Ökad kompetens om energieffektivisering av byggnader

Transkript

1

2 Ökad kompetens om energieffektivisering av byggnader BeställarKompetens ska öka kunskapen om metoder och verktyg för energieffektiv kunskap och erfarenheter från Bebo, Belok och Sveby. Målgrupper byggherrar, fastighetsägare och förvaltare i beställarrollen och deras ombud (konsulter & arkitekter) Mål nybyggda och renoverade fastigheter ska leverera den energiprestanda som beställare och entreprenör kommit överens om gemensamt ska vi klara de energipolitiska målen för Sverige.

3 Sveby-kurs för Sollentunahem Per Levin

4 Sveby - Ett utvecklingsprogram som drivits av bygg- och fastighetsbranschen sedan 2007 Möta funktionskraven i BBR, byggherrens krav eller andra krav. Standardversion 1.0 finns tillsammans med en avsiktsförklaring mellan byggherrar, fastighetsägare och entreprenörer att tillämpa Sveby. Byggherrarna är huvudman för Sveby sedan 2012 Stöd från Energimyndigheten tom Förankrat hos Boverket. Alt material är fritt tillgängligt för användning (

5

6 Branschförankring - styrgrupp Samfinansiärer - betalande och deltagande företag och organisationer Arbetsgrupper i delprojekten Referensgrupp Följande branschrepresentanter ingår i styrgruppen idag: NCC, Mikael Zivkovic Skanska, Jonas Gräslund JM, Kjell-Åke Henriksson Svenska Bostäder, Yngve Green Familjebostäder, Lisa Engqvist Veidekke, Johan Alte HSB, Roland Jonsson Riksbyggen, Mari-Louise Persson Skandia Fastigheter, Lars Pellmark Byggherrarna, Tommy Lenberg -ordförande Fastighetsägarna, Veronica Eade SABO, Petter Jurdell Peab, Johan Svensson Sveriges Byggindustrier, Maria Brogren Vasakronan, Lennart Lifvenhjelm

7 Sveby-standarderna Handledning och ordlista Krav - Energiavtal 12 Beräkning - Brukarindata bostäder - Brukarindata kontor - Brukarindata undervisning - Energianvisningar - Klimatdatafiler Verifiering - Mätföreskrifter - Energiverifikat - Energiprestandaanalys - Verifieringsmall

8

9 Fortsatt arbete inom Sveby Uppdatering efter nya BBR och NNE-definitioner. Ökat arbete med förankring, utbildningar och fallstudier för att sprida användningen i hela landet. Fler fallstudier som följer Sveby och kan ge feed-back. Samarbete med BeBo och Belok om verifiering av energibesparing och ombyggnadsregler. Verifiering av delsystem (FTX, VP m.m.) Komplettering av brukarindata m.m. för fler byggnadstyper.

10 BEN - Boverkets föreskrifter och allmänna råd om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår En föreskrift som hanterar överträdelseärendet och som är praktiskt användbar i branschen. Införa krav på verifiering. Vilka faktorer som bör beaktas. Ingen detaljerad reglering kring hur mätvärden ska bearbetas innan normalisering. Beräkningsmetod i hög grad införande av Svebys material (brukarindata m.m.).

11 Tillämpning av BEN Gäller för verifiering av byggregler byggnadens specifika energianvändning enligt BBR. Gäller vid fastställande av energiklass vid energideklarationer, BED. Medför förändringar i BBR, BED och CEX. Gäller from 15 december 2016.

12 BEN - Boverkets föreskrifter och allmänna råd om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår 1 kap. Inledning - Allmänt, tillämpningsområde och definitioner. 2 kap. Fastställande av byggnadens energianvändning genom beräkning. Normalt brukande. 3 kap. Fastställande av byggnadens energianvändning genom mätning och normalisering. - Normalisering av mätvärden.

13 Definitioner i BEN Några extra definitioner. Hänvisar till BBR och BED samt TNC. Byggnadens energianvändning (BBR): Den energi som, vid normalt brukande, under ett normalår behöver levereras till en byggnad (oftast benämnd köpt energi) för: Uppvärmning, Komfortkyla, Tappvarmvatten och Byggnadens fastighetsenergi. Energianvändningen divideras med A temp.

14 Fastställande av byggnadens energianvändning genom beräkning Beräkningen ska avspegla den uppmätta och normaliserade energianvändningen, dvs verklighetsnära. Indata i energiberäkningen ska överensstämma med byggnadens och installationernas egenskaper i färdigställd byggnad, och åtminstone beakta de faktorer som anges i BEN 2 kap, 3-7. Allmänt råd om tillämpning av lämpliga säkerhetsmarginaler, så att kravet uppfylls även vid mätning.

15 Krav på beräkning För småhus och flerbostadshus räcker en energiberäkning med beräkningssteg på högst en månad. För lokaler behövs dynamisk energiberäkning med beräkningssteg på högst en timme. Allmänt råd: För komplexa byggnader bör indata i energiberäkningen delas upp i olika tidsscheman om byggnaden har intermittent verksamhet. Byggnaden kan behöva delas in i zoner vid energiberäkningen (olika innetemperaturer, olika system för värme, komfortkyla eller luftbehandling, eller skillnader i internlaster).

16 Vilka beräkningsprogram får användas? När ett dynamiskt energiberäkningsverktyg används bör dess lämplighet påvisas, dvs ska vara validerat. Några mer använda och validerade i Sverige : IDA ICE VIP Energy BV2 EN ISO DesignBuilder BSIM2000 (Danmark) EiB (Norge) Riuska (Finland) Program för småhus och enklare byggnader: TMF-Energi Web-program för enklare byggnader: Energikalkylen Energihuskalkyl

17 Vad ska beaktas i en energiberäkning? 3 Byggnadens utformning, placering och orientering Utomhusklimat och passiv solinstrålning för normalår på orten. Vid beräkning av passiv solinstrålning ska hänsyn tas till fönstrens solenergitransmittans. 4 Byggnadens termiska egenskaper: U-värden (Värmegenomgångskoefficienter) Köldbryggor Luftläckning Allmänt råd: Värmekapacitet om den har inverkan. I princip enligt EU-direktivet EPBD.

18 Beaktas forts. 5 Byggnadens tekniska system, inklusive driftförhållanden och reglerförluster: Värmeanläggningar och varmvattenförsörjning, inkl. deras isolering samt varmvattencirkulation. System för komfortkyla. Ventilation Fast belysning i allmänna utrymmen och driftsutrymmen. Övrig fastighetsenergi, till exempel värmekablar, pumpar, fläktar, motorer, styr- och övervakningsutrustning och dylikt. Byggnadens energianvändning får reduceras med energin från solfångare eller solceller i den omfattning byggnaden kan tillgodogöra sig energin för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och fastighetsenergi.

19 Normalt brukande för bostäder, ex. flerbostadshus Parameter Delparameter Delparameter Värden Innetemperatur Uppvärmningssäsong Utrymmen för 22/21 o C äldreboende/övriga Luftflöden Behovsstyrda Forcering i kök 30 min per dag flöden Vädringspåslag Energipåslag 4/η uppv kwh/m 2 år Solavskärmning Avskärmningsfaktor Total (Fast och rörlig) 0,5 (0,71 och 0,71) Tappvarmvatten Energi Typvärde 25/η tvv kwh/m 2 år Hushållsenergi Energi Typvärde 30 kwh/m 2 år Internlast Möjlig att tillgodogöras 70 % Personvärme Antal personer Enligt tabell nedan Närvarotid h/d/v 14/7/52 Effektavgivning 80 W per person Värden för beräkning av antal personer i bostäder. Antal rum och kök Antal personer 1,42 1,63 2,18 2,79 3,51

20 Tappvarmvattenkorrigering För installationsteknisk lösning som kan påvisa besparing av tappvarmvattenenergin. Allmänt råd: Avloppsvärmeväxlare Effektiva blandare A-klass och max 10%.

