Remiss förslag på ny utbildningsplan för läkarprogrammet.

Transkript

1 Programnämnden för läkarutbildningen Christer Larsson, ordförande Remiss förslag på ny utbildningsplan för läkarprogrammet. Dåvarande Nämnden för biomedicinsk, medicinsk och folkhälsovetenskaplig utbildning (NBMFU) gav en arbetsgrupp under ledning av Nils Danielsen i uppdrag att ta fram förslag på ny utbildningsplan för läkarprogrammet med eventuella tillhörande styrdokument. Ett förslag från arbetsgruppen diskuterades på Programnämnden för läkarutbildning (PNL) PNL beslöt att förslaget ska gå ut på remiss till institutioner inom Medicinska Fakulteten, Medicinska föreningen samt Region Skåne. Bifogat finns: Uppdrag från NBMFU Rapport från arbetsgruppen Förslag på ny utbildningsplan med fyra appendix Tankar om en eventuell 12:e termin Riktlinjer och övervägande för kursplanearbete inom utbildningsplanen Remissvar rörande dessa dokument tas tacksamt emot senast till Eva Piculell, nämndens sekreterare (eva.piculell@med.lu.se). Christer Larsson Ordförande Programnämnden för läkarutbildning Postadress ILML,Translationell Cancerforskning, Medicon Village, Byggnad 404:C3, Lund, Telefon E- post christer.larsson@med.lu.se

2 LUNDS UNIVERSITET Medicinska fakulteten Nämnden för biomedicinsk, medicinsk och folkhälsovetenskaplig utbildning Ny utbildningsplan för läkarprogrammet Bakgrund På NBMFU:s uppdrag har en arbetsgrupp lagt fram en rapport med förslag rörande utveckling av läkarprogrammet. För att förslagen ska bli verklighet krävs en ny utbildningsplan och en implementering av denna. I samband med detta bör ett antal programövergripande idéer tas fram motsvarande det som internationellt gäller för curriculum design. Uppdrag Arbetsgruppen ska ta fram förslag på utbildningsplan och eventuellt kompletterande styrdokument (motsvarande det som internationellt betecknas som curriculum) för läkarprogrammet. Den rapport som lagts fram rörande vidareutveckling av läkarprogrammet ska utgöra en viktig grund för arbetet. Förutom det regelverk som styr formerna för utbildningsplaner ska följande punkter särskilt beaktas: Examensordningens mål ska kompletteras med ett mål som anknyter till ett internationellt perspektiv på läkaryrket och det kan övervägas om det ska finnas ytterligare mål som ska känneteckna utbildningen vid Lunds universitet. Den terminsindelning som anges i rapporten ska följas, dvs T1-T4 utgör basala kurser, T5 består av kurser som berör Global hälsa, Klinisk förberedelse och eventuellt andra inslag samt ett examensarbete om 15 hp, T6-T9 utgör kliniska kurser, T10 är ett 30 hp examensarbete och T11 består av fördjupningskurs samt kurser i det som idag ungefär motsvarar individ och samhälle samt Akutsjukvård. Kursernas namn ska föreslås. Det ska finnas goda möjligheter till internationella utbyten. I denna fråga ska samråd ske med Internationella kommittén. Progression och integrering av professionell och vetenskaplig utveckling ska tydliggöras. Programmet ska uppfylla fakultetens övergripande mål för internationalisering. Det ska finnas möjlighet att eventuellt efter mindre komplettering ta ut en kandidatexamen baserat på de första terminernas kurser. Eventuell möjlighet att ta ut mastersexamen ska beaktas.

3 LUNDS UNIVERSITET Medicinska fakulteten Nämnden för biomedicinsk, medicinsk och folkhälsovetenskaplig utbildning Utbildningsplanen ska vara skriven så att det finns möjlighet att ge såväl hela kurser som enskilda moment inom kurser på engelska. Det ska tas fram en mission (övergripande uppdrag) för programmet och det bör övervägas om programmet även ska ha en vision samt ett antal värden som är bärande. Det ska finnas en programövergripande plan för undervisningsformer, lärandemöjligheter och stöd till studenter. Dessa ska präglas av studentaktivt lärande. Det ska finnas programövergripande principer för examination. Det ska finnas en curriculummodell som beskriver programmets struktur, progressionen genom programmet och kursers förhållande till varandra. Det ska anges principer för summativa utvärderingar. Det ska framgå att man som student kan komma att behöva genomföra VFU på olika sjukhus i södra Sverige. Det ska finnas en beredskap för att enkelt anpassa utbildningsplanen till en sexårig utbildning om så beslutas. Vidare ska arbetsgruppen ta fram förslag på programgemensamma mallar för kursplaner. Detta ska innefatta principer för formuleringar av kursmål samt för formuleringar under de olika obligatoriska rubrikerna i kursplanen. Inom arbetsgruppens uppdrag finns också möjlighet att ta fram förslag på hur kursplaner ska utvecklas, beredas och granskas i syfte att säkerställa progressionen. Arbetsgruppen ska arbeta för att förslaget är förankrat inom programmet och bör även ta fram förslag på hur planen kan förankras bland lärarna. Om materialet som tas fram i arbetet blir för omfattande för en utbildningsplan kan det inkorporeras i kompletterande styrdokument. Arbetsgruppens sammansättning Arbetsgruppen ska ledas av Nils Danielsen. Övriga medlemmar är Leif Dahlberg, Gudrun Edgren, Holger Luthman, Peter Svensson, Margareta Troein samt studentrepresentanterna Line Hjellström (T8M under vt15) och Martin Berner Holmdahl (T6L under vt15). Tidsplan Förslag på utbildningsplan ska lämnas in till NBMFU senast Kompletterande dokument ska vara klara senast men deras principiella innehåll och inriktning ska anges då utbildningsplanen lämnas in.

