Regional uppföljning av Storslagen fjällmiljö, (13)
|
|
- Lars-Göran Lindström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Regional uppföljning av Storslagen fjällmiljö, (13)
2 2(13) Dalarna Storslagen fjällmiljö Bedömning: Nej Utveckling i miljön: Negativ Tablåtext Miljökvalitetsmålet är inte möjligt att nå till Stora delar av fjällen är skyddade, men påverkan är stor i flera områden. Flera oexploaterade områden är periodvis starkt påverkade av bullerstörningar. Kunskapen om kulturmiljövärden är fortfarande mycket bristfälliga. Resultat Fjällen är viktiga rekreationsområden för friluftsliv, jakt och fiske. Förbättringar för friluftslivet har gjorts genom satsningar på leder och vägvisare. En led vid Fulufjällets nationalpark har iordningsställts för rörelsehindrade. Förutsättningarna för fisket har förbättrats genom kalkning. I samband med ett Intereg-projekt i Fulufjällets natonalpark har flera nya kulturlämningar från stenåldern och framåt karterats (1). Fynden ökar områdets attraktivitet genom att addera flera kulturella besöksmål till nationalparken. Tack vare låg grad av exploatering inom delar av fjällområdet råder i stort sett gynnsam bevarandestatus för naturtyper och arter. Intressekonflikt mellan rovdjur kontra rennäring och fäboddrift är dock tydlig. Jakt på varg och björn har reducerat populationerna i fjällen. Järv hade vid den senaste räkningen nya konstaterade föryngringar utanför renskötselområdet. Fågelinventeringar visar att typiska fjällfåglar i hela fjällkedjan minskat sedan 2002 (1). Fäbodarna Lekåsen, Ulvsätern, Valdalsbygget och Västra Fjätvallen sköts med beteeller slåtterhävd, vilket har flera positiva effekter på den biologiska mångfalden. Välhävdade marker, ej renbete, är annars en bristvara också i fjällen. Bevarandet av oskyddad natur med höga värden kan komma i konflikt med utbyggnaden för skidanläggningar, bostäder, skogsbruk och andra verksamheter. Åt det positiva hållet har Skogs- och Länsstyrelsernas projekt Gröveldalen lett till att nya områden kommer att skyddas. Älvdalsdelegationen har regelbundet möten och behandlar frågor som rör statligt naturvårdsarbete i Älvdalens kommun. Delegationen har varit en viktig del för att få lokal förankring och förståelse för naturvårdsfrågor i fjällområdet.
3 3(13) Skotertrafiken fortsätter att öka i fjällen och därmed också bullernivåer samt nedskräpningen. Inom områden med förbud mot skoterkörning överträds förbuden. Länsstyrelsen har därför gjort tillsyn vid ett flertal tillfällen och flera polisanmälningar har gjorts. En informationssatsning till jägare i fjällen och återförsäljare av skotrar och terrängfordon gjordes av Länsstyrelsen under hösten för att upplysa om terrängkörningslagen. Bullret från skotrar orsakar i vissa områden stora störningar under delar av säsongen för djur, rörligt friluftsliv, rennäringen och boende. Bullernivåerna i Sälenfjällen kommer att öka eftersom det kommer att byggas en flygplats i Rörbäcksnäs. I anslutning till flygplatsen planeras även ett köpcentrum, en ny väg över en fjällnära större myr som tillsammans med nya kraftledningsdragningar kommer att innebära påverkan på naturoch kulturmiljöer. Analys och bedömning Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet och förutsättningarna kommer inte, eller endast i begränsad utsträckning, att finnas på plats fram till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. En stor del av Dalafjällens naturvärden är skyddade men årets bedömning av möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet till 2020 är oförändrad från föregående år. Exploatering och fortsatt ökad terrängkörning motverkar att miljömålet nås till Det råder kunskapsbrist om fjällens ekosystem och den påverkan buller och utbyggnad av verksamheter har på djur- och växtliv. Forskning, dokumentation och information är av stor vikt för att hållbar utveckling ska kunna komma till stånd i känsliga fjällmiljöer. Det är också nödvändigt med samverkan mellan forskare, förvaltare och de som använder naturresurserna. Utöver den direkta mänskliga påverkan kommer klimatförändringarna att bidra, förutom till en förändrad vegetation och fauna, också till en ökad risk för skador till följd av extrema väderhändelser. I de delar där renskötsel bedrivs i fjällområdet finns inte förutsättningar för att uppnå gynnsam bevarandestatus för varg och björn. Det är dock glädjande att järven nu har etablerat en stabil stam i Dalafjällen även utanför renbeteslandet. De inventeringar som Länsstyrelsen gjort av kulturlämningar i Fulufjället visar att det finns mycket att hitta och aktualiserar ytterligare behovet av att inventera forn- och kulturlämningar i övriga delar av fjällen. Bättre kunskap om var och vilka lämningar som finns är viktigt för att skapa besöksmål samt för att kunna förvalta fornminnena. Information och förståelse för kulturmiljövärdena behöver också spridas. Tysta miljöer utan buller efterfrågas, sådana områden har på grund av den ökade skotertrafiken minskat. Till dess att tystare snöskotrar har kommit i allmänt bruk behövs åtgärder för att begränsa påverkan från skotertrafiken. Hur buller påverkar det rörliga friluftslivet och vilda djur behöver också utredas. För att förhindra olaglig barmarkskörning i fjällterrängen krävs fortsatt informerande och tillsynande. Utbyggnationen av flygplatsen i Sälen samt tillhörande köpcenter och anslutande vägar kommer att påverka förutsättningarna för miljömålet i Dalarna.
