Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Elevhälsans skolpsykologiska insatser

Transkript

1 BARN OCH ELEVHÄLSAN Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Elevhälsans skolpsykologiska insatser År 2017 Datum och ansvarig för innehållet Patrik Ekman, tf Barn och elevhälsochef

2 Patientsäkerhetsberättelse skolpsykologerna 2017 Beskrivning av psykologgruppen I Lidköpings Barn och elevhälsa arbetar fem psykologer. Tre av skolpsykologerna arbetar mot geografiska skolområden och har 5 7 skolor var och ingår i flera olika elevhälsoteam. Teamen arbetar på uppdrag av rektor med hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande insatser i syfte att förebygga och undanröja hinder för lärande, hälsa och utveckling. En fjärde skolpsykolog har en grundskolenhet och ansvarar för grundsärskolan i kommunen samt de elever som läser integrerat enligt grundsärskolans studieplan i grundskolan. Samtliga benämns områdespsykologer. En femte skolpsykolog arbetar inom en arbetsmodell som heter SkolFam. SkolFam är ett stöd inom familjehemsvården i samarbete mellan skola och socialtjänst. Psykologgruppen har en yrkesgruppledare som är medicinskt ledningsansvarig (MLA) samt är även representerad i Barn och elevhälsans ledningsgrupp. Samtliga skolpsykologers närmaste chef är Barn och elevhälsochefen tillika av Barn och skolnämnden (Vårdgivare) medicinskt ansvarig verksamhetschef. Rektor är skolpsykologens arbetsledare. En skolpsykolog kan ha flera arbetsledare. Inom Barn och elevhälsan i Lidköping, liksom inom många kommuner i landet, pågår ett omställningsarbete med en strävan mot att arbeta mer hälsofrämjande och förebyggande än åtgärdande. Tidigare har huvudfokus varit på enskilda elever och skolpsykologerna har till stor del arbetat åtgärdande, främst genom utredningar. Skolpsykologerna träffas på yrkesgruppstid ett par gånger i månaden och deltar i Barn och elevhälsans övergripande systematiska kvalitetsarbete (SKA) samt arbetsplatsträffar. En betydande del av skolpsykologernas arbetsuppgifter är av hälsofrämjande och förebyggande karaktär. I de fall då skolpsykologerna genomför mer omfattande insatser kring en enskild elev, exempelvis en utredning av begåvning, betraktas eleven som patient och skolpsykologen arbetar utifrån hälso- och sjukvårdslagen. Denna patientsäkerhetsberättelse avser de insatser som faller inom hälso- och sjukvårdslagen. Ledningssystem Patientsäkerhetsfrågor behandlas inom ramen för ett ledningssystem. Skolpsykologernas ledningssystem heter Ledningssystem för Barn- och elevhälsans skolpsykologer i Lidköpings kommun. Det har tidigare inte funnits något ledningssystem för kvalitetssäkring av skolpsykologernas arbete. Ledningssystemet används för att: planera kontrollera följa upp utvärdera och förbättra verksamheten Systematiskt kvalitetsarbete för hela Barn och elevhälsan finns sedan tidigare men att skolpsykologerna själva arbetar kontinuerligt med kvalitet och patientsäkerhetsfrågor är nytt från och med våren Ledningssystemet kan ses som ett verktyg eller tillvägagångssätt för att undersöka kvaliteten och, om det behövs, förbättra kvaliteten på viktiga saker i verksamheten, t ex frågor som rör patientsäkerhet. Patientsäkerhet är det som är mest i fokus men kvalitetsarbetet ska genomsyra allt skolpsykologerna gör och inte bara de delar som räknas som patientarbete. Ledningssystemet utgår från:

