DELGENERALPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN OCH KUSTEN I SIBBO. Sammandrag av landskapsvärdena som underlag för generalplanläggningen
|
|
- Anita Lundqvist
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FCG Suunnittelukeskus Oy SIBBO KOMMUN DELGENERALPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN OCH KUSTEN I SIBBO Sammandrag av landskapsvärdena som underlag för generalplanläggningen 630-C
2 FCG Suunnittelukeskus Oy Sammandrag av landskapsvärdena som underlag I för generaplanläggningen, Sibbo kommun Delgeneralplan för skärgården och kusten i Sibbo 630-C8968 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRETAL LANDSKAP Metoder som har använts En allmän beskrivning av området Landskapsstruktur Landskapsbild Kulturlandskapet och värdefulla landskapsområden Bosättningshistoria och kulturmiljöns särdrag Betydande förhistoriska, skyddade helheter på riksnivå Betydande kulturmiljöer på riksnivå Betydande kulturmiljöer på landskapsnivå Traditionslandskap Värdefulla områden på lokal nivå MARKANVÄNDNINGSREKOMMENDATIONER UR LANDSKAPSPLANERINGENS SYNVINKEL Beaktande av landskapsvärden när markanvändningen planeras Områden som bör bevaras Områden som med tanke på landskapet lämpar sig för byggnation Planbeteckningar som har rekommenderats KÄLLOR: BILAGOR:... 13
3 FCG Suunnittelukeskus Oy Sammandrag av landskapsvärdena som underlag (1) Delgeneralplanen för skärgården och kusten i Sibbo 630-C8968 SIBBO KOMMUN DELGENERALPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN OCH KUSTEN I SIBBO FÖRETAL FCG Suunnittelukeskus Oy har på uppdrag av Sibbo kommun utarbetat en landskapsutredning i anslutning till delgeneralplanearbetet för skärgården och kusten i Sibbo. Markanvändningsingenjör Pekka Söyrinki har varit Sibbo kommuns kontaktperson. Landskapsarkitekt Maarit Suomenkorpi vid FCG Suunnittelukeskus Oy:s kontor i Helsingfors har gjort landskapsutredningen. 1 LANDSKAP 1.1 Metoder som har använts Landskapsutredningen som Camilla Rosengren tidigare har gjort har kompletterats utgående från grunduppgifter, en kartstudie, flygbilder och fältbesök. Källorna som har använts för utredningen nämns i slutet av rapporten och landskapsutredningens kartor har bifogats. 1.2 En allmän beskrivning av området 1.3 Landskapsstruktur Utredningsområdet omfattar delgeneralplaneområdet i skärgården och kusten i Sibbo. Området har långa kulturhistoriska traditioner och där finns ett skiktat kulturlandskap från olika tidsåldrar samt en byggd miljö. Gamla Borgåvägen och motorväg E18 sträcker sig norr om området. Utredningsarbetet hör enligt miljöministeriets landskapsarbetsgrupps (1993) indelning i miljölandskap till Södra kustlandet och mera exakt till Finska vikens kustregion. Hällmarkerna, som är typiska för kustregionen, är till arealen betydande. På grund av den splittrade berggrunden och kusten samt de mångsidiga, traditionella näringarna är landskapet mycket uttrycksfullt. Bosättningen har koncentrerats nära åarna och på holmarna finns gruppbosättning. Odling, trädgårds- och kreatursskötsel, fiske och sjöfart är traditionella näringar i området. Ett starkt finlandssvenskt kulturarv framgår av byggnadsbeståndet och köksträdgårdarna. Sibbofjärden och kustskärgården dominerar landskapet i utredningsområdet. Sibbo å rinner via Sibboviken i områdets norra del nära Kalkstrand ut i havet. Åns förgrening, Immersbybäcken, övergår till Fallbäcken och rinner ut i Bölsfjärden nära Björnsö. Många mindre åar rinner dessutom från sjö- och myrområdena ut i havet. Landskapsstrukturens topografi är småskuren och omväxlande. Karga, buktande bergskullar lämnar rum endast för mycket små arealer jämn, låglänt mark som lämpar sig för odlingsbruk. Åkrarna, som är små till arealen, ligger huvudsakligen ca -7, meter över havsytan. Skärgårdens högsta punkt finns på Kasaberget +3,1 öh. Berget är ett storvulet, kargt hällmarksområde som har bevarats i naturtillstånd. De högsta punkterna på
4 FCG Suunnittelukeskus Oy Sammandrag av landskapsvärdena som underlag (2) Delgeneralplanen för skärgården och kusten i Sibbo 630-C8968 fastlandet ligger nära Sibbo ås mynning och reser sig ca +0 meter över havsytan. 1.4 Landskapsbild Bild: Stränderna är framförallt längre ut i skärgården klippiga och steniga och träden kortvuxna. Berggrundens krosszoner och strykning i nordvästlig-sydostlig riktning, på grund av istiden, syns i landskapet. Sibbo å har uppstått i en krossdal i berggrunden. De typiska dragen är branta klippstränder och odlingsmarker längs ån. Många sund och holmar har också indelats i nordvästlig-sydostlig riktning. Traktens bosättning har bildats på stränderna, längs vägarna och åarna likt bandlika byar. Sibbo skärgård är på grund av villabyggandet på 1880-talet och den senare stugbyggnationen ett av Finlands tätast bebyggda skärgårdsområden. Den mångfasetterade landskapsbilden baserar sig på en splittrad skärgård, småskurna bergskullar och en omväxlande topografi, åkerlappar, på bosättningens placering vid stränderna samt på naturens vackra och känsliga drag. Alla jämna och odlingsbara marker har tagits i odlingsbruk och de få och till arealen små åkrarna skapar en omväxlande kontrast i landskapet och i de vyer som öppnar sig. Skogarna är huvudsakligen karga hällmarker med tallskog, typiska för Finska vikens kustregion. Stränderna är rätt bergiga och rikligt med avtäckt berg och stenfält förekommer. På stränderna växer typiskt låga tallar och på de frodigare områdena lövträd bland dem.
5 FCG Suunnittelukeskus Oy Sammandrag av landskapsvärdena som underlag (3) Delgeneralplanen för skärgården och kusten i Sibbo 630-C8968 Bild: Stränderna är ställvis frodigare och där växer lövträd. Utanför Sibbo är skärgården splittrad, men tre täta ögrupper som bildar idylliska och harmoniska landskapshelheter kan iakttas. Från sunden mellan ögruppernas småskurna vyer öppnar sig däremot långa och spatiösa vyer längre ut över havet och landskapsbilden blir mångfasetterad. Löparö och Kitö i öster bildar en rätt så tät ögrupp, rik på kulturvärden. Ögruppen är en fortsättning på udden söder om Spjutsund. Utanför fastlandet ligger en smal vik, Insjö, med tydlig strandlinje. Viken har branta klippstränder. Strandlinjen på fastlandet bildar vid Insjö smala och omväxlande bukter och området är särskilt förtjusande. En bandlik bosättning har uppstått på klippstränderna. Diken och små åar, som omges av åkrar, rinner från fastlandet ut i viken. Områdets övriga delar är karga och odlingsmarker finns närmast på Löparö gård. Stora områden på Löparö har bevarats obebyggda. Där finns därför många natursköna områden och naturobjekt. Simsalö, Söderkullandet, Kasaberget, Norrkullalandet och Röysö samt många små öar och skär har bildats till en tät ögrupp i områdets mitt. Området är stenigt och landskapsdragen behagfullt mångsidigt. Mellan öarna finns smala vikbukter splittrade av skär och stenfält och mitt bland dem ett brett sund, varifrån ögruppen som helhet kan gestaltas. Bosättning har bildats på stränderna och nära den ger mycket små åkerlappar liv åt det karga skärgårdslandskapet. I väster bildar Granö och Mölandet den tredje gruppen. Öarna är frodiga och topografin har tydliga drag. Mellan dem finns en bred vik. Mölandets stränder kantas av fritidsbostäder. Granö är till största delen ett obebyggt naturområde. Det finns ytterst lite bosättning i den södra delen och i den norra delen, där det också finns några odlingar. Mitt på holmen rinner Klåbäcken norrut och längs den finns en frodig, liten dal. Nordsjö hamnområde, som syns på den västra sidan och som dominerande landskapet mycket, ger området en stark prägel.