21 Normalt brukande för lokaler 7 Brukarindata ska väljas utifrån avsedd verksamhet. Energi till tappvarmvatten exklusive förluster för varmvattencirkulation ska dock antas till 2 kwh/m 2 år för samtliga lokalkategorier. Svebys värden för kontor och undervisningsbyggnader (förutom tappvarmvatten) har använts direkt i BEN. Gäller både för nya och befintliga byggnader.

22 Brukarindata, ex förskolor Parameter Delparameter Kök Avdelningar och övrigt 1) Rumstemperatur, börvärde Övriga utr., teknikrum, mm. Lägsta lufttemperatur 22 o C 22 o C 18 o C h/d/v 24/7/52 24/7/52 24/7/52 Luftflöden Grund/forcerade 2,0/4,0 l/m 2 s 2,5/- l/m 2 s 0,35/- l/m 2 s Solavskärmning Tappvarmvatten (exkl. VVC) (h/d/v)/(h/d/v) (6/5/47)/(6/5/47) 12/5/47 12/5/47 Beteendestyrd 0,65 0,65 0,65 avskärmning Typvärde, kwh/m 2 år 2/η tvv 2/η tvv 2 /η tvv Verksamhetsenergi Årsschablon 23,5 kwh/m 2 år 14,1 kwh/m 2 år 0 Belysning 5,0 W/m 2 4,0 W/m 2 0 h/d/v 10/5/47 10/5/47 - Utrustning 5,0 W/m 2 2,0 W/m 2 0 h/d/v 10/5/47 10/5/47 10/5/47 Personvärme Persontäthet 0,067 p/m 2 0,067 p/m 2 0 h/d/v 6/5/47 6/5/47 0 Vädringspåslag Energipåslag 4/η uppv kwh/m 2 år 4/η uppv kwh/m 2 år 4/η uppv kwh/m 2 år

23 Fastställande av byggnadens energianvändning genom mätning och normalisering 1 Ska baseras på uppmätt normaliserad energianvändning. Stegvis normalisering enligt texten eller genom dynamisk energiberäkning. För byggnader som innehåller både bostäder och lokaler ska normalisering genomföras med hänsyn taget till respektive byggnadskategori. Allmänt råd: Separat mätning av värme, tappvarmvatten, komfortkyla och fastighetsenergi åtminstone för nya flerbostadshus och lokaler (BBR 24, kap 9:7). I övrigt tillgängliga mätuppgifter.

24 Hänsyn till mätningens omfattning 2 Före normalisering ska hänsyn tas till mätningens omfattning i byggnaden. Om energi till uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi inte har mätts separat ska den uppmätta energin fördelas (flera byggnader på samma mätare m.m.). Ta bort verksamhetsenergi. Allmänt råd: Korrigering utförs till normala förhållanden, med hänsyn till ombyggnad, tillfälligt ändrad verksamhet, eller värme- och ventilationssystem som har varit ur drift under del av året.

25 Normalisering för bostäder och lokaler Tappvarmvatten Innetemperatur Internlaster Normalår I princip Svebys verifieringsmetod.

26 Normalisering av tappvarmvatten 3 Levererad energi till tappvarmvatten exklusive VVC ska ersättas med värde enligt tabell 3 och 4. Värdet får reduceras med energi från solfångare och solceller i den omfattning energin tillgodogörs för produktion av tappvarmvatten i byggnaden. Även besparing av t.ex. avloppsvvx får tillgodogöras. Tabell 3. Normaliserat värde för energi till tappvarmvatten i bostäder. Småhus (kwh/år) 20 A temp η tvv Flerbostadshus (kwh/år) 25 A temp η tvv Lokaler (kwh/år) 2 A temp η tvv Tabell 4. Årsverkningsgrad för produktion av tappvarmvatten uppdelat på olika värmekällor. Värmekälla Årsverkningsgrad, η tvv Fjärrvärme 1,0 El (direktverkande och elpanna) 1,0 El, frånluftsvärmepump 1,7 El, uteluft-vattenvärmepump 2,0 El, markvärmepump (berg, mark, sjö) 2,5 Biobränslepanna Sveby 2016 (pellets, # ved, flis) 0,75 Olja 0,85

27 Tappvarmvatten tre möjligheter om energin inte mäts direkt Om energi till tappvarmvatten som inkluderar förluster för varmvattencirkulation är känd, antas att VVC-förlusterna är 25%, vilka tillförs uppvärmning. Om tappvarmvattenvolymen ex. VVC är känd, kan levererad energi till tappvarmvatten beräknas som volymen i m 3 multiplicerat med 55 och dividerat med årsverkningsgraden. Om endast kallvattenvolymen är känd, kan tappvarmvattenvolymen antas som 35 % av kallvattenvolymen, och sedan beräkning enligt ovan.

28 Bra med mät- och verifikationsplan tidigt! Uppföljningen och underlag för normalisering börjar här! BBR-avgränsning BEN: Tappvarmvatten Innetemperatur Internlaster

29 Normalisering av inomhustemperatur Vid avvikelse från normal innetemperatur med mer än en grad, som inte beror på installationstekniska brister, ska uppvärmningsenergi för denna area korrigeras med 5 procent per grad (från 21 grader i småhus och 22 grader i flerbostadshus och avsedd temperatur för lokaler). Vid verifiering av energihushållningskrav enligt BBR, ska normalisering på grund av avvikelser i innetemperatur baseras på mätning av genomsnittlig lufttemperatur under uppvärmningssäsongen. För energideklarationer gäller bör.

30 Internlaster (verksamhetsenergi/hushållsenergi) Normaliseras för avvikelsen som medför icke försumbar påverkan på energianvändningen (Råd: 3 kwh/m 2 år). Avvikelsen multipliceras med tillgodogjord del och divideras med årsverkningsgraden för uppvärmningssystemet. Exempel bostad Normal användning (kwh/m 2 år) Icke försumbar avvikelse från normal användning (kwh/m 2 år) Andel som kan tillgodogöras byggnaden som värme (korrigering) (%) Hushållsenergi 30 > ± 4 70 %

31 Normalårskorrigering Ska utföras. Allmänt råd Energi för uppvärmning kan normalårskorrigeras med SMHI Energiindex ( ). För energideklarationer görs normalårskorrigering automatiskt.

32 Normalisering genom dynamisk energiberäkning 11 Uppmätt energi korrigeras utifrån förhållandet mellan: byggnadens beräknade energianvändning vid normalt brukande och för ett normalår, och byggnadens beräknade energianvändning vid verkligt brukande och verkligt utomhusklimat under mätåret. Korrigering av uppmätt energi ska åtminstone ske för energi till tappvarmvatten och på grund av avvikelser i innetemperatur och internlaster. Båda energiberäkningarna ska utföras på samma sätt. Indata ska avse den färdigställda byggnaden och hållas oförändrade i de dynamiska energiberäkningar som ligger till grund för normaliseringen. Normalisering genom dynamisk energiberäkning får enbart ske om faktiskt brukande av byggnaden kan verifieras. Allmänt råd Verifiering av faktiskt brukande av byggnaden under ett år kan ske genom mätning av brukarrelaterade parametrar i byggnaden och genom undersökningar bland brukarna.