4 4(13) Fortsatta insatser behövs för att hitta alternativa brukningsformer för skogsbruk i fjällnära lägen samt ett fortsatt skydd av värdefulla skogar. Referenser 1. Alexander, B Kulturmiljöinventering i Fulufjällets nationalpark Rapport 2017:12 Länsstyrelsen i Dalarnas län. 2. Green, M., Haas, F. & Lindström, Å Övervakninga av fåglarnas populationsutveckling. Årsrapport Rapport, Biologiska institutionen, Lunds universitet, Lund. Jämtland Storslagen fjällmiljö Bedömning: NEJ Trend: Osäker Kunskapsbrist råder om hur klimatförändringar och sammalagda effekter av olika markanvändningsanspråk påverkar livsmiljöer, växter och djur i fjällmiljö. Omfattningen av markskador på grund av ökande terrängkörning är svårbedömd men troligen betydande. Det är viktigt med mer resurser inom kulturmiljöområdet. Resultat Fjällen är en känslig miljö med många konkurrerande intressen. Klimatförändringarna utgör ett stort hot mot fjällens känsliga miljöer och arter. Andra hot är påverkan från många olika markanspråk och okunskap om den kumulativa effekten av många enskilda beslut. Användningen av terrängfordon har ökat markant under de senaste 30 åren. Mark och vegetation påverkas starkt till följd av detta. Fjällturismen ökar och förändras i södra och västra fjällområdet. Blanktjärnsrundan i Vålådalen hade cirka besökare sommaren 2017, jämfört med år Antalet stora tävlingsarrangemang i fjällterräng ökar. Regional åtgärd Under 2017 har arbetet som kan leda till en nationalpark i Vålådalen-Sylarna- Helags fortsatt.
5 5(13) Fjällens miljötillstånd Regionala åtgärder Länsstyrelsen har under 2017 arbetat med riktade insatser för upprustning av ledsystemet i västra Jämtlandsfjällen, för bättre kanalisering och begränsning av slitage från vandring och cykling i fjällen. Länsstyrelsen har genomfört riktade tillsynsinsatser av snöskoter- och barmarkskörning tillsammans med Polisen. Bättre information och kartunderlag för skoterleder i länet tas fram. Kommunal åtgärd Strömsunds kommun arbete med hållbar skoterturism pågår. Det finns bland annat ett nytt infocenter och fler har blivit positiva till regleringsområdet i år. Näringslivets åtgärder Under året har Länsstyrelsen haft fortsatta samråd med samebyar om markförstärkningsåtgärder längs transportleder inom renskötselområdet. Gynnsam bevarandestatus och hotade arter Regionala åtgärder Beslut om bildande av naturreservaten Skåarnja (överklagat) och Skärvågsdalen fattades under Tack vare långsiktigt arbete, bland annat utfodringsåtgärder och avskjutning av rödräv, är det fortsatt en positiv trend för länets fjällrävar. Projektet Felles fjellrev pågår fram till 2019 och det finns ett nytt åtgärdsprogram för arten. Miljöövervakning av fåglar i fjällen visar på flera negativa populationstrender. Under perioden minskade dalripa med knappt 10 procent per år och blåhake hade en starkt negativ trend Det finns även ett exempel på stark ökning för ringtrast Smågnagarnas populationsfluktuationer är viktiga i fjällets ekosystem och preliminära data visar på en svag ökning Genom slåtter och bete, koordinerat av Länsstyrelsen, på ett tjugotal skyddade ängsmarker i fjällen gynnas flera hotade arter. Bevarade natur- och kulturmiljövärden Regionala åtgärder En inventering av forn- och kulturlämningar i Bydalsfjällen och arkeologiska undersökningar av forn- och kulturlämningar i Almdalen har genomförts. Resultaten blir underlag i nya informationsinsatser för områdenas kulturmiljöer.
6 6(13) Kulturmiljöbidrag har lämnats till undersökningar av vintervistet Stortjärn, dokumentation av sockenlappar, projekt med berättelser från Sàpmi om samiska kulturmiljöer/platser och skriften Tre samiska kvinnoporträtt. En ny trägärdesgård har uppförts på Johankölens fäbodvall. På Västnårbodarnas fäbodvall har byggnader med höga kulturvärden restaurerats.
7 7(13) Analys och bedömning Länsstyrelsen bedömer att miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö inte är möjligt att uppnå med idag beslutade styrmedel. Påverkan från ett förändrat klimat på fjällens känsliga livsmiljöer, trycket från många olika markanspråk i kombination med bristande kunskap och bristande hänsyn vid nyttjande av fjällområdet samt skador på mark och vegetation från terrängkörning är några av problemen och hindren. Bedömningen av utvecklingen i miljön som tidigare var neutral har ändrats till osäker på grund av att kunskapsunderlaget är bristfälligt. Huvuddelen av viktiga styrmedel som föreslås i strategin för storslagen fjällmiljö saknas, bedömningen av påverkan från terrängkörning samt effekter på flora och fauna till följd av ett förändrat klimat är osäkra och inte tillräckligt utvärderade. Det är under 2018 viktigt att föreslagna styrmedel i strategin för storslagen fjällmiljö beslutas. Viktiga insatser på regional nivå är att genomföra workshops för dialog med lokala aktörer, intensifiera arbetet med förebyggande åtgärder för att minska terrängkörningen i fjällen samt utökad miljöövervakning. Det är en utmaning att kunna fortsätta utveckla turismen i länets fjällområden och samtidigt värna och bevara förutsättningar för rennäring och skydda naturtyper och arter. Här finns behov av mer kunskap om hållbart brukande av fjällområdet. Den nationella strategin för storslagen fjällmiljö innehåller förslag om kartläggning och utveckling av en process för bedömning av sammanlagda effekter från markanspråk, anpassad terrängkörning, dokumentation av kulturmiljövärden, skydd av särskilt värdefull natur med mera. Att Naturvårdsverket nu har ett uppdrag att ta fram ett förslag till moderniserad terrängkörningslagstiftning för att minska skadorna av terrängkörning ses som positivt. Att bedriva fortsatt och eventuellt utökad miljöövervakning av olika artgrupper, naturtyper samt antropogen belastning för att kunna bedöma miljötillståndet i fjällmiljön är viktigt. Det är också angeläget att utöka samarbetet med SMHI för att ta fram metodik och ett bättre underlag på hur ett förändrat klimat påverkar exempelvis snömängd och snökvalité i fjällen. Klimatförändringar i fjällen I fjällen kan vi förvänta oss tydliga förändringar i land- och vattenmiljöer till följd av ett förändrat klimat. 1 Ökningstakten i Jämtlandsfjällen är den kraftigaste som noterats för något geografiskt område i Sverige under perioden Klimatförändringarna leder även till ett ökat behov av vattenuttag för konstsnötillverkning i fjällområdet. 1 Ett mått på en potentiell effekt av ett förändrat klimat i Jämtlandsfjällen fås genom ett index på fågelsamhällets medeltemperatur (Community Temperature Index, CTI).