6 FCG Suunnittelukeskus Oy Sammandrag av landskapsvärdena som underlag (4) Delgeneralplanen för skärgården och kusten i Sibbo 630-C8968 Bild: Landskapet i skärgårdens smala vikar och sund är småskaligt och de gamla bebyggda områdena bildar idylliska vyer. Bild: Marmorvillan på det höga berget på Bergholmen är ett synligt landmärke när man närmar sig Björnsö. På fastlandssidan är bosättningen koncentrerad till omgivningen kring Björnsö, till stränderna i Stuvunäs och Gumbostrand och i någon mån också till omgivningen kring Sibbo ås mynning. Sibbo ås smala mynning öppnar sig i en vikbukt som ligger skyddad av öar. Eriksnäs herrgård vid Sibbo ås mynning dominerar vikbukten. Vid stranden i Kalkstrand ligger kalkfabriken i den innersta bukten av ett öppet sund och dominerar därmed landskapet i området. Farlederna sträcker sig på ögruppernas södra sida och spatiösa vyer öppnar sig mot havet. I den yttre skärgården finns här och där öar med klippstränder samt skär. På största delen av öarna finns det några fritidsbostäder. Särskilt Torra Hästen och Handskholmen samt Svarta Hästen och Granlandet har i stor utsträckning tagits i fritidsbruk och på dem finns ett tätt byggnadsbestånd.
7 FCG Suunnittelukeskus Oy Sammandrag av landskapsvärdena som underlag () Delgeneralplanen för skärgården och kusten i Sibbo 630-C8968 Bild: Ställvis öppnar sig vidsträckta vyer över havsviken. 1. Kulturlandskapet och värdefulla landskapsområden 1..1 Bosättningshistoria och kulturmiljöns särdrag Ett kulturlandskap bildas i och med bosättningen och människans verksamhet. Spår av bosättning under olika tidsåldrar syns i landskapet i skärgården och kusten i Sibbo. De första invånarna kom redan tidigt under Suomusjärvikulturen fkr till Östra Nyland, närmast längre in på fastlandet. Stenåldersbosättningen var speciellt koncentrerad till kusten och åmynningarna. Några stenrösen från bronsåldern (0-00 fkr) vid kusten i Sibbo är fornlämningar som tyder på att människor har vistats i området. Under järnåldern (00 fkr-1300 ekr) började bosättningen sprida sig från fastlandet ut mot åmynningarna vid kusten. Efter korstågen ( ), då svenska nybyggare kom till området, började en mera fast bosättning bildas. Först bosattes åmynningarna och dalarna, där områdena nära stränderna var gynnsamma för åkerodling. På 10-talet har Stora Kustvägen bildats mellan Åbo och Viborg och gråstenskyrkan i Sibbo byggdes vid vägen. I byarna vid kusten fanns det vanligen endast 1-2 hus, då byarna i inlandet hade hus. Herrgårdarna har haft en viktig och stor betydelse för att kulturmiljöerna har bildats. På herrgårdarnas marker idkades framstegsvänligt jordbruk och i dessa områden uppstod ett betydande byggnadsbestånd. Tidig industri bestod huvudsakligen av små kvarnar. Redan på 1800-talet lockade speciellt skärgården sommargäster som idealiserade ett sunt levnadssätt. Efter 1880-talet började man bygga villor på öarna. Förutom villorna i nyränessans - och jugendstil har sedermera i slutet av 1900-talet och under 00-talet byggts många fritidsbostäder i skärgården.
8 FCG Suunnittelukeskus Oy Sammandrag av landskapsvärdena som underlag (6) Delgeneralplanen för skärgården och kusten i Sibbo 630-C8968 Bild: Utdrag ur konungens kartverk Betydande förhistoriska, skyddade helheter på riksnivå Uppgiften baserar sig på objekt som har nämnts i landskapsplanens beskrivning. Den byggda miljön i området har beskrivits noggrannare i en separat utredning av Lauri Putkonen: Sammandrag av kulturhistoriska värden inom delgeneralplaneområdet för skärgården och kusten i Sibbo. 1. Kusten i Sibbo Alla registrerade fornlämningsobjekt i området betecknas i delgeneralplanen. Objekten har inventerats separat och på basis av inventeringarna har en separat förteckning upprättats. Rekommenderad planbeteckning: SM 1..3 Betydande kulturmiljöer på riksnivå Uppgifterna baserar sig på objekten som upptas i publikationen Betydande kulturhistoriska miljöer på riksnivå. 1. Kulturlandskapet på Löparö Kulturlandskapet på Löparö beskrivs i publikationen enligt följande (översatt citat): På stränderna vid det smala sundet mellan Löparö och Kitö finns det många kulturhistoriskt betydande byggnadsbestånd. Kring Löparö gård har villabebyggelse redan uppstått under det senaste seklet. På stranden på Kitö sidan finns nyare stugbosättning.
9 FCG Suunnittelukeskus Oy Sammandrag av landskapsvärdena som underlag (7) Delgeneralplanen för skärgården och kusten i Sibbo 630-C8968 Löparö gårds huvudbyggnad från medlet av 1800-talet har murats av gråsten och byggnaden har två våningar. Det nuvarande takmodellen är från tiden efter branden år Stallet av sten och sädesmagasinet av sten och timmer, torde vara av samma ålder som huvudbyggnaden. I skogen nära gården finns rester av en salpeterugn från 0-talet. Omväxlande vyer över ängarna präglar kulturlandskapet som omger gården. Bostadshuset på Mattsas, som hör till Löparö gård, är från medlet av talet. Villa Löparö har flyttats till sin nuvarande plats år 1866, troligen från byggnadsgruppen på herrgården. Villan, Talludden, vid sundet mynning i norr har byggts år Rekommenderad planbeteckning: ma-1 och MA (åkrarna) 2. Sibbo vikens kulturlandskap I publikationen beskriv Sibbovikens kulturlandskap enligt följande (översatt citat): Stället där Sibbo å mynnar ut i Sibboviken har den äldsta bosättningshistorian. I åmynningen ligger fornborgen Sibbesborg. Fragment av borgens vallgrav och jordvallar från tidig medeltid har bevarats. På Eutas och Skraflas gårdar i Kallbäck by finns gammalt byggnadsbestånd. Joensuu gård ligger på åns västra strand. Gårdens huvudbyggnad i gustaviansk stil härstammar likaså från 1700-talet. Flygelbyggnaderna som kantar gårdsområdet är likaså från 1700-talet. Söderkulla gårds tvåvånings huvudbyggnad är av sten och har byggts år 1907 (K. Lindahl). I den gamla parken finns ett vitrappat spannmålsmagasin i nygotisk stil. Vita Villan, som ligger invid, har byggts av lodrätt timmer i slutet av 1700-talet. Alldeles i Sibbovikens mynning, på dess östra strand, ligger Eriksnäs gård, vars gustavianska huvudbyggnad är från 18-talet. Den nuvarande exteriören tillkom vid renoveringen år 1916 (A. Lindgren). Flygelbyggnaderna som avgränsar gårdsområdet, likaså den omgivande parken och trädgården, härstammar från 1700-talet. Stenladugården har byggts i medlet av talet och är i sitt slag bland de äldsta i vårt land. Rekommenderad planbeteckning: ma-1 och MA (åkrarna) 3. Kulturlandskapet i Östersundom I publikationen beskrivs Östersundom kulturlandskap enligt följande (översatt citat): Östersundom kulturlandskap breder ut sig på bägge sidorna om Gamla Borgåvägen. Östersundom herrgårdsområde och åkerslätten samt Villa Björkudden, som ligger vid havsstranden, utgör delar av kulturlandskapet. Östersundom herrgårds huvudbyggnad av trä, vars mellersta del har två våningar, är från år 1878 (Th. Decker). En gammal park omger byggnaden. F.d. förvaltarens bostad är från år Sädesmagasinet, brännvinsbränneriet och smedjan har murats av tegel och är från samma tid. De äldsta delarna av stenladugården med mansardtak är från år 187. I gårdens stora trädgård finns stenterrasser från 1800-talet.
