BESLUTSUNDERLAG. Kommunstyrelsen. Ärende. Dnr Dnr förbättringsåtgärder Dnr Dnr

Transkript

1 BESLUTSUNDERLAG Datum Sida 1(2) Kommunstyrelsen Ärende 22 Särskild satsning på språkinlärning i svenska för nyanlända Dnr Skrivelse om hiss i stationshuset Dnr Skrivelse från driftentreprenör Nossebrobadet om förbättringsåtgärder Dnr Redovisning av synpunkter 2016 Dnr Erbjudande att köpa aktier i Förenade Småkommuners Försäkrings AB (FSF) Dnr Interkommunal utvecklingsplan LAB190 för 2017 Dnr Remiss över Parlamentariska landsbygdskommitténs slutbetänkande SOU 2017:1, För Sveriges landsbygder; en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd Dnr IT-bokslut 2016 Dnr Internkontrollplan 2017 Dnr Blankett för redovisning av partistöd Dnr Bestämmelser om ersättning till kommunalt förtroendevalda Dnr Framtidens ledningsorganisation Dnr Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse/svar - Tjänsteskrivelse - Skrivelse - Skrivelse - Redovisning - Skrivelse - Tjänsteskrivelse - Förslag - Förslag till yttrande - Tjänsteskrivelse - Underlag för yttrande - Bokslut - Förslag - Blankett - Förslag - Förslag

2 BESLUTSUNDERLAG Datum Sida 2(2) Ärende 35 Motion angående djurskyddskrav vid inköp av animaliska produkter Dnr Verkställighet av kommunfullmäktiges beslut 2016 Dnr Åtgärder för att skapa en god arbetsmiljö i hemkunskapssalarna och fritidshemmet Norrgården Dnr Personalstrategiskt program Dnr Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Dnr Essunga kommuns årsredovisning 2016 Dnr Ombudgeteringar Dnr Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse - Motion - Rapport - Protokollsutdrag - Förslag - Verksamhetsberättelse - Utkast - Förslag

3 Tjänsteskrivelse Återremittering av förslag kring särskild satsning på språkinlärning i svenska för nyanlända. Förslag till beslut Att besluta enligt tjänsteskrivelse , Särskild satsning på språkinlärning i svenska för nyanlända. Svar på Kommunstyrelsens frågeställningar vid sammanträde Frågeställning 1: Hur arbetar SFI i kommunen i dagsläget? Svar: SFI och vuxenundervisning tillhandahålls av Lidköpings kommun som säljande part, tillika huvudman för folkbokförda invånare i Essunga kommun. Undervisning erbjuds enligt lagstadgade regler a 15h per vecka. Det är 1,5 lärare och ca 35 inskrivna elever fördelade på två grupper om 2 kurser vardera (AB samt CD). Det är fler elever som förväntas komma allt eftersom under året. Det är 3 nivåer i varje kurs beroende på elevers individuella förutsättningar. Inom varje kurs finns det elever med olika modersmål, arabiska dari, pashto, farsi, thailändska, rumänska, bulgariska, ryska, engelska, nyamurenge, franska och spanska. Då Essunga är en mindre ort finns inte möjlighet att dela upp elever efter språkbakgrund såsom är möjligt med större underlag. Denna blandning av språkgrupper, att eleverna har olika bakgrund (från illitterat till universitetsutbildad), att det hela tiden börjar nya elever samt att elevernas progression är mycket varierande; ger vid handen en mycket utmanande pedagogisk uppgift för läraren. Att också förhålla sig till är att de allra flesta elever på SFI som kommit som flyktingar är traumatiserade i varierande grad. Frågeställning 2: Vilka brister kan identifieras? 1) Det finns behov av specialpedagogisk kompetens, det är flera elever som har läs och skrivsvårigheter, minnessvårigheter samt ej läs och skrivkunniga på sitt modersmål. Möjlig åtgärd: Att tillföra ytterligare lärarresurs och starta specialundervisning med språkstöd på modersmål. 2) Det finns behov av att dela klasserna ytterligare utefter elevernas nivåer. Möjlig åtgärd: Att tillföra ytterligare lärarresurs. 3) Det finns behov av kartläggning av elevernas bakgrund, kunskapsnivå, skolbakgrund samt arbetslivserfarenhet. Det finns i nuläget inte möjlighet att avsätta tid för detta. Möjlig åtgärd: Att tillföra ytterligare lärarresurs.

4 Tjänsteskrivelse 4) Det finns behov av läromedel som kan anpassas efter elevernas individuella behov. Möjlig åtgärd: Webbaserade lösningar är ett utmärkt alternativ som tillåter elever att jobba i egen takt och ger läraren en bra inblick i den individuella progressionen. 5) Det finns inte alls tillräckligt utrymme för planering av undervisningen, diskutera bedömning och elevärenden då lärarna är upptagna av sina lektioner. Möjlig åtgärd: Att tillföra ytterligare lärarresurs. 6) Det finns inte något språkstöd på modersmål i dagsläget. Dessa skulle fylla en viktig funktion för de elever som inte är läs och skrivkunniga på sitt modersmål och ju inte kan tillgodogöra sig kunskaper via lexikon eller grammatikböcker. Dessa språkstöd (exempelvis tidigare elever vid SFI som behärskar det svenska språket bra) kan också fungera som studieförebilder - att visa hur viktigt det är med utbildning i det svenska språket, som ett exempel. Möjlig åtgärd: Tillföra ytterligare resurser i form av språkstöd. Problemen ovan är identifierade och diskuterade tillsammans med personal samt rektor Ove Brodin. Det är rektors bedömning att dessa brister finns och att de föreslagna åtgärderna är adekvata. (Enligt möte 8 mars) Frågeställning 3: Hur kan denna extrasatsning (om genomförd) utvärderas? Svar: Det är torde åligga aktuell politisk nämnd att statuera formerna för uppföljning av SFI. De av nämnden stipulerade parametrarna för kvalitativ verksamhetskontroll borde kunna appliceras på en utvärdering av föreslagna särskilda satsning, inte minst för att använda sig av den komparativa metoden, för att kunna säkerställa ev. förändring mellan före och efter den särskilda satsningen, positiv eller negativ.

5 Tjänsteskrivelse Ovetandes om Utbildningsnämnds rutiner kring uppföljning av SFI så vill undertecknad nämna några möjliga mått: Nationella prov, genomgångstid, var tar elever vägen efter avslutad SFI (utbildning, subventionerat jobb, reguljärt jobb, jobb och utvecklingsgarantin, försörjningsstöd, flytta till annan ort), antal som klarar hela SFI. Det finns fler sätt att mäta, men, till sist är deltagarna i SFIundervisningen individer med mycket olika förutsättningar, vilket gör det utmanande att mäta resultat, åtminstone i de små underlag som finns i Essunga kommun. Om att jobba förebyggande och ekonomiska förutsättningar för SFI i Essunga kommun. I undertecknads skrivelse framhålls vikten av att sätta in resurser tidigt vad gäller nyanländas språkundervisning för snabbare väg in i egen försörjning. Samt, för, att undvika höga kostnader för försörjningsstöd framöver. De 2 första åren flyktingarna kommer till Essunga kommun är de självförsörjande och kommunen erhåller 120 tkr per person uppdelat på denna 2 årsperiod. Därefter finns risk för kostnader i de fall egen försörjning inte uppnås. Således är tanken med denna och den förra skrivelsen att använda överskottet som genereras de 2 första åren till att förebygga att framtida kostnader för kommunen uppkommer (AME, försörjningstöd etc). Svårigheten i att budgetera / prognostisera flyktingmottagningen ger vid handen fördelar med att använda redan uppkomna överskott och därefter, till exempel i projektform föra med sig detta till nästa år och satsa på svenskundervisning. På detta sätt minskar risken för felbudgetering och ev. underskott i flyktingmottagningens budget. Förutom att det självklart är av vikt att jobba mot en ökning av Essunga kommuns skattebas, så, ser undertecknad frågan främst ur ett barnperspektiv; "Barn som växer upp i familjer med svag ekonomi är överrepresenterade inom flera områden där barn kan ha problem." (Socialstyrelsen, ISBN Artikelnr: ). Essunga kommun fick av regeringen i slutet av ,6 miljoner i tillfälligt stöd för ökade kostnader i samband med flyktingsituationen. Kommunstyrelsen beslutade att använda kronor av detta tillfälliga stöd för ett integrationsprojekt med målsättningen att skapa en så bra integration av nyanlända som möjligt. Av den ursprungliga stödsumman har använts 160,6 tkr inom IC, 402,4 tkr inom skolan samt 79,3 tkr för sommarpraktik. Återstår 1959,2 tkr genererade de statliga stöden för kostnader i samband med flyktingmottagning för vuxna och familjer ett överskott a ca 700 tkr.

6 Tjänsteskrivelse Det finns en överenskommelse mellan Kommunstyrelseförvaltning och Utbildningsförvaltning om att varje elev i SFI ger en kostnad a 30 tkr per år. Denna överenskommelse är underlag för internöverföringar mellan förvaltningarna. I skrivandes stund är det ca 25 elever från flyktingmottagande och 10 som inte är det. Sammanfattning av ärendet Samordnaren i Integration och EU har medelst tjänsteskrivelse ( ) föreslagit en särskild satsning på språkinlärning i svenska för nyanlända som vid Kommunstyrelsens sammanträde resulterade i en återremiss för ytterligare beredning. Under sammanträdet framkom att det efterfrågades ytterligare upplysningar kring SFI (besvarade ovan) Daniel Norberg Samordnare Integration & EU

7 Tjänsteskrivelse Särskild satsning på språkinlärning i svenska för nyanlända Förslag till beslut - I projektform under 2017 göra en särskild satsning på språkinlärningen i svenska för nyanlända, enligt förslaget. - Ovanstående satsning finansieras med medel från integrationscenters överskott 2016, kronor. Sammanfattning av ärendet I Essunga kommun är det få nyanlända som är i beroende av försörjningsstöd. Hittills kommer många in i egen försörjning under eller snart efter etableringens tid om 2 år, på detta sätt skiljer vi oss mot många andra kommuner i Sverige samt mot riksgenomsnittet (riksgenomsnittstiden från anländande till jobb är 7 9 år). För att utvecklingen ska bli fortsatt positiv är det undertecknads övertygelse att vi har mycket att vinna på att investera i undervisning nu, för att undvika försörjningsstöd framöver. Vi kommer att öka mottagandet till 28 under 2017, samtidigt slutar fler och fler i etableringen av de som tagits emot från och med våren Detta innebär att det statliga bidraget för dessa försvinner och försörjningsansvaret övergår till kommunen för de som inte kommit i egen försörjning, till exempel på grund av för dåliga kunskaper i svenska. I vårt jobb på integrationscenter, i samarbete med arbetsförmedlingen, hjälper vi nyanlända och företagare att hitta varandra för anställningar och praktik. Vi märker alltjämt att det största hindret är bristande kunskap i det svenska språket, detta går inte nog att poängtera. Det finns de som har bra yrkeskunskaper men det fallerar ändå, på grund av arbetsgivares krav på en viss nivå i svenska språket. För de som från början kanske inte har arbetat tidigare, till exempel kvinnor, så är steget ut i egen försörjning betydligt svårare. I undervisningen på SFI finns utmaningar i att elevernas bakgrund är mycket skiftande, från universitetsutbildade till de som inte (på sitt modersmål) kan läsa eller skriva alls. I denna miljö vore det en fördel att ha tillgång till språkstöd, inte minst för de som tidigare inte gått i skola och har dåliga förkunskaper. Det vore också odelat positivt att ha en högre lärartäthet för att kunna undervisa mer på individnivå. Yttermera vore det möjligt att genom en ökad lärartäthet på SFI kunna satsa mer tid på kartläggning och tidig studiehandledning av/till eleverna samt att utveckla pedagogik och metodik. Ett exempel på något som kan vara till gagn när man har klasser som är spridda i sin utveckling är digitala hjälpmedel såsom surfplatta där man kan jobba i egen takt på ett dynamiskt sätt via webbaserade läromedel. Andra ämnen som eleverna läser allteftersom de ökar sin nivå hjälper dem att utveckla sin svenska. Just nu har vi matematik och data men saknar SO-ämnen. Historia, religion och samhällskunskap är ämnen som ger eleverna nya ord som de har nytta av i sina liv. De får ta del av historiska sammanhang och det ges möjlighet till diskussioner kring till exempel de lagar som råder i Sverige. Dessa ämnen kan också vara ett av flera sätt som kommunen använder sig av för att minska incitament till radikalisering samt att upptäcka densamma.

8 Tjänsteskrivelse Förslag: I projektform under 2017 göra en särskild satsning på språkinlärningen i svenska för nyanlända. Detta med medel från integrationscenters överskott 2016 från statsbidrag avsedda för mottagning och integration av flyktingar. Överskottet 2016 kommer att bli drygt kronor och förslaget är att avsätta kronor av nämnda överskott till ett projekt med namnet: "Särskild satsning på språkinlärning i svenska för nyanlända" på följande vis: - En halvtidstjänst under 2017 undervisande på SFI och SO-ämnen på grundläggande nivå kronor - Timanställda (två personer och två språk) språkstöd 12 timmar per vecka kronor - Inköp av 20 stycken surfplattor kronor - Bärbara datorer 5 stycken kronor - Vidareutbildning av personal, till exempel Westums Erasmusprojekt, projekt InVäst (ESF, GR), jobbskuggning samt andra utbildningar och samverkan som inte inryms normalt, med syfte att utveckla metodik och pedagogik kronor Förslaget är initierat i kommunens integrationsgrupp samt förankrat hos rektor och personal på Nossebro Lärcenter. Daniel Norberg Samordnare integration & EU

9 Till Kommunstyrelsen i Essunga kommun Nossebra hembygdsförening disponerar sedan 1992 lokaler l f.d. stationshuset i Nossebro. Där har vi våra sammanträden, ordnar utställningar, serverar marknadskaffe, tar emot besökare från när och fjärran. Vi har under årens lopp fått frågan från våra gäster om lokalerna är handikappanpassade. Det gäller då om det är möjligt för en handikappad att ta sig upp till andra våningen. Som det ser ut idag är detta omöjligt vilket vi tycker är väldigt tråkigt. Vi har undersökt möjligheterna att installera en sk trapphiss och har haft besök av en representant från en firma som installerar och säljer denna typ av hissar. Men då Essunga kommun äger fastigheten föreslår Nassebro Hembygdsförening att frågan hanteras av kommunen. Vi är öppna för vidare samtal för att hitta en lösning av denna angelägna fråga. Nassebro 22 november 2016 För ~eqw.j:iembygdsförening. / J,. Y"' fim ' i//.ke /V /UCJ fj~ Å e a l erg o~ ran~ Ru e Niklasson sekreterare

10 Förbättringar på campingen inför kommande klassificering. Mål: att förbättra campingens område överlag men att med enkla medel göra stora förbättringar. Eftersom vi har en kommande Klassificering 2017, så är alla förbättringar som kan innebära högre klass viktigt, naturligtvis strävar vi efter att bli en bra och välbesökt camping oavsett, men en extra stjärna i katalogen ser alltid bra ut och kan innebära mer besökare, klassificeringen görs vad tredje år och därför vill vi hinna med så mycket som möjligt innan den skall utföras, om vi står för arbete och utförande, så är vår tanke att kommunen kan hjälpa till med materialkostnad, av den enkla anledningen att vi redan kommer ha stora investeringskostnader våren 2017 pga nyetablering i den nybyggda anläggningen. Förslag på förbättringar Insynsskyddad sophantering, första intrycket på en verksamhet är viktigt, vi vill att den stora gröna sopcontainern hägnas in av ett plank, bakom planket skall vi sätta upp tunnor till glas och grillrester, i förlängningen vill vi utöka detta så att alla sopor sorteras. Fördelen med detta är ju naturligtvis att det ser trevligare ut för gästerna, lukten sprider sig inte på samma sätt, och allmänintrycket förbättras. Tvättränna mer centralt på campingen, på baksidan av latrinhuset finns redan vatten och avlopp framdraget, där vill vi sätta upp en tvättränna, dels för dom som skall borsta tänder, tvätta händer osv skall slippa gå upp till omklädningsrummen, vi minskar ner antalet besök i omklädning och duschrummen och sparar in på städet. Vattenpost på övre delen av campingen, sk sommarvatten. Tanken är att dra en 22mm PEM-slang bakom häcken som går hela vägen längs campingplatsernas baksida, vid nya infarten till stugorna så finns det en bra plats till att ha en vattenpost, detta är enbart för påfyllning av vattentankar i vagnar o bilar m.m så avlopp krävs ej. Platta för tömning av "gråvatten" en betongplatta på 1x1 meter med en brunn i mitten, detta har saknats i många år på campingen, och en del gäster tömmer sitt spolvatten på gräset eller rakt på asfalten utanför entren, vi tänkte därför att vi gjuter en platta utanför latrinhuset som enkelt kan nås vid utfart. På väggen skall vi sätta en slangvinda så man med enkelhet kan spola rent tankar m.m Uppmärkning av campingplatser, märkningen av platserna är väldigt bristfällig, vi vill sätta ner numrerade betongplattor så gästerna med enkelhet kan se vilken plats dom skall ställa sig, detta är även för att inte husvagnar skall parkeras fel och vid en eventuell brand skall branden kunna hindras från att spridas till närliggande ekipage. Kostnad i material för ovanstående ca : :- Övriga önskvärda förbättringar Uppgrusade och förstärkta campingplatser för året runt bruk, dom platser som finns i nuläget är placerade på gräs, under vår,höst o vinter är dessa väldigt mjuka och campingmöjligheterna begränsade, vi skulle vilja att minst 3 st platser grävdes ur och bottnades upp med grovt grus, och sen toppades med singel, detta för att kunna utnyttja platserna året runt, om vi bibehåller samma prisnivå i kombination med uttökade öppettider så tror vi att "ställplatser" kan kännas onödigt. Då kan istället dessa platser användas året runt, i samband med att nuvarande bom byts ut mot en med elektroniskt styrning så kan vi nog hitta på en lösning så att gäster som kommer nattetid även kan få upp bommen och nyttja campingen även obemannat. l samband med att stallahol m byggs om och förbättras så tycker vi att det är synd att entre n till camping och scenområdet är så föråldrat och nergånget, ett nytt staket och allmän uppfräschning av inkörningsområdet är att föredra och därmed önskvärt. Kostnad i material för ovanstående ca : :- Andreas Vuorenmaa, Bitr områdeschef Nassebro Bad & Camping , TEL:

11 Redovisning av synpunkter 2016 Sida1/ Tertial 1 Synpunkt: (dok.id 11110) Åtgärd: Synpunkt: (dok.id 11383) Åtgärd: Röjning på fastigheten Essunga Svenstorp 1:10. Har åtgärdats av servicegruppen under året. Fråga & önskemål gällande Strandpromenaden: - Gräsklippning? - Hinder för mopeder & cyklar vid ingång från Nypongatan. - Bänkar/sittplatser för bl.a. äldre. - Gräsklippning har skett/sker. - Fler sittplatser och bänkar ska ordnas så snart budget medger. - Hinder för mopeder och cyklar, anslag för detta godkändes inte i budget 2017 samt ska ingå i helhetsplaneringen av området. Tertial 2 Synpunkt: (dok.id 11577) Åtgärd: Synpunkt: Åtgärd: Synpunkt: (dok.id 11710) Åtgärd: Synpunkt: (dok.id & 12275) Åtgärd: Synpunkt: (dok.id 12277) Åtgärd: Synpunkt: (dok.id 12462) Åtgärd: Synpunkt: (dok.id 12592) Åtgärd: Synpunkt: (dok.id 12596) Åtgärd: Synpunkt: (dok.id 12602) Åtgärd: Hundar förbjuden skylt inne på lekplatsen mittemot gamla stationshuset. Förbudsskylt ej aktuellt i dagsläget. Sittplatser längs Strandpromenaden. Fler sittplatser ska ordnas. Häckhöjden vid in-/utfarten på Sturegatan till parkeringen vid saxen en trafikfara. Har åtgärdats. Tertial 3 Barnomsorg på obekväm arbetstid, biblioteket öppet på lördagar, rastplats för hundar samt mer hundlatriner över lag. - Barnomsorgen, besvarad av utbildningsnämnden. - Bibliotekets öppettider, besvarad av utbildningsnämnden. - Hundrastgård besvarades på samma sätt som tidigare motion. - Kostnad och placeringar av hundlatriner ses över. Barn på AME-husets tak. Hinder och säkerhet har granskats. Kommunens miljömål och styrdokument för miljön. Synpunktslämnaren har informerats om pågående och planerat miljöarbete i kommunen. Avsaknad av bygg- och miljönämndens protokoll på kommunens hemsida. Anledningen ska ses över och om möjligt ska detta åtgärdas. Om laddstationer för elbilar. Synpunktslämnaren har informerats om pågående arbete med motionen som föreslår laddstationer för elbilar i kommunen och att dennes synpunkt kommer att behandlas tillsammans med denna.. Kommunens nyårsfyrverkeri ett slöseri med skattepengar. Synpunktslämnaren har informerats om att synpunkten ska lämnas vidare till ansvarig tjänsteman.

