Riktlinjer och överväganden avseende kursplanearbete ny utbildningsplan

Transkript

1 Riktlinjer och överväganden avseende kursplanearbete ny utbildningsplan Föreliggande dokument utgör ett av underlagen till den föreslagna utbildningsplanen. Det innebär att dokumentet har en styrande inverkan på hur de nya kurserna ska utformas och examineras. Det är därför inte möjligt att bortse från dessa riktlinjer och överväganden när de nya kursplanerna ska beslutas. Rent generellt bör alla kursplaner innehålla kursmål som anknyter till de sex spåren. Det bör dock betonas att de sex spåren kommer ha olika tyngd och betydelse på de olika kurserna. Arbetet med hur kursmålen utformas, deras omfattning och progression mellan olika terminer görs lämpligast i ett programövergripande kursplanearbete och i detta arbete ska utbildningsplanen noga beaktas tillsammans med den av nämndens beslutade programförklaringen och de av nämnden tidigare beslutade dokumenten rörande Riktlinjer Undervisning och examination samt Riktlinjer Kursplaneberedning. En utbildningsplan är generellt styrande, men samtidigt måste styrningen vara framåtsyftande och utvecklande och ge utrymme för förändringsarbete på kursnivå. I föreliggande dokument finns förslag till hur examinationen kan genomföras på de olika terminerna. Dessa förslag är i grunden styrande, men i vissa fall bör det noga övervägas vilka konsekvenserna kan bli om t. ex. flera skriftliga examinationer införs på olika terminer och hur stor andel högskolepoäng varje examinationsmoment ska ha och det är därför som föreliggande riktlinjer och överväganden bör ställas under nämndens beslutsmandat. Samtidigt kommer programnämnden och programdirektören ha ett ansvar för att utbildningsplanens och programförklaringens intentioner och riktlinjer väl avspeglas i de kursplaner som måste utvecklas för den nya utbildningsplanen. En viktig princip som framgår av den grafiska presentationen är att alla kurser ska innehålla moment kopplade till Professionell utveckling och Vetenskapligt förhållningssätt, detta för att säkerställa att dessa spår alltid har en plats i varje kurs. Dessa två spår ska relatera till och avspegla kursens innehåll och ha särskilt definierade examinationsmoment på varje enskild kurs. Rent organisatoriskt kommer dessa spår ingå i kursen. Uppdraget som nämnden gav till arbetsgruppen var förenat med krav på att termin fem tydligt skulle förbereda studenten för det kliniska stadiet samtidigt som det globala och internationella perspektivet skulle beaktas särskilt. Vidare skulle det vetenskapliga förhållningssättet på termin fem vara kvar och utvecklas. Detta krav gör att termin fem lätt kan bli överbelastad om inte tidigare kurser tar ett större ansvar för undervisningen rörande centrala patofysiologiska och patobiologiska områden som t. ex. inflammation och tumörutveckling. De tidigare terminerna måste på ett tydligare sätt föra in centrala kliniska begrepp i sina kurser. 1

2 Rent generellt gäller att undervisningsformen på termin ett till fyra är problembaserat lärande (enligt tidigare beslut i nämnden) och att termin fem har möjlighet att använda case-metodik som sedan blir huvudsaklig lärandeform på de senare terminerna. På de terminer som använder problembaserat lärande är det lämpligt att de föreläsningar som används hellre har formen av efterläsningar som sätter fallet i någon form av kontext. Fallen (utgångspunkterna) ska om möjligt ha en klinisk/patologisk relevans men inte utgå från att studenterna har en läkarroll. Det vetenskapliga förhållningsättet ska vara kopplat till kursens områden och det innebär att det vetenskapliga innehållet anknyter till kursens huvudsakliga innehåll. Det förhållandet gäller redan idag för Professionell utveckling och kommer att vara så även i den nya utbildningsplanen. Termin 1 Den första terminen innehåller två kurser, den första är Kunskap och lärande (4,5 hp) och