Äldres boende III Trollhättan

Transkript

1 Plan för utveckling av äldres boende i Trollhättan Del III Praktisk planering för äldreboenden i Trollhättan. Äldres boende III Trollhättan

2 Plan för Äldres boende i Trollhättan Del I Bakgrund, strategiska vägval Del II Framtida behov Del III Praktisk planering för äldreboenden i Trollhättan. Sammanfattning Inledning 1. Nuläge. 2. Den fysiska miljön, olika idéer om äldreboende, stil och kvalitetskrav. 2.1 Från ålderdomshem till vård och omsorgsboende. 2.2 Småskaligt boende, vad betyder det? 2.3 Höga krav på den fysiska miljön. 3. Kvalitetsproblem, kritiska faktorer. 4. Vad tycker brukarna om äldreboendet? 5. Omstrukturering av lägenheter. 5.1 Servicelägenheternas vara eller inte vara. 5.2 Finns det servicelägenheter som kan omvandlas till trygghetsboende? 5.3 Behov av lägenheter för parboende? 5.4 Behov av tvåspråkiga boenden? 5.5 Omstrukturering, fler boenden för demensomsorg. 6. Behov av äldreboenden - önskad fördelning av boenden för olika målgrupper. 7. Utvecklingsplan, nära framtid jämfört med prognostiserad behov. Bilaga: Inventering av äldreboenden finns tillgänglig på intranät. Del IV Lokal utvecklingsplan för resp äldreboende. 1 (18)

3 Sammanfattning Det finns 68 vård- och omsorgsboenden i Trollhättan idag. År 23 beräknas behovet till 858 boenden. Med en reducerad prognos(-1%) är behovet istället 772 boenden. Förhållandevis få lägenheter är centralt belägna där efterfrågan är stor. Målgruppen för vård och omsorgsboenden är i huvudsak personer med demens som inte kan bo i ordinärt boende med hemtjänst. Förslaget innebär en ökning av demensboenden och en minskning av antalet servicelägenheter. För att ha kvar förmedlingsrätten av lägenheter för t ex personer som känner otrygghet och för par som vill bo tillsammans behåller Omsorgsnämnden ett antal servicelägenheter. För mindre målgruppers behov av boende sker samverkan med grannkommuner. Många boenden är i behov av renoveringar och modernisering i enlighet med nutidens krav. Den fysiska miljön inne och ute bör utformas så att man optimerar de boendes behov av trygghet, orienterbarhet och personlig integritet samtidigt som man skapar hemlika förhållanden och har en god arbetsmiljö. För personer med demensproblematik bör boendet vara småskaligt med högst 8-1 boende, gärna i markplan med kringbyggd gård. Tallbacken, Kronogården, Granngården och Humlegården har en god tillgång på tillgängliga bostäder och annan service i sin närmiljö vilket är en fördel vid t ex etablering av senior-, trygghetsboenden i dessa områden. 2 (18)

4 Plan för Äldres boende i Trollhättan Del III Praktisk planering för befintliga äldreboendenollhättan. Inledning I den tredje delen av plan för äldres boende, beskrivs några generella utvecklingsbehov av främst den fysiska miljön som gäller alla stadens äldreboenden. De frågor som diskuteras är: Vilken kvalitet har våra boenden, vad tycker brukarna? Hur skall den fysiska miljön utvecklas i mer generella termer? Hur löser vi behov av parboende, tvåspråkiga boenden mm och slutligen: Vilken typ av äldreboende behövs? Vad finns det för möjligheter till omstrukturering av befintliga äldreboenden? Hur ser den praktiska planeringen ut fram till 22 och scenariot fram till 23 med utgångspunkt från förvaltningens prognos som presenterades i del I. 1. Nuläge Idag finns totalt 68 vård och omsorgsboenden i Trollhättan, varav 179 servicelägenheter och 429 gruppboenden. De är belägna i olika stadsdelar, men vissa stadsdelar har många fler boenden än andra som t ex Sylte, Kronogården, Källstorp. Förhållandevis få lägenheter finns centralt belägna och här är efterfrågan stor. De största enheterna är Källstorpsgården och Blomstergården. Många boenden är i behov av renoveringar och modernisering i enlighet med nutiden krav på boendekvalitet och krav på personalens arbetsmiljö. Vård och omsorgsboenden i Trollhättan Service-lg Vårdboende Demensomsorg Korttid 3 (18)