12 ~ Askersunds ll1j KOMMUN SKRIVELSE ESSUNGt\ ;<OMM zo17 -oz- o 3 Kommunstyrelsen Bo Lindström Ekonomichef Till Delägarna i Förenade Småkommuners Försäkrings AB Dnr.: 16KS26 Datum: Hembud aktier i Förenade Småkommuners Försäkrings (FSF) AB Askersunds kommuns kommunfullmäktige har KF 27, beslutat om utträde ur Förenade Småkommuners Försäkrings (FSF) AB. Med anledning härav fåraskersunds kommun till övriga aktieägare i Förenade Småkommuners Försäkrings (FSF) AB hembjuda sitt totala aktieinnehav om aktier, aktienummer l , till försäljning i enlighet med reglerna i 14 i aktieägaravtalet antaget av bolagsstämman den 26 maj 2011 (med hänvisning till hembudsreglerna i bolagsordningen). Ersättning för Aktierna begärs med Aktiemas nominella belopp, dvs. med l 000 kr per aktie. Enligt aktieägaravtalet/bolagsordningen skall aktieägare inom 2 månader (senast ) anmäla till styrelsen om hembudserbjudandet antas. Erbjuder sig flera aktieägare att köpa aktierna sker lottning. Askersund den l februari 20 l 7 Askersunds kommun Per Eriksson Kommunstyrelsens ordförande - Madeleine Andersson Kommunchef Postadress: Askersonds kommun Kommunstyrelsen Askersund E-post: kommunstyrelsen@askersund. se Tel.nr.: O 00 Bankgiro:

13 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Sida 1 (1) Tillväxt och utveckling Interkommunal utvecklingsplan LAB Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar: Anta Interkommunal utvecklingsplan LAB190 för Ärendebeskrivning Landskapet längs väg 190 skär genom fyra kommuner och är en av de gröna kilar som i strukturbilden för Göteborgsregionen lyfts fram som viktiga för en hållbar samhällsutveckling. LAB190 är en samverkansplattform för att skapa ett modellområde för hållbar utveckling i området. Samverkan initierades av Västarvet under hösten Parter i LAB190 är Göteborg/SDF Angered, Lerums kommun, Alingsås kommun, Essunga kommun, Göteborgsregionens kommunalförbund, Skaraborgs kommunalförbund, Västarvet/VGR, Business Region Göteborg och länsstyrelsen. Arbetet leds av en styrgrupp med förtroendevalda från berörda kommuner och Västarvet. Samordningsgruppen bestående av tjänstemän från respektive part har tagit fram förslag till interkommunal utvecklingsplan för Den ersätter därmed den tidigare planen för Förslag till interkommunal utvecklingsplan 2017 har behandlats av styrgruppen, , som rekommenderar huvudmännen att anta upprättat förslag. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Förslag till Interkommunal utvecklingsplan LAB190 för 2017 Handläggare Anita Holmer Persson Tillväxt och utvecklingschef

14 LAB190 Vi kopplar samman stad och land LAB190 är en samverkansplattform för att skapa ett modellområde för hållbar utveckling. Vi fokuserar på gröna näringar, hållbar besöksnäring och infrastruktur för att binda ihop landskapet mellan Hjällbo och Nossebro. Interkommunal utvecklingsplan LAB

15

16 Inledning Landskapet längs väg 190 skär genom fyra kommuner. Det ingår i en av de gröna kilar som i Strukturbilden för Göteborgsregionen lyfts fram som viktiga för en hållbar samhällsutveckling. Det är den gröna kilen med störst sammanhållen jordbruksmark och utgör en levande landsbygd i direkt kontakt med storstaden. Väg 190 är ett stråk som inte utgör ett huvudstråk i Göteborgsregionens strukturbild men där det skett/sker/planeras exploatering. Stråket har både funktion som pendlingsstråk och att tillgängliggöra den gröna kilen samt möter i den norra delen strukturbilden för Skaraborg. Området utgörs av landskapet längs väg 190 från Hjällbotill Nossebro och är cirka 7 mil långt. En gräns för kartläggningsområdet har dragits 4 km ut från vägen i varje riktning men en absolut gräns för området har inte varit fruktbart att definiera. Under processen har vi följt arbetet med strukturbilderna för Göteborgsregionen och Skaraborg. LAB190 innebär ett intressant möte mellan dess bilder. Arbetet med LAB190 grundar sig också i den Europeiska landskapskonventionen och intentionerna i den. LAB 190 är en långsiktig samverkansplattform. Parter i LAB190 är Göteborg/SDF Angered, Lerums kommun, Alingsås kommun, Essunga kommun, Göteborgsregionens kommunalförbund, Skaraborgs kommunalförbund, Västarvet/VGR, BRG samt Länsstyrelsen. Samverkan initierades av Västarvet hösten 2013 och inleddes med en studieresa i längs väg 190 samt ett uppföljande seminarium. Vid det senare enades deltagarna om att MAT, TURISM och INFRASTRUKTUR var tre angelägna teman att inleda samverkan kring. Arbetet har sedan drivits i en arbetsgrupp med representanter från parterna. Under 2014 har en kartläggning av området genomförts utifrån ovanstående tre teman. Kartläggningen har utgått från dialogmöten med aktörer i området. Dessa har följts upp med projektverkstäder där flera utvecklingsförslag framkommit. Därutöver har enkät till nästan 450 markägare har genomförts för att få en bild av de gröna näringarnas villkor. Våren 2015 tog arbetsgruppen fram ett förslag till en Interkommunal utvecklingsplan med övergripande mål och bilagd handlingsplan för genomförande från Planen bearbetades vid ett seminarium med arbetsgruppen och politiska representanter från parterna. Efter revidering har utvecklingsplanen antagits av respektive part som också utsett representanter till en politisk styrgrupp genomfördes också ett första gemensamt projekt; Festa Via 190- Sveriges längsta gatufest, där en arbetsgrupp av lokala aktörer och föreningar tillsammans satte ihop en festival med över hundra programpunkter under 9 dagar. Festa Via 190 fick stöd från Västra Götalandsregionens handlingsprogram för Kulturella och Kreativa Näringar. Under vintern och våren 2015/16 genomförde BRG i samverkan med övriga parter en förstudie kring möjligheterna att starta ett matturismkluster i området. Inom ramen för denna togs förnyad och fördjupad kontakt med representanter för de gröna näringarna i området. Under 2016 har arbetet med konkreta projekt och insatser utifrån handlingsplanen påbörjats. I samband med detta har arbetsgruppen bytt namn till samordningsgrupp för att inte blandas ihop med arbetsgrupper för enskilda projekt. I september 2016 genomfördes en andra Festa Via190. Samordningsgruppen har tagit fram förslaget till denna interkommunala utvecklingsplan för Den ersätter därmed den tidigare planen för Dokumentet är ett inriktningsdokument med handlingsplan för 2017.

17 Gemensam målbild En utgångspunkt för arbetet är en vision om att området skulle kunna fungera som ett modellområde för hållbar utveckling. I ett sådant område är det viktigt att affärsutveckling, biologisk mångfald och socialt välmående går hand i hand. Att koppla ihop frågor som berör både stad och land är centralt. Arbetet är också ett sätt att pröva nya arbetssätt inför kommande samhällsutmaningar som klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald. På så sätt blir processen med LAB190 en gemensam angelägenhet för utveckling och förvaltning av landskapet. Området kanske kan bli ett framtida Biosfärsområde. I Västra Götaland finns för närvarande ett Biosfärsområde, Vänerskärgården och Kinnekulle. Strävan är att området uppfattas som ett landskap där det finns kanaler till det offentliga och möjlighet att påverka utvecklingen mot välstånd och ökad livskvalitet. Vi ska leva gott inom planetens gränser och det betyder att området kan svara för lokala lösningar på globala problem. Parterna i LAB190 ska gå före och vara spets i frågor om hållbar samhällsutveckling. LAB190-området ska vara ett område där insikten om ekosystemens tjänster och värde uppmärksammas och värnas samtidigt. Tillsammans skall vi hejda förlusten av biologisk mångfald och bidra till minskad klimatpåverkan genom effektiva och medvetna beslut. Området har med sin stadsnära landsbygd unika möjligheter att utveckla gröna näringar och hållbara besöksnäring. Denna sektor behöver stärkas och utvecklas. LAB190 skall också medverka till att bryta segregationen mellan stad och land. Landskapets aktörer ska kunna vara en resurs för unga invånare för att skapa förståelse för den resursgrund som hela vårt samhälle bygger på. Landskapet är en utmärkt arena för utbyte mellan exempelvis skola och lokalsamhälle. LAB190 är en laborativ miljö, en långsiktig lär- och utvecklingsprocess där frågor om hållbarhet ska ingå som en självklar del. Uppfinningsrikedom och samverkan där man kan vara trygg med att göra misstag är vägledande begrepp. Att prova och sedan förkasta eller implementera nya kunskaper är en del i den processen. Målet för planen är att mobilisera olika aktörer som kan bidra till en hållbar utveckling. Hur samverkan mellan dessa skapar handlingskraft och innovation är en viktig fråga att lösa. Förhållningssätt Utvecklingsplanen siktar mot att genom samverkan mellan den offentliga sfären, näringsliv och civilsamhälle utveckla området kring väg 190 till ett modellområde för hållbar utveckling. För att klara detta på ett effektivt sätt måste rollfördelningen mellan offentligt och civilt vara tydlig. En effektiv samverkan förutsätter förståelse för deltagarnas olika roller. Ansvar och rollfördelning Utvecklingsplanen reglerar offentliga aktörers åtaganden men bygger på tät samverkan med näringsliv och civilsamhälle. Näringsliv, föreningar, och enskilda i området driver och utvecklar de företagsidéer som kommer fram i processen. Den offentliga sidan tar ansvar för att återkommande skapa mötesplatser för enskilda, företag, med flera som har idéer om områdets utveckling. Även finansiellt stöd till företagande kan vid rätt förutsättningar förmedlas av de offentliga parterna i samarbetet (kommuner, länsstyrelse och VGR och BRG). Den offentliga sidan tar även ansvar för utveckling av infrastruktur som t ex kommunikationer; forskning kring modellområdets utveckling; marknadsföring och spridning av det som sker inom området som helhet. Marknadsföring av enskilda företagsidéer sköts av det aktuella företaget. Gränsdragning mellan olika ansvarsområden behöver utvecklas och underhållas. Processen behöver organiseras så att alla parter kan delta och så att mandat finns att fatta gemensamma beslut.

18 Organisation LAB190 leds av en styrgrupp av förtroendevalda. Styrgruppen har till uppgift att koppla LAB190 till parternas strategiska utvecklingsarbete. Ytterst avgörs styrgruppens sammansättning av parterna men förslag är att den utgörs av en förtoendevald från vardera Göteborg, Lerums kommun, Alingsås kommun, Essunga kommun, Göteborgsregionens kommunalförbund, Skaraborgs kommunalförbund och Västarvet/VGR. BRG samt Länsstyrelsen kan adjungeras. Det praktiska arbetet drivs av en samordningsgrupp av tjänstemän som rapporterar till styrgruppen. Samordningsgruppen kan bilda arbetsgrupper för drift av delprojekt. Finansiering LAB190 skall samordna utvecklingsprojekt i området och hjälpa fram projektansökningar i de ordinarie stödsystemen. Vid behov kan organisationen för LAB190 stå som sökande för egna initierade utvecklingsprojekt. Respektive kommun, GR samt Västarvet bidrar med kronor vardera för omkostnader för processen. Revidering av utvecklingsplanen Denna plan revideras årligen.

19 Handlingsplan 2017 Vi skapar ett modellområde för hållbar utveckling som kopplar samman stad och land. Detta gör vi genom: Att samordna målbilder, resurser och insatser från offentliga aktörer - Genomföra ett delregionalt seminarium om hur man arbetar i ett modellområde för hållbar utveckling. Vilket innebär ett seminarium för tjänstemän inom samhällsbyggnad, miljö, turism och näring från de olika parterna i LAB190. Arrangeras i samverkan med Mistra Urban Futures. Ansvar: Samordningsgruppen. Genomförande: mars Koppla samman strukturbilden för GR med strukturbilden för Skaraborg. Ansvar: GR och Skaraborgs Kommunalförbund. Genomförande: Utreda flångsiktig organisatorisk form för LAB190 Vi gör detta i dialog med Biosfärområde Vänerskärgården med Kinnekulle. Ansvar: Samordningsgruppen. Genomförande: 2017 Att stärka den lokala delaktigheten i områdets utveckling - Bidra till genomförandet av Festa Via 190 Vi stödjer och samverkar med den lokala arbetsgrupp som genomför en Tredje Festa Via 190. Ansvar: Samordningsgruppen Genomförande: hösten Genomföra framtidsworkshop om målbild och utvecklingsplan med ungas deltagande. Vi genomför en tvådagars workshop med politiker, tjänstemän och lokala aktörer (med särskilt fokus på ungas deltagande) där vi arbetar med målbild och handlingsplan för LAB190. Genomförs i samverkan med Studieförbundet Vuxenskolan och Regional Center of Expertice, RCE. Ansvar: Samordningsgruppen Genomförande april Stärka och initiera lokala utvecklingsgrupper och deras samverkan Inom området finns några lokala utvecklingsgrupper men de täcker inte hela området. Samverkan mellan dessa och LAB190 är viktigt att stärka. Ansvar: Samordningsgruppen Genomförande: 2017

20 - Utarbeta ett stad-land-rollspel för skolor i området. Under året arbetar vi fram ett program för ett gemensamt skolprojekt för området för genomförande Ansvar: Samordningsgruppen Genomförande: 2017 Att stödja utvecklingen av hållbara gröna näringar och hållbar besöksnäring - Uppstart utvecklingsprojekt Gröna näringar Vi påbörjar ett treårigt näringsutvecklingsprojekt för att stärka samverkan mellan producenter och ökat utbyte med konsumenter/restauranger/hotell. Ansvar: Arbetsgrupp Näringsprojekt Genomförande: Uppstart våren Framtagning av en besökskarta för området Vi tar fram underlag för besöksmål i området och tar fram en tryckt karta. Ansvar: Arbetsgrupp besöksmål Genomförande: Våren 2017 Att synliggöra och stärka ekosystemtjänsterna i området - Kartläggning ekosystemtjänster. Vi påbörjar ett projekt för kartläggning av ekosystemtjänster i området utifrån modell från Delsjön-Härskogenkilen. Ansvar: Arbetsgrupp ekosystemtjänster. Huvudman inte klargjort. Genomförande: Information ekosystemtjänster i kommunerna Vi samordnar informationsinsatser i kommunerna med GRs LONA-projekt i övriga kilar. Ansvar: Samordningsgruppen och GR Genomförande: Genomföra ett seminarium om ekosystemtjänster och grön affärsutveckling Vi genomför ett seminarium för företagare inom gröna näringar kring hur man kan bygga in ekosystemtjänster i sitt företag. Ansvar: Arbetsgrupp ekosystemtjänster Genomförande: Våren 2017

21 Att utveckla hållbara transporter och kommunikationer - Skapa en tankesmedja för innovativa lösningar för områdets kollektivtrafik och klimatsmart närlogistik. Ansvar: Samordningsgruppen, särskilt GR Genomförande 2017 Att utveckla samverkan med universitet och högskolor - Koppla LAB190 till Mista Urban Futures Mistra är en forskningsplattform för hållbar stadsutveckling. De genomför forskningsprojekt, seminarier och konferenser och har intresse för LAB190. Ansvar: Samordningsgruppen. BRG har redan kontakt genom Stadslandet. Genomförande: LAB190 replikand i ansökan om kulturarv och hållbar landsbygdsutveckling. Uppsala Universitet kommer att söka medel för ett stort forskningsprojekt inom Horizon Där är LAB190 en testyta för nya arbetssätt. Ansvar: Samordningsgruppen Genomförande: Ansökan klar mars Samverka för etablerande av en filial till naturbruksgymnasium vid Lärjeåns trädgårdar. Ansvar: Samordningsgruppen Genomförande 2017

22 Yttrande Dnr Till registrator: Parlamentariska landsbygdskommitténs slutbetänkande SOU 2017:1, För Sveriges landsbygder; en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd En sammanhållen politik för en långsiktigt hållbar utveckling i Sveriges landsbygder. Synpunkt: Essunga kommun är mycket positiv till att dessa viktiga frågor har samlats i ett slutbetänkande där utredningar och förslag synliggör landsbygdskommunernas problem och möjligheter. I huvudsak instämmer kommunen med landsbygdskommitténs ställningstaganden och förslag. Näringspolitiska förslag Synpunkt: Essunga kommun instämmer i att det är av stor vikt att lagstiftning och regeltillämpning som försvårar villkoren för företagen ses över. Insatser som möjliggör rådgivning, medfinansiering, kontaktskapande samt samordnande åtgärder och insatser utan alltför stor byråkrati välkomnas. Paket för näringslivet i kommuner med extra utmaningar Synpunkt: Essunga kommun ingår inte i den redovisade kommungruppen som valts ut som behov av extra insatser men anser att dessa insatser är en del i att hela landet kan få möjlighet till att utvecklas och leva. Vi anser att riktade extrainsatser kan behövas och vara viktiga inom vissa branscher även i andra områden än de 23 med extra utmaningar vilket också berörs i vissa avsnitt i betänkandet. Skaraborg och Essunga kommun är exempelvis sedan länge en stark lant- och jordbruksbygd men minskningen av antal lantbruk har gått oroväckande snabbt. Om antal lantbruk och därmed arbetstillfällen inom denna näring fortsatt minskar samtidigt som efterfrågan av närproducerat och ekologisk produktion ökar så är det något som vi bedömer är en extra utmaning. I betänkandet nämns att Konkurrenskraftsutredningen beskriver det som att produktiviteten behöver öka i jordbruksföretag och att man behöver arbeta med alla led i produktionskedjan vilket vi upplever som en viktig fråga. Digitalisering och transportinfrastruktur Synpunkt: Essunga kommun stödjer lagda förslag gällande digitalisering och transportinfrastruktur. Standarden på väg- och järnvägsnätet är inte ovidkommande när det gäller att säkra infrastrukturen för person- och godstrafiken. Det har därför hög prioritet att landsbygdernas behov av underhåll och investeringar i transportsystemet lyfts fram. En kompetensförsörjning som säkerställer landsbygdernas behov av arbetskraft Synpunkt: Essunga kommun ingår i kommungruppen med låg andel av befolkningen som har högre utbildning och som anses ha behov av att ingå i en satsning för utbildningscentra enligt tabell 4.3. Kommunen emotser beslut om stöd att ingå i särskild satsning för att förbättra kompetensförsörjningen och förbättra säkerställande av arbetskraften.