den andra är kursen Molekyl till vävnad (25,5 hp). Kurs 1: Kunskap och lärande 4,5 hp Ska vara en särskild kurs med egen kursplan och egen examination. Kursen syftar till att introducera de tre centrala begreppen Lärande; Vetenskapligt förhållningssätt; och Professionell utveckling. Det övergripande syftet med kursen är studieteknik, läkarroll, eget ansvar för studier och lärande. Det är inte nödvändigt med klassisk medicinsk kunskap på denna kurs. Kursen ska innehålla moment som är kopplade till Professionell utveckling, Vetenskapligt förhållningssätt och Lärande (t. ex. vad är problembaserat lärande och hur fungerar det?). Formerna för denna kurs bör anpassas utifrån det syfte kursen har. Det finns ett stort värde i att betona lärandet som process och utnyttja möjligheterna med undervisningformer som PBL och seminarier där studenterna är aktiva deltagare. Examination: Portfölj med reflektivt samtal som genomförs några veckor in på Molekyl till vävnad (kommentar: 1,5 hp VF, 1,5 PU och 1,5 hp lärande). Förslag på innehållet kan listas enligt nedanstående punkter Formalia Lärande Vetenskapsteoretiska grundbegrepp Den vetenskapliga artikeln 2

3 Globalt perspektiv Genusperspektiv Likabehandling Värdegrund Mänskliga rättigheter Mötet med patienten Klinikdag Kurs 2: Molekyl till vävnad 25,5 hp Kurs 2 på termin ett ska utvecklas från en cellbiologisk kurs till en kurs som tar sin utgångspunkt i molekylär- och cellbiologin, men som leder till en förståelse för hur kroppens vävnader är uppbyggda och fungerar. Det är nödvändigt att studenterna når hela vägen fram från molekyl/cell till vävnad. Det ska vara möjligt att gå från frisk vävnad till sjuk i vissa avseenden, malignitet är ett bra exempel och embryologi är ett annat. Innehåll: cellstruktur och cellfunktion, cellkommunikation, cellenergi, celldöd, maligna celler, tumörutveckling, stamceller, tillväxt och utveckling (embryologi), genom/dna/rna, utbyggd genetik, hematopoes, grundläggande immunologi, vävnadslära. Vad gäller cellkommunikation ska de neurofysiologiska begreppen vilopotential, aktionspotential och synapser ingå. Prokaryota, eukaryota celler, principer för virus, svampar, protozoer ska också ingå. Det är nödvändigt att området biokemi får en större plats och betydelse på denna nya första termin jämfört med nuvarande. Kursen ska också fortsätta arbetet med verktyg för lärande, kontinuerligt lärande, hjälp till syntes och sammanfattning. Examination: Utgångspunkten är examination som lärande och att undvika tentamensstress med stora skriftliga examina i början på utbildningen. En annan utgångspunkt är att använda ett progressionsbaserat synsätt inom en kurs. Förslaget är att kursen startar med en skrivning som är utgångspunkten, en skrivning som mäter förkunskaper och där studenten kan få hjälp med att definiera sina styrkor och svagheter inför kursen. Därefter ges efter halvtid en ny skrivning och sedan en slutskrivning där slutskrivningen innehåller moment som tidigare examinerats. Lägsta godtagbara nivå sker genom en progressionsbaserad sammanfattande bedömning, ett kollegium med en ansvarig examinator. Införandet av en kursbaserad progressiv examination är för fakulteten ett helt nytt sätt att examinera och införandet av ett sådant system måste vara väl förankrat i både lärarkår och studentkår. Om en progressionsbaserad examination införs på termin ett bör den typen av examination också 3

