Återuppbyggnad av landmärket Väsby Kvarn i Vallentuna 14 KS

Transkript

1 Återuppbyggnad av landmärket Väsby Kvarn i Vallentuna 14 KS

2 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Återuppbyggnad av landmärket Väsby Kvarn i Vallentuna (KS ) Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att återuppbygga landmärket Väsby Kvarn i Vallentuna. Ärendebeskrivning Exteriören av landmärket Väsby Kvarn ska återuppbyggas i ett samarbete mellan Vallentuna Kommun, innevånare, näringsliv och ideella krafter. Kommunen har i budgeten för 2018 avsatt 2 miljoner kronor för återuppbyggnaden. Återuppbyggnadsprojektet ska även fungera som ett integrations- och arbetsmarknadsprojekt, för att bereda nyanlända och arbetslösa kommuninnevånare en möjlighet att komma in på arbetsmarknaden. Deltagarna i detta projekt ska bidra med enklare arbetsmoment i uppbyggnaden av Väsby Kvarn. Vallentuna kommun bjuder även in medborgare och företagare att bidra till kvarnens återuppbyggnad i form av donationer, kunskap och engagemang. Yrkanden Ylva Mozis (L) yrkar, med bifall från Thomas Arctaedius (S), att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att återuppbygga landmärket Väsby Kvarn i Vallentuna. Beslutsgång Ordförande, Parisa Liljestrand (M) ställer proposition på Ylva Mozis (L) yrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med Ylva Mozis (L) yrkande. Beslutsunderlag Återuppbyggnad av landmärket Väsby Kvarn i Vallentuna 2. Tjänsteskrivelse, Skrivelse återuppbyggnad kvarnen Expedieras till Akten Samhällsbyggnadsförvaltningen Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 14

3 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott Återuppbyggnad av landmärket Väsby Kvarn i Vallentuna (KS ) Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att återuppbygga av landmärket Väsby Kvarn i Vallentuna. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar för egen del att uppdra åt samhällsbyggnadsförvaltningen att förtydliga underlaget kring vad som återuppbyggs. Ärendebeskrivning Väsby Kvarn ska återuppbyggas i ett samarbete mellan Vallentuna Kommun, innevånare, näringsliv och ideella krafter. Kommunen bidrar med 2 miljoner kronor för återuppbyggnaden och ett integrations- och arbetsmarknadsprojekt ska startas för att bereda nyanlända och arbetslösa kommuninnevånare en möjlighet att komma in på arbetsmarknaden. Deltagarna i detta projekt ska bidra med enklare arbetsmoment i uppbyggnaden av landmärket Väsby Kvarn. Vallentuna kommun bjuder även in medborgare och företagare att bidra till kvarnens återuppbyggnad i form av donationer, kunskap och engagemang. Yrkanden Ordförande, Parisa Liljestrand (M), yrkar att kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att återuppbygga av landmärket Väsby Kvarn i Vallentuna. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar för egen del att uppdra åt samhällsbyggnadsförvaltningen att förtydliga underlaget kring vad som återuppbyggs. Beslutsgång Ordförande, Parisa Liljestrand (M), ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar i enlighet därmed. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse, Skrivelse återuppbyggnad kvarnen Expedieras till Akten Samhällsbyggnadsförvaltningen Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 15

4 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS SID 1/3 KOMMUNFULLMÄKTIGE Tjänsteskrivelse Återuppbyggnad av Väsby Kvarn i Vallentuna Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att ge samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att återuppbygga landmärket Väsby Kvarn i Vallentuna, med stöd av arbetsmarknadsavdelningen. Kommunstyrelsen beslutar att ge kommundirektören i uppdrag att utreda frågan om avtal mellan donatorer och Vallentuna kommun. Ärendet i korthet Exteriören av landmärket Väsby Kvarn ska återuppbyggas i ett samarbete mellan Vallentuna Kommun, innevånare, näringsliv och ideella krafter. Kommunen har i budgeten för 2018 avsatt 2 miljoner kronor för återuppbyggnaden. Återuppbyggnadsprojektet ska även fungera som ett integrations- och arbetsmarknadsprojekt, för att bereda nyanlända och arbetslösa kommuninnevånare en möjlighet att komma in på arbetsmarknaden. Deltagarna i detta projekt ska bidra med enklare arbetsmoment i uppbyggnaden av Väsby Kvarn. Vallentuna kommun bjuder även in medborgare och företagare att bidra till kvarnens återuppbyggnad i form av donationer, kunskap och engagemang. Projektkostnader och organisation Projektet läggs inom samhällsbyggnadsförvaltningen, men med stöd av arbetsmarknadsavdelningen som ansvarar för kontakt med arbetsförmedlingen såväl som att upprätta anställningsavtal för deltagarna. De 2 miljoner som avsatts i kommunens budget förväntas täcka kostnaderna inom samhällsbyggnadsförvaltningen kopplade till: Projektering av byggnaden Byggprojektledning Bygglovsansökan och övriga myndighetsfrågor Upphandlingar Sammanhållen information om projektets utveckling på kommunens hemsida. KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KLK@VALLENTUNA.SE 6