23 Samhällsplanering och bostadspolitik som ser till landsbygdernas behov Synpunkt: Essunga kommun stöder förslagen under detta avsnitt. (kap 5) Förslag om riksintressens begränsningar gällande strandskyddsbestämmelser och landsbygdslån till bostäder upplevs angelägna. Vi vill särskilt poängtera att den statliga banken SBAB bör ha ökat samhällsansvar för bostadsfinansiering på svaga marknader och inte som idag på heta marknader där marknadens banker och finansinstitut sköter detta. En förbättrad tillgång till service, välfärd och kultur i landsbygderna Synpunkt: Essunga kommun instämmer i utgångspunkterna i detta avsnitt. En fråga som nämns i olika sammanhang i betänkandet är vikten av lokala bankkontor med tillgång till nära bankkontakter. Lokalt bankkontor finns i Essunga kommun vilket är viktigt ur flera aspekter. Detta bör vara en viktig servicefråga för hela landet. Staten ska bli mer närvarande i landsbygderna Synpunkt: Essunga kommun instämmer i målbilden. Någon form av gemensamt servicekontor borde kunna samordnas mellan olika statliga funktioner inom flertalet kommuner. Utredningens förslag med att stoppa pågående nedläggningar och förflyttningar från landsbygderna till städerna är ett första steg i rätt riktning. En tydligare styrning och samordning av landsbygdspolitiken Synpunkt: Essunga kommun instämmer i förslagen. Bättre förutsättningar för civilsamhället att bidra till landsbygdernas utveckling Synpunkt: Essunga ser positivt på förslagen. Vi vill dock särskilt påpeka vikten av att ansökningsförfaranden inte bör vara alltför avancerade då det lätt blir ett hinder för att ansöka om medel för utvecklingsprocesser. Kostnader och finansiering av kommitténs förslag Synpunkter: Essunga kommun anser att satsningar på bred front är nödvändiga för att landsbygdskommunerna ska kunna behålla och utveckla sin attraktivitet och konkurrenskraft. Detta för att ha möjlighet till att behålla invånare och att fler som vill bosätta sig på landsbygden ska ha möjlighet till detta. Vi förutsätter att de finansieringslösningar som föreslås är rimliga och väl underbyggda. Att en enig parlamentarisk kommitté gemensamt står bakom förslagen bör borga för framgångsrik behandling i riksdagen. Övrigt: Synpunkt: Essunga kommun vill särskilt påpeka vikten av att det blir ett heltäckande mobilnät inom kommunen. Detta yttrande har antagits av kommunstyrelsen , XX

24 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Sida 1 (1) Tillväxt och utveckling Remiss över Parlamentariska landsbygdskommitténs slutbetänkande SOU 2017:1, För Sveriges landsbygder; en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar Anta upprättat förslag till yttrande som sitt eget. Ärendebeskrivning Enheten för hållbar Landsbygdsutveckling, Näringsdepartementet, Regeringskansliet har skickat slutbetänkande SOU 2017:1 på remiss till 433 remissinstanser varav 49 kommuner. Svar emotses senast onsdagen den 22 mars Essunga kommun ha beretts möjlighet att inkomma med yttrande över slutbetänkandet. Regeringen önskar synpunkter på slutbetänkandet, förslagen och dess konsekvenser samt välkomnar även synpunkter på förslag till finansieringslösningar. Samhällsplanerare Anita Holmer Persson har sammanställt ett beslutsunderlag och förslag till yttrande. Anita Holmer Persson Chef tillväxt och utveckling

25 BESLUTSUNDERLAG Datum Sida 1 (7) Tillväxt och utveckling Sammandrag av slutbetänkande SOU 2017:1 med synpunkter från Essunga kommun. En parlamentarisk landsbygdskommitté har lämnat 75 förslag med syfte att bidra till en sammanhållen politik för en långsiktigt hållbar utveckling i Sveriges landsbygder. Betänkandet är en rapport på 288 sidor med en sammanfattande text. Mål och förslag som redovisas i slutbetänkandet utgår från analyser och principiella ställningstaganden som kommittén gjorde i sitt delbetänkande På väg mot en ny politik för Sveriges landsbygder landsbygdernas utveckling, möjligheter och utmaningar (SOU 2016:26). Den nuvarande politiken för landsbygderna anses alltför otydlig och splittrad. För att ta till vara landsbygdernas möjligheter krävs genomtänkta och sammanhängande stimulansåtgärder. En befolkningsframskrivning som kommittén har gjort visar att det finns goda förutsättningar för många landsbygdskommuner att stabilisera och öka sin folkmängd under de kommande åren. En årlig utrikes inflyttning på drygt personer samt en inbromsning av vidareflyttning inom landet förespås. För att utforma en sammanhållen politik för landsbygdernas utveckling har man utgått från tre övergripande perspektiv: Likvärdiga förutsättningar för medborgarna att arbeta, bo och leva i landsbygderna. Öka landsbygdernas förmåga att ta till vara förutsättningarna för företagsamhet och sysselsättning på ett långsiktigt och hållbart sätt. Öka landsbygdernas möjligheter att bidra till en positiv utveckling av samhällsekonomin. Kommittén har också formulerat ett övergripande mål för landsbygdernas utveckling i ett trettioårsperspektiv: Landsbygdernas förutsättningar tas till vara för att skapa ett mångsidigt, konkurrenskraftigt och hållbart näringsliv med god förmåga till förnyelse Nationellt mål för landsbygdspolitiken: 3 Målet för den nationella landsbygdspolitiken är livskraftiga landsbygder med likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd. Statliga myndigheters ansvar för landsbygdsutvecklingen: 4 Statliga myndigheter ska, inom sina verksamhetsområden, bidra till att det nationella målet för landsbygdspolitiken uppnås. I myndigheternas verksamhetsplanering ska därför redovisas insatser som bidrar till att uppnå målet. 5 Den statliga myndigheten ska; 1- prioritera myndighetsgemensamma insatser i arbetet med att främja landsbygdernas utveckling i länet, 2- samverka med den landsbygdsdelegation som samordnar det statliga agerandet för att främja landsbygdernas utveckling i länet, 3- redovisa för landsbygdsdelegationen hur myndigheten i sina verksamhetsplaner avser att bidra till landsbygdernas utveckling i länet, och 4- i god tid samråda med landsbygdsdelegationen i frågor om kommande beslut som är av väsentlig betydelse för landsbygdernas utveckling i länet. Synpunkt: Essunga kommun är mycket positiv till att dessa viktiga frågor har samlats i ett slutbetänkande där utredningar och förslag synliggör landsbygdskommunernas problem och möjligheter. I huvudsak instämmer kommunen i landsbygdskommitténs uppgifter, ställningstaganden och förslag.

26 Essunga kommun Datum Sida 2(7) Näringspolitiska förslag för Sveriges landsbygder Utgångspunkten är att det finns betydelsefulla produktionsvärden i landsbygderna som är viktiga att ta tillvara. Ökad globalisering och specialisering ställer stora krav på näringslivets förmåga till förnyelse. Företag måste samspela med aktörer lokalt, nationellt och globalt. Behov av aktörer som kan bidra med kunnande och pengar till produkt- och tjänsteutveckling. I synnerhet för solo- och småföretagare i glesa strukturer är det viktigt hur man utvecklar sina samarbeten på distans. Goda digitala och fysiska kommunikationsmöjligheter samt god tillgång till efterfrågad arbetskraft blir viktiga. Det finns behov av ytterligare finansiellt kapital i framförallt glesa och mycket glesa landsbygdsområden. Förslag läggs som ska stärka Almi Företagspartners, Saminvest AB:s och Vinnovas uppdrag att verka för näringslivsutveckling i dessa landsbygder.(2.3.1 och 2.3.2) Förmågan till förnyelse stärks av att viktiga kontakter knyts mellan forskning, annan expertis, rådgivare och producenter i ett tidigt skede av en innovation. Förslag läggs bland annat om en utvidgning av nuvarande åtgärder med bland annat stöd till innovationsgrupper inom ramen för landsbygdsprogrammet.(2.3.2) Viktigt att dessa stöd når fler företag och branscher i landsbygderna. Ökad export är av betydelse för att stärka näringslivets konkurrenskraft. Förslag: Aktörer som verkar genom regionala exportcentra samt Visit Sweden får i uppdrag att genomföra riktade insatser till företag i landsbygderna (2.3.3). Det är särskilt viktigt att små företag, i synnerhet i glesa och mycket glesa landsbygder, får del av de insatser som exportcentra kan erbjuda. Kommittén konstaterar att det finns åtskillig lagstiftning och regeltillämpning som försvårar villkoren för de som driver platsbunden verksamhet i landsbygderna, liksom för verksamhet av säsongskaraktär. Problemen uppstår bland annat på grund av bristande kunskap om villkoren för företagande i landsbygderna. Därför är det viktigt att policyutformning och policytillämpning utgår från bättre kunskap om företagande i glesa områden. Det behövs kunskapsutveckling. Kommitténs förslag är att det bland annat ska ske genom ett nyinrättat forskningscentrum (2.3.5). Synpunkt från Essunga kommun: (Under rubriken: Näringspolitiska förslag) Essunga kommun instämmer i att det är av stor vikt att lagstiftning och regeltillämpning som försvårar villkoren för företagen ses över. Insatser som möjliggör rådgivning, medfinansiering, kontaktskapande samt samordnande åtgärder och insatser utan alltför stor byråkrati välkomnas. Paket för näringslivet i kommuner med extra stora utmaningar Kompletterande insatser behövs för 23 kommuner som har extra stora utmaningar. De finns i huvudsak i arbetsmarknadsregioner med begränsat befolkningsunderlag på stora geografiska ytor. Där föreslår kommittén ett paket med en kombination av landsbygdsgenerella och geografiskt riktade åtgärder för att skapa synergieffekter och en positiv utvecklingsspiral. Utöver landsbygdsgenerella åtgärder med bland annat utbildningscentra, omlokalisering av statliga jobb och utbyggd digital infrastruktur innehåller paketet en möjlig finansiering på cirka 500 miljoner kronor som kan avsättas för riktade näringspolitiska och tillväxtfrämjande åtgärder i dessa kommuner. Synpunkt: Essunga kommun ingår inte i den redovisade kommungruppen som valts ut som behov av extra insatser men anser att dessa insatser är en del i att hela landet kan få möjlighet till att utvecklas och leva. Vi anser att riktade extrainsatser kan behövas och vara viktiga inom vissa branscher även i andra områden än de 23 med extra utmaningar vilket också berörs i vissa avsnitt i betänkandet. Skaraborg och Essunga kommun är exempelvis sedan länge en stark lant- och jordbruksbygd men minskningen av antal lantbruk har gått oroväckande snabbt. Om antal lantbruk och därmed arbetstillfällen inom denna näring fortsatt minskar samtidigt som efterfrågan av närproducerat och ekologisk produktion ökar så är det något som vi bedömer är en extra utmaning. I betänkandet nämns att Konkurrenskraftsutredningen beskriver det som att produktiviteten behöver öka i jordbruksföretag och att man behöver arbeta med alla led i produktionskedjan vilket vi upplever som en viktig fråga.

27 Essunga kommun Datum Sida 3(7) Digitalisering och transportinfrastruktur ska bidra till landsbygdernas utveckling Det är fortfarande många hushåll, i huvudsak i glesa landsbygder, som saknar snabbt bredband. Behovet av investeringar inom samtliga transportslag överstiger i dag de ekonomiska ramarna. Det genomförs sällan kalkyler av investeringars regionala konsekvenser, trots att samma transportinvestering kan ha helt olika effekter beroende på var den genomförs. Vissa investeringar kan således orsaka negativa effekter för mer territoriella politikområden, som landsbygdspolitiken. Väl fungerande digital kommunikation och transportsystem underlättar boende i landsbygderna och är av största vikt för att landsbygderna ska kunna utvecklas. Bra kommunikationer är nödvändiga för medborgarnas möjligheter att pendla till arbete och ta del av offentlig och kommersiell service. Kommittén har formulerat två mål för detta område: Hela landet drar nytta av digitaliseringens möjligheter. En infrastruktur som säkerställer person- och godstransporter till medborgarna och näringslivet i landsbygderna. Förslag För att landsbygderna ska få tillgång till en effektiv och säker digital kommunikation med hög kapacitet lämnar kommittén ett antal förslag (3.1, 3.1.1, 3.1.2). Förslag att regeringen beslutar om ett nytt mål för bredbandsutbyggnaden. Hela landet ska ha tillgång till digital infrastruktur med överföringskapacitet med minst 100 Mbit/s senast Förslag att Jordbruksverket ges i uppdrag att utforma bredbandsstödet inom landsbygdsprogrammet så att länsstyrelserna tillsammans med regionalt utvecklingsansvariga och kommuner kan upphandla bredband med hög överföringskapacitet. Förslag att regeringen omgående anslår 300 miljoner årligen för att inleda innovationsupphandlingar för att fullborda bredbandsutbyggnaden. Person- och godstransporter. (3.2.1 och 3.2.2) Ett antal förslag läggs som syftar till att förbättra person- och godstransporterna i landsbygderna. Förslag att regeringen bedömer vilka konsekvenser en förändring av skatter, avgifter och avdrag inom det transportpolitiska området får för möjligheten att nå de landsbygdspolitiska målen (3.2.1). Förslag att regeringen tar initiativ till en översyn av reseavdraget i syfte att göra det avståndsbaserat (3.2.2). Synpunkt: (Digitalisering och transportinfrastruktur) Essunga kommun stödjer lagda förslag gällande digitalisering och transportinfrastruktur. Standarden på väg- och järnvägsnätet är inte ovidkommande när det gäller att säkra infrastrukturen för person- och godstrafiken. Det har därför hög prioritet att landsbygdernas behov av underhåll och investeringar i transportsystemet lyfts fram. En kompetensförsörjning som säkerställer landsbygdernas behov av arbetskraft Kompetensförsörjningen i landsbygderna står inför stora utmaningar. Många unga flyttar till högskole- och universitetsorter för att utbilda sig och återvänder allt för sällan. Både den privata och offentliga sektorn har svårt att hitta personal med rätt utbildning. Det finns brist på personer med högre utbildning. Något som gör det svårt att attrahera kunskapsintensiva verksamheter till landsbygderna. Kompetens är en av grunderna för ekonomisk tillväxt och utveckling. Det gäller inte minst i landsbygderna. Tillgång till högre utbildning i närområdet är därför viktigt för landsbygdernas näringsliv och för den offentliga sektorn. Mål Utbildningssystemet säkerställer kompetensförsörjning och ökar tillgänglighet till högre utbildning i hela landet.

28 Essunga kommun Datum Sida 4(7) Förslag Säkerställa landsbygdernas kompetensförsörjning. Öka tillgängligheten till högre utbildning i hela landet. Utbildning som bedrivs vid universitet och högskolor ska kunna erbjudas lokalt i samverkan med kommuner i så kallade utbildningscentra för högre utbildning (4.3) Staten sätter upp ett anslag där huvudmännen för utbildningscentren ska kunna ansöka om statsbidrag för att etablera och utveckla verksamheten. Kunskapslyftet omfattar under de kommande åren viktiga satsningar inom utbildningssystemet. Samtliga satsningar inom kunskapslyftet kan med fördel samlokaliseras med utbildningscentra för att uppnå kritisk massa och underlätta en effektiv verksamhet med hög kvalitet. Yrkesinriktad utbildning som bedrivs i samverkan mellan flera kommuner under medverkan av arbetslivet i de samverkande kommunerna och som syftar till att leda till att försörja arbetslivet. Yrkeshögskolan ska bidra till rätt kompetens och utveckla eller bevara kvalificerat yrkeskunnande inom smala yrkesområden som är betydelsefulla för individen och samhället. Kommuner med få lärcentra, utan lärosäte, och med en låg andel av befolkningen som har högre utbildning, behöver ingå i en satsning för utbildningscentra (tabell 4.3). Ett annat förslag syftar till att få fler med högre utbildning att flytta till eller stanna kvar i kommuner med extra stora utmaningar. Kommittén föreslår att regeringen utreder om det ska bli möjligt att minska studieskulderna för de som bor och arbetar i de 23 kommuner som kommittén föreslår ska bli föremål för särskilda satsningar (4.4). Synpunkt: (Kompetensförsörjning och säkerställande av arbetskraft) Essunga kommun ingår i kommungruppen med låg andel av befolkningen som har högre utbildning och som anses ha behov av att ingå i en satsning för utbildningscentra enligt tabell 4.3. Kommunen emotser beslut om stöd att ingå i särskild satsning för att förbättra kompetensförsörjningen och förbättra säkerställande av arbetskraften. Samhällsplanering och bostadspolitik som ser till landsbygdernas behov Flertalet landsbygdskommuner har brist på bostäder, inte enbart i centralorten. Bostadsförsörjningen har en stor betydelse för att landsbygderna ska utvecklas. Ett attraktivt boende kan vara en förutsättning för att få efterfrågad arbetskraft att bosätta sig på landsbygderna. För att kunna behålla unga och nyanlända och underlätta deras utbildning och inträde på arbetsmarknaden krävs bostäder. Ökad bosättning breddar också underlaget för kommersiell och offentlig service. En översiktsplanering som omfattar landsbygderna utgör också en viktig grund för att landsbygderna ska kunna utnyttja sina förutsättningar. Mål Bosättning i landsbygderna ska underlättas. En samhällsplanering som underlättar landsbygdernas utveckling. Förslag Boverket ges i uppdrag att utarbeta en vägledning för hur landsbygdernas värden och utvecklingsmöjligheter ska kunna redovisas inom ramen för den kommunala översiktsplaneringen (5.1). Ett antal förslag syftar till att minska vissa begränsningar som finns för byggande och utveckling i landsbygderna. Förslagen avser riksintressen, strandskydd och VA- lagstiftningen ( ). För att öka det statliga engagemanget för byggandet av bostäder i landsbygderna föreslås att regeringen tar initiativ till att utreda om byggandet kan underlättas genom införandet av särskilda landsbygdslån för byggande av egna hem, hyresrätter, ägarlägenheter, kooperativa hyresrätter och bostadsrätter (5.2.1). Synpunkt: (Samhällsplanering och bostadspolitik) Essunga kommun stöder förslagen under detta avsnitt. (kap 5) Förslag om riksintressens begränsningar gällande

29 Essunga kommun Datum Sida 5(7) strandskyddsbestämmelser och landsbygdslån till bostäder upplevs angelägna. Vi vill särskilt poängtera att den statliga banken SBAB bör ha ökat samhällsansvar för bostadsfinansiering på svaga marknader och inte som idag på heta marknader där marknadens banker och finansinstitut sköter detta. En förbättrad tillgång till service, välfärd och kultur i landsbygderna Den kommersiella servicen i landsbygderna tenderar att försämras. Dagligvarubutikerna i alla typer av landsbygder minskar, liksom tillgängligheten till betaltjänster och kontanthantering. Tillgängligheten till kommersiell service och välfärdstjänster är av avgörande betydelse för landsbygdernas utveckling. Saknas det förskolor och skolor, dagligvaruhandel, drivmedelsstationer, post och apoteksservice med mera är det svårt att locka till sig nya medborgare och inte minst att driva företag. Även kulturen spelar en viktig roll för att skapa attraktiva livsmiljöer som kan bidra till landsbygdernas livskraft och utveckling. Den demografiska utvecklingen utgör den största utmaningen för välfärdstjänsterna. När antalet kommunmedlemmar minskar ställs kommunerna inför svårigheter att finansiera sin verksamhet och att rekrytera personal till densamma. Mål God tillgång till kommersiell service. Likvärdig tillgång till vård, skola och omsorg oberoende av bostadsort. Likvärdiga möjligheter att utöva och uppleva kultur oberoende av bostadsort. Förslag Utgångspunkt för förslag är att staten måste ta ett större ansvar för landsbygdernas kommersiella service, välfärdstjänster och kulturutbud. För att stärka och utveckla den kommersiella servicen lämnas förslag som syftar till att säkra tillgången till post- och betaltjänster (6.2.2, 6.2.3). Det kommunala utjämningssystemet föreslås anpassas till ändrade demografiska och andra förhållanden samt att de specialdestinerade statsbidragen i ökad utsträckning görs generella (6.4.1). Vidare föreslås att Statens kulturråd och Myndigheten för kulturanalys får uppdrag som syftar till att göra kulturen mer tillgänglig. Synpunkt: (Tillgång till service, välfärd och kultur i landsbygderna) Essunga kommun instämmer i utgångspunkterna i detta avsnitt. En annan fråga som nämns i olika sammanhang i betänkandet är vikten av lokala bankkontor med tillgång till nära bankkontakter. Lokalt bankkontor finns i Essunga kommun vilket är viktigt ur flera aspekter. Detta bör vara en viktig servicefråga för hela landet. Staten ska bli mer närvarande i landsbygderna Kommittén konstaterar att staten har dragit sig tillbaka från landsbygderna och allt mer koncentrerat verksamheten till tätorter och större städer. En utgångspunkt är därför att staten måste bli mer närvarande i hela landet och att staten som arbetsgivare måste ta ett större ansvar för landsbygdernas utveckling. Mål Staten är fysiskt närvarande i landsbygderna med arbetsplatser, myndighetsservice och polis. Förslag Kommittén lämnar ett antal förslag som syftar till att stärka den statliga närvaron i landsbygderna: Att Arbetsförmedlingen stoppar planerade nedläggningar inom sitt lokala kontorsnät till dess att konsekvenserna av nedläggningarna och av införandet av alternativa digitala kanaler för arbetssökande har utvärderats (7.1.1). Polisens närvaro i landsbygderna är en mycket viktig trygghetsfaktor för landsbygdernas invånare. Kommittén föreslår att regeringen ställer krav på maximal insatstid för polisärenden där ingripanden måste ske omedelbart (7.1.2).