5 I den inventering som gjorts av stadens äldreboenden har frågor ställts om tillgänglighet ute och inne, om tillgång till grönområden, service och kommunikationer. De flesta äldreboenden har idag fullt tillgängliga inomhusmiljöer. Det är tillgängligt med rullstol överallt, man har säkerhetsarrangemang i köksdelarna, ledstänger, stödhandtag och viloplatser i korridorer och man kan ta sig mellan våningsplanen med hiss. Endast två enheter saknar tydligt anpassad färgsättning och skyltning som underlättar orientering. Se vidare kap 2.4. För några år sedan fick förvaltningen ta del av medel för att förbättra tillgängligheten i närmiljön kring stadens äldreboenden, vid entré och de delar som betraktas som offentliga rum finns automatiska dörröppnare överallt. De flesta boenden har god tillgänglighet med små nivåskillnader utomhus och det finns upplysta promenadstråk. Tallbacken saknar idag tillgång på parkeringsplatser nära boendet. De flesta boenden utom Landbogården och Nordängen har goda kommunikationer till och från boendet. Detta påverkar möjligheten för anhöriga att smidigt besöka boendet om man inte har bil men det påverkar också möjligheten att anställa personal som inte vill bilpendla till sitt jobb. Alla äldreboenden har tillgång till gemensamma balkonger/uteplatser. Vid tre av enheterna har man också egna uteplatser i markplan eller egna balkonger. Dessa uteplatser är dock oftast inte så väl skötta då varken Bostadsbolaget eller Omsorgsförvaltningen har ansvar för dem och de flesta anhöriga varken kan eller hinner med att sköta uteplatserna. Granngården, Klockaregården och Humlegården saknar tillgång till en större trädgård vilket upplevs som en brist. Gröna områden bör bli mer tillgängliga så att boende och anhöriga på ett trafiksäkert och ostört sätt kan få tillgång till gröna områden för naturupplevelser, rofyllda stunder för eftertanke, trygghet och stillhet men också för att stimuleras av aktivitet och folkliv. Tallbacken, Kronogården och Granngården och Humlegården har i sin närmiljö många tillgängliga bostäder och annans service vilket är en fördel vid t ex etablering av senior- och trygghetsboenden i dessa områden. På Stavregården, Kastanjebacken och Källtorpsgården är det långt till livsmedelsbutik. I vissa fall har närbelägna livsmedelsbutiker inte ett tillräckligt sortiment som passar de äldre. Trollhättans Stads äldreboenden har olika popularitet. Trots att stadens geografiska yta inte är stor och avstånden är korta. Det handlar om geografisk belägenhet, men också om den fysiska miljön, byggnaden och utemiljön. Många vill bo centralt i staden de mest populära 4 (18)

6 boendena är därför Källstorp och Tallbacken men boenden som Blåvingen, Stavregården och Kastanjebacken är också populära trots att de inte är centralt belägna. Det handlar om rykte och tradition, det har mindre att göra med boendets faktiska kvaliteter. Ofta blir man mer positiv till boendet efter en visning av de trevliga lägenheterna och mötet med personalen. När de boende väl flyttat in trivs de mycket bra. Vård- och omsorgsboenden i Sjuntorp och Åsaka har främst en lokal efterfrågan. Få trollhättebor som bor i centrum eller i andra stadsdelar vill flytta till dessa boenden på landsbygden. Boendets popularitet, efterfrågan Låg efterfrågan Medium efterfrågan Hög efterfrågan Främst lokal efterfrågan 2. Den fysiska miljön - olika idéer om äldreboende, stil och kvalitetskrav Från ålderdomshem till vård och omsorgsboende. Föreställningen om boenden för äldre har förändrats från fattighus till ålderdomshem, långvård, från den totala institutionen till dagens mer självständiga boende i det ordinära boendet eller i äldreboenden. Vi har sett en utveckling som inneburit en utveckling av mer individualiserad omsorg för den enskilde och allt större omsorgsbehov, en resa 5 (18)