4 Rapport ny utbildningsplan Till Programnämnden för Läkarutbildning (PNL) Bakgrund och inledning Dåvarande NBMFU gav en arbetsgrupp i uppdrag att ta fram förslag på en ny utbildningsplan för läkarprogrammet och eventuellt kompletterande styrdokument. I uppdraget från nämnden listades ett antal punkter som skulle beaktas (se nedan). Under arbetets gång blev det uppenbart att det från regeringshåll fanns planer på att återuppväcka förslaget på en tolv terminer lång legitimationsgrundande läkarutbildning varför arbetsgruppen fördröjde arbetet med att färdigställa en ny utbildningsplan för elva terminer för att undvika att en ny utbildningsplan gällande elva terminer skulle bli ovanligt kortlivad. Under den period som arbetet med den nya utbildningsplanen tillfälligtvis var stoppat arbetade arbetsgruppen med att revidera den då gällande utbildningsplanen för att säkerställa att en ny kurs, Klinisk medicin 5 (akutsjukvård) kunde införas i utbildningsplanen 2012 och som ledde till att den reviderade utbildningsplanen nu används från hösten Vidare arbetade arbetsgruppen med att ta fram styrdokument för hur kursplanearbete ska bedrivas samt med vilka riktlinjer som ska gälla för undervisning och examination. Planerna för den framtida tolv terminer långa läkarutbildningen fördröjdes ytterligare genom att regeringen tillsatte en ny utredning. Något beslut om en sådan utbildningsförändring har ännu ej fattats. Redovisning av uppdraget Uppdraget angav att högskoleförordningens examensordning skulle kompletteras med ett mål som anknöt till ett internationellt perspektiv på läkaryrket. Arbetsgruppen anser att egna lokala mål bör undvikas i en utbildningsplan, då de riskerat att komplicera framtida utvärderingar av programmet. Arbetsgruppen anser också att den föreslagna utbildningsplanens uppbyggnad, där bland annat Global hälsa är ett av programmets sju huvudspår väl tillgodoser kravet på ett internationellt perspektiv på läkaryrket. Uppdraget angav att den terminsuppdelning som rapporten om utveckling läkarutbildningen redovisade skulle tillgodoses i det nya förslaget till utbildningsplan. Arbetsgruppen anser att detta kan tillgodoses i förslaget till ny utbildningsplan. Termin ett till fyra utgör fortfarande basala kurser, termin fem kommer att innehålla Mikrobiologi, Global hälsa och Klinisk och vetenskaplig förberedelse. Det medför att längden på examensarbete 1 måste kortas. Rent formellt försvinner examensarbete 1 omfattande 15 hp, men tiden (10 veckor) för Vetenskapligt förhållningssätt behålls. Termin sex till nio förändras egentligen inte, eventuella förändringar genomförs inom ramen för kursplanearbetet. Termin tio innehåller fortfarande förordningens krav på ett 20 veckor långt examensarbete och termin elva innehåller Klinisk medicin 5, Breddnings- och fördjupningsarbete samt Individ och Samhälle placerat i mitten av terminen. 1

5 Rapport ny utbildningsplan Progression och integrering av professionell och vetenskaplig utveckling finns på alla terminer i programmet då dessa moment kommer att ha en given plats som särskilda examinationsmoment som ska tydliggöras i varje enskild kursplan på de olika terminerna. Genom att den föreslagna utbildningsplanen har ett tydligt krav på att Global hälsa ska genomsyra hela programmet och dessutom med en tydlig plats på nya Termin 5 kan kravet på internationalisering uppfyllas. Möjligheten att efter mindre komplettering erhålla kandidatexamen kvarstår. Dock ger inte de sex första terminerna på läkarprogrammet automatiskt rätt till kandidatexamen. Vad som ska kompletteras för att kraven för kandidatexamen ska uppfyllas och hur detta ska göras bör nämnden klargöra i ett särskilt beslut. Möjligheten att med genomfört och examinerat läkarprogram som grund begära en generell masterexamen försvinner då examensarbete 1 försvinner i sin nuvarande form. Föreliggande förslag till ny utbildningsplan ger möjlighet att använda engelska som undervisningsspråk, vilket redan finns i den utbildningsplan som gäller från hösten Arbetsgruppen har definierat ett övergripande uppdrag ("mission") för programmet samt en även en vision och sju huvudspår (värden) som redovisas i ett särskilt dokument (Utbildningsplanens Appendix 1). Plan för undervisningsformer är sedan tidigare rapporterat till nämnden (Riktlinjer för undervisning och examination). Appendix 4 till Utbildningsplanen beskriver programmets struktur och kursernas inneboende placering till varandra. Principerna för summativ utvärdering anges i Riktlinjer för undervisning och examination, vilket har rapporterats tidigare till nämnden. Nu gällande utbildningsplan anger redan att Verksamhetsintegrerat lärande kan göras utanför Malmö-, Lund- och Helsingborgsområdet. Grafiska exempel på hur den nya utbildningsplanen kan anpassas till en tolv terminer lång läkarutbildning bifogas. 2

6 Rapport ny utbildningsplan Beskrivning av förslag till ny utbildningsplan Utgångspunkten är dokumentet Ny utbildningsplan som är det formella dokumentet. Till denna utbildningsplan finns kopplat fyra stycken olika Appendix. Dessa Appendix tillhör utbildningsplanen och ändringar i dessa Appendix måste åtminstone komma Gurundutbildningsnämndens beredning till känna. Appendix 1 definierar läkarprogrammets vision och uppdrag samt beskriver de sju huvudspår (värden enligt uppdraget) som definierar programmet. Detta dokument tillhör utbildningsplanen och måste beaktas när kursplaner skrivs för att säkerställa att alla huvudspår är tydliggjorda och att de examineras. Arbetet med att säkerställa att dessa sju huvudspår finns med i kursplanerna bör ske i kursplanearbetet. Appendix 2 är en mindre reviderad förteckningen av de kliniska situationerna där rubriken numera är Situationer och de olika situationerna är numrerade och uppgår till 104 stycken. Det bör vara möjligt att göra ytterligare revisioner av dessa situationer så länge Programnämnden tillstyrker och Grundutbildningsnämndens beredning informeras utan att besluta om en helt ny utbildningsplan. Appendix 3 är ett nytt dokument som beskriver de generella kompetenser/aktiviteter som ska varje enskild student ska uppnå efter avslutat program. Dokumentet möjliggör en avstämning gentemot de enskilda kursplanerna för att säkerställa utveckling och progression inom de olika kompetenserna. Även detta dokument bör vara möjligt att revidera om så anses nödvändigt enligt den ordning som gäller för de 104 situationerna. Appendix 4 är den grafiska presentationen av programmet, programstrukturen. I dokumentet "Riktlinjer och överväganden kursplanearbete för ny utbildningsplan" anges riktlinjer för vad de nya kurserna ska innehålla. Detta dokument är styrande för hur de nya kurserna ska utformas och vad de ska innehålla och därför bör Programnämnden fastställa dessa i ett särskilt beslut. Samtidigt måste det finnas ett visst utrymme för justeringar av innehåll och mellan terminer och som lämpligast görs inom kursplanearbetet under programdirektörens ledning. Det åligger sedan nämnden att fatta beslut om kursplanerna utifrån de riktlinjer och intentioner som utbildningsplanen anger. Förslag till beslutspunkter: Att programnämnden tillstyrker den nya utbildningsplanen Att programnämnden fastställer Riktlinjer och överväganden kursplanearbete för ny utbildningsplan 3