30 Essunga kommun Datum Sida 6(7) Att en serviceorganisation inrättas med uppgift att ansvara för den lokala service som i dag utförs av Försäkringskassan, Skatteverket och Pensionsmyndigheten (7.1.3). Alternativa modeller för en sådan organisation redovisas. Där det är möjligt bör Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och Polismyndigheten samlokaliseras med den nya serviceorganisationen. Kommittén rekommenderar att tjänster i Stockholm omlokaliseras under en 5-7 årsperiod till regioner i behov av statliga arbetstillfällen. (7.1.4). Synpunkt: Essunga kommun instämmer i målbilden. Någon form av gemensamt servicekontor borde kunna samordnas mellan olika statliga funktioner inom flertalet kommuner. Utredningens förslag med att stoppa pågående nedläggningar och förflyttningar från lanabygderna till städerna är ett första steg i rätt riktning En tydligare styrning och samordning av landsbygdspolitiken Den starka statliga sektoriseringen är ett problem för ett tvärsektoriellt och komplext politikområde som landsbygdspolitiken. Landsbygdernas möjligheter till utveckling och tillväxt, som bygger på att aktörer på olika nivåer samverkar, försämras i ett sektorbaserat system jämfört med ett där geografin tillmäts en betydelse. En förutsättning för en framgångsrik landsbygdsutveckling är att det finns arbetssätt och verktyg som gör det möjligt samordna åtgärder inom olika politikområden. En utgångspunkt är att det behövs en tydligare styrning och samordning av landsbygdspolitiken. Om detta ska lyckas behöver de olika statliga aktörernas roller tydliggöras. Kommittén lämnar ett antal förslag för att åstadkomma detta ( ): Förslag Att det i kommittéförordningen stadgas att kommittéer i sina betänkanden ska ange konsekvenser för landsbygden av sina förslag. Att det i samband med regeringens gemensamma beredning av propositioner och andra regeringsbeslut införs en särskild bedömning av beslutens konsekvenser för landsbygderna. Att vissa myndigheters och statliga bolags landsbygdspolitiska ansvar tydliggörs i myndigheternas instruktioner och bolagens ägardirektiv, och att det i varje län ska inrättas en strategisk och operativ samordningsfunktion, benämnd landsbygdsdelegation. Landsbygdsdelegationerna ska, inom ramen för länsstyrelsernas samordningsuppdrag, samordna de statliga myndigheternas verksamhet inom landsbygdspolitiken. Delegationerna ska ledas av landshövdingarna. Synpunkt: Essunga kommun instämmer i förslagen. Bättre förutsättningar för civilsamhället att bidra till landsbygdernas utveckling Människors engagemang och förmåga till samarbete och organisering är grunden för hållbar utveckling. Det finns ett rikt föreningsliv i landsbygderna. I många landsbygder tar dessutom det civila samhället genom sina föreningar stort ansvar för lokal service och infrastruktur. En landsbygdspolitik måste därför underlätta för den insats som civilsamhället bidrar med. I landsbygderna är det särskilt viktigt att verksamheter kan drivas i småskaliga lösningar som ger samordningsvinster. Det är därför betydelsefullt att offentlig, privat och ideell sektor samarbetar. Civilsamhället kan genom sina organisationer också bidra till bättre beslutsunderlag i offentlig sektor. Enligt kommittén behöver därför arenorna för dialog och samarbete stärkas. Föreningslivet i landsbygderna behöver breddas. Fler unga och nya svenskar behöver i större utsträckning känna förankring och att de är viktiga för sina bygders utveckling. Deras engagemang behövs för att kunna stärka utvecklingen i landsbygderna. Mål Kommitténs mål för det civila samhället är: Staten främjar det civila samhällets engagemang i landsbygdernas utveckling.

31 Essunga kommun Datum Sida 7(7) Förslag Att leadermetoden görs rikstäckande och att statens överenskommelse med civilsamhället på nationell nivå breddas genom att också fokusera på utveckling av arbetsmetoder för landsbygdsutveckling (9.3.2, 9.3.3). Riktade stöd till folkbildningen för att stärka i synnerhet ungas och personer med invandrarbakgrunds möjligheter och förmåga att delta i landsbygdsutveckling (9.3.1). Synpunkt: (Förutsättningar för civilsamhället att bidra) Essunga ser positivt på förslagen. Vi vill dock särskilt påpeka vikten av att ansökningsförfaranden inte bör vara alltför avancerade då det lätt blir ett hinder för att ansöka om medel för utvecklingsprocesser. Kostnader och finansiering av kommitténs förslag Kommittén föreslår ett stort antal åtgärder för att stärka utvecklingskraften i landsbygderna. Den positiva samhällsekonomiska effekten av förslagen ska komma genom kombinationen av förslagen. Konsekvenserna av förslagen bör således bedömas samlat. Det har visat sig att det finns omfattande brister i dagens system för reseavdrag. Genom felaktiga utbetalningar går staten miste om minst 1,4 miljarder kronor utifrån dagens nivåer av avdraget. Om reseavdraget, som kommittén föreslår, görs avståndsbaserat skapas utrymme för att göra effektivare utvecklingsinsatser i landsbygderna. Viktiga insatser och förslag till finansiering: Den årliga kostnaden för ett statsbidrag som syftar till att skapa en infrastruktur för utbildningscentra i FA-regioner som saknar universitet och högskola, eller har få etablerade kommunala lärcentra inom regionen, uppskattas till 70 miljoner kronor. Finansieringen föreslås ske med medel som frigörs genom förslag om avståndsbaserat reseavdrag. Lärosätenas kostnader för satsningen bör kunna finansieras inom befintliga anslag. Kostnaden för kommitténs förslag om bredbandsutbyggnaden, beräknas till cirka 2 miljarder kronor. De årliga investeringarna i en fortsatt bredbandsutbyggnad är cirka 300 miljoner kronor under en period av 5 10 år. Finansieringen föreslås ske med medel som frigörs genom förslag om avståndsbaserat reseavdrag. Finansieringen ska ses i relation till att regeringen redan disponerar 1 miljard kronor för fortsatt bredbandsutbyggnad. Kommitténs rekommendation om att minst tjänster vid statliga myndigheter i Stockholms FA-region under en 5 7-årsperiod omlokaliseras till FA-regioner i behov av statliga arbetstillfällen kan inledningsvis leda till vissa kostnader som sammanhänger med flytten till nya orter och nya lokaler. Dessa kostnader bör emellertid huvudsakligen inrymmas i berörda myndigheters anslag. Kommitténs förslag om att genomföra lokalt ledd utveckling med leadermetoden i hela landet beräknas kosta ytterligare cirka 150 miljoner kronor sett över en sjuårsperiod. Finansieringen förslås ske genom omprioriteringar inom landsbygdsprogrammet, bland annat genom de resurser som frigörs genom vårt förslag om en resursmässigt effektivare och mer samordnad upphandling av bredband. Därutöver har kommittén identifierat en möjlig finansiering på cirka 500 miljoner kronor som kan avsättas i näringspolitiska och tillväxtfrämjande åtgärder i ett paket till de utpekade 23 kommunerna med extra stora utmaningar. Det kan exempelvis handla om åtgärder som prövats i Norge i form av sänkta arbetsgivaravgifter och nedskrivning av studielån. Finansieringen föreslås ske med medel som frigörs genom vårt förslag om avståndsbaserat reseavdrag. Synpunkter: Essunga kommun anser att insatser på bred front behövs så att landsbygdskommunerna kan behålla sin attraktivitet och konkurrenskraft för att kunna behålla invånare och att fler som vill bosätta sig på landsbygden har möjlighet till detta. Vi förutsätter att de finansieringslösningar som föreslås är rimliga och väl underbyggda.

32 IT-bokslut 2016 I bokslutet redogörs för viktiga nyckeltal kopplade till IT-användningen, kvalité och tillgänglighet för de tjänster som levereras samt de kostnader som IT-användningen genererar. Bokslutet syftar till att: Utgöra ett underlag för strategisk planering av IT. Påvisa hur kostnader för IT stödjer definierad verksamhetsnytta. Utgöra underlag för kvalitetsdiskussioner. Möjliggöra identifiering av förbättringsområden. Öka medvetenhet i verksamheten för IT-frågor. Visa på trender kopplade till IT-användningen inom kommunen. I bokslutet finns redovisat kommunens centrala kostnader för övergripande informationssystem och IT-tjänster, bland annat driften av IT-miljö hos Göliska IT, liksom kostnaderna för kommunens telefoni. Utöver centrala kostnader, som fördelas per enhet, finns kostnader för till exempel verksamhetsspecifika IT-avtal som betalas direkt av respektive förvaltning. Även dessa kostnader finns redovisat i detta dokument. Verksamheternas specifika kostnader till leverantör gäller för system, support och underhåll. Som exempel på detta kan nämnas Procapita, kostnaderna för användning och drift av extern och intern webbplats (dvs. kommunens hemsida med intranät), system för bokning och enkät, samt GIS-system och ytterligare system för bygg, miljö och teknisk verksamhet. Varje år görs förbättringar för att så många system som möjligt ska kunna delas med övriga Göliska-kommuner, det skapar lägre driftskostnad Kristina Rudolfson, IT-strateg 1 TOTALA DRIFTSKOSTNADER FÖR IT OCH TELEFONI Sammanställning I totalkostnaden ingår följande: Alla driftskostnader för tjänsterna hos Göliska. Alla driftskostnader Essunga kommun har till olika leverantörer utöver Göliska IT: avtalskostnader för it -system (inkluderat licenser och support), all datakommunikation och avskrivningar på utrustning och inköp av it -system, tillgång till IT-strateg, konsultdagar i samband med införande och uppdateringar, inköp av datamaterial som kablar, hörlurar, mikrofoner, toner, osv.

33 I kostnaden ingår inte nybeställningar av IT-tjänster och IT-utrustning. Totala IT-kostnader år % 2% 3% 3% 10% 44% 13% 18% Teknisk drift -Göliska IT Avskrivningar Personal IT Datakommunikation Fastprisavtal div leverantörer Telefoni (växel) -drift och personal Konsulter Diverse omkostnader och material Aktivitet År 2015 Procent År 2016 Procent Teknisk drift Göliska IT , ,0 Fastprisavtal diverse leverantörer , ,0 Avskrivningar , ,0 Telefoni , ,0 Personal , ,0 Konsulter , ,5 Datakommunikation , ,9 Diverse omkostnader och material , ,2 Summa Kommentar: Jämfört med föregående år har kostnaderna för teknisk drift hos Göliska IT ökat, anledning till det är att kommunen köper fler tjänster. Kommunens trådlösa nät har byggts ut med ett större antal sändare. Även fastpriskostnaderna till leverantörerna av våra it -system har ökat. Kommunen har påbörjat en anpassning av systemen för att klara digitaliseringen, fler moduler köps in.

34 2 TOTALKOSTNADERNA, UPPDELNING Övergripande IT, driftskostnader Kostnaderna för Essunga kommun budgeterades på övergripande nivå till kronor. Försäljning av tjänst görs till Essunga bostäder med kronor. Aktivitet Budget 2015 Utfall 2015 Budget 2016 Utfall 2016 Avvikelse INTÄKTER TAXOR O AVGIFTER FÖRSÄLJNING AV VERKSAMHET KOSTNADER LÖNER ARBETAD TID TELE- DATAKOMMUNIKATION ÖVRIGA FRÄMMANDE TJÄNSTER FINANSIELLA KOSTNADER Totaler Kommentar: Avvikelsen mellan budget och utfall gäller främst finansiella kostnader: årets inköp förlades till största del under andra halvåret, därför blev inte kostnaderna så höga som planerat. Övergripande Telefoni, driftskostnader Växelkostnaderna inkluderar kostnader för växeln från leverantörerna TDC/Cygate, operatörskostnader, personalkostnader växeln, samt kostnad för kommunikation med Grästorp. De telefonikostnader som finns i övrigt i organisationen är operatörskostnader för mobiltelefoni, som tas direkt av användaren. Antal anknytningar: 215 Kostnad per anknytning: kronor Totalkostnad: kronor varav personalkostnader kronor Verksamheterna IT, driftskostnader En del av kommunens kostnader för IT hanteras direkt hos viss verksamhet. Dessa kostnader redovisas nedan: Aktivitet År 2015 År 2016 Fastprisavtal diverse leverantörer Personal Konsulter Diverse omkostnader och material Summa

35 3 NYCKELTAL Nedan följer några nyckeltal som passar bra att följa upp över tid. Vi har valt ut följande: antal enheter och kostnaden per enhet, samt fördelningsnyckel hos Göliska IT. Antal enheter År 2015 År 2016 Kommunstyrelseförvaltningen pc Socialförvaltningen pc Utbildningsförvaltningen pc Bygg-och miljö pc 4 4 VA pc 2 2 Totalt antal pc Nämndarbete ipad Elever ipad Övriga ipad 2 3 Totalt antal ipad Totalt antal Telefonanknytningar Kommentar: Under år 2016 har utbildningsförvaltningen skaffat några fler surfplattor till F-5 skolorna, annars ingen förändring. Kostnad per styck (kronor) År 2015 År 2016 Personaldator Surfdator (elever, brukare, allmänhet) ipad Telefonanknytning Kommentar: Samtliga övergripande kostnader fördelas ut per enhet. En viktig princip är att alla enheter ska bära sin egen kostnad. Därför är kostnaden för en personaldator högre i år. Även kommunens surfplattor har en kostnad, nytt för i år. Fördelningsnyckel Göliska IT (Andel köp) År 2015 (%) År 2016 (%) Götene 16,23 15,14 Lidköping 48,51 43,63 Skara 25,24 21,35 Grästorp (medlemmar från år 2016) - 9,93 Essunga 10,02 9, Kommentar: Fördelningsnyckeln fastställs en gång per år i Leveransgruppen i samarbetet mellan Göliska IT och medlemskommunerna. Bygger på andelen köp av tjänster i de fall då samtliga kommuner är med och köper tjänsten.

36 4 INVESTERINGSBUDGET IT Aktivitet Budget 2016 Utfall 2016 IT, övergripande, utbyten IT, övergripande, ny hemsida IT, utbildningsförvaltningen, inköp IT, socialförvaltningen inköp, inköp Utbyte larmsystem Lindbacken Självservicesystem Biblioteket Verksamhetssystem Miljöreda Summa Kommentar: Investering görs inte bara i it -utrustning utan även användas till inköp och utveckling av kommunens it -miljö. Garantitid och avskrivningstid för datorer är 3 år, men utbytesplanen säger att utrustningen ska bytas vart 4:e år (25 % bytas per år). Investeringstakten ska följa utrustningens ålder. Kommunen hade i början av året följande: 610 datorer, 153 surfplattor och 60 nätverksskrivare. Utbytet av utrustning under året har skett efter plan. 5 UTVECKLING IT OCH VERKSAMHET Även detta år har nya IT-system införts eller uppgraderats och ambitionen samt utvecklingstakten har varit hög. Göliska-samarbetet har lett till att vi klarar att hålla ett högt tempo. Inriktning: det arbete som ska göras ska vara i enlighet med kommunens IT-strategi, vara väl förankrat, samt vara beslutat och därefter listat i Handlingsplan för IT. Utvecklingsarbete Övergripande e-tjänster Personal har fortsatt arbetet med att bygga e-tjänster för medborgarna. Vid årsskiftet fanns ett 25-tal tjänster åtkomliga från kommunens hemsida. Inpassering och larm - förstudium En arbetsgrupp med personal från kommunen och Essunga bostäder AB har arbetat med frågan om enhetlig digital miljö för inpassering och larm i kommunens fastigheter. Arbetet ska utmynna i en plan.

37 Intranät - införandeprojekt Kommunen har tagit fram ett nytt intranät i systemet SiteVision, ett projekt i samarbete med övriga Göliska-kommuner. Kontorsprogramvara Övergång gjordes till Office2013 på samtliga personaldatorer. Procapita- ny serverdesign Under våren genomfördes en omläggning av Procapita-systemet hos Göliska. Den gör att kommunerna nu delar servermiljö på ett mer effektivt sätt. Driftskostnaden för Essunga blir minst kronor lägre per år. Procapita används för dokumentation inom barnomsorg, skola, kulturskola, vuxenutbildning, handikappomsorg, socialkontor, arbetsmarknad, äldreomsorg. Utskriftsmiljö - säkra utskrifter I samband med utbyten av kommunens kopiatorer utvecklas kommunens utskriftsmiljö. Under året infördes s.k. Follow-Me-Print -teknik där tagg eller tjänstekort används för säkra utskrifter. Först ut har Socialförvaltningen varit, med tre nya kopiatorer. Kommunstyrelseförvaltningen Bokningssystem Nossebro marknad ChartBooking är ett platsbokningssystem där kommunen och marknadsknallarna effektivt och överskådligt kan hantera bokningar och information över nätet via en digital platskarta. Detta system införskaffades i slutet av året och utvecklas framåt. E-faktura - införande Avtal och projekt har ordnats med Swedbank och Tieto så att kommunen framåt både kan leverera och ta emot fakturor i digital form. Ekonomisystem En omläggning av ekonomisystemet till senare version av modulerna Inköp och faktura och Redovisning och reskontra har gjorts. Innebar även ett byte av behörighetssystem till Neptune, samma som för personalsystemet. Kvalitetssäkring Från september hämtas alla personuppgifter till personalsystemet automatiskt från Skatteverket (folkbokföringen). Miljö-Hälsa-Bygg Utveckling av samarbetet mellan kommunerna inom Göliska för området Miljö-Hälsa-Bygg. Arbete pågår kring upphandling av ett gemensamt dokumentationssystem som kan ersätta äldre system (Miljöreda). Personal-och ekonomiportalen Fortsatt utveckling av webbportalen (VismaWindow) för personalsystemet så att den nu även omfattar ekonomisystemet. Åtkomststyrning efter roll (chef, arbetstagare, ekonom, chefstödjare, schemaläggare med flera roller).

