INTEGRATIONSARBETE PLANERA ERT ARBETE

Transkript

1 INTEGRATIONSARBETE PLANERA ERT ARBETE I detta dokument är det samlat saker att tänka på inför arbete med integration. Texten är hämtad från verktygslådan i projektet Sport Open som är ett samarbetsprojekt mellan Skåneidrotten och Malmö högskola. På Sport opens hemsida kan ni läsa mer och också få lite goda exempel eller läsa forskares texter på arbetet som har gjorts. Allt i dokumentet kanske inte berör just er och era idéer men ta gärna de delar som passar, fundera över dom och kom fram till vad just ni i er förening vill göra och hur. Ta gärna också kontakt med din idrottskonsulent och diskutera frågan vidare. KONSTEN ATT TÄNKA EFTER FÖRE Hur kan idrottsföreningar främja integration? Inom idrottsrörelsen bedrivs för närvarande många aktiviteter för att främja delaktighet och etablering av nyanlända. Insatserna är mycket olika med avseende på både utgångspunkter och utformning. För vissa föreningar är det framförallt viktigt att kunna erbjuda roliga aktiviteter och en fysiskt aktiv fritid för unga som nyligen anlänt till Sverige eller som det ibland formuleras: att skapa en meningsfull väntan för de barn och ungdomar som befinner sig i en asylprocess. För andra föreningar är målet snarare att visa upp och introducera den egna sporten för nya grupper och i förlängningen att rekrytera nya medlemmar. Vissa klubbar är stora och har många medlemmar som kan hjälpa till andra föreningar är betydligt mindre. Vissa bedriver idrotter som är välkända över hela världen andra är inriktade på sådana idrotter som inte har så stor spridning och som många därför inte prövat på. Oavsett vilka förutsättningar som råder för just din förening, är det viktigt att planera hur era insatser ska vara utformade. Två frågor blir genast aktuella: Vad vill ni göra och vilka förutsättningar har ni att göra just detta? VILKEN TYP AV AKTIVITET VILL NI BEDRIVA? Det finns många och skilda sätt som idrottsföreningar kan möta och engagera nya grupper, oavsett om det handlar om nyanlända eller andra som av olika skäl står utanför föreningsidrotten. En första och mycket enkel strategi är givetvis att öppna upp den ordinarie idrottsverksamheten, det vill säga möjliggöra för utanförstående att få pröva på föreningens aktiviteter inom ramen för de vanliga träningsgrupperna. En fördel med en sådan lösning är att möten omedelbart uppstår mellan föreningens medlemmar och nya grupper. Därtill är det en åtgärd som ofta är enkel att administrera eftersom den inte kräver särskilda aktiviteter eller resurser i form av nya halltider osv. En andra strategi kan vara att bedriva prova på -aktiviteter där oerfarna utövare får möjlighet att lära sig den specifika idrottens grunder innan man slussas vidare in i föreningens ordinarie verksamhet. Sådana prova på -insatser kan genomföras i föreningens egen regi eller i samarbete

