Innehållsförteckning Inledning... 4 Analys av resultat och prognos i delårsbokslutet... 5 Rättvisande räkenskaper... 7 Intern kontroll...

Transkript

1 Landskrona stad Granskning av delårsbokslut Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2010 Thomas Hallberg Maria Trönell Daniel Henriksson

2 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Uppdrag och syfte Avgränsning och metod Analys av resultat och prognos i delårsbokslutet Kommentarer kring resultatutvecklingen för kommunen Utfallet för perioden Prognos för helåret Rättvisande räkenskaper Nyheter för året - nya rekommendationer Bedömning Intern kontroll Finansiella mål Avstämning av balanskravet Bedömning Verksamhetsmål Verksamhetsmål för God ekonomisk hushållning... 9 Barn- och ungdomsnämnden Bedömning Delårsrapportens utformning

3 Sammanfattning Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Landskrona gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per Enligt kommunallagen ska fullmäktige ange mål och riktlinjer för verksamheten och finansiella mål kopplade till god ekonomisk hushållning. En uppföljning av dessa skall redovisas i delårsrapporten och årsredovisningen. Revisorerna skall bedöma om resultatet i delårsrapporten och årsbokslutet är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat. Denna bedömning skall ske skriftligen. Följande kan konstateras i bedömningen av delårsrapporten: Delårsrapporten har en väl fungerande struktur. Den ekonomiska analysen kompletteras med att det i förvaltningsberättelsen sker en övergripande uppföljning och utvärdering av de finansiella mål och verksamhetsmål som fullmäktige beslutat om kopplat till god ekonomisk hushållning för året. Per uppgick resultatet för kommunen till -57,8 Mkr. Föregående år blev resultatet för delårsperioden 52,8 Mkr. Kommunens prognos utvisar ett resultat på -63,1 Mkr, men enligt balanskravs utredning efter justering för extraordinär kostnad så beräknas balanskravet bli uppfyllt för helåret 2010 ändå. I resultatet ingår en extraordinär post på 97,1 Mkr som avser ett återkrav från försäkringsbolag enligt dom i tingsrätten avseende brand i Åhlensvaruhuset Domen är överklagad till hovrätten och prövningstillstånd är beviljat. Med undantag för detta är den största avvikelsen i prognosen mot budget en positiv avvikelse gällande skatteintäkter och generella statsbidrag vilket beror på den prognostiserade slutavräkningen. Det saknas beslutade vidtagna åtgärder för att nå budget i balans gällande Vuxennämnden och BUN, dock utgör BUN:s avvikelse ej väsentlig. Av de sex finansiella målen som är antagna av fullmäktige gällande god ekonomisk hushållning bedöms fyra av sex mål uppnås. Ett mål bedöms att uppnås delvis och ett mål bedöms att ej uppnås. Någon sammanfattande bedömning om huruvida god ekonomisk hushållning uppnås ur ett finansiellt perspektiv görs ej i delårsrapporten. Av de sex finansiella målen som är antagna av fullmäktige gällande god ekonomisk hushållning bedöms fyra av sex mål att uppnås. Ett mål bedöms att uppnås delvis och ett mål bedöms att ej uppnås. Någon sammanfattande bedömning om huruvida god ekonomisk hushållning uppnås ur ett finansiellt perspektiv görs ej i delårsrapporten. Två av femton verksamhetsmål bedöms uppnås under Fyra av femton mål bedöms delvis uppnås för Sju av femton mål bedöms ej uppnås och två av femton mål saknar prognos avseende utfall för Någon samlad bedömning av huruvida respektive prioriterat mål är nått utifrån de måluppfyllelser som nämnderna presenterar görs inte. Semesterskulden i delårsrapporten per är 29,6 Mkr för hög. Vidare har ej periodisering ej skett för upplupen intäkt gällande kommunal fastighetsavgift avseende Denna post borde ha ökat resultatet per med 4,8Mkr. 3

