Delårsrapport 1 januari 30 Juni 2011

Transkript

1 Delårsrapport 1 januari 30 Juni 2011 GD om LFV och framtiden Flygtrafiken utvecklas positivt i Sverige. Antalet rörelser ökade med drygt 10% under första halvåret. Utrikestrafiken växer mest, men även inrikesflyget ökar kraftigt. Vi har höjt prognosen för helåret till +4,5%, att jämföra med tidigare +2,7%. Om de ekonomiska problemen i euro-länderna och i USA kommer att påverka efterfrågan är ännu osäkert. Vulkanutbrott Årets vulkanutbrott på Island fick liten påverkan på flygtrafiken, i motsats till förra året när flygtrafiken i Europa stoppades nästan helt under flera dagar. Den krisen kom under nya LFVs första månad och blev en omskakande upplevelse för oss och flygbranschen. Det känns skönt att vi nu är betydligt bättre rustade för att ta hand om kriser. Fortsätter på nästa sida >>

2 GD forts LFVs webb hade nästan unika besökare på ett dygn! Snabb information och koordinering är viktigt vid kriser. Samarbetet inom flygbranschen med bl a Swedavia och flygbolagen, liksom kontakterna med Transportstyrelsen, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap m fl fungerade väl. Effektiviseringar fortsätter LFVs halvårsresultat är positivt. Genom inlösen av en del av pensionsskulden uppfylls nu också ägarens krav på en soliditet på minst 15%. Det är bra, men fortfarande har vi med oss ett besvärande stort underskott från tidigare år inom en route- verksamheten. Trots kraftiga trafikökningar minskar underskottet endast långsamt. Effektiviseringarna fortsätter och ger en besparing på minst 100 miljoner under året. Beslutet om gemensamma servicefunktioner med Sjöfartsverket är fattat och genomförs under hösten. Det är viktigt både för att utveckla verksamheten och sänka kostnaderna. Samarbetet inom Coopans med fem länder avseende gemensam utveckling av flygledningssystemen fortsätter. Den första gemensamma plattformen har driftsatts på Irland och i Sverige driftsätts den under första halvåret Kroatiens medlemskap i Coopans visar att vi valt en bra väg för att sänka kostnaderna för nödvändig utveckling av flygledningssystemen. Arlandas utveckling Swedavia har lämnat in en ansökan om ett nytt miljötillstånd för Stockholm- Arlanda. LFV har medverkat i det arbetet och stöder önskemålen om förändringar både när det gäller utsläppstaket och villkoret om kurvade inflygningar. För flyget och därmed för LFV är det mycket viktigt att Arlanda får möjligheter att fortsätta utvecklas. GD Thomas Allard tillsammans med Swedavias VD Torborg Chetkovich i samband med en demonstrationsflygning av Vinga- projektet från Landvetter i maj. Vinga-projektet på Göteborg-Landvetter flygplats syftar till att minska buller och utsläpp i flygplatsens närhet. Det bedrivs i samarbete med Swedavia m fl parter. Redan med dagens teknik kan konstateras att en miljömedveten flygledning kan reducera buller och utsläpp högst påtagligt. Vinga genomförs inom ramen för Single European Sky och med ekonomiskt stöd av EU. På detta och andra sätt kommer vi att fortsätta utveckla vårt internationella arbete enligt vår instruktion. Konkurrensutsättningen av torntjänster inom Sverige har påskyndat vårt arbete för att vidmakthålla en god internationell konkurrenskraft både när det gäller priser och effektivitet. Det var därför olyckligt att arbetet med att lämna in en offert på flygledning vid några flygplatser i Spanien inte kunde fullföljas. EUs vitbok EU understryker i en ny vitbok vikten av bättre flygförbindelser för att bibehålla en hög tillväxt. För att förebygga trängseln framförallt i centrala Europa behöver samarbetet mellan olika länders flygledningstjänster förbättras. LFV ligger långt framme i detta arbete och ingår bl a i ett gränsöverskridande luftrumsblock tillsammans med danska Naviair. Det behövs också ny teknik. Vårt arbete med att utveckla fjärrstyrda torn är viktigt, liksom arbetet med att harmonisera flygledningssystem. Gemensam skandinavisk flygledarutbildning är också ett inslag i integrationsarbetet. Sverige är välkänt för tekniska innovationer och LFV vill inom sitt område bidra till att detta goda rykte vidmakthålls. Thomas Allard Generaldirektör