4 tillämpas på nästkommande terminer. Om terminens examination genomförs enligt nu gällande principer finns det ändå möjligheter att stödja lärandet och minska stressen genom att under kursen använda diagnostiska prov i det format som slutskrivning har och att diagnostiska prov ingår som en del i kursportföljen. Examinationen kan då formuleras så här: Skriftlig examination enligt en kursbaserad progression Kursportfölj Portfölj Vetenskapligt förhållningssätt 1,5 hp Portfölj Professionellt utveckling 1,5 hp. Gruppkommunikationsdelen av problembaserat lärande ingår här, som en förberedelse för teamarbete. Högskolepoängantalet för de olika examinationsmomenten bör bestämmas i kursplanearbetet. Däremot är poängantalet för portfölj Vetenskapligt förhållningssätt och Professionell utveckling givet. Termin 2 Rörelse och neurovetenskap 30 hp Nuvarande Nervsystemet och Rörelsorganens biologi (NoR) kommer att ändras genom att kursen på termin ett Molekyl till vävnad tar över vissa moment som tidigare var placerade på NoR (som vilo- och aktionspotential och som delvis ingick i den gamla grundkursen). Nuvarande NoR är en kurs där rörelseorganens biologi delvis är sammanvävda med neurobiologi. Det kan finnas ett värde att mer renodlat sammanföra neurobiologin under en samlad tidsperiod och göra samma sak för rörelseorganens biologi. Det finns stora skillnader mellan dessa områden, men det finns också gemensamma beröringspunkter, därför kan det vara lämpligt att benämna kursen Rörelse och neurovetenskap. Vidare har existerande NoR ett inbyggt problem med att delar av nervsystemet, det autonoma, i dagsläget är placerat på termin tre, Homeostas. Det kan finnas fördelar att ta ett samlat grepp över hela den basala neurovetenskapen för att möjligöra att Homeostas kan ta ett utökat ansvar för olika patofysiologiska och patobiologiska begrepp och därmed avlasta termin fyra och fem. Den första delen av kursen bör fokusera på neurovetenskap för att göra kopplingen mer tydlig till nya termin ett, Molekyl till vävnad, och dess lärande om cellkommunikation och vävnader. Ett tänkt innehåll till den första delen av kursen kan vara: CNS och ryggmärgsanatomi/histologi, PNS, ANS, inledning kranialnerver, fortsättning kommunikation (syn, hörsel, smak, lukt, känsel, smärta, tal), balans, blodförsörjning CNS, grundläggande om kranium och ryggrad, gerontologi, kognitiv funktionsvariation. Det psykiatriska perspektivet måste också beaktas på denna termin genom att koppla det till 4

5 kursens aktuella neurovetenskapliga innehåll och därtill hörande farmakologi. Det bör också vara möjligt att utifrån neurovetenskap ge en introduktion till beroende och missbruk. Den andra delen av kursen bör då innehålla: Kroppens funktionella uppbyggnad (hela skelettet, kranium och ryggrad inklusive nackleder och tuggapparat), fortsättning kranialnerver, ledsystem, muskler, bål och ryggrad, kroppens blodförsörjning, rörelser i nacke och ryggrad, bål, övre och nedre extremitet och inte minst ytanatomi. Det bör vara möjligt att introducera centrala kliniska områden som rörelseorganens sjukdomar och deras behandling inkluderande farmakologisk sådan. Om termin två utformas med två mer tydliga block uppkommer frågan om det ska vara en kursplan eller två. Båda lösningarna har sina för- och nackdelar. Arbetsgruppen har valt att behålla en kursplan för hela terminen, då det är en av de bärande principerna för programmets uppläggning och organisation. Den andra frågan som uppkommer är om examinationen ska utformas som idag med en skriftlig examination eller om den ska delas upp i två. Den sistnämnda synpunkten betonas av studenterna i arbetsgruppen för att minska den stress som stora examina kan medföra i början på programmet. Samtidigt måste det beaktas att två examinationer inom en kurs är resurskrävande och att det dessutom måste ges lästid för två skrivningar. En sådan lösning medför dessutom en ökning av hanterandet av omprov i enlighet med det regelverk som finns för LU. Om valet blir att använda två skriftliga examina kan examinationen utformas enligt följande: Skriftlig examination 1, mitt i terminen. Skriftlig examination 2, i slutet av terminen. Kursportfölj Portfölj Vetenskapligt förhållningssätt 1,5 hp Portfölj Professionellt utveckling 1,5 hp. Gruppkommunikationsdelen av problembaserat lärande ingår här, som en förberedelse för teamarbete. Observera att morfologiförhöret utgår. Högskolepoängantalet för de olika examinationsmomenten bör bestämmas i kursplanearbetet. Däremot är poängantalet för portfölj Vetenskapligt förhållningssätt och Professionell utveckling givet. En möjlighet att beakta är att behålla en skriftlig examination i slutet av kursen och att den utformas som en tvådelad examination, där den första delen testar basala kunskaper inom kursens två huvudområden och den andra delen innehåller ett färre antal frågor som testar 5