4 När det gäller exploateringsprojekt kan det konstateras att finns två förlustprojekt på ca 6,5 Mkr under Dessa är ej beaktade per I helårsprognosen har dock samtliga ovan nämnda poster beaktats i resultatet. Utöver detta är delårsrapporten är i allt väsentligt upprättad i enlighet med kommunal redovisningslag och rekommendationer från Rådet för Kommunal Redovisning. Det saknas motivering i delårsrapporten till att kostnaden gällande Åhlénsbranden har korrigerats i balanskravsutredningen. När det gäller Åhlénsbranden finns det ingen direkt koppling till kriterierna för att tillämpa synnerliga skäl. Det som kan tala för att den skall ingå i balanskravsutredningen är att domen skall upp till prövning igen. Vid granskningen har inget framkommit som tyder på att prognosen för helåret som redovisas i delårsrapporten inte kommer att kunna uppnås. Vidare har vi inte funnit något som tyder på annat än att verksamheten allmänt sett har bedrivits på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. 1. Inledning 1.1 Uppdrag och syfte Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Landskrona gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per Enligt lagen om kommunal redovisning skall delårsrapport upprättas minst en gång om året. Enligt kommunallagen skall revisorerna bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål fullmäktige beslutat. Revisorernas skriftliga bedömning skall biläggas delårsrapporten. Lagstiftningen fokuserar på god ekonomisk hushållning och på att öka långsiktigheten i den ekonomiska och verksamhetsmässiga planeringen. Lagen ställer därför krav på att budgeten ska innehålla finansiella mål samt mål och riktlinjer för verksamheten. Uppdraget att bedöma resultatet i delårsrapporten och årsredovisningen innebär att revisorerna fått en kompletterande roll i processen att säkerställa att god ekonomisk hushållning uppnås. En förutsättning för att revisorerna skall kunna göra en bedömning är att kommunfullmäktige i budget/planer har fastställt mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Granskningen av delårsrapporten har syftet att bedöma om ett balanserat resultat kan nås vid årets slut, bedöma om det är troligt att de av fullmäktige antagna finansiella målen uppnås, samt bedöma om verksamheten drivits så att fullmäktiges beslutade mål och inriktningar för verksamheten kan nås bedöma om delårsrapporten är upprättad enligt god sed för kommuner och ger en rättvisande bild av resultat och ställning 4

5 1.2 Avgränsning och metod Granskningen utgår från den delårsrapport med helårsprognos som är upprättad per samt från budgeten som fullmäktige antagit som styrdokument för år 2010 och perioden Granskningen har i enlighet med god revisionssed varit översiktlig och bygger huvudsakligen på intervjuer samt genomgång och avstämning av balansräkningens väsentligaste poster och prognosunderlag. Uppföljning har gjorts av processen för framtagandet av delårsbokslut med prognos samt de antaganden som ligger till grund för prognosen. Intervjuer har gjorts med berörd personal. Som utgångspunkt för planeringen av granskningen har använts FAR:s vägledning Översiktlig granskning av halvårs- och andra delårsrapporter samt de ändringar som trädde i kraft i kommunallagen Analys av resultat och prognos i delårsbokslutet 2.1 Kommentarer kring resultatutvecklingen för kommunen Resultat Resultat Resultat Prognos Budget (Belopp i Mkr) jan-aug helår jan-aug helår Verksamhetens intäkter 581,1 680,1 455,1 690,2 710,0 Verksamhetens kostnader , , , , ,2 Avskrivningar, plan -81,7-121,3-83,4-125,8-123,3 Verksamhetens nettokostnader , , , , ,5 Skatteintäkter 820, ,7 847, , ,5 Generella statsbidrag o utjämning 323,4 490,6 376,8 572,3 561,5 Finansiella intäkter 77,2 89,2 10,7 33,6 32,5 Finansiella kostnader -1,8-3,6-2,3-7,9-2,5 Extraordinära kostnader ,1-97,1 0 Årets resultat 52,8 61,1-57,8-63,1 11, Utfallet för perioden Som framgår av uppställningen ovan uppgår kommunens resultat per till -57,8 Mkr, vilket kan jämföras med resultatet för delårsbokslutet föregående år som uppgick till 52,8 Mkr. Verksamhetens kostnader inklusive avskrivningar för perioden uppgår till 1 648,5 Mkr mot 1 747,1 Mkr föregående år, vilket innebär en minskning med 98,6 Mkr eller 5,6%. Skatter, generella statsbidrag och utjämning har ökat med 80,9 Mkr eller 7,1 % till 1 224,3 5

