Kommunikatörsprogrammet

Transkript

1 Underlag för UPGs sammanträde 26 augusti Kommunikatörsprogrammet Omvärldsanalys Den nya masterutbildningen i kommunikation som planeras av Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori är inriktad mot offentliga förvaltningar och myndigheter. Planeringen sker i samarbete med avnämare som Göteborgs stad, Västragötalandsregionen, Länsstyrelsen och Skolverket. Kurserna kommer att ges i samarbete mellan institutionens ämnen och i samarbete med andra fakulteter och institutioner samt i förekommande fall med avnämarna. Praktikkursen och uppsatsarbetet sker i samarbete med avnämarna. Kurserna på programmet kommer också att ges som enstaka fortbildningskurser för redan yrkesverksamma kommunikatörer. Detta är ett önskemål som inkommit från avnämarna. Avsikten är också att yrkesverksamma kommunikatörer deltar som gästföreläsare på olika kursmoment. Vi eftersträvar en komplett miljö där undervisning, forskning och samverkan knyts samman. Detta ses också mycket positivt från avnämarhåll. Efter indikationer från kommunikatörer inom Göteborgs stad om att det finns behov av en utbildning på masternivå för kommunikatörer inom förvaltningar och myndigheter togs kontakter med avnämare inom Göteborgs stad, Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen och Skolverket. För att skapa oss en god uppfattning om vad yrkesverksamma kommunikatörer anser att en kommunikatörsutbildning på avancerad nivå ska innehålla, och vilka behov som finns, anordnade vi en workshop som leddes av Prové management där inbjudna representanter för avnämare deltog (se bil 1 Inbjudan). Ett antal centralt placerade kommunikationschefer och direktörer (se bil 2 Deltagare) gav värdefulla synpunkter på hur programutbildningen bör utformas. Vi informerades också om trender och om läget på arbetsmarknaden. De frågor som ställdes till deltagarna och de svar och synpunkter som lämnades sammanställdes av Prové managment (se bil 3 Provés sammanställning). Som avslutning på workshopen presenterade vi den preliminära programskiss som arbetats fram på institutionen, och deltagarnas synpunkter på den inhämtades. Utifrån detta och utifrån Provés sammanställning av deltagarnas synpunkter (se bil 3 Provés sammanställning) har sedan programskissen reviderats något. De önskemål och synpunkter som framfördes av deltagarna passade väl i den planering vi gjort. Samtliga kurser kunde matchas mot deltagarnas önskemål om vad en kommunikatörsutbildning bör innehålla (se bil 4 Rev programskiss. Siffrorna under resp kurs i skissen hänvisar till samma siffra i Provés sammanställning (bil 3)). Programmet kan dock inte tillgodose samtliga önskemål som framkom då de ligger utanför våra kompetenser. För att nå målen med den nya utbildningen kan vi nu utnyttja både institutionens och avnämarnas kompetenser samt avnämarnas önskemål om hur programmet ska utvecklas. Efterfrågan och arbetsmarknad Genom samverkan med avnämarna har vi fått en god uppfattning om de behov som finns för en utbildning av detta slag, och om hur innehållet i utbildningen bör se ut. Utbildningsplanen för programmet har arbetats fram med utgångspunkt i vad som framkom under workshopen. Detta gör att utbildningen möter de krav som arbetsmarknaden ställer på kommunikatörer utbildade på avancerad nivå, och programmet får en stark anknytning till arbetsmarknaden.

2 Exempel på svar som framkom på frågan om hur trenden och rekryteringsbehovet ser ut: Det kommer att behövas fler kommunikatörer i framtiden pga av att hela samhället ställer krav på detta. Det kommer att behövas fler kommunikatörer nu när rollen är en mindre ifrågasatt position i ledningsgruppen. Rollen har fått en ökad tyngd och det blir viktigare med kommunikativa personer i framtiden. Det kommer att bli en ökad specialisering, men också en större bredd där fler läser lite kommunikation. Kommmunikation kan också vara ett stödämne för andra yrkesgrupper. Deltagarna angav att det är ett stort söktryck på deras tjänster. Som exempel nämndes att ett utlyst vikariat hade 225 sökande. Vårt samarbete med avnämarna så här långt har varit ett värdefullt stöd för vårt beslut att satsa på att planera Kommunikatörsprogrammet. Deltagarna i workshopen har tagit del av Provés sammanställning och de har tagit del av utkastet till utbildningsplan. Samverkan med avnämarna kommer att fortgå under kursutvecklingsarbetet, och vi kommer löpande att inhämta synpunkter och önskemål inför arbetet med programbeskrivningen. Deltagarna i workshopen kommer under hösten att bjudas in till två föreläsningar ur det planerade kursutbudet, Kommunikation i nya och sociala medier och Kommunikation och värderingar. Lärarkompetens Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori har en stor samlad lärarkompetens för de kurser som programmet erbjuder. Samarbetet med andra ämnen skapar ytterligare både bredd och djup i kompetensen. Lärare som kommer att undervisa, professorer och lektorer, är i huvudsak de samma som deltar i kursutvecklingen. Sally Boyd Åsa Abelin Staffan Larsson Ulla Veres Stina Eriksson John Eriksson Claes Ohlsson Ylva Hård af Segerstad Alexandra Weilenmann Christoffer Kullenberg Gunilla Priebe Lena Eriksson Dick Kasperowski m fl Forskningsanknytning Programmet, som är yrkesinriktat, kommer att innehålla en del praktiska moment som krävs för yrkesrollen, men samtliga ingående kurser kommer att vila på en solid teoretisk grund. Programmets kurser kommer att ha en stark forskningsanknytning i de teoretiska delarna genom de undervisande lärarnas erfarenheter, forskningsintressen och engagemang i olika forskningsprojekt.

3 Arbetsmarknadsanknytning Programmet är nära knutet till arbetsmarknaden genom samarbetet med avnämarna, dvs med kommunikationschefer och direktörer verksamma inom förvaltningar och myndigheter som Göteborgs stad, Västragötalandsregionen, Länsstyrelsen och Skolverket. Utbildningens anknytning till arbetsmarknaden förstärks också genom att praktikkursen och arbetet med de två 15-poängsuppsatserna sker hos/i samarbete med avnämarna. Anknytningen till arbetsmarknaden stärks ytterligare genom att olika representanter för avnämarna kommer att inbjudas till att hålla någon gästföreläsning på de flesta av kurserna. Progression Programmet är är upplagt så att kurserna ligger i en logisk följd, de knyter an till varandra och bygger vidare på den kunskap som tidigare kurser har gett. Lärarlagen kommer att ha ett tätt samarbete, såväl när det gäller val av kurslitteratur som undervisning, för att säkerställa progressionen. Genusperspektiv Vid val av kurslitteratur kommer genusperspektivet att vägas in och programmet kommer att ha lärare och handledare av båda könen. Lärare med könsteoretisk kompetens finns. I kursen Organisationskommunikation II ingår ett moment om kommunikation och genus som fokuserar på språk och genus i offentliga/institutionella miljöer. I momentet tas också upp intersektionalitet - hur genus interagerar med andra identitetskategorier i språkbruket. Internationalisering Programmet ges på svenska och kommer inte att marknadsföras för utländska studenter. Behov av särskild infrastruktur Inga särskilda behov är synliga idag. Men eftersom vi hittills saknar erfarenhet av att ge praktikkurser kan det under den fortsatta utvecklingen av programmet uppstå sådana behov. Samverkan Utbildningen kommer att ges av Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori. Samtliga institutionens ämnen är involverade i utvecklingen av programmet, som även sker i samarbete med avnämare inom förvaltningar och myndigheter som Göteborgs stad, Västragötalandsregionen, Länsstyrelsen och Skolverket. Ett flertal av de i programmet ingående kurserna kommer att ges i samarbete mellan institutionens ämnen och vissa i samarbete med andra institutioner och fakulteter samt i förekommande fall med avnämarna. Praktikkursen och uppsatsarbetet sker i samarbete med avnämarna. Representanter för avnämarna kommer också att inbjudas till att hålla någon gästföreläsning på de flesta av kurserna.

4 Kurssamarbete (se även Bil 4 Rev programskiss) Kommunikation i tal och skrift, 7,5 hp. Lingvistik Kommunikation i sociala medier, 7,5 hp Lingvistik, Vetenskapsteori, IT-universitet Retorik och argumentationsanalys, 7,5 hp Filosofi, Lingvistik, Vetenskapsteori, Svenska språket Organisationskommunikation I, 7,5 hp Lingvistik Organisationskommunikation II, 7,5 hp Lingvistik, Vetenskapsteori, Genusvetenskap Kultur och kommunikation, 7,5 hp Lingvistik, Vetenskapsteori, Museion Magisteruppsats, 15 hp Filosofi, Lingvistik, Vetenskapsteori, i samverkan med avnämare Icke-verbal kommunikation, 7,5 hp Lingvistik Kommunikation och värderingar, 7,5 hp Filosofi Strategisk kommunikation, 7,5 hp Lingvistik, JMG Kommunikation av vetenskaplig kunskap, 7,5 hp Vetenskapsteori Praktik, 15 hp Lingvistik, avnämare Masteruppsats, 15 hp Filosofi, Lingvistik, Vetenskapsteori, i samverkan med avnämare Ulla Veres Viceprefekt för utbildning på grund- och avancerad nivå Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori

5 Preliminär finansieringsplan för masterutbildningen Kommunikatörsprogrammet 60/120 hp Kostnader Alternativ 1 Snittkostnad per kurs (7,5hp) med tilldelning av 120 timmar inkl LOP och OH = :- (snittkostnad prof/lektor 1 000:-/tim) År 1 Antal kurser termin 1 HT11 4 kurser á 120 tim= 480 tim = :- Antal kurser termin 2 VT12 4 kurser á 120 tim= 480tim = :- Kostnad :- År 2 Antal kurser termin 3 HT12 4 kurser á 120 tim= 480 tim = :- Antal kurser termin 4 VT13 4 kurser á 120 tim= 480 tim = :- Kostnad :- För att kunna ge fullgod undervisning till 30 studenter på masternivå bör kurser om 7,5hp tilldelas minst 120 timmar. Beräkningen är förenklad så att samtliga kurser ger 7,5hp och tilldelas samma antal timmar. Så är fallet under termin 1 och termin 3. Under termin 2 och 4 infaller en uppsatskurs (om vardera 15 hp), och under termin 4 en praktikkurs (15hp). Uppsatskurserna kräver fler timmar medan praktiken kräver färre. Detta kan fördelas så att beräkningen om 240 timmar per 15 hp fortfarande gäller. Koordinator 15% :- Summa kostnader per år :- Alternativ 2 Snittkostnad per kurs (7,5hp) med tilldelning av 100 timmar inkl LOP och OH = :- (snittkostnad prof/lektor 1 000:-/tim) År 1 Antal kurser termin 1 HT11 4 kurser á 100 tim= 400 tim = :- Antal kurser termin 2 VT12 4 kurser á 100 tim= 400 tim = :- Kostnad :- År 2 Antal kurser termin 3 HT12 4 kurser á 100 tim= 400 tim = :- Antal kurser termin 4 VT13 4 kurser á 100 tim= 400 tim = :- Kostnad :- Koordinator 15% :- Summa kostnader per år :-

6 Intäkter Intäkter är beräknade på en fast tilldelning per student enl 2010 års budget och ett snitt per student. Prestationer är svårt att räkna på eftersom vi i nuläget inte har kännedom om det. Siffran :- per student är framtagen av Marianne Edshage efter jämförelse med andra program med hög prestationsgrad. Studentantalet bör kunna hamna mellan 25 och 35. Beräkningarna är därför gjorda utifrån ett studentantal på 30, vilket är ett lämpligt antal på program ur kvalitetshänseende :- / student x 30 studenter = :- Med beräkningen :- per student och ett studentantal på 30 visas för alternativ 1 en differens på :- Med beräkningen :- per student och ett studentantal på 30 visas för alternativ 2 en differens på :- En annan möjlighet att hantera kostnaden för koordinator, :-, som är en administrativ uppgift, är att den läggs som overheadkostnad på institutionen. För att Kommunikatörsprogrammet ska bli en utbildning med hög kvalitet bör alternativ 1, dvs med en tilldelning av 120 timmar per kurs om 7,5hp, gälla. /UV

7 GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildningsplan för magister/master KOMMUNIKATÖRSPROGRAMMET med inriktning mot myndigheter och offentlig förvaltning 60/120 högskolepoäng Avancerad nivå

8 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för Kommunikatörsprogrammet med inriktning mot myndigheter och offentlig förvaltning 60/120 högskolepoäng är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden XX-XX-XX för att gälla från och med höstterminen Syfte Syftet med programmet är att ge studenten en magister/masterexamen som inrymmer empiriska, teoretiska, metodologiska och praktiska kunskaper samt färdigheter nödvändiga för anställningar inom offentlig förvaltning och myndigheter där avancerad utbildning i kommunikation efterfrågas. Programmet förenar teoretiska perspektiv på kommunikation med konkreta färdighetskunskaper för den framtida yrkesrollen. Utbildningen ger studenten kunskap om kommunikationsvetenskapliga teorier och metoder i syfte att att utföra avancerade analyser av språk och kommunikation samt förmågan att praktiskt använda dessa. De i programmet ingående delkurserna kan också läsas som fristående kurser på avancerad nivå eller i förekommande fall erbjudas som uppdragsutbildningar. 3. Lärandemål Kunskap och förståelse Efter genomgånget program förväntas studenten kunna: redogöra för och använda kommunikationsforskningens olika huvudteman, teorier och metoder, visa god kännedom om aktuell forskning och aktivt kunna söka för yrkesutövningen relevant forskning utforma och genomföra utvärderingar och kvalitetssäkring av kommunikation i olika sammanhang Färdighet och förmåga Efter genomgånget program förväntas studenten kunna: inom givna tidsramar författa en vetenskaplig uppsats och försvara denna vid en seminarieventilering samt opponera på annan uppsats, kommunicera vetenskapliga perspektiv på kommunikation muntligt och skriftligt, i samverkan med avnämare utanför akademiska sammanhang verka som kommunikatör i offentlig förvaltning och myndigheter, leda, och delta i, strategiskt förändringsarbete med avseende på intern och extern kommunikation utföra olika typer av avancerade analyser av språk och kommunikation, planera för, organisera och moderera konferenser Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget program förväntas studenten kunna: med mycket hög grad av självständighet, och på ett kritiskt värderande sätt, formulera, avgränsa och utföra en forskningsuppgift som är relevant för området, analytiskt och praktiskt identifiera kraven på kommunikation i olika kontexter utforma, och ha en rådgivande funktion i, kommunikativt planeringsarbete 2

9 4. Upplägg och studiegång Programmet är utvecklat i samarbete med avnämare inom förvaltningar och myndigheter som Göteborgs stad, Västragötalandsregionen, Länsstyrelsen och Skolverket. Utbildningen ges av Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori. Kurserna ges i samarbete mellan institutionens ämnen och i samarbete med andra fakulteter och institutioner samt i förekommande fall med avnämarna. Praktikkursen och uppsatsarbetet sker i samarbete med avnämarna. Programmet är sammanhållet och innehåller inga valfria kurser. Termin 1 Kommunikation i tal och skrift, 7,5 hp. Kommunikation i nya och sociala medier, 7,5 hp Retorik och argumentationsanalys, 7,5 hp Organisationskommunikation I, 7,5 hp Termin 2 Organisationskommunikation II, 7,5 hp Kultur och kommunikation, 7,5 hp Magisteruppsats, 15 hp Termin 3 Icke-verbal kommunikation, 7,5 hp Kommunikation och värderingar, 7,5 hp Strategisk kommunikation, 7,5 hp Kommunikation av vetenskaplig kunskap, 7,5 hp Termin 4 Praktik, 15 hp Masteruppsats, 15 hp Kursbeskrivningar Kommunikation i tal och skrift, 7,5 hp. Kursen tar upp och behandlar både skriftspråklig och talspråklig kommunikation såväl teoretiskt som praktiskt. Moment som ingår är stilistik, skriva för att bli förstådd, tillgänglighet för funktionshindrade, att skriva journalistiskt. Regler och praktiska redskap tillhandahålles. Talspråk, språkanvändning, skillnader och likheter mellan tal och skrift 3

10 behandlas, och metoder för transkription för analys av talspråklig kommunikation, till exempel vid sammanträden eller i presentationsmaterial, introduceras och appliceras. Kommunikation i sociala medier, 7,5 hp Kursen behandlar interaktion i nya medier. Hur ser interaktionen ut? Hur kan nya medier klassificeras? På vilket sätt är de "nya"? - Mobiltelefonsamtal - Videomöten - Textkommunikation - Chattar och sms - Sociala medier - Bloggar, facebook, twitter etc. - Web science Kursen tar också upp samhälleliga konsekvenser av de nya medierna och hur kommunikationen påverkas av den nya tekniken - Rättigheter och risker - Arbetsplatsen, i olika yrkesroller - Skolan etc Retorik och argumentationsanalys, 7,5 hp Kursen syftar till att förmedla teoretisk kunskap och praktiska färdigheter för att bättre kunna förstå, analysera och kritiskt granska egna och andras argumentationer. I kursen behandlas argumentationsanalys, grundläggande semantik och retorik. Argumentationsanalyser genomförs på både beskrivande och värderande nivå. Den beskrivande analysen syftar till att strukturera en given argumentation och tydligt utreda vad argumentationen avser att förmedla. I den värderande analysen undersöks vad det innebär att värdera argument utifrån begreppen hållbarhet och relevans, för att fastställa om diskussionen är underbyggd eller inte. Inom ramen för kursen diskuteras även hur retoriska knep kan användas för att dölja bristen på sakliga skäl. Teori kombineras med praktiska exempel och övningar. Stor vikt läggs vid färdighetsträning. Organisationskommunikation I, 7,5 hp Kursen behandlar kommunikation i organisationer ur olika organisationteoretiska perspektiv så som de klassiska, HR- (Human resources/human Relations), system-, kultur- och kritiska perspektiven. I kursen tas också upp kriskommunikation, förändringskommunikation, beslutsfattande samt en introduktion till strategisk kommunikation. Det senare fördjupas under termin 3 i kursen Strategisk kommunikation. Organisationers normer och deras betydelse för genus och diskriminering är viktiga inslag. Organisationskommunikation II, 7,5 hp Syftet med del II är att omvandla teoretiska kunskaper till praktiska. Inslag i kursen är till exempel kommunikationsplanering i teori och praktik och att utforma kommunikationsplaner. Kursen innehåller ett moment om KBT (kognitiv beteendeterapi). KBT används t ex i ledarutbildning under benämningen OBM (organizational behavior managment) vilket är en metod för beteendeförändringar inom orgaisationer t ex genom analys av kommunikativa beteenden. Kursen innehåller filminspelning av kommunikativa situationer, som utförs i grupper, med efterföljande analys. I kursen ingår också ett moment om kommunikation och genus, som fokuserar på språk och genus i offentliga/institutionella miljöer. I momentet tas också upp intersektionalitet - hur genus interagerar med andra identitetskategorier i språkbruket. Kultur och kommunikation, 7,5 hp 4

11 Kursen utgår ifrån ett problematiserat kulturbegrepp för att skapa medvetenhet om stereotyper, egna värderingar och skillnader inom och mellan olika grupper. Språkets flexibilitet och anpassbarhet till olika ändamål och målgrupper diskuteras. Autentisk kommunikation för att visa hur genus, ålder, kulturell bakgrund m m aktualiseras och görs relevant i kommunikationen. Kursen ger färdigheter för att genomföra kvalificerade analyser av tal- och skriftspråklig kommunikation ur ett kulturellt perspektiv. Sådana analyser kan lägga en grund för policies för när och hur man inom en organisation bör använda svenska, engelska eller andra språk i sin kommunikation, eller när och hur man använder tolk eller översättare. Kursen ger också förutsättningar för att göra analyser och rekommendationer exempelvis om hur man tilltalar olika personer och grupper, hur man kan kommunicera om känsliga ämnen och hur man använder språket så att kommunikationen präglas av ömsesidig respekt. Magisteruppsats 15 hp Uppsatsen skall ge prov på den studerandes förmåga att med hög grad av självständighet söka information, kritiskt värdera denna och kunna sammanställa den i form av en vetenskaplig uppsats inom givna tidsramar. Kursen innehåller fortlöpande uppsatsseminarier under programmets andra termin samt viss individuell handledning. Seminarierna består av teoretisk och metodologisk uppsatsförberedelse, praktiska uppsatsförberedelser, att formulera ett forskningsbart problem, PM-skrivande, formaliagenomgång etc. Uppsatsen redovisas vid ett ventileringsseminarium. Den studerande skall också opponera på en annan uppsats. Icke-verbal kommunikation, 7,5 hp Kursen tar upp och behandlar icke-verbal kommunikation både teoretiskt och praktiskt. Den kommunikativa miljön, förutsättningar för icke-verbal kommunikation, prosodi, kroppsspråk, gester, ansiktsuttryck, kroppskontakt aktualiseras. Även interkulturella aspekter behandlas. Kursen innehåller också ett moment som behandlar kommunikation i bilder. Kursen har laborativa inslag som analyser av video, transkription och kodning, multimodalperception, och också inspelning och analys av egen icke-verbal kommunikation. Kommunikation och värderingar, 7,5 hp Kursen syftar till att ge grundläggande förståelse kring frågor som berör kommunikation och värderingar. Är det till exempel okej att ljuga, undanhålla information eller på annat sätt avsiktligt vilseleda någon man kommunicerar med eller har vi en moralisk skyldighet att tala sanning? Inom ramen för kursen diskuteras en rad frågor i relation till detta. Varför är det fel att ljuga? Finns det omständigheter under vilka det är tillåtet att ljuga? Är vita lögner eller undanhållande av information mindre moraliskt problematiska? En sådan diskussion förutsätter en grundläggande förståelse av olika normativa teorier, men även en undersökning av hur lögn och relaterade begrepp ska analyseras. Kursen diskuterar även olika normer som kan tänkas ligga till grund för att kommunikation ska vara framgångsrik. Ett exempel på en sådan norm är att vi inte bör säga vad vi tror är falskt. En sådan norm är inte enbart av vikt för att förstå hur kommunikation är möjlig, utan även för att förstå varför lögn öppnar för kritik. Dessutom behandlar kursen olika uppfattningar om hur man ska förstå värderande uttryck samt hur värderingar kommuniceras. Kursen använder sig av konkreta exempel för att illustrera olika situationer en kommunikatör kan hamna i där olika moraliska frågeställningar aktualiseras. Strategisk kommunikation, 7,5 hp Kursbeskrivningen kommer senare pga sjukdom 5