10 FCG Suunnittelukeskus Oy Sammandrag av landskapsvärdena som underlag (8) Delgeneralplanen för skärgården och kusten i Sibbo 630-C8968 Björkudden, Zacharias Topelius hem på äldre dagar, har byggts år 189 (W. Linsén). Östersundom kapell är av trä och har byggts år 174. Till formen är kapellet en långkyrka med avfasade gavlar. Sakristian ansluter i nordost till kyrkan och i dess västra gavel finns ett vapenhus som slutar i ett torn. Rekommenderad planbeteckning: ma-1 och MA (åkrarna) 1..4 Betydande kulturmiljöer på landskapsnivå 1.. Traditionslandskap Uppgifterna baserar sig på landskapsplanen för Östra Nyland och på utredningarna i anslutning till den. 1. De äldsta villaområdena i Sibbo skärgård Tidig villabebyggelse har bevarats på Mågsholmen, Stora Bergholmen och Katriholmen, utanför Björnsö, på Söderkullalandets norra strand samt på Norrkullalandets västra strand. Rekommenderad planbeteckning: ma-2 eller sk 2. Kalkstrands industriområde Verksamheten och kalkbrytningen i den historiska industrimiljön på havsstranden härstammar ända från 0-talet. Verksamheten utvidgades i medlet av 1700-talet när material behövdes för befästningsarbetena på Sveaborg. Byggnaderna och utrustningarna bestod bl.a. av två kaserner, varav i den ena fanns bostäder, i den andra ekonomi- och verksamhetslokaler. Verksamheten i Kalkstrand upphörde år 1760, men inleddes på nytt år 1933 när Lohja Oy köpte området. Byggnadsbestånd från slutet av 1930-talet har bevarats på fabriksområdet. Rekommenderad planbeteckning: ma-2 eller sk Traditionslandskapen är landskapstyper som har uppstått vid traditionella markanvändningssätt. Olika typer av ängar, fält, svedjebruk, hagmarker, hedar och skogsbeten utgör traditionsbiotoper. Det byggda traditionslandskapet består bl.a. av historiska byggnader och konstruktioner med närmaste omgivning samt av fornlämningar. Uppgiften baserar sig på landskapsarbetsgruppens betänkande II, publikationen Värdefulla landskapsområden. 1. Löparö herrgård och ängar. Areal 30 ha. Kulturlandskapet på Löparö har värdefulla traditionsbiotoper. Ön är värdefull på grund av sina naturdrag och sitt landskap. Området har en omväxlande och skarpskuren topografi. I landskapet vid vägen som leder till herrgården syns såväl skärgårdens naturdrag som herrgårdskulturen. Herrgårdens gårdsplan omges av ekar och almar. På ett närbeläget berg finns fragment av en eventuell fästning och på Kvarnbacken har funnits en by och en kvarn. I dessa områden finns representativa torra ängar samt bakom gamla träd hagmarker där får betar. Den gamla jordbruks- och kreatursgården används fortfarande och miljön är välskött. Rekommenderad planbeteckning: ma-2 och MA/MY (ängarna)
11 FCG Suunnittelukeskus Oy Sammandrag av landskapsvärdena som underlag (9) Delgeneralplanen för skärgården och kusten i Sibbo 630-C Värdefulla områden på lokal nivå Uppgifterna baserar sig på Camilla Rosengrens inventering från år 0, där objekten nedan har värderats till klass I. 1. Spjutsund Spjutsund är en gammal, regionalt sett central by med odlingslandskap. Området mellan Stenhuggarberget och Österviken är den största gruppen med traditionell byggnation och odlingsområden vid kusten i Sibbo. På gårdsområdena har trästaket och stengårdar bevarats. På 1700-talet fanns här den största koncentrationen av åkrar vid kusten i Sibbo. Rekommenderad planbeteckning: sk 2. Köningsvikens norra sida, Nevas åns deltaområde Området är återställt kulturlandskap. De västra stränderna vid Nevas åns mynning är öppna strandängar, fårbeten och ställvis kantar klibbalar strandlinjen. På det karga hällmarksområdet mellan Mattas och ådeltat växer gles gran- och tallskog. Öster om ådeltat finns en praktfull bergs- och skogszon. Rekommenderad planbeteckning: ma-3 och MY (betesmarkerna) 3. Bruksängens odlingslandskap Området är ett gammalt kulturlandskap i skärgården. I slutet av 1700-talet fanns här två torp, Fredriksholms torp och Froms. Gårdsområdena tillhörande de gamla torpen har bevarats öppna. En liten remsa längs stranden har år 1873 röjts till åker och en lång och smal åker i en dalsänka som sträcker sig i den inre terrängen, syns på kartan först år Bruksängen torde i enlighet med namnet till en början ha röjts till höäng. Rekommenderad planbeteckning: ma-3 4. Mossen Ett småbrukarlandskap från början av 1900-talet. Små rödmyllade hus samt ett vackert, traditionellt småbrukarlandskap som fortfarande odlas har bevarats. Byggnaderna används som åretruntbostäder. Rekommenderad planbeteckning: ma-3. Gumbostrand En mångskiktad miljö med ett värdefullt gammalt odlingslandskap och traditionella gårdsplaner, en trivsam byskola, jämsides med bryggor, parkeringsområden och lager i anslutning till fritidsbosättning samt byggnader som har ändrats till fritidsbostäder. På 1700-talet fanns här två torp och år 1873 byggdes två till torp. Torpen hade små åkerlappar. Rekommenderad planbeteckning: sk 6. Husö herrgård Ett herrgårdslandskap med stora åkrar, skogsdungar som strukturerar landskapet, samt betesmarker. Området har bevarats rätt så osplittrat som ett odlingslandskap, där det finns såväl gammalt som nytt byggnadsbestånd.
12 FCG Suunnittelukeskus Oy Sammandrag av landskapsvärdena som underlag () Delgeneralplanen för skärgården och kusten i Sibbo 630-C8968 Omgivningen kring byggnadsgruppen är parkbetonad. På den skogsbevuxna udden växer ståtliga tallbestånd och bland dem finns lundområden. Åkerbruket har inletts relativt sent på grund av de odlingsbara markernas låglänta läge. De mindre, separata åkrarna inne i skogen har lämnats obrukade. Tackvare ridsportcentrumet har betesmarker bevarats på stränderna. Rekommenderad planbeteckning: ma-3 och MY (de gamla åkrarna och betesmarkerna) 2 MARKANVÄNDNINGSREKOMMENDATIONER UR LANDSKAPSPLANERINGENS SYNVINKEL 2.1 Beaktande av landskapsvärden när markanvändningen planeras 2.2 Områden som bör bevaras Utgående från landskapsutredningen har rekommendationer om planbestämmelser givits för områdets markanvändning. Avsikten med bestämmelserna är att garantera att de landskapsmässiga och kulturhistoriska huvuddragen i området bevaras. De gamla kulturområdena utgör centrala värden: fornminnen från förhistorisk tid, gamla bostadsplatser, gravkummel och fornborgar, kulturlandskap från historisk tid, herrgårdar, villor, byar, odlingar och traditionslandskap, betesmarker. De buktande bergskullarna, den splittrade skärgården, som växlar från småskurna och steniga innersta vikbuktar till bredare sund och fjärdar, samt de storvulna och natursköna skogsområdena på öarna representerar i naturlandskapet områdets särpräglade charm. Områden som enligt rekommendationerna bör bevaras ligger på värdefulla, vackra eller ekologiskt känsliga platser i landskapet, som dåligt tål förändringar. Åkrar som ligger i anslutning till byar och byggnader med kulturhistoriska värden är skäl att bevara öppna, odlade eller som betesmark eller ängar. På grund av att arealen är liten har åkrarna en särskild betydelse som gör landskapet mångsidigt. Det är inte tillrådligt att beskoga åkerslätterna. Det är tillrådligt att bevara omfattande och enhetliga, obebyggda naturområden för rekreation och skogshushållning. Löparös västra del, Norrkullalandets sydöstra del, Granö samt ännu obebyggda öar är dylika områden. Det är skäl att beakta att en enhetlig landskapsbild bevaras när skogen behandlas. Hällmarkernas krönområden och känsliga berg i utredningsområdet bör bevaras obebyggda. Krönområdena är ekologiskt känsliga och åtgärder som har vidtagits på krönen i landskapet exempelvis skogsavverkning och byggande syns på beklagligt långt håll. Områdets landskapsbild skulle lida av det byggs på krönen. Krönområdena samt bergiga och ofta brant stupande områden är också känsliga för slitage. Rekommendationer för vart och ett objekt har givits efter respektive objektbeskrivning ovan.