3 Ekonomi Periodens resultat efter finansiella poster uppgår till 46 mkr att jämföra med 91 mkr för första halvåret De första tre månaderna under fjolåret inkluderade flygplatsverksamheten i gamla LFV och dessutom ett flertal engångsposter i samband med LFVs delning 1 april Att jämföra årets räkenskaper med fjolåret blir därför inte relevant. Årets resultat är bättre än fjolårets för jämförbar verksamhet. Ökade luftfartsintäkter Den positiva trafikutvecklingen under första halvåret har inneburit en gynnsam utveckling för luftfartsintäkterna. Dessutom höjdes avgifterna för flygtrafiktjänst en route med ca 7 % från 1 januari Prishöjningen var en åtgärd som, tillsammans med omfattande kostnadseffektiviseringar, på sikt ska återställa det finansiella underskott för en route-verksamheten som blev följden av de gångna årens lågkonjunktur. Genom ökad flygtrafik och sänkta kostnader har underskottet under första halvåret minskat med drygt 30 mkr. Förutom avgifter för flygtrafiktjänst en route består intäkterna av ersättning för lokal flygtrafiktjänst på civila och militära flygplatser samt ett antal kommersiella uppdrag (konsulttjänster, flygmätning, fastighetsförvaltning m m). Efter avregleringen av den lokala flygtrafiktjänsten bedrivs nu nära 40 % av LFVs verksamhet på en konkurrensutsatt marknad. Minskad pensionsskuld Rörelsekostnaderna består till 2/3 av personalkostnader och har, i jämförbar verksamhet, minskat jämfört med fjolåret. I april överfördes ca 2 miljarder av LFVs stora pensionsskuld till Statens tjänstepensionsverk (SPV). Detta innebar en redovisningsmässig vinst 2011 (skuldens minskning är ca 100 mkr större än LFVs kostnad för premien). Av den totala pensionsskulden återstår fortfarande ca 2,9 miljarder. Eftersom SPV, genom förhandsbesked, aviserat om ytterligare sänkning av den realränta som styr pensionsskuldens storlek (lägre ränta innebär högre skuld) kommer den positiva effekten av inlösen att successivt minska under hösten. Osäkerheten på världens finansmarknader kan sänka räntan ytterligare, och därmed öka LFVs kostnader. Effektiviseringar fortsätter I april tecknade LFV nytt kollektivavtal med personalorganisationerna. Detta innebär att retroaktiva löner och ersättningar utbetalats, vilket påverkar periodens kostnader med vissa engångseffekter. För att balansera ekonomin och minska det ackumulerade underskottet i en route-verksamheten bedrivs sedan 2009 ett kostnadseffektiviseringsprogram. Redan under 2009 och 2010 har LFV gjort besparingar motsvarande ca 100 mkr och ytterligare 100 mkr kommer att kunna sparas under Åtgärderna innefattar såväl personalreduktioner som andra besparingar inom t ex administration, IT och köp av främmande tjänster. På längre sikt kommer de internationella samarbetsprojekten (NUAC, Coopanssamarbetet m fl) att kunna innebära omfattande kostnadsbesparingar. Finansiella poster och mål LFVs likvida medel uppgick 30 juni till 1,4 miljarder, efter att ha varit ännu större före inlösen av pensionsskuld. Detta har gett 27 mkr i ränteintäkter under första halvåret. Räntabiliteten på eget kapital, mätt som 12-månaderstal, uppgår i nuläget till 3 % att jämföra med LFVs långsiktiga mål på minst 4 %. Målet bedöms kunna infrias för helåret Soliditeten var 30 juni 15 % och motsvarar därmed det långsiktiga målet. Investeringar LFVs utgifter för investeringar uppgick under perioden till 55 mkr. Den dominerande investeringen avser Coopans-projektet; Fortsatt utveckling av flygtrafikledningssystemet genom att, tillsammans med andra leverantörer av flygtrafiktjänst och systemleverantör, utveckla nästa generation av flygtrafikledningssystem samt en gemensam teknisk plattform för möjlighet att dela framtida kostnader. Bland övriga pågående investeringar kan nämnas påbörjad anskaffning av central och teknisk utrustning för fjärrstyrda torn på flygplatserna i Sundsvall och Örnsköldsvik. Uppgradering av övervakningssystem för att ersätta/komplettera nuvarande radarstationer samt förbättra övervakningen av svenskt luftrum pågår också.