6 kunskap på en högre kognitiv integrerad nivå. Detta skriftliga prov skulle kunna genomföras tvådelat med en kort paus mellan de två proven och studenten ska uppnå en lägsta godtagbara nivå som är gemensam för de båda provmomenten, men där den andra skriftliga examinationen har ett krav på att en viss nivå måste uppnås. De nuvarande skriftliga examinationernas utformning med flervalsfrågor och enskilt bästa svar underlättar en sådan lösning. Denna lösning kan dock innebära att examinationen kan upplevas som stressande på grund av sin utformning och storlek. Termin 3 Homeostas 30 hp Nuvarande kursen Homeostas på termin tre är väl integrerad vad avser de olika organsystemens morfologi och funktion. Vissa justeringar behöver göras för att samverka med de tidigare terminernas förändringar och de förändringar som planeras på termin fyra och fem. Innehållet i den reviderade Homeostaskursen kan beskrivas enligt följande: Som nuvarande kurs men betona ytterligare inre organens deskriptiva och topografiska anatomi (Bild- och funktionsdiagnostik), återkoppling till ANS som även är placerat på termin två, relevant embryologi och repetera och följ upp blodförsörjning, lymfsystem och koppla tillbaka till immunologin på termin ett. Immunologin på termin tre måste stämmas av med den immunologi som kommer att finnas på termin fyra och fem. Det kan finnas anledning att betona munhåla, spottkörtlar, tänder, pharynx, larynx och thyroidea då dessa är kliniskt viktiga områden inför senare terminer. Termin tre tar i dagsläget ansvar för den grundläggande farmakologiundervisningen. Det bör vara möjligt att ytterligare förstärka detta moment särskilt om termin två kan introducera den farmakologi som är relevant för just den terminens områden. Examinationen kan utformas enligt nedan: Skriftlig examination Morfologiförhör Kursportfölj Portfölj Vetenskapligt förhållningssätt 1,5 hp (ska vara kopplat till kursens innehåll) Portfölj Professionellt utveckling 1,5 hp. Gruppkommunikationsdelen av problembaserat lärande ingår här, som en förberedelse för teamarbete. Högskolepoängantalet för de olika examinationsmomenten bör bestämmas i kursplanearbetet. Däremot är poängantalet för den portfölj Vetenskapligt förhållningssätt och Professionell utveckling givet. 6

7 Studenterna i arbetsgruppen har även för denna kurs på termin tre betonat att det kan vara av värde att ha två skriftliga examinationer för att minska examinationsstress på de tidigare terminerna. De överväganden och komplikationer som kan uppstå på termin tre är detsamma som på termin två. T4: Patofysiologi och patobiologi 30 hp Nuvarande termin fyra görs om till en sammanhållen patofysiologisk och patobiologisk termin genom att de moment som är kopplade till mikrobiologi flyttas upp till termin fem. Detta medför en viss dubbelundervisningsproblematik under ett övergångsskede, en termin, och kan dessutom medföra problem för studenter som tar studieuppehåll. Det finns dock tid att planera för sådana utmaningar då den nya utbildningsplanen ska introduceras rullande med start ht Kursens innehåll kan beskrivas enligt följande: Det centrala för terminen är ett fokus på centrala begrepp och fenomen vid sjukdomsutveckling och orsaker till sjukdom. Ett övergripande syfte för denna termin kan vara biokemiska, immunologiska och morfologiska diagnostiska metoder med fokus på patobiologiska mekanismer. Innehållet ska innefatta begreppen infektion och