6 Mkr. Det finansiella nettot har minskat med 67 Mkr. Minskningen hänför sig dels till återföring av nedskrivning av pensionsmedelsförvaltningen uppgående till 33,1 Mkr som gjordes föregående år och dels lägre avkastning placerade medel 36 Mkr. Fortfarande redovisas inte den verkliga semesterlöneskulden i delårsrapporten. Denna redovisas endast till en uppskattad del av prognostiserat värde. Semesterskulden i delårsrapporten per är 29,6 Mkr för hög (f å 26,8 Mkr). Förändring av semesterskuld har däremot beaktats i prognosen för helåret. Storleken på den verkliga semesterlöneskuldsförändringen finns med som en notering efter balansräkningen i delårsrapporten. 2.2 Prognos för helåret Prognosen för helåret pekar på ett resultat på -63,1Mkr (f å 26,7 Mkr). Jämförelsen med budgeten blir stor en stor avvikelse på grund av Åhlensbranden. Några nämnder visar ett prognostiserat budgetunderskott. Största avvikelserna visar Vuxennämnden med ett underskott på -8,4Mkr (-3,4Mkr) BUN visar -1,5Mkr (-4,5 Mkr). Omsorgsnämnden visar i år ett överskott på 9,5 Mkr vilket är det omvända mot tidigare år. Annars är orsaken till skillnaderna mot budget jämförbara med de som finns per Nedanstående tabell visar förhållandet mellan utfall i delårsbokslut, prognos och verkligt utfall 2005, 2006, 2007, 2008, 2009 och Belopp i Mkr Resultat i delårsbokslut 46,4 61,7 57,4 50,7 52,8-57,8 Prognos helår -11,8 40,0 34,5 21,7 26,7-63,1 Resultat helår 61,9 69,6 66,2 15,3 61,1? Av ovanstående framgår att utfallet 2005, 2006, 2007 och 2009 blivit bättre än prognos blev utfallet sämre än prognos men detta beror på att nedskrivning gjordes med 33,1 Mkr i årsbokslutet. Största förklaringarna har varit ökade intäkter från tomträttsförsäljningar och övriga försäljningar av anläggningstillgångar. 2.3 Bedömning av lämnade prognoser Vi har under denna granskning stickprovsvis följt upp de prognoser som lämnats av förvaltningarna och centralt för att bedöma kvalitén i dem. Det kan konstateras att det fortfarande finns förbättringar att göra när det gäller dokumentation av de antaganden som ligger till grund för prognoserna. En rekommendation är att det tas fram en dokumentationsmall som är enhetlig för samtliga förvaltningar gällande prognosantaganden. Det saknas vidtagna åtgärder för att nå budget i balans i Vuxennämnden och BUN. Dock utgör BUN:s prognostiserade underskott en mindre avvikelse i förhållande till sin omslutning och åtgärder har vidtagits tidigare under året. Vuxennämndens underskott förklaras av händelser som inte förvaltningen kan styra över men trots allt är inga åtgärder vidtagna för att nå balans. 6