7 från den totala institutionen där alla gör samma sak på samma sätt samtidigt till dagens mer individuellt utformade omsorg där man väljer själv om, när och hur man vill ha sin omsorg utförd och framförallt om man vill välja social samvaro eller vara för sig själv. Det har funnit olika idéer om den fysiska utformningen av äldreboenden, alltifrån avskilda pampiga institutioner till oansenliga boenden insprängda i vanliga bostadsområden. Strävan efter en blandad bebyggelse och normalisering är principer som har präglat 9-talets äldreboenden. Dessa har dock till skillnad från äldre byggnader mindre av gemensamhetslokaler och är inte lika populära som stadens gamla äldreboenden. Till skillnad från boenden inom ramen för LSS-lagstiftningen så har äldreboenden av tradition tydligt namngetts och blivit flaggskepp för den kommunala äldrepolitiken. Inom LSS och Socialpsykiatri ser man dock helst att boendet har en vanlig adress och undviker namn som Källstorpsgården, Humlegården etc. Fortfarande så präglas äldreomsorgen av ett institutionstänkande i denna bemärkelse. Integrerade i vanliga bostäder o bostadsområden, små gemensamhetsutrymmen. Granngården, Humlegården, Blomstergården Rådjure Integrerat boende i markplan, bebyggelse som smälter in. Kastanjebacken, S-lgh Källstorp, S-lgh Stavregården, Landbogården Kategoriboende som sticker ut. Blåvingen, (och tidigare Strömkarlsgården) Institutionsprägel, stora pampiga gemensamhetslokaler. Källstorpsgården, Stavregården, Nordängen, Tallbacken 6 (18)

8 2.2 Småskaligt boende, vad betyder det? Ett småskaligt boende innebär att ett mindre antal personer får vård och omsorg under hemlika förhållanden av en mindre grupp personal. Det är viktigt med god kontinuitet så att personen med demens inte behöver träffa så många personer i sitt dagliga liv. Men hur många kan bo i ett gruppboende för personer med demenssjukdom innan kvaliteten på vården och omsorgen försämras? Enligt socialstyrelsens nationella riktlinjer är variationen mellan kommunerna stor och det finns inga vetenskapliga utvärderingar som ger tydliga svar på frågan. De vetenskapliga studier som finns anger flera olika antal (6 13 platser per enhet) men den praktiska erfarenheten talar för att antalet platser är lägre än tretton. I Socialstyrelsens konsensusenkät svarade samtliga 31 intervjupersoner att en enhet inte bör ha fler än 1 platser om man ser till den demenssjukes perspektiv. Av de svarande ansåg 25 Socialstyrelsens rekommendationer Socialtjänsten bör tillhandahålla en fysisk miljö som är personligt utformad, berikad och hemlik, säkerställa en lugn ljudmiljö, erbjuda möjlighet till utomhusvistelse, färgsätta och utforma den fysiska miljön så att den underlättar möjligheterna att orientera sig, erbjuda en psykosocial miljö som kännetecknas av trygghet och tillgänglighet och där man kan få ett meningsfullt innehåll i dagen. 7 (18)

9 personer att sex till åtta platser var att föredra. 1 I Trollhättan används riktmärket 8-9 boende i ett plan för personer med demens. 2.3 Höga krav på den fysiska miljön Det ställs höga krav på arkitektur och design på dagens äldreboende. Utformningen skall beakta de boendes preferenser och krav på ett hem för fungerande vardagsliv, tillgänglighet, variation, estetik. Den fysiska miljön bör utformas så att man optimerar de boendes behov av trygghet, orienterbarhet och personlig integritet samtidigt som man skapar hemlika förhållanden och samtidigt som man måste ha en god arbetsmiljö. En felaktigt utformad miljö kan ytterligare späda på den demenssjukes svårigheter. En rätt utformad miljö kan stödja och bevara funktioner och därmed bidra till trygghet och välbefinnande. Socialstyrelsen anger i de nationella riktlinjerna att boende för personer med demenssjukdom bör vara en miljö som är personligt utformad, berikad och hemlik. Man skall säkerställa lugn ljudmiljö och erbjuda möjligheter till utomhusvistelse. 1 Socialstyrelsen (21) Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 21 stöd för styrning och ledning. 8 (18)