4 Ekonomi Resultaträkning (mkr) Koncernen Affärsverket jan juni jan juni jan dec jan dec jan juni jan juni Rörelsens intäkter Prognos Luftfartsintäkter Kommersiella intäkter Övriga rörelseintäkter Summa rörelsens intäkter Rörelsens kostnader Personalkostnader Diverse externa kostnader Avskrivningar Summa rörelsens kostnader Resultat från andelar i koncern- och intresseföretag Rörelseresultat Resultat från finansiella investeringar Utdelning från dotterbolag 201 Realisationsvinst vid försäljning av koncern- och intressebolag Ränteintäkter Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster Skatt/skattemotsvarighet på periodens resultat 1) Minoritetens andel 3 2 Periodens resultat ) Periodens skatt/skattemotsvarighet har beräknats med en schablonmässig skatt om 26,3 % på skattemässigt resultat exklusive förändring av obeskattade reserver. Balansräkning (mkr) Koncernen Affärsverket jan juni jan juni jan juni jan juni Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Skulder och Eget kapital Eget kapital Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder För ställda säkerheter och ansvarsförbindelser, som är oförändrade hänvisas till årsredovisningen för Finansieringsanalyser (mkr) Koncernen Affärsverket utfall 2011 utfall 2010 jan juni jan juni jan juni jan juni Kassaflöde från rörelsen Förändring av rörelsekapital Nettoinvesteringar Finansiering Förändring av likvida medel Likvida medel vid årets början Likvida medel vid periodens slut

5 marknad och flygsäkerhet Kraftig trafiktillväxt Ökningen av flygtrafiken har nu pågått i mer än ett år. Flygbolag och charterresearrangörer är fortsatt optimistiska. Passagerarökningen är mycket kraftig. Fortsatt är det utrikestrafiken som växer mest, men även inrikesflyget ökade kraftigt under första halvåret. Inrikesflyget har gynnats av den ekonomiska utvecklingen, den markbundna trafikens vinterproblem samt regularitetsproblemen för tågtrafiken. Antalet rörelser har ökat med drygt 10% under första halvåret. Prognosen för helåret är höjd till +4,5% vilket ger ca rörelser. Det är en bit kvar till rekordet från 2008 på rörelser. Under första halvåret ökade utrikestrafiken med 13%, medan överflygarna och inrikesflyget ökade med 9%. Effekten från askkrisen 2010 driver upp jämförelsetalen. Överflygarnas andel av den totala trafikvolymen i svenskt luftrum är 42% och ekonomiskt viktigast. Fjärrstyrda torn Utvecklingsarbetet med fjärrstyrda torn fokuseras på tekniska och operativa förutsättningar för att bedriva flygtrafiktjänst för flera flygplatser från en gemensam central. LFV och SAAB tilldelades en utmärkelse på den internationella flygledningsmässan i Amsterdam för arbetet med fjärrstyrda torn. I Sverige har försöksverksamheten med att leda flygplan i Ängelholm från Sturup avslutats med gott resultat. Nu byggs en central på Sundsvalls flygplats, som ska hantera flygtrafiken både där och på Örnsköldsviks flygplatser. LFV har ett samarbete med Australien, som också bygger en central. Single Europan Sky Arbetet med att tekniskt/operativt realisera Single European