7 UTBILDNINGSPLAN 1 Grundutbildningsnämnden Läkarprogrammet (Master of Science in Medicine) 330 högskolepoäng Nivå A MALÄK Programbeskrivning Läkarprogrammet är en 11 terminer lång utbildning och leder till läkarexamen. Programmet har två nivåer, där den grundläggande nivån omfattar Termin 1-6 och den avancerade nivån Termin Under den senare delen av programmet genomförs utbildningen till stora delar som en praktisk klinisk utbildning, s. k. verksamhetsintegrerat lärande (VIL), i nära samarbete med hälso- och sjukvården framför allt i Region Skåne men även i Södra sjukvårdsregionen Arbetsmarknaden för läkare i Sverige är god, en situation som förväntas bestå inom överskådlig framtid. Läkare har ett brett arbetsfält och kan arbeta i öppen eller sluten hälso- och sjukvård, i företag, hos olika myndigheter, samt i privat verksamhet. Läkarexamen ger behörighet att ansöka om allmäntjänstgöring och genomgången och godkänd allmäntjänstgöring berättigar till legitimation som läkare efter särskild ansökan till Socialstyrelsen. Utbildningen innehåller moment mot vilka vissa personer kan känna samvetsbetänkligheter av etisk eller religiös natur, t.ex. djurförsök, abort, förskrivning och utprovning av preventivmedel, organtransplantation och blodtransfusion. Den som vill genomgå läkarutbildning har dock skyldighet att inhämta kunskaper och färdigheter även inom dessa områden.

8 UTBILDNINGSPLAN 2 Mål Enligt Högskoleförordningen 2006:1053, bilaga 2, Examensordning: För läkarexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för läkaryrket och för att fullgöra den allmäntjänstgöring (AT) som fordras för att få behörighet som läkare. Kunskap och förståelse För läkarexamen skall studenten - visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, - visa såväl bred som fördjupad kunskap inom det medicinska området inbegripet kunskap om och förståelse för förhållanden i samhället som påverkar hälsan för olika grupper och individer, såväl barn som kvinnor och män, - visa kunskap om ekonomi och organisation som är av betydelse för hälso- och sjukvården, och - visa kunskap om relevanta författningar. Färdighet och förmåga För läkarexamen skall studenten - visa fördjupad förmåga att självständigt diagnostisera de vanligaste sjukdomstillstånden hos patienter och i samverkan med patienten behandla dessa, - visa förmåga att initiera och genomföra hälsofrämjande och förebyggande arbete inom hälso- och sjukvården för såväl enskilda som grupper av patienter, - visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera och använda kunskap samt analysera och bedöma komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, - visa fördjupad förmåga att informera och undervisa olika grupper samt att genomföra handledande uppgifter, - visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper såväl inom hälso- och sjukvården som inom vård och omsorg, - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa, - visa fördjupad förmåga att på vetenskaplig grund diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar inom det medicinska området med olika grupper samt att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information, och - visa fördjupad förmåga att initiera, medverka i och genomföra förbättringsarbete samt utvärdera medicinsk behandlingsverksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För läkarexamen skall studenten - visa självkännedom och empatisk förmåga, - visa förmåga till helhetssyn på patienter utifrån ett vetenskapligt och humanistiskt synsätt med

9 UTBILDNINGSPLAN 3 särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, - visa förmåga till ett etiskt och professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Självständigt arbete (examensarbete) För läkarexamen skall studenten inom ramen för kunskapsfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng." Samtliga mål angivna för Läkarexamen uppnås genom studier inom ett antal huvudspår som beskrivs i Bilaga 1 (Vision och uppdrag, Läkarprogrammet Lunds universitet). Studiemålen för dessa huvudspår beskrivs i de olika kursplanerna där det också framgår hur progressionen i lärandet säkerställs. Studiemålen utgår från att studenterna efter genomgånget program ska kunna hantera ett antal förtecknade kliniska situationer (se Bilaga 2) samt ha erhållit ett antal generella kompetenser (se Bilaga 3). Kursuppgifter Läkarprogrammet är en 220 veckor lång utbildning vilket motsvarar totalt 11 terminer. Ungefär hälften av den totala utbildningstiden genomförs som Verksamhetsintegrerat lärande i nära samarbete med hälso- och sjukvården. Grundnivå Grundnivån utgörs av Termin 1-6. Denna innefattar de basvetenskapliga kompetenserna inklusive patobiologi samt Klinisk medicin 1. Gränsen till den avancerade nivån efter T6 avgränsar därmed tydligt basvetenskap/grundläggande internmedicin mot efterföljande områden. I grundnivån ingår Klinisk och vetenskaplig förberedelse inför Klinisk medicin 1 Avancerad nivå Den avancerade nivån utgörs av Termin Termin 7-10 innefattar Klinisk medicin 2-4 och Examensarbete 2 (30 hp). Termin 11 innehåller kurserna Individ och samhälle (15 hp), Klinisk medicin 5 (7,5 hp) och Breddnings- och fördjupningskursen (7,5 hp). Examensarbetet på avancerad nivå kommer sent i utbildningen för att möjliggöra ett brett urval av projektarbeten. Breddnings- och fördjupningskursen utgör 7,5 hp. Det är en kurs på avancerad nivå som studenterna väljer individuellt efter intresse. Kursen är placerad antingen i början eller i slutet av Termin 11. Breddnings- och fördjupningskursen kan i huvudsak indelas i fyra kategorier: 1) medicinska basvetenskapliga kurser; 2) kliniska kurser; 3) relevanta kurser inom andra områden; 4) forskningsinriktade projekt. Kursen får gärna användas för nationellt eller internationellt utbyte.

10 UTBILDNINGSPLAN 4 Behörighet till forskarutbildning Grundläggande behörighet till utbildning på forskarnivå inom läkarutbildningen uppnås efter 4 års studier ( fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå. Högskoleförordningen, 7 kap, 39 ). Student som t. ex. under sommarforskarskola redovisat ett projektarbete om 30 hp kommer kunna antas efter Termin 7. Möjlighet till studier vid annat lärosäte respektive studier för utländska studenter vid läkarprogrammet i Lund - Examensarbete om 30 hp på Termin 10 möjliggör att en hel termins arbete förläggs vid annat lärosäte. Denna period bedöms vara den mest attraktiva för utbyte, då studenten bör kunna tillgodogöra sig kliniska erfarenheter såväl som forskningserfarenheter inom ett brett urval av ämnen. - Breddnings- och fördjupningskursen på Termin 11 infaller då studenten genomgått de stora kliniska disciplinerna, vilket medger ett brett urval av ämnen. Denna period bör därför möjliggöra deltagande i relevanta kurser såväl vid Lunds universitet som vid andra lärosäten. För utländska studenter ger examensarbetet möjligheter till studier på läkarprogrammet vid Lunds universitet. Breddnings- och fördjupningskursen kan ges på engelska och utgör en möjlighet att ta emot utländska studenter. En schematisk bild över programstrukturen finns som Bilaga 4. Examensuppgifter Efter fullgjord utbildning utfärdas efter ansökan Läkarexamen, 330 högskolepoäng (Master of Science in Medicine). Engelska översättningar är reviderade i enlighet med rektors beslut (SU 2010/60). Förkunskapskrav och urvalsgrunder För antagning till läkarprogrammet krävs, förutom grundläggande behörighet, Biologi B, Fysik B, Kemi B, Matematik D eller Biologi 2, Fysik 2, Kemi 2, Matematik 4 (områdesbehörighet 13/A13).

