Remissvar avseende Program för en sammanhål- len stad

Transkript

1 Stadsbyggnadskontoret Strategi- och utvecklingsenheten Tjänsteutlåtande Dnr SBN Sida 1 (8) Handläggare Christoffer Carlander Telefon: Till Stadsbyggnadsnämnden Remissvar avseende Program för en sammanhål- len stad Förslag till beslut Stadsbyggnadsnämnden godkänner kontorets utlåtande som svar på remissen från Stadsledningskontoret och överlämnar tjänsteutlåtandet med omedelbar justering. Stadsbyggnadskontoret Strategi och Utveckling Telefon michael.erman@stockholm.se Anette Scheibe Lorentzi Niklas Svensson Sammanfattning Ett förslag till Program för en sammanhållen stad har remitterats från kommunstyrelsen. Förslaget beskriver hur arbetet med ytterstadens utveckling ska organiseras under den kommande femårsperioden. Programmet innehåller fyra målområden: Stadsmiljö och boende Skola och utbildning Jobb och företagande Lokalt arbete med social hållbarhet (f.d. Trygghet i vardagen) Stadsbyggnadskontoret ser mycket positivt på ansatsen att staden genom programmet tar ett samlat grepp för att uppnå en sammanutan ett urval av hållen stad. Programmet omfattar inte hela staden, stadsdelar har gjorts. Stadsbyggnadskontoret önskar ett förtydligansammanhållen de om hur staden ska säkerställa att arbetet med en stad kan komma alla stadsdelar till del. Bilagor 1) Program för en sammanhållen stad

2 Sida 2 (8) 2) Program för en sammanhållen stad (tjänsteutlåtande från Stadsledningskontoret)

3 Sida 3 (8) Ärendet Kommunstyrelsen har remitterat ett förslag till Program för en sammanhållen stad , för yttrande senast 30 september Förslaget, bilaga 1, beskriver hur arbetet med ytterstadens utveckling ska organiseras under den kommande femårsperioden. Inom ramen för Vision 2030 ett Stockholm i världsklass bedriver Stockholms stad sedan 2007 ett strategiskt arbete med utveckling av ytterstaden. Inledningsvis riktades insatserna mot stadsdelarna kring Järvafältet i Vision Järva 2030 för att därefter även riktas mot stade nordvästra dens södra stadsdelar i Vision Söderort 2030, samt stadsdelsområdena i Vision Hässelby-Vällingby Under åren har sammanlagt 450 miljoner kronor disponerats för att finansiera projekt som ligger i linje med visionerna. Finansieringen upphör vid utgången av Stadsledningskontoret, som har det samordnade ansvaret för stadens ytterstadsarbete, har följt upp des- på utveckling- sa projekt för att lägga grunden för vidare satsningar en av ytterstaden. Med anledning av detta fick kommunstyrelsen i och med kommunfullmäktiges budget 2014 i uppdrag att ta fram ett gemensamt program för ytterstadens utveckling. Kommunfullmäktige väntas ta beslut om en reviderad version av Vision 2030 under 2014 för att kunna möta de utmaningar som ett växande Stockholm skapar. Stadsbyggnadsnämnden har besvarat remissen av den föreslagna revideringen av Vision 2030 ett Stockholm i världsklass i ärende Programmet har tagits fram av stadsledningskontorets förnyelseav- och delning. Medarbetare på olika nivåer i stadens förvaltningar bolag har bjudits in till dialog för att diskutera arbetet med ytterstadsvisionerna. Sammantaget har 200 personers synpunkter inhämtats och diskuterats i arbetet med att ta fram programmet. Stadsbyggnadskontorets synpunkter Vision 2030 har nu funnits i sju år och har haft stort inflytande på Stockholms utveckling. Den har varit det övergripande styrdokuockså har haft mentet för alla budgetbeslut genom åren. Den har stor påverkan på hur Promenadstaden översiktsplan för Stock- och an- holm, har utformats och genomförts. Att den nu revideras passas till nya frågeställningar och omvärldsförutsättningar anser stadsbyggnadskontoret som positivt och behövligt. Det är därför en styrka att det föreliggande programmet för en sammanhållen stad tar avstamp i den föreslagna revideringen av visionen. Temat för programmet korrelerar tydligt med teman i den föreslagna revide-