Sky går vidare. LFV deltar genom konsortiet NORACON och våra insatser fokuseras på vidarutveckling av terminaloperationer för reducerad miljöpåverkan och ökad effektivitet i flygoperationen. Detta innebär bland annat att vi arbetar för att öka antalet gröna inflygningar i medel- och högtrafik samt fortsätta validera inflygnings- och utflygningshjälpmedel för Arlanda. Vidareutvecklingen av konceptet fjärrstyrda torn är ett annat prioriterat område, liksom en utveckling av Coopans. Där handlar det särskilt om att utvärdera ny funktionalitet och arbeta med harmonisering av Human-Machine Interface, Controller Working Position. Ett fjärde område handlar om en övergång till en mer integrerad informationshantering där aktörerna i flygsystemet har relevant information vid rätt tillfälle och en mer tjänstebaserad kommunikationsarkitektur NetCentric ATM. Gemensamt luftrum Flera viktiga steg har tagits mot att ge det funktionella luftrumsblock (FAB), som Danmarks och Sveriges regeringar beslutat bilda, ett reellt innehåll. En viktig del är bolaget NUAC HB, som ägs gemensamt av LFV och Naviair och som från mitten av 2012 ska driva de tre kontrollcentralerna Stockholm, Malmö och Köpenhamn. NUAC HB övertog vid årsskiftet 2010/11 ansvaret för den operativa support, som behövs vid de tre kontrollcentralerna. Inför det operativa övertagandet pågår nu arbetet med att bygga upp organisationen och finna bäst styrformer. Bl a analyseras hur respektive organisation påverkas av att verksamheten flyttas över i NUAC. De viktigaste är flygsäkerhets- och flygledningsprocesserna. Flygsäkerhet LFV prioriterar alltid flygsäkerheten högst. Det innebär att flygsäkerheten ständigt ska ligga på högsta möjliga nivå så att alla luftrumsbrukare känner sig trygga när de färdas i vårt luftrum, samtidigt som den kontinuerligt utvecklas så att en ökning i flygtrafiken inte leder till fler incidenter. Inga olyckor där LFV har varit involverade i har skett under perioden. LFVs flygsäkerhetsmål bygger på en uppföljning under löpande 12 månaders-period av antal händelser som LFV har varit involverade i, som bedömts som allvarliga. Slutlig klassning kan inte genomföras förrän efter genomförda utredningar, men allt pekar på att LFVs flygsäkerhetsmål uppfylls för den aktuella perioden. Under första halvåret 2011 har 8 händelser föranlett utredningar. Våra tekniska system har fungerat väl under perioden, och inte orsakat några flygsäkerhetsincidenter. Den långsiktiga uppföljningen av antalet separationsunderskridanden visar en nedåtgående trend, en mindre ökning under slutet av 2010 har inte fortsatt utan den långsiktiga trenden bedöms hålla i sig. LFV arbetar aktivt med att identifiera trender och problemområden för att ständigt förbättra flygsäkerhetsläget och flygsäkerhetsarbetet har högsta prioritet. Till grund för detta arbete ligger LFVs strategiska plan för flygsäkerhet. Utvecklingen av flygsäkerhetsledningssystemet, främst med avseende på harmonisering inom det dansk-svenska luftrummet och implementering av nya EG-förordningar, fortsätter aktivt.