3 Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS 2011:9). Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Framtaget i dagsläget Följande mappar med innehåll finns i dagsläget i Skolpsykologernas samlingsaktivitet på intranätet: Ledningssystemet: Här finns dokumentet Ledningssystem för Barn- och elevhälsans skolpsykologer i Lidköpings kommun samt handböcker i hur man formar ett ledningssystem. Åtgärdande insatser: Rutiner för arbete med fyra identifierade områden (IF, utagerande beteende, psykisk ohälsa, neuropsykologiska begränsningar). Samverkan: Rutiner för samverkan samt anteckningar från samverkansmöten. Metoder: Här finns anteckningar från seminarium kring fyra identifierade metoder (lågaffektivt bemötande, MI, TBA, testmetodik (WISC-IV/V mm). Dokumentationsskyldighet: Rutiner för arbete med patientsäkerhet, handbok, riktlinjer. Personalens medverkan i kvalitetsarbetet: Rutin samt exceldokument för registrering av insatser. Processer och rutiner: För de överblivna processer och rutiner som inte är placerade i mappar för åtgärdande insatser och liknande. Exempelvis rutin för journalskrivning, posthantering, författande av remiss mm. Systematiskt förbättringsarbete: Innehåller fyra mappar (Egenkontroll, Förbättrande åtgärder i verksamheten, Riskanalys, Utredning av avvikelser) med respektive rutiner, mallar osv. Skolfam: Artikel om utvärdering av Skolfam. Rutin för samarbete mellan Skolfams psykolog och skolpsykologerna. Planering: Protokoll från yrkesgruppträffar, planering för framtiden, spelregler för yrkesgruppen/överenskommelser mm. Särskilt stöd: Här finns anteckningar från ett seminarium. Grundsärskolan: Blankett för ansökan om en skolformsutredning. Rutiner för utredning och mottagande i särskolan. Rutiner för uppföljning av elever. Utgångspunkter för skolpsykologerna i Lidköping Den legitimerade skolpsykologen har ett eget yrkesansvar för hur hen fullgör sina arbetsuppgifter (6 kap. 2 patientsäkerhetslagen). Vidare har skolpsykologen god kännedom om och följer: SOSFS 2011:9 samt det egna ledningssystemet för skolpsykologerna Yrkesetiska principer för psykologer i Norden Lagar: hälso- och sjukvårdslagen patientsäkerhetslagen

4 patientdatalagen offentlighets- och sekretesslagen patientlagen skollagen m.fl. samt de bestämmelser och föreskrifter som i övrigt gäller för verksamheten, t ex orosanmälan för barn som misstänks fara illa (14 kap. 1 socialtjänstlagen) Allmänt vedertagna och normerade testinstrument i arbetet med att utreda elever Metoder för olika interventioner, t ex handledning, samtal mm som har stöd i forskning och beprövad erfarenhet. Tillämpad beteendeanalys (TBA), Motiverande samtal (MI) och lågaffektivt bemötande är tre exempel Skriften Vägledning för elevhälsan Socialstyrelsen, Skolverket Skriften Särskilt stöd i grundskolan Skolverket Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 det ska vara enkelt för nyanställd psykolog att sätta sig in i arbetet skolpsykologerna ska arbeta på ett mer enhetligt sätt än tidigare insatser ska ha vetenskaplig förankring och stöd i forskning insatser ska vara möjliga att följa upp och utvärdera identifierade brister i den skolpsykologiska verksamheten ska bli lättare att upptäcka och åtgärda det ska vara möjligt för elever, vårdnadshavare och andra att framföra synpunkter och klagomål på hur skolpsykologerna bedriver sitt arbete det ska vara möjligt för utomstående att förstå och granska den skolpsykologiska verksamheten Ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 På kommunens hemsida finns information om hur den enskilde kan framföra synpunkter och klagomål. Samtliga skolpsykologer är lyhörda för synpunkter och klagomål på hur skolpsykologerna bedriver sitt arbete, bemötande osv. Gustav Grunselius är i egenskap av Barn och elevhälsochef (på Barn och skolnämndens uppdrag) medicinskt ledningsansvarig över skolsköterskorna och skolpsykologerna Skolpsykolog Donny Bergsten är MLA för skolpsykologernas arbete. Rutiner för egenkontroll samt vilken egenkontroll som genomförts under året SOSFS 2011:9 5 kap. 2 Egenkontroll är systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll av att de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem.