2 med andra föreningar. Ibland kan även kommunen vara initiativtagare och stöd till sådana idrottsskolor. En tredje strategi kan vara att fokusera på föreningslivets sociala dimensioner. I vissa klubbar har särskilda spontanidrottsaktiviteter, motionspass och språkcaféer anordnats för nyanlända. Målet med dessa insatser har både varit att erbjuda roliga och fysiska fritidsaktiviteter för nyanlända och att skapa sociala mötesplatser mellan klubbens medlemmar och utanförstående grupper. En fjärde strategi kan handla om utbildning. En ofta förbisedd möjlighet att främja integration och mångfald i föreningslivet kan vara att rekrytera personer som nyligen kommit till Sverige och utbilda dem till idrottsledare. En andra möjlighet att kompetensutveckla föreningen i frågor kopplat till mångfald och inkludering, det kan handla om till exempel särskilda insatser för ledare eller ett värdegrundsarbete som görs i hela föreningen. SEPARAT ELLER INTEGRERAD VERKSAMHET? Många föreningar väljer att organisera sina mångfaldsinsatser som särskilda projekt och separerat från den ordinarie träningsverksamheten, exempelvis i form av pröva på -aktiviteter eller genom att anordna särskilda träningstillfällen för nyanlända. Andra föreningar väljer att organisera sina insatser för de nyanlända inom ramen för klubbens vanliga verksamhet. Båda strategier har således sina förtjänster och utmaningar. Separata aktiviteter kan vara ett bra sätt för att introducera en idrott för nybörjare eller för att uppmuntra till motion och fysisk aktivitet för specifika grupper men det kräver samtidigt särskilda ledarinsatser, extra tillgång till anläggningar osv. Integrerade aktiviteter är på motsvarande sätt smidigt om idrotten i fråga är välkänd och under förutsättning att det finns utrymme i befintliga träningsgrupper. I valet mellan integrerade och separata aktiviteter är det viktigt att komma ihåg att insatser för mångfald och inkludering ytterst bygger på möten mellan människor. Att enbart organisera separata aktiviteter för specifika grupper kan därför knappast betraktas som ett sätt att uppmuntra möten eller inkludering. Vårt råd är därför att ert mål alltid ska vara att inte dela upp era aktiviteter eller träningsgrupper utifrån deltagarnas bakgrund. Grunden för den svenska föreningsidrotten är ju att verksamheten ska vara lika öppen för alla och ske på lika villkor. SÄTT SMARTA MÅL Formulera vad ni vill göra! Om era insatsers syfte och utformning. Ett sätt att precisera vad ni vill göra, är att formulera vad ni vill uppnå med projektet och hur detta ska uppnås. Dessa formuleringar kan tillsammans fungera som en sorts kompass för det fortsatta arbetet. De ska visa vart ni är på väg och hur långt ni har kommit.

3 Några råd på vägen. Var tydliga och konkreta! Otydliga eller vaga mål skapar lätt osäkerhet eller missförstånd. Dessutom blir det svårt att bedöma i vilken utsträckning projektet når sina mål. Vår rekommendation är därför att ni formulerar era mål utifrån den så kallade SMART-modellen, det vill säga att ni följer följande fem principer för hur mål ska vara konstruerade. Specifika Vaga och alltför breda mål får ofta karaktären av visioner de kan vara önskvärda men samtidigt ouppnåbara. Sätt därför mål som är konkreta, snäva och specifika. Mätbara Mål kan endast utvärderas om de är möjliga att mäta. Samtidigt som ni fastställer era mål, bör ni därför även notera hur de ska bedömas. Accepterade För en diskussion i klubben om projektets syfte och mål. Förankra era idéer och försök att enas kring en gemensam målbild. Realistiska Det är lätt att hoppa höjd om ribban ligger på marken men inte särskilt meningsfullt. På motsvarande sätt är det knappast inspirerande att sätta ribban så högt att ingen någonsin kan hoppa över. Försök att finna den rätta balansen. Sätt mål som är utmanande men samtidigt rimliga. Tidsbundna Det är bra att sätta ett datum för när projektet startar och när det slutar. På så sätt blir det möjligt att avgöra när projektets mål ska vara uppfyllda. Utan tidsbegränsningar blir det lätt att skjuta saker på framtiden. I förlängningen riskerar hela projektet att rinna ut i sanden. Bestäm därför när projektet ska vara klart. Slutligen är vår rekommendation att undvika allt för höga mål ifråga om just nyrekrytering av medlemmar eller förbättrade idrottsliga resultat i klubben. Fokusera istället på att ha roligt och se det meningsfulla i vad ser sker här och nu. GÖR EN OMVÄRLDSANALYS Att göra en omvärldsanalys kan låta krångligt, men det behöver inte alls vara svårt. Det finns en uppsjö av möjliga metoder och tekniker att använda, men ytterst avser de alla att besvara två frågor: Vad är det egentligen som händer i omvärlden och hur påverkar detta vår verksamhet och våra möjligheter att nå våra mål?