38 Socialförvaltningen Digitala trygghetslarm Samtliga analoga trygghetstelefoner är efter detta år utbytta till digitala. Ett avtal skrevs för larmmottagning på trygghetstelefoner mellan Essunga och Lidköpings kommun. Från 1 mars är det därför Trygghetscentralen i Lidköping som svarar på larmen från Essunga, tidigare sköttes detta från Tunstalls larmcentral i Örebro. Mobilus Kommunens sjukgymnaster införde under året ett dataprogram för träning och rehabilitering. Med Mobilus skapas snabbt och lätt individuellt anpassade träningsprogram för brukarna. Samordnad Vård- och Omsorgsplanering IT-tjänsten SAMSA används inom hela Västra Götaland för Samordnad Vård- och Omsorgsplanering och ersatte SVPL-Klara under hösten. Mötesform vid samordnad vård- och omsorgsplanering sker i form av distansmöte via Skype. Kommunen har iordningställt ett s.k. Skype-rum på Kerstinsås för dessa möten som leds av VGR. Signalsystem Lindbacken Under året har kommunen infört ett nytt signalsystem på Lindbacken. Systemet ersätter ett äldre larmsystem. Funktioner som ingår är boendelarm och hotellås med trådlös teknik, där personalen hanterar larmen med hjälp av en så kallad App i mobiltelefonerna. SITHS-kort från Göliska SITHS är en tjänstelegitimation för både fysisk och elektronisk identifiering, används främst inom omsorgsområdet. Göliska IT har under året tagit fram en tjänst för SITHS-hanteringen där de sköter korttillverkning och utgivning både på plats hos Göliska IT och ute hos kund. Det innebär att deras personal även kan komma till Nossebro om vi har många beställningar på en gång. Essunga har nyttjat detta vid ett-par tillfällen. Utbildningsförvaltningen IKT-arbete (IT och kommunikation i skolan) Arbete har gjorts med att uppnå målet om utveckling av den digitala kompetensen hos elever och pedagogisk personal inom förskola och grundskola. Två K-dagar med fortbildning inom IKT genomfördes under vårterminen. Rektorerna har fått ett uppdrag att ta fram en plan för skolans digitala utveckling (IKT-plan) och arbetet påbörjades under hösten. Ipad-tjänst skolan Införande av en ipad-tjänst för skolan har startat. Det är en ny tjänst från Göliska som förenklar hanteringen av skolans surfplattor med automatisk registrering och utskjutning av appar. Arbetsgrupp med pedagoger arbetade med omläggningen under året.

39 Skolfederation - medlemskap Kommunen har blivit medlem i Skolfederation.se, en federationstjänst för förenklad inloggning till skolors webbtjänster. En anslutning sker i samarbete med övriga Göliska-kommuner. Självservicesystem på Biblioteket Under året har kommunen infört ett system för självservice på biblioteket. Servicen ökar när böcker kan lämnas tillbaka och avregistreras digitalt. Infrastruktur, utbyggnad Under året tillkom flera byggnader som tidigare inte varit en del av kommunens infrastruktur: Amiralen och Knuten (gamla posten), Räddningsstationen, samt ny förskola i Fåglum. Detta krävde en utbyggnad av kommunens datanät med fiber och trådlöst, samt dragning av kabel-tv. Även systemet för kontrollerad inpassering (kortläsare och tagg) byggdes ut med fler undercentraler. Samtidigt passade man på att flytta systemet (Arx) från lokal pc till servermiljö hos Göliska IT. I samband med ombyggnad på Kerstinsås har en plan tagits fram för hur verksamhetens konferensrum utrustas med IT. Några rum blev klara under hösten och arbetet fortsätter nästa år. Strategiskt arbete V6-samarbete kring digital utveckling. Gemensamt arbete kring detta pågår i Västra Skaraborg. Bakgrund: det finns ett gemensamt behov av att förnya de tekniska plattformarna. Kommunerna behöver tillföra resurser och kompetens för att svara upp mot medborgarnas och verksamheternas behov. Man behöver öka förmågan att utveckla smarta e-tjänster med integration till verksamhetssystem för att kvalitetssäkra och eliminera onödigt arbete Det är viktigt att tillföra Mina sidor för en samlad bild av pågående ärenden och engagemang Finns även behov av att tillföra verktyg för utveckling av appar för mobila lösningar. Förvaltningsstyrning Kommunerna inom Göliska började under hösten göra en omvärldsbevakning kring området. Förvaltningsstyrning handlar om hur kärnverksamhet och it -verksamhet ska jobba tillsammans för att få ett så ändamålsenligt it- stöd som möjligt. Arbetet fortsätter och ett förstudium planeras. Upphandlingar Under hösten påbörjades arbetet med gemensamma upphandlingar för kommunerna inom Göliska. Klart är avtalet för Kopiatorer och skrivare Övrigt där arbete fortgår är: e-arkiv, Digitala trygghetslarm, System för Miljö-Hälsa-Bygg, Växel och telefoni. IT-rådet och e-rådet Kommunens IT-råd och e-råd har fortsatt arbetet med frågor kring kommunens fortsatta bygge av interna tjänster för en god IT-miljö, digitala välfärdstjänster och självservice.

40 e-blomlådan SKL:s verktyg "eblomlådan" genomfördes för andra gången (ny version) i e-rådet. eblomlådan är ett verktyg för självvärdering av service och verksamhetsutveckling med stöd av IT, som kan användas av landets kommuner att följa sin digitaliseringsutveckling. Resultatet redovisades för ledningsgruppen och kommer att följas upp: Fortbildning Utbildningsdagar för anställda med kursledare från Göliska ordnades vid sex tillfällen under året. Visning och kurs i Office-paketet med Word (ordbehandling), Outlook (e-post) och Skype (videomöten). K-dagar i IKT (IT och kommunikation) för pedagoger genomfördes under våren. Informationssäkerhet Klister-projektet Högskolan i Skövde genomförde hösten 2015 en kartläggning av Skaraborgs samtliga kommuners nivå på informationssäkerhet. Essunga deltog i undersökningen, kallad KLISTER, och rapporten med resultatet delgavs kommunen i januari Utifrån rapporten kommer en handlingsplan att tas fram, detta i samarbete med övriga kommuner inom Göliska. EU:s nya dataskyddsförordning Förordningen kommer under 2018 att ersätta Personuppgiftslagen. Kommunen har gjort en utredning beträffande hur verksamheten står rustad inför de krav som kommer. Den analyserar nuläget samt mynnar ut i ett förslag till handlingsplan så att kommunen kan stå väl förberedd när förordningen träder i kraft.

41 Nano-utbildning Kommunen har anslutit till VästKoms så kallade Nanoutbildning för informationssäkerhet. Denna ska leda till att ledare och medarbetare får en nödvändig och grundläggande kunskap om informationssäkerhet. Det handlar om 25 minikurser som skickas ut med e-post till samtliga anställda. Digital servicepunkt Från den 1 oktober är biblioteket Essunga kommuns Digitala servicepunkt. En digital servicepunkt bidrar till att ge människor möjlighet att ta del av samhällstjänster i takt med att samhället snabbt digitaliseras. Det är en demokratifråga i grunden. På biblioteket finns tillgång till datorer och ipads. Personal finns för vägledning och kan hjälpa besökare med digitala tjänster. I samråd mellan bibliotek och kommunens E-råd anordnades emedborgarveckan i oktober Detta är insatser som görs för att öka kunskaperna hos kommuninvånarna om e-tjänster och olika möjligheter med internet. Nätverksarbete, representation Västkom: deltagande i möten och utbildningsdagar. SIT: nätverket för e-samordnare/it-chefer i Skaraborg. SIKT: nätverket för IT-utvecklare inom skolområdet i Skaraborg. E-Hälsa: nätverket för e-hälsosamordnare i Skaraborg. Styrgrupper inom Göliska-samarbetet: Strategigrupp, Leveransgrupp. Förvaltningsgrupp. Utvecklingsgrupper inom Göliska-samarbetet, exempel: Omsorg, Skola, GIS, e-tjänster, Webbplatser, Nämndarbete. V6-samarbetet: kommunchefer och it- strateger i Västra Skaraborg

42 Internkontrollplan 2017 Kommunstyrelsen Rutin/System Kontrollmoment Kontrollansvar Kontrollmetod Rapportering till Väsentlighets- och riskbedömning Frekvens Granskningen utförd Användningen av styrdokument Styrdokumenten är en viktig del i uppdraget att en kontroll över vilka som finns och vilka som idag används eller är inaktuella bör göras. Personal I mindre verksamheter är det lätt att enstaka individer bär huvudansvaret för en specifik arbetsuppgift. Vid exempelvis sjukskrivning, semester eller uppsägning är det lätt att kunskapen försvinner. Vilka styrdokument finns idag i verksamheten som både är beslutade av nämnd eller chef? Och används de i verksamheten? Kan man också efter denna kontroll se om det finns styrdokument som fattas? Vilka åtgärder görs för att säkra personalförsörjningen och vilka åtgärder görs för att knyta kunskapen till arbetsplatsen istället för att arbetet blir personifierat. Nämndsekreterare/ assistent Verksamhetschefer inom administration, samhällsplanering, AME och tekniska. Inventering av verksamhetens styrdokument. Undersökning av de krav som finns från andra organisationer/myn digheter. Kartläggning av rutiner. Kommunchef Personalchef Beskrivning av risk: Risken av att inte använda styrdokument är att verksamheten tappar kvalité i utförandet då det kan skapa avsaknaden av struktur. Sannolikhet: 2 Allvarlighetsgrad: 3 Beskrivning av risk: Risken är att det som utförs blir personifierat och därigenom skapas en produktion som är avhängt av individer. Sannolikhet: 3 Allvarlighetsgrad: 3 Uppföljning vid tertial 2, slutrapportering vid årets slut. Eventuell åtgärdsplan ska vara fastställd senast i början av Uppföljning vid tertial 2, slutrapportering vid årets slut. Eventuell åtgärdsplan ska vara fastställd senast i början av

43 Rutin/System Kontrollmoment Kontrollansvar Kontrollmetod Rapportering till Väsentlighets- och riskbedömning Frekvens Granskningen utförd Administration/lö nesystem Delen för inrapportering av personal behöver ses över. Görs den korrekt? Och är det medarbetaren själv som rapporterar eller gör cheferna detta? Är all frånvaro inrapporterad? Är all övertid/flex inrapporterad? Finns rutiner upparbetat för hur medarbetare och chefer ska arbeta med systemet? Assistent Undersökning/stick prov. Administrativ chef Beskrivning av risk: 1 januari 2017 tog Lidköpings kommun över löneadministration en. Här finns en risk att "handpåläggning" vid inrapportering inte sker då löneassistenter inte finns kvar i kommunen. Sannolikhet: 2 Allvarlighetsgrad: 2 Kontroll utförs löpande under året. Uppföljning vid tertial 2, slutrapportering vid årets slut. Eventuell åtgärdsplan ska vara fastställd senast i början av

44 Utdrag ur instruktion/reglemente: Väsentlighets- och riskbedömning Genom att genomföra en väsentlighets- och riskbedömning kan man bedöma vilka områden/verksamheter/processer som är viktigast att göra intern kontroll på. Väsentlighet kan uttryckas som ekonomiska, politiska/förtroendemässiga, tekniska, mänskliga och inte minst verksamhetsmässiga konsekvenser för kommunen eller för enskilda kommuninvånare som kan uppstå vid fel. Risk kan uttryckas som fel, misskötsel, brister i måluppfyllelse mm som finns i olika grad. Väsentligheten kan graderas enligt följande: Uppföljning av intern kontrollplan Resultatet av uppföljningen av den interna kontrollen skall, med utgångspunkt i antagen plan, löpande rapporteras till nämnden/styrelsen. Rapporteringsskyldighet Nämnder skall löpande, eller senast i samband med årsredovisningens upprättande, rapportera resultatet från uppföljningen av sin interna kontroll. Rapportering skall ske till kommunstyrelsen och till kommunens revisorer. 3

45 sid 1 av 1 Redovisning av kommunalt partistöd samt granskningsintyg En mottagare av partistöd ska årligen lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i kommunallagen 2 kap. 9 första stycket. Redovisning ska avse perioden 1 januari till 31 december och lämnas in senast 30 juni året efter utbetalning. Till redovisningen ska fogas ett granskningsintyg/revisionsberättelse. Redovisning Partiuppgifter Namn på partiförening Organisationsnummer Adress Postnummer Ort Telefon och e-post Bank Bankkonto/bankgiro/plusgiro Redovisning av partistöd Redovisningen avser år Erhållet partistöd Eventuellt bifogade handlingar Beskriv hur det lokala partistödet använts för att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin. Exempel lokaler, utbildning, material, utskick, aktiviteter mm Ort och datum Uppgiftslämnare/ordförande Namnförtydligande Granskningsrapport/Revisionsberättelse Mottagaren av partistöd ska utse särskild granskare som ska granska om redovisningen ger en rättvisande bild av hur partistödet använts. Ort och datum Uppgiftslämnare/revisor Namnförtydligande Personuppgifter som lämnas kommer att användas i vårt datasystem.

46 FÖRSLAG Bestämmelser om ersättning till kommunalt förtroendevalda Med tillägg gällande revisionen och beloppsbilaga för 2017

47 Bestämmelser om ersättning till kommunalt förtroendevalda 1 Förtroendeuppdrag som omfattas av bestämmelserna Dessa bestämmelser gäller för ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, i övriga nämnder och organ för beredning, i beredningar som tillsatts av fullmäktige, samt för revisorer och revisorsersättare. 2 Ersättningsberättigade sammanträden m m Tjänstgörande ledamöter, närvarande ersättare och andra förtroendevalda som har närvarorätt har rätt till ersättning enligt vad som närmare anges i 3-5 och 7-12 för: a) sammanträde med kommunfullmäktige, kommunstyrelsen eller övriga nämnder, nämndutskott, nämndberedningar, fullmäktigeberedning samt revisorernas sammanträden b) konferens, utbildning eller liknande i kommunangelägenhet c) förhandling med personalorganisation eller annan motpart till kommunen d) överläggning med företrädare för annat kommunalt organ än det den förtroendevalde själv tillhör e) sammankomst med kommunalt samrådsorgan f) besiktning eller inspektion g) överläggning med utomstående myndighet eller organisation h) revisorernas fullgörande av granskningsuppgift inom ramen för revisionsuppdrag 3 Förlorad arbetsinkomst Ersättning för förlorad arbetsinkomst betalas ut för sammanträde mm enligt 2 samt vid protokolljustering. Förtroendevalda har rätt till ersättning för styrkt förlorad arbetsinkomst med det belopp och enligt de regler som fullmäktige beslutat enligt bilaga. Timmarna avrundas för varje tillfälle, varvid påbörjad halvtimma räknas som hel halvtimma. Ersättning för förlorad arbetsinkomst betalas ut för högst 8 timmar per dag om inte schemalagd arbetstid för längre tid kan styrkas. För egen företagare betalas ersättning ut för högst 8 timmar. Ersättning för förlorad arbetsinkomst betalas ut för tid då den förtroendevalde fått löneavdrag respektive varit ledig från egen verksamhet. För ej tjänstgörande ersättare utgår inte ersättning för förlorad arbetsinkomst. Ersättning betalas ut för sammanträdestid samt tid för resor till och från sammanträde/ förrättning samt för eventuell tid som gått åt för praktiska förberedelser i anslutning till sammanträdet/förrättningen, t ex omklädning. För förtroendeman som bor/arbetar i Nossebro betalas ersättning ut för förlorad arbetsinkomst för högst 30 minuter före respektive efter

48 sammanträdet. För förtroendeman bosatt utanför tätorten, alternativt arbetar utanför Nossebro, får rimlig restid läggas till. För förtroendeman som saknar fastställd arbetstid tillämpas normalarbetstiden med en timmas lunch. Undantag från denna regel kan göras då särskilda skäl finns, t ex för lantbrukare med djurhållning. I förhand bör då fastställas för vilken tid ersättning för förlorad arbetsinkomst skall betalas ut. För förtroendeman med rätt till arbetslöshetsersättning betalas ersättning för förlorad arbetsinkomst ut om deltagande i sammanträde inneburit att man förlorat arbetslöshetsersättning. För förtroendevald som har pension betalas ersättning ut för förlorad arbetsinkomst endast i de fall den förtroendevalde har en sjukpenninggrundande inkomst. För förtroendevald med nattjänstgöring betalas ersättning ut för förlorad arbetsinkomst för hela natten under förutsättning att sammanträdet påbörjas före klockan och pågår minst två timmar. Detta gäller då förtroendemannen har ordinarie schemalagd arbetstid natten före sammanträdet. Schemalagd arbetstid natten efter ett sammanträde ger inte rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst. För revisorernas granskningsuppdrag enligt 2 punkt H gäller att granskningsuppdraget ska finnas i revisionsplanen eller i efterhand anmälas och antecknas i mötesprotokollet. 4 Semesterförmån Förtroendevalda har rätt till ersättning för styrkt förlorad semesterförmån med högst det belopp fullmäktige beslutat enligt bilaga. För förtroendevald med årsarvode och heltid tillämpas semesterregler enligt AB. 5 Särskilda arbetsförhållanden m m Rätten till ersättning enligt 3-4 omfattar nödvändig ledighet för förtroendevalda med speciella arbetstider eller särskilda arbetsförhållanden i övrigt när det inte kan anses skäligt att de förtroendevalda fullgör sina ordinarie arbetsuppgifter i direkt anslutning till sammanträdet eller motsvarande. 6 Årsarvode Årsarvoden betalas ut till kommunalt förtroendevalda, som anges i bilaga till dessa bestämmelser. Om förtroendevald, som har årsarvode, avgår under tjänstgöringsperiod fördelas arvodet mellan honom/henne och den som inträder i hans/hennes ställe i förhållande till den tid som var och en av dem haft uppdraget. Om förtroendevald med årsarvode på grund av sjukdom eller annat är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag för tid, som överstiger en månad, skall arvodet minskas i motsvarande mån. För förtroendevald på heltid gäller att årsarvode inte betalas ut för tid som försäkringskassan betalar sjukpenning.

49 Har ersättare utsetts för förtroendevald, som har årsarvode, får ersättaren arvode som motsvarar tjänstgöringstiden. Arvodet inkluderar även arvodet som ordförande i arbetsutskottet för de nämnder som har sådant utskott. Arvodet till kommunstyrelsens ordförande inkluderar sammanträdesarvoden och förrättningsersättning enligt 7-8. I samtliga årsarvode ingår överläggning med förvaltningschef eller annan anställd vid det kommunala organ den förtroendevalde själv tillhör samt de åtgärder inom kommunen som ordföranden finner anledning att vidta. Exempel på förrättningar som ska anses ingå i arbetsuppgifterna och täckas av årsarvodet: Protokolljustering Rutinmässigt följande av enhetens arbete Överläggningar med chef eller annan anställd Genomgång och beredning av ärenden med sekreterare, föredragande eller annan anställd inför sammanträde, besiktning, förrättning mm Inläsning av handlingar till sammanträden och förhandlingar mm Att hålla sig väl underrättad om ärendehandläggningen i nämnden samt lämna allmänheten, förtroendevalda och övriga kommunala enheter information om handläggning av de ärenden som behandlas i nämnden samt om de handlingar som hör till ärendet Besök på enheten för information, utanordning eller påskrift av handling Utövande av delegationsbeslut Uppvaktning, mottagning och representation eller dylikt som är förenade med ordförandeuppdraget I ordförandeuppdraget för revisionen ingår bland annat följande: Protokolljustering Rutinmässigt följa revisionens arbete Överläggningar med auktoriserad revisor och fullmäktiges presidium Genomgång och beredning av ärenden med sekreterare, föredragande eller annan anställd inför sammanträde Inläsning av handlingar till sammanträden och förhandlingar 7 Sammanträdesarvode Vid sammanträde betalas arvode ut för första timmen i form av grundarvode. Grundarvodet täcker bland annat inläsning av handlingar till sammanträdet. För varje därpå följande timme utbetalas timarvode. Arvode för del av timme - utom den första betalas ut för varje påbörjad halvtimme med hälften av timarvodet. För ej tjänstgörande ersättare utgår arvode med 50% av sammanträdesersättningen. Denna paragraf gäller för sammanträde både på dag- och kvällstid.