11 UTBILDNINGSPLAN 5 Regler för tillämpning av urvalsprinciper och meritberäkning återfinns i universitetets antagningsordning. Omprov Student som påbörjat en kurs enligt äldre utbildningsplan har rätt till tre omprov på kursen under ett år efter det att kursen upphört eller genomgått större förändringar. Övrigt För att möjliggöra internationellt utbyte och för att kunna använda internationella lärare kan undervisning ske på engelska. Det verksamhetsintegrerade lärandet kan förläggas till ett stort antal sjukvårdsinrättningar, också utanför Malmö-, Lund- och Helsingborgsområdet. Utbildningsplanen gäller för de studenter som påbörjar sin utbildning höstterminen 2018 eller senare.

12 Appendix 1 Vision och uppdrag, Läkarprogrammet Lunds universitet Läkarprogrammets vision är "Se hela människan" och programmets uppdrag är: Att utbilda studenter till medicinskt kompetenta läkare med ett humanistiskt och vetenskapligt förhållningssätt väl medvetna om nödvändigheten av ett livslångt lärande. De blivande läkarna ska vara väl förberedda för ett arbete inom hälso- och sjukvård och ha en god förståelse för hur socioekonomiska faktorer påverkar hälsa och sjukdom. De ska nå en tydlig kulturell medvetenhet och kunna tillämpa ett normkritiskt perspektiv samtidigt som de ska ha en förståelse för globala hälsoproblem. Leonardo da Vincis mer än 500 år gamla teckning, Homo vitruvianus, placerar människokroppen som medelpunkt omgiven av bl. a. en cirkel. Cirkeln är av särskild betydelse för att hävda människan som centrum. På cirkeln runt ett centrum är det möjligt att placera ett oändligt antal punkter. Det gör att människan kan betraktas utifrån alla punkter på cirkeln och betraktelsesättet kan vara det humanistiska eller det naturvetenskapliga eller en kombination av båda betraktelsesätten. Läkarprogrammet vid Lunds universitet ska betona att läkaryrket och läkarrollen vilar på två grundpelare, den första är den humanistiska grundpelaren och den andra grundpelaren är det naturvetenskapliga synsättet. Läkarprogrammet har sju stycken huvudspår som ska genomsyra hela programmet. Dessa huvudspår är: Biomedicinsk kompetens (BK) Klinisk kompetens (KK) Professionellt förhållningssätt (PF) Vetenskapligt förhållningssätt (VF) Globalt förhållningssätt (GF) Etiskt förhållningssätt (EF) Medicinsk humaniora (MH) Dessa sju huvudspår är alla nödvändiga för ett medicinskt beslutsfattande. BK KK PF Se hela människan VF Den reflekterande läkaren GF EF MH Medicinskt beslutsfattande 1

13 Appendix 1 Det bör betonas att dessa sju huvudspår har olika stor plats och betydelse på de olika kurserna inom programmet, men det ska säkerställas att programmet i sin helhet följer och använder dessa sju huvudspår. Vissa huvudspår är särskilt viktiga och det avspeglas i den övergripande grafiska presentationen av programmet (Appendix 4) där spåren Vetenskapligt förhållningssätt och Professionellt förhållningssätt (i formen Professionell utveckling) synliggörs. Biomedicinsk kompetens Biomedicinsk kompetens uppnås genom en förståelse av människokroppens normala uppbyggnad och funktion från det nyfödda barnet till den åldrande människan. Förståelsen för utvecklingen, uppbyggnaden och funktionen av människokroppen har sin utgångspunkt i olika nivåer som genetiska och molekylära processer, cellulära skeenden men även på vävnads- och organnivå. Biomedicinsk kompetens innefattar också en förståelse för hur människokroppen och dess olika organsystem reagerar på sjukdom och trauma samt hur människokroppens läkningsprocesser och återhämtning sker. Andra centrala begrepp i den biomedicinska kompetensen är orsaker till både somatisk och psykisk ohälsa och sjukdom. Den biomedicinska kompetensen är en förutsättning för att kunna uppnå den kliniska kompetensen där medicinsk kunskap integreras med andra förmågor. Klinisk kompetens Med klinisk kompentens menas att man kan integrera medicinsk kunskap, klinisk förmåga och professionella värderingar på ett patientcentrerat sätt. En kliniskt kompetent läkare ger en hälso- och sjukvård som är patientcentrerad och patientsäker. Den bygger på kunskap, klinisk skicklighet och professionella värderingar. Läkaren inhämtar och tolkar information, fattar beslut, utför diagnostik och behandlar utifrån ett evidensbaserat förhållningssätt. Den professionella yrkesutövaren förstår sina begränsningar och tar ansvar för sin professionella utveckling. Det medicinska beslutsfattandet bygger på bästa kliniska praxis och tar sin utgångspunkt i vetenskap och beprövad erfarenhet. Patientens behov styr den vård som ges och vården skall utformas efter befintliga resurser och vara resurseffektiv. Vården skall ges i samarbete med patienten och/eller med anhöriga när så krävs och i samarbete med andra professioner och samhälle. Professionellt förhållningssätt Ett professionellt förhållningsätt uppnås under läkarutbildningen genom utbildningsmomentet professionell utveckling men integreras i den kliniska kompetensutvecklingen. Dessa två kompetensområden överlappar delvis varandra. Ett professionellt förhållningssätt innebär integrerade kunskaper, färdigheter och värderingsförmågor som associeras till läkarens yrkesroll. En läkare med professionellt förhållningssätt eftersträvar en god vetenskaplig grund för sitt handlande, men kan dessutom tillämpa vetenskapliga fynd i en klinisk kontext genom god förmåga till kliniskt beslutsfattande. Den professionella läkaren fokuserar på den individuella patienten i sin helhet, med dess biologiska, psykologiska, sociala och existentiella behov. Den kommunicerar med patienter, närstående och medarbetare på ett respektfullt och 2