13 FCG Suunnittelukeskus Oy Sammandrag av landskapsvärdena som underlag (11) Delgeneralplanen för skärgården och kusten i Sibbo 630-C Områden som med tanke på landskapet lämpar sig för byggnation Nybyggnation bör styras till områden i anslutning till redan byggda områden, dock med beaktande av vart och ett områdes särdrag och de krav och begränsningar som de kulturhistoriska värdena ställer. Byggnaderna bör placeras naturligt enligt topografin till en del av landskapet. I den fortsatta planeringen skall också byggnadernas exteriör anpassas till miljön. Man bör undvika att placera stora byggnader nära stranden, vilket framförallt betonas i småskaliga områden. För att bevara de landskapsmässiga värdena bör ett byggnadssätt som är traditionellt för området följas: en bandlik placering av byggnadsgrupperna längs färdlederna, i åkerkanterna och koncentrerat vid stränderna, mellan obebyggda strandremsor. Byggnadernas storlek och stil bör likaså följa traditionella byggnadssätt och material. Vid byggande på stränderna och i kanterna av öppna odlingsmarker är det tillrådligt att lämna en skyddande kantskog mellan byggnaderna och öppna områden. Detta minskar konsekvenserna för landskapet. 2.4 Planbeteckningar som har rekommenderats ma-1 Landskapsmässigt värdefullt område Värdefulla landskapsområden på riksnivå anvisas med beteckningen. ma-2 Landskapsmässigt värdefullt område. Värdefulla landskapsområden och traditionsbiotoper på landskaps och regionnivå anvisas med beteckningen. ma-3 Landskapsmässigt värdefullt område. Lokalt värdefulla landskapsområden, som har konstaterats i utredningen, anvisas med beteckningen. Sk Värdefullt område med hänsyn till bybilden. Med beteckningen anvisas lokalt värdefulla byar som har konstaterats i utredningen och som har många värdefulla byggnader med gårdsområden förknippade med kulturlandskapet, historien eller tätortsbilden. Värderingsgrunden är en betydande byggnads- och områdeshelhet med hänsyn till att bevara bybilden. MA Landskapsmässigt värdefullt åkerområde. Med beteckningen anvisas områden som med hänsyn till landskapsbilden är viktiga att bevara öppna och i odlingsbruk. Dylika områden är bl.a.: värdefulla landskapsområden på riksnivå och odlingsslätter i anslutning till byggda miljöer. MY Jord- och skogsbruksdominerat område med särskilda naturvärden. Med beteckningen anvisas jord- och skogsbruksdominerade områden, där särskild uppmärksamhet skall fästas vid särskilda miljövärden och miljövård. Området har ofta särskilt viktiga delar, som kan anvisas med överlappande beteckningar för att ange områdets speciella egenskaper. SM Fornminnesobjekt.
14 FCG Suunnittelukeskus Oy Sammandrag av landskapsvärdena som underlag (12) Delgeneralplanen för skärgården och kusten i Sibbo 630-C8968 Registrerade fornminnesobjekt anvisas med beteckningen.
15 FCG Suunnittelukeskus Oy Sammandrag av landskapsvärdena som underlag (13) Delgeneralplanen för skärgården och kusten i Sibbo 630-C8968 KÄLLOR: Museovirasto ja ympäristöministeriö (1993), Rakennettu kulttuuriympäristö, Valtakunnallisesti merkittävät kulttuurihistorialliset ympäristöt. Arvokkaat maisema-alueet, Maisematyöryhmän mietintö II. Ympäristöministeriö, ympäristönsuojeluosasto, Julkaisu 66/1992. Maisemanhoito, Maisematyöryhmän mietintö I. Ympäristöministeriö, ympäristönsuojeluosasto, Julkaisu 66/1992. Landskapsplanen för Östra Nyland Itä-Uudenmaan rakennetun kulttuuriympäristön selvitys (RAKU), Katariina Ockenström, Itä- Uudenmaan liitto, 07, JULKAISU 90 Camilla Rosengren, 0. Opublicerad inventering. Sipoon historiallisen ajan muinaisjäännösten inventointi vuonna 07. V. P. Suhonen. Museovirasto/RHO. BILAGOR: 1. Landskapsbild och landskapsstruktur 2. Sammandrag av kulturlandskapsvärden 3. Markanvändningsrekommendationer
16 1 Bilaga Sibbo kommun Delgeneralplanen för skärgården och kusten Landskapsutredning Landskapsstruktur och landskapsbild BETECKNINGAR Krönområden, över 30 möh Sluttningar -30 möh Dalar 0- möh Känsliga hällmarker Harmoniska landskapsområden Knutpunkt i landskapet Byggda områden
17 Bilaga Sibbo kommun Delgeneralplanen för skärgården och kusten 1 Landskaputredning Sammandrag av landskapsvärden BETECKNINGAR Värdefullt kulturlandskapsområde på riksnivå. Byggd kulturmiljö, Betydande kulturhistoriska miljöer på riksnivå. Värdefullt traditionslandskap på riksnivå Värdefulla landskapsområden, landskapsarbetsgruppens betänkande II Landskapsområde/Naturmiljö Kulturmiljö Värdering, betydande på riksnivå Camilla Rosengrens inventering Landskapsområde/Naturmiljö Kulturmiljö Värdering 1, 2, 3 Camilla Rosengrens inventering Landskapsobjekt. Värdering 1, 2, 3 Camilla Rosengrens inventering Fornlämning, förhistorisk Fornlämning, medeltida
18 Bilaga 3 MA SM MA ma-2 sk ma-1 MY ma-3 sk ma-1 ma-2 ma-2 ma-2 MY MY ma-3 ma-3 ma-3 MA ma-1 ma-2 Sibbo kommun Delgeneralplanen för skärgården och kusten Landskapsutredning Markanvändningsrekommendationer BETECKNINGAR MY ma-1 ma-2 ma-3 sk MY MA SM Landskapsmässigt värdefullt område Värde på riksnivå, Byggd kulturmiljö. Publikationen Betydande kulturhistoriska miljöer på riksnivå Landskapsmässigt värdefullt område Värde på landskapsnivå Landskapsplanen för Östra Nyland Landskapsmässigt värdefullt område Lokalt värde Camilla Rosengrens inventering Värdefullt område med tanke på bybilden Camilla Rosengrens inventering Jord- och skogsbruksdominerat område med särskilda miljövärden Traditionslandskap Landskapsmässigt värdefullt åkerområde Odlingsmarker inom värdefulla landskapsområden på riksnivå Fornlämningsobjekt Obebyggt, enhetligt område - M eller V
ALLMÄNT OM PLANERINGEN AV SKÄRGÅRDSOMRÅDET
Sibbo kommun Avdelning för teknik och miljö/ markanvändningsenheten PB 7 04131 SIBBO Ärende: Utlåtande gällande utkastet till delgeneralplanen för skärgården och kusten i Sibbo kommun. Hänvisning: Begäran
Läs merBORGÅ STAD DELGENERALPLANEN FÖR PELLINGE SKÄRGÅRD PLANFÖRSLAG 15.1.2015 1:10 000 PLANBETECKNINGAR OCH -BESTÄMMELSER
BORGÅ STAD DELGENERALPLANEN FÖR PELLINGE SKÄRGÅRD PLANFÖRSLAG 15.1.2015 1:10 000 PLANBETECKNINGAR OCH -BESTÄMMELSER Byområde I området får uppföras byggnader för fast bosättning, lantbruks- och fiskefastigheters
Läs merSändlista Kommunerna, planläggningsväsendet och byggnadstillsynen Landskapsförbunden Regionala miljöcentraler Landskapsmuseerna