10 En sådan miljö kan bidra till att underlätta orientering, öka interaktion, minska oro och agitation samt öka välbefinnande. På samma sätt är en lugn ljudmiljö viktig för personer med demens. Lägenheter som är placerade kring en central, gemensam yta samt tydligt skyltade gångvägar kan minska oro och agitation. Institutionslika miljöer kan orsaka svårigheter för personer med demenssjukdom. Socialstyrelsen rekommenderar kommunerna att erbjuda en psykosocial miljö som kännetecknas av trygghet och tillgänglighet och där man kan få ett meningsfullt innehåll i dagen. 2 Boendet är också en arbetsplats, här skall tunga lyft kunna utföras med hjälpmedel, det skall finnas tillräcklig plats för att assistera annan person, för att komma åt att rengöra e t c. Det skall finnas plats för vila, fika, plats för arbetsmöten, omklädning och förvaring, transporter och parkering. Under senare år har också behovet av ytor för administrativt arbete ökat. Ofta ser både boende, anhöriga och personal brister i den fysiska miljön: Hygienutrymmen som är för trånga, avdelningarna som är för stora, alltför långa korridorer som gör att de äldre har svårt att orientera sig, svårt att komma ut till utemiljön, begränsningar i tillgänglighet, belysning och ventilation som inte fungerar optimalt. Även färgsättning är sådant man tidigare inte lagt så stor vikt vid men är viktigt för att underlätta orientering och även för trivseln för både boende och för personalen. Ewa Krynica Storskog skriver i tidningen Demensforum att många av dagens demensboenden fungerar som förvirrande labyrinter. Hon menar att miljön inte kan vara tydlig nog. 3 Att tänka på när man bygger för personer med orienteringshandikapp Överskådlighet När man inte kan komma ihåg så underlättar det om man kan läsa av miljön, t ex kunna se gemensamma utrymmen från sin dörr. Iscensättning och funktion Om rummen har en tydlig funktion är det lättare att orientera sig och känna igen sig. Rörelsemönster Tänk igenom placering av passager och öppningar i rummet då det påverkar möblering och hur man kan röra sig i rummet. Kontraster Kontrastera det som skall synas. Dölj det som inte behöver synas eller användas. God belysning och dagsljus behövs. Känsel Tänk på vilka material som används eftersom vi också använder känseln för att förstå vår miljö. Ljudmiljö Planera för en god ljudmiljö. En Kort efterklangtid gör att man kan koncentrera sig och höra vad som sägs. Utemiljön Viktigt med utsikt från fönster och att de boende skall kunna gå ut och in själva utan hjälp. 2 Socialstyrelsen (21). Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 21, Stöd för styrning och ledning. 3 Krynicka Storskog, E (212) Riktlinjer för planering av demensboenden-byggander som blir ett språk och stöd för kommunikation då sinnena sviktar. Demensförbundet. 9 (18)

11 Färg har stor betydelse för oss alla som förtydligande och förskönande faktor och som informationsbärare och uppmärksamhetsväckare. Färg och framför allt färgskillnader mellan det vi betraktar och dess bakgrund är viktigt för hur vi uppfattar vår omgivning och saker och ting omkring oss. 4 Färgsättningen bidrar till både skönhetsupplevelse, trygghet och igenkänning samt bidrar till att kunna orientera sig. Det är dock viktigt att beakta att färger har olika betydelser i olika kulturer. En demenssjuk med rötter i annan kultur än den svenska behöver en kulturellt anpassad färgsättning och möblering. Att tänka på vid planering av utemiljö Stigar bör ha en tydlig början och ett tydligt slut. Stora färgkontraster i beläggningen kan uppfattas som gropar och bör undvikas. Det ska synas tydligt vad olika platser är avsedda för. För att man ska kunna hitta i området behövs orienteringspunkter. Vägen tillbaka och ytterdörren måste märkas ut. Det bör inte finnas för många korsningar och avtagsvägar. Återvändsgränder bör undvikas. Gränsen mellan grönområdet och området utanför måste vara tydlig. Om det finns en grind bör den vara låst och helst inte synas. Stängsel och plank bör kamoufleras med till exempel häckar eller buskar så att patienterna inte känner sig instängda. Sittplatser, belysning, planteringar mm i trädgården bör placeras så att det blir uppenbart hur de ska användas. Växter fyller en viktig funktion men får inte vara giftiga. Symboliska ledtrådar, sådant som kan väcka igenkännande, hjälper dementa att hålla kontakten med sina minnen. 1 Närmiljön är viktig för personer med funktionsnedsättningar. När rörligheten försämras och hjälpbehovet ökar blir närmiljön viktigare. Det räcker inte med enbart fysiskt tillgänglig, utemiljön måste också verka lockande så att man vill gå ut och vistas där. 4 Wijk, H (23 ) Att anpassa vård- och boendemiljöer för personer med demenssjukdom. Vårdal Institutet, Institutionen för vård och omsorgsvetenskap. 1 (18)