14 Appendix 1 empatiskt sätt, med insikt i och förmåga att bemöta psykologiska mekanismer, samt beaktar människors rätt till behandling på lika villkor. Den har förmåga att samverka i intra- och interprofessionella team och utöva ett tydligt ledarskap. Den beaktar vikten av att verka för patientsäkerheten samt är uppriktig och hederlig, utan att blanda in olämpliga lojaliteter och intressen i sin yrkesutövning. Läkarrollen innebär en förmåga till diskretion och sekretess samt respekt för andra människors fysiska och psykiska integritet. Ett visst samhällsansvar ingår i läkarens yrkesroll, att generellt verka för god hälsa. Samtidigt har en professionell läkare god självkännedom, tar ansvar för sin utbildning och personliga utveckling samt bidrar till andras kompetensutveckling. Vetenskapligt förhållningssätt Det vetenskapliga förhållningssättet präglar förhållandet till kunskap, uppfattningen om kunskapens natur och därmed också lärandeprocessen, såväl i ett kortare som i ett livslångt perspektiv. En kritisk blick, en vilja att ifrågasätta och diskutera som tar sig uttryck i en sund skepsis mot auktoriteter och mot det som antas vara givet är viktiga utgångspunkter. Under hela läkarprogrammet stöds och utvecklas studenternas förmåga att utifrån dessa utgångspunkter utveckla ett sant vetenskapligt förhållningssätt genom lärandemoment som omfattar vetenskapsteori, informationssökning, vetenskaplig metodik, biostatistik, studiedesign, forskningsetik, vetenskaplig kommunikation och evidensbaserad medicin. Syftet är att tillgodogöra sig en uppsättning verktyg som ligger till grund för kompetenserna att kritiskt granska, värdera och vidareutveckla, inom såväl vetenskap som klinisk praktik. Globalt förhållningssätt Det globala förhållningssättet bör integreras i och genomsyra hela läkarprogrammet. I en värld i ständig utveckling växer behovet av ökad kunskap inom området för att säkerställa att blivande läkare är väl förberedda att möta framtidens utmaningar och möjligheter. Global hälsa berör inte bara de som vill arbeta internationellt; ett globalt perspektiv krävs också för att förstå, arbeta i, och kunna påverka hälso- och sjukvården i Sverige. De olika komponenterna under begreppet globalt förhållningssätt bör belysas tidigt i programmet och även få tonvikt och utrymme genom breddning av perspektiv och diskussion under hela programmet. I den mån det är möjligt, bör undervisningen genomföras i samverkan med andra utbildningar, för att främja det interprofessionella perspektivet. Begreppet Globalt förhållningssätt kan inkludera, men inte begränsas till, hälso- och sjukdomsbestämmande faktorer i ett globalt perspektiv med speciellt fokus på sociala, ekonomiska, kulturella, politiska och genusrelaterade determinanter; ojämlikheter i hälsa, inom och mellan samhällen; global sjukdomsbörda och förändringar i denna; klimatets påverkan på hälsa; hälsoekonomi inklusive kostnadseffektivitet; uppbyggnad och styrning av hälso- och sjukvårdssystem; mänskliga rättigheter, samt läkarens roll och ansvar som företrädare för hälso- och sjukvården i arbetet för ökad folkhälsa och jämlik vård. Etiskt förhållningssätt Medicinetiska frågeställningar är ständigt aktuella i läkaryrket, såväl inom klinisk verksamhet som inom den biomedicinska forskningen. Varje medicinskt beslut grundas på vetenskapliga fakta men även på moraliska värderingar. Att urskilja och bedöma vilka värderingar som styr 3

15 Appendix 1 medicinska beslut samt förhålla sig kritiskt till dessa är en central kompetens för en läkare. Etik och juridik går ofta hand i hand och tillämpningsbara kunskaper inom bägge områden är nödvändiga. Läkare bör också kunna argumentera för sina medicinska beslut utifrån såväl fakta- som värdeaspekter. Det gäller att inte ta rutiner och praxis för givna, inte ens om dessa utgår från vetenskapliga eller politiska auktoriteter, utan ifrågasätta etablerade sanningar i ljuset av ny information. Ett etiskt förhållningssätt innebär samtidigt en ödmjukhet inför den egna kunskapen och lyhördhet för andras argument. Särskilt viktigt är det att beakta patienters värderingar och inom vilka ramar dessa får styra sjukvården. Läkaren bör vara medveten om den särskilda moraliska och juridiska ställning som patienten har i modern sjukvård och patienters lagstadgade rätt till delaktighet i medicinska beslut. Ett etiskt förhållningssätt innebär också en tillämpning av de behandlingsalternativ som står till ens förfogande och individualisering av sjukvården till att passa den enskilda patienten, vilket även i vissa fall leder till beslut om behandlingsbegränsning. I dessa beslut ställs det etiska förhållningssättet och värderingsförmågan på sin spets och man kan av läkaren kräva dels en argumentation för de beslut som fattas, dels att de ska kommuniceras enligt gällande riktlinjer. Medicinsk humaniora Medicinsk humaniora för in humanistiska perspektiv och färdigheter i läkarutbildningen för att stärka studenternas professionella och personliga utveckling på väg in i yrkeslivet. Syftet med medicinsk humaniora är att med hjälp av skönlitteratur och andra konstarter bredda och fördjupa studenternas förståelse för den egna rollen i patientmötet och för patienters och anhörigas sjukdomsupplevelse. En viktig komponent är att ge utrymme för öppna diskussioner och reflektioner, både kritiskt reflekterande och känslomässigt inlevelsefulla, kring vardagsetik och existentiella frågor som är av vikt för den kommande yrkesrollen. De estetiska konstarterna ger möjlighet att diskutera den kliniska verksamhetens mänskligt komplicerade frågor samtidigt som de kan bidra till en ökad självkännedom och utveckling av ett professionellt, kritiskt reflekterande, globalt och etiskt förhållningssätt. Medicinsk humaniora bidrar också till att utveckla studenternas vetenskapliga och kritiska förhållningssätt genom att sätta in aktuell medicinsk praxis i en historisk kontext. 4

16 Appendix 2 Situationer Efter genomgången utbildning ska studenten kunna hantera och förhålla sig till följande situationer 1. Andningssvårigheter 2. Ont i bröstet 3. Chock 4. Kramper 5. Medvetanderubbning 6. Feber 7. Palpabla resistenser 8. Huvudvärk/ansiktsvärk 9. Buksmärta 10. Blodiga kräkningar 11. Hjärtklappning/onormal hjärtrytm 12. Svimning 13. Kraftnedsättning 14. Ont i örat 15. Illamående och kräkningar 16. Diarré 17. Akut krisreaktion 18. Smärtande och/eller svullen led 19. Trauma (högenergi) 20. Trauma (lågenergi) 21. Frakturer 22. Förgiftningar 23. Vattenkastningsbesvär 24. Reproduktion/Graviditet 25. Normal förlossning/amning 26. Ont i halsen 27. Rött öga 28. Ont i ögat 29. Blod i avföring/missfärgad avföring 30. Hosta 31. Sår/sårskador 32. Känselförändring 33. Självmordsrisk 34. Blod i urinen/proteinuri 35. Menstruationsproblem 36. Testikelsmärta/testikelsvullnad 37. Avvikelser från barns normala utveckling 38. Blodiga upphostningar 39. Trötthet 40. Svullna extremiteter 41. Svullen buk 42. Beroende och missbruk 43. Flytningar (kvinnor/män) 44. Törst/uttorkning 45. Förändrad vätske- och elektrolytbalans 1