inflammation, grundläggande om infektion, immunitet, klinisk immunitet, autoimmunitet, fortsättning immunologi, allergi, fortsättning tumörlära, all organpatologi och klinisk kemi för att belysa olika begrepp. Epidemiologi integrerat, vanligt och farligt, skillnader mellan olika länder, befolkningsgrupper, etnicitet, global hälsa. Det psykiatriska perspektivet måste också beaktas på denna termin genom att inkludera psykopatologi och ge en översikt av de psykiska sjukdomstillstånden. För denna termin är progression gentemot tidigare terminer viktigt. Nya termin fyra måste koppla bakåt till de tre tidigare terminerna och de tidigare terminerna måste också peka framåt och samarbeta mer med termin fyra. Det är lämpligt att detta arbete görs i kursplanearbetet. Examinationen kan utformas enligt nedan Skriftlig examination Kursportfölj Portfölj Vetenskapligt förhållningssätt 1,5 hp Portfölj Professionellt utveckling 1,5 hp. Gruppkommunikationsdelen av problembaserat lärande ingår här, som en förberedelse för teamarbete. 7

8 Högskolepoängantalet för de olika examinationsmomenten bör bestämmas i kursplanearbetet. Däremot är poängantalet för den portfölj Vetenskapligt förhållningssätt och Professionell utveckling givet. T5: Klinisk förberedelse och Vetenskapligt förhållningssätt På nuvarande termin fem kommer stora förändringar att krävas till följd av uppdragets skrivning. Den första och viktigaste förändringen för att kunna genomföra nya termin fem är den tidigare beskrivningen över att samla all patofysiologi och patobiologi på nya termin fyra. Den undervisning som är kopplat till mikrobiologi (som bakteriologi, virologi, parasitologi och prioner) flyttas från termin fyra till termin fem. Syftet med nya termin fem är att den ska förbereda studenterna väl för övergången till det kliniska stadiet. De ska var väl tränade i undersökningsteknik och patientmöte och ha en övergripande bild av det vanligaste och det farliga. Målet är att övergången från terminerna ett till fem till termin sex ska bli så bra som möjligt. Väsentligt är att termin sex tydliggör vad de förväntar sig av studenterna som kommer från terminerna ett till fem. Termin fem måste också präglas av ett globalt förhållningsätt. Uppdraget från nämnden var att termin fem skulle ha ett särskilt fokus på det globala förhållningsättet, men det globala förhållningssättet måste även finnas på de tidigare terminerna. Terminen är uppdelat i tre separata kurser, de två första genomförs under terminens första halva och den tredje kursen under terminens andra halva. Klinisk förberedelse 1 10 hp Mikrobiologi som har 10 veckors tid till sitt förfogande. Kursen ska också belysa farmakologiska principer, farmakokinetik, farmakodynamik, antibiotikaanvändning, resistensutveckling, sjukdomspanorama, demografi, infektionsepidemiologi, vaccinationsepidemiologi, riskbedömning. Tanken är att infektion och infektionsbekämpning och kunskap om antibiotikaanvändning är centralt för den kliniska förberedelsen och att antibiotika kan användas för att ytterligare betona viktiga farmakologiska principer. Framtidens läkare kommer att behöva ett ökat fokus på frågor som minskad antibiotikaanvändning och begränsning av smittspridning. Det är också viktigt att den farmakologiska undervisningen på denna kurs utgår ifrån tidigare terminers undervisning och fördjupar denna. Innehållet i Klinisk förberedelse 1 ger även förutsättningar för att diskutera och reflektera kring globala skillnader i exempelvis infektionsepidemiologi och faktorer som inverkar på dessa skillnader. 8