2/2 Sändlista Kommunerna, planläggningsväsendet och byggnadstillsynen Landskapsförbunden Regionala miljöcentraler Landskapsmuseerna För kännedom Kommunikationsministeriet Jord- och skogsbruksministeriet
Läs merDELGENERALPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN OCH KUSTEN
FCG Finnish Consulting Group Oy Sibbo kommun DELGENERALPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN OCH KUSTEN Planbeskrivning, förslag 630-C8968 FCG Finnish Consulting Group Oy Planbeskrivning, förslag 1 (111) INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merÖversiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3
Version 1.00 Projekt 7365 Upprättad 2014-06-24 Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3 Sammanfattning I samband med att detaljplaneprogram för fastigheten Saltkällan 1:3 tas fram har en översiktlig
Läs merSibbo kommun DELGENERALPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN OCH KUSTEN Program för deltagande och bedömning , reviderat
Sibbo kommun DELGENERALPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN OCH KUSTEN Program för deltagande och bedömning 29.8.2002, reviderat 9.6.2008 Program för deltagande och bedömning Programmet för deltagande och bedömning preciseras
Läs merNaturmiljövärde, landskapsbild och ekologisk känsliga områden
Naturmiljövärde, landskapsbild och ekologisk känsliga områden Kring Nodre Älvs dalgångar finns det naturområden som är skyddade i naturreservat. Öxnäs by, det omkringliggande odlingslandskapet och Bärbykullen
Läs merKolari kommun DELGENERALPLAN FÖR TORNE ÄLV- MUONIO ÄLV. Sammandrag av planbeskrivningen. Planområde
Pöyry Finland Oy Väinönkatu 1 B FI-40100 Jyväskylä Finland Hemort Vanda, Finland FO-nummer 0625905-6 DELGENERALPLAN FÖR TORNE ÄLV- MUONIO ÄLV Planförslag 15.2.2013 Sida 1 (7) Sammandrag av planbeskrivningen
Läs mer2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge
2.10 Kulturmiljö Allmänt År 1993 gjordes ett planeringsunderlag med inriktning på forn lämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (Artelius med fl era, 1993). Inför denna vägutredning framförde
Läs merRUNNAMÅLA Förslag: Klass 3
RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 Skogslandets jordbruk: Utmärkande för byn är de flera hundra meter vällagda stenmurarna från 1900-talet. De finns både runt åkrar och i skogen på berghällar. Åkermarkerna i byn
Läs merREVIDERING OCH UTVIDGNING AV DELGENERALPLANEN FÖR BOSUND KULTURMILJÖ- OCH LANDSKAPSUTREDNING
Mottagare Larsmo kommun Dokumenttyp Kulturmiljö- och landskapsutredning Datum 23.1.2018 REVIDERING OCH UTVIDGNING AV DELGENERALPLANEN FÖR BOSUND KULTURMILJÖ- OCH LANDSKAPSUTREDNING KULTURMILJÖ- OCH LANDSKAPSUTREDNING
Läs merStenvalvbro vid Ökna, foto KBT
Riksintresse för kulturmiljövården Eriksgatan" Önnersta - Aspa (fd Penningby) (D43) KUNSKAPSUNDERLAG Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Värden Kunskapsvärde Ursprunglig vägsträckning, kontinuerligt brukad
Läs merIngåports attraktionsfaktorer Landskapsmässig attraktivitetsplan
FCG FINNISH CONSULTING GROUP OY 1 (17) INGÅ Ingåports attraktionsfaktorer Landskapsmässig attraktivitetsplan 36T FCG FINNISH CONSULTING GROUP OY 2 (17) FCG FINNISH CONSULTING GROUP OY 36T FCG FINNISH CONSULTING
Läs merINGÅ, ÄNGÖ STRANDDETALJPLAN
1 LANTMÄTARE ÖHMAN Sten Öhman Sunnanvägen 7 10900 Hangö 044-2530464 sten.ohman@netsten.fi 22.9.2016 INGÅ, ÄNGÖ STRANDDETALJPLAN PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING 1. Planeringsområde och -situation Området
Läs merVäg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga
uv öst rapport 2008:44 kulturhistoriskt planeringsunderlag Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga Anslutning av väg 210 till E4 Skärkinds socken Norrköpings kommun Östergötland Dnr 421-3151-2008
Läs merBILAGA TILL ZONPLANERING
BILAGA TILL ZONPLANERING Sida 26 Dimensioneringsgrunder på s.k. torrmark Beteckningar - 200 m strandområde: Strandområden dimensioneras enligt stamfastighetsprincipen. Bygglov på strandområden beräknas
Läs merMILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter. Utställningshandling 2011. för
MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) för Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter Utställningshandling 2011 Förtätning ger möjligheten att skapa en intressantare och livaktigare miljö med
Läs merMärlax användning i historisk tid
Ulrika Rosendahl, Lovisa stads museum 27.5.2019 Märlax användning i historisk tid Enligt tidiga kartor har området öster om Lovisaviken, numera Märlax stadsdel, främst varit ett obebyggt skogsområde under
Läs merLOVISA, MERIHEINÄ STRANDDETALJPLAN
LANTMÄTARE AB ÖHMAN Sten Öhman Sunnanvägen 7 10900 Hangö 044-2530464 sten.ohman@netsten.fi 12.11.2012; korrigerat 15.1.2015 LOVISA, MERIHEINÄ STRANDDETALJPLAN PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING 1. Planeringsområde
Läs merAnalys av historiska kartor över ängsvallarnas miljöer.
Analys av historiska kartor över ängsvallarnas miljöer. Ängsvallsytorna är inritade på de historiska kartorna med gula linjer. Vita eller blå bokstäver innebär att när kartan gjordes var ytan: S=slåtteräng,
Läs merRUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3
Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Skala 1:8000 Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast
Läs merDen nyttjade byggrätten minskas från stamfastighetens byggrätt.
BORGÅ STAD 1 (9) 1 DIMENSIONERINGSGRUNDER 28.2.2008 1.1 Allmänt I samband med strandplanering avses med dimensionering definition av strandbyggandets omfattning och placering. Syftet med dimensioneringsgrunderna
Läs merMål: Markägarens mål är att anvisa tre nya fritidsbostäder i området i tillägg till de två nuvarande.
Stadsutvecklingsnämnden 91 20.03.2012 Stadsutvecklingsnämnden 118 09.06.2015 Stadsutvecklingsnämnden 196 13.10.2015 Stadsstyrelsen 315 02.11.2015 Stadsfullmäktige 59 09.11.2015 REVNÄS, BAGGBÖLE OCH SKAVARBÖLE,
Läs merREVIDERING OCH UTVIDGNING AV DEL- GENERALPLANEN FÖR VÄSTERBY
Mottagare Larsmo kommun Dokument Uppdatering av byggnadsinventering Datum 9.2.2015 REVIDERING OCH UTVIDGNING AV DEL- GENERALPLANEN FÖR VÄSTERBY UPPDATERING AV BYGGNADSINVENTERING UPPDATERING AV BYGGNADSINVENTERING
Läs merMed det basta fran Oland! LINDBY. Tomt om hela 6 455 kvm på mellersta Öland med ett lantligt läge på lugn återvändsväg!