4 Sida 4 (8) ringen av vision Av den anledningen skulle stadsbyggnadsav vad staden kontoret önska en mer sammanhållen beskrivning menar med en sammanhållen stad, som komplement till skrivningen att det är en stad utan sociala och fysiska barriärer. Stadsbyggnadskontoret ser mycket positivt på ansatsen att staden genom programmet tar ett samlat grepp för att uppnå en samman- staden, utan hållen stad. Programmet omfattar emellertid inte hela ett urval av stadsdelar har gjorts. Identifieringen av stadsdelar som inkluderas i programmet är baserat på en inventering av sociala ris- Götalands- ker för stadsdelar. Indexet för risker bygger på Västra modellen och beskrivs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande som ett konkret verktyg som påvisar var i staden en förstärkning av in- Stads- satser utifrån visionernas målområden är extra angelägen. byggnadskontoret önskar en tydligare motivering för varför endast vissa stadsdelar valts ut samt ett förtydligande om hur staden ska säkerställa att arbetet med en sammanhållen stad kan komma alla stadsdelar till del. Det som i den förslagna revideringen av vision benämns som en positiv utveckling i stadens alla delar. För- åtgär- tydligandet bör adressera vilka eventuella stadsövergripande der som kan behövas för att åstadkomma en sammanhållen stad. Programmet kommer tillsammans med revideringen av vision 2030 utgöra ett bra underlag för en uppdatering av Promenadstaden. Det- att i ett ta uppdateringsarbete kan vara ett bra tillfälle för staden stadsövergripande styrdokument omsätta den reviderade visionens tydliga fokus på att skapa en positiv utveckling i stadens alla delar till strategier. Därtill kommer programmet för en sammanhållen stad att vara utgångspunkt för arbetet med sociala frågor i såväl om- angå- rådesplanering som detaljplanering. I likhet med remissvaret endee revideringen av Vision 2030 anser stadsbyggnadskontoret att programmets fokus på helhetsperspektiv och samverkan mellan stadens och regionens aktörer är positivt. T.ex. föreskriver pro- för ytterstadsar- grammet att facknämnderna ska ha en organisationn betett och ska utse personer till styrgrupper och arbetsgrupper. Underlag till programmet Förslaget till Program för en sammanhållen stad vilar på åtta underlag: Förslag till reviderad vision för Stockholms stad 2030 Vision Järva 2030 Vision Söderort 2030 Vision Hässelby-Vällingby 2030 Rapport Projekt som beviljats ytterstadsmedel inom ramen

5 Sida 5 (8) för Vision Järva, Vision Söderort och Vision Hässelby Vällingby till och med våren Rapport Sammanställning av andra städerss erfarenheter från satsningar på socialt utsatta områden och stadsdelar. Dialoger med interna aktörer och externa samverkansaktörer som polis, fastighetsägarföreningar och nätverket Järva- andan. Inventering av sociala risker. Stadsbyggnadskontoret hade önskat en redogörelsee av andra städers erfarenheter från satsningar på socialt utsatta områden och stadsde- inom lar, samt en internationell utblick för att se hur kunskapsläget detta område har utvecklats och på vilket sätt det påverkar stadens arbete med stärkt sammanhållning. Stockholmsregionens regionala utvecklingsplan, RUFS 2010, innehåller strategier för stärkt sam- att program- manhållning och frigjorda livschanser. Kontoret anser met bör förhålla sig till dessa strategier. Samtidigt noterar kontoret att programmet till stora delar bygger på översiktsplanens strategier, vilket kan förtydligas för att visa på hur visioner och strategier sam- Förslaget till Program för en sammanhållen stad beskri- verkar i stadens olika styrdokument. Förhållande mellan programmet och de tre ytterstadsvisionerna ver hur arbetet med ytterstadens utveckling ska organiseras under perioden De tre tidigare antagna visionerna för Järva, Söderort respektive Hässelby-Vällingby har 2030 som horisontår. För att undvika otydligheter i arbetet med ytterstadens utveckling anser stadsbyggnadskontoret att förhållandet mellan programmet och de tre visionerna behöver förtydligas. Programmet gäller inte hela ytterstaden. Ett av de underlag som använts för att ta fram programmet är index för sociala risker. Det är ettt konkret verktyg som påvisar var i staden en förstärkning av insatser utifrån visionernas målområden är extra angelägen. Med grund i detta index har ett antal stadsdelar inom stadsdelsområdena Rinkeby-Kista, Spånga-Tensta, Skärholmen, Hässelby-Vällingby, Enskede-Årsta-Vantör och Farsta valts ut. Stadsbyggnadskontoret anser att det inte tydligt framgår om alla målområden gäller för alla utpekade stadsdelar. Programmets målområden, samt koppling till översiktsplanens strategier och fysisk planering Programmet innehåller fyra målområden: Stadsmiljö och boende Skola och utbildning

6 Sida 6 (8) Jobb och företagande Lokalt arbete med social hållbarhet (f. d Trygghet i vardagen) Stadsbyggnadskontoret är mest berört av målområdet stadsmiljö och boende. I programmet beskrivs att gleshet och rumslig separe- mellan arbete, ring i ytterstaden tillsammans med distinkt åtskillnad boende, trafik och rekreation skapar avstånd mellan människor, men även till service och verksamheter. Programmet pekar ut tre av översiktsplanens strategier som av särskild betydelse för program- met: Satsa på attraktiva tyngdpunkter Koppla samman stadens delar Främja en levande stadsmiljö i hela staden Stadsbyggnadskontoret anser att det i avsnittet om strategin Koppla samman stadens delar bör understrykas att stadsdelar också kan kopplas med livaktiga och trygga gröna promenadstråk, inte bara med ny sammanhängande bebyggelse, kollektivtrafik och bättre förutsättningar för cykel och gående. För att knyta ihop den sociala dimensionen med stadsbyggnadsfrå- ska gor föreslås i programmet att sociala stadsbyggnadsanalyser användas för att identifiera det offentliga rummets potential och begränsningar. Det innefattar analys av rumsliga samband mellan olika stadsdelar och hur det offentliga rummet som konsekvens av dess utformning upplevs och används. Stadsbyggnadsnämnden fö- reslås i programmet vara huvudansvarig nämnd för detta. Stadsdenna typ av byggnadskontoret delar förslagets syn på vikten av analyser. För att förtydliga vikten av det offentliga rummets utveckkulturnämnden ling bör även trafik- och renhållningsnämnden och ges ansvar för att målet ska uppfyllas. Inom målområdet Jobb och företagande finns ett mål om att andelen arbetsplatser i de utpekade områdena ska öka. Stadsbyggnadskonto- och före- ret anser att de fysiska förutsättningarna för arbetsplatser tagande antingen bör komplettera detta mål, eller att ett nytt mål under detta målområde kan formuleras för att stärka kopplingen mellan ökning av arbetsplatser och fysisk planering samt utnyttjan- bör tillsammans med andra förvaltningar ges delat ansvar för att de av befintliga lokaler i stadens bestånd. Stadsbyggnadsnämnden målet ska uppnås. Stadsbyggnadskontoret vill gärna delta i, och hoppas kunna bidra till stadsdelsnämndernas arbete med att ta fram lokala handlingspla-

7 Sida 7 (8) ner för social hållbarhet. I underlagsmaterialet till den föreslagna revideringen av Vision 2030 beskrivs att det civila samhället är den viktigaste kraften för att minska ensamhet och skapa gemenskap, sammanhang och närhet. Stadsbyggnadskontoret anser att vikten av civilsamhället bör kunna förtydligas i programmet. Genomförande, uppföljning, finansiering och integrering i stadens styrmodell ILS I programmet beskrivs att det arbete som inletts inom visionsområ- verksam- dena ska fortsätta allt mer mot en integrering i ordinarie het. Arbetet anses vara en del av berörda nämnders kärnuppdrag och bör därför implementeras i den ordinarie budget- och uppfölj- styrmodell, ningsprocessen. Detta innefattar integrering i stadens ILS. Ansvarig nämnd/bolag ska formulera i sin verksamhetsplan antingen/och/eller nämndmål, indikatorer, aktiviteter och åtaganden som leder till att målen i programmet kan nås. Stadsbyggnadskonto- styrdoku- ret ser positivt på att styrning och uppföljning av stadens ment sker samlat i ILS. Integreringen av programmet i ILS ställer emellertid höga krav på att ändamålsenliga indikatorer för de olika målområdena tas fram. Att stadsledningskontoret föreslås ta ett samlat grepp för en omfattande och långsiktig uppföljningsplan för arbetet med programmet är därför värdefullt. 150 mnkr föreslås för programperioden. Medlen ska användas till att starta aktiviteter/arbetssätt som beslutats om i handlingsplanen för lokalt arbete för social hållbarhet. Medlen föreslås kunna sökas av de stadsdelsnämnder som programmet gäller för. Detta arbetssätt tydliggörs än mer genom att finansieringen av utvecklingsarbetet i allt väsentligt sker inom ramen för respektive ansvarig nämnd/bolags budget. Delaktighet och dialog Lärdomar från tidigare visionsarbete har bland annat lyfts in i pro- och arbetssätt, grammets avsnitt Arbetsmodell. Samverkan, metoder lokala initiativ samt boendedialoger är de teman som lyfts fram. Stadsbyggnadskontoret delar förslagets syn på vikten av dessa för ett lyckat genomförande men anser att boendedialoger endast är en typ av metod för att göra medborgarna delaktiga i utvecklingen. De olika stadsdelarna har olika behov och bör anpassa metoderna för medborgarnas delaktighet efter dessa. Stadsbyggnadskontoret före- delaktighet. slår därför att temat byter namn till t.ex. Medborgarnas Boendedialoger är emellertid en kraftfull och väl inarbetad metod som stadsbyggnadskontoret gärna deltar i utvecklingen av tillsam- mans med bostadsbolagen, stadsdelsnämnderna och andra berörda förvaltningar. Avrapporteringen av stadsbyggnadskontorets utveck-

8 Sida 8 (8) lingsarbete av former för medborgardialog i planeringsprocessen poängterar vikten av samverkan mellan förvaltningar för en utveck- lad delaktighet. Genomförande av en boendedialog samtidigt som en tidig dialog som del av stadens områdesplanering har goda förutdet korta som det sättningar att skapa en djupare delaktighet i såväl långa perspektivet. SLUT.