5 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS SID 2/3 Upprättandet av en donationsfond och dialog med företag och invånare Kommunens lönekostnader för deltagarna inom arbetsmarknadsprojektet läggs inom arbetsmarknadsavdelningens budget. Samhällets bidrag För att projektet ska kunna genomföras krävs ett stort engagemang från företag och invånare. Kommunen har möjlighet att ta emot monetära donationer. Vad gäller övriga former av donationer, i form av exempelvis arbetskraft, expertkunskap, byggmaterial och verktyg innebär dessa risker som kan ge svåröverblickbara konsekvenser. Det kan exempelvis leda till rättslig prövning av arbetsmiljö/personskador, rättsliga processer som kan resultera i skadestånd, arbetsgivaransvar, företagsbot, negativ publicitet. Förslagsvis, av den anledningen, bör kommunen ta fram individuella avtal mellan enskilda donatorer och Vallentuna kommun. I syfte att reglera ansvarsförhållanden parterna emellan. Kommunens förberedelser Vallentuna kommun påbörjar nu förberedelsearbetena för kvarnens återuppbyggnad. På samhällsbyggnadsförvaltningen kommer en projektorganisation att upprättas och förberedande projekteringsarbeten startar. Risk- och konsekvensbedömningar kopplade till arbetsmiljörisker, liksom en tydlig arbetsmiljöorganisation är viktigt för att förebygga oönskade konsekvenser. Detta utifrån de risker för arbetsplatsolyckor som är förenat med byggprojekt, se exempelvis tingsrättens dom i mål B Kommunens kostnad för projektet som helhet är beroende av ett antal parametrar: - nivån på donationer från civilsamhället, - val av form av subventionerad anställning, - antalet lämpliga kandidater samt nivå på anställningsstöd från Arbetsförmedlingen. Utifrån att byggstart inte kan ske förrän efter fullmäktiges beslut (i mitten av oktober), finns inte någon färdig deltagarlista från arbetsförmedlingen ännu om antalet möjliga kandidater i projektet. Antalet arbetslösa varierar över tid och urval av målgruppen behöver göras närmare byggstart. Eftersom arbetsförmedlingens beslut om lönebidrag utgår ifrån individens förutsättningar och längd på utanförskap är kommunens kostnad för anställningarna svår att avgöra på förhand. En mer detaljerad kostnadsberäkning bör kunna upprättas under hösten. 7

6 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS SID 3/3 Handlingar 1. Tjänsteskrivelse, Victor Kilén Kommundirektör Chanette Andersson Utvecklings- och näringslivschef Ska expedieras till Akten Samhällsbyggnadsförvaltningen Arbetsmarknadsavdelningen 8

7 SID 1/2 Återuppbyggnad av Väsby Kvarn i Vallentuna Inledning Många saknar det landmärke som den nedbrunna kvarnen var för Vallentuna. Nu ska den återuppbyggas i ett samarbete mellan Vallentuna Kommun, innevånare, näringsliv och ideella krafter. Kommunen har i sin budget för 2018 avsatt 2 miljoner kronor för återuppbyggnaden och ett integrations- och arbetsmarknadsprojekt ska startas för att bereda nyanlända och arbetslösa kommuninnevånare en möjlighet att komma in på arbetsmarknaden. Deltagarna i projektet ska bidra med enklare arbetsmoment i uppbyggnaden. Vallentuna kommun bjuder även in medborgare och företagare att bidra till kvarnens återuppbyggnad i form av donationer, kunskap och engagemang. Om projektet Projektet läggs inom samhällsbyggnadsförvaltningen, men med stöd av arbetsmarknadsavdelningen som ansvarar för kontakt med arbetsförmedlingen såväl som att upprätta anställningsavtal för deltagarna. De 2 miljoner som avsatts i kommunens budget förväntas täcka kostnaderna inom samhällsbyggnadsförvaltningen kopplade till: Projektering av byggnaden Byggprojektledning Bygglovsansökan och övriga myndighetsfrågor Upphandlingar Sammanhållen information om projektets utveckling på kommunens hemsida. Upprättandet av en donationsfond Samordning mellan näringsliv, medborgare och projekt FASTIGHETSAVDELNINGEN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN TUNA TORG VALLENTUNA BESÖK: TUNA TORG 1 TFN: FAX: SBF@VALLENTUNA.SE 9

