Kandidatuppsats. Samvetsfrihet Det nya abortmotståndet? En motivanalys av samvetsfrihet inom barnmorskeyrket.

Transkript

1 Kandidatuppsats Samvetsfrihet Det nya abortmotståndet? En motivanalys av samvetsfrihet inom barnmorskeyrket. Författare: Stina Larsson Handledare: Gunnar Hansson Examinator: Per Strömblad Termin: VT17 Ämne: Statsvetenskap Nivå: Grundnivå Kurskod: 2SK30E

2 Abstract Freedom of conscience has, since 2014, been intensely discussed in the Swedish society. The debate commenced when two separate midwifes decided to take legal action against their respective employers, who had denied them employment as midwives because of their refusal to engage in care involving abortion. The midwives claimed their refusal to assist in this procedure was protected by their right to freedom of conscience, consequently, they had been subjected to discrimination. This study aims to detect the motives in the ongoing debate regarding the right to freedom of conscience for midwifes within Swedish healthcare. By using a motive analysis, based on Axel Hadenius theory, the study aimed to determine if the motive behind the invocation of freedom of conscience derived from a human rights perspective or a resistance towards abortion. The conclusion of the study found that the real motive for the midwives, and those defending freedom of conscience, fundamentally was a resistance towards abortion. Furthermore, the study determined that the invocation of this freedom, in fact, was a new way for people and organisations, harbouring anti-abortion values, to express their resistance. Nyckelord Samvetsfrihet, abort, abortmotstånd, Ellinor Grimmark, Linda Steen, barnmorska, vården, motiv, mänskliga rättigheter, abortmotståndsorganisationer, Sverige. Tack Ett stort tack till Gunnar Hansson som väglett och kommit med goda råd under arbetets gång. Även ett särskilt tack till Elin Axén som varit ett betydande stöd under skrivandet. i

3 ii

4 Innehåll 1. INTRODUKTION Inledning Bärande begrepp Abort Abortmotstånd Samvetsfrihet Abort och samvetsfrihet som politiskt problem Abort och samvetsfrihet som samhällsvetenskapligt problem Analysram Syfte och frågeställning Teori och metod Material DEBATT OM SAMVETSFRIHET SAMVETSFRIHET SOM SKÄL FÖR MOTSTÅND MOT ABORT Tingsrätten Media Politik SLUTSATSER 33 Referenser 37 iii

5 1. INTRODUKTION 1.1 Inledning Under 2014 blev Ellinor Grimmark ett känt namn i svensk media efter att hon beslutat att anmäla region Jönköping till Diskrimineringsombudsmannen. Bakgrunden till anmälan var att Grimmark blivit nekad anställning som barnmorska vid tre olika kliniker efter att hon begärt undslippa medverka vid abort (insättning av kopparspiral, samt dagen-efter-piller). Enligt Grimmark hade Jönköpings region på detta sätt gjort sig skyldig till diskriminering, och hänvisade till rätten till samvetsfrihet. Denna rätt innebär att personer med religiösa, etiska eller moraliska övertygelser har tillåtelse att avstå deltaga i situationer då dessa strider mot deras samvetsbetänkligheter. Enbart ett år senare valde ytterligare en barnmorska, Linda Steen, att stämma landstinget Sörmland, efter att hon förvägrats anställning på flera av landstingets kvinnokliniker då hon på grund av sin kristna tro inte ville genomföra aborter. I likhet med Grimmark, hänvisade Steen till sin religions- och samvetsfrihet och menade att landstinget aktivt kränkt denna, när hon nekades anställning. Diskussionen kring samvetsfrihet inom vården, specifