Mandelblommans. Plan mot diskriminering och. behandling

Transkript

1 Mandelblommans Plan mot Diskriminering och kränkande behandling

2 Innehåll Välkommen till förskolorna och skolorna i Dalby och Torna Hällestad... 3 Kontaktuppgifter... 4 Dalby/ Torna Hällestads förväntansdokument... 5 Läroplan/Lagtexter... 6 Definitioner... 7 Processen för framtagande av likabehandlingsplanen/planen mot kränkandebehandling... 8 Förebyggande åtgärder... 9 Rutiner... 9 Kartläggning och nulägesanalys... 9 Verksamhetens handlingsplan utifrån kartläggningen Akuta situationer Bilaga 1 - Anmälan om Bilaga 2 - Åtgärdsrapport

3 Välkommen till förskolorna och skolorna i Dalby och Torna Hällestad Inledning En bra social miljö är en förutsättning för att våra barn och elever ska utvecklas och ta till sig undervisningen på bästa sätt. Barn, elever, personal och vårdnadshavare är alla gemensamt ansvariga för trivsel och arbetsmiljö på förskolorna och i skolan. Vi sätter eleven i centrum och arbetar aktivt för att göra alla på förskolan/skolan delaktiga. Ett led i detta är elevdemokratiskt arbete i förskolor och skolor. Med stöd av vuxna tar barnen/eleverna tar ansvar för och påverkar frågor som de är intresserade av. Detta är en av våra strategier för att öka delaktigheten och minska utanförskap, mobbning och trakasserier. På förskolor och skolor i Dalby och Torna Hällestad tar vi avstånd från alla former av diskriminering och annan vare sig det handlar om elever eller personal. Vår likabehandlingsplan grundar sig på diskrimineringslagen (2008:567), samt skollagen (SFS 2010:800). Syfte Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola/skola fri från diskriminering, trakasserier och. En trygg vardag är en förutsättning för att lära och utvecklas. Forskning har dessutom visat att systematiskt arbete mot kränkningar har effekt. Det handlar om att arbetet är långsiktigt och att såväl personal som barn/elever är engagerade. Mål Vår målsättning är att alla på våra förskolor/skolor ska trivas, känna sig trygga och ha arbetsro. Alla elever och all personal ska: visa respekt för varandra genom att acceptera varandras olikheter och lyssna på varandra aktivt förebygga trakasserier, diskriminering och mobbning ingripa vid kränkning antingen själv eller genom att hjälp av stödresurser följa gemensamt utarbetade regler respektera och vara rädda om vår gemensamma arbetsmiljö Tillsammans skapar vi en bra förskola/skola! Skolledningen

4 Kontaktuppgifter Viktiga telefonnummer och epostadresser Rektor tillika förskolechef Lotta Nordström Barn- och elevombudsmannen Tel Diskrimineringsombudsmannen Tel

5 Dalby/ Torna Hällestads förväntansdokument lå 16/17 Du kan förvänta dig av skolledningen att all personal, alla barn/elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och kränkande behandling inte är tillåten på förskolan/skolan det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja alla barn/elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering och personal har gemensamma rutiner för hur de dokumenterar anmäld/upptäckt diskriminering och samt de åtgärder som vidtagits Du kan förvänta dig av pedagoger och annan personal att bemöta alla barn/elever med hänsyn, vänlighet och respekt se alla barn/elever utifrån sina förutsättningar och behov följa förskolans/skolans plan mot diskriminering och omedelbart ingripa mot alla former av diskriminering och samt dokumenterar utifrån den enskilda förskolan/skolans plan alltid agera som goda förebilder verka aktivt för barn/elevdemokrati välkomna besök från vårdnadshavare Vi förväntar oss av dig som barn/elev att du följer förskolans/skolans värdegrund och de regler som vi tillsammans utarbetat alltid visar hänsyn aldrig utsätter någon för obehag eller fara alltid tänker på att använda ett vårdat språk tar ansvar genom att vårda miljön både ute och inne är rädd om dina och andras tillhörigheter är rädd om skolans material. Du kan bli ersättningsskyldig om du avsiktligt förstör något. Ersättningsregeln som vi tillämpar är: åk1 = 10%, åk2 = 20%, åk3 = 30% osv. av kostnaden för att ersätta det förstörda. tar ansvar för dina skoluppgifter i skolan och hemma tar ansvar för att bidra till studiero i klassrummet tar aktiv del vid utvecklingssamtal Vi förväntar oss av dig som vårdnadshavare att du ser till att ditt barn kommer väl förberett för förskolan/skolan (utvilad, i rätt tid, har med rätt utrustning, kläder, böcker och annat som behövs för att skoldagen ska fungera) ger stöd och hjälp i ditt barns skolarbete meddelar förskolan/skolan om du märker att ditt barn eller något annat barn råkat illa ut tillsammans med ditt barn försöker lösa konflikter som har uppstått utanför förskolan/skolan och som kan påverka ditt barn i förskolan/skolan enskilda möten, utvecklingssamtal eller andra kontakter med förskolans/skolans personal ska ske under deras arbetstid kl närvarar på föräldramöten och utvecklingssamtal tar del av innehållet i förskolan/skolans plan mot diskriminering och anmäler till förskolan/skolan om ditt barn är sjukt eller omfattas av annan frånvaro i god tid

6 Läroplan/Lagtexter Det finns två lagar som ska skydda barn/elever från kränkningar, diskriminering och trakasserier i skolan; Skollagen och Diskrimineringslagen. SKOLLAGEN Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. (Skollagen 2010:800 5) Enligt 6:e kapitlet i skollagen ska huvudman se till att varje verksamhet (till exempel varje förskola eller skola): målmedvetet arbetar mot av barn och elever gör allt de kan för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling varje år göra en plan mot. Den ska till exempel innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra. Dessutom ska barn och elever engageras i arbetet med att ta fram planen. lever upp till den så kallade handlingsplikten. Den innebär att så snart skolan får kännedom om att ett barn eller en elev känner sig utsatt så måste de agera och ta reda på vad som hänt. De måste också göra allt de kan för att det inte ska hända igen. I samma kapitel finns också ett förbud för vuxna i skolan att kränka ett barn eller en elev, till exempel uttrycka sig olämpligt, hota eller använda våld. Alla vuxna har också en skyldighet att skapa en trygg miljö i skolan. Det är Barn- och elevombudet som övervakar reglerna om i skollagen. DISKRIMINERINGSLAGEN Det är en grundläggande mänsklig rättighet att inte bli diskriminerad. Alla elever i skolan ska ha samma rättigheter och vistas i skolan utan att utsättas för någon form av. I diskrimineringslagen (2008:567) finns bestämmelser som har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter inom utbildningsområdet oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Enligt diskrimineringslagen ska huvudman se till att varje verksamhet: arbetar målmedvetet för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever för att ingen ska bli diskriminerad eller trakasserad. gör allt den kan för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev utsätts för trakasserier som har samband med någon av ovanstående diskrimineringsgrunder. varje år upprättar en likabehandlingsplan som innehåller en översikt över vad som behöver göras för att främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever, dels förebygga och förhindra trakasserier. Det är Diskrimineringsombudsmannen som övervakar diskrimineringslagen.

7 Definitioner Diskriminering Diskriminering i förskola/skola innebär att barn/elev missgynnas av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Det betraktas även som diskriminering om barnet/eleven blir särbehandlat om det har samband med till exempel en anhörigs sexuella läggning eller funktionsnedsättning. Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Direkt diskriminering innebär att barn/elev missgynnas och att det har en direkt koppling till exempelvis barnets/elevens kön. Det kan exempelvis vara när en pojke går före i antagningskön till en förskola för att det redan går många flickor där. Indirekt diskriminering Förskolan/skolans regler och rutiner kan innebära att ett barn/en elev missgynnas för att alla behandlas lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Till exempel om alla barn serveras samma mat, kan förskolan/skolan indirekt diskriminera de barn/elever som av religiösa skäl eller på grund av allergi behöver annan mat. Trakasserier Trakasserier handlar om ett uppträdande som kränker ett barns/en elevs värdighet och har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Det betraktas även som trakasserier när ett barn/en elev kränks och det har samband med till exempel en anhörigs funktionsnedsättning, kön, könsidentitet eller könsuttryck eller ålder. Sexuella trakasserier Trakasserier kan även vara av sexuell art. Det handlar om ovälkomna beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande och upplevs som kränkande. Det kan även handla om sexuellt språkbruk. Kränkande behandling Kränkande behandling är uppträdande som kränker ett barns/en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Kränkande behandling kan vara Fysisk (slag, knuffar) Verbal (hot, svordomar, öknamn, retningar) Psykosocial (utfrysning, blickar, alla går när barnet/eleven kommer) Texter och bilder (teckningar, lappar, sms, msn, meddelande och fotografier på olika webbsidor. Diskrimineringsgrunder Kön Enligt diskrimineringslagen avser diskrimineringsgrunden kön att någon är flicka eller pojke, kvinna eller man. Även transsexuella personer skyddas utifrån diskrimineringsgrunden kön. Könsidentitet eller könsuttryck Med könsidentitet eller könsuttryck menas en persons identitet eller uttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknade förhållande med avseende på kön. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas nationell eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

8 Religion eller annan trosuppfattning Alla barn/elever har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Föräldrar har också rätt att uppfostra sina barn i enlighet med sin tro. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning eller ateism som anses ha ett naturligt samband med eller vara jämförbart med religion. Funktionsnedsättning och funktionshinder Funktionsnedsättning är en varaktig nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Funktionsförmågan varierar beroende på situationen och miljön. Som funktionsnedsättning räknas både sådant som syns, som att använda rullstol, och sådant som inte märks som till exempel allergi, ADHD och dyslexi. Funktionshinder är hinder som en icke funktionell miljö medför för personer med funktionsnedsättning. Funktionshinder kan till exempel skapas genom att lokaler, aktiviteter eller pedagogiskt material är otillgängliga för barn/elever med funktionsnedsättning. Sexuell läggning Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Ålder Åldersdiskriminering omfattas av alla, unga som gamla. Det finns undantag om det finns ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Till exempel indelning i grupper utifrån elevernas ålder enligt skollagen eller skolförordningen. Processen för framtagande av likabehandlingsplanen/planen mot kränkandebehandling Samtliga skolor och förskolor inom Dalby/Torna Hällestad ansvarsområde har tagit fram en plan med en gemensam allmän del och en del som gäller för den enskilda enheten. Planen för varje enhet skall innehålla olika förebyggande aktiviteter och åtgärder som skall främja en god miljö och motverka diskriminering och kränkande handlingar. Varje skolenhet genomför årligen en kartläggning av trygghet och trivsel på skolorna/förskolorna genom enkäter och/eller intervjuer med barn, elever och föräldrar. Därefter upprättar enhetens likabehandlingsgrupp/trygghetsgrupp en plan för läsåret. Den skall presenteras för enhetens föräldraråd, på skolornas elevråd och klassråd samt personalens APT-möte. Den gällande planen ska utvärderas av skolornas elevråd och likabehandlingsgrupp/trygghetsgrupp.

9 Förebyggande åtgärder Rutiner Vi arbetar förebyggande genom att skapa gemensamma och tydliga rutiner, regler och träning i olika situationer. Barnen ska kännas sig trygga och få så bra relationer till varandra och den nya barngruppen som möjligt. Pedagogerna har en gemensam samsyn och förhållningssätt till både barn och verksamheten och är goda förebilder till barnen. De pedagogiska måltiderna är en viktig del i arbetet som bland annat används till att lära barnen att samtala och lyssna till varandra och att alla har lika värde. Pedagogerna arbetar nära barngruppen för att stödja och bearbeta när det uppstår konflikter. De lär barnen olika strategier för hur de själva ska kunna komma fram till egna lösningar. Bland annat lär de barnen att använda handen som STOPP när man inte vill något, som respekteras av kamraterna. Barnen delas ofta i olika projektgrupper för att det ska bli en bättre och lugnare miljö. Arbetet med att skapa olika lärmiljöer på de olika avdelningarna har gjort att barnen blivit mer delaktiga i verksamheten och blivit bättre på att samarbeta och har en större förståelse för demokrati. Kartläggning och nulägesanalys Pedagogerna har genomfört en intervju med de större barnen där frågorna handlade om förhållningssätt gentemot varandra och frågor utefter diskrimineringsgrunderna. Frågorna har varit svåra att svara på för barnen och de svarar vad som är aktuellt för stunden. Ingen av de stora barnen upplever att man är dum mot någon. Det finns heller ingen skillnad på vad pojkar resp. flickor får göra och alla kan ha likadana kläder. I intervjuerna har de stora barnen svarat att de känner sig trygga både inomhus och utomhus och att ingen plats känns otäck att vara på. Pedagogerna på storbarnssidan upplever att utsatta områden på gården är vid de tre husen bland buskarna och vid gradängtrappan. På småbarnsgården upplever pedagogerna att utsatta platser är mellan buskarna och husväggen vid Sandens utesov och vid den gården. Pedagogerna har även gjort observationer på var barnen befinner sig både ute och inne utefter genusperspektiv och de olika lärmiljöerna. Bland de små barnen inomhus blandar sig pojkarna och flickorna inom alla olika lärmiljöer. De allra minsta barnen är där de vuxna är. Några av del äldre flickorna på småbarnsavdelningen leker mycket i hemvrån. På storbarnssidan väljer barnen den leken som verkar rolig och det har ingen betydelse om det är pojkar eller flickor som är med i leken vid valet. På småbarnsgården leker alla barnen tillsammans från båda avdelningarna och gärna där det finns en vuxen. Några få barn väljer att utforska gården på egen hand. På gården bland de stora barnen vill en del barn vara själva och leka. Pojkarna och flickorna är blandande i alla miljöerna. Många av barnen är oftast mitt på gården. Den stora gräsmattan används sällan av barnen eller trägångarna.