50 8 Förrättningsersättning Arvode och resekostnadsersättning för deltagande i förrättning betalas ut enligt samma grunder som motsvarande ersättning för deltagande i sammanträde. Vid beräkning av arvode vid förrättning utom kommunen räknas tiden från det resan påbörjas tills dess den avslutas. Vid resa på dag före förrättningsdagen betalas inte arvode ut efter kl och inte före kl dagen efter sammanträdesdagen. 9 Resekostnadsersättningar Ersättning betalas ut för resekostnader vid sammanträde inom kommunen. Vid användande av egen bil betalas ersättning ut med belopp enligt samma bestämmelser som för kommunens anställda - om avståndet från den förtroendevaldes fasta bostad inom kommunen eller arbetsplats till platsen för sammanträdet överstiger tre kilometer. För resa till protokolljustering gäller samma bestämmelser. Ersättning för resekostnader och traktamente vid sammanträde utom kommunen betalas ut enligt de grunder som fastställts för kommunens arbetstagare enligt avtal. 10 Kostnader för tillsyn av barn Ersättning betalas ut för kostnader, som uppstår vid uppdraget, för vård och tillsyn av barn som vårdas i den förtroendevaldes familj och som under kalenderåret fyller högst tolv år. Ersättning betalas inte för tillsyn som utförs av egen familjemedlem eller av sammanboende och inte heller för tid, då barnet vistas i den kommunala barnomsorgen. 11 Vård av handikappad Ersättning betalas ut för kostnader, som uppstår vid uppdraget, för vård och tillsyn av svårt sjuk eller handikappad person som vistas i den förtroendevaldes bostad. Ersättning betalas inte ut för tillsyn som utförs av egen familjemedlem eller av sammanboende. 12 Handikappad förtroendevald Ersättning betalas ut till handikappad förtroendevald för de särskilda kostnader som uppstår med anledning av uppdraget. Häri ingår utgifter för resor, ledsagare, tolk, hjälp med inläsning av handlingar och liknande. 13 Hur man begär ersättning För att få ersättning enligt 3-5 och 9-12 skall den förtroendevalde styrka sina förluster eller kostnader. Förluster eller kostnader skall anmälas till nämndens sekreterare eller kommunens lönekontor. Arvode enligt 6-8 betalas ut utan föregående anmälan. Begäran om eventuell utebliven ersättning skall begäras snarast. Begäran om ersättning skall för föregående år begäras senast den 31 januari nästkommande år. Begäran om ersättning vid förlorad arbetsinkomst samt andra ersättningar enligt dessa bestämmelser skall framföras löpande under året. Begäran om ersättning skall för föregående

51 år begäras senast 31 januari nästkommande år. Exempelvis ska ersättning för 2014 begäras senast 31 januari Pensionsbestämmelser för kommunalt förtroendevalda Pensionsvillkoren för förtroendevalda regleras i kommunens pensionspolicy. Översyn av pensionspolicyn sker under mandatperioden. 15 Tolkning Tolkning och tillämpning av dessa bestämmelser görs av personalorganet som även utfärdar särskilda anvisningar och bestämmelser. 16 Utbetalning Årsarvoden överstigande kronor betalas ut med 1/12 varje månad. Övriga årsarvoden betalas ut med halva beloppet i juni och resterande halva belopp i december. Övriga ekonomiska förmåner betalas ut löpande under året och minst varannan månad. Ersättningar enligt 3 11, rubricerade bestämmelser A) Ersättning enligt 6 Årsarvoden uppräknas från den 1 januari varje år med samma procentsats som den genomsnittliga löneökningen för kommunens anställda under föregående år. Den genomsnittliga löneökning under 2016 har varit 3%. Årsarvoden beräknas för 2017 efter per år dvs kr per månad. Årsarvodena avrundas till närmaste 100-tal kronor. NÄMND/STYRELSE Omfattning Årsarvode 2017 Kommunstyrelse 100 % Kommunstyrelse 1:e vice 10,0 % Kommunstyrelse 2:e vice 10,0 % Kommunfullmäktige 4,0 % Kommunfullmäktige 1:e vice 1,0 % 5400 Valberedning 0,5 % 2700 Valnämnd 0,75 % 4000 Förhandlingsdelegation 2,0 % Bygg-/miljönämnd 6,0 % Utbildningsnämnd 12,0 % Utbildningsnämnd vice 1,5 % 8100 Socialnämnd 18,0 % Socialnämnd 1:e vice 1,5 % 8100 Revisionen 1,0 % 5400 Stiftelsen Essunga industrier 1,0 % 5400 Essunga Bostäder AB 5,0 % 26900

52 Arvodet inkluderar även arvodet som ordförande i arbetsutskottet för de nämnder som har sådant utskott. Arvodet till kommunstyrelsens ordförande inkluderar sammanträdesarvoden och förrättningsersättning enligt 7-8. I årsarvodet ingår överläggning med förvaltningschef eller annan anställd vid det kommunala organ den förtroendevalde själv tillhör samt de åtgärder inom kommunen som ordföranden finner anledning vidtaga. B) Ersättning enligt Schablonersättning för förlorad arbetsinkomst utgår 182:00 per timme med 1/275 av månadslönen till kommunstyrelsens ordförande + semesterersättning 12% = totalt per timme. Förtroendevald som kan styrka högre förlorad arbetsinkomst erhåller ersättning motsvarande detta belopp. C) Ersättning enligt Grundarvodet för första timman 246:00 (1/182 av månadslönen till kommunstyrelsen ordförande) Därpå följande timme 155:00 62,5 % av grundarvodet Högsta ersättning per dygn vid förrättning 1331:00 utanför kommunen För ej tjänstgörande ersättare utgår arvode med 50 % av angivna belopp. Regler om förlorad arbetsinkomst gäller inte för ej tjänstgörande ersättare. D) Ersättning enligt För varje påbörjad timme 121:00

53 Förslag till framtida ledningsorganisation i Essunga kommun

54 Innehållsförteckning Organisationsutredning... 3 Kommunchef... 5 Bildningsverksamhet... 6 Övergripande... 6 Social verksamhet... 7 Övergripande... 7 Samhällsbyggnad... 8 Övergripande... 8 Administrativt stöd... 9 Planering och utveckling Stöd och samordning... 13

55 Organisationsutredning Sedan ungefär 1 år tillbaka har ledningsgruppen diskuterat hur en framtida ledningsorganisation kan se ut i kommunen. Bakgrund till detta är många pensionsavgångar inom den närmaste 5-årsperioden, varav fyra bara i ledningsgruppen. Förhandlingsdelegationen har därför gett kommunchefen/ledningsgruppen i uppdrag att arbeta fram ett förslag på ny ledningsorganisation. Förslaget ( ) ser ut så här: Förslaget bygger på en samlad kommunförvaltning, där kommunchefen är enda förvaltningschefen. KC leder 5 sektorer, varav 2 innehåller huvuddelen av kärnverksamheterna och övriga 3 i huvudsak är stödjande och utvecklande verksamheter (det finns undantag). Utöver de föreslagna sektorerna, finns som tidigare verksamheter som till exempel Essunga Bostäder AB, Göliska IT och Räddningstjänsten Västra Skaraborg inordnade i organisationen utan några förändringar mot tidigare. Detta hoppas vi uppnå med vårt förslag till ny organisation All verksamhet samlas i en förvaltning vilket underlättar ledning och styrning utifrån en förvaltningschef Kommunchef och sektorchefer får ett än tydligare helhetsansvar för hela kommunens verksamhet och ekonomi Effektivare organisation genom att vi samlar gemensamma resurser och stärker specialkompetenser Attraktivare organisation genom att vi samlar resurser, skapar mer specialkompetens och cluster där så är möjligt, vilket i sin tur underlättar rekrytering av ny personal Clusterbildningen skapar större möjlighet för personalen att arbeta tillsammans i arbetslag vilket bör ge en mer kollegial känsla 3

56 Underlättar kompetensutveckling och personlig utveckling i arbetslivet Organisationen bygger på självgående personal och arbetsgrupper vilket skapar möjligheter till arbetsutveckling och påverkan i verksamheten. Med tanke på storleken på vår kommun bör vi göra allt vi kan för att utnyttja den samlade kompetensen och möjligheten att samverka mellan olika verksamheter. Därför är det också viktigt att denna organisationsförändring parallellt följs av förändringar när det gäller arbetssätt och ibland också organisationskultur. När ledningsorganisationen är beslutad och genomförandet påbörjat bör även flera andra av kommunens verksamheter genomlysas. Uppgifts-/uppdragsbeskrivning sektorchefer Gemensamt för sektorscheferna: Tillsammans med kommunchef och övriga sektorchefer ett övergripande ansvar för ledning och styrning av kommunens verksamhet samt ekonomi. En förutsättning för detta är att det finns en helhetssyn Finns med i kommunchefens ledningsgrupp Tillsammans med kommunchef och sektorchefer ett ansvar för strategisk utveckling och verksamhetsutveckling. Bärare av vision, värdegrund och ledningsstrategier och i den rollen mycket viktig som kulturskapare i organisationen Ansvarig för strategiskt arbete och verksamhetsutveckling för den egna sektorn Skall i första hand arbeta coachande och inte operativt Tillkommer sektorsspecifika ansvar och arbetsuppgifter! Beslutsgången Detta förslag har behandlats i personalgrupper och bland förtroendevalda. Inkomna remisser har bearbetats av ledningsgruppen och KSAU/förhandlingsdelegationen, vilket har lett till några förändringar i förslaget (markerat i avvikande färg i detta dokument). Några ytterligare klargöranden framkommer av dokumentet Revideringar och klargöranden i ledningsgruppens förslag till framtida övergripande organisation för Essunga kommun. 4

57 Kommunchef Övergripande Kommunchefen leder och fördelar arbetet och är kommunens enda förvaltningschef. Kommunchefen är ansvarig för beredning och föredragning i nämnd. Om den nuvarande politiska organisationen kvarstår kommer ytterligare chefer att bli föredragande. Kommunchefen är chef för sektorcheferna och för de medarbetare som ingår i Stöd och samordning. Jämförelse med nuläge Kommunchefen ska inte ha huvudansvaret för näringslivsfrågor (se Planering och utveckling), ej heller för arbetsmarknadsenheten (AME). Kommunchefen kommer att ha ett totalansvar över samtliga sektorer, vilket kräver en ökad insyn och insats inom utbildnings- och sociala sektorerna. Kommunchefen får också ökade möjligheter att arbeta med den interna organisationen, stödja chefer, värdegrundsfrågor, styrmodell mm. Genomförandeprocess Det finns två vägar att gå: Nuvarande kc jobbar kvar. När kc väljer att sluta rekryteras ny kc. Nuvarande kc jobbar kvar i organisationen men inte som kc. Ny kc rekryteras som kan jobba parallellt med gammal kc. 5

58 Bildningsverksamhet Övergripande Enheten arbetar med barn och ungdomars skolgång från 0 till 19 år (t o m gymnasiet). Förskola Pedagogisk omsorg Grundskola Grundsärskola Gymnasieskola Skolbarnsomsorg Gymnasieskola (köp av verksamhet) Gymnasiesärskola (köp av verksamhet) Enheten leds av en bildningschef. Bildningschefen är chef för 1 rektor F-5, en rektor 6-9, 2 förskolechefer och 0,5 chef skolbarnsomsorg (totalt 5 personer). Bildningschefen har ansvar och goda förutsättningar för det strategiska arbetet och verksamhetsutveckling. Utvecklingsarbete sker i nära samverkan med den centrala kvalitetsutvecklaren. Jämförelse med nuläge Vuxenutbildning, fritidsgård och kultur och bibliotek ligger inte här (se planering och utveckling). Skolkontoret flyttas till Administrativt stöd. Kost och städ flyttas till Samhällsbyggnad. Förskolecheferna släpper därmed ansvaret för städet. Bildningschefen har bättre möjligheter att arbeta med utvecklings- och strategiarbete i och med att verksamheter tagits bort och att chefskapet inte är delat med sociala sektorn. Genomförandeprocess Ny förvaltningschef rekryteras när nuvarande väljer att sluta. Övriga förändringar behöver inte äga rum samtidigt utan måste till exempel ske i samspel med att rekrytering av ny sektorchef för Planering och utveckling sker, men också i kombination med att nuvarande kostchef slutar, liksom städledare. 6

59 Social verksamhet Övergripande Enheten arbetar med äldreomsorg, IFO och LSS och leds av en socialchef. Äldreboende Korttidsboende Hemvård Dagverksamhet Insatser LSS Individ och familjeomsorg - Barn och familj - Vuxen - Ensamkommande barn Socialchefen leder 4 enhetschefer äldreomsorg, 1 LSS-chef (med 4 enhetschefer) och 3 enhetschefer IFO. Socialchefen har ansvar och goda förutsättningar för det strategiska arbetet och verksamhetsutveckling. Utvecklingsarbete sker i nära samverkan med central kvalitetsstrateg. Jämförelse med nuläge Socialchefen är en nytillsatt tjänst. Administrativa tjänster, såsom de på nuvarande Bemanningsenhet och förvaltningssekreterare flyttas till Administrativ enhet. Kost och städ flyttas till Samhällsbyggnadsenheten. Socialchefen har goda möjligheter att arbeta med utvecklings- och strategiarbete i och med att verksamheter tagits bort och att chefskapet inte är delat med bildningssektorn. Genomförandeprocess Socialchef kan rekryteras närhelst beslut fattas och förutsättningar finns. Övriga förändringar behöver inte äga rum samtidigt utan bör till exempel ske i samspel med att nuvarande ledningsresurser inom kost och städ går i pension. 7

60 Samhällsbyggnad Övergripande Enheten jobbar med drift och skötsel av kommunens fastigheter och anläggningar. Andra funktioner som ligger här är t ex trafiksäkerhet och kost och städ. Gata/park VA (Vatten och avlopp) Avfall Trafik (trafikliggare/lokala trafikföreskrifter, trafiksäkerhet) Fastighet (tillgänglighet, säkerhet, beställare av fastighetsinvesteringar mm) Bygglovshandläggning myndighetsutövning Detaljplanering/GIS Miljö- myndighetsutövning Städ och kost Samhällsbyggnadschefen är chef för 13 medarbetare (varav en enhetschef för kost-/städ). Pågående diskussion! Förändringar jämfört med nuläge En samlad funktion för kost och städ hamnar här. Denna funktion leds av en kost- och städchef. Motivering till förändring: Varför samlar vi kost och städ? Kompetensfråga - alla jobbar på samma sätt och har liknande förutsättningar, möjlighet att samordna personalresurserna, lägligt nu när flera närmar sig pension, effektivare ledarskap Verksamheten kost och städ behöver i en liten kommun som Essunga samlas under en sektor i organisationen. Våra verksamheter är oftast väldigt små för en samordning men här behöver vi samla specialistkompetens för två viktiga verksamhetsområden som spänner över hela kommunens organisation. Syftet är förstås också en gemensam ledning i form av en gemensam chef för dessa funktioner. Detta bör i så fall också kunna bli en mycket självgående verksamhet under sektorchefen. Vi anser det mest naturligt att dessa funktioner organiseras under denna sektor eftersom det handlar om intern service i kommunens egen organisation och att det inte heller handlar om intern administration, som vi föreslår organiseras i en särskild sektor. Denna specialistfunktion skapar en effektivare organisation och underlättar rekrytering av både ledare och övrig personal. Genomförandeprocess Dagens ledningsresurser för kost och städ finns idag inom två olika förvaltningar. Den nya tjänsten kost och städchef införs i takt med planerade pensionsavgångar. 8

61 Administrativt stöd Övergripande Enheten arbetar med kommunal service i form av diverse övergripande administration där huvudsaklig uppgift är att stödja kommunanställda, förtroendevalda, medborgare m fl. Leds av administrativ chef. HR/Personal (personaladministrativt stöd, lön - köp av tjänst, rekrytering, rehab, trygghet och säkerhet). Arkiv Sammanträdesservice (ärendehantering, nämndadministration, förtroendevalda) Posthantering/registrator Ekonomi (ekonomiadministration, avtalshantering, försäkringar, upphandlingsadministration leasing) Allmänt kansliarbete Växel och reception (medborgarservice) Juridik Information (hemsida, intranät, informationsmaterial) IT-drift för kommunens verksamhet (köpt tjänst) Digitaliseringsarbetet hör hemma under Planering och utveckling. Rent personellt är det troligt att både IT-frågorna i kommunens egen organisation och digitaliseringsarbetet i stort hanteras av en och samma person (strateg på den administrativa sektorn). Intern kvalitetsutveckling Förändringar jämfört med nuläge Bemanningsenheten flyttas hit liksom de administrativa resurserna som idag finns på skolkontor, socialkontor och AME. Eventuellt tillförs också funktioner för information, IT och kvalitetsutveckling. Motivering till förändring: Varför samla all administration? I en så pass liten organisation som Essungas bör det vara möjligt att samla alla administratörer under en och samma chef. En del av syftet med den nya organisationen är också att vi ska bli bättre på att jobba över gränserna (i.e det ska inte finnas några gränser) och en gemensam stödorganisation kan troligen underlätta detta. En samlad administration behöver nödvändigtvis inte innebära att alla funktioner är placerade fysiskt på ett och samma ställe - detta får diskuteras vidare. Denna förändring innebär att administrativ chef får fler personal och fler ansvarsområden, och kommer troligen begränsa möjligheterna till strategiskt arbete. 9

62 Ett av syftena med att skapa en organisation med en förvaltning i kommunen är att skapa en mer samlad och effektiv organisation där vi bättre tar tillvara våra resurser och skapar specialistfunktioner. Våra arbetstagare kommer få möjlighet att arbeta i arbetslag med något mer avgränsade uppgifter än idag och samtidigt skaffa sig specialkompetens. Detta är attraktivt ur rekryteringssynpunkt och troligen även för att kunna bibehålla personal. Inom administrationen finns många för kommunens framtid mycket viktiga arbetsområden t ex ekonomi, personal/hr-frågor, sekreterar- och beredningsfunktion och medborgarservice. Alla dessa områden behöver stärkas. Det kan handla om tillskott av resurser men en viktig del är att samla de resurser som redan finns och stärka specialistkompetensen. Därför är det betydelsefullt att samla allt administrativt arbete i en särskild sektor som arbetar över hela kommunen. Genomförandeprocess Kan ske successivt och när det passar in i övriga förändringsprocessen. 10

63 Planering och utveckling Övergripande Enheten jobbar med övergripande planering och utveckling av kommunen och hanterar företrädesvis frågor som avser våra medborgare, företag, föreningar och besökare. Leds av en planerings- och utvecklingschef/näringslivschef? Leder 1 kultur- och fritidschef och maximalt 10 medarbetare i övrigt. Arbetsuppgifter som ingår: Övergripande planering (översiktsplan) Strategisk planering (t ex miljöplan, miljöstrategiskt arbete och Agenda 21) Fysisk planering / GIS och karta Infrastruktur (kollektivtrafik, utveckling GC, bredband) Näringsliv (inkl. landsbygdsutveckling) Besöksnäring och externa arrangemang (marknaden m fl) Arbetsmarknadsenhet Integration (flyktingmottagning, jämställdhet, mångfald, ungdomar) Vuxenutbildning Marknadsföring IT-strategiskt arbete (digitalisering) Internationalisering (EU-frågor) Folkhälsa Trygghet och säkerhet (tillgänglighet, arbete med risk och sårbarhet i samhället) Risk och sårbarhet Kultur och fritid (kulturskola, bibliotek, föreningsbidrag inom kultur och fritid, fritid och friluftsliv, föreningskontakter, fritidsgård) Förändringar jämfört med nuläge En samlad funktion för kultur och fritidsfrågor finns här. (Kulturskola, bibliotek, bidrag till kultur- och fritidsföreningar, fritidsgård och föreningskontakter). Arbetsmarknadsenheten ligger här, liksom vuxenutbildning, näringslivs- och integrationsfrågor. Tjänsten som AME-chef tas bort. 1 planerar-tjänst inrättas. 11