8 SID 2/2 Samhällets bidrag För att projektet ska kunna genomföras krävs ett stort engagemang från företag och medborgare till exempel i form av: Donationer av byggnadsmaterial. Expertkunskaper. Utlåning av ställningar, stängsel, byggbodar och annan kringutrustning. Professionella arbetsinsatser vid till exempel resning av stommen, takarbeten samt tillverkning och montering kvarnvingar. Ekonomiska bidrag. Kommunens förberedelser startar nu Vallentuna kommun påbörjar nu förberedelsearbetena för kvarnens återuppbyggnad. En projektorganisation kommer att upprättas på samhällsbyggnadsförvaltningen och förberedande projekteringsarbeten startar. Förutsättningarna för ett arbetsmarknadsprojekt riggas och förberedelser för upphandlingar pågår. FASTIGHETSAVDELNINGEN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN TUNA TORG VALLENTUNA BESÖK: TUNA TORG 1 TFN: FAX: SBF@VALLENTUNA.SE 10

9 Cirkulärnr: 2005:98 Diarienr: 2005/2483 P-cirknr: :36 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Göran Söderlöf Avdelningen för arbetsgivarpolitik Arbetsrättssektionen Datum: Mottagare: Rubrik: Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen i Skåne respektive Västra Götaland Medlem i Pacta Personalfrågor Norrköping tingsrätts dom i mål nr B ; Kommunstyrelsens ordförande och förvaltningschef i Finspångs kommun fälldes för arbetsmiljöbrott 11

10 Sida 1 (4) CIRKULÄR 2005: Arbetsgivarpolitik: :37 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Arbetsrättssektionen Göran Söderlöf Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen i Skåne respektive Västra Götaland Medlem i Pacta Personalfrågor Norrköping tingsrätts dom i mål nr B ; Kommunstyrelsens ordförande och förvaltningschef i Finspångs kommun fälldes för arbetsmiljöbrott Den 4 oktober 2005 avkunnade Norrköpings tingsrätt dom i ett mål som gällde åtal av kommunstyrelsens ordförande i Finspångs kommun samt av två arbetstagare i kommunen; en förvaltningschef och en arbetsledare. Åtalet gällde påstått arbetsmiljöbrott enligt 3 kap. 10 brottsbalken (BrB). Kommunstyrelsens ordförande och förvaltningschefen fälldes för arbetsmiljöbrott och dömdes till 50 dagsböter à 350 kronor. Arbetsledaren, som enligt tingsrätten varken hade ställning, erfarenhet eller kunnande för de uppgifter som åklagaren menade att han hade ansvaret för, frikändes. Arbetsolyckan Den 9 maj 2003 inträffade en arbetsolycka i samband med rivning av en förfallen byggnad. När väggarna rasade hann bara två av de med rivningsarbetet sysselsatta tre arbetstagarna ut medan en arbetstagare omkom. Tingsrättens dom Domstolen går i domen igenom händelseförloppet när sysselsättningsenheten får rivningsuppdraget. Sysselsättningsenheten var organisatoriskt placerad under kommunstyrelsen. Sveriges Kommuner och Landsting Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: info@skl.se, Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 12