9 Hur examinationen kan utformas får bestämmas i kursplanerarbetet men portfölj Vetenskapligt förhållningssätt 1,5 hp ska ingå. Klinisk förberedelse 2 5 hp Det som är professionell utveckling 5 (tidigare 3 hp) bör utvidgas för att möjliggöra den kliniska praktiska förberedelsen. Den praktiska utbildningen måste göra strukturerad och i grupp för att detta ska bli möjligt. Den praktiska träningen bör fokusera på att säkerställa att studenten behärskar undersökningsteknik och anamnestagande inkluderande psykisk status för att kunna delta aktivt i det verksamhetsintegrerade lärandet på termin sex som sedan tränar detta ytterligare och förbereder för det mer självständiga arbetet på de senare terminerna. Vidare bör introduktion till bedömning av suicidrisk samt bedömning av risk för aggressivitet, hot och våld ingå i denna Klinisk förberedelse 2. Det bör också säkerställas att studenterna har viss kunskap om akut krisreaktion och krisbemötande innan de börjar på termin sex då det är moment som finns på denna termin. Placering på vårdcentral bör som tidigare användas för att träna praktiska färdigheter och patientmöten. Tid att disponera är 10 veckor som går parallellt med Klinisk förberedelse 1. Det är lämpligt att innehållet även fokuserar på teorimoment som: Det vanliga och det farliga, genusskillnader, normativa skillnader, hierarkier, globala skillnader, socioekonomiska faktorer, den kroniskt sjuka patienten, patienter med diagnos som inte uppfattar sig som sjuka, multisjuk patient och psykisk ohälsa. Kursen Klinisk förberedelse 2 är en absolut stoppkurs. För att kunna gå vidare till termin termin sex måste denna kurs vara genomgången och examinerad med godkänt resultat. Detta krav gör att den måste ligga i början på termin fem för att möjligöra tid till omexamination. Vetenskapligt förhållningssätt 15 hp Examensarbete 1 upphör i sin nuvarande form men den tid som finns avsatt för detta moment behålls och utformas enligt förslag nedan: Fortsättning utbildning om epidemiologiska begrepp, statistiska metoder och deras användning, evidensbaserad medicin, olika mätvärden och deras tolkning och användbarhet (klinisk kemi), globala skillnader samt kunna använda, analysera och tolka vetenskapliga artiklar. Under kursen ska studenterna skriva ett fördjupningsarbete (inte ett kandidatarbete i traditionell mening) som kan beröra ett flertal olika områden (t. ex reflektion om globala hälsoaspekter, förbättringsarbete mm) och där fokus bör ligga på skrivprocessen. Det bör betonas att undervisningens innehåll och nivå på denna kurs måste utgå ifrån vad studenterna lärt sig under de tidigare terminernas Vetenskapliga förhållningssätt. 9

10 Om önskan om kandidatexamen finns kan den göras som en fristående termin sex, där första halvan är en kurs som studenten väljer fritt och den andra halvan är avsatt för kandidatarbetet. Nämnden bör genom ett särskilt beslut fastslå riktlinjer för detta. I Lunds universitet lokala regelverk anges att För examina som inte är kopplade till ett utbildningsprogram ska en särskild examensbeskrivning med kursfordringar fastställas. Allmän kommentar termin 1-5 Det bör utformas instruktioner om hur fall och handledningar utformas, gärna med goda exempel. Fallen som används på de tidigare terminerna ska utgå från normalbiologi och relevant patologi, men det är tillåtet att diskutera och problematisera patologi och sjukdomsutveckling. Det är nödvändigt att bygga in relevant klinik i de tidiga terminernas fall. Ett centralt projekt är att skriva nya fall och fallhandledningar där även etik och global hälsa belyses då de är centrala spår i programmet. Det är också väsentligt att stereotyper undviks i de olika fall som kommer att användas. Det bör också betonas att undervisningen och lärandet avseende klinisk laboratoriemedicin bör få sin fortsättning på de kliniska terminerna. Termin 6-11 Terminerna sex till elva påverkas inte direkt av den föreslagna utbildningsplanen. Det förändringsarbete som måste göras kan ske inom kursplanearbetet och ett sådant arbete är redan påbörjat och delvis genomfört. Däremot måste varje klinisk termin säkerställa att det finns portföljexamination avseende Professionell utveckling och Vetenskapligt förhållningssätt på varje enskild termin