4 SWOT - ANALYS Ett sätt att strukturera upp era insatsers förutsättningar är att göra en s.k. SWOT-analys. I en SWOTanalys diskuterar ni igenom föreningens eller den specifika aktivitetens styrkor (Strengths), svagheter (Weaknesses), möjligheter (Opportunities) och hot (Threats). Resultatet av diskussionen blir ofta en bra och övergripande bild av ert utgångsläge och era förutsättningar. Detta gör det i sin tur enklare att kunna bestämma hur man ska gå tillväga och vad som är viktigt att tänka på. Styrkor och svagheter handlar om att se på de interna faktorerna i organisationen. Exempel på styrkor kan vara flerspråkiga ledare, god tillgång till anläggning. En svaghet skulle kunna vara begränsad tillgång till ledare/tränare. Det handlar av SWOT-analysen handlar om att skapa perspektiv på den egna organisationen. Möjligheter och hot handlar istället om att se på de externa faktorerna som finns utanför organisationen. Det kan handla om möjliga samarbeten eller risken för bristande kommunikation kommunens företrädare etc. Denna del av SWOT-analysen handlar med andra ord om att se hur omvärlden kan påverka organisationen. Styrkor Svagheter Möjligheter Hot Nedan ges exempel på resurser som kan vara bra att se över i samband med omvärldsanalysen. Begreppet resurser för lätt tankarna till ekonomi, men det finns även annat som skapar möjligheter för en verksamhet att gå runt. Anläggningar Se över er anläggning. Ska ni anordna en separat aktivitet eller öppna upp era ordinarie träningspass? Undersök möjligheterna! Finns det plats och utrymme för nya deltagare? Om inte: finns det någon annan anläggning i närheten som ni kan använda er av? Kan ni samarbeta med någon annan förening? Tider Under vilka tider ska ni arrangera den tänkta verksamheten? Säkerställ att det finns lediga anläggningstider och tillgängliga ledare. Och kom även ihåg att era aktiviteter måste ske på tider som passar den tilltänkta målgruppen.

5 Material och utrustning Behövs det extramaterial för den verksamhet ni har tänkt er? Finns det kläder, utrustning eller liknande att låna ut? Har ni redan den utrustning som behövs eller måste ni införskaffa nytt för att kunna genomföra ert projekt? Nätverk Hur ser det ut runtomkring er? Finns det en klubb i närheten som nu kan samarbeta med eller kanske en kultur- eller hjälpförening? Har ni någon sponsor? Ledare Har ni tillräckligt med ledare eller behöver ni rekrytera nya? Finns det medlemmar i klubben som kan tänka sig att bli ledare? Kan detta bli ett tillfälle för er förening att bredda både er verksamhet och er ledarstab? Ekonomi Har ni de ekonomiska förutsättningar att genomföra era aktiviteter? Behöver ni söka ekonomiskt stöd? På länken nedan finner du information om olika bidrag som din förening kan söka. VERKSAMHETEN PÅ PLANEN "KEEP IT SIMPLE" Det kan framstå som komplicerat att arrangera aktiviteter för grupper som kanske inte tidigare har prövat på en specifik idrott eller som inte talar svenska. De allra flesta föreningar med erfarenhet av aktiviteter för nyanlända menar dock att själva träningspassen vanligtvis är oproblematiska. Glöm inte bort att ni på lokal klubbnivå har stor vana av att möta unga med olika bakgrund och erfarenhet och ni är dessutom experter på att lära ut era specifika idrotter. Lita därför på den kunskap och erfarenhet som ni har och möt alla individer och grupper på samma sätt. I vår förening gör vi inte skillnad på människor, oavsett varifrån de kommer. Alla möts med ett hej och välkommen, på med skorna, och sedan är spelet igång. (Fotbollstränare, nordöstra Skåne) Kom också ihåg att en idrottsförenings viktigaste (och även enklaste) uppgift när det gäller integration och inkludering av nyanlända består i att erbjuda regelbundna fritidsaktiviteter och ett socialt sammanhang för personer som befinner sig i en både svår och främmande situation. Inkludering uppstår när alla som deltar i er verksamhet har roligt och känner sig välkomna i er klubb. Det behöver inte vara svårare än så. OM SPRÅK, KOMMUNIKATION OCH LEDARSKAP Många föreningar berättar även att kommunikationen med nyanlända fungerar bra även om man inte talar samma språk. Instruktioner och regler kan ofta visas genom gester eller genom att man härma varandra. I vissa idrotter, såsom kampsporter, är många begrepp dessutom internationella och välkända.