Med det basta fran Oland! LINDBY Tomt om hela 6 455 kvm på mellersta Öland med ett lantligt läge på lugn återvändsväg! OM ÖLAND Öland är Sveriges näst största ö och dess minsta landskap. Ön är sedan 1972
Läs merDetaljplan för Kalven 1:138
Öckerö kommun Göteborg 2015-03-13 Datum 2015-03-13 Uppdragsnummer 1320008557 Utgåva/Status Slutlig Robin Sjöström Lena Sultan Elisabeth Olsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box
Läs merÖrnanäs. Skånes första kulturreservat
Örnanäs Skånes första kulturreservat Om kulturreservatet Örnanäs Läge: Osby kommun, ca 9 kilometer nordost om Sibbhult och 9 kilometer söder om Lönsboda. Se karta. Yta: 70 hektar land Länsstyrelsen är
Läs merLANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE
LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND ! till arbetsformer med material Syftet med det rikliga olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. tudiematerialet passar din undervisning och
Läs merVIDSTRÄCKTA, SAMMANHÄNGANDE SKOGSOMRÅDEN SOM EN DEL AV DET EKOLOGISKA NÄTVERKET I NYLAND
Etapplaneutredningar November 2006 Sammandrag Tuula Palaste-Eerola VIDSTRÄCKTA, SAMMANHÄNGANDE SKOGSOMRÅDEN SOM EN DEL AV DET EKOLOGISKA NÄTVERKET I NYLAND Det ekologiska nätverket består av naturens kärnområden
Läs merRestaureringsplan Värmlandsskärgården
RESTAURERINGSPLAN Datum 2018-11-12 Referens 512-255-2016 1(7) Restaureringsplan Värmlandsskärgården Natura 200-kod och namn: SE0610006 Värmlandsskärgården Projektområde: 3 Kommun: Grums kommun & Säffle
Läs mer18 hål på historisk mark
18 hål på historisk mark Golfbanan i N ligger på historisk mark - i det här området har det funnits bofasta människor i över 4000 år. Du står just nu vid en av tre gravar från bronsåldern. 586 Om den här
Läs merUtredning vid Närtuna-Ubby
ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2016:76 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 1 Utredning vid Närtuna-Ubby RAÄ-nr Närtuna 208:1, 209:1 och 209:2, Närtuna socken, Norrtälje kommun, Uppland Ola Winter ARKEOLOGGRUPPEN
Läs merREVIDERING OCH UTVIDGNING AV DELGENE- UPPDATERING AV BYGGNADSINVENTERING
Mottagare Larsmo kommun Dokument Uppdatering av byggnadsinventering Datum 27.1.2014 REVIDERING OCH UTVIDGNING AV DELGENE- RALPLANEN FÖR KACKUR-SÄMSKAR UPPDATERING AV BYGGNADSINVENTERING UPPDATERING AV
Läs merPLANUTKAST, HUSULABACKEN, INGERMANSBY
PLANUTKAST, HUSULABACKEN, INGERMANSBY Lappträsk kommun 16.1.2018 Detta planutkast presenterar Hanna Jahkonens områdesplan från 2017, som utgör utgångspunkt för planeringen av Husulabacken i Lappträsk Ingermansby.
Läs merSamtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)
Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog
Läs merLANDSKAPSANALYS VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN. Fördjupning och tillägg till översiktsplanen MARELD LANDSKAP 2007
LANDSKAPSANALYS MARELD LANDSKAP 2007 VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN Fördjupning och tillägg till översiktsplanen ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2008-06-18 bilaga 3 2 Metod Landskapsrummen har
Läs merKulturlandskapsanalys med arkeologisk utredning, Flyttning av kraftledning väster Hjärup Flackarps och Uppåkra socknar Staffanstorps kommun Skåne
kulturlandskap och arkeologi rapport 2017:5, 247 92 Södra Sandby Kulturlandskapsanalys med arkeologisk utredning, steg 1 Flyttning av kraftledning väster Hjärup Flackarps och Uppåkra socknar Staffanstorps
Läs merVEDDÖKILEN LANDSKAPSANALYS 2012-05-09
Innehållsförteckning Inledning 3 Naturgeografi 4 Kulturgeografi 6 Rumslig visuell analys 9 Landskapskaraktärsområden 12 Framställt av: Liljewall Arkitekter AB www.liljewall-arkitekter.se tel. 031-350 70
Läs mer>> aktion : Mönsterås kommun
>> aktion : Mönsterås kommun del 3 Fallstudie Mönsterås kommun en expansiv del av Smålandskusten Mönsterås kommun är en kustkommun i östra Småland intill Kalmarsund och marknadsförs ofta som en kommun
Läs merResö 12:1 m.fl. Tanums kommun
Naturvårdsplan Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun Cecilia Nilsson 2001-08-10 1 Innehållsförteckning sida Syfte 2 Bakgrund 2 Området idag 2 Förändringar och åtgärder: Strandområdet 4 Tallskog på sandjord 4 Hällmarkskog
Läs merNaturreservat i Hamrångeområdet
Naturreservat i Hamrångeområdet Söderhamns kommun Skärjåskogen Häckelsängs högmosse och Gnagmur Axmar Skämningsön Svartstensudden Gåsholma Ockelbo kommun Hådells gammelskog Bergby Norrsundet Hamrångefjärden
Läs merPlanbeskrivning Utställningshandling april 2011
SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Bashir Hajo Planarkitekt Tel: 0278 251 18 E-post: bashir.hajo@bollnas.se Planbeskrivning Utställningshandling april 2011 Bollnäs kommun, Gävleborgs län Dnr:10-6927 Samråd: 7 mars
Läs merNylands förbund landskapets utvecklare - Skärgården i landskapsplanen
Nylands förbund landskapets utvecklare - Skärgården i landskapsplanen 9.4.2014 Oskari Orenius\Per-Stefan Nyholm Nylands förbund En lagstadgad samkommun som enligt statsrådets beslut har 26 medlemskommuner
Läs merVindkraft på höglandets hjässa, del II
Kulturhistorisk förstudie Vindkraft på höglandets hjässa, del II Kulturhistorisk förstudie, del II inför planerade vindkraftsområden Almesåkra och Bringetofta socknar i Nässjö kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS
Läs merBilaga. Beskrivningar av naturvärdesobjekt Björnekullarna
Bilaga. Beskrivningar av naturvärdesobjekt Björnekullarna 2015-12-14 Objekt-ID Nvklass Biotop Beskrivning 1a 3 Ädellövskog Ädellövskog med stor trädslagsvariation. Bok dominerar i större delen av området.
Läs merSvartö Naturstig. Prisvärt boende. i trivsam miljö. Strandavägar. Välkommen till Svartö - en levande kustby i Mönsterås skärgård.
Svartö Naturstig 300 METER CA 5 KM. MOT HAMMARGLO/ MÖNSTERÅS BADPLATS Välkommen till Svartö - en levande kustby i Mönsterås skärgård. utmärkt med blåmarkerade Svartö by har anor från 1300- talet. Nuvarande
Läs merBORGÅ STAD 1 (6) Stadsplaneringen Delgeneralplanen för Onas skärgård. Mål 28.2.2008
BORGÅ STAD 1 (6) 1 MÅL 1.1 Definition av planeringsuppdraget och syftet med delgeneralplanen Enligt markanvändnings- och bygglagen skall kommunen se till att en generalplan utarbetas och hålls aktuell
Läs merRapport. Arkeologisk utredning på fastigheten Stöcke 7:21, Umeå socken, Umeå kommun, Västerbottens län. Västerbottens Museum, uppdragsverksamheten
Rapport Arkeologisk utredning på fastigheten Stöcke 7:21, Umeå socken, Umeå kommun, Västerbottens län Västerbottens Museum, uppdragsverksamheten Erik Sandén 2018, Dnr 584/18 Innehåll Administrativa uppgifter...
Läs merÅsmestad - Kramshagen
1 Åsmestad - Kramshagen Ortnamnet Åsmestad Äldsta kända belägg härrör från 21/1 1331. 1 Namnet skrevs då (in)... Asmunstadhum. Liknande skrivningar förekommer senare under 1300- och 1400-talet. Ett par
Läs merRapport Arendus 2015:33 FÅRÖ NYSTUGU 1:3. Arkeologisk utredning Dnr Fårö socken Region Gotland Gotlands län 2015.