10 Verksamhetens handlingsplan utifrån kartläggningen 1. Vi kommer att fortsätta med det gemensamma värdegrundsarbetet i den dagliga verksamheten 2. Vi kommer arbeta med gemensamma och tydliga rutiner och regler som gäller för hela Mandelblomman och även rutiner och regler för den egna barngruppen 3. Pedagogerna arbetar vidare med ett gemensamt förhållningssätt ur ett barnperspektiv 4. Arbeta vidare med de olika projekten och lärmiljöerna som främjar barnens delaktighet 5. Både inne och ute cirkulerar pedagogerna runt bland barnen för att bibehålla en trygg miljö Uppföljning av handlingsplanen sker i juni 2017 Akuta situationer Rutiner Alla som arbetar i förskolan har ansvar för att aktivt ingripa och uppmärksamma när man ser eller hör diskriminering eller annan. Detta görs genom att själv ingripa eller om så behövs tillkalla hjälp genom att: Steg 1 Steg 2 Steg 3 Det kränkta barnet är i fokus. Det är viktigt att fokusera på att barnet omedelbart skall känna trygghet. Personalen pratar sedan med de inblandade för att utreda vad som hänt och förebygga så det inte upprepas genom att lära barnet/barnen till bättre strategier. Vid allvarlig incident såsom allvarligt våld, allvarlig psykisk kränkning eller om man anser att det är en systematisk kränkning tar barnansvarig direktkontakt med vårdnadshavare samt anmäler till rektor samma dag. Personal dokumenterar händelsen genom blanketten anmälan om kränkande behandling (se bilaga 1) och skriver en åtgärdsrapport (se bilaga 2) och lämnar till rektor. Rektor anmäler till nämnden. Rutiner när barn blir utsatta för trakasserier, diskriminering eller av vuxen: 1. Händelsen anmäls till rektor 2. Barnets vårdnadshavare informeras 3. Rektor utreder, åtgärdar och följer upp ärendet. Dokumentation görs. 4. Rektor följer upp ärendet med barnets vårdnadshavare 5. Rektor träffar regelbundet den personal som kränkt, diskriminerat eller trakasserat barnet och samtalar om barnsynen på förskolan 6. Om åtgärderna inte är tillräckliga tas kontakt med rektors chef

11 Bilaga 1 - Anmälan om Datum för inlämnande till ansvarig rektor: Tidpunkt för tillbud: Plats för tillbud: Vårdnadshavarna kontakterade av: Datum Inblandade Elev Elev Elev Vuxen Vuxen - Vuxen Vuxen - Elev Verbal Internet Tillfällen Sexuell läggning Sexuell läggning Enstaka Religion Religion Upprepade Etnisk Könsord Etnisk Könsord Fysiskt våld Psykiskt våld Beskrivning Underskrift

12 Bilaga 2 - Åtgärdsrapport Ansvarig skolledare: Anmälan till Polisen gjord av: datum Anmälan till Arbetsmiljöverket gjord av: datum Skyddsombud informerade av: datum Elevskyddsombud informerade av: datum Rapportskrivaren informerad om genomförda åtgärder: Åtgärder Ansvarig Uppföljning