12 Kommunikation av vetenskaplig kunskap, 7,5 hp Syftet med denna kurs är att ge studenten redskap att förstå och analysera den vetenskapliga kunskapens olika effekter, t ex som styrmedel i olika (bl a politiskt styrda) organisationer samt vilka villkor det ställer på kommunikationen av vetenskaplig kunskap. Kursen fokuserar olika strategier för att hantera och analysera hur vetenskaplig kunskap kan förändras i olika typer av kommunikation och i konkret användning. Motsättningarna/möjligheterna mellan vetenskapliga kunskapsanspråk på generaliserande nivå och möjligheterna till användning av vetenskaplig kunskap i konkreta lokala omständigheter fokuseras och analyseras i syfte att skapa hållbara strategier för sådant arbete. Kursen skall ha hög tillämpningsfaktor i förklaringar och olika analysmöjligheter om vad som händer med vetenskapliga resultat när de används i beslutsprocesser och i konkret handling. Olika problem och möjligheter med evidensbasering för optimering av olika praktiker och i förekommande fall kvalitetssäkring tas upp, liksom aspekter på vilken roll vetenskaplig och annan kunskap spelar för förhållandet mellan vetenskaplig expertis och professionella. Hur struktureras relationer, t ex kommunikation, mellan experter och professionella när någon typ av osäkerhet (social, epistemologisk, ontologisk, politisk) uppstår? Praktik, 15 hp Praktikperioden ger studenten möjlighet att redan under studietiden bekanta sig med hur kursinnehåll kan tillämpas i arbetslivet. Den ger också möjlighet till fördjupning i enskilda kommunikationsfrågor. Praktiken sker i samarbete med avnämarna och studenten kommer att ha en mentor på praktikplatsen. Praktikperioden dokumenteras genom en skriftlig rapport där studenten redogör för erfarenheter och professionell utveckling. Rapporten presenteras på ett seminarium. Praktiken löper parallellt med masteruppsatsarbetet. Masteruppsats, 15 hp Uppsatsen skall ge prov på den studerandes förmåga att med hög grad av självständighet söka information, kritiskt värdera denna och kunna sammanställa den i form av en vetenskaplig uppsats inom givna tidsramar. Kursen innehåller fortlöpande uppsatsseminarier under programmets fjärde termin samt viss individuell handledning. Seminarierna består av teoretisk och metodologisk uppsatsförberedelse, praktiska uppsatsförberedelser, att formulera ett forskningsbart problem, PM-skrivande, formaliagenomgång etc. Uppsatsen kan vara baserad på en forskningsfråga som avnämarna vill ha utredd eller vara relaterad till praktikerfarenheten på annat sätt. Examensarbetet omvandlas och presenteras av studenten som konferenspaper, poster, workshop vid en programkonferens dit avnämarna inbjuds. 5. Behörighet för antagning Kandidatexamen om 180 hp eller motsvarande. Därutöver krävs Sv B och En A. Urval: Godkänt resultat på skriftligt antagningsprov. 6. Examen 6

13 Ett års studier på programmet leder till en magisterexamen i Kommunikation med inriktning mot myndigheter och offentlig förvaltning. Två års studier leder till en masterexamen i Kommunikation med inriktning mot myndigheter och offentlig förvaltning. 7. Övrigt Utbildningsplanen ska börja att gälla från och med höstterminen Programmet i sin helhet såväl som varje ingående delkurs kommer att utvärderas muntligt och skriftligt. Resultaten därav samt de förändringar som gjorts kommer att redovisas för både de studenter som genomgått kursen/utbildningen och för nya studenter. För undervisnings- och examinationsformer se respektiver kursers kursplaner. 7