Rapport Arendus 2015:33 FÅRÖ NYSTUGU 1:3 Arkeologisk utredning Dnr 431-2429-15 Fårö socken Region Gotland Gotlands län 2015 Christian Hoffman Omslagsbild: Utredningsområdet på Nystugu 1:3 sett från sydväst.
Läs merNaturinventering och sociotopredovisning. Underlag för program för Östra Kålltorp
Naturinventering och sociotopredovisning. Underlag för program för Östra Kålltorp Naturinventering. Hällmarken är av skiftande karaktär, ibland till stora delar berg i dagen ibland med gräs och uppstickande
Läs merKÅRAHULT Klass 2-3. Kårahult 2013
KÅRAHULT Klass 2-3 Lyckebyån som resurs: En av många platser längs denna sträcka av Lyckebyån som utnyttjat vattenkraften under lång tid. Bevarade dammanläggningar, murade dammvallar, kanaler och åfåror.
Läs merPlanstudie över Gällinge. Upprättad i september 2004 av PLAN & BYGG
Planstudie över Gällinge Upprättad i september 2004 av PLAN & BYGG BAKGRUND I översiktsplanen beskrivs s k serviceorter på landsbygden och Gällinge är en av dem. Tanken är att ny bebyggelse på landsbygden
Läs merArkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10
Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 2002:10 Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 1 Rapport
Läs merPROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH
INGÅ KOMMUN Solvik, Kälkö Ändring av yttreskärgårdens generalplan PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING I detta program för deltagande och bedömning (MBL 63 ja 64 ) presenteras bl.a. planläggningsprojektets
Läs merLANDSKAPS- PLANEN VAD ÄR EN LANDSKAPSPLAN?
LANDSKAPS- PLANEN VAD ÄR EN LANDSKAPSPLAN? Nylands förbund 2016 2 PLANLÄGGNINGEN PÅ LANDSKAPSNIVÅ är en planeringsprocess som tar beslut om markanvändningens riktlinjer för ett landskap eller för flera
Läs merHAIKOBRANTEN Stadsdelen 33 En del av kvarteret 3527, kvarteren 3541-3551 och 3553 samt gatuoch parkområdena
1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Identifikationsuppgifter BORGÅ, HAIKO HAIKOBRANTEN Stadsdelen 33 En del av kvarteret 3527, kvarteren 3541-3551 och 3553 samt gatuoch parkområdena Detaljplan för
Läs merUnikt boende. Hyresrätter i Västerviks skärgård
Unikt boende Hyresrätter i Västerviks skärgård Bo i hyresrätt året runt på Hasselö! För dig som vill stanna kvar i skärgården även när sommaren är slut kan detta bli verklighet. Genom ett unikt projekt
Läs merRapport. Arkeologisk utredning på fastigheten Stöcke 7:21, Umeå socken, Umeå kommun, Västerbottens län. Västerbottens Museum, uppdragsverksamheten
Rapport Arkeologisk utredning på fastigheten Stöcke 7:21, Umeå socken, Umeå kommun, Västerbottens län Västerbottens Museum, uppdragsverksamheten Erik Sandén 2018, Dnr 584/18 Innehåll Administrativa uppgifter...
Läs merRapport Arendus 2014:10 SKAGS 1:4. Arkeologisk utredning. Skags 1:4 Östergarn socken Region Gotland Gotlands län 2014.
Rapport Arendus 2014:10 SKAGS 1:4 Arkeologisk utredning Skags 1:4 Östergarn socken Region Gotland Gotlands län 2014 Christian Hoffman Omslagsbild: Utredningsområdet vid Skags sett från sydväst Foto: Christian
Läs merVälkommen till Västergården på Hjälmö
Elevblad Hjälmö Bilaga 4:1 Välkommen till Västergården på Hjälmö Den här gården är skärgårdsjordbrukets hjärta och centrum. Det är härifrån allt utgår, här bor djuren på vintern, här finns bostadshusen
Läs merNATURRESERVAT OCH NATURA 2000
NATURRESERVAT OCH NATURA 2000 Murstensdalen (även Natura 2000), syftet med reservatet är att bevara ett vilt och väglöst taiganaturskogsområde med omfattande förekomst av myrar, sjöar och tjärnar och med
Läs merRapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4. Arkeologisk utredning Dnr Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015.
Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4 Arkeologisk utredning Dnr 431-540-15 Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015 Christian Hoffman Omslagsbild: Bild från skogsskiftet ut mot omgivande åker i
Läs merNATURRESERVAT I VÄRMLANDS LÄN VÄSTRA LÅNGHOLMEN EN DEL AV NATURRESERVATET VÄRMLANDSSKÄRGÅRDEN
NATURRESERVAT I VÄRMLANDS LÄN VÄSTRA LÅNGHOLMEN EN DEL AV NATURRESERVATET VÄRMLANDSSKÄRGÅRDEN NATURRESERVAT Naturreservatet Värmlandsskärgården bildades 1980 med syfte att bevara skärgårdens naturvärden
Läs merUnikt boende. Hyresrätter i Västerviks skärgård
Unikt boende Hyresrätter i Västerviks skärgård Bo i hyresrätt året runt på Hasselö! För dig som vill stanna kvar i skärgården även när sommaren är slut kan detta bli verklighet. Genom ett unikt projekt
Läs merPARGAS ÄNDRING AV DELGENERALPLANEN FÖR KORPO SÖDRA SKÄRGÅRD BJÖRKÖ-ÅNSÖREN PLANBESKRIVNING. Lantmätare Ab Öhman
PARGAS ÄNDRING AV DELGENERALPLANEN FÖR KORPO SÖDRA SKÄRGÅRD BJÖRKÖ-ÅNSÖREN PLANBESKRIVNING Lantmätare Ab Öhman BEHANDLINGSSKEDEN Meddelande om inledande av planläggning kungjorts i Pargas Kungörelser 29.1.2015
Läs merEN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1
1 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR SYFTE Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk
Läs mer7.5.7 Häckeberga, sydväst
7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap
Läs merUTREDNING LANDSKAPSBILDSANALYS. Planerad hamn i Stockholm Nynäshamn, Norvikudden. Stockholms Hamn AB. Stockholm Uppdragsnummer
UTREDNING LANDSKAPSBILDSANALYS Planerad hamn i Stockholm Nynäshamn, Norvikudden SWECO FFNS Johan Krikström SWECO VIAK Camilla Bertals Stockholm Uppdragsnummer 1150483100 SWECO VIAK Gjörwellsgatan 22 Box
Läs merOMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE
OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE Leksands kommun, Dalarnas län Antagen av KF 2002-11-20, 27 Laga kraft 2002-12-27-1 - BAKGRUND I och med att Plan- och bygglagen (PBL) trädde i kraft den 1 juli 1987 infördes
Läs merStart-PM. Ärendet. 2014-07-31 Dnr MSN/2014:541. Planutskottet. Detaljplan för Västra Bosön
2014-07-31 Dnr MSN/2014:541 Planutskottet Start-PM Detaljplan för Västra Bosön Ärendet Idag finns områdesbestämmelser som omfattar Västra Bosön. Bestämmelsernas syfte är att bevara den kulturhistoriskt
Läs merPM miljövärden. 1. Syfte och bakgrund. 2. Förordningar. Uppdrag Detaljplan Örnäs 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Elsa Alberius Alex Mabäcker Johansson
Uppdrag 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Från Elsa Alberius Till Alex Mabäcker Johansson Datum 2012-01-25 Ramböll Sverige AB Dragarbrunnsgatan 78B 753 20 Uppsala T: +46-10-615 60 00 D: +46 (0)10 615 15 06
Läs merBedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt Plan- och bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 o 4.