12 I Folkhälsoinstitutets rapport Utemiljöns betydelse för äldre och funktionshindrade. menar man att om boendet har utsikt över ett grönområde så ökar motivationen att vistas där. En tråkig utsikt är ett hinder redan innan man kommit på tanken att vilja gå ut. Andra hinder finns på vägen dit, t ex att man måste passera en bullrig entré vilket kan vara avskräckande. 5 Natur, vatten och växtlighet har en positiv inverkan på välbefinnandet. Att trädgårdar kan ha en läkande effekt är ett känt fenomen. Det har visat sig att trädgårdsarbete, odling och andra aktiviteter i trädgården ofta har en positiv inverkan på hälsan. Man behöver inte vara fysiskt aktiv för att må bra av utomhusvistelser. Att kunna vistas utomhus bidrar till en normalisering av dygnsrytmen, minskar aggressivt beteende och ökar välbefinnande för personer med demenssjukdom. 3. Kvalitetsproblem, kritiska faktorer Kvalitet är inget enhetligt och enkelt begrepp. För Socialstyrelsen innebär kvalitet att verksamheten följer lagar och föreskrifter: att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter och beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter. 6 5 Anna Bengtsson (23) Utemiljöns betydelse för äldre och funktionshindrade. Kunskapssammanställning. Statens folkhälsoinstitut 23: kap. 1 SOSFS 211:9. 11 (18)

13 Man kan se på kvalitet på olika sätt, all kvalitet uppmärksammas inte av brukare och allmänhet som god kvalitet. Viss kvalitet uppmärksammas bara när den inte finns, den tas för given. Nedan illustreras fyra olika upplevelser av kvalitet som får olika konsekvenser för hur brukare och anhöriga bedömer verksamheten och boendet. Hur våra äldreboenden ser ut på utsidan får återverkningar för hur man bedömer kvaliteten på insidan. Olika kvalitetsproblem har uppmärksammats i den inventering som gjorts av stadens äldreboenden. Kritisk kvalitet Dålig kvalitet får kostsamma konsekvenser och smittar av sig på andra områden. Brukare och anhöriga är känsliga för om boendet -Brister i underhåll. -Dåligt rykte/status och negativ massmedieuppmärksamhet. -Att lägenhetsytor och gemensamhetsytor inte har god standard, inte är fräscha och ändamålsenliga. -Dåligt bemötande, dålig samverkan med anhöriga. Hygienaspekter Bra kvalitet ger ingen uppmärksamhet alls men dålig kvalitet är förödande. Våra brukare och deras anhöriga förutsätter att -Det är rent och snyggt. -Att lägenheter, toaletter är praktiska. -Att boendet är tryggt och säkert. -Att behov av parkeringsplatser kan tillgodoses. -Att det är god tillgänglighet ute och inne. -Att personalen har ett trevligt bemötande och god kompetens. Profilerande kvalitet Bra kvalitet får positiva konsekvenser också på andra områden. Brukare, anhöriga och allmänheten värderar högt -Vacker boendemiljö, byggnadens gestaltning. -Påkostad utemiljö, trädgård. -Specifik inriktning t ex tvåspråkigt boende. -Inredning/estetik, audiovisuell miljö i gemensamhetsutrymmen, tekniska hjälpmedel. -Utvecklad matservering. -Dialog/interaktion med lokalsamhället. -Utveckla service, tillgänglighet, grönstruktur. Indifferenta aspekter Varken bra eller dålig kvalitet, uppmärksammas inte av brukarna. Brukare och anhöriga är måttligt intresserade av nödvändiga investeringar i... -Ombyggnad kök. -Tillgodose behov av adm.lokaler, personalutrymmen, förvaringsutrymmen för personalens cyklar mm. Ovanstående kritiska kvalitetsfaktorer kan man motverka genom att: Följa underhållsplaner bättre, förekomma med goda nyheter och positiv publicitet, utveckla och använda boendeytorna för större ändamålsenlighet och arbeta med bemötandefrågor, värdegrund. Hygienaspekter måste man arbeta målmedvetet med, att hålla boendet fräsch och snyggt, tryggt och säkert, tillgängligt ute och inne men framförallt med bemötandefrågor/ värdegrund. Vissa kvalitetsfaktorer kan skapa positiva följdverkningar också på andra områden som te x att: Profilera våra boenden. Satsa på utemiljöerna. Bli bättre på att använda ny teknik. Använda matserveringarna som resurs och en arena för kontaktskapande. Skapa mer dialog/interaktion med intresseorganisationer och lokalsamhället. Utveckla närområdet med äldreboendet skapa god tillgänglighet, bra service, goda kommunikationer och en tillgänglig och sammanhängande grönstruktur. 12 (18)

