REMISS REGIONAL KULTUR- OCH BILDNINGSPLAN LD17/03997

Transkript

1 REMISS REGIONAL KULTUR- OCH BILDNINGSPLAN LD17/03997 Landstinget Dalarna Kultur- och bildning YP/JH, ABF-distriktet i Dalarna har tagit del av förslaget till regional kultur och bildningsplan för Dalarna Förslaget till Kultur- och bildningsplan är välformulerat och kännetecknas av en sympatisk hållning till betydelsen av folkbildning, föreningsliv och civilsamhälle i övrigt. Samtidigt är det på just detta område vi anser att planen kan och bör förtydligas. Tiden är mogen för ett nytt handslag om folkbildningens betydelse och förutsättningar, inte minst med landsting/region och länets kommuner. Det strategiska ramverket, med Regionala mål- och strategier Förslaget relaterar till framförallt tre målbilder till kultur och bildning kopplat till landstingets vision om Ett jämlikt Dalarna för friskare och tryggare liv samt Dalastrategin (sidan 2). ABF Dalarna ser ytterligare målbilder i linje med den vision landstingsfullmäktige uttryckt. Ett jämlikt Dalarna leder tankarna till även politisk jämlikhet, och därmed också självständiga bildningsorganisationer och föreningar som både ett demokratins självförsvar och utvecklingskraft. Ambitionen om friskare och tryggare liv leder våra tankar till kulturens och folkbildningens samhällsnytta för folkhälsans utveckling. I våra interna förberedelser inför detta remissvar har både pensionärernas organisationer liksom funktionshinderrörelsen understrukit förenings-, studie- och kulturverksamheters betydelse för deltagarnas hälsa och personliga utveckling. Folkbildningens demokratinytta är liksom samhällsnyttan på folkhälsans område väl dokumenterat, även i aktuell forskning. ABF Dalarna konstaterar att texten om det strategiska ramverket är väl formulerat. Ibland möter man i den samlade kommun- och landstingsvärlden ensidiga betoningar av kultur och vuxenutbildning som framförallt en tillväxtfaktor, med en ekonomistisk slagsida. För ABF och våra medlems- och samverkansorganisationer är kultur och bildning inte som grädde på moset, utan det kitt som kan hålla ihop samhället. Vi ser och värderar i högsta grad verksamhetens samhällsnytta, men en samhällsnytta i bred mening där arbete, språkutveckling och tillväxt är en del av ett sammanhang. En samhällsnytta som innefattar förutsättningar för en levande demokrati - självständiga och kunniga medborgare och deras organisationer, mänskliga fri- och rättigheter, möjligheter till ett livslångt och livsvitt lärande, god folkhälsa, läsfrämjande - med mera med mera. Kort sagt: Förslaget är väl balanserat i detta grundläggande förhållningssätt till kultur och bildning. Aktörer som omfattas

2 Studieförbund är en slags föreningarnas föreningar. Trots detta indirekta viktiga samband menar vi att föreningar i sig bör omnämnas som aktörer som omfattas av kultur- och bildningsplanen. Landstinget Dalarna och kultur- och bildningsplanens genomförande ABF i Dalarna värnar liksom förslaget principen om armlängds avstånd till kulturens och folkbildningens innehåll. Samhällets informella demokratikontrakt med folkbildning och folkrörelser utmanas om en stor och växande del av samhällets stöd skulle kopplas till detaljstyrande villkor, en öronmärkning om hur pengarna ska användas. Utan ett förnyat demokratikontrakt riskeras en utveckling där demokratiska organisationer i växande grad kan komma att ses som leverantörer av specifika tjänster till stat, kommuner och marknad. Den mångfald av idéer som kännetecknar levande ideell sektor skulle då bli ersatt av ett ökat beroende. ABF Dalarna konstaterar att ett nytt handslag behövs som lyfter fram och förtydligar landstingets/regionens och primärkommunernas ansvar för att leva sin goda principer om ett omfattande samhällsstödstöd men på armlängds avstånd. Vi anser att denna ambition ska skrivas in i Kultur- och bildningsplanen. Landstinget Dalarna förverkligar inte ensam sin kultur- och bildningspolitik. Det är i samverkan med länets kommuner som kulturen kan nå ut till alla invånare, konstateras i förslaget. ABF Dalarna vill här se en kompletterad skrivning om att det, utöver länets kommuner, även är i samverkan med föreningsliv, folkbildning och andra delar av civilsamhället som delaktigheten i kultur och bildning kan bli bredare. Landstinget Dalarnas uppföljning av kultur- och bildningspolitiken ABF Dalarna anser samhällsstödet till kultur- och bildningsarbete ska vara långsiktigt. Utvärderingar måste fokusera på förmågan att nå långsiktiga syften med samhällsstödet, i vårt fall folkbildningspolitikerns i riksdagen beslutade mål och syften, snarare än på enkelt mätbara indikatorer och/eller kriterier. Kring detta tror och förutsätter vi oss vara ense med förslaget till Kultur- och bildningsplan. ABF Dalarna menar att dialogen mellan landstinget/regionen och studieförbund, idéburna organisationer och folkhögskolor kan utvecklas, jämfört med vad som anges längst ner sidan 5. Några fler samtal och seminarier är önskvärda för att på så sätt stärka relationer och förstå varandras strävanden och behov. Med andra ord: Ett ömsesidigt lärande och utbyte. Stärka kulturens kraft i samhällsutvecklingen ABF Dalarna delar förslagets synsätt vad gäller kulturens kraft för en hållbar demokrati och ett hållbart samhälle. Vi vill, som vi uttryckt i föregående stycke, dock betona den ideella sektorn och folkbildningens organisationer som en lika viktig partner. Vi begär ett bredare perspektiv. ABF Dalarna föreslår ytterligare en punkt, längst ner sidan 9: Främja nya mötesplatser och lokaler för kreativt skapande. Ett friskare Dalarna

3 ABF Dalarna känner glädje över landstingets folkhälsostrategi med dess starka medvetenhet om kulturens och bildningens betydelse för stärkt demokrati, folkhälsa och gemenskap. VI saknar dock en hänvisning till äldres hälsa och även samverkan med vård och omsorg. Ta till vara digitaliseringens möjligheter Många punkter i förslaget är allmänt hållna och behöver förtydligas, så även den första avsiktsförklaringen ( Landstinget Dalarna vill ) i detta avsnitt i nära samverkan med folkbildningen vara ledande för att främja den digitala delaktigheten. Folkbildnings- och föreningsarbetet för digital delaktighet och mot digitala klyftor är för oss en angelägen uppgift. Ett sätt är att folkbildningens organisationer i samverkan med olika organisationer öppnar mötesplatser/it-stugor med möjlighet att pröva ny teknik, nya appar, pröva digitala hjälpmedel med mera. När det blir dags för mer konkreta handlingsplaner ser vi fram emot samråd kring denna tänkta nära samverkan för digital delaktighet Fördjupat samarbete med högre utbildning och forskning ABF Dalarna vill liksom föreslagen plan stärka samarbetet och utbytet mellan högskola och folkbildning. Vi vill understryka att vi vill detta som jämställda parter, representerande till stor del skilda traditioner och praktiker inom bildning och utbildning. ABF vill bland annat skapa fler möten mellan det som förenklat uttrycks teoretiker och praktiker, stärka relationer med folkbildnings- och folkrörelseforskning samt även ta egna initiativ till forskning som fördjupar kunskaper om folkbildningsverksamhetens betydelse liksom dess utmaningar. Prioriterade målgrupper Kultur- och bildningsplanen pekar särskilt ut tre målgrupper; barn och unga, äldre och nationella minoriteter. När det gäller barn och unga har vi redaktionella synpunkter på hur den tredje punkten på sidan 12 formuleras. Principiellt rimligt bör vara att Landstinget, länskulturen ska i samverkan med folkbildning och föreningsliv vara dörröppnare för barn och unga till nya kulturyttringar och möjliggöra att de blir mer delaktiga. Nuvarande formulering ser vi som ett oavsiktligt misstag, landstinget kan och skall inte formulera vad folkbildningens organisationer ska uträtta. I sakfrågan och ambitionen ser vi inga skilda meningar. ABF Dalarna vill här också göra en annan principiellt angelägen påminnelse. Studieförbund och folkhögskolor vänder sig till många generationer. Verksamhet riktad till vuxna deltagare kan dessutom i hög grad medverka till förbättrade förutsättningar och uppväxtvillkor för barn och ungdom. Samhällsstödet till studieförbund och folkhögskolor utgår från mål och syften i den av riksdagen beslutade folkbildningspolitiken, så som föreslagen plan refererat inledningsvis i Kultur- och bildningsplanen. I vårt folkbildningsarbete är äldre, liksom i föreslagen plan, en angelägen målgrupp. För oss är samarbetet med pensionärernas egen folkrörelse mycket viktig. Här finns en tydlig koppling till det som i andra delar av denna plan sagts om folkhälsoarbete i vid mening. Horisontella perspektiv

4 Kultur- och bildningsplanen argumenterar klokt för inkluderande kultur och folkbildning. ABF Dalarna vill som s k nyckelspelare understryka de ideella föreningarna. Vi föreslår att dessa skrivs in. Föreningslivet, och deras studieförbund, är mycket viktiga i arbetet för tillit och social sammanhållning. Punkt 2 handlar om tillgänglighet för människor med funktionsvariation. ABF Dalarna anser att planen ska beakta och skriva in studieförbundens erfarenheter och kompetens. Vi vet vad vi skriver och pratar om. Stora delar av funktionshinderrörelsen är aktiva medlemmar i ABF, andra organisationer har sin förankring i Studieförbundet Vuxenskolan. Teaterområdets infrastruktur ABF Dalarna vill understryka att studieförbundens kulturverksamheter och lokalt verksamma kulturföreningar ofta är grunden i det lokala kulturarbetet inom kreativa verksamhetsområden. Exempelvis visar en organisation som Folkets Hus och Parker även teater digitalt, en teknik som bör utvecklas mer hos våra lokala och regionala teatrar. Ett förslag till skrivning: Utveckla möjligheten att ta del av teater digitalt. ABF Dalarna föreslår en kompletterad skrivning när det gäller det första delstycket sidan 15 om att främja det angelägna samtalet: Tillsammans med folkbildningen och teatern i länet vill Landstinget Dalarna främja det angelägna samtalet som utvecklar individen och samhället, genom att skapa både fysiska och digitala mötesplatser. Under delstycket om att utveckla teaterscenerna anser vi att de många lokala scenerna i Folkets Hus och Park-föreningarna bör nämnas, tas till vara, främjas och utvecklas. I konsekvens med det ovan sagda föreslår ABF Dalarna att vill -punkterna på sidan 16 kompletteras: Utveckla möjligheten att ta del av teater digitalt. Utbildning inom musikområdet ABF Dalarna föreslår en översyn av exemplifieringen i detta avsnitt, mot bakgrund av vår kännedom om musiklinjer, utbildningar av musikpedagoger, band & artistprogram, projektledarutbildning inom musik som sedan flera år finns på fler folkhögskolor än de i planen nämnda som Brunnsviks folkhögskola. Under delrubriken om att främja musiklivet i civilsamhället, med början längst ner på sidan 18, bör meningen Civilsamhället kan bestå av, fortsätta mer komplett och i linje med tidigare brödtext : spelmanslag, orkesterföreningar, storband, popband, samlingslokalhållare eller som cirkelverksamhet i regi av något studieförbund. Landstinget vill -punkterna sidan 19 föreslås kompletteras med denna: Främja utvecklingen av nya ändamålsenliga mötesplatser och samlingslokaler för musiken. Infrastruktur för dans som konstform Näst sida stycket sidan 19 i detta avsnitt blir mer rättvisande för verkligheten om den sista meningen blir enligt följande: Studieförbund, Folkets Hus och Park-föreningar och privata dansstudior erbjuder också danskurser på flera håll. Bild och formområdets infrastruktur

5 Meningen längst ner sidan 21 kan även den göras mer rättvisande i förhållande till nuläget: Vid sidan av de offentliga aktörerna främjas bildkonsten i länet av flera privata gallerier, Folkets Hus och Park och ideella konstföreningar. Folkets Hus och Park erbjuder även konstkurser och konstresor. ABF Dalarna föreslår en kompletterande Landstinget vill -punkt: Främja de ideella föreningar och studieförbund som vill tillgängliggöra bildkonsten. Filmområdets infrastruktur ABF Dalarna konstaterar att film och rörlig bild är ett mycket spännande utvecklingsområde. Det beskrivande tredje stycket sidan 23 kan kompletteras med förslagsvis detta: Studieförbunden, ofta i samverkan med andra, håller även kurser och cirklar i konsten att producera film. Bildning och Folkbildningens infrastruktur ABF Dalarna uppskattar stort den medvetenhet om bildning som lyser starkt i det inledande avsnittet sidan 35. När vi sedan fortsätter vår läsning på följande sida känner vi behov av en redaktionell översyn. Vår läsupplevelse, trots flera genomläsningar, är att folkbildningen på något sätt kommer i andra hand. Samtidigt förstår vi att detta inte är avsikten. Vi ber i all vänlighet om en översyn av avsnittet. Landstingets stöd till folkbildningen behöver vara långsiktigt och stabilt. ABF Dalarna hoppas, liksom andra studieförbund, fortsättningsvis undvika den ryckighet i anslagsnivån som vi upplevt under senare år. ABF Dalarna noterar med tillfredsställelse kultur- och bildningsplanens medvetenhet om folkbildningens relativa frihet och obundenhet, innan man i planen formulera synpunkter om utvecklingsmöjligheter. Endast en av dessa synpunkter riktar sig specifikt till studieförbund. Ett delstycke om ett stärkt bildningsförbund med god samverkanskapacitet finns på sidan 39. ABF Dalarna är, liksom fler studieförbund, klart tveksam till denna synpunkt i förslaget om det ska tolkas som en vilja till ökat ekonomiskt stöd till länets bildningsförbund. Resurs behövs i första hand i den breda folkbildningsverksamheten. Förtroende och samverkan bör i första hand visas i dialog med både bildningsförbund och enskilda studieförbund - och stödet direkt till studieförbund och folkhögskolor. Stabilitet i detta ger goda förutsättningar för att svara upp emot de förväntningar som finns inbyggda i folkbildningspolitikens fyra syften. Under de kommande fyra åren firar rösträtten hundra år i Sverige. Detta sker i en tid där förtroendet för folkstyret försvagas i spåren av växande politisk ojämlikhet, klassklyftor, diskriminering med mera. Falska nyheter och ett växande avstånd mellan väljare och valda tär på den grundläggande tillit till varandra som är en levande demokratis förutsättning. När demokratin försvagats och utmanas är folkbildning och föreningar både demokratins självförsvar och utvecklingsmöjlighet. ABF kommer för sin del att ännu mer stärka sin lokala närvaro. För att vara en resurs tillsammans med de människor som står längst bort från makt och inflytande. Enligt vår

6 mening behöver det demokratiska samhället i landsting/region och kommuner, liksom i staten, fundera på hur folkbildningsanslaget till studieförbund kan stödja folkbildningsarbetet lokala förankring, med verksamhet som möter lokala behov och möjligheter. Avslutningsvis vill ABF Dalarna därför återknyta till vårt inledande resonemang i detta remissvar om att tiden är mogen för ett nytt handslag om folkbildningens betydelse och förutsättningar, inte minst med landsting/region och länets kommuner. Med vänlig hälsning För styrelsen i ABF Dalarna Enligt uppdrag Jörgen Hammarin