8 8(13) Kulturmiljöer För att bevara fjällmiljöer med höga kulturvärden krävs långvarigt skydd, skötsel och restaurering. I dagsläget är bara en mindre del av fjällen inventerad och därför saknas kunskap om kulturmiljöer, kultur- och fornminnen i fjällen. Brott mot fornminneslagen kan därför ske utan att det uppmärksammas. För att få ny kunskap kommer en fortsatt inventering av forn- och kulturlämningar med fokus på området som är föreslagen bli ny nationalpark påbörjas Den historiska markanvändningen kommer även kartläggas för samma område. Norrbotten Storslagen fjällmiljö Norrbottensfjällens storslagenhet består även om de lokalt har påverkats av exploateringar och slitage (främst körskador). Betraktar man fjällområdet i stort så är det en måttlig påverkan som skett de senaste årtiondena och då främst i anslutning till befintliga vägar. Resultat Miljötillstånd och ekosystemtjänster De senaste årtiondenas varmare klimat har börjat ge synbara effekter i fjällmiljön. Träd- och skogsgränser klättrar uppåt. Fjällbjörkskogen förtätas och videbuskmarkerna ökar. Glaciärer och snölegor minskar. Utvärderingen av miljöövervakningens NILS-program (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige) visar att på kalfjället och i fjällbjörkskogen ökar marktäckningen av risoch gräsväxter (1). Fjällen är viktiga naturbetesmarker för renskötseln. Renantalet i länets fjällsamebyar har varit relativt konstant de senaste åren och var i början av 2017 cirka djur. Rennäring, turism, friluftsliv, jakt och fiske är nyttjanden av fjällens ekosystemtjänster. En naturlig följd av att människan finns i området är att det runt samevisten, turismens och renskötselns anläggningar förekommer stigar, leder och ett visst slitage. Skador på mark är lokalt av för stor omfattning, främst orsakade av fyrhjulingar. Utvärderingen av NILS data i fjällen visar att fordonspår ökat (1). Länsstyrelsens Fältenhet bedömer att körskadorna fortfarande ökar. Alla fjällsamebyar har någon form av terrängkörningsplaner men tillsynsinsatser under året visar på att det finns ett fortsatt behov att genomföra markförstärkningsarbeten.
9 9(13) Bevarandestatus och hotade arter En stor andel av naturtyperna och arterna inom alpin region anses ha gynnsam bevarandestatus (2). Ett varmare klimat gör dock att naturtyper som glaciärer och palsmyrar på längre sikt anses ha dålig bevarandestatus. Efter bottenåret 2016 har smågnagartillgången åter börjat öka (3). En oroväckande trend är att antalet vanliga fjällfåglar har minskat de sista tio åren (4). Enligt rödlistan 2015 anses 70 arter vara hotade i Norrbottensfjällen. Många av dessa är dock naturligt sällsynta. Projektet Felles Fjellrev Nord som är finansierat via EU-programmet Interreg Nord är i gång sedan årsskiftet. Inom projektet har det bedrivits jakt på rödräv som är en svår konkurrent för fjällrävarna. Det har även placerats ut ett flertal foderautomater för att ge fjällräven en möjlighet att utvidga sina områden. Under sommaren har det fötts sju valpkullar vilket var över förväntan. Åtgärdsarbetet för fjällgås fortsätter i avvaktan på den pågående utvärderingen av åtgärdsprogrammet. Bevarade natur-och kulturmiljövärden Inga nya naturreservat har bildats i det fjällnära området under året. En överenskommelse har tidigare träffats mellan Naturvårdsverket och Sveaskog. I Norrbotten innebär överenskommelsen att 40 nya naturreservat kan bildas, med en total areal om ca ha (ca ha produktiv skog). De flesta av dessa blivande reservat ligger helt eller delvis ovan gränsen för fjällnära skog. Kunskapsbristen är stor om var det finns forn- och kulturlämningar. Endast 23 procent av arealen ovan odlingsgränsen är inventerad och i obrutet fjäll endast 18 procent. Friluftsliv Ett omfattande system av vandrings- och skoterleder, fjällstugor och andra fjällanläggningar skapar goda förutsättningar för friluftsliv. Under 2016 och 2017 har en omfattande upprustning av leder och broar skett. Drygt 2000 skyltar har även bytts ut. Lokalt har flygbullret ökat. Exempelvis flygs det många turister mellan Nikkaluokta och Kebnekaise fjällstation. Det är dock renskötseln och myndigheter som står för merparten av flygtrafiken. Hur bullret uppfattas beror i hög grad på vilka förväntningar besökare eller verksamma i fjällområdet har. Analys och bedömning Länsstyrelsen bedömer att målet är nära att nås Norrbottensfjällens storslagenhet, omfattande renbetesmarker, gynnsamma bevarandestatus och låga exploateringsgrad kan sannolikt upprätthållas. De problemområden som finns, exempelvis markskador orsakade av terrängkörning och kunskapsbrist om fjällens kulturmiljövärden hinner sannolikt inte att åtgärdas fram till målåret. Även förutsättningarna för renskötsel behöver stärkas. På längre sikt kan klimatförändringar innebära stora förändringar i fjällmiljön.