17 Appendix Främmande kropp 47. Synförändring/synfenomen 48. Hudbesvär 49. Förändrad hudfärg 50. Bränn- och köldskador 51. Smärta vid avföring 52. Halsbränna/sura uppstötningar 53. Yrsel/balansstörningar 54. Ont i ryggen/nacke/skuldra 55. Rörelserubbningar 56. Vaginal blödning 57. Sveda/sår/klåda i underlivet 58. Aptitlöshet 59. Viktminskning 60. Drunkningstillbud/drunkning 61. Förvirring 62. Långvarig smärta/värk 63. Våld i nära relationer 64. Våld/misshandel 65. Barnmisshandel 66. Preventivmedel 67. Funktionsbedömning normalt åldrande 68. Blodtrycksförändringar 69. Pigmentförändringar 70. Klåda 71. Vanföreställningar/hallucinationer 72. Blödningsbenägenhet 73. Nästäppa/snuva 74. Oro/ångest 75. Ofrivilliga rörelser 76. Elolyckor 77. Heshet 78. Sömnproblem Sömnstörningar 79. Glömska/minnesförlust 80. Stämningslägespåverkan 81. Stick och bett 82. Känslighet för infektioner 83. Hörselnedsättning/öronsusningar 84. Förändrade avföringsvanor 85. Personlighetsförändring 86. Aggressivitet och irritabilitet 87. Munhålebesvär 88. Svårt att svälja 89. Ätstörning 90. Tvångsbeteenden 91. Språk och talrubbning 92. Svettningar/vallningar 93. Övervikt/fetma 2

18 Appendix Sexuell olust/dysfunktion 95. Lukt och smakbortfall 96. Importerade sjukdomar Förändringar i sjukdomspanorama 97. Hår och nagelbesvär 98. Dödsfall 99. Hjärtstillestånd 100. Vård i livets slutskede 101. Screening 102. Psykisk ohälsa 103. Avvikande diagnostiska fynd 104. Prevention och förebyggande av sjukdom Laborativa situationer Onormalt blodglukos/glukos i urin Förändrad blodbild Onormala laboratorievärden avseende leverfunktion 3

19 Appendix 3 Generella kompetenser/aktiviteter (korrekt rubricering avgörs under remisstiden) Efter genomgången utbildning ska den examinerade läkaren: kunna bidra till att förebygga ohälsa på individuell och samhällelig nivå kunna etablera god kontakt med patient och närstående samt respektera deras integritet kunna bidra till att förebygga, bota och lindra sjukdom, lindra sjukdomssymtom, bidra till återhämtning efter sjukdom och ge tröst och stöd kunna genomföra en fullständig kroppsundersökning och individualisera den efter situationens krav kunna undersöka och bedöma en persons mentala hälsotillstånd kunna genomföra en adkvat värdering av patientens problem och identifiera vanliga differentialdiagnoser kunna välja ut adekvata och riktade kompletterande undersökningar kunna tolka och värdera, i patofysiologiska termer, den information som framkommit vid anamnes, kroppsundersökningar och andra undersökningar i syfte att ställa korrekt diagnos kunna formulera och genomföra åtgärder och behandling i samråd med patienten samt kunna utvärdera deras effektivitet kunna välja åtgärder och behandling på vetenskaplig grund samt kunna ompröva dessa på basen av nya vetenskapliga resultat kunna samarbeta med kollegor och med medarbetare i andra yrken inom vård och omsorg kunna utöva ledarskap inom hälso- och sjukvården kunna identifiera patienter som kräver omedelbar vård samt inleda akut omhändertagande och behandling kunna informera om, diskutera kring samt erhålla informerat samtycke kunna muntligen presentera en klinisk situation samt dokumentera vårdkontakter enligt gällande lagstiftning kunna identifiera systemfel och bidra till patientsäkerhet och förbättringsarbete kunna använda och tillämpa aktuell lagstiftning kunna använda ett normkritiskt perspektiv kunna anlägga ett globalt perspektiv på hälsa och sjukdom

20 Appendix 4 Programstruktur Läkarprogrammet Linjerna för respektive termin representerar Professionell utveckling (rött) och Vetenskapligt förhållningssätt (grönt) och båda dessa moment kommer ha sin särskilda examination Termin 1-6 grundnivå 1 Kunskap och lärande Molekyl till vävnad 25,5 hp (17 v) 4,5 hp (3 v) 2 Basal neurovetenskap och Rörelse och förflyttning 30 hp (20 v) 3 Homeostas 30 hp (20 v) 4 Patobiologi och patofysiologi 30 hp (20 v) 5 Klinisk förberedelse 1 10 hp (10 v) Vetenskaplig förberedelse 15 hp (10 v) Klinisk förberedelse 2 5 hp (10 v) 6 Klinisk medicin 1 30 hp (20 v)

21 Appendix 4 Programstruktur Läkarprogrammet Termin 7-11 avancerad nivå 7 Klinisk medicin 2 30 hp (20 v) 8 Klinisk medicin 3 30 hp (20 v) 9 Klinisk medicin 4 30 hp (20 v) 10 Examensarbete 30 hp (20v) 11 Klinisk medicin 5 Individ och Samhälle 15 hp (10 v) Klinisk medicin 5 eller Breddnings- och eller Breddnings- och fördjupningskurs fördjupningskurs 7,5 hp (5 v) 7,5 hp (5v)

22 Tankar kring 12 terminsutbildning Alternativ A 11 Klinisk medicin 5 Individ och Samhälle 15 hp Klinisk medicin 5 eller Klinisk medicin valfri eller Klinisk medicin valfri 7,5 hp 7,5 hp 12 BoF-kurser 2 x 7,5 hp Öppen vård 15 hp Alternativ B 11 BoF-kurs 7,5 hp Individ och samhälle 15 hp BoF-kurs 7,5 hp 12 Klinisk medicin 5 Öppen vård (10 v) Klinisk medicin 5 eller Klinisk medicin valfri Klinisk medicin valfri 7,5 hp 7,5 hp Alternativ C (alternativ D kan vara att byta plats på alternativ C T11 och Klinisk medicin 5 15 hp Öppen vård 15 hp 12 BoF-kurs 7,5 hp Individ och samhälle 15 hp BoF-kurs 7,5 hp