5 Rutiner för egenkontroll påbörjades under Genom exceldokumentet Registrering av insatser skattar varje enskild skolpsykolog kvantitativt sina insatser under ett år. De insatser som skattas är de 11 hälsofrämjande och förebyggande insatser och de 4 åtgärdande insatser som skolpsykologerna tagit fram rutiner för. Se ovan. Genom skattningarna kommer statistik visa på likheter och skillnader i dels indelningen hälsofrämjande och förebyggande respektive åtgärdande insatser men också vilken typ av hälsofrämjande och förebyggande respektive åtgärdande insatser som ges. Det kommer bli möjligt att jämföra den enskilde skolpsykologens insatser i sitt egna skolområde och jämföra skolpsykologernas insatser i sina olika områden. Då kommer det att bli möjligt att svara på om skolpsykologerna når målen som handlar om likvärdighet (för eleverna i Lidköpings kommun ska det inte skilja sig åt i vilken typ av stöd de får beroende på vilken skolpsykolog de möter), uppföljning och utvärdering. Rutin och mallar för uppföljning av användning av metoder (TBA, WISC-V osv) har tagits fram. Donny Bergsten sammanställer kvalitativ och kvantitativ information en gång varje år och redovisar för Barn och elevhälsochefen. Under 2017 påbörjades ett samarbete med skolpsykologerna i Jönköpings kommun som syftar till att ge varandra synpunkter på rutiner, arbetsuppgifter mm. Skolpsykologerna har infört en rutin om återkommande seminarier kring frågor som rör etik och juridik. Revidering av rutiner och processer är planerade till juni Vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Skolpsykolog och MLA Donny Bergsten deltar sedan 2017 i Barn och elevhälsans PMO-grupp som arbetar för att ta fram en lathund/handbok för frågor som rör journal och elevakt. Skolpsykologerna har tagit fram rutiner och mallar för avvikelsehantering. Två av skolpsykologerna som läser till specialistpsykologer har genomfört Introduktionskurs i specialistordningen där fokus är på professionsfrågor, etik och juridik. Kunskaper har förmedlats till övriga skolpsykologer. Arbete med frågor som rör arkivering av äldre psykologutredningar och pappersjournaler har påbörjats under Skolpsykologerna har tillsammans med Barn och elevhälsans chefer förbättrat samarbetet med Barnneuropsykiatriska mottagningen i Mariestad. Skolpsykologerna har identifierat och börjat arbeta efter evidensbaserade metoder, bl a TBA (tillämpad beteendeanalys) och skapat rutiner för uppföljning och utvärdering av hur metoderna används. Skolpsykologerna har identifierat vilka åtgärdande insatser som en ska arbeta med samt skrivit rutiner dels för hur arbetet ska bedrivas och dels rutiner för uppföljning och utvärdering av åtgärdande insatser. Detta gäller bland annat rutiner för skolformsutredning av psykolog och uppföljning av elever som går i grundsärskolan.

6 Skolpsykologerna arbetar med systematiskt förbättringsarbete enligt särskilt framtagen mall och frågorna rör ofta patientsäkerhet, t ex inköp av skåp (förvaring av psykologiskt testmaterial). Rutiner för att identifiera risker i verksamheten SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Risker i verksamheten identifieras i mötet med elever och deras vårdnadshavare, i arbetet i elevhälsoteam och yrkesgrupp. Skolpsykologerna har tagit fram rutiner och mallar för riskanalys. Två riskanalyser har genomförts under 2017 och gällde förvaring av psykologiskt testmaterial respektive pappersjournaler. Rutiner för händelseanalyser SFS 2010:659, 3 kap. 3 Avvikelsehantering är en viktig del i skolpsykologernas arbete med patientsäkerhet och består av följande delar: Rutinen Rutin för hantering av avvikelse Blankett: Rapportering av avvikelser skapad av skolpsykologerna (se bilaga 1) Blankett: Anmälan enligt Lex Maria från IVO Dokument Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria Donny Bergsten (MLA) samlar in aktuella rapporter, hanterar ärenden och rapporterar till Barn och elevhälsochefen. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6 Under 2017 träffade skolpsykologerna Barn och ungdomspsykiatrin (BUP) för samverkan vid ett tillfälle. Utöver det har skolpsykologerna också haft frekvent samverkan med BUP i enskilda ärenden. Samverkan har skett genom telefon och nätverksmöten. Under 2017 träffade skolpsykologerna Barn och ungdomshabiliteringen för samverkan vid ett tillfälle. Utöver det har skolpsykologerna också haft frekvent samverkan med Barn och ungdomshabiliteringen i enskilda ärenden. Samverkan har skett genom telefon och nätverksmöten. Under 2017 träffade skolpsykologerna tillsammans med chefer representant för Barnneurologiska mottagningen i Mariestad (BNM) för samverkan vid tre tillfällen. Utöver det har också skolpsykologerna haft frekvent samverkan med BNM i enskilda ärenden. Samverkan har skett genom telefon och nätverksmöten. Samverkan i elevhälsoteam (EHT). Skolpsykologen samverkar med övrig elevhälsopersonal. Skolpsykologen ingår i elevhälsoteam där skolsköterska, kurator och specialpedagog är representerade. I vissa team ingår även studie- och yrkesvägledare och socialpedagog. Elevhälsoteamet leds av rektor. På de flesta skolor sammankallas elevhälsoteamet en gång i veckan eller varannan vecka.