33 Klimatdata är viktiga vid beräkning och verifiering Klimatdatafil för energiberäkningar ska vara ett typår representativt för värme- och kylbehov. Timvisa data för temperatur, strålning, vind, relativ fuktighet m.m. På 80-talet tog SMHI fram typår för programvaran VIP+, tex Stockholm-77. Åren var utvalda inom perioden Enbart för värmebehov, ej kylbehov. Nya klimatdatafiler har tagits fram för ca 310 orter för perioden Representativa månader har valts ut och klippts ihop till ett typår. Alla kommuner har en klimatdatafil.

34 BEN Hur påverkas Sveby? Svebys anvisningar upphöjd till föreskrift, ca 90 % av värdena i BEN kommer från Sveby. Är Boverket mottagliga för Svebys framtida uppdateringar och kompletteringar? Vissa luckor finns i BEN som Sveby täcker in. Energiavtal 12 kan få en mer central roll om inte mätning kommer att krävas för alla ny- och ombyggnader.

35 BEN- Påverkan på byggnadsnämndens hantering av energiberäkning och verifiering? Tillsynsbesiktningar Skillnad mot idag? Många kommuner har idag svårt att kräva in uppmätta värden. Energideklaration för nya flerbostadshus måste beräknas idag. Går inte att avvakta uppmätta värden, ED ska finnas. Inga förändringar i BEN planerade till 2021 som följd av skärpning av kraven i BBR

36 Redovisning av uppmätta värden Börja med levererad energi helst leverantörsvärden på både el och värme. Redovisa alla korrektioner i bilaga med ev. utredning: - normalår - tappvarmvatten - utvändig el - ev. processenergi - ev. övrigt Redovisa beräknade värden bredvid. Glöm inte att elkyla ska räknas upp vid icke elvärmd byggnad!

37 BEN Påverkan energideklarationer? Byggnadens energiklass kommer att påverkas. Mätning av varmvatten kan ge en bättre klass. Innetemperatur och internlaster kan också påverka om underlag finns. Risk för schablon-på-schablon om underlag saknas. Primärenergital kommer att användas. Klassningspåverkan ej klar ännu.

38 Boverkets arbete framöver NNE-introduktion BBR25 A och B Ökad tillsyn av energideklarationer Utredning om tillsyn och efterlevnad av nybyggnadskraven på energihushållning

39 Huvudsakliga ändringar i BBR Primärenergital ersätter specifik energianvändning. Geografiska justeringsfaktorer ersätter klimatzonerna. Kategorin elvärmda byggnader försvinner. Användning av förnybar energi på platsen utvidgas att utöver sol även omfatta vind, vatten och mark. Alternativa energikraven för byggnader med Atemp<100 m 2 i BBR (avsnitt 9:4) tas bort. Energikraven oförändrade 2017 i så stor utsträckning som möjligt. Allmän skärpning Verifiering och normalisering utan förändringar.

40 Definitioner - systemgräns

41 Definitioner - Primärenergital PET, kwh/år

42 Geografiska justeringsfaktorer

43 Geografiska justeringsfaktorer F geo = 1,0 referens i Eskilstuna (klimatzon III) F geo är beräknad som kommunens klimatindex (SMHI) i förhållande till Eskilstunas klimatindex

44 BBR Generella krav 2017 och 2021

45 BBR Generella krav 2017 och 2021

46 Primärenergifaktorer 2017 och 2021 Primärenergifaktorn för el (PEel) fastställd så att energikraven för 2017 ändras i så liten omfattning som möjligt. Inga nationellt fastställda PE som kan användas Schablonvärde i EED (PEel = 2,5) används.

47 Um 2017 och 2021 Försäkra en god klimatskärm. Oförändrade värden Skärpning 2021 som konsekvens av skärpta energikrav.

48 BBR Ventilationstillägg 2017 och 2021 Ventilationstillägget kvarstår, oförändrat Tillägget reduceras 2021 som följd av att högre prestanda för värmeväxlingen förutsätts.

49 BBR Maximalt installerad eleffekt 2017 och Maximalt tillåten installerad eleffekt omformuleras för att inkludera geografiska justeringsfaktorn oförändrad nivå Skärpningen av energikravet innebär minskad maximal uppvärmningseffekt.

50 Specifik energianvändning översatt till primärenergital för 2017

51 Primärenergitalet översatt till specifik energianvändning

52 VEM kan stämma VEM om byggnaden inte klarar energikraven? Kan byggherren stämma entreprenören om BBRs krav eller byggherrens kontrakterade krav inte uppfyllts?

53 Mall för beställarkrav Energiavtal 12 Handledning och ordlista Krav - Energiavtal 12 Beräkning - Brukarindata bostäder - Brukarindata kontor - Energianvisningar Verifiering - Mätföreskrifter - Energiverifikat - Energiprestandaanalys - Verifieringsmall

54 Energiavtal 12 Avtalsmall som tillförsäkrar byggherren att avtalad energiprestanda uppfylls. BKK (Byggandets KontraktsKommitté) har antagit mallen i oktober Ansluter till ABT 06. Gäller före ABT 06 avseende energiprestandakrav. Utgår från att beställaren ansvarar för drift och underhåll av energipåverkande system, om inte annat har avtalats. Många har börjat använda avtalsmallen.

55 Energiavtal 12 Kopplar ihop Sveby med ABT 06. ABT 06 Beställare Entreprenör Energiavtal 12 Teknisk del Hänvisning till Svebys anvisningar Juridisk del Anpassning av ABT 06. Krav, uppföljning, sanktioner.

56 Avtalad energiprestanda Bostäder: kwh per m 2 A temp och år Lokaler: kwh per m 2 A temp och år Kravet viktas efter A temp om byggnaden innehåller både bostäder och lokaler Ett lägre krav kan avtalas första åren för att ge utrymme för intrimning, uttorkning m.m. Ill. Hans Sandquist

57 Skadeersättning Överenskommet energivite: öre / kwh multiplicerat med antal år, kwh, A temp och år. Priset (och vitet) kan delas upp i olika energibärare.

58 Uppföljning Uppföljning månadsvis i 36 månader enligt Mätföreskrifter delges bägge avtalsparter Ömsesidig skyldighet att delge förändringar som påverkar energianvändningen Någon av parterna kan tillkalla oberoende sakkunnig, beställaren bekostar. Överbesiktning enligt ABT 06 kan påkallas.

59 Verifiering Tre12-månadersperioder, där energiprestanda jämförs med avtalad. Energikravsbesiktning sammanställning, utvärdering och slutsatser Energisakkunnig Reglering med felavhjälpande och/eller skadestånd

60 Reglering av vite (eller bonus?) Reglering med felavhjälpande inom två månader efter att mätdata tillställts entreprenören. Därutöver ska energivite betalas inom två månader efter varje period: Efter år 1 Efter år 2 Efter år 3 (gånger 8 för att täcka år 3-10). Felavhjälpande till BBR-nivå efter år 3 ska utföras inom 6 månader, annars kan beställaren utföra detta på entreprenörens bekostnad. Entreprenören åläggs att visa att energiprestandafel inte beror på honom.