7 För att budgeten skall ha en styrande funktion krävs antingen att förslag till åtgärder för att uppnå en budget i balans lämnas eller en begäran om att budgetöverskridandet skall godkännas av KF. Sammanfattningsvis utifrån vår genomgång av prognoserna har vi inte funnit något som tyder på annat än att prognoserna kommer att infrias. 3. Rättvisande räkenskaper En förutsättning för att kunna bedöma om en ekonomi är i balans är rättvisande räkenskaper. Delårsbokslutet skall upprättas enligt god kommunal redovisningssed, vilket innebär att samma redovisningsprinciper skall tillämpas som vid årsbokslut. Detta medför krav på bokslutsprocessen att rutinerna anpassas så det är möjligt att få fram uppgifter till delårsbokslutet samt att föra ut rättvisande resultatmätning på förvaltningar och deras undernivåer. T ex skall periodiseringar av väsentliga poster ske enligt samma principer som vid årsbokslut. 3.1 Nyheter för året - nya rekommendationer Rådet för kommunal redovisning (RKR) presenterade i december 2009 en uppdaterad rekommendation avseende redovisning av bidrag till infrastrukturella investeringar (RKR 6.2). Rekommendationen ersätter RKR:s rekommendation om redovisning av bidrag till infrastrukturella investeringar (RKR 6.1) från Rekommendationen fastställer att ett bidrag till en infrastrukturell investering som beslutats med stöd av lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter skall redovisas som tillgång i balansräkningen med en avskrivningstid på upp till 25 år. Övriga bidrag till infrastrukturella investeringar skall redovisas som kostnad i resultaträkningen. RKR presenterade i september 2009 en rekommendation avseende redovisning av intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar (RKR 18). Rekommendationen gäller från räkenskapsåret Som huvudregel gäller också att villkoren för den ekonomiska uppgörelsen i allt väsentlig ska ha fullgjorts. Vid de fall en avgift eller ett bidrag är kopplat till en investering, skall inkomsten intäktsföras på ett sätt som återspeglar investeringens nyttjande och förbrukning. Den del av inkomsten som inte uppfyller kriterierna för intäkt, periodiseras och redovisas som skuld på balansdagen. Landskrona Stad har ej lämnat några bidrag för infrastrukturella investeringar under Bedömning Vår sammanfattande bedömning av delårsrapporten vad det gäller kriteriet rättvisande räkenskaper är att delårsrapporten har lagstadgat innehåll. Periodisering av semesterskulden har ej skett enligt verklig skuld. Detta medför att redovisat resultat för perioden är 29,6 Mkr för lågt. Vidare har ej periodisering ej skett för upplupen intäkt gällande kommunal fastighetsavgift avseende Denna borde ha ökat resultatet per med 4,8Mkr. Efter granskningen av exploateringsprojekt kan 7

8 konstateras att det förväntas förluster av två projekt som kommer att resultatavräknas under Denna förlust beräknas uppgå till 6,5Mkr vilket borde ha belastat redan I prognosen har dock både förändring av semesterskulden och intäkten för kommunal fastighetsavgift avseende 2010 samt förlusten av resultatavräkning av projekt beaktats. Utöver ovan nämnda har inga ytterligare avvikelser från god, kommunal redovisningssed med väsentlig betydelse för i delårsrapporten redovisat resultat och ekonomisk ställning påträffats. En rekommendation är att det framöver finns jämförelsesiffror på bokslutsbilagorna med föregående års motsvarande period. 4. Intern kontroll Kommunens egna arbete med intern kontroll sker fortlöpande under året i enlighet med antagna intern kontrollplaner. Rapportering kommer att ske i samband med årsbokslutet. Vid delårsbokslutet har vi erhållit intern kontrollplaner avseende arbetet under första halvåret som vi kunnat ta del av. Vi har inte uppmärksammat något som tyder på att den interna kontrollen inte skulle fungera i samband med framtagande av delårsbokslutet inkl prognoser. 5. Finansiella mål Enligt kommunallagen skall det i budgeten föras ett resonemang om god ekonomisk hushållning och därvid skall fullmäktige anta finansiella mål och verksamhetsmål med anknytning till detta begrepp. Dessa mål skall enligt lagen följas upp och bedömas i förvaltningsberättelsen, vilket måste förstås som att det är kommunstyrelsen som skall begära in underlag från nämnder och utifrån de uppgifter man får in, göra en uppföljning av de fastställda målen och där utifrån göra en bedömning av i vilken mån dessa mål kommer att kunna uppfyllas under räkenskapsåret. Om så behövs skall även förslag till åtgärder anges. Det är över denna kommunstyrelsens uppföljning och bedömning som sedan revisorerna skall avge ett särskilt yttrande till fullmäktige. 5.1 Finansiella mål för God ekonomisk hushållning I delårsrapporten redogörs för de sex finansiella mål som framgår av budgeten för 2010 och som antagits av kommunfullmäktige. 1. Landskrona stads långsiktiga resultatmål för de skattefinansierade verksamheterna skall motsvara ett resultat om minst 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag, med ett delmål för 2010, 2011, 2012 med 0,2 %, 0,4 %, 0,6 %. 2. Landskrona stads långsiktiga resultatmål för de affärsdrivande verksamheterna skall motsvara ett resultat som stämmer överens med tidigare beslutat regelverk för de egna kapitalens storlek. 3. Landskrona stads långsiktiga mål med kapitalförvaltningen skall vara att uppnå en avkastningsnivå som motsvarar en årlig avkastning med 3,6 % realt. 4. Landskrona stads utdebitering av kommunalskatt skall även i framtiden ligga under både det beräknade riksgenomsnittet för kommunal utdebitering och genomsnittet för kommunerna i Skåne. 5. Landskrona stads skattekraft för taxeringsår 2008 med 86,0 % av medelskattekraften i riket, skall stärkas för att i framtiden minst motsvara den 8