7 Skolpsykologen deltar efter behov och möjlighet. I Barn och elevhälsan finns också skolläkare men hen är inte organiserad i elevhälsoteam. Oftast kan information som kommit skolpsykologen till del delas med övriga deltagare i elevhälsoteamet. Elevhälsans medicinska del, dvs skolsköterska och skolläkare, har däremot en strängare sekretess mot övriga deltagare i elevhälsoteamet. Skolpsykologen har också en strängare sekretess mot skolsköterska och skolläkare jämfört med sekretessen mot övriga i EHT och rektor. Teamets syfte är att verka för att en tidigt upptäcker och undanröjer hinder för elevers lärande, hälsa och utveckling. Samverkan med skolpersonal som inte hör till EHT. När det gäller skolpsykologens kontakt med skolpersonal som inte hör till elevhälsoteamet är utgångsläget att sekretess råder, såvida det inte står helt klart att information kan delas utan att elev eller närstående lider men. I det vardagliga arbetet har skolpsykologen ofta efter samtycke från vårdnadshavare och elev kontakt med elevens lärare. Skolpsykologen väger dock vilken information som delges läraren. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet/klagomål och synpunkter SFS 2010:659, 6 kap. 4, SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 Ur Rutin för hantering av avvikelse : 1. Om händelsen gäller någon annan än en själv bör skolpsykologen som upptäcker avvikelsen meddela berörd person att avvikelserapport skrivs. 2. Skolpsykologen fyller i blankett Rapportering av avvikelse 3. Blanketten lämnas till yrkesgruppledaren (Donny Bergsten) som också är medicinskt ledningsansvarig (MLA). I fall då rapporteringen gäller Donny Bergsten lämnas blanketten direkt till Barn och elevhälsochefen. 4. Yrkesgruppledaren/chef gör en bedömning. 5. Eventuellt sammankallas hela skolpsykologgruppen för att gå igenom händelsen som föranlett rapportering. Antingen för gemensam diskussion kring hur en går vidare eller för lärandesituationen eller både och. 6. Återkoppling till berörd psykolog. 7. Yrkesgruppledaren/chef är ansvarig för beslut och vidtar åtgärder, t ex informerar chef, gör en Lex Maria-anmälan, kontaktar berörda vårdnadshavare osv. 8. Yrkesgruppledaren/chef skriver en rapport i slutet av blanketten Rapportering av avvikelse över hur ärendet tagits om hand, beslut och åtgärder samt eventuell uppföljning och utvärdering. 9. Överväg anteckning i elevakt respektive skolpsykologjournal. 10. Pappret förvaras inlåst i arkivskåp på Barn och elevhälsans kontor. Den enskilde har möjlighet att lämna synpunkter och klagomål som rör skolpsykologernas arbete via kommunens hemsida. Under 2017 har det inte inkommit några synpunkter, klagomål eller avvikelser som rör skolpsykologernas arbete. Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6

8 Donny Bergsten (MLA) gör årligen en sammanställning och analys av inkomna synpunkter, klagomål och avvikelser och rapporterar till Barn och elevhälsochefen. För detta finns en rutin och en mall. De synpunkter, klagomål och avvikelser som identifieras fortsätter skolpsykologerna att arbeta med i sitt systematiska förbättringsarbete. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Utgångsläget är att skolpsykologen har ett nära samarbete med vårdnadshavare. Det ses som en viktig del för att komma tillrätta med anpassningar i lärmiljön och elevens trivsel i skolan. Samarbete rör saker som samtycke, intervjuer, nätverksmöten mm. Ett nära samarbete med vårdnadshavare anses minska risken för missförstånd, felaktiga beslut och liknande som kan äventyra patientsäkerheten. Det är endast i undantagsfall som skolpsykologen inte samverkar med vårdnadshavare. Kontaktens innehåll och elevens mognadsnivå avgör om sekretess mot vårdnadshavare ska tas i beaktande. Mognadsbedömning kan bli aktuell och sker då enligt 6 kap. 11 Föräldrabalken och ska journalföras. Detta gäller även utlämnande av journal till vårdnadshavare, t ex om det finns risk för våld eller sexuella övergrepp. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Under 2017 har arbete med att samla in data påbörjats när det gäller insatser och användning av metoder. Resultat kan inte redovisas i dagsläget.

9 Bilaga 1 Rapportering av avvikelse skolpsykologernas verksamhet Rapporten ska lämnas in snarast till yrkesgruppledare och MLA (medicinskt ledningsansvar) Donny Bergsten eller Barn och elevhälsochef Gustav Grunselius. Uppgiftslämnare: Datum och klockslag då avvikelsen inträffade: Arbetsplats/enhet: Elevens persondata: Berörd personal: Vem har underrättats: Elev Vårdnadshavare Verksamhetschef Beskrivning av avvikelsen: Vidtagna åtgärder: Datum och underskrift av uppgiftslämnare: Analys Orsaker till avvikelsen: Bristande rutiner Bristande rapportering Bristande uppmärksamhet Elevens hälsotillstånd Bristande dokumentation Glömska Annat vad? Åtgärder för att förhindra upprepning: Uppföljning och utvärdering: Datum och underskrift av Yrkesgruppledare och MLA (medicinskt ledningsansvar) Donny Bergsten och/eller Barn och elevhälsochef Gustav Grunselius.

10