11 Cirkulär 2005:98 forts. Sida (4) De oklarheter, beträffande chefstillsättningar och ansvar, som beslutandet och genomförandet av en ny nämnds- och förvaltningsorganisation innebar hade betydelse för bedömningen. Vidare påpekas i domen att inget rivningstillstånd hade sökts trots att rivningsarbete är ett typiskt farligt arbete, och att ingen arbetsmiljöplan hade upprättats för rivningsarbetet. Den bedömning som tingsrätten gör är att arbetsmiljöansvaret vilar på arbetsgivaren och normalt på högste chefen, med rätt för denne att vidaredelegera ansvaret. Ett sådant vidaredelegerande förutsätter dock, för att det ska få straffrättslig verkan, att det sker på så sätt att det klargörs vem som har ansvaret och att denne har tillräcklig erfarenhet och kunnande. Tingsrätten anser att det föreligger ett orsakssamband kausalitet mellan de påvisade bristerna i kommunen och dödsfallet. Kommunstyrelsens ordförande, som kommunens högste chef, kan inte undgå ansvar. Inte heller förvaltningschefen vid byggnadstekniska nämnden kan undgå ansvar, då han varit direkt inblandad i beslutet att starta rivningsarbetet. Kommunalrådet har överklagat tingsrättens dom till hovrätten. Kommentar rörande arbetsmiljöansvaret Fördelning/delegation av arbetsmiljöansvaret I kommunen är det kommunstyrelsen som har det övergripande ansvaret för kommunens personalpolitik. Kommunstyrelsen fullgör också, såvida inte särskild nämnd inrättats för detta, arbetsgivarfunktionerna beträffande förhandlingar och kollektivavtal. Arbetsgivaransvaret för tillämpningen av lagar och avtal inklusive arbetsmiljölagen och samverkansavtal är vanligtvis utlagt på nämnd, verksamhetsområde eller resultatenhet. Motsvarande gäller i landstingen för landstingsstyrelsen, nämnder och förvaltningar. De förtroendevalda politikerna ska se till att det finns en väl fungerande organisation för arbetsmiljöarbetet, där det klart framgår vem som ansvarar för att arbetsmiljölagen följs, och att verksamheten leds av chefer med tillräckliga kunskaper och befogenheter. Arbetsmiljöansvaret Huvudregeln är att högste chef i en verksamhet har arbetsmiljöansvaret, om det inte har fördelats/delegerats till annan person genom klar och tydlig delegering. För att en delegering ska vara giltig krävs också att den som fått uppgiften delegerad till sig har de kunskaper, befogenheter och resurser som krävs för att klara av arbetsmiljöansvaret. En undantagsregel från huvudregeln är att arbetsmiljöansva- 13

12 Cirkulär 2005:98 forts. Sida (4) ret utan delegering kan anses åvila en chef med självständigt ansvar för en produktionsenhet. Straffrättsligt ansvar Vid en rättslig prövning granskas arbetsgivarens fördelning/delegering av arbetsmiljöuppgifter och hur denna har gjorts, särskilt när man bedömer om någon skall ställas till ansvar för arbetsmiljöbrott. En bristande och otydlig fördelning/delegering kan leda till att den som brustit i sin uppgift att fördela arbetsmiljöuppgiften, som skulle ha förebyggt eller hindrat olyckan, ställs till straffrättsligt ansvar. Har någon brustit i sin uppgift att utföra en skyddsåtgärd som han/hon blivit ålagd kan det leda till att den personen döms för arbetsmiljöbrott under förutsättning att han/hon hade tillräckliga kunskaper och resurser för att utföra skyddsåtgärden. Ingen ska ha ansvar för en arbetsmiljöuppgift utan att veta om det. Det är därför viktigt att var och en känner till det ansvar för arbetsmiljöuppgiften han/hon ålagts enligt arbetsgivarens fördelning/delegering av arbetsmiljöuppgifter. Man kan emellertid inte utesluta att ett ansvar för att viss arbetsmiljöuppgift utförs också kan anses följa av den ställning den anställde har hos arbetsgivaren. Detta gäller särskilt chefer. Har arbetsmiljöuppgifter fördelats/delegerats från den kommunala nämnden via förvaltningschef och enhetschef till enskilda arbetstagare när en olycka inträffar kan ledamöterna i nämnden, förvaltningschefen och enhetschefen gå fria från straffansvar om dessa varken vid val av person, genom bristande tillsyn eller på annat sätt varit försumliga. Har korrekt fördelning/delegering skett till en person med tillräcklig kunskap och erfarenhet och med åtföljande beslutsbefogenheter är det den anställde som trätt i arbetsgivarens/kommunens ställe som får arbetsmiljöansvaret och som också kan göras straffrättsligt ansvarig. Övriga kommentarer om domen Förtroendevaldas arbetsmiljöansvar är en mycket viktig principiell fråga. Sveriges Kommuner och Landsting delar inte tingsrättens uppfattning att ordföranden i kommunstyrelsen är kommunens högste chef. Ordföranden har ingen särställning i kommunstyrelsen och kan inte jämföras med exempelvis en VD i ett aktiebolag. Sveriges Kommuner och Landsting stödjer därför det åtalade kommunalrådets överklagande till hovrätten. 14

13 Cirkulär 2005:98 forts. Sida (4) Kontaktpersoner: Samtliga arbetsrättsjurister på arbetsrättssektionen och Lena Dalman och Håkan Torngren, avdelningen för juridik. Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för arbetsgivarpolitik Arbetsrättssektionen Sophie Thörne Göran Söderlöf 15