14 Indifferenta aspekter är sådant som kommunerna måste satsa resurser på oavsett om det är efterfrågad kvalitet av brukarna eller inte. Man kan dock: planera så att ytor för administration, personalutrymmen mm kan ianspråktas utan att brukarens boendeytor minskar. 4. Vad tycker brukarna om äldreboendet? Enligt Socialstyrelsens nationella brukarundersökning från november 212 är brukarna i Trollhättans särskilda boenden i princip lika nöjda som riksgenomsnittet med sitt boende totalt sett. Det är dock färre som får det boende de önskar i Trollhättan jämfört med övriga landet. Lägenheterna är de flesta nöjda med men däremot är resultatet lägre än riksgenomsnittet för trivsel i gemensamma utrymmen och trivsel i utomhusmiljön här finns stora utvecklingsmöjligheter Nöjd med äldreboendet i Trollhättan? Andel positiva svar i nationell brukarenkät, Socialstyrelsen ,6 73,6 Fick önskat boende 88,6 Trivs med lägenhet 89,3 8,6 84,7 83,1 71,8 74,8 Trivsamma gem.utrymmen Trivsamt utomhus 76,4 Nöjd med äldreboendet Trollhättan Riket 5. Omstrukturering av lägenheter. 5.1 Servicelägenheternas vara eller inte vara. Många kommuner har avvecklat sina servicelägenheter och enbart satsat på gruppboende för de som har störst behov. Det finns dock vissa fördelar med att behålla anvisningsrätten till servicelägenheter. I denna plan föreslås att staden behåller ett antal servicelägenheter för att kunna använda till parboende och som lägenheter för personer med stora trygghetsbehov snarare än omfattande omsorgsbehov. 13 (18)