9 beräknade skattekraften i Skåne län. Landskrona stads skattekraft motsvarar för taxeringsåret 92,5 % av medelskattekraften Skåne. 6. Landskrona stads investeringar skall planeras utifrån en framtida beräknad finansieringsmöjlighet. 5.2 Avstämning av balanskravet Prognosen för helåret visar på ett negativt resultat på -63,1 Mkr, prognosen för de affärsdrivande verksamheterna är positivt resultat på 1,2 Mkr. Under året uppskattas realisationsvinsterna vid försäljning av anläggningstillgångar, exklusive försäljning av tomträtter uppgå till 7,2 Mkr. Under året har dom fallit i ärendet kring Åhléns-branden 2002 där Lunds Tingsrätt ålagt Landskrona Stad att ersätta försäkringsbolagen med sammanlagt 62 Mkr. Total reservation för processen i bokslutet uppgår till 97,1 Mkr inklusive ränta. Med dessa ovanstående poster så uppgår balanskravsresultatet till 28 Mkr, vilket innebär att Landskrona Stad gör bedömningen att balanskravet är uppfyllt. 5.3 Bedömning I delårsrapporten sker en uppföljning av samtliga finansiella mål. Det görs ingen samlad bedömning över om målen kommer att uppfyllas eller ej. Av de sex finansiella målen för god ekonomisk hushållning bedöms fyra av sex mål uppnås. Ett mål bedöms att uppnås delvis och ett mål bedöms att ej uppnås. Någon sammanfattande bedömning om huruvida god ekonomisk hushållning uppnås ur ett finansiellt perspektiv görs ej i delårsrapporten, vilket anses önskvärt. Det saknas motivering i delårsrapporten till att kostnaden gällande Åhlénsbranden har korrigerats i balanskravsutredningen. När det gäller Åhlénsbranden finns det ingen direkt koppling till kriterierna för att tillämpa synnerliga skäl. Det som kan tala för att den skall ingå i balanskravsutredningen är att domen skall upp till prövning igen. 6. Verksamhetsmål När det gäller begreppet God ekonomisk hushållning definieras det för varje kommun just genom de mål som fullmäktige sätter upp för verksamhetsåret i budgeten eller vid separat tillfälle. De finansiella målen anger ramarna som verksamheten skall hålla sig inom och verksamhetsmålen skall utvisa vad som skall uppnås utav verksamheten. Dessa mål skall anges i budgeten samt utvärderas och följas upp av kommunstyrelsen i förvaltningsberättelsen i delårsrapporten samt i årsredovisningen. Vidare skall revisorerna bedöma måluppfyllelsen samt yttra sig till fullmäktige om denna. För att möjliggöra utvärdering, uppföljning och bedömning av måluppfyllelsen är det nödvändigt att antalet mål är rimliga samt att målen är konkreta och mätbara. Kommunfullmäktige har för 2010 antagit 15 mål för god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv. 6.1 Verksamhetsmål för God ekonomisk hushållning Kommunfullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning skall anges i budgeten och utvärderas och följas upp av kommunstyrelsen i förvaltningsberättelsen i delårsrapporten respektive årsredovisningen. Vidare skall revisorernas bedöma måluppfyllelsen samt yttra sig till fullmäktige om denna. För att möjliggöra utvärdering, uppföljning och bedömning av måluppfyllelsen är det nödvändigt att antalet mål är rimliga samt att målen är konkreta och mätbara. 9