10 10(13) Utvecklingen för miljökvalitetsmålet är negativ. Fjällens miljötillstånd och ekosystemtjänster Norrbottens fjällområde är stort och en stor andel av arealen ligger inom obrutet fjällområde. Miljöbalkens bestämmelser, länsstyrelsens myndighetsutövning kombinerat med kommunal planering gör att fjällens förhållandevis goda miljötillstånd kan upprätthållas. Den måttliga exploateringen sker i anslutning till redan exploaterade områden. Omfattande prospektering kan dock leda till fler gruvetableringar. För att upprätthålla naturbetesmarkerna i fjällen är det viktigt att renskötseln kan fortsätta och utvecklas. Något generellt långvarigt överutnyttjande av betesresursen i fjällområdet har inte konstaterats i länet. I Norrbotten utgör vinterbetet i skogslandet den begränsande faktorn för renantalet. Därför är det utvecklingen på vinterbetesmarkerna och övriga förutsättningar för renskötseln som är av betydelse för vilket betestryck som finns i fjällområdet. Terrängkörning i samband med renskötsel är tillåten enligt terrängkörningslagen. Samebyarnas terrängkörningsplaner bidrar till att minska markskadorna men det är av stor vikt att medel finns för att genomföra markförstärkningsåtgärder. En översyn av lagstiftningen är önskvärd. Den illegala terrängkörningen behöver stävjas med bättre tillsyn och information. Bevarandestatus och hotade arter Bevarandestatusen bedöms som gynnsam för flertalet av fjällens naturtyper och arter. För att bedöma statusen är miljöövervakning viktigt och den behöver utvecklas ytterligare. För några av de hotade arterna har åtgärdsprogram tagits fram men det är ännu för tidigt att bedöma om dessa insatser är tillräckliga. Bevarade natur-och kulturmiljövärden Insatser för att bevara samiskt kulturarv har skett i utpekade miljöer, till exempel i Laponia. Sametinget kan via landsbygdsprogrammet ge stöd till bevarande och restaurering av samiska kulturmiljöer. Referenser (1) Utvärdering av NILS data i fjällen (2) Artdatabanken Arter & naturtyper i habitatdirektivet bevarandestatus i Sverige Länk till där man kan ladda ner rapporten: Arter och naturtyper i habitatdirektivet-- bevarandestatus-i-sverige-2013/ (3) Länsstyrelsen 2016 Nyckel- och ansvarsarter i Norrbottensfjällen Resultatblad Regional miljöövervakning Nyckel- och ansvarsarter i Norrbottens fjällvärld (4) Länsstyrelsen Häckande fåglar Resultat från Svensk fågeltaxering i Norrbottens län Häckande fåglar-kalfjäll Häckande fåglar-fjällbjörkskog
11 11(13) Västerbotten Storslagen fjällmiljö Tablåtext Västerbottensfjällen är till största delen oexploaterade. Här finns goda möjligheter att uppleva såväl natur som en aktiv renskötsel. Många olika verksamheter är dock beroende av fjällen, så samexistens är en utmaning. Klimatförändringar kan bli ett stort problem för hela fjällområdet. Resultat En stor del av fjällkedjan inom Västerbotten är skyddad som naturreservat eller inom Natura Storskalig exploatering sker främst i anslutning till turistcentrum och de obrutna fjällområdena har endast i mycket liten omfattning påverkats under de senaste tio åren. Rennäringen är central för bibehållandet av fjällens vegetation och utseende. Även människans övriga nyttjande av fjällområdet och bevarande av kulturarv har stor betydelse för om målet kan nås. Bevarandestatus och hotade arter De flesta av fjällens naturmiljöer och arter har goda förutsättningar att på kort sikt leva vidare i fjällen. Få växter eller djur hotas av lokalt med undantag för fjällnära kulturmarker. Under 2017 har därför vissa skötselinsatser riktats mot de fjällnära kulturmarkerna, men mer behövs. På längre sikt förväntas dock klimatförändringarna att starkt påverka både fjällnaturen och de verksamheter som är beroende av den. Många arter riskerar att försvinna från delar av sitt utbredningsområde (1). För fjällräven och fjällgåsen pågår insatser genom särskilda åtgärdsprogram. I år noterades i maj skabb på två fjällrävslyor i Borgafjäll, men efter medicinsk behandling av de insjuknade fjällrävarna verkar utbrottet ha stoppats. Trots skabben och med avsaknaden av lämlar i fjällen blev det ändå fem fjällrävskullar i Västerbotten. Interreg-projektet Felles Fjellrev II har i övrigt fortlöpt som planerat. Hållbart nyttjande och hänsyn, friluftsliv I fjällen måste friluftsliv, turism och rennäring samsas tillsammans med t.ex. gruvnäring och vindkraft. Intressena måste ta hänsyn till varandra och till den känsliga fjällnaturen. Den svåraste perioden på året är under våren när renen och fjällfaunan har störst behov av stillhet samtidigt som stora delar av fjället är
12 12(13) lättillgängligt med hjälp av bl.a. snöskotrar. Renskötsel bedrivs från kust till fjäll och är beroende av att det under hela årscykeln finns funktionella förhållanden. Renantalet ligger på en ganska jämn nivå (2). Trots att körning med terrängfordon på barmark är förbjuden enligt lag så är markskador vanliga i fjällen och lokalt ökande. Barmarkskörning för renskötseländamål är ett av undantagen från lagen och flertalet av länets samebyar har tagit fram terrängkörningsplaner, men det finns behov av ytterligare skadebegränsande åtgärder. Ökningen av skotertrafiken medför lokala problem, även om en terrängkörningsöversyn bidragit till en bättre styrning (3). Buller är ett problem särskilt under turistsäsongerna. Under de senaste åren har de statliga lederna rustats upp, en satsning som även fortsatt under Länsstyrelsen arbetar även med att ta fram en regional handlingsplan för grön infrastruktur. För fjällen ligger fokus på kartläggning och sammanställning av exploaterade områden. Natur- och kulturmiljöer Under 2015 inventerades ca ha fjällnära skogar, men det finns fortfarande stora kunskapsbrister om kulturmiljöerna och de saknas resurser till skötsel (4). Särskilt riskerar delar av det samiska kulturarvet att gå förlorat. Positivt är att det numer finns två kulturreservat med samisk inriktning, program för vård och utveckling av samiska kulturlandskap (5) samt en pågående satsning inom forskning för natur- och kulturmiljövården i fjällvärlden (6). Under 2017 har insatser genomförts för att restaurera och bevara en fjällgårdsmiljö med höga natur- och kulturvärden. Restaureringen innefattar både byggnader och tillhörande ängsmark. Ett samarbetsprojekt kring kulturreservatet Atoklimpen har startats upp tillsammans med Storumans kommun med syftet att fördjupa kunskaperna om kulturmiljön och öka tillgängligheten. Analys och bedömning Fjällvärlden i länet är till största del oexploaterad och det finns fortfarande goda möjligheter att uppleva såväl natur- och kulturmiljöerna som en aktiv renskötsel. Trots det finns tecken på att det behövs ytterligare styrning och resurser för att nå miljökvalitetsmålet till 2020, bedömningen blir därför att miljökvalitetsmålet är nära att nås. Bland annat är det angeläget att flera åtgärder i Fjällstrategin genomförs. Rennäringen är central för fjällmiljön och känslig då förhållanden och markanvändning inom vinterbetesmarkerna påverkar möjligheterna till hållbar och traditionell renskötsel. Att renskötseln är trängd kan i förlängningen också påverka kulturarvet. Former för hållbart nyttjande behöver vidareutvecklas i fjällområdet, inte minst frågor kopplat till rennäring, friluftsliv och turism samt gruvindustri. Framtidens turism behöver utformas på ett sätt som både lockar besökare och minimerar de negativa effekterna för annat nyttjande och för naturen.