64 Motivering till förändring: Denna sektor kommer att bli mycket mångfacetterad och har många olika funktioner under sitt tak. Den gemensamma tanken är ändå att man jobbar med utvecklingsfrågor och frågor som långsiktigt bedöms som betydelsefulla för kommunens invånare och andra. Vi har arbetat med kluster, det vill säga försökt att gruppera funktioner som kan/bör beröra varandra. T ex har samtliga frågor kring fritid och kultur grupperats, liksom frågor kring näringsliv, vuxenutbildning, arbetsmarknadsenhet och integration. Allt för att komma ifrån stuprörsproblematiken och för att initiera och möjliggöra samverkan och nya sätt att tänka. I denna sektor har vi valt att samla det mesta av det arbete som inte huvudsakligen är riktat inåt för kommunens egen verksamhet. Dessa arbetsområden handlar mer om planering och utveckling för Essunga kommuns geografiska område i en framtid. Här finns visserligen med verksamhetsområden som kultur-, fritids-, integrations och arbetsmarknadsfrågor som är verksamhet som kommunen bedriver idag men detta är ändå inte några kärnverksamheter. Däremot är det mycket viktiga frågor för kommunens framtid liksom t e x frågor som hållbarhet, fysisk planering, sysselsättning, boende och trygghet/säkerhet. Dom verksamheter vi föreslår skall organiseras under denna sektor är mycket beroende av varandra och därmed av gemensam planering/samverkan för framtiden. Skall kommunen kunna fortsätta utvecklas positivt är vi också beroende av att vi tillsammans kan skapa en positiv utveckling på helst alla dessa områden. Detta är skälet till att vi föreslår att alla dessa specialistkompetenser/funktioner samlas under en sektor. I och med att chefstjänsten utökas från nuvarande 50% till en heltid finns goda möjligheter att på ett övergripande plan hantera de många funktionerna inom denna sektor. Trots att funktionerna är många är det inte fråga om särskilt stor personalstyrka (5 st i utgångsläget). Om man väljer att ta bort AME-chefen, ökar personalansvaret till 11 st. Då skapas också förutsättningar att anställa en planerare/utredare. Genomförandeprocess Denna del av organisationsförändringen är helt beroende av i vilken takt övriga förändringar sker. Det kan komma att ske mindre förändringar av denna sektors innehåll beroende på ny kommunchefs och sektorchefs intresseinriktning och specialkompetenser. Vi väljer dock att än så länge presentera denna sektor som oförändrad i väntan på kommande rekryteringar. 12

65 Stöd och samordning Övergripande Kommunchefen ska ha en stabsliknande funktion nära sig. Här ska tjänster som ekonomistrateg och personalstrateg ligga. Kommande kommunchef får bedöma vilka ytterligare tjänster som bör placeras här. Personalen inom Stöd och samordning bistår kommunchefen med stöd och samordning av kommunövergripande arbete, såväl internt som externt. Personalen inom Stöd och samordning har ingen underställd personal. Förändringar jämfört med nuläge Detta utgör ingen större förändring mot idag, utan beror uteslutande på vilka kc väljer att knyta till denna grupp. Motivering: Alla som arbetar inom de stödjande sektorerna (samhällsbyggnad, administration och planering och utveckling) liksom inom Stöd och samordning har egentligen samma syfte: skapa förutsättningar för kommunen så att ytterst vi har en bra kärnverksamhet. Kanske vill kc känna att han organisatoriskt har vissa strategiska tjänster nära sig. Det kan också vara så att det ur framtida rekryteringssynpunkt kan vara enklare att rekrytera dessa poster ifall de "på pappret" är nära kommunchefen. Behovet av stödresurser till dom olika sektorerna bedömer vi som olika stort men hänsyn till antalet underställda chefer och verksamheternas omfattning och bredd. Vi anser som tidigare klargjorts att de administrativa stödresurserna skall samlas under en särskild sektor. Olika sektorchefer kan behöva olika omfattning och inriktning av stödfunktionerna men detta blir en fråga för kommunchefen och sektorcheferna att hantera. Alternativt kan dessa tjänster rymmas inom Administrativa enheten, men ändå vara direkt underställda kommunchefen. //Ledningsgruppen i Essunga kommun, på uppdrag av Förhandlingsdelegationen 13

66 Tjänsteskrivelse/Yttrande Motion angående djurskyddskrav vid inköp av animaliska produkter Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar Med kostchef Anna-Lena Karlssons tjänsteskrivelse anse motionen besvarad. Sammanfattning av ärendet Tomas Johansson (C) inkom till kommunfullmäktige , 94 med en motion där de yrkar på att Essunga kommun ska ha som krav vid framtida upphandlingar att animaliska produkter ska vara producerade enligt svenska djurskyddskrav, i nuläget ställs detta krav på upphandlade köttprodukter i kommunen. Kommunstyrelsens arbetsutskott , 3 beslutade inhämta yttrande och kostnadsberäkning från kostchefen med anledning av förslaget i motionen. Yttrande Upphandling - Det är inte möjligt att ställa sådana krav fullt ut, det är dock möjligt att utgå från de UHM* krav som finns. (*Upphandlingsmyndigheten, gamla Miljöstyrningsrådet) De är uppdelade i olika nivåer. - I den upphandling som vi nu gör tillsammans med Lidköpings upphandlingsenhet och som träder i kraft 1 okt Där har vi använt oss av dessa i vår upphandling och då inte bara på basnivå utan även högre nivåer. - Att ställa krav på djuromsorg går bra men vår upphandling har visat att våra grossister ibland har svårt att uppfylla dem för vissa produkter. Kostnadsberäkning Jag kan inte alls i nuläget bedöma vad det skulle kosta kommunen i ökade livsmedelskostnader om vi skulle ställa dessa krav vid en upphandling vid inköp av animaliska livsmedel. Anna-Lena Karlsson Kostchef

67 Motion angående djurskyddskrav vid inköp av animaliska produkter Essunga kommun har sedan beslut i kommunfullmäktige 2012 haft som krav att köttprodukter som köps in i kommunen skall vara producerade enligt svenska djurskyddskrav. I detta ingår bl a salmonellafrihet, max åtta timmars djurtransport, bedövning innan slakt, samt antibiotikafrihet. Beslutet fullmäktige tog då var gällde köttprodukter. Centerpartiet vill nu gå ett steg längre och ställa dessa krav på alla animaliska produkter. Dvs. att det förutom kött även innefattar exempelvis mejeriprodukter. Ett exempel är djurskyddslagstiftning för mjölkkor, som skiljer sig mycket inom EU. Sverige utmärker sig bl.a. genom krav på bete och hur korna avlivas, vilket gör att de importerade mejeriprodukterna i många fall producerade på ett sätt som skulle vara straffbart i Sverige. Trots detta köper kommunen in stora mängder importerad ost. För oss i Centerpartiet är viktigt att vi ställer samma krav på maten som vi köper in som lagar ställer på våra lantbrukare. Centerpartiet yrkar: Att: Essunga kommun har som krav vid framtida upphandlingar att animaliska produkter skall vara producerade enligt svenska djurskyddskrav Tomas Johansson (C)

68 Kf ärende Försäljning av Essunga 16:56, Kornvägen Essunga kyrkby Motion om att göra Stiftelsen Essunga Industrier till dotterbolag åt Essunga Bostäder AB Motion om informationstavlor i kommun Datum Dnr Kf beslut Ansvar Verkställt Ge Essunga Bostäder AB i uppdrag att genomföra försäljning av fastigheten - Ge styrelsen för stiftelsen Essunga Industrier i uppdrag att, för gällande marknadsvärde, sälja industrifastigheten Stallaholm 1:314 till bolaget Essunga Bostäder AB samt därefter ansöka om att få stiftelsen upplöst. - Ge styrelsen för Essunga Bostäder AB i uppdrag att ta fram förslag till hur organisation för drift och ägande av industrifastigheten ska se ut. Ge AME i uppdrag att sköta om och rensa anslagstavlan på Fontäntorget EBAB SEI och EBAB AME Verkställt Pågår Verkställt

69 rm SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Essunga kommun Sammanträdesdatum Utbildningsnämnden Sida 17(25) 12 Dnr Omdisponeringar Utbildningsnämndens beslut -Hos kommunfullmäktige begära omdisponering av 1,5 miljoner kronor i 2016-års investeringsbudget, projekt 0049 Ombyggnad hus G, till 2017-års investeringsbudget -Hos kommunfullmäktige begära omdisponering av 0,5 miljoner kronor i 2017-års investeringsbudget, projekt 0049 Ombyggnad hus G. - Omdisponeringarna av ovanstående medel i investeringsbudgeten ska finansiera de åtgärder som är nödvändiga för att skapa en god arbetsmiljö i hemkunskapssalarna och fritidshemmet N orrgården. Sammanfattning av ärendet På grund av hälsoproblem hos personal som arbetat i hemkunskapssalarna (Dnr ) och fritidshemmet Norrgården har mätningar genomförts. Med anledning av resultaten från senaste mätningen som genomfördes, har en grov kostnadsberäkning gjorts. Åtgärderna som ska skapa en god arbetsmiljö i lokalerna beräknas kosta 2 miljoner kronor att genomföra. Utbildningsnämnden hade l,5 miljoner kronor i års investerings budget, för projekt 0049 Ombyggnad hus G. Denna ombyggnation har utgått ur investeringsbudgeten. I utbildningsnämndens investeringsbudget för 2017 finns 0,5 miljoner kronor för projekt 0090 Anpassning lokaler. De planerade anpassningarna är inte längre aktuella. Åtgärderna för att skapa en god arbetsmiljö i hemkunskapssalarna och fritidshemmet Norrgården till en beräknad kostnad av 2 miljoner kronor skulle kunna finansieras med medel från dessa projekt. Under sammanträdet Utbildningschef Bosse Svensson informerar om bland annat bakgrunden till ärendet. Ärendets gång Utbildningsnämndens arbetsutskott Justerandes sign

70 PERSONAL- STRATEGISKT PROGRAM Dokumenttyp Fastställd Program Av kommunfullmäktige 2017-XX-XX, XX Samtliga nämnder Detta dokument gäller för Giltighetstid Dokumentansvarig Personalchef Dnr

71

72 Innehållsförteckning Problemställning/utmaning... 4 Målsättningar... 4 Strategier för arbetet... 4 Gott medarbetar- och ledarskap... 4 Rekrytera och behålla medarbetare med rätt kompetens... 4 Bra introduktion av nyanställda... 5 Öka andelen heltidsarbetande... 5 Låg sjukfrånvaro och personal som trivs... 5 Förmåner för anställda... 5 Åtgärder

73 Problemställning/utmaning Säkerställa kompetensförsörjningen för kommunens verksamheter Essunga kommun har som arbetsgivare en stor utmaning i att rekrytera och behålla kompetenta medarbetare. Under de kommande åren kommer Essunga kommun att ha stora pensionsavgångar med ett stort rekryteringsbehov som följd. Beräknade pensionsavgångar tillsammans med en normal personalrörlighet på 3 procent innebär att vi behöver rekrytera ungefär 150 personer under den kommande femårsperioden. Pensionsavgångarna är stora i hela landet och de yrken som identifierats som bristyrken på nationell nivå är även de yrken som Essunga har störst behov av. Detta betyder att kommunen konkurrerar om arbetskraften med framförallt våra närliggande kommuner. Målsättningar Andelen heltidsanställda och andelen som faktiskt arbetar heltid ska öka. Alla anställda skall senast erbjudas heltidsanställning. Personal med rätt kompetens på alla befattningar. Tydliga ledare och medarbetare som trivs. Antal medarbetare per chef bör vara mellan Strategier för arbetet Gott medarbetar- och ledarskap För att säkerställa rätt kompetens, på kort och lång sikt, är det viktigt att lägga fokus på ett gott medarbetar- och ledarskap. Essunga kommun ska vara en attraktiv och hälsofrämjande arbetsgivare som stödjer chefer och medarbetare i att skapa den goda arbetsplatsen där medarbetare trivs och utvecklas. Kommunen ska präglas av ett tydligt ledarskap, där chefer verkar för ett arbetsklimat som skapar laganda och samarbetsvilja på arbetsplatsen. Chefen ska skapa förutsättningar för alla medarbetare att göra ett bra arbete. Alla medarbetare ska kunna påverka sin arbetssituation, erbjudas kompetensutveckling och känna arbetsglädje och delaktighet i det dagliga arbetet. Medarbetaren ska utifrån sin individuella kompetens bidra till att verksamhetens mål uppnås. Rekrytera och behålla medarbetare med rätt kompetens Det är viktigt att attrahera och rekrytera nya medarbetare men lika viktigt att behålla och utveckla de som redan anställts, det är de som är våra bästa marknadsförare och ambassadörer. Detta behöver belysas och skapas en ökad medvetenhet kring. För att få medarbetare att stanna kvar behöver vi ha bra anställningsvillkor och arbetsmiljö, där ett tydligt ledarskap är en viktig del. Individuellt anpassad kompetensutveckling är också en viktig fråga för att få medarbetare att utvecklas och arbeta kvar i kommunen. Kommunen behöver också bredda rekryteringsbasen och locka nya grupper. Essunga kommun behöver synas som arbetsgivare i olika sammanhang så som yrkeslivsmässor på grundskole- och gymnasienivå samt rekryteringsdagar på högskolor och universitet. Att erbjuda studentpraktik och traineejobb är också en viktig del för framtida rekrytering. 4

74 Kommunens sommarpraktik är viktig för att få ungdomar att intressera sig för arbete i kommunen och är ofta basen för framtida semestervikariat. Det ska bedrivas ett aktivt mångfalds- och jämställdhetsarbete som säkerställer en hållbar kompetensförsörjning. Kommunen strävar efter att ha en personalsammansättning på samtliga befattningsnivåer som speglar mångfalden i samhället. Vår lönepolicy ska bidra till att verksamhetsmålen uppnås. Lönekriterierna ska vara ett sätt att få duktiga medarbetare att stanna kvar. Lönepolicy och lönekriterier ska vara kända för alla medarbetare och ska stimulera till en individuell och differentierad lönesättning kopplad till goda resultat. Lönen ska sättas utifrån en saklig grund och inga osakliga löneskillnader ska förekomma. En klar rollfördelning och ett förtroendefullt klimat mellan politiker och tjänstemän som präglas av tilltro ger förutsättning för en bra verksamhet. Bra introduktion av nyanställda Att anställa personal med rätt kompetens på alla tjänster är viktigt för att säkerställa en bra verksamhet. Det är viktigt med en bra introduktion och en tydlig dialog mellan chefer och medarbetare. Provanställning ska användas där det är möjligt och följas upp under provanställningstiden. För timavlönad personal (timvikarier) är det också viktigt att löpande följa upp hur den anställde trivs på sin arbetsplats och även hur denne motsvarar de krav som ställs. För chefer erbjuds särskild chefsintroduktion och utbildning. Öka andelen heltidsarbetande Att öka andelen heltidsarbetande och erbjuda önskad sysselsättning till alla anställda är ett viktigt led i att trygga kompetensförsörjningen. I den undersökning som Sveriges kommuner och landsting gjorde 2015 är Essunga den kommun i landet som har minst andel heltidsarbetande av samtliga kommuner. Kommunen måste erbjuda heltidsanställning, men det är också viktigt att de som är heltidsanställda arbetar heltid i större utsträckning än idag. Många som har en heltidstjänst väljer av olika anledningar att arbeta deltid genom tjänstledighet del av tjänsten. Genom att fler arbetar heltid minskar rekryteringsbehovet. Låg sjukfrånvaro och personal som trivs En god arbetsmiljö och rimlig arbetsbelastning är viktiga faktorer för att begränsa sjukfrånvaron och för att medarbetare ska kunna jobba ett helt arbetsliv. För att klara personalförsörjningen de närmaste åren är det viktigt att personal inte blir sjukskriven på grund av arbetet och att äldre medarbetare orkar arbeta längre. Möjlighet till deltid de sista åren kan också vara en bidragande faktor för att stanna kvar i tjänst. Förmåner för anställda Essunga kommun erbjuder idag bland annat möjlighet till friskvård och träning genom subventionerad träning och massage samt olika personalaktiviteter. Anställda har också möjlighet till löneväxling till pension samt bruttolöneavdrag för miljöbil och för sjukvårdsbehandling som till exempel fertilitetsbehandling, ögonoperationer med mera. Enligt kommunens pensionspolicy får äldre arbetstagare som minskar sin arbetstid sin pensionsgrundande lön uppräknad till den nivå som gällde innan arbetstidsminskningen. Andra förmåner som inte regleras i centrala avtal är till exempel ledighet med lön på 50-årsdagen. Möjlighet till fler förmåner ses över. 5

75 Bilaga till Personalstrategiskt program HANDLINGSPLAN Fastställs av personalchef i samverkan med arbetstagarparterna Arbeta för ökad andel heltidsarbetande Alla medarbetare ska ha möjlighet att arbeta heltid. Heltid ska vara norm och deltid en möjlighet. Vid nyrekrytering bör alltid heltidstjänster erbjudas. Innan en tjänst på deltid ledigförklaras ska alla möjligheter till heltidstjänst utredas, såsom till exempel kombinationstjänster. Schemaläggning i verksamheter med dygnsbemanning ses över för att öka möjligheten till fler heltidstjänster. Central bemanningsenhet inrättas för att underlätta heltidsarbete genom tjänstgöring på flera enheter. Ge bra förutsättningar för ett gott ledarskap Chefen ska skapa förutsättningar för alla medarbetare att göra ett bra arbete. För att detta ska vara möjligt bör en chef inte ha för många underställda. Alltför små enheter bör också undvikas. Se över organisationen så att chefer har medarbetare per chef. Se över administrativt stöd till chefer för att ge förutsättningar för ett bra ledarskap. Genomföra ledarutvecklingsprogram 2017 Ledarutvecklingsprogram Utvecklande ledarskap med fokus på situationsanpassat ledarskap genomförs under Utbildning till chefer erbjuds enligt den ledarpolicy och riktlinjer för ledarutveckling som antogs Där ingår förutom ledarskapsutveckling även utbildningar för att leda i vardagen samt chefsintroduktion och chefsstöd. Arbete med friskvård och aktiv rehabilitering Hälsofrämjande arbete och aktivt arbete för att minska sjukfrånvaron genomförs. Arbete med olika former av friskvård. Aktivt rehabiliteringsarbete och möjlighet till stödsamtal vid behov ska finnas. Pröva nya former för rekrytering samt erbjuda praktikplatser Arbete med att bredda rekryteringsbasen såsom nya kanaler för rekrytering genom att bland annat använda sociala medier i större utsträckning. Förslag på effektivare rekryteringssystem inklusive utökad användning av sociala medier vid rekrytering ska tas fram. Avtal med rekryteringsföretag träffas för rekrytering av chefer och nyckelpersoner. Kontakt tas med högskolor för att erbjuda studentpraktik och traineejobb. Kommunens tjänster marknadsförs vid olika rekryteringsmässor. 6

76 Traineeprogram Framtida ledare genomförs i samarbete med närliggande kommuner. Bra introduktion Det är viktigt med en bra introduktion för alla nyanställda. Det gäller även timavlönade, praktikanter och feriearbetande ungdomar. Dessa är potentiella framtida medarbetare och det är viktigt att fånga deras intresse för att vilja fortsätta arbeta i kommunen. Introduktionsprogrammet ses över. Utbildningsdag för alla nyanställda genomförs minst en gång per år. För chefer genomförs särskild introduktion, utbildningen Ny som chef samt erbjudande om mentor. Kompetensutveckling Kompetensutveckling för alla medarbetare är en viktig del för att behålla och utveckla medarbetare. Individuell kompetensutvecklingsplan ska göras årligen i samband med medarbetar- och lönesamtal. Se över förmåner för anställda Se över möjlighet till fler förmåner för anställda. 7