omfattande 1,5 hp för respektive portfölj (dock ej Examensarbete, Klinisk medicin 5 och Breddnings- och fördjupningskurs). Nedan följer en innehållsbeskrivning för dessa terminer hämtade ur nyligen beslutade kursplaner. T6: Klinisk medicin 1 30 hp Kursen utgör en kumulativ påbyggnad av tidigare genomförda moment men främst en introduktion till klinisk tjänstgöring och principerna för denna. Kursen ska även fördjupa och säkerställa studenternas professionella kompetens i allmänhet samt med avseende på handläggning av relevanta sjukdomstillstånd inom internmedicin med inriktning mot hjärtlungsjukdom, angiologi, allergiska tillstånd, njursjukdomar, magtarmsjukdomar, blodsjukdomar, hormonsystemens sjukdomar inklusive de akuta tillstånd som kan förväntas på en akutmedicinsk enhet. Under kursen utvecklar studenterna sin kommunikations-förmåga och sitt ledarskap i sjukhusmiljö genom praktiska övningar, men även sin etiska kompetens, kulturella förståelse, likarättsperspektiv och självkännedom. Studenterna introduceras till 10

11 relevant nationell lagstiftning och de globala mänskliga rättigheterna. Kursen syftar vidare till att erbjuda inblick i sjukvårdens organisation och prioriteringar samt principerna för säker vård/patientsäkerhet. Särskild vikt läggs vid självstyrt, studentaktivt lärande. Under kursen ingår också inledande utbildning om akut krisreaktion, våld ffa i nära relation, vetenskapligt förhållningssätt och global hälsa. T7: Klinisk medicin 2 30 hp Kursen bygger på tidigare kursers teoretiska och praktiska innehåll och ska jämfört med KM1 bredda och fördjupa studentens förmåga att göra inledande och fortsatta kliniska bedömningar och åtgärder inom öppen- och slutenvårdsmiljö samt akutvård. Kursen innehåller grundläggande kunskaper och färdigheter inklusive metoder för identifiering och handläggning av relevanta tillstånd inom dermato- venereologi, infektionsmedicin, nervsystemets sjukdomar, oftalmologi, oto-rhinolaryngologi och reumatologi, som krävs för att kunna påbörja tjänstgöring som examinerad läkare. Kursen innehåller moment för att träna att arbeta såväl enskilt som i grupp. Kursen ger studenten ytterligare verktyg för insamlande och kritisk granskning av ny kunskap samt etiska ställningstagande, likabehandling, och prioriteringsfrågor. Studenterna tränar också tillämpning av relevant nationell lagstiftning. I kursen ingår också globala och socioekonomiska aspekter. Termin 8: Klinisk medicin 3 30 hp Kursen innehåller fördjupad undervisning i kliniskt arbete, vetenskaplig analys av kliniska problem, medicinskt beslutsfattande samt professionellt förhållningssätt. Kursen fördjupar utifrån studentens grundläggande kunskaper och färdigheter, och fokuserar på identifiering, prevention och handläggning av relevanta kliniska tillstånd inom områdena kirurgi, urologi och ortopedi med anknytande onkologi, anestesi- och intensivvård, handkirurgi och kärlkirurgi samt för dessa verksamheter relevant bild- och funktionsdiagnostik. I kursen ingår också globala, socioekonomiska och likarättsperspektiv av dessa tillstånd samt arbete med screening i ett populationsperspektiv. Kursen syftar till att öka studenternas förmåga att självständigt bedöma kliniska fynd och sjukdomstillstånd och handlägga patienter på ett professionellt sätt. Kursen innehåller moment som vidareutvecklar generisk kompetens med fokus på perioperativt omhändertagande, trauma, akuta och palliativa situationer och teamarbete. 11