13 13(13) Det är önskvärt med en översyn av terrängkörningslagstiftningen samt insatser för att stävja illegal körning. Terrängkörning i samband med renskötsel är tillåten enligt lagstiftningen men det behövs ett fortsatt engagemang och ytterligare resurser för att kanalisera körning och begränsa markskador. Samverkan och planering är viktigt för att nå miljömålet, på såväl kommunal nivå som inom forskningsområdet. Genom de nationella målen för friluftslivet och kulturmiljövården har länsstyrelsen ett tydligare uppdrag att bland annat bistå kommunerna. Stora delar av fjällområdet har ett tillräckligt naturskydd och de flesta arter och naturtyper har en gynnsam bevarandestatus. De hävdgynnade naturvärdena i fjällen behöver uppmärksammas mer, liksom kulturvärdena i övrigt. Kunskapsbrist och brist på resurser för skötsel och utveckling är problemen för kulturmiljöerna i fjällen, särskilt då det samiska kulturarvet. Fler kulturmiljöer behöver skydd. På längre sikt kan ett ändrat klimat innebära utmaningar. Klimatförändringarna beräknas att drabba fjällen först och hårdast och kan därför ses som ett stort hot för rennäring, turism, natur- och kulturvärden. Referenser: (1) Lehikoinen, A., Green, M., Husby, M., Kålås, J. A. and Lindström, Å. (2014), Common montane birds are declining in northern Europe. Journal of Avian Biology, 45: (2) (3) 24FS 2014:26 Länsstyrelsens i Västerbottens läns förordnande om terrängkörnings-reglering inom Västerbottens läns fjällområde, ärendebeteckning (4) Kulturmiljövården i fjällområdet i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län. Kulturhistorisk utredning. Västerbottens Museum/Uppdragsverksamheten (5) Det samiska kulturlandskapet Program för bevarande, brukande och utveckling av samiska kulturmiljövärlden (6)
1(13) Regional uppföljning av Storslagen fjällmiljö,
1(13) Regional uppföljning av Storslagen fjällmiljö, 20161130 2(13) 1. Blekinge - 2. Dalarna Bedömning: Nej Utveckling i miljön: Negativ Tablåtext Miljökvalitetsmålet är inte möjligt att nå till 2020.
Läs merEtt rikt växt- och djurliv i Skåne
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden
Läs mer16 Natur- och kulturmiljövård
16 Natur- och kulturmiljövård Natur- och kulturmiljövård är i många fall nära förbundna med och beroende av varandra. Människans bruk av de nyttor som naturen förmedlar ska ske på ett sådant sätt att arters
Läs merHållbart samnyttjande och utveckling av fjällen - Vad är Länsstyrelsens fjälluppdrag?
Hållbart samnyttjande och utveckling av fjällen - Vad är Länsstyrelsens fjälluppdrag? Vidsträckta, obebodda områden med få bofasta Totalt ca 1,7 milj ha ovan odlgränsen, varav ca 1,2 på statlig mark (ca
Läs merPlanerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun
E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2
Läs merStäkets verksamhetsområde. från hällmarksterräng..
Stäkets verksamhetsområde från hällmarksterräng.. Stäkets verksamhetsområde.till bergtäkt Utdrag ur länsstyrelsens planavdelnings beslut Utdrag ur länsstyrelsens beslut Av Calluna föreslagna åtgärder är
Läs merVINDKRAFT NORR. Omgivningsbeskrivning. Miljökonsekvensbeskrivning
Omgivningsbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning Områdesbeskrivning Jämförelse mellan föreslagna vindkraftsparker och riksintresseområden utpekade 2008 av Energimyndigheten Parken: Mörttjärnberget Bräcke
Läs merLektionsupplägg: Rollspel om fjällen
Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Turism, vindkraftverk, gruvindustri eller renskötsel? Vad händer i fjällen om eleverna får bestämma? Genom ett rollspel får eleverna kunskap om fjällens storslagna
Läs merTEMA FJÄLL OM TILLSTÅNDET I SVENSK LANDMILJÖ
TEMA FJÄLL OM TILLSTÅNDET I SVENSK LANDMILJÖ Fjällfåglar olika mönster på kort och lång sikt I över tio år har det gått allt sämre för många av fjällens vanligare fåglar, bland annat dalripa, lappsparv
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Läs merSkydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden
Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden Historik Nationella och internationella mål Skyddsformer Hur går arbetet och vad behöver förbättras? Erik Törnblom erik.tornblom@havochvatten.se Sjöar
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:
Läs merGrunderna för skyddsjakt
Grunderna för skyddsjakt SÅ FUNKAR DET Konventioner Varför samarbeta om naturen? Naturvårdsdirektiv Jaktlagstiftningen Undantag från fredning Skyddsjakt Delegering av beslutanderätt till Länsstyrelserna
Läs merVad gör Länsstyrelsen?
Vad gör Länsstyrelsen? inom kust och hav Vattenförvaltningen 2015 Samråd: 1 november - 30 april VM och Lst bearbetar inkomna synpunkter. I VISS senast 30/8 2015 Komplettering av åtgärdsunderlag senast
Läs merSTORSLAGEN FJÄLLMILJÖ. Sammanfattning
STORSLAGEN FJÄLLMILJÖ Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa
Läs merMiljömålen i Västerbottens län
Miljömålen i Västerbottens län Förutom det övergripande generationsmålet har vi 16 miljömål som styr inriktningen av miljöpolitiken och som anger vår gemensamma målbild. Varje miljömål har en särskild
Läs merUppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige
Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen
Läs merManual för uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålet STORSLAGEN FJÄLLMILJÖ
SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Manual för uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålet STORSLAGEN FJÄLLMILJÖ Datum: 20160719 Ansvarig myndighet: Kontaktperson: Ola Inghe Mailadress: ola.inghe@naturvardsverket.se
Läs merMyllrande våtmarker och torvbruket
Myllrande våtmarker och torvbruket Vägar till ett hållbart torvbruk Konferens på KSLA 31 augusti 2011 2011-09-06 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Miljömålssystemet t Miljökvalitetsmål
Läs merett rikt växt- och djurliv
Ett rikt växt- och djurliv Hur är det idag? Den biologiska mångfalden är grunden för allt mänskligt liv, den spelar en avgörande roll för människors överlevnad och välfärd och är därmed en förutsättning
Läs merMiljömålen regionalt och RUS.