6 Även om man inte pratar samma språk är idrott ett universellt språk. Man visar varandra, här är en klubba, en boll, ett mål kör! Om jag har en gul väst och du har en gul väst, betyder det att vi är i samma lag, att vi är kompisar. (Fotbollstränare, Lund) Vissa föreningar utnyttjar även den stora språkkunskap som ofta finns hos en förenings medlemmar. Kanske har även ni medlemmar som kan förklara er verksamhet på andra språk och som kan fungera som tolkar? NÄR TÄVLINGSLOGIKEN SLÅR TILL Idrott kan sudda ut gränser mellan människor. Men idrott kan även skapa och upprätthålla gränser. I många idrottssammanhang görs nämligen uppdelningar mellan flickor och pojkar, nybörjare och erfarna, unga och gamla. Dessa uppdelningar bottnar ytterst i en tävlingslogik: deras syfte är att skapa rättvisa förutsättningar för tävlan. Men de kan samtidigt verka exkluderande. Detta är viktigt att tänka på för de föreningar som öppnar upp sina verksamheter för nyanlända. I en allt för tävlingsinriktad verksamhet uppstår nämligen risken att de nyanlända som söker sig till klubben får svårt att etablera sig långsiktigt om de befinner sig på fel kunskapsnivå och inte anses platsa i laget. I barn- och ungdomsidrotten utgör tävlingslogiken ett omdebatterat ämne. Grundproblemet är att ungas idrottande ibland utformas med vuxenidrotten som förebild vilket leder till aktiviteter där kortsiktiga mål, segrar och prestationer blir viktigare än ungas långsiktiga utveckling och välbefinnande. Detta är inte förenligt med idrottsrörelsens egen värdegrund. Dessutom riskerar det att leda till både utslagning och till att unga får negativa upplevelser av föreningsidrott. När idrottsresultat görs överordnat medlemmarnas välbefinnande förloras även idrottens potential som arena för inkludering och mångfald. Om det är allt för viktigt att vinna blir alla förlorare. Sedan 2014 har Riksidrottsförbundet utformat tydliga anvisningar för hur barn- och ungdomsidrott ska bedrivas. Dessa anvisningar är framtagna för att hjälpa förbund och föreningar till ökad medvetenhet om vad man håller på med och varför. Dessutom innehåller de många konkreta och goda råd för hur klubbar kan utforma sina aktiviteter på ett bra sätt. Läs dessa anvisningar och låt er inspireras av det inkluderande perspektiv på barn- och ungdomsidrotten som dessa bygger på! Passa även på att fundera över er egen verksamhet. Förhoppningsvis har ni redan idag en verksamhet som möjliggör för individer att delta utifrån sina egna förmågor, intressen och förutsättningar men kanske finns det saker som behöver utvecklas? Läs anvisningarna för barn- och ungdomsidrott här VÄGEN TILL IDROTTSPLATSEN För idrottsföreningar som vill genomföra aktiviteter för och med nyanlända uppstår frågan: hur når man egentligen ut till de grupper man vill nå? Vad kan vi som idrottsförening göra för att visa vägen till vår idrottsplats och vår verksamhet?

7 Alla klubbar har inte problem med att komma i kontakt med nyanlända. Det finns exempel på föreningar som idag har många asylsökande som medlemmar som en följd av att några idrottsintresserade flyktingar själva hittade till verksamheten och att ryktet om klubben därefter spreds sig till andra ungdomar. Kom därför ihåg att alla unga som prövar på att idrotta i just er förening även kan vara en viktig kanal för att nå till andra. Uppmuntra de som prövar på att berätta om er klubb och er verksamhet! Långtifrån alla idrottsföreningar kan dock räkna med att nyanlända själva ska finna vägen till er verksamhet. Därmed blir det viktigt att utforma strategier för att nå ut till denna grupp. Detta kan vara svårt. Till saken hör att asylsökande kan vara utplacerade på många olika ställen i en kommun och i olika boendeformer. Dessutom har många kommuner, flyktingboenden m.m. av säkerhetsskäl blivit restriktiva med att förmedla kontakt till nyanlända. BERÄTTA OM ER VERKSAMHET - PÅ FLERA SPRÅK! Ett sätt att berätta om er förening och er verksamhet kan vara att skapa ett flerspråkigt informationsmaterial och att ni därefter sprider detta material till myndigheter och organisationer som har kontakt med nyanlända i er kommun. Att berätta om klubbens aktiviteter och träningstider på engelska är troligtvis inte svårt men försök även att översätta texten till andra språk. Ett bra tips här är att undersöka vilka språkkunskaper som finns bland era medlemmar kanske har ni personer som kan hjälpa till med översättningen? Kom också ihåg att informationen därefter kan spridas på olika sätt, exempelvis genom flyers/informationsblad men också på klubbens hemsida eller via sociala medier, exempelvis på Facebook. VILKA SKA HA INFORMATIONEN? En första mottagare är givetvis er kommun. Hör av er till kommunen och undersök vilken förvaltning och vilka tjänstemän som ansvarar för mottagande av nyanlända och asylsökande. I de flesta kommuner finn särskilda poster som integrationssamordnare eller flyktingsamordnare men titlar och arbetsuppgifter kan variera. Berätta om er verksamhet och uppmana kommunens ansvariga att sprida informationen till asylsökande och flyktingar på orten. Meddela även den lokala arbetsförmedlingen och skolförvaltningen om att er förening välkomnar nyanlända och att ni har information om er verksamhet på flera språk. FRÄMLINGSOVANA I idrottsföreningar samlas människor med olika bakgrund, erfarenhet och åsikter. De synsätt och politiska strömningar som präglar det svenska samhället, återfinnas därmed även bland en förenings medlemmar. Detta gäller även i frågor rörande mångfald och svenskt flyktingmottande. Det är inte säkert att alla medlemmar är lika entusiastiska för era insatser för nyanlända. En viktig fråga blir därmed hur ni som förening ska möta ett eventuellt missnöje eller motstånd?