23 Riktlinjer och överväganden avseende kursplanearbete ny utbildningsplan Föreliggande dokument utgör ett av underlagen till den föreslagna nya utbildningsplanen. Det innebär att dokumentet har en styrande inverkan på hur de nya kursernas ska utformas och examineras. Det är därför inte möjligt att bortse från dessa riktlinjer och överväganden när de nya kursplanerna ska beslutas. Rent generellt bör alla kursplaner innehålla kursmål som anknyter till de sju huvudspåren. Det bör dock betonas att de sju huvudspåren kommer ha olika tyngd och betydelse på de olika kurserna. Arbetet med hur kursmålen utformas, deras omfattning och progression mellan olika terminer görs lämpligast i ett programövergripande kursplansarbete och i detta ska utbildningsplanens styrdokument och intentioner noga beaktas. En utbildningsplan är generellt styrande, men samtidigt måste styrningen vara framåtsyftande och utvecklande och ge utrymme för förändringsarbete på kursnivå. I föreliggande dokument finns förslag till hur examinationen kan genomföras på de olika terminerna. Dessa förslag är i grunden styrande men i vissa fall bör det noga övervägas vilka konsekvenserna kan bli om t. ex. flera skriftliga examinationer införs på olika terminer och hur stor andel högskolepoäng varje examinationsmoment ska ha. Samtidigt kommer programnämnden och programdirektören ha ett ansvar för att utbildningsplanen riktlinjer och intentioner genomförs och säkerställs när beslut om nya kursplaner fattas. En viktig princip som framgår av den grafiska presentationen är att alla kurser ska innehålla moment kopplade till Professionell utveckling och Vetenskapligt förhållningssätt, detta för att säkerställa att dessa huvudspår alltid har en plats i varje kurs. Dessa två huvudspår ska relatera till och avspegla kursens innehåll och ha särskilt definierade examinationsmoment på varje enskild kurs. Rent organisatoriskt kommer dessa två huvudspår ingå i själva kursen. Uppdraget som nämnden gav till arbetsgruppen var förenat med tydliga krav på att termin fem tydligt skulle förbereda studenten för det kliniska stadiet samtidigt som det globala och internationella perspektivet skulle beaktas särskilt på termin fem. Vidare skulle det vetenskapliga förhållningssättet på termin fem vara kvar och utvecklas. Detta krav gör att termin fem lätt kan bli överbelastad om inte tidigare kurser tar ett större ansvar för undervisningen rörande centrala patofysiologiska och patobiologiska områden som t. ex. inflammation och tumörutveckling. De tidigare terminerna måste på ett tydligare sätt föra in centrala kliniska begrepp i sina kurser. Termin 1 Den första terminen innehåller två kurser, den första är Kunskap och lärande (4,5 hp) och den andra är kursen Molekyl till vävnad (25,5 hp). Kurs 1: Kunskap och lärande 4,5 Hp Ska vara en särskild kurs med egen kursplan och egen examination. Kursen syftar till att introducera de tre centrala begreppen Lärande; Vetenskapligt förhållningssätt; och Professionell utveckling. Det övergripande syftet med kursen är studieteknik, läkarroll, eget 1

24 ansvar för studier, lärande (studenter lär sig - okänt för dem, forskning ger ny kunskap och när det tillämpas blir det nytt lärande). Det är inte nödvändigt med klassisk biomedicinsk kunskap på denna kurs. Kursen ska innehålla moment som är kopplade till Professionell utveckling, Vetenskapligt förhållningssätt och Lärande (vad är PBL och hur fungerar det?). Former: Inga föreläsningar. Lärare är coacher. Endast seminarier, PBL och andra gruppövningar. Examination: Portfölj med reflektivt, samtal genomförs några veckor in på Molekyl till vävnad (kommentar: 1,5 hp VF, 1,5 PU och 1,5 hp lärande). Förslag på innehållet kan listas enligt nedanstående punkter Formalia Lärande Vetenskapsteoretiska grundbegrepp Den vetenskapliga artikeln Globalt perspektiv Genusperspektiv Likabehandling Värdegrund Mänskliga rättigheter Mötet med patienten Klinikdag Kurs 2: Molekyl till vävnad 25,5 hp Kurs 2 på termin ett ska utvecklas från en cellbiologisk kurs till en kurs som tar sin utgångspunkt i cellbiologin, men som leder till en förståelse för hur kroppens vävnader är uppbyggda och fungerar. Det är nödvändigt att studenterna når ända fram från molekyl/cell till vävnad. Det ska vara möjligt att gå från frisk vävnad till sjuk i vissa avseenden, malignitet är ett bra exempel och embryologi är ett annat. Innehåll: cellstruktur och cellfunktion, cellkommunikation, cellenergi, celldöd, maligna celler, tumörutveckling, stamceller, tillväxt och utveckling (embryologi), genom/dna/rna, utbyggd genetik, hematopoes, grundläggande immunologi, vävnadslära. Vad gäller cellkommunikation ska de neurofysiologiska begreppen vilopotential, aktionspotential och synapser ingå. Prokaryota, eukaryota celler, principer för virus, svampar, protozoer ska också ingå. Området Biokemi måste också beaktas för att kunna utvecklas vidare på senare terminer. Kursen ska också fortsätta arbetet med verktyg för lärande, kontinuerligt lärande, hjälp till syntes och sammanfattning. 2