Miljömålen regionalt och RUS www.rus.lst.se Miljömålsproppen 2009/10:155 5.2 Regionala miljömål och regionalt miljöarbete Regeringens bedömning: Regionala miljömål beslutas av regionalt miljömåls-ansvariga
Läs merALLEMANSRÄTT OCH SKIDÅKNING INTE STÖRA - INTE FÖRSTÖRA
ALLEMANSRÄTT OCH SKIDÅKNING INTE STÖRA - INTE FÖRSTÖRA INLEDNING Tack vare Allemansrätten kan vi bedriva organiserat friluftsliv. Som förespråkare av friluftslivet vill Friluftsfrämjandet hjälpa till att
Läs merKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR RENNÄRINGEN
1 DETALJPLAN KAPPRUET SAMRÅDSHANDLING KONSEKVENSBESKRIVNING FÖR RENNÄRINGEN Detaljplan för del av MESSLINGEN 3:134 KAPPRUET MESSLINGEN HÄRJEDALENS KOMMUN JÄMTLANDS LÄN Planer och bestämmelser Föreslagna
Läs merStällningstagande inför den fortsatta processen för att bilda en framtida nationalpark i området Vålådalen Sylarna Helags
1(6) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Ola Larsson Tel: 010-698 17 08 ola.larsson @naturvardsverket.se SKRIVELSE 2017-10-16 Ärendenr: NV-02982-14 Beredningsgruppen för nationalparksprojektet
Läs merRegionala handlingsplaner för grön infrastruktur
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-04-05 1 Grön infrastruktur är nätverk av natur
Läs merEkosystemtjänster i en expansiv region strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län- Remiss från kommunstyrelsen
Dnr Dnr E E 2014-02890 Sida 1 (5) 2015-01-08 Handläggare Elisabeth Tornberg 08-508 264 07 Till Kommunstyrelsen Ekosystemtjänster i en expansiv region strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv
Läs merInformation till prospekteringsföretag i Västerbotten
Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk Åkerbär. Foto: Länsstyrelsen Västerbotten Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Norra Petikträsk, SE0810422 Kommun: Norsjö
Läs merRemissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).
Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.
Läs merArbetet med biologisk mångfald måste fortsätta
Pressmeddelande 67/2017 2017-05-18 Miljö- och energidepartementet Hanna Björnfors Pressekreterare hos miljöminister Karolina Skog 072-500 92 11 Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta Regeringen
Läs merTilläggsplan för vindkraft
Tilläggsplan för vindkraft Storuman och Sorsele kommuner Erika Arklöf Bakgrund Syftet med projektet var att underlätta pågående och kommande etableringar av vindkraft i Storumans och Sorsele kommuner.
Läs merKulturmiljöer i odlingslandskapet - hur når vi målen nu och bortom 2020?
Kulturmiljöer i odlingslandskapet - hur når vi målen nu och bortom 2020? Ett rikt odlingslandskap Biologiska värden och kulturmiljövärden i odlingslandskapet som uppkommit genom långvarig traditionsenlig
Läs merARTSKYDD I SAMHÄLLS- UTVECKLINGEN
ARTSKYDD I SAMHÄLLS- UTVECKLINGEN Krister Mild Torunn Hofset Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-03-21 1 Varför är det viktigt med biologisk mångfald? Naturens eget värde Etiska,
Läs merSvensk rovdjursförvaltning - Regional förvaltning, vem gör vad? Johan Nyqvist, rovdjursförvaltare, Länsstyrelsen i Jämtlands län
Svensk rovdjursförvaltning - Regional förvaltning, vem gör vad? Johan Nyqvist, rovdjursförvaltare, Länsstyrelsen i Jämtlands län Rovdjursförvaltning Rovdjursförvaltningen är ordnad i flera lager, som en
Läs merSeminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef
Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Hållbart skogsbruk en nyckelfråga Miljödimensionen = riksdagens miljökvalitetsmål, inklusive regeringens preciseringar av dessa
Läs merKap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION
Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION I kapitlet behandlas följande aspekter: -Riksintresse för friluftsliv -Riksintresse med geografiska bestämmelser / Det rörliga friluftslivet - Kullaberg och Hallandsåsen
Läs merTemagruppernas ansvarsområde
Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en
Läs merMöte i Steinkjer om snöskoterleder i Norge 30 januari 2014
Möte i Steinkjer om snöskoterleder i Norge 30 januari 2014 Svensk lagstiftning som rör snöskotertrafik m m Terrängkörningslagen Terrängkörningsförordningen Miljöbalken Förordning om samråd (12 kap 6 miljöbalken)
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är
Läs merMed miljömålen i fokus
Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet
Läs merTeckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.
Teckenförklaring Ja Nära JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel
Läs merOrdningsföreskrifter i naturreservat. Björn Carlberg Enheten för naturvård Länsstyrelsen Stockholm
Ordningsföreskrifter i naturreservat Björn Carlberg Enheten för naturvård Länsstyrelsen Stockholm Kort om naturreservat Vanligaste skyddsformen för natur 4 000 i Sverige och 280 i Stockholms län Länsstyrelse
Läs merGrön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering
Grön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering Vattendagarna 14/11 2017 Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental
Läs merKoppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Läs merEkologisk kompensation Ett verktyg för hållbar samhällsplanering
Ekologisk kompensation Ett verktyg för hållbar samhällsplanering Hållbar kommun, 23 Januari 2018 Jörgen Sundin, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-01-24 1 Vad
Läs merDET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014
DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till
Läs merSkriv här" Jan Terstad ArtDatabanken, programchef naturtyper
Ekologisk kompensation en möjlighet i naturvårdsarbetet Skriv här" Jan Terstad ArtDatabanken, programchef naturtyper ArtDatabanken Sveriges kunskapscentrum för arter och deras livsmiljöer en länk mellan
Läs merMöte med miljöministern
2017-03-03 dnr 1.2.6-2016-1516 Miljö- och energidepartementet Möte med miljöministern Sametinget önskar följa upp dessa frågor vid mötet med miljöministern Karolina Skog den 13 mars 2017. Sametinget som
Läs merStrategi för formellt skydd av skog i Gotlands län
www.i.lst.se Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län Bilaga 1: Sammanfattning av den nationella strategin Sammanfattning Nationell strategi för formellt skydd av skog Detta dokument redovisar
Läs merHållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14
Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...