61 Många aktörer ska informeras Besiktningsman Kvalitetsansvarig Entreprenör Arkitekt Byggherre Driftorganisation Projektledning Projektör/konstruktör

62 Mät- och verifikationsplan tidigt BBR-avgränsning Uppföljningen börjar här!

63 Nytt i Sveby - Hjälptexter för förfrågan AMA-text AFD AFD.1 ENTREPRENADFÖRESKRIFTER VID TOTALENTREPRENAD Omfattning //Följande är att anse som exempel på kompletterande text för Sveby och Belok och ska projektanpassas till övriga texter och delar i projektet// Entreprenaden omfattar: Energikrav enligt Belok energikrav, de tekniska rekommendationerna ska följas. Sveby Energiavtal 12 gäller mellan beställare och entreprenör. Beräkning och verifiering ska ske enligt Sveby. AFD.28 följer till valda delar Belok samordnad funktionskontroll, bilagor

64 Nytt i Sveby - Hjälptexter för förfrågan AMA-text AFD AFD.1 ENTREPRENADFÖRESKRIFTER VID TOTALENTREPRENAD Omfattning //Följande är att anse som exempel på kompletterande text för Sveby och Belok och ska projektanpassas till övriga texter och delar i projektet// Entreprenaden omfattar: Energikrav enligt Belok energikrav, de tekniska rekommendationerna ska följas. Sveby Energiavtal 12 gäller mellan beställare och entreprenör. Beräkning och verifiering ska ske enligt Sveby. AFD.28 följer till valda delar Belok samordnad funktionskontroll, bilagor 2-6.

65 Projektledare

66

67 Mallar och referenser till projekt och kontraktshandlingar för uppföljning och verifiering av energiprestanda

68

69

70

71

72

73

74 Verifikationsplan - inkl. mätplan ex Fortv. Upprättat Åtgärd Komplettera rutiner för avrapportering och leveranser av resultat Sveby Verifikationsplan av Belok Energikrav Tid för åtgärd (senast) Reviderat Anvsar Utförs av (Namn) Typ av leverans Leveras till Tidpunkt Resurs (timmar) Kommentar Projektledning PDF,Worddokument Byggherre Underlag till projekt styrning Ta fram kalkylränta, ekonomiska livslängder, energipriser, drifttider för delsystemen Byggherre Projektledare Sammanställa Energitekniska funktionskrav och projekterade värden Projektör Bygghandling Sammanställning i tabell Projektledning Ta fram underlag för provning och kontroll av byggnad och delsystem Konsult Kontrollant Innehållsförteckning till pärm 8 STYR- OCH ÖVERVAKNINGSSYSTEM YTC.1 Kontroll av installationssystem Belastningsberoende kontroll(sommarfall) Entreprenör Protokoll enligt AMA Kontrollant 74

75 Energiverifikat uppföljning av energikrav under byggprocessen Ansvarsfördelning Gränsdragningar Rekommendationer för uppföljning checklista och verifikationsplan Underlag för kontrollplan

76 Checklista för ansvarsfördelning vid energiuppföljning Program- och utredningsskede Fastställa energimål Ansvarsfördelning Projektering System Energiverifikat Energiberäkning systemhandling Verifikationsplan Projektering detaljer Beskrivningstexter Energiberäkning bygghandling

77 Checklista för ansvarsfördelning vid energiuppföljning

78 Energiverifikatet är dokumentation Energiverifikatet innehåller följande punkter som även kan utgöra register: 1. Energimål och energitekniska funktionskrav Prioriteringar (miljö (CO 2 ), ekonomi, bästa prestanda etc) Byggnadens energiprestanda Programkrav Projekterad energiprestanda för byggnaden Energitekniska funktionskrav för installationer och klimatskärm Ekonomi och kalkylförutsättningar 2. Övergripande systembeskrivning 3. Reviderade energiberäkningar med specificerade indata Systemhandling Bygghandling Verkligt utförande (efter vinter- och sommarfallsprov)

79 Energiverifikat 4. Energirelaterade kostnadskalkyler 5. Resultat från provningar och kontroller Egenkontroller Särskild provning Samordnad provning Vinter- och sommarfallsprov Byggnadens uppmätta energiprestanda enligt BBR 6. Besiktningsresultat för energiuppföljning (enligt plan) Delbesiktningar Kompletterande besiktningar 7. Verifikationsplan 8. Erfarenhetsåterföring

80 Kontrollera funktionskrav så tidigt som möjligt Eventuella fel kan åtgärdas Avvikande enrergiprestanda kan förklaras Onödiga tvister kan undvikas

81 Diskussion Vilka hinder finns för att tillämpa Energiavtal 12? Hur kan ni komma runt dem?

82 Sveby - beräkning Handledning och ordlista Krav - Energiavtal 12 Beräkning - Brukarindata bostäder - Brukarindata kontor - Brukarindata undervisn. - Energianvisningar - Klimatdatafiler Verifiering - Mätföreskrifter - Energiverifikat - Energiprestandaanalys - Verifieringsmall

83 Energiberäkningen som en stafettpinne

84 Tekniskt samråd - Dags att redovisa resultat från energiberäkningarna till kommunen Kraven i BBR kapitel 9 Energihushållning och värmeisolering ska kontrolleras Bland annat: Hur BBR-kravet är beräknat Resultat som visar att huset klarar BBR-kraven U m -beräkning som visar att kravnivån uppfylls Om eleffektiva installationsapparater använts Att mätsystem finns som kan användas för att verifiera energiberäkningarna med uppmätt energianvändning.

85 Hur kan byggnadsnämnden hantera tveksam energiberäkning? Tillsynsbesiktningar FRÅGA!!! Vid tveksamma svar: 1. Kontrollpunkter i kontrollplan - indatavärdena 2. Kontrollplan - energisakkunnig

86 Definition av energianvändning i BBR Den energi som, vid normalt brukande, under ett normalår behöver levereras till en byggnad (oftast benämnd köpt energi) för: Uppvärmning (E uppv ), Komfortkyla (E kyl ), Tappvarmvatten (E tvv ) och Byggnadens fastighetsenergi (E f ). Om golvvärme, handdukstork eller annan apparat för uppvärmning installeras, inräknas även dess energianvändning. Byggnadens energianvändning (E bea ) fastställs enligt nedanstående formel: E bea = E uppv + E kyl + E tvv + E f

87 Area A temp enligt BBR I BBR kap 9:12 definieras A temp enligt följande: Arean av samtliga våningsplan, vindsplan och källarplan för temperaturreglerade utrymmen, avsedda att värmas till mer än 10 ºC, som begränsas av klimatskärmens insida. Area som upptas av innerväggar, öppningar för trappa, schakt och dylikt, inräknas. Area för garage, inom byggnaden i bostadshus eller annan lokalbyggnad än garage, inräknas inte.

88 Byggnadens specifika energianvändning enligt BBR Byggnadens energianvändning fördelat på A temp uttryckt i kwh/m 2 och år. Hushållsenergi inräknas inte. Inte heller verksamhetsenergi som används utöver byggnadens grundläggande verksamhetsanpassade krav på värme, varmvatten och ventilation. Byggnadens specifika energianvändning (E beaspec ) beräknas enligt nedanstående formel: E beaspec = E bea / A temp

89 Fastighetsenergi Den del av fastighetselen som är relaterad till byggnadens behov där den elanvändande apparaten finns inom, under eller anbringad på utsidan av byggnaden. I denna ingår fast belysning i allmänna utrymmen och driftsutrymmen. Dessutom ingår energi som används i värmekablar, pumpar, fläktar, motorer, styr- och övervakningsutrustning och dylikt. Även externt lokalt placerad apparat som försörjer byggnaden, exempelvis pumpar och fläktar för frikyla, inräknas. Apparater avsedda för annan användning än för byggnaden, exempelvis motor- och kupévärmare för fordon, batteriladdare för extern användare, belysning i trädgård och på gångstråk, inräknas inte.

90 Hushållsenergi Den el eller annan energi som används för hushållsändamål. Exempel på detta är elanvändningen för diskmaskin, tvättmaskin, torkapparat (även i gemensam tvättstuga), spis, kyl, frys, och andra hushållsmaskiner samt belysning, datorer, TV och annan hemelektronik och dylikt. Verksamhetsenergi Den el eller annan energi som används för verksamheten i lokaler. Exempel på detta är processenergi, belysning, datorer, kopiatorer, TV, kyl-/frysdiskar, maskiner samt andra apparater för verksamheten samt spis, kyl, frys, diskmaskin, tvättmaskin, torkapparat, andra hushållsmaskiner och dylikt.

91 Fastighetsenergi eller verksamhetsenergi? Kan vara svårt att avgöra, speciellt vid ändamålsbyggnader. Förtydligande finns i Svebys brukarindatarapporter.

92 Energiberäkningar kan ha många syften Kontrollera energikraven vid nybyggnad och certifiering. Ta fram referensvärde för en aktuell byggnad. Beräkna energibesparing av olika åtgärder. Vid energideklaration om inte uppmätta värden finns. Viktigt att anpassa beräkningen efter aktuell användning. Inte alltid lätt att efterlikna verkligheten vägledning, hjälpmedel och defaultvärden behövs.

93 Många beräkningsprogram finns, framtagna för olika ändamål Några mer använda och validerade i Sverige : IDA ICE EN ISO VIP Energy BSIM2000 (Danmark) BV2 EiB (Norge) Design Builder Riuska (Finland) Småhusprogram: TMF-Energi Isover Energi Web-program för enklare byggnader: Energikalkylen Energihuskalkyl Stödprogram för: U m, Köldbryggor

94 Hur vet jag att programmen räknar rätt? Valideringsstandard finns framtagen för avancerade program som räknar per timme. Krånglig metodik, jämförelse sker med resultat från andra avancerade program (EN 15265, IEA-BESTEST). Det finns inga direkta krav på energiberäkningsprogram i Sverige. I några miljöcertifieringssystem finns krav. Hur programmen används är ofta viktigare än själva programnoggrannheten.

95 Beteende Hur vet byggherren den boendes inomhustemperatur, vädringsvanor och varmvattenförbrukning?

96 Brukarindata för bostäder, kontor och undervisning Standardiserade och spårbara indata för nya bostäder, kontor, förskolor och skolor avseende normalt brukande. Rapporter med indataanvisningar inkl. förankrade underlag.

97 Svebys överenskomna brukarindata för bostäder Parameter För flerbostadshus För småhus Innetemperatur vid uppvärmning 21 o C 21 o C Behovsstyrt luftflöde vid forcering i kök 30 min per dag 30 min per dag Vädringspåslag på energiprestanda 4 kwh/m 2 år 4 kwh/m 2 år Solvskärmningsfaktor 0,5 0,5 Tappvarmvattenschablon 25 kwh/m 2 år 20 kwh/m 2 år Individuell mätning och debitering av 0-20 % besparing Ingår i ovan tappvarmvatten Internvärme från tappvarmvatten som är 20 % 20 % möjlig att tillgodogöras Hushållselschablon 30 kwh/m 2 år 30 kwh/m 2 år Internvärme från hushållsel som är möjlig 70 % 70 % att tillgodogöras Närvarotid för personvärme 14 timmar per dygn 14 timmar per dygn Effektavgivning per person 80 W 80 W Area är A temp

98 och för kontor Parameter Värden Innetemperatur Värme 21 o C min Kyla 23 o C max Luftflöden Verksamhetsberoende Kontor 1,3 l/sm 2 A temp flöden Solavskärmning Avskärmningsfaktor Total (Fast och 0,5 (0,71 och 0,71) rörlig) Tappvarmvatten Energi Års-schablon 2 kwh/m 2 Verksamhetsel Energi Års-schablon 50 kwh/m²år Internvärme 100 % tillgodogjord Personvärme Antal personer 20 m 2 /person Närvarotid 9 timmar per dygn och person Effektavgivning 108 W per person Area är A temp

99 Finare verksamhetsindelning för undervisning

100 och för undervisning (ex förskola) Kök Avdelningar och övrigt Övriga utr., teknikrum, förråd mm. Rumstemperatur, börvärde Inom/utanför drifttid (se kap 4) Luftflöden (se kap 5) Solavskärmning (se kap 7) Tappvarmvattenanvändning exkl. vvcförluster (se kap 10) Verksamhetsel internlast (se kap 8) Personvärme (se kap 9) Vädringspåslag (se kap 6) Lägsta lufttemperatur ( C) Timmar/dygn/veckor 24/7/52 24/7/52 24/7/52 Högsta lufttemperatur ( C) Timmar/dygn/veckor Grund/forc. (l/sm 2 ) 2,0/4,0 2,5 0,35 (h/d/v)/(h/d/v) (6/5/47)/ (6/5/47) (12/5/47) (12/5/47) Beteendestyrd avskärmning, g-värde 0,65 0,65 0,65 (kwh/m 2,år) (kwh/m 2,år) Belysning (W/m 2 ) 23,5 5,0 14,1 4,0 0 0 (Timmar/dygn/veckor) (10/5/47) (10/5/47) - Utrustning (W/m 2 ) 5,0 2,0 0 (Timmar/dygn/veckor) (10/5/47) (10/5/47) (10/5/47) Persontäthet (p/m 2 ) 0,067 0,067 0 Timmar/dygn/veckor 6/5/47 6/5/47 - (kwh/m 2 år) 4,0 (adderas till beräknad energiprestanda) Area är A temp

101 Energianvisningar Verktyg för byggnadsanpassad beräkning, främst vid verifiering bostäder

102

103 Indata och program bör redovisas Byggnad Kommentar Placering Ex Östersund Klimat Ex. Klimatfil Östersund 1988 Atemp Totalt antal plan Temperaturkrav under mark och användning per beräkningszon Ange användning t ex garage, förråd, fläktrum. Lägsta lufttemperatur inomhus Totalt antal plan över mark Dimensionerande högsta lufttemperatur inomhusventilation Klimatskalets lufttäthet Anges i l/s,m2 vid 50 Pa eller oms/h Systemtyp Ex CAV, VAV Verksamhetstid vid normal T tryckskillnad ex 8-17 vardagar, 9-12 lör och Luftflöde om CAV-system U-värden och köldbryggor Maximalt antal redovisas Om i separata VAV-system tabellen ange följande ovan Fönsterglasens personer/m2,atemp g-värde ventilationsflöden T ex g=0,4 åt S, under g=0,6 drift: övriga Personernas närvarograd, väderstreck % Lägsta luftflöde Under verksamhetstid. För kontor Närvaroluftflöde Solavskärmning T ex yttre rörligt åt S, fast åt Ö brukar den vara 60-70% Högsta luftflöde Temperaturverkningsgrad på Installerad belysningseffekt Ex. 10 W/m 2 våv Tilluftstemperatur Styrning och reglering av Närvaro, dagsljus etc Drifttider belysning Installerad effekt för Fläktarnas SFP-tal verksamheten, t ex kontorsapparater, vitvaror. Värme & kyla Värmepumps kompressoreffekt Värmepumps COP Kylmaskins COP Anges i l/s och m2, t ex Atemp Observera att det högsta flödet ofta har som funktion att kyla, dvs det Under och utanför verksamhetstid Ska stämma med de drifttiderna som ligger till grund för beräkning av medeluteflöde för BBRs energikrav Anges i kw/m3/s Anges gärna vid flera utetemperaturer

104 Lämplig redovisning av beräknade energiposter och total energianvändning Redovisning av energimängder i kwh/m²,atemp och år Värmning av rum 20 Värmebatterier i ventilationsaggregat 2 Värmare utomhus (avisning etc) 0,5 Distributions- och reglerförluster i värmesystem 5 Värme totalt 27,5 Fjärrkyla till rum och ventilationsluft 16 El till kylmaskin för kylning av rum och ventluft*) 0 Distributions- och reglerförluster i komfortkylsystem 4 Komfortkyla totalt 20 Tappvarmvatten inkl vvc-förluster 18 Tappvarmvatten totalt 18 Fläktar 10 Övrig driftel exkl till kylmaskin 9 Diftel totalt 19 Total energianvändning 84,5 *) inkluderar förluster för distribution och reglering Kommentar

105 Lämplig redovisning av U m Byggnadsdel alt U-värde Area detalj W/m 2 K m 2 Tak 0, Yttervägg 0, Golvkonstruktion 0, Fönster 1,0 200 Dörrar, portar 1,0 10 Ψ- värde W/mK Längd m χ -värde W/K Övrigt 0,20 50 Bjälklagskanter 0, Fönsternischer 0, Övrigt 0 0 Punktinfästningar 50 U m 0,31 W/m2K

106 Energiberäkningar behövs! Ska revideras och dokumenteras Programskede Systemskede Bygghandling Verkligt utförande (relationshandling) Verifiering - korrigering

107 Svebys energiberäkningstävling Mål: 1. Ge spridningsbild från olika användare och beräkningsprogram. 2. Sprida användningen av Svebys anvisningar. 3. Förankra verifieringsmetodik.

108 Tävlingsförutsättningar E2B2 finansiering Nybyggd förskola i Umeå. Avgränsat objekt med uppföljning. Användning av Svebys nya brukarindata för undervisning. Användning av Sveby/SMHIs klimatdatafiler. Etappindelning för att kunna följa upp olika moment.

109 Så här gick det till Beräkning etapp 1 - Systemhandling Ritningsunderlag, kompletterande data samt Svebys anvisningar. Beräkning etapp 2 Relationshandling Kompletterande driftdata Beräkning etapp 3 Verifiering av mätvärden Korrigering för avvikelser i brukandet. Redovisningsmallar för indata och resultat. Analys och värdering av oberoende jury. 18 personer/företag genomförde tävlingen (av 27 anmälda) Tävlingen avslutades med prisutdelning på Nordbygg 7/4.

110 Motivering och vinnare Vinnaren har i hård konkurrens genomfört samtliga tävlingsetapper på ett mycket bra och välmotiverat sätt. Vinnaren kunde utses efter en grundlig genomgång av indata och resultat, avseende minst fel, realistiska antaganden och beräkningsresultat nära uppmätta värden. Vinnare blev Caroline Erström från NCC Prisutdelare var Tommy Lenberg VD för Byggherrarna Sverige och ordförande i Svebys styrgrupp.

111 A temp?

112 A temp -resultat 1400 [mm 22 ] E1 E Max Min Medel A-temp E Max Min Medel A-temp E ,7 1124

113 U m -resultat [WW/mm 22 KK] 0,35 0,3 Max Min Medel U-medel E1 0,290 0,129 0,171 Max Min Medel U-medel E2 0,200 0,129 0,158 0,25 0,2 0,15 0,1 E1 E2 0,05 Andel köldbryggor % 25% 15% 19% 25% 18% 30% 13% 12% 12% 17% 3% 18% 10% 20% 20% 14% 3%

114 Värmeförlust från köldbryggor 80 Värmeförlustfaktor [W/K] A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S Deltagare

115 Andel köldbryggor av värmeförlusterna Deltag are A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S Andel köldbrygg or %

116 Val av klimatdatafiler Tävlande Klimatfil Etapp 1 Klimatfil Etapp 2 Klimatfil Etapp 3 Beräkningsprogram 3 Malmö SMHI Umeå SMHI Umeå SMHI IDA Göteborg från Sveby, 2015 Umeå från Sveby, 2015 Umea_102905_2015.csv IDA SWE_GÖTEBORG (SMHI-SVEBY) SWE_UMEA (SMHI-SVEBY) IDA VIP Halmstad Umeå Umea_102905_2015.csv VIP Halmstad från Bv2 Umeå från Bv2 Umeå från Bv2 BV2 13 Umeå, uppmätta värden IDA SWE_GOTEBORG_102201(SMHI-SVEBY) SWE_UMEA_102201(SMHI-SVEBY) SWE_UMEA_102201(SMHI-SVEBY) IDA Ängelholm Umeå Uppmätt klimatdata i Umeå 2015 IDA Ängelholm Umeå Uppmätt klimatdata i Umeå 2015 IDA SWE_GOTEBORG_102201(SMHI-SVEBY) SWE_UMEA_102905(SMHI-SVEBY) Umea_102905_2015.prn IDA Halmstad (Typår från Meteonorm) Umeå (Typår från Meteonorm) Klimatfil för Umeå 2015 Riuska Göteborg Sveby SMHI Umeå Sveby SMHI Umea_102905_2015 Balans 22 Halmstad Umeå VIP energiberäkning.se 25 Ängelholm (ASHRAE IWEC2) Umeå (ASHRAE IWEC2) Umeå_102905_2015 IDA Göteborg Umeå Umeå 2015 VIP Halmstad Umeå enl. SMHI Umea_102905_2015 VIP Halmstad Umeå 2010 Umeå 2015 VIP 3.1.0

117 Verifiering och korrigering för brukande Hur korrigera för brukande? Flera korrigerar för fastighetsel. Sveby verifieringsmall

118 Beräknad energiprestanda 2010 (flerbostadshus) Ca hälften Antal bidrag Fastighetsenergiprogrammet (1) Energy Plus (1) Enorm (2) BV2 (1) (1) IDA (5) kwh/m 2 A temp,år VIP (7)

119 Beräkningsresultat 2016 Antal bidrag BV2 Energiberäkning.se Riuska Balans VIP IDA ICE 1 0 Specifik energianvändning [kwh/m 2 A temp, år]

120 Beräknad specifik energianvändning för förskolan Specifik energianvändning, kwh/m 2 A temp 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 Säkerhetsmarginal Övrigpost Övrig fastighetsenergi Övrig fastighetsel El till fläktar o pumpar Komfortkyla VVC-förluster Vädringspåslag Tappvarmvatten Värme (ventilationsluft) Värme (rumsvärmning) 0,0 A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S

121 Slutsatser och fortsatt arbete Kortfattade slutsatser om fel och fortsatt arbete : Mycket kvarstående olikheter i tolkningar av indata, vilket också syns på beräkningsresultatet. Variationer i resultaten liknar förra tävlingen, men procenttalen är betydligt högre eftersom energianvändningen på förskolan är hälften mot flerbostadshuset. 10 %- enheter för förskolan är lika stort som Svebys schablon för vädringspåslag. Stor variation finns i hur stora säkerhetsmarginaler som använts och hur de beräknats eller tillämpats. Anvisningar i verifieringsmall behöver förtydligas, även uppdatering och ev. automatiserar gränssnitt. Instruktioner för vitesberäkning behöver skapas. Riktlinjer för areaberäkningar, för A temp och A om.

122 Utförande, idrifttagning och slutbesiktning Bevakning av ändringars påverkan under entreprenaden. Samordnad funktionsprovning. Alla givare ska ha funktionsprovats och kommunikation och datalagring ska fungera vid slutbesiktningen.

123 Sveby - verifiering Handledning och ordlista Krav - Energiavtal 12 Beräkning - Brukarindata bostäder - Brukarindata kontor - Energianvisningar Verifiering - Mätföreskrifter - Energiverifikat - Energiprestandaanalys - Verifieringsmall

124 Hur klarar jag då BBR-verifieringen? Se till att det finns mätpunkter för tillförd energi på byggnadsnivå. Mätare på varmvattnet underlättar korrigering. Ta fram A temp Mätaravläsningar: Minst 12 och 24 månader efter byggnaden tagits i bruk. Helst månadsvis från början. Normalårskorrigera (kan göras i t.ex. Gripen) och ta fram specifik energianvändning (E beaspec ). Jämför med kravvärde. Eventuell korrigering av mätvärden för avvikelse från projekterat brukande. Görs i särskild utredning: 1. Innetemperatur (om avsiktlig avvikelse) 2. Tappvarmvatten 3. Vädring 4. Värmetillskott (lokaler) 5. Eller dylikt.

125 Mätföreskrifter för Energiavtal är avsedd att användas som bilaga vid kontraktskrivande. Mätare krävs för alla energislag och energiprestandadelar. Uppföljning månadsvis. Handledning finns med utökade mätnivåer.

126 Mätare krävs för alla energislag och funktioner Noggrannhet som motsvarar debiteringsmätare Uppvärmning Tappvarmvatten Komfortkyla Driftel

127 Handledning för mätföreskrifter Mätdel 1: Byggnadens energiprestanda ( 1-13) Mätdel 2: Underlag för analys vid eventuell avvikelse. ( 14-18) Mätdel 3: Förebyggande mätningar. ( 19-25)

128 Mätning av driftel - ska ske separat från hushållsel eller verksamhetsel - för elinstallation som av debiteringsskäl mäts med fel mätare gäller: 1. Om årlig elanvändning gör att energiprestanda ökar med mer än 3 kwh per m 2 A temp så krävs undermätare. 2. Om årlig elanvändning gör att energiprestanda ökar med mindre än 3 kwh per m 2 A temp A. Använd schablonvärden baserat på installerad effekt och användningstid B. Schablonvärden får maximalt användas för totalt 20 % av byggnadens totala energiprestanda (annars krävs mätare).

129 Energiprestandaanalys - Vägledning för verifiering av energikrav - Kompletteras av verifieringsmallen

130 Avvikelseanalys Steg 1: Korrigerad uppmätt energiprestanda - normalårskorrigering värme - korrigering för tappvarmvatten Steg 2: Indikering av orsak till avvikelse - innetemperatur, vädring - nyttjandegrad, internvärme - drifttid/närvarotid, - mycket varmt väder - mätarosäkerhet Steg 3: Verifiering av orsak till avvikelse - systematiskt tillvägagångssätt

131 Avvikelsekorrigering Delsteg Energiprestanda Korrigering 1 Uppvärmning och tappvattenvärmning Avdrag för processvärme Normalår: Värme till normalår, exklusive tappvarmvatten 2 Tappvarmvattenanvändning Avdrag eller tillägg för avvikelser från standardiserat brukande. 3 Komfortkyla i lokaler Avdrag för processkyla som används för att kyla bort processvärme. 4 Driftel Avdrag för el som tillhör kategorin hushållsel/verksamhetsel Tillägg för driftel som mäts på annan mätare. 5 Ventilation i lokaler Ökat uteluftsflöde pga. hygieniska skäl Genomsnittligt uteluftsflöde under uppvärmningssäsong mellan 0,35 och 1,0 l/s,m 2 pga hygeniska skäl. (BBR-kravet)

132 Verifiering - Steg 1 EP uppmätt,korr EP kontrakt och nyttjandegrad > 70 % Krav enligt Energiavtal 12 är uppfyllt Verifieringen är slutförd EP uppmätt,korr EP kontrakt och nyttjandegrad < 70 % Fortsatt verifiering rekommenderas Gå till steg 2 EP uppmätt,korr > EP kontrakt Kontrakterat krav inte uppfyllt Gå till steg 2

133 Vilka poster avviker från beräknat - Steg 2 Avvikelse för värme - (vv, innetemp, vädring m.m.) Avvikelse för kyla - (internlast, solskydd m.m.) Avvikelse för driftel - (betj.områden, snösmältning, konstanter mm) Avvikande delpost avgör strategi.

134 Redovisning av uppmätta värden Börja med levererad energi helst leverantörsvärden på både el och värme. Redovisa alla korrektioner i bilaga med ev. utredning: - normalår - tappvarmvatten - utvändig el - ev. processenergi - ev. övrigt Redovisa beräknade värden bredvid. Glöm inte att elkyla ska räknas upp vid icke elvärmd byggnad!

135 Exempel på redovisning av uppmätta värden Energiposter, ej elvärmd byggnad Uppmätt Beräknad Levererad värme före korrektioner Levererad värme efter korr (redov. bilaga) Varmvattenberedning Ventilationstillägg Komfortkyla, el till kylmaskin Komfortkyla, fjärrkyla Övrig fastighetsenergi (exkl el till kylmaskin) Total energianvändning 0 0

136 Sveby verifieringsmall En mall där uppmätt korrigerad och beräknad energiprestanda redovisas och kan utföras på ett standardiserat sätt.

137 Avvikelsekorrigering, ex. från Uppsalahem År 1 Korrigeringsunderlag för avvikelser i brukande Indatavärden Sveby Beräknad Uppmätt Skillnad Korrigering Enhet brukarindata brukarindata brukarindata brukarindata J/N Tappvarmvatten kwh/m 2 A temp 25 28,2 7,53 20,67 J Innetemperatur, vinter C ,5-2,5 J Innetemperatur, sommar C ,5-2,5 J Vädring kwh/m 2 A temp Drifttider, vardagar h Drifttider, helger h Luftflöden, närvaro l/s,m 2 A temp 0,35 0,37 0,37 0 Luftflöden ej närvaro l/s,m 2 A temp 0,35 0,37 0,37 0 Verksamhets-/Hushållsenergi kwh/m 2 A temp ,1 3,9 J Övrigt, ange

138 Exempel på redovisning av verifiering (Uppsalahem) År 1 Beräknad Uppmätt/ levererat Korrigering Verifierad kwh/m 2 A temp kwh/m 2 A temp kwh/m 2 A temp kwh/m 2 A temp Värme exkl. tappvarmvatten 58,6 80,2-24,9 55,3 Tappvarmvatten 28,2 7,5 20,7 28,2 Fjärrkomfortkyla 0,0 0,0 0,0 0,0 Elkomfortkyla i elvärmd byggnad 0,0 0,0 0,0 0,0 Elkomfortkyla i icke elvärmd byggnad 0,0 0,0 0,0 0,0 Driftel exkl. värme och kyla 18,2 23,1-2,3 20,7 BBR-krav inkl ventilationstillägg Verksamhetsenergi/hushållsenergi 30,0 26,1 2,3 28,4 Frikyla 0,0 0,0 Egenproducerad el 0,0 0,0 Solvärme 0,0 0,0 Energiprestanda 105,0 110,8-6,6 104,2

139 Normalårskorrigering av uppmätta värden SMHI Graddagar och SMHI Energi-Index vanligaste metoderna. Energideklarationen innehåller båda möjligheterna. Effektsignatur används också men oftast för snabbanalys på dygns/timnivå och för larmhantering. SMHI har lanserat normalårskorrigering av komfortkyla, Kyl- Index Ny normalperiod för SMHI Graddagar och SMHI EnergiIndex: Eldningsgränserna i SMHI Graddagar har tagits bort. Delvis nya orter.

140 Årsmedeltemperatur i Stockholm

141 Årsmedeltemperatur Sammanställning av årsmedeltemperaturer för orterna jämfört med den nya meterologiska normalperioden, grader C. Ort Medeltemperatur Medeltemperatur Malmö Stockholm Göteborg Eskilstuna Karlstad Växjö Mora Sundsvall Umeå Östersund Jokkmokk

142 Klimatdata är viktiga vid beräkning och verifiering Klimatdatafil för energiberäkningar ska vara ett typår representativt för värme- och kylbehov. Timvisa data för temperatur, strålning, vind, relativ fuktighet m.m. På 80-talet tog SMHI fram typår för programvaran VIP+, tex Stockholm-77. Åren var utvalda inom perioden Enbart för värmebehov, ej kylbehov. Nya klimatfiler har tagits fram för ca 310 orter för perioden Representativa månader har valts ut och klippts ihop till ett typår. Alla kommuner har en klimatfil.

143 Typår kontra Normalår År som ska representera en längre tidsperiod bör kallas typår eller typiskt år och inte normalår. Något egentligt normalår finns inte annat än i statistisk mening. Om man vill använda verkliga meteorologiska tidsförlopp är det oundvikligt - och i själva verket typiskt - att en tidsserie över ett år innehåller onormala sekvenser. Urvalet bör baseras på så lång tidsperiod som möjligt. 30 år är en vanlig meteorologisk tidsperiod.

144 Skillnad med nya klimatfiler mellan perioderna? Exempel för ett kontorshus Klimatdatafil Värme exkl. varmvatten och VVC (kwh/m 2 år) Komfortkyla (kwh/m 2 år) Specifik energianvändning (kwh/m 2 år) Bromma IWEC2 36,1 16,9 75,9 Bromma ,2 13,9 79,0 Stockholm Sveby 36,8 14,1 73,9-8 % Göteborg IWEC2 33,6 14,8 71,3 Göteborg ,9 14,7 76,5 Göteborg Sveby 30,3 17,4 70,6 Malmö IWEC2 34,0 15,0 72,0 Malmö Sveby 28,8 16,5 68,2 Umeå IWEC2 53,8 13,4 90,0 Umeå Sveby 45,4 14,0 82,2-8 %

145 Exempel flerbostadshus Klimatdatafil Värme exkl. varmvatten och VVC (kwh/m 2 år) Specifik energianvändning (kwh/m 2 år) Bromma IWEC2 42,8 90,2 Bromma ,8 98,2 Stockholm Sveby 44,6 92,0 Göteborg IWEC2 43,3 90,7 Göteborg ,3 94,7 Göteborg Sveby 39,3 86,8 Malmö IWEC2 42,8 90,3 Malmö Sveby 38,1 85,5 Umeå IWEC2 62,5 109,8 Umeå Sveby 58,8 106,1-6 % - 8 %

146 Skillnader även mellan näraliggande orter Ort Medeltemp. Luleå 2,1 Piteå 2,9 Kalix 2,1 Boden 1,9

147 Användning av klimatdata Viktigt att klimatet för beräkning och verifiering hänger ihop. Beräkningar ska kunna användas för att kvantifiera avvikelser i t.ex. brukandet. Nu kan samma tidsperiod användas: Enskilda år kan också tänkas användas för verifiering. Analyser pågår inom Sveby.

148 SABO - Kombohus Lågenergihus med EP ca 60 kwh/m 2 i klimatzon III. 2-4 våningar. Kataloghus till fast pris, kr/m 2 ex mark, anslutning och moms. Ca 3000 lägenheter i 60 kommuner ska produceras. JSB vann upphandlingen och levererar husen.

149 Pilotprojekt med 4 hus Mätningar motsvarande EM-NNE Fjärrvärme och FTX 3 eller 4 våningar Klippan, Nybro, Hultsfred och Vetlanda

150 Mätarlista Kombohusen Värmemängd för byggnaden. Värmemängd för eftervärme till FTX-aggregat. Tappvarmvatten och VVC-energi samt kallvattenflöde för byggnaden. Temperaturverkningsgrad på FTX-aggregat. El till FTX-aggregat El till byggnadens drift exkl. motorvärmare. Hushållsel för samtliga lägenheter i byggnaden (en mätare ok). Temperatur- och RFmätning med referensgivare i några lägenheter. Vädringskontakter (en byggnad).

151 Mätinsamling och analys Tre nivåer för uppföljning: Månadsvärden på fastighetsmätarna Timvärden på energianvändning för delsystem i byggnaden. Minutupplösning (5 min) på relevanta signaler i installationssystemen samt referenstemperaturer i lägenheterna. KTC handlades upp på SABOs ramavtal. Inget bra exempel hälften av givarna fungerade efter ett par månader. Efter sex månader har nästan full funktion uppnåtts. 151

152 Uppföljning Passivhus i Hökarängen BBR

153 Vilken noggrannhet behöver vi på verifieringen? Mätarnoggrannhet Avgränsning byggnad Rensa bort verksamhet Normalårskorrigering Korrigering för brukande Antal hus BBR är minmikrav BBR-krav Energianvändning kwh/m 2 och år

154 Hämta alla dokument gratis på Svebys hemsida! Nuvarande och kommande rapporter och handledningar kan fritt laddas ner och användas från:

155 Tack och lycka till!

156 Verifieringsprocessen Avgränsa mätobjektet (avdrag m.m.) Följ upp, analysera och trimma in Program Projektering Produktion Garanti Drift Fastställ kravnivå (BBR, egna, cert.) Bestäm ambitionsnivå (hela, delar) Gör energiberäkningar med säkerhetsmarginal Fastställ mätpunkter, mätarstruktur och system för uppföljning Korrigera för normalår och avvikelser Kravuppfyllelse?

157 Energisamordning med Sveby Program-/ramhandling Projektering system Projektering detalj Genomförande Garantiperiod Förvaltning Verktyg Aktiviteter Leverans Mall för Energiavtal 12 Verifieringsplan Workshop riskanalys uppföljning Energiberäkning tidigt skede Energimål fastställs Referensår utvärderas (ombygg.) Ansvarsfördelning uppföljning Riskanalys uppföljning Upprätta Verifieringsplan Upprätta mall Energiavtal inför upphandling Energiavtal 12 Brukarindata Energianvisningar PM Kontrollplan för energi Workshop Energiverifikat Resurs- och tidplan Reviderad beräkning Upprätta Energiverifikat Revidera energiberäkning (systemhandling) Mätföreskrifter Uppdaterad Verifieringsplan Reviderad beräkning Detaljera underlag för uppföljning och besiktningsplan Revidera energiberäkning (bygghandling) Energiverifikat Eventuell reviderad beräkning Besiktningsprokoll Ev. revidera beräkning om ändringar Besiktning enligt besiktningsplan Slutbesiktning med undantag Protokoll sommar och vinterfall Reviderad beräkning Resultat energiprestanda Energiverifikatet Slutbesiktning Delverifiering Driftuppföljning Revidera energiberäkning (verkligt utförande) Verifieringsmall Uppföljningsrapporter Fortsatt uppföljning samt bevakning verksamhetsförändringar