Handläggare Er beteckning Morgan Mattsson Datum Telefon Vår beteckning 2010-11-02 0455-30 33 75 PLAN.2010.1925 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt Plan-
Läs merNyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425)
Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425) Värmdö kommun Stefan Eklund 2013-05-24 Figur 1 Tallticka RAPPORT Västra Ekedal 2013 Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor
Läs merKulturmiljöprogram Emmaboda kommun. Runnamåla
Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun Runnamåla Läsanvisning för områdesbeskrivning i kulturmiljöprogram Emmaboda kommuns reviderade kulturmiljöprogram färdigställdes 2016 och består av 65 områdesbeskrivningar,
Läs merEN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE
ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT GEOGRAFI Syfte Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden
Läs merNaturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl.
Version 1.00 Projekt 7320 Upprättad 20111031 Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl. Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga
Läs merKulturvärdesinventering och landskapsanalys inför vindkraftetablering i Fjällboda
Ske mus dnr 14/2011 Utsikt mot sydost från platsen för planerade verk nr 1 i Fjällboda. Foto Lage Johansson. Kulturvärdesinventering och landskapsanalys inför vindkraftetablering i Fjällboda Jörns socken,
Läs merGummarpsnäs, Edshult
Gummarpsnäs, Edshult Arkeologisk utredning inför detaljplaneläggning inom Gummarp 2:9, Edshults socken i Eksjö kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2013:37 Ann-Marie Nordman
Läs merMiljö Områden som omnäms i texten visas på kartorna på sidorna 13 och 15. Markanvändning. Kommunala planer. Fordon. Oskyddade trafikanter.
bilar. Fordon har god framkomlighet när de i huvudsak kan färdas i den hastighet de önskar under högsta tillåtna hastighet. God framkomlighet är inte detsamma som god trafiksäkerhet. Fordon Fordonen har
Läs merREVIDERING OCH UTVIDGNING AV FAGERNÄS DELGENERALPLAN
LARSMO KOMMUN REVIDERING OCH UTVIDGNING AV FAGERNÄS DELGENERALPLAN FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY P31716_001 INKOMMEN RESPONS ÖVER PLANFÖRSLAG 1 (6) Salomaa Kristina INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Österbottens
Läs merÖDEVATA Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Vissefjärda socken 1 Ödevata
ÖDEVATA Klass 3 Skogslandets jordbruk: Äldre odlingsspår som rösen och murar. Institutionsmiljö. Skogen som resurs: Spår efter äldre verksamheter som stensträngar, kanaler, kvarnplats. Skogsarbete var
Läs merGESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län
Dnr 2014/0547-31 GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Upprättat i maj 2015 Innehåll Gestaltningsprogrammets
Läs merArkeologisk inventering. Ytings 1:34, Othem socken, Region Gotland. Lst Dnr !!! Rapport Arendus 2014:2. Dan Carlsson
Arkeologisk inventering Ytings 1:34, Othem socken, Region Gotland. Lst Dnr. 431-4354-13 Rapport Arendus 2014:2 Omslagsbild. Den södra delen av inventeringsområdet, sedd från söder. Foto Fältinventering
Läs merBeskrivning biotopskyddade objekt
Stadsbyggnadskontoret Göteborgs stad, Detaljplan Halvorsäng Beskrivning biotopskyddade objekt Bilaga till dispensansökan biotopskydd Göteborg, 2010-10-05 Peter Rodhe Innehållsförteckning 1 INLEDNING...
Läs merRåvattenledning Hällungen-Stenungsund
Kulturhistorisk förstudie Råvattenledning Hällungen-Stenungsund Ödsmåls socken Stenungsunds kommun Rapport 2005:10 Oscar Ortman Kulturhistorisk förstudie Råvattenledning Hällungen-Stenungsund Ödsmåls socken
Läs merBilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna
Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna I samverkan mellan: Innehållsförteckning Bilaga 1. Beskrivning av landskapets karaktär och värden 3 1.1 Topografi 4 1.2 Infrastruktur
Läs merFINNSTA GÄRDE SOLHAGA SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING. Av: Roger Blidmo. Rapport 2003:1087. Bro socken, Upplands-Bro kommun, Uppland
FINNTA GÄRDE LHAGA ÄRKILD ARKELGIK TREDNING Bro socken, pplands-bro kommun, ppland Av: Roger Blidmo Rapport 2003:1087 Kartor ur allmänt kartmaterial: Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande I 2007/2184.
Läs merE S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E
EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till
Läs merStrategiska linjer i Östra Nylands landskapsplan 2040 Östra Nyland utvecklas till en ekoregion, lågkolintensivare trafik och boende samt miljöskydd
Utgångspunkter Beaktandet av kommunens tillväxtmål (35 000 nya invånare fram till år 2025) ställer planeringen av grön- och rekreationsområdena inför stora utmaningar: Viktiga grönförbindelser bevaras
Läs merDEL AV VÄXJÖ 12:10 M.FL. (TORPARÄNGEN), TELEBORG, VÄXJÖ KOMMUN
Dnr. 2013BN0921 FÖRTECKNING BILAGOR TILLHÖRANDE DETALJPLAN: DEL AV VÄXJÖ 12:10 M.FL. (TORPARÄNGEN), TELEBORG, VÄXJÖ KOMMUN - Bullerberäkning - Illustration dagvattenhantering - Volymstudie - Kulturvärdesbedömning
Läs merPARGAS STAD KIRJAISSUNDET STRANDDETALJPLANE- ÄNDRING
PARGAS STAD KIRJAISSUNDET STRANDDETALJPLANE- ÄNDRING Lantmätare Ab Öhman 2014 STRANDDETALJPLANEBESKRIVNING 1 BAS- OCH IDENTIFIERINGSUPPGIFTER Stranddetaljplanebeskrivningen gäller 2.1.2014 daterad stranddetaljplanekarta.
Läs merVindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16
SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 bruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3, OMRÅDESBESKRIVNINGAR bruk Dalsland består av följande dokument: Planförslag
Läs merOMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR BONDARV 8:7 M FL I SÖDRA JÄRVSÖ LJUSDALS KOMMUN
OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR BONDARV 8:7 M FL I SÖDRA JÄRVSÖ LJUSDALS KOMMUN BESKRIVNING Handlingar Till områdesbestämmelserna hör följande handlingar: Karta Områdesbestämmelser Denna beskrivning Områdesbestämmelsernas
Läs merArbetsplan för N2000-området Jungfruvassen SE inom projektet Life Coast Benefit LIFE12 NAT/SE/000131
Ändringshistoria Dnr (anges vid skriftväxling) 512-6519-2015 Datum Version Ändrad av Ändringar 2014 1 Anna Ingvarson Skapat dokument 2015-07-03 2 Mari Nilsson Beskrivning av objektet Syfte och mål Ny logga.
Läs merFörslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix
2013-11-28 1 Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix Andra remissomgången Badstränder på Halsön I förslaget är det 20 områden som föreslås ha utvidgat strandskydd. Inför översynen fanns det 106
Läs merÄLDRE VÄG VID HÄLLA GAMLA TOMT
ÄLDRE VÄG VID HÄLLA GAMLA TOMT ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING, BADELUNDA SOCKEN (RAÄ 179), VÄSTERÅS KOMMUN, VÄSTMANLAND ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING RAPPORTER FRÅN ARKEOLOGIKONSULT 2009:2346 BJÖRN HJULSTRÖM
Läs merDP Dnr MSN 2011/
1 (5) DP 532 2012-09-02 Dnr MSN 2011/135-214 Tillägg till PLANBESTÄMMELSER PLANBESKRIVNING PLANKARTA och GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Ändring genom tillägg till Detaljplan 19, del av Kummelnäs (Kummelnäs III),
Läs merSAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv.
2010-04-06 Av: Paul Hansson SAMMANFATTNING Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. Innehållsmässigt kan riksintresset indelas i två
Läs merMärkenkall vindkraftspark
OX2 AB Märkenkall vindkraftspark Komplettering av utredning av vegetation och naturtyper 2016 FCG DESIGN OCH PLANERING AB P29646P004 Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 2 Utgångsdata och metoder... 2
Läs mer