15 Servicelägenheternas vara eller icke vara PLUS MINUS INTRESSANT De är förhållandevis billigt alternativ jämfört med gruppboende med fast personal. Ofta ej anpassade för omfattande vård och omsorg. Alt 1. Omvandla till trygghetsboende? Bra för parboende med större s- lägenheter. Många av servicelägenheterna är populära äldreboenden när de ligger i efterfrågade områden. Utgör ett alternativ för de som inte har så omfattande behov att det betydligt dyrare gruppboende är motiverat. Ger trygghetskänsla att vara nära personal hela dygnet. Kommunen har anvisningsrätt. Vi har tomma lägenheter, varför minskar behov/ efterfrågan? Många s-lgh i områden som har låg efterfrågan ger underskott på hyresintäkter. S-lgh som har hög efterfrågan skapar en kösituation trots att det finns lediga s.-lgh i andra områden. Har för låg standard för att passa till trygghetsboende. Krånglar till statistiken och kostnadsbilden. Alt 2 Omvandla till gruppboende? Alt 3. Behålla och använda som traditionella servicelägenheter för att tillgodose behov för parboende och för personer som är otrygga. 5.2 Behov av lägenheter för parboende? Från och med 212 infördes en ny bestämmelse i socialtjänstlagen. För den som har beviljats eller beviljas särskilt boende ska det ingå i en skälig levnadsnivå att kunna sammanbo med make eller sambo under förutsättning att paret varaktigt har sammanbott tidigare. Detta gäller oavsett om maken eller sambon har behov av boende i särskild boendeform. För att kunna uppfylla lagkravet behövs tillgång till större lägenheter med 2-3 rum och kök. Det finns idag 114 servicelägenheter som lämpar sig väl för parboende. Man kan lösa frågan om parboende på olika sätt beroende på individens behov och önskemål. Alt 1. Hänvisa till bostad i närheten av gruppboende: Att hänvisa den friske maken/makan till ett trygghetsboende/seniorboende som ligger nära det gruppboende som den sjuke makan/maken bor kan vara ett alternativ för vissa par. Detta underlättar för dem att kunna vara nära varandra. Alt 2. Erbjuda särskilt boende i lägenheter nära varandra: Har man olika behov kan paret få bo i lägenheter var för sig men så nära varandra som möjligt, ex: den ene i gruppboende och den andre i en servicelägenhet i samma hus eller i näraliggande hus. Alt 3, Erbjuda parboende i särskilt boende: Idag erbjuds större servicelägenheter med 2-3 rum o kök som ett alternativ. Det finns i dagsläget endast ett fåtal gruppbostäder som är anpassade till parboende, därför är det angeläget att behålla några lämpliga större servicelägenheter. 14 (18)

16 5.3 Finns det lägenheter som kan omvandlas till trygghetsboende? Det finns flera servicelägenheter som med fördel kan omvandlas till trygghetsboenden om det finns en efterfrågan. Landbogården har ca 2 servicelägenheter i markplan. Klockaregårdens 53 servicelägenheter är lämpliga för trygghetsboende liksom Blåvingens 14 servicelägenheter och Nordängens 4 lägenheter i markplan (Aspen), ev också radhusen vid Blakstorpsvägen? Källstorp har idag 112 lägenheter men standarden räcker kanske inte till för trygghetsboende. Ev kan man omvandla de 23 servicelägenheterna till trygghetsboende men det finns tyvärr inte någon livsmedelsbutik i närheten. På Humlan/Blomstergården finns 11 servicelägenheter. Bostadsbolaget Eidar har redan tagit över 18 lägenheter i området. I närområdet till äldreboendet finns många tillgängliga lägenheter i markplan. Det är viktigt att det finns service och goda kommunikationer i närmiljön när man skapar olika boenden med äldre som målgrupp. Risken är annars att äldre lockas till ett område där man i övrigt inte har möjlighet att leva ett självständigt liv fullt ut pga bristande service, kommunikationer och tillgänglighet. 5.4 Behov av tvåspråkiga äldreboenden? I framtiden kommer fler äldre i Trollhättan att ha utländsk bakgrund. Idag används Blåvingen, Blomstergården som tvåspråkiga äldreboenden för finsktalande. Det finns goda möjligheter att skapa tvåspråkig omsorg, detta gäller främst äldreboenden i stadsdelar som framgent kommer att ha många äldre invandrare, t ex Klockaregården, Blomstergården, Humlegården, Blåvingen, Granngården. Tillgången på tvåspråkig personal för vissa språkgrupper kan dock vara en svår utmaning. 5.5 Omstrukturering, fler boenden för demensomsorg. Det finns ett antal vård- och omsorgsboenden som med fördel kan omvandlas till boenden för personer med demens. I en nära framtid kan Granngårdens plan tre med nio boenden omvandlas till demensboende med något högre personaltäthet och med utbildningssatsningar för personalen. Landbogårdens fem lägenheter för vård- och omsorgsboende kan med fördel omvandlas. Det kan underlätta arbetssätt och pedagogik i boendet med en enda målgrupp istället för två helt olika målgrupper i samma boende. På Stavregården/ Örtagården kan ca 4 lägenheter omvandlas till 36 vård och omsorgsboende för personer med demens med en mindre ombyggnation. På längre sikt kan Solrosen/Näckrosen (25+25 lgh) omvandlas till boende för personer med demens. På Blåvingen finns två plan med 4 lgh på ena sidan och 5 lgh på den andra som kan vara lämpliga, det är dock en ekonomisk fråga hur man bemannar. På Nordängen finns boende för vård och omsorg i två våningar (12 lgh (1 under byggtiden)). Enheten är identisk 15 (18)