10 Kommunfullmäktige har fastställt 15 mål för god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv. Målen är kopplade till respektive nämnd. Barn- och ungdomsnämnden Antalet elever som efter skolår 9 är behöriga till nationella program skall öka Preliminära siffror visar på en ökning med 5,1% i förhållande till föregående läsår. Prognosen är att målet delvis uppnås. Omsorgsnämnden Kostnaden per vårdtagare i särskilda boende skall minska med 1% jämfört med föregående år Målet bedöms uppnås. En prioritering av resurser till hemvården för att öka den tid som är direkt vårdtagarrelaterad. Minst 70% av hemvårdarnas tid skall vara direkt vårdtagartid Mätning under 2010 är ej utförd. Hjälpmedelskostnaden per invånare >18 år ska vara oförändrad jämfört med föregående år Mätning för 2010 är ej utförd. Kostnaden per brukare i boende för vuxna enl LSS ska reduceras med kr Målet bedöms uppnås. Fritidsnämnden Föreningarnas uppskattning av den service de erhåller ska öka utan att resurserna väsentligen ökas Ingen mätning är gjord under Räddningsnämnden Antalet bränder i bostad som föranleder en räddningsinsats, skall minskas över en femårsperiod Minskning har skett under 2010, mätning refererar även till trafikolyckor som inte ingår i målformuleringen. Målsättning bör även anges för ett kortare perspektiv (ett år). Vuxennämnden Den totala kostnaden för försörjningsstödet skall ligga i nivå med eller minska jämfört med föregående års bokslut En ökning av försörjningsstödet har skett under Målet bedöms ej uppnås. Kommunstyrelsen, stadsledningskontor Kartlägga Landskrona kommuns avtalstrohet när det gäller de kommunövergripande upphandlingsområdena. Uppföljning är gjord som visar en avtalstrohet på mellan 64-80%. Målet är inte mätbart Miljönämnden Självfinansieringsgraden genom tillsynsavgifter ska öka Ingen uppföljning har gjorts i samband med delårsbokslutet. Inget absolut mått är angett vilket anses önskvärt. Kommunstyrelsen, servicekontoret Genomsnittlig kostnad per ärende inom bostadsanpassningsverksamheten skall minska med 5 % / år Mätning per ärende är ej utförd under Relationen mellan tomma egna lokaler och externa inhyrningar skall bli bättre Ingen mätning är gjord under Minskad energiförbrukning med 20 % jämfört med 2008 års siffror Energiförbrukningen har minskat med mindre än 20 %. Målet bedöms ej uppnås. 10

11 Tekniska nämnden Minimera användningen av fossila bränslen med en årlig minskning av andelen fossila bränslen i förhållande till total mängd producerad fjärrvärme och i relation till ett normalår Målet bedöms ej uppnås. Vid utbyggnad av gatubelysning ska energiförbrukningen per ljuspunkt och år minska Målet bedöms ej uppnås. 6.2 Bedömning I delårsrapporten görs en uppföljning av kommunfullmäktiges fastställda verksamhetsmål. Nämndernas/förvaltningarnas utvärderingar och uppföljningar i delårsrapporten visar att vissa nämndmål beräknas uppfyllas helt, andra delvis och ett antal inte. Varken i budgeten eller i delårsrapporten finns ett resonemang kring vad god ekonomisk hushållning är ur Landskrona Stads helhetsperspektiv. Någon samlad bedömning av huruvida god ekonomisk hushållning uppfylls ur ett verksamhetsperspektiv finns ej, vilket ses som önskvärt. Det finns fortfarande förbättringspotential vad gäller göra målen mer konkreta och mätbara samt tydliggörandet av uppföljningsresultatet av målen. Två av femton mål bedöms uppnås under Fyra av femton mål bedöms delvis uppnås för Sju av femton mål bedöms ej uppnås. Två av femton mål saknar prognos avseende utfall för Delårsrapportens utformning Delårsrapporten har en väl fungerande struktur. Den ekonomiska analysen kompletteras med att i förvaltningsberättelsen sker en övergripande uppföljning och utvärdering av de finansiella mål och verksamhetsmål som fullmäktige beslutat om kopplat till god ekonomisk hushållning för året. Någon sammanfattande och samlad utvärdering och bedömning av god ekonomisk hushållning görs dock ej. Landskrona Thomas Hallberg Auktoriserad revisor 11