6 Miljö och organisation Miljö I maj genomfördes en demonstrationsflygning i VINGA-projektet. Målet för projektet är att med bästa tillgängliga teknik minska utsläpp och buller i flygplatsens närhet. LFV leder projektet och jobbar tätt tillsammans med Swedavia, Airbus, Novair och Quovadis, ett helägt dotterbolag till Airbus som utvecklar flygteknik, för att nå projektets mål. VINGA-projektet, som är finansierat inom SESAR, använder och utvärderar en mängd olika sätt att starta, landa och ta flygplanen mellan flygplatserna med så liten miljöpåverkan som möjligt. Med VINGA har redan visats att man med dagens teknik och mer miljömedveten flygledning kan reducera utsläpp och buller högst påtagligt. LFV arbetar med procedurer och systemstöd för att kunna genomföra gröna inflygningar till Stockholm-Arlanda, Göteborg-Landvetter, Malmö och Umeå. Målet att kunna erbjuda 8 av 10 inflygningar gröna inflygningar Fördelarna med gröna inflygningar är mindre buller och minskade koldioxidutsläpp. En översyn av det komplexa luftrummet kring Stockholm med beroenden mellan trafiken till Bromma och Arlanda genomförs för att optimera trafikflöden och säkerställa att målen för gröna inflygningar nås. LFVs organisation Antalet årsarbetare var under andra kvartalet En översyn av Koncernfunktionerna har genomförts och personalvolymen krympts. En sammanslagning av LFVs och Sjöfartsverkets stödfunktioner (Ekonomi, Lön/HR, Arkiv, Registratur, Upphandling, Tryckeri, Resetjänst och Intern Service) är beslutad. LFV kommer att överta ca 30 medarbetare från Sjöfartsverket och vara arbetsgivare för den nya organisationen. Sjöfartsverket å sin sida kommer att tillhandahålla lokaler. Den nya organisationen kommer att bildas under hösten Nytt kollektivavtal Ett nytt lokalt kollektivavtal slöts 14 april. Det nya avtalet medger en ökad flexibilitet som är bra både för arbetsgivaren och för de anställda. Avtalet är anpassat till nya LFVs uppgifter och förenklar administrationen. Mycket kraft har lagts på att implementera och sprida kunskap om avtalet. Förhandlingar om nya löner fördes parallellt och avtal om löner för operativa flygledare är klara för hela avtalsperioden t o m 30 september Stora insatser har gjorts för att skapa förutsättningar för en bra och tydlig lönerevisionsprocess av individuella löner under hösten Förändringsengagemang Syftet med Change Management-programmet är att driva på och utveckla förändringsengagemanget i verksamheten. I ett första steg genomförs en utbildning för chefer, som sedan ska sprida kunskaperna vidare till verksamhet och medarbetare. Till stöd för processen finns ett internt kunskapsteam som är ambassadörer och kunskapsspridare. LFV genomför ett grundläggande chefsprogram där 23 nyrekryterade chefer ska få grundläggande kunskaper för att utveckla ett effektivt och engagerat ledarskap. Under året startas ett High Potential-program som syftar till att utveckla framtidens ledare med målet att kunna ta en ledarroll inom tre år. Ett mentorskapsprogram ska stärka och utveckla ledarrollen. De tre programmen ska bidra till en långsiktigt god chefsförsörjning. Sjukfrånvaron Sjukfrånvaron var under andra kvartalet 1,74% att jämföra med 2,64% under helåret LFV-koncernen LFV Koncernen består av affärsverket, det helägda holdingbolaget LFV Holding AB, det av holdingbolaget helägda aktiebolaget LFV Aviation Consulting AB, samt intresseföretagen Entry Point North AB till 33% och NUAC HB till 50%. LFVs styrelse Vi intygar att delårsrapporten ger en rättvisande bild av verksamhetens kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Norrköping den 25 augusti 2011 Nils Gunnar Billinger ordförande Thomas Allard generaldirektör Maria Bredberg Pettersson Anne-Catrine Zetterdahl Kommande rapporter: Delårsrapport (9 månader) lämnas i november Årsredovisning för 2011 lämnas i februari Ingemar Fredriksson Marie Hafström Peter Lennartsson Ann-Marie Bredberg Denna delårsrapport är inte granskad av myndighetens revisorer. LFV Tryck Norrköping T Miljömärkt trycksak licens nr LFV (Vikboplan 11) Norrköping Tel Fax lfv@lfv.se Org. nr