25 Professionell utveckling är en del av terminen och ska kopplas till terminens innehåll, likaså det vetenskapliga förhållningssättet. Former: PBL, minimum av föreläsningar. Om föreläsningar hellre efterläsningar som sätter fallet i någon form av kontext. Fallen ska om möjligt att ha klinisk/patologisk relevans. Det vetenskapliga förhållningsättet ska vara kopplat till kursens områden. Examination: Utgångspunkten är examination som lärande och att undvika tentamensstress med stora skriftliga examina i början på utbildningen. En annan utgångspunkt är att använda ett progressionsbaserat synsätt inom en kurs. Förslaget är att kursen startar med en skrivning som är utgångspunkten, en skrivning som mäter förkunskaper och som studenten kan använda för att ta reda på hur hen ligger till. Givetvis MCQ format och med maskinell rättning. Därefter ges efter halvtid en ny skrivning och sedan en slutskrivning där slutskrivningen innehåller moment som tidigare examinerats. Lägsta godtagbara nivå sker genom en progressionsbaserad sammanfattande bedömning, kollegium med en ansvarig examinator. Det bör finnas inbyggd lästid för de två sista skriftliga examinationerna. Examinationen kan då formuleras så här: Skriftlig examination enligt en kursbaserad progression (18 hp) Kursportfölj på 4,5 hp. Portfölj Vetenskapligt förhållningssätt 1,5 hp (ska vara kopplat till kursens innehåll) Portfölj Professionellt utveckling 1,5 hp. PBL arbetet ingår i PU. Observera att fördelat högskolepoängantal inte givet utan måste bestämmas i kursplanerbetet. Termin 2 Basal neurovetenskap och Rörelse och förflyttning 30 hp Nuvarande Nervsystemet och Rörelsorganens biologi kommer att ändras genom att kursen på termin ett Molekyl till vävnad tar över vissa moment som tidigare var placerade på NoR (som vilo- och aktionspotential och som delvis ingick i den gamla grundkursen). Nuvarande NoR är en kurs där rörelseorganens biologi delvis är sammanvävda med neurobiologi. Det kan finnas ett värde att mer renodlat sammanföra neurobiologin under en samlad tidsperiod och göra samma sak för rörelseorganens biologi. Det finns stora skillnader mellan dessa områden, men det finns också gemensamma beröringspunkter, därför kan det vara lämpligt att benämna kursen Basal nerovetenskap och Rörelse och förflyttning. Vidare har existerande NoR ett inbyggt problem med att delar av nervsystemet, det autonoma, i dagsläget är placerat på termin tre, Homeostas. Det kan finnas fördelar att ta ett samlat grepp över hela den basala neurovetenskapen för att möjligöra att Homeostas kan ta ett utökat ansvar för olika patofysiologiska och patobiologiska begrepp och därmed avlasta termin fyra och fem. Den första delen av kursen bör fokusera på den basala neurovetenskapen för att göra kopplingen mer tydligt till nya termin ett Molekyl till vävnad och dess lärande om cellkommunikation och vävnader. Ett tänkt innehåll till den första delen av kursen kan vara: 3

26 CNS och ryggmärgsanatomi/histologi, PNS, ANS, inledning kranialnerver, fortsättning kommunikation (syn, hörsel, smak, lukt, känsel, smärta, tal), balans, blodförsörjning CNS, grundläggande om kranium och ryggrad, gerontologi, kognitiv funktionsnedsättning. Den andra delen av kursen bör då innehålla: Kroppens funktionella uppbyggnad (hela skelettet, påbyggnad kranium och ryggrad inklusive nackleder och tuggapparat), fortsättning kranialnerver, ledsystem, muskler, bål och ryggrad, kroppens blodförsörjning, rörelser i nacke och ryggrad, bål, övre och nedre extremitet och inte minst ytanatomi. Om termin 2 utformas med två mer tydliga block uppkommer frågan om det ska vara en kursplan eller två. Båda lösningarna har sina för- och nackdelar. Arbetsgruppen har valt att behålla en kursplan för hela terminen, då det är en av de bärande principerna för programmets uppläggning och organisation. Den andra frågan som uppkommer är om examinationen ska utformas som idag med en skriftlig examination eller om den ska delas upp i två. Den sistnämnda synpunkten betonas av studenterna i arbetsgruppen för att minska den stress som stora examina kan medföra i början på programmet. Samtidigt måste det beaktas att två examinationer inom en kurs är resurskrävande och att det dessutom måste ges lästid för två skrivningar. En sådan lösning medför dessutom en kraftig ökning av hanterandet av omprov i enlighet med det regelverk som finns för LU. Om valet blir att använda två skriftliga examina kan examinationen utformas enligt följande: Skriftlig examination 1 (10 hp), mitt i terminen. Skriftlig examination 2 (11 hp), i slutet av terminen. Kursportfölj på 6 hp. Portfölj Vetenskapligt förhållningssätt 1,5 hp (ska vara kopplat till kursens innehåll). Portfölj Professionellt utveckling 1,5 hp. PBL arbetet ingår i PU. Observera att morfologiförhöret utgår. Observera att fördelat högskolepoängantal inte givet utan måste bestämmas i kursplanerbetet. En möjlighet att beakta är att behålla en skriftlig examination i slutet av kursen och att den utformas som en tvådelad examination, där den första delen testar basala kunskaper inom kursens två huvudområden och den andra delen innehåller ett färre antal frågor som testar kunskap på en högre kognitiv integrerad nivå. Detta skriftliga prov skulle kunna genomföras tvådelat med en kort paus mellan de två proven och studenten ska uppnå en lägsta godtagbara nivå som är gemensam för de båda provmomenten, men där den andra skriftliga examinationen har ett krav på att en viss nivå måste uppnås. De nuvarande skriftliga examinationernas utformning med flervalsfrågor och enskilt bästa svar underlättar en sådan lösning. 4

27 Termin 3 Homeostas 30 hp Nuvarande kursen Homeostas på termin tre bedöms fungera väl och kursen är väl integrerad vad avser de olika organsystemens morfologi och funktion. Vissa justeringar behöver göras för att samverka med de tidigare terminernas förändringar och de förändringar som planeras på termin fyra och fem. Innehållet i den reviderade Homeostaskursen kan beskrivas enligt följande: Som nuvarande kurs men betona ytterligare inre organens deskriptiva och topografiska anatomi (Bild- och funktionsdiagnostik), återkoppling till ANS som även är placerat på termin två, relevant embryologi och repetera och följ upp blodförsörjning, lymfsystem och koppla tillbaka till immunologin på termin 1. Immunologin på termin tre måste stämmas av med den immunologi som kommer att finnas på termin fyra och fem. Det kan finnas anledning att betona undervisningen avseende munhåla, spottkörtlar, tänder, pharynx, larynx och thyroidea då dessa är kliniskt viktiga områden inför senare terminer. Examinationen kan utformas enligt nedan: Skriftlig examination (15 hp) Morfologiförhör (6 hp) Kursportfölj på 6 hp. Portfölj Vetenskapligt förhållningssätt 1,5 hp (ska vara kopplat till kursens innehåll) Portfölj Professionellt utveckling 1,5 hp. PBL arbetet ingår i PU. Observera att fördelat högskolepoängantal inte givet utan måste bestämmas i kursplanerbetet. Studenterna i arbetsgruppen har även för denna kurs på termin tre betonat att det kan vara av värde att ha två skriftliga examinationer för att minska examinationsstress på de tidigare terminerna. De överväganden och komplikationer som kan uppstå på termin tre är detsamma som på termin två. T4: Patofysiologi och patobiologi 30 Hp Nuvarande termin fyra görs om till en sammanhållen patofysiologisk och patobiologisk termin genom att de moment som är kopplade till mikrobiologi och virologi flyttas upp till termin fem. Detta medför medför en viss dubbelundervisningsproblematik under ett övergångsskede, en termin, och kan dessutom medföra problem för studenter som tar studieuppehåll. Det finns dock tid att planera för sådana utmaningar då den nya utbildningsplanen ska introduceras rullande och inte mindre eller större block. 5