77 8

78 Verksamhetsberättelse Folkhälsa 2016 Dokumenttyp Fastställd Detta dokument gäller för Giltighetstid Dokumentansvarig Diarienummer Verksamhetsberättelse Folkhälsorådet Tillsvidare Folkhälsoplanerare

79 2

80 Innehållsförteckning Hälsa en mänsklig rättighet... 4 Folkhälsa... 4 Mål för folkhälsoarbetet... 4 Fysisk aktivitet... 5 Tobak, alkohol och andra droger... 6 Psykisk ohälsa... 9 Tandvården i Essunga kommun Närhälsan Nossebro vårdcentral i Essunga kommun Specifikt arbete för att skapa lika förutsättningar för en jämlik hälsa Ökad tillgänglighet Folkhälsorådets sammansättning Bokslut

81 Hälsa en mänsklig rättighet Hälsa är en mänsklig rättighet som skyddas av flera internationella konventioner. Sverige har ställt sig bakom FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter samt WHO:s konstitution som lyfter fram bästa uppnåeliga hälsa som en mänsklig rättighet. Folkhälsa Folkhälsa är ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd. Folkhälsa är ett område som påverkar alla och är allas ansvar. En kommun har stora möjligheter att påverka förutsättningarna för god folkhälsa genom att förbättra människors livsvillkor och livsmiljö. Livsvillkor Handlar om de förhållanden som omger individen, exempelvis uppväxtvillkor, utbildning, sysselsättning, ekonomiska villkor, inflytande, delaktighet och tillgång till service exempelvis hälso- och sjukvård. Livsmiljö Handlar om den fysiska och psykologiska miljön där vi bor, arbetar och tillbringar vår fritid, exempelvis miljön i klassrummet, lekplatsen, grönytor, cykel- och gångvägar. Levnadsvanor Handlar om individens egna val såsom exempelvis kosthållning, vila, fysisk aktivitet och bruk av tobak och alkohol. Mål för folkhälsoarbetet Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Det övergripande målet är: Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Essunga kommuns lokala folkhälsoarbete vilar på det övergripande nationella målet, de elva målområdena samt målet: Invånarna ska ha bäst hälsa i Sverige Utifrån detta har folkhälsorådet i Essunga kommun valt att prioritera och lägga tonvikt på följande mål under år 2016: Öka den fysisk aktivitet. Minska tobak, alkohol samt andra droger. Minska den psykisk ohälsa. I dessa prioriterade områden arbetar man för att nå alla åldersgrupper. 4

82 Fysisk aktivitet Öka den fysiska aktiviteten. Fysisk aktivitet kan hjälpa till att minska hög sjukdomsbörda, mänskligt lidande och stora ekonomiska kostnader för samhället varje år. Fysisk aktivitet ger positiva effekter på hälsa och välbefinnande fysiskt, mentalt, funktionellt och socialt. Ett aktivt liv där fysisk aktivitet integreras i vardagen, exempelvis genom att man promenerar eller cyklar i stället för att ta bilen, främjar sociala relationer och sammanhållning i ett område samtidigt som det leder till minskade luftföroreningar och ett minskat användande av fossila bränslen. Samhällsplanering och insatser för att förändra den byggda miljön har stor potential att åstadkomma positiva förändringar i folkhälsan. Forskning visar att ett stort antal insatser i den byggda miljön kan öka eller skapa bättre förutsättningar för fysisk aktivitet, lek och rörelse. (Faskunger, 2008, Samhällsplanering för ett aktivt liv, Statens folkhälsoinstitut) Då den fysiska aktiviteten behöver höjas i kommunen är detta ett prioriterat mål i kommunens folkhälsoarbete. Essunga kommun arbetar på ett mer strategiskt sätt med detta mål. Mer medvetet skapas miljöer som stimulerar till fysisk aktivitet: exempelvis planerar man för en aktivare skolgård på Nossebro skola, aktivitetsområde med bland annat utegym samt fler gång- och cykelvägar. Ute i kommunens verksamheter har man arbetat med detta mål. Inom förskolan är detta dagligen i fokus då man har som ett grundläggande mål att alla ska vara ute och röra på sig i alla väder. På fritids har man på ett mer strukturerat sätt lagt in mer fysisk aktivitet då man sett att många är fysiskt inaktiva. Här har ett samarbete påbörjats med SISU för att få hjälp med utbildning av personalen för att få till nya och bra aktiviteter. För att öka den spontana fysiska aktiviteten har folkhälsorådet och SISU arrangerat Öppen idrottshall och Prova-på-dagar under loven. Dessa dagar har varit mycket populära. För att se hur man kan stimulera den fysiska aktiviteten ytterligare har folkhälsoplaneraren och gymnastiklärarna träffats. Seniordag För att minska fallolyckor bland våra äldre i kommunen anordnades en Seniordag. Temat för dagen var: Balansera mera tips och råd för att förhindra fallolyckor. Ämnen som togs upp var; mat, motion och mediciner. Detta blev en mycket lyckad dag med föreläsare och utställare samt möjligheten att praktiskt testa sin balans. Över 100 stycken pensionärer kom till denna dag. I lokaltidningen har även artiklar skrivits angående vikten av fysisk aktivitet. 5

83 Tobak, alkohol och andra droger Minska tobak, alkohol och andra droger. Detta målområde har varit ett prioriterat område i flera år. Det börjar ge resultat vilket visar vikten av att arbeta långsiktigt. I 6 9 skolan i Nossebro görs en årlig drogvaneundersökning och 2016 års undersökning visar att: Föräldrarnas inställning till att inte tillåta rökning, snusning och alkoholdrickande ökar. Bruket av alkohol bland elever i årskurserna 7, 8 och 9 på Nossebro skola fortsätter att minska. Utifrån vad drogvaneundersökningen visar läggs det drogförebyggande arbetet upp. Detta arbete planeras av en arbetsgrupp som består av folkhälsoplanerare, drogförebyggare, rektor samt elevcoach på 6-9 skolan i Nossebro. 6

84 Det arbete som gjorts under 2016 är; fortsatt med att informera föräldrar, elever och politiker angående resultatet av drogvaneundersökningen och Är vi överens? Ingen under 18 ska få tag i alkohol!. Även nyhetsbrev till föräldrarna har skickats ut samt för att minska att man åker med någon som är alkoholpåverkad och inte köra onykter visas filmerna Don t drink and drive och Gräsmark för eleverna i årskurs 8 och 9. Detta har visat sig ge bra effekt. Vad gäller rökningen så ökar mängden elever som inte rökt eller röker. Däremot ser vi en tendens att användandet av e-cigaretter ökar. För att minska rökningen jobbar man inom skolan efter en handlingsplan där bland annat SOTIS-samtal (Samtal Om Tobak I Skolan) ingår. Denna metod utgår från motiverade samtal men riktat mot barn och ungdomar. Vad gäller narkotikaanvändning ökar användandet i hela riket och vi ser tyvärr att Essunga kommun följer efter. För Essunga kommuns del är det cannabisanvändandet som ökar. Trygghetsskapande arbete Att uppleva trygghet har en positiv påverkan på hälsan och bidrar till ökad fysisk aktivitet samt sociala kontakter. För att människor ska tillgodogöra sig hälsofrämjande insatser krävs det att de upplever trygghet i sin närmiljö. För Essunga kommun är trygghet i sin närmiljö viktigt, därför är det en prioriterad fråga. Ett arbete man märkt skapar trygghet och är drogförebyggande är det årliga arrangemanget Bättre stämma i bäcken sommaraktiviteter. Dessa aktiviteter börjar strax före sommarlovet och håller på nästan alla veckor under sommaren fram till skolstarten. Aktiviteterna är allt från resa till Liseberg, drogfri avslutningsfest, sommarskola, badresa, matlagning, fisketävling, fältvandring, utökade öppettider på fritidsgård, läger och mycket mer. Sommarjobb har även ordnats till alla ungdomar i åk 9 och åk 1 på gymnasiet. 7

85 Ett dialogmöte med ungdomar arrangerades i slutet av september och ett 15-tal ungdomar mellan år kom för att diskutera vad de önskar av kommunen, om trygghet, vad som är bra och inte bra samt hur vill man kommunicera med kommunen. Detta blev ett fantastiskt bra möte och många saker kom fram. Saker som genomfördes redan under de efterföljande månaderna var: - Uppstartande av ett Ungdomscafé där ungdomar mellan år kan träffas, och att även någon vuxen är med. - Hockeyrink med grillplats. - Planering av en aktivitetspark. Kommunen och polisen har sedan flera år tillbaka haft en samverkansöverenskommelse. I denna har man kommit överens om några områden som man önskar prioritera och att det ska finnas ett integrerat drogförebyggande arbete. I en handlingsplan tar man sedan fram olika aktiviteter för att minska eller åtgärda dessa problem. Prioriterade områden 2016: - Trygg i trafiken. - Trygg ungdom. - Stölder och bostadsinbrott. Det brottsförebyggande arbete som gjorts under 2016 har utgått från den handlingsplan som tagits fram. Här har polisen exempelvis gjort 700 trafik- och drogkontroller som lett till: beslagtagna fordon, 19 olovliga eller grovt olovlig körning, indragna körkort, 15 utfärdade ordningsböter för hastighetsöverträdelse, fordonsbrister och beteendebrott, samt cirka 10 för ratt- eller drograttfylleri. Polisen har även fotpatrullerat i Nossebro, medverkat vid flera arrangemang i skolan, på fritidsgården och på HVB-hemmen samt startat 2 stycken Grannsamverkan. Kommunen arbetar med sin del utifrån handlingsplanen och här fortgår sanering av klotter och skadegörelse kontinuerligt. Ökat tryggheten och framkomligheten på vissa gator i kommunen genom att bland annat åskådliggöra och i vissa fall transportera bort bilar som saknar ägare eller stått felparkerade under lång tid. Nya gatljus har satts upp samt påbörjat utbyte av lampor till starkare vitt ljus - allt för att öka tryggheten. 8

86 Kommunen har även haft dialogsamtal med ungdomar som kör A-traktorer. Trafikundervisning för våra nyanlända och visning av filmerna Don t drink and drive och Gräsmark kombinerat med diskussioner efteråt för eleverna i årskurs 8 och 9. I samverkan med föräldraföreningarna har Mörkerkväll arrangerats för barn i år F-5 och temadagen: Trafik, för årskurs 8. Statistik från polisen visar: ESSUNGA Våldsbrott Övriga brott mot person Tillgreppsbrott (exkl. i butik) Skadegörelsebrott Narkotikabrott Trafikbrott Bedrägeribrott m.m Tillgrepp i butik Övriga BrB-brott Övriga specialstraffrättsliga brott TOTALT ESSUNGA Våld utomhus Fullbordat inbrott i bostad/fritidshus Våld i nära relation (Polisen har nu ett annat uppföljningssystem, det gör att siffror från de tidigare åren inte är helt jämförbara med siffrorna i det nya systemet, därför blir det en del avvikelser). Sammanfattningsvis visar polisens statistik att det totalt är en minskning av brott i kommunen. Det som sticker ut är en liten ökning av skadegörelse samt våld utomhus. Polisen anser att Essunga kommun är en mycket trygg och säker kommun. Psykisk ohälsa Minska den psykiska ohälsan Det psykiska välbefinnandet är i det stora hela gott i kommunen. Tyvärr ger försäkringskassa och skola signaler om att de kan se en ökning gällande ungas ohälsa, framförallt bland våra flickor/kvinnor. Detta är inte något vår kommun är själva om utan ett fenomen man ser över hela Sverige, och som måste tas på största allvar. Inom förskolan har man under 2016 fortsatt arbetet med att stärka den psykiska hälsan. Efter att först rikta in sig på det mest grundläggande som är anknytning. Har man under 2016 arbetat med yoga för barn. Detta för att skapa mer lugna och harmoniska barn och för att ge barnen olika verktyg för att minska den stress de är utsatta för. 9

87 Inom F-9 skolan och fritids fortsätter arbete med Hälsofrämjande skolutveckling. All personal började året med en utbildningsdag i Genus och normkritiskt tänkande med föreläsare Lisa Andersson Tengnér. För att stärka den psykiska hälsan har man under 2016 både inhämtat ny kunskap i form av utbildning för personal inom Elevhälsan angående; Hälsofrämjande och förebyggande elevhälsa och Självskadebeteende, men också genom att hela Elevhälsan köpt in litteratur som lästs och diskuterats, bland annat boken Skolfrånvaro: KBT baserat kartläggnings- och åtgärdsarbete. Personal från F-9 och fritidspersonal har läst en artikel av Bo Hejlskov och sedan varit på en föreläsning med honom angående Låg-affektivt bemötande. Utifrån utbildningsdagar och litteraturgenomgång håller man nu på att ta fram en plan för hur man ska arbeta med de som mår dåligt (förebyggande och akut) och med hemmasittare. Aktiviteter som kan sättas in håller på att tas fram och testas. En del av de aktiviteter som genomförts är: - Teater och workshop för alla elever. Årskurs 6-7 om hur vi förhåller oss till varandra Respekt en mänsklig rättighet samt årskurs 8-9 om källkritik Sanning eller Bullshit. - Utbildning av unga tjejer Självkänsla och ledarskap. I samverkan med SISU. - Tjejläger under jullovet. För att tidigt stärka tjejerna och ge dem olika verktyg för att må bra samt hitta vuxna att våga prata med. Som ett ytterligare led i att nå denna målgrupp har man tagit kontakt med Tjejjouren Väst som arbetar med stöd via chatt, mobilapp och e-post. Tjejjouren finansieras genom Västra Götalandsregionen. Här jobbar man med att under 2017 få till ett samverkansavtal mellan kommunen och tjejjouren. Folkhälsorådet och Essunga kommun har under 2016 även stöttat filmprojektet Jag är faktiskt fantastisk. Detta projekt har drivits av föreningen Inventum och syftet har varit att skapa en ökad medvetenhet kring normkritiskt och normkreativt tänkande med fokus på HBTQ-frågor. 10

88 Tandvården i Essunga kommun Tandvårdens arbete med folkhälsomålen har riktats mest mot tobakanvändandet. Personalen ställer frågor och informerar om tobak, till varje patient, vid varje undersökning hos tandläkare och tandhygienist. En av våra tandsköterskor informerar även om tobak i åk 6 och 8 på Nossebro skola. Tandvården fångar också upp patienter med ätstörningar då detta syns på tänderna. När de ser tecken på detta kan det vara signaler på psykisk ohälsa och man hänvisar vidare. Närhälsan Nossebro vårdcentral i Essunga kommun Närhälsan Nossebro vårdcentral arbetar med målen genom att bland annat engagera en underenhet till vårdcentralen, Hälsoenheten även kallat Livslinjen. Livslinjen arbetar med att främja hälsan hos sina kunder samt stötta individer i livsstilsförändringar såväl i grupp som individuellt. De som arbetar på hälsoenheten är hälsopedagoger eller sjukgymnaster. Man erbjuder bland annat; fysisk aktivitet på recept, medicinsk yoga, hjälp och stöd gällande problem med stress, sömn och matvanor, hälsosamtal och tobaksavvänjning. Under 2016 har över 30 stycken nybesök registrerats. Ytterligare insatser som Närhälsan Nossebro vårdcentral arbetar aktivt med är sjukskrivningar. Essunga kommun har ett högt ohälsotal när det gäller sjukskrivningsstatistik och det är diagnoser med psykisk ohälsa och skelett-muskel relaterade besvär som sticker ut i antal sjukskrivningar. Under 2016 påbörjades projekt ihop med Essunga kommun och försäkringskassan att arbeta tillsammans med att minska ohälsotalet. Specifikt arbete för att skapa lika förutsättningar för en jämlik hälsa När det gäller folkhälsa är grunden att arbetet ska nå alla invånare, men ibland måste arbetet vara riktat för att kunna skapa lika förutsättningar. Detta för att alla ska ha möjlighet att kunna delta aktivt i vårt samhälle och därigenom uppnå en bra hälsa - ett hälsosamt, aktivt, livslångt deltagande. Ökad tillgänglighet Under 2016 har arbetet med ett samhälle som är tillgängligt för alla människor fortgått. Arbetsgruppen har arbetat enligt handlingsplanen som resulterat i: fler allmänna byggnader har lagts in i den offentliga Tillgänglighetsdatabasen, bättre och mer belysning i samhället, kommunens hemsida har fått en talfunktion Talande webb. För att öka kunskapen om hur man kan öka tillgängligheten i näringslivet har Boverkets informationsfolder delats ut till näringsidkare i kommunen. En handlingsplan har även tagits fram för fortsatt arbete under Folkhälsoplaneraren är sammankallande för denna arbetsgrupp. 11

89 Folkhälsorådets sammansättning Essunga kommun Tomas Johansson/ Maria Malmberg (C), Ordförande Daniel Andersson (M) Elsy Lundberg Östrand (L) Peter Lundgren (M) Kjell Karlsson, Kommunchef Västra Götalandsregionen Rezkar Mohamad (S) Pär Johnson (L) Kajsa Quits, Vårdcentr.chef Lena Gerell, Tandvårdschef Madeléne Engvall, Folkh.planerare Bokslut Folkhälsorådet förfogade över en budget på kronor år Vilken fördelas utifrån insatser under året. Medlen baseras på 15 kronor per invånare från Östra Hälso- och sjukvårdsnämnden och 15 kronor per invånare från Essunga kommun. Medlen fördelades på de prioriterade områdena, enligt följande: Fördelade medel Återstående medel Fysisk aktivitet och psykisk ohälsa kr 758 kr Tobak, alkohol samt andra droger kr 1090 kr Övriga utgifter kr 86 kr Totalt kr kr Återstående medel för 2016 blev kronor. Dessa fördelas mellan kommunen och regionen. 12

90 13

91 14

92 Årsredovisning 2016

93 Årsredovisning (70)

94 Innehållsförteckning Essunga kommun... 4 Inledning... 4 Kommunstyrelsens ordförande... 4 Kommunens organisation... 4 Förvaltningsberättelse... 5 Ekonomisk omvärldsanalys... 5 Essunga kommun... 5 Övergripande målstyrning och uppföljning Finansiell analys Ekonomisk översikt Nothänvisning Redovisningsprinciper Kommunala bolag, stiftelser, gemensam nämnd och kommunalförbund Essunga Bostäder AB Stiftelsen Essunga industrier Räddningsnämnden Kommunalförbundet Göliska IT Bilagor Kommunstyrelse Verksamhetsberättelse Socialnämnd Verksamhetsberättelse Utbildningsnämnd Verksamhetsberättelse Bilagor Bygg- och Miljönämnd Verksamhetsberättelse Årsredovisning (70)

95 Essunga kommun Inledning Kommunstyrelsens ordförande Ej klart Kommunens organisation Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och ansvarar för de övergripande och långsiktiga målen för verksamheterna. Kommunfullmäktige har också utvärderingsansvar. Större verksamhetsförändringar inom nämnderna ska beslutas av kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen På kommunfullmäktiges uppdrag har kommunstyrelsen ett övergripande ansvar för kommunens ekonomi, verksamheter och utveckling. Kommunstyrelsen ska ge kommunfullmäktige underlag för de ekonomiska ramarna. Kommunstyrelsen är kommunens ledningsorgan. Arbetet ska kännetecknas av strategisk inriktning och helhetsperspektiv och sker genom direktiv och riktlinjer direkt mot nämnderna och bolagets och stiftelsens styrelse. Nämnder Nämnderna har stor frihet att utforma sin verksamhet inom ramen för respektive verksamhetsplan och reglementen. Politisk ställning Mandat i kommunfullmäktige 1 nov okt Årsredovisning (70)