8 Vårt råd är att ta en diskussion i klubben om er värdegrund. Börja gärna på ett generellt plan. Ställ inte frågan om ni ska öppna dörrar för en viss grupp. Fråga er istället vad det innebär att vara en ideell förening som är öppen för alla. Fråga er vad ni kan göra för barn och unga i ert eget närområde! Mot den bakgrunden kan ni därefter närma er frågan om föreningens möjlighet att hjälpa särskilt utsatta grupper. Kanske ska ni även bjuda in andra aktörer i diskussionen, exempelvis någon från kommunen eller från Rädda Barnens lokalförening? Det finns många organisationer med kunskap om och erfarenhet av mångfalds- och integrationsfrågor. De hjälper er gärna att sprida kunskap om utsatthet och vikten av att få inkluderas i ett samhälle. Kom även ihåg att demokrati och allas rätt att vara med är centrala beståndsdelar i idrottsrörelsens gemensamma värdegrund. Ett bra underlag för en diskussion om främlingsovana är därmed idédokumentet Idrotten vill. SKAPA SAMARBETEN - ENSAM ÄR INTE STARK Många utvecklingsprojekt inom idrottsrörelsen uppstår på initiativ av en eller ett fåtal idrottsledare med stor drivkraft och stort engagemang. Dessa eldsjälar är ofta ovärderliga i en förening. Men det är samtidigt riskabelt att lägga allt för mycket ansvar och förväntningar i några få personers händer. För det första står och faller projektet med att just dessa personer har tid, kraft och möjlighet att fortsätta. Och ju mer arbete som fordras för att driva en verksamhet, desto större blir risken att den enskilde idrottsledaren till slut inte mäktar med. För det andra riskerar projekt som drivs av en eller ett fåtal personer att utvecklas till isolerade öar i klubben, det vill säga aktiviteter som genomförs vid sidan av kärnverksamheten och kanske t o m utan förankring hos föreningens ledning. Ett viktigt råd till er som vill starta ett integrationsprojekt är därför: gör inte jobbet själva. Sök samarbeten. SAMARBETA INOM FÖRENINGEN En första form av samarbete handlar om föreningens interna arbete. Idrottsföreningar består ofta av medlemmar med olika kompetenser och erfarenheter. Ta tillvara på dessa. Lär av varandra och hjälp varandra. Förankra era idéer i föreningen. Sprid information om vad ni vill göra. Ge era medlemmar möjlighet att ställa frågor, komma med idéer och att få vara med. Se projektet som en möjlighet för föreningen att samlas kring en ny aktivitet. Låt det bli en satsning som väcker engagemang och skapar sammanhållning. På så sätt kan ert projekt bli integrerande i

9 dubbel mening: det kan både introducera idrott och föreningsliv för nyanlända och samtidigt leda till stärkt samhörighet i er förening. SAMARBETA MED ANDRA Lika viktigt är att skapa samarbeten med andra. Bäst resultat nås ofta när idrottsföreningar, hjälporganisationer och kommuner går samman. På sätt kan era olika kompetenser, erfarenheter och nätverk tas tillvara.