17 med demensboende (förutom fyra lägenheter i markplan). I så fall skulle antalet lägenheter minska från 12 i två våningar till 8 i en våning eftersom det är olämpligt att ha demensboende i två våningar. 6. Behov av äldreboenden -önskad fördelning av boenden för olika målgrupper. Kön till servicelägenheter har varit förhållandevis hög det senaste året. Förklaringen till detta är främst att de som gärna vill bo i Stavregårdens eller Källstorpsgårdens servicelägenheter tackar nej till erbjudande om boende i andra stadsdelar. Kön består alltså inte av kontinuerligt nytillkomna sökande utan av personer som tackat nej till erbjudanden om boende i andra stadsdelar i väntan på att det skall bli lediga lägenheter på Källstorp eller Stavre. Nedan illustreras den nuvarande fördelningen av olika äldreboenden jämfört med en önskad fördelning av framtidens äldreboenden som bättre stämmer överens med behoven, d v s en förändring av utbudet till förmån för fler vård- och omsorgsboenden för personer med demens. Självklart måste denna långsiktiga omstrukturering och fördelning av boenden prövas och utvärderas kontinuerligt mot de behov som kan tänkas uppstå. 7. Utvecklingsplan, nära framtid jämfört med prognostiserat behov. Nedanstående figur visar fördelningen av äldreboenden idag jämfört med den praktiska planeringen fram till 22 och prognosen för 23. Servicelägenheter minskas med 13, vårdoch omsorgsboenden ökar med 31 och demensboenden ökar med 226 fram till 23 förutsatt att prognosen stämmer med befolkningsutvecklingen. Prognosen skrivs ner med 1% när hänsyn tas till ett förmodat nytillskott av tillgängliga lägenheter och senior- /trygghetsboenden för äldre i områden som äldre efterfrågar. Fördelning av äldreboenden, idag jämfört med önskad fördelning i framtiden, procentuell fördelning. Framtid önskad fördelning Nuläge % 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 8% 9% 1% S-lg Vårdboende Demensboende 16 (18)

18 Framtid, nuvarande fördelning av boenden jmf praktisk planering 22 och önskad fördelning 23. Framtid 23 önskad fördelning Framtid 22 praktisk planering Idag S-lg Vårdboende Demensboende Idag finns 68 vård och omsorgsboenden samt 45 korttidsboenden i Trollhättan. Behovet av korttidsboenden kan inte beräknas med hjälp av befolkningsprognosen. Hur många korttidsboenden man behöver beror på hur arbetssättet och hur samverkan inom kommunens vård och omsorg och sjukhusvården ser ut. Behovet beror också på kösituationen till gruppboenden. I nedanstående tabell illustreras behovet, planerad byggnation och avveckling. Tabell: Prognos, behov av äldreboenden, planerad nybyggnation, avveckling i Trollhättan. Nuläge Nära framtid Framtid Behov av boende enl prognos Prognos reducerad 1% Planerad nybyggnation Planerad avveckling 46 Underskott/överskott gruppboende resp. år. -1% reducerad prognos +3 (+64) -32 (+33) -114 (-4) -235 (-149) 7 Nybyggnad Nordängen är pågående. 8 Nybyggnad Folkskolan/Oskarsskolan är planerad. 17 (18)

19 Det finns en rad gemensamma utvecklingsområden för stadens vård och omsorgsboenden. Kraven har successivt ökat på standard, estetik, pedagogiska miljöer som är anpassade till personer med funktionsnedsättningar av olika slag, välfärdsteknologi. Välfärdsuppdraget och samhällsbyggaruppdraget går hand i hand. Utvecklingsområden för vård och omsorgsboenden 18 (18)