12 Kursen bygger på tidigare kursers teoretiska och praktiska innehåll och jämfört med KM1 och KM2 fokuserar kursen mer på studentens förmåga till självständigt kliniskt arbete, vetenskaplig analys av kliniska frågeställningar och medicinskt beslutsfattande med hänsyn tagen till hela patientens situation. Studenterna tränar också tillämpning av relevant nationell lagstiftning och de globala mänskliga rättigheterna. Kursen innebär även en fördjupning i existentiella frågor, bemötande och samtal vid svår sjukdom och nära förestående död, interprofessionellt samarbete och ledarskap. Termin 9 Klinisk medicin 4 30 hp Kursens innehåller grundläggande kunskaper och färdigheter inklusive metoder för identifiering och handläggning av relevanta akuta och kroniska sjukdomstillstånd vid de centrala kliniska situationer inom Pediatrik, Obstetrik/Gynekologi, Psykiatri, Barn- och ungdomspsykiatri och Beroendelära, som krävs för att kunna påbörja tjänstgöring som examinerad läkare. Kursen innehåller även undervisning i grundläggande kunskap om, och förmåga att tillämpa, de lagar som utgör grunden för den examinerade läkarens handläggning av patienter som kan fara illa på grund av psykiatrisk problematik, beroende och missbruk samt omsorgssvikt, mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation samt legala aspekter gällande abort och sterilisering. Kursen bygger på tidigare kursers teoretiska och praktiska innehåll och jämfört med KM1, 2 och 3 ska kursen vidareutveckla studenternas förmåga att självständigt handlägga kliniska problem på ett vetenskapligt och professionellt sätt med särskild fokus på patienter i utsatt situation samt den växande individen. Kursen omfattar också träning att tillämpa etiska aspekter med ett likarättsperspektiv avseende dessa patienter, med tillämpning av relevant nationell lagstiftning och de globala mänskliga rättigheterna. Därtill omfattar kursen vidareutveckling av farmakologi inom olika åldersgrupper, fysisk och psykisk utveckling hos barn- och ungdomar, preventiva åtgärdsprogram och försäkringsmedicin. Kursen innehåller också moment för att träna en fördjupad förmåga till kommunikation med särskilt utsatta personer. Ett skönlitterärt perspektiv bidrar till fördjupning i bemötandet av människor i utsatta situationer, med både ett aktuellt och historiskt perspektiv på psykisk sjukdom, kvinno- och barnsjukvård. Kursen innehåller även undervisning om våld i nära relationer, maktstrukturer och diskriminering. Termin 10: Examensarbete 30 hp Examensarbetets syfte är att ge studenterna tillfälle till fördjupning och breddning inom områden de hyser speciellt intresse för och härigenom ge träning i att söka, kritiskt granska och sammanställa medicinsk och vetenskaplig information från olika källor samt i relevanta 12

13 fall genom journalgenomgång, registerstudie och/eller experimentellt arbete. Studenterna ska före själva kursperioden utifrån ett övergripande syfte formulera en frågeställning och med utgångspunkt från denna skriva en projektplan. Under kursen ska studenterna med utgångspunkt i frågeställningen utföra ett experimentellt eller kliniskt projekt, alternativt en meta-analys eller systematisk litteraturöversikt i fall där meta-analys inte är formellt möjlig och presentera arbetet i en vetenskaplig uppsats. Termin 11: Klinisk medicin 5 7,5 hp Kursen ska fördjupa och säkerställa studentens förmåga att snabbt identifiera, strukturerat och ändamålsenligt handlägga akuta medicinska tillstånd på eller utanför vårdinrättning, vilket innefattar att tidigt upptäcka, bedöma och vidta adekvata initiala medicinska åtgärder vid hotade eller sviktande vitala funktioner. Undervisningen utgår från relevanta omständigheter, symtom och undersökningsfynd vid vanligt förekommande och/eller allvarliga akuta medicinska tillstånd. Termin 11: Individ och Samhälle 15 hp Kursen består av praktisk och teoretisk undervisning som bygger vidare på studenternas tidigare medicinska kunskaper och färdigheter för att kunna handlägga multisjuka patienter i öppenvård samt att träna studenterna i läkarens dubbla roll som såväl individens som samhällets läkare. Termin 11: Breddnings- och fördjupningskurs 7,5 hp Beroende på det specifika breddnings- och fördjupningsområdets natur kan kursen innehålla teoretiska eller kliniska moment. Kursen kan vara förlagd i Sverige eller utomlands. 13