Läs merVägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet
Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet Workshop 18 oktober 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-10-30 1 Punkterna 10-15 Punkt 9 Verktygslåda
Läs merSynpunkter på Energimyndighetens förslag till uppdatering av riksintresseområden vindbruk dnr
Energimyndigheten registrator@energimyndigheten.se Synpunkter på Energimyndighetens förslag till uppdatering av riksintresseområden vindbruk dnr 2012-2103 Naturskyddsföreningen Gotland anser att Energimyndighetens
Läs merKlimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning
Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning Vad är klimatanpassning? Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhället till nutidens och framtidens klimat.
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND. LRFs rovdjurspolicy. Antagen av LRFs styrelse
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRFs rovdjurspolicy Antagen av LRFs styrelse 2013-03-19 2(5) Sammanfattning Rovdjursförvaltningen måste vara långsiktig, förutsägbar och rimlig för den enskilda. Rovdjurstrycket
Läs merHÅLLBAR TURISM I SKYDDADE OMRÅDEN
HÅLLBAR TURISM I SKYDDADE OMRÅDEN Förvaltarträff 2018 Skåne, 4 oktober Foto: Michael Engman / Engmanbild. Jenny Lindman-Komstedt, Camilla Näsström, Naturvårdsverket 2018-10-08 Naturvårdsverket Swedish
Läs merSå skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog
Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11
Läs merVad är kulturarv och var finns informationen?
Vad är kulturarv och var finns informationen? Om Riksantikvarieämbetet En av Sveriges äldsta myndigheter, grundades 1630 Vi finns i Stockholm, Visby, Glimmingehus och Gamla Uppsala Omkring 220 anställda
Läs merBilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning
Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats
Läs merSnöskoter i Sverige, historik och kunskapsläge
Snöskoter i Sverige, historik och kunskapsläge Per-Olov Wikberg, Naturvårdsverket Oslo 19/8 2014 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-08-22 1 285 000 snöskotrar Årlig omsättning
Läs merHandlingsprogram för Bottenviken - 2005
Handlingsprogram för Bottenviken - 2005 Handlingsprogram för Bottenviken Bottenvikens karaktärsdrag Perämeren erityispiirteet Belastning och fysisk exploatering Kuormitus ja paineet Identifiering av miljöproblem
Läs merProgram för genomförande av åtgärder för att minska markskador på kalfjäll till följd av barmarkskörning
Program för genomförande av åtgärder för att minska markskador på kalfjäll till följd av barmarkskörning 4/2007 Titel Författare: Kontaktperson: Program för genomförande av åtgärder för att minska markskador
Läs merQemensara deklaration. Älvdalens kommuns fjällvärld
/ lidyd L i n uveräiklspian nivuaibmä IMJIIIIIUII 93-06- 3 0 *5 Qemensara deklaration om Älvdalens kommuns fjällvärld i Mot bakgrund av - fjällvärldens stora betydelse för naturvård, friluftsliv, turism
Läs merRegional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström
Regional handlingsplan för grön infrastruktur Kristin Lindström Grön infrastruktur är nätverk av natur som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur och till människors välbefinnande Grön
Läs merÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Läs merUppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden och att ta fram en handlingsplan för marint områdeskydd
Regeringsbeslut I:4 2015-02-12 M2015/771/Nm Miljö- och energidepartementet Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 GÖTEBORG Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden
Läs merMILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR
MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck
Läs merNaturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete
Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika
Läs merSametinget. Ett parlament och en förvaltningsmyndighet. Samisk kultur Samiska språket Samiska näringar - rennäringen
Sametinget Ett parlament och en förvaltningsmyndighet Samisk kultur Samiska språket Samiska näringar - rennäringen Sametinget Vilka ramar styr oss? Sametingslagen 2 kap. Sametingets uppgifter 1 Sametinget
Läs merProposition 2013/14:141 Miljödepartementet
En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Proposition 2013/14:141 2010 CBD Nagoya 2011 EU-strategi 2011-2013 Uppdrag och utredningar 2014 Regeringsbeslut i mars Riksdagen i juni Strategi
Läs merBarriäreffekter för friluftsliv, flora och fauna vid Söderleden Mölndals stad, Västra Götalands Län
Åtgärdsvalsstudie Barriäreffekter för friluftsliv, flora och fauna vid Söderleden Mölndals stad, Västra Götalands Län SAMMANFATTNING 2013-11-08 Projektnummer: TRV 2013/17980 1 Dokumenttitel: Skapat av:
Läs merKLIMAT KULTUR KUNSKAP SAMARBETE KONTAKTER GEMENSKAP MARS Hotell Frösö Park, Östersund KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS PÅVERKAN PÅ KULTURLANDSKAPET
KLIMAT KULTUR KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS PÅVERKAN PÅ KULTURLANDSKAPET Hur arbetar vi tillsammans kring klimat och markanvändning? 21-22 MARS Hotell Frösö Park, Östersund För mer information och anmälan: Klicka
Läs merLevande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder.
Miljömålet Levande skogar Skogens och skogsmar kens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biolo giska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden vär nas. Sist i
Läs merKommittédirektiv. Översyn av lagstiftning och nationella mål på kulturmiljöområdet. Dir. 2011:17. Beslut vid regeringssammanträde den 3 mars 2011
Kommittédirektiv Översyn av lagstiftning och nationella mål på kulturmiljöområdet Dir. 2011:17 Beslut vid regeringssammanträde den 3 mars 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över lagstiftningen
Läs merRegeringsuppdrag om skydd av värdefulla sjöar och vattendrag. Erik Törnblom
Regeringsuppdrag om skydd av värdefulla sjöar och vattendrag Erik Törnblom erik.tornblom@havochvatten.se Regeringsuppdraget 2017 Havs- och vattenmyndigheten ska i samarbete med Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen
Läs merMILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN
Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen
Läs merOlika skydd för naturen
NATURMILJÖ Förutom de naturmiljöer som har statusen riksintresse så har Emmaboda kommun många andra olika skyddsvärda naturområden. Skälen till att bevara sådana områden är många. Sveriges nationella miljömål
Läs merFörvaltningens förutsättningar
Förvaltningens förutsättningar Tamdjur & rovdjur i Naturvårdsverkets förvaltningsplaner Sara Hommen Naturvårdsverket 1 Naturvårdsverkets uppdrag Naturvårdsverket arbetar på uppdrag av regeringen och är
Läs merLektionsupplägg: Tack för maten, naturen!
Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi
Läs merBehovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden
1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten
Läs merNäringsdepartementet Rättssekretariatet. Ändringar i jaktförordningen när det gäller beslut om antalet patroner vid björnjakt
Näringsdepartementet Rättssekretariatet Ändringar i jaktförordningen när det gäller beslut om antalet patroner vid björnjakt Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Författningsförslag... 4 3 Bakgrund...
Läs merSTRATEGI FÖR EN HÅLLBAR VINDKRAFTS- UTBYGGNAD
STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR VINDKRAFTS- UTBYGGNAD Borlänge 16 april 2019 2019-04-17 1 Strategi för hållbar vindkraftsutbyggnad Åtgärd inom Miljömålsrådet. Drivs gemensamt av Energimyndigheten och Naturvårdsverket.
Läs merLärdomar från projektet Bortom konflikter i fjällen
Bortom konflikter i fjällen För att bättre balansera olika markanvändningsintressen och hantera intressekonflikter krävs kunskap (bland beslutsfattare, planerare och förvaltare) om att det finns olika
Läs merHemställan om ändring av 28 b jaktförordningen (1987:905)
1(5) SWE DI S H E NVIR O NM E NTA L P RO TE CTI O N A GE N CY Ola Larsson Tel: 010-698 17 08 Ola.Larsson @naturvardsverket.se HEMSTÄLLAN 2017-12-21 Ärendenr: NV-07260-17 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM
Läs merÄngs- och betesmarksinventeringen
Ängs- och betesmarksinventeringen Ängs- och betesmarksinventeringen Nationell inventering av värdefulla ängs- och betesmarker 2002-2004 inventerade länsstyrelserna ca 300 000 ha (ca 70 000 marker), viss
Läs merKOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2
Bromölla kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2 Antagen/Senast ändrad Gäller från Dnr Kf 2006-12-18 124 2007-01-01 2004/396-403 Kf 2012-10-29 170 2012-10-30 2011/120 LOKALA MILJÖMÅL FÖR BROMÖLLA
Läs merBevarandeplan Natura 2000
1 (7) Bevarandeplan Natura 2000 Sörbyn SE0820416 Fastställd av Länsstyrelsen: 2007-12-11 Namn: Sörbyn Områdeskod: SE0820416 Områdestyp: SCI (utpekat enligt art- och habitatdirektivet) Area: 5,40 ha Ytterligare
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-området Abborravan
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Abborravan Foto: Lars Björkelid Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Abborravan, SE0810361 Kommun: Lycksele Skyddsstatus: Natura 2000:
Läs merVÄLKOMMEN. Till kurs om fridlysning och dispenser enligt Artskyddsförordningen. Naturvårdsverket
VÄLKOMMEN Till kurs om fridlysning och dispenser enligt Artskyddsförordningen Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Inledning Deltagare från Naturvårdsverket Dagens
Läs merVINDKRAFT NORR. Omgivningsbeskrivning. Miljökonsekvensbeskrivning
Omgivningsbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning Områdesbeskrivning Jämförelse mellan föreslagna vindkraftsparker och riksintresseområden utpekade 2008 av Energimyndigheten Parkerna: Stamåsen Bodhögarna
Läs merTvärvillkor för Miljö - Biologisk mångfald
Tvärvillkor för Miljö - Biologisk mångfald Helene Lindahl Naturvårdsverket Skypekurs den 20 sep 2017 2017-09-25 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Upplägg De aktuella direktivens
Läs merBiologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, ArtDatabanken vid SLU
Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, vid SLU Vad gör? Samlar, lagrar och tillgängliggör data om Sveriges natur, mest arter men även naturtyper Svenska Artprojektet:
Läs merRennäringslag (1971:437)
Särskilda trafikförfattningar m.m./jakt och fiske 1 Renskötselrätt Anm. Rubriken har fått sin nuvarande lydelse enligt lag (1993:36). 1 [5101] Den som är av samisk härkomst (same) får enligt bestämmelserna
Läs merNaturvårdsprogram för Färgelanda kommun
Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas
Läs merVAD ÄR GRÖN INFRASTRUKTUR OCH VARFÖR BEHÖVS DEN? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
VAD ÄR GRÖN INFRASTRUKTUR OCH VARFÖR BEHÖVS DEN? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 06--4 REGIONALA HANDLINGSPLANER OCH SAMARBETE MELLAN MYNDIGHETER GINA-gruppen Grön infrastruktur
Läs merYttrande över Regional handlingsplan för grön infrastruktur i Stockholms län Diarienummer
2018-05-14 Länsstyrelsen Stockholm miljoplanering.stockholm@lansstyrelsen.se Yttrande över Regional handlingsplan för grön infrastruktur i Stockholms län Diarienummer 106-2131-2015 Sammanfattning Naturskyddsföreningen
Läs merBeslut Datum. Ändring av ordningsföreskrift för naturreservatet Stenbithöj dens domänreservat i Åsele, Västerbottens län ( 2 bilagor)
Ärendebeteckning 2015-03-25 511-2482-2015 Arkivbeteckning 1(5) Ändring av ordningsföreskrift för naturreservatet Stenbithöj dens domänreservat i Åsele, ( 2 bilagor) Länsstyrelsen beslutar att utöver gällande
Läs merSamråd om EU:s fågel- och art- och habitatdirektiv för att se om de fortfarande är ändamålsenliga ('fitness check') (SV)
Case Id: c4eb27bd-ac07-4d43-99e8-0914fc9dc5df Date: 02/07/2015 09:00:28 Samråd om EU:s fågel- och art- och habitatdirektiv för att se om de fortfarande är ändamålsenliga ('fitness check') (SV) Fält märkta
Läs merKoppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Läs merResultat från inventeringar av järv i Sverige 2005
Resultat från inventeringar av järv i Sverige 2005 Version 1.0 2 Innehåll VERSIONER...3 1. INLEDNING...4 2. METOD...4 2.1. ORGANISATION...4 3. RESULTAT...5 Versioner Detta är version 1.0. Version Utgivningsdatum
Läs merBilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2
2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...
Läs mer