att både flygsäkerhets- och effektivitetsskäl talar för den lösningen. Det är också vad som gäller i andra länder med konkurrensutsatt lokal flygtrafiktjänst. LFV ser med tillförsikt fram emot regeringens ställningstaganden och arbetar oförtrutet vidare med att öka effektiviteten nationellt. Trots en svag ekonomisk utveckling visar det ökade flygresandet på flygets viktiga roll för att utveckla affärer och vidga människors vyer. Thomas Allard Generaldirektör

3 Ekonomi Resultatet efter finansiella poster blev en förlust på 8 mkr, att jämföra med en vinst på 46 mkr för samma period föregående år. Resultatförsämringen speglar att LFVs en route-verksamhet fr o m 2012 tillämpar en ny prestationsbaserad prissättningsmodell som innebär att förändringar i trafikvolymer och kostnader får ett omedelbart genomslag på resultatet. Det är bara några undantag som får kompenseras via prissystemet. LFV kommer därmed att bli konjunkturkänsligare och lönsamheten variera mer. Resultatförsämringen beror på tillkommande pensionskostnader och nedgången i flygtrafiken. Ökade intäkter Rörelseintäkterna blev mkr (1 175). Intäktsökningen är, trots vikande trafik, möjlig genom att kostnadsökningar rörande pensionsskulden kan finansieras inom prissystemet för en route. Samtidigt fortsätter då det ackumulerade underskottet inom en routeverksamheten att öka. Första halvårets intäkter bestod till 69 % av intäkter för en route-verksamhet, 18 % av intäkter för lokal flygtrafiktjänst och 5 % av intäkter från mellanhavanden med intressebolaget NUAC. Resterande 8 % är övriga kommersiella affärer såsom tekniska och administrativa konsulttjänster, fastighetsförvaltning, flygmätning mm. Inom denna verksamhet ingår fr om årsskiftet också försäljning av stöd- och försörjningstjänster till Sjöfartsverket genom den gemensamma serviceenhet som etablerats. Minskad personalvolym Rörelsekostnaderna uppgick till mkr (1 120) vilket utgör en ökning med 6 % jämfört med fjolåret men exklusive den engångspost som påverkade fjolåret i form av redovisningsmässig vinst vid pensionsinlösen är årets kostnader lägre än fjolårets. Personalvolymen har minskat och andra kostnadsbesparingar genomförts för att skapa en ännu effektivare organisation. LFV bedriver en personalintensiv verksamhet och av de totala kostnaderna utgör personalkostnaderna, inklusive pensionskostnader, 70 %. Känsligheten är därmed stor vid förändringar i löneavtal och, inte minst, förändringar av pensionsskulden. Övriga externa driftkostnader står för 24 % av de totala kostnaderna och består till stor del av drift och underhåll för de avancerade tekniska system som är en förutsättning för en säker flygtrafiktjänst. Avskrivningar på byggnader och teknisk utrustning står för 6 % av de totala kostnaderna. Finansiella poster och mål Ränteintäkterna uppgick till 24 mkr (27) och avser ränta på LFVs likvida medel. Räntekostnaderna, som nästan uteslutande består av räntedelen i årets pensionskostnader, uppgick till 182 mkr (36) varav 140 mkr är en effekt av den sänkta realräntan. Genom det låga ränteläge som råder tvingas LFV löpande avsätta allt större belopp för att säkra framtida pensionsåtaganden. Prognosen för realräntan, med en trolig sänkning från nuvarande 1,1 % till 0,4 %, innebär en kostnadsökning för LFV på över 400 mkr under hela 2012 varav ca 240 mkr utgörs av räntekostnad. Räntabiliteten på eget kapital, mätt som 12-månaderstal, uppgår till 4 % och motsvarar ägarens mål. Med nuvarande resultatprognos för helåret kommer dock räntabiliteten att bli negativ. Soliditeten var 30 juni 14 % och ligger därmed strax under målet. Med nuvarande redovisning av pensionsskulden i balansräkningen kan målet inte nås. Investeringar LFVs utgifter för investeringar uppgick under perioden till 50 mkr (55). Den största utgiften utgjordes av fortsatt implementering av flygledningssystemet inom Coopans-samarbetet. Driftsättning av Coopans skedde i Malmö 4 januari i år och därefter har arbetet koncentrerats på anpassningar och att öka kapaciteten. Förberedelser för den kommande driftsättningen i Stockholm 4 januari 2013 genomförs. Arbetet med fjärrstyrda torn inom RTC-projektet (Remote Tower Center) fortsätter. Implementering pågår i Sundsvall och Örnsköldsvik avseende flygtrafikledningsfunktioner, displayer, master för kameror mm. Dessutom har ombyggnader gjorts på flygkontrollcentralen i Malmö.

4 Ekonomi Resultaträkning (mkr) Koncernen Affärsverket jan juni jan juni jan dec jan dec jan juni jan juni Rörelsens intäkter Prognos Luftfartsintäkter Kommersiella intäkter Övriga rörelseintäkter Summa rörelsens intäkter Rörelsens kostnader Personalkostnader Diverse externa kostnader Avskrivningar Summa rörelsens kostnader Resultat från andelar i koncern och intresseföretag Rörelseresultat Resultat från finansiella investeringar Utdelning från dotterbolag 201 Ränteintäkter Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster Skatt/skattemotsvarighet på periodens resultat 1) Periodens resultat ) Periodens skatt/skattemotsvarighet har beräknats med en schablonmässig skatt om 26,3 % på skattemässigt resultat exklusive förändring av obeskattade reserver. Balansräkning (mkr) Koncernen Affärsverket jan juni jan juni jan juni jan juni Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Skulder och Eget kapital Eget kapital Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder För ställda säkerheter och ansvarsförbindelser, som är oförändrade hänvisas till årsredovisningen för Finansieringsanalyser (mkr) Koncernen Affärsverket jan juni jan juni jan juni jan juni Kassaflöde från rörelsen Förändring av rörelsekapital Investeringar Finansiering Förändring av likvida medel Likvida medel vid årets början Likvida medel vid periodens slut

5 marknad och flygsäkerhet Utvecklingen av flygtrafiken är splittrad under första halvåret. Antalet resenärer har ökat med ca 6%, medan antalet rörelser minskat med 1%. LFV får betalt för rörelser så nedgången påverkar oss negativt. Under första halvåret var antalet rörelser Överflygningarna, som svarar för ungefär 40% av totalen fortsätter att öka. Inrikesflyget påverkades av ett par flygbolagskonkurser och minskade med 4%. Utrikestrafiken har minskat med en dryg procent. Utvecklingen framöver ser inte heller gynnsam ut. Den svaga ekonomiska utvecklingen i Europa påverkar efterfrågan negativt. Situationen förvärras av att flera av de större europeiska flygbolagen har dålig lönsamhet. Risken för neddragningar och minskat utbud är uppenbar. Den pågående skuldkrisen och svaga konjunkturen i Europa kommer att påverka utvecklingen negativt under de närmaste åren. Rörelsevolymerna förväntas fortsätta minska under andra halvåret och LFVs prognos för helåret är minus 2%. Flygsäkerhet I mars inträffade ett haveri i Kebnekaisemassivet då 5 personer omkom. Haveriet utreds av Statens haverikommission och parallellt med den utredningen genomför LFV en egen för att analysera vårt agerande i händelsen. LFVs mål inom flygsäkerhetsområdet är maximalt åtta händelser som LFV kan anses ha varit en bidragande part i, under löpande 12-månadersperiod. Under första halvåret har nio utredningar påbörjats. I ett fall har LFVs del i händelsen bedömts vara av den graden att det räknas in i de händelser som påverkar flygsäkerhetsmålet. Fyra utredningar pågår fortfarande. Under första kvartalet driftsattes en ny version av flygtrafikledningssystemet i kontrollcentralen i Malmö. Under de inledande veckorna anpassades trafikvolymerna för att underlätta för teknisk och operativ personal att ta om hand brister och för att komma in i nya rutiner. Tack På Aerospace Forum 31 maj 3 juni på Malmen hade LFV en monter i bästa läge. På bilden ses Lisbeth Andersson Stengård och Peter Norén som knöt kontakter med de 500 konferensdeltagarna och besökarna. vare god planering och säkerhetstänkande hanterades bristerna utan att allvarliga incidenter inträffade. Antalet separationsunderskridande där LFV varit delaktigt ser fortsatt positivt ut. Endast nio händelser har noterats under första halvåret. Bedömningen är att flygsäkerhetsläget inom LFV är fortsatt bra. LFV fortsätter att systematiskt söka efter och analysera områden där förbättringar är möjliga. Danskt-svenskt luftrum Ett intensivt arbete med att förbereda för NUACs övertagande av den operativa driften av kontrollcentralerna i Sverige och Danmark pågick under våren. Inte minst handlade det om all nödvändig dokumentation. Transportstyrelsen överlämnade den 28 juni det certifikat som ger företaget NUAC rätten att bedriva flygtrafiktjänst i det dansk-svenska luftrummet. 1 juli tog sedan NUAC över den operativa driften vid de tre kontrollcentralerna. Övergången gick helt utan problem. NUAC med ca 750 medarbetare är Nordens största utförare av flygtrafiktjänster. Centralerna kommer även fortsättningsvis att ägas av LFV och Naviair och den operativa personalen lånas ut till NUAC. Arbetet med NUAC har rönt stor positiv uppmärksamhet i Europa och är det första av denna typ av gränsöverskridande samarbeten. Samma flygledningssystem Efter många års arbete driftsattes Coopans i Malmö som planerat 4 januari utan allvarligare problem. Vid införande av det nya systemet fanns en del fel i programvaran, vilket ledde till ett omfattande arbete under våren. De restriktioner som infördes släpptes successivt under perioden och kontrollcentralen är nu sedan länge uppe i full kapacitet. Kontrollcentralen i Köpenhamn driftsatte systemet 31 mars. Stockholmscentralens driftsättning genomförs natten mellan 4 och 5 januari Då kommer en senare version av Coopans (Build 2) att driftsättas. Den versionen kommer att driftsättas i Köpenhamn under hösten, samt i Malmö januari, så att samtliga tre NUAC-centraler arbetar med samma system. Den harmoniseringen ökar möjligheterna till effektiviseringar och svarar också upp emot EUs krav på harmonisering av flygledningssystemen. Den gemensamma utvecklingen av systemet sparar mycket pengar för de deltagande länderna som förutom Sverige och Danmark är Irland, Österrike och Kroatien.

6 Miljö och organisation Syftet med projektet Green Connection har varit att utvärdera vilka miljöförbättringar man kan nå genom att utnyttja modern teknik och ett utökat informationsutbyte mellan flygplan och flygledningen. Projektet har bland annat genomfört gate-to-gate valideringar på sträckan Göteborg Landvetter till Stockholm Arlanda med SAS Boeing 737NG. Under testperioden december-april genomfördes omkring 100 inflygningar enligt den nya inflygningsproceduren. Ett direkt resultat av projektet är att Stockholm Arlanda fått en ny inflygningsprocedur till bana 26 fullt implementerad och godkänd för operation. Den nya satellitbaserade inflygningsproceduren, som är cirka 20 km kortare än befintlig P-RNAV STAR, reducerar koldioxidutsläppen med mellan 100 och 165 kg per genomförd inflygning. Gröna inflygningar LFV bedriver sedan flera år ett framgångsrikt arbete med gröna inflygningar. Med ett komplext luftrum i Stockholmsområdet och beroenden mellan inflygningar till Arlanda och Bromma har det långsiktiga målet på 80% gröna inflygningar till Arlanda inte nåtts. Restriktioner är satta utifrån trafikmängd och ett omfattande arbete måste göras för att långsiktigt utveckla en mer effektiv luftrumsstruktur kring Stockholm ur ett miljö- såväl som kapacitetsperspektiv. En förstudie kring detta är klar inom kort. Arbetet kommer att påverkas av omfattningen av det konkurrensutsatta luftrummet. Ju mindre fragmentiserat luftrum, desto bättre ur ett operativt effektivitetsoch miljöhänseende. Utredningen I april lämnade regeringens utredare Jonas Bjelfvenstam sitt förslag Färdplan för framtiden en utvecklad flygtrafiktjänst. Utredaren föreslår att LFV ska hållas samman och ser behovet av en stark nationell aktör som kan vara internationellt verksam. Frågan bereds för närvarande i regeringskansliet. LFVs organisation Den 1 juli övertog NUAC den operativa driften av verksamheten i det dansksvenska luftrummet. Våra medarbetare på kontrollcentralerna i Stockholm och Malmö utlånas tillsvidare till NUAC, med bibehållna anställningsvillkor i LFV. Däremot övergår arbetsledningen till NUAC för dessa ca 500 medarbetare. Som en konsekvens av detta har mindre förändringar gjorts i LFVs ledningsorganisation. LFVs och Sjöfartsverkets gemensamma organisation för intern service, GSF är igång och genomför planerade effektiviseringar utan störningar. Minskad personalvolym Antalet årsarbetare har minskat med över 100, från vid delningen 1 april 2010 till under andra kvartalet. LFV har låg sjukfrånvaro och få rehabiliteringsärenden. Sjukfrånvaron under andra kvartalet var 2%. LFV har under 2011 arbetat fram principer inom fyra områden som ska vara riktmärke och vägvisare för alla medarbetares förhållningssätt, Code of Conduct. Syftet är att tydliggöra LFVs gemensamma budskap, beskriva LFVs arbetsgivarimage till nuvarande och framtidens medarbetare samt att medverka till att utveckla en kultur där kundnöjdhet, leveranssäkerhet och ett aktivt medarbetarskap sätts i fokus. LFV-koncernen LFV Koncernen består av affärsverket, det helägda holdingbolaget LFV Holding AB, det av holdingbolaget helägda aktiebolaget LFV Aviation Consulting AB, samt intresseföretagen Entry Point North AB till 33% och NUAC HB till 50%. LFVs styrelse Vi intygar att delårsrapporten ger en rättvisande bild av verksamhetens kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Norrköping den 24 augusti 2012 Nils Gunnar Billinger ordförande Thomas Allard generaldirektör Maria Bredberg Pettersson Anne-Catrine Zetterdahl Kommande rapporter: Delårsrapport (9 månader) lämnas i november Årsredovisning för 2012 lämnas i februari Ingemar Fredriksson Marie Hafström Peter Lennartsson Ann-Marie Bredberg Denna delårsrapport är inte granskad av myndighetens revisorer. LFV (Vikboplan 11) Norrköping Tel Fax lfv@lfv.se Org. nr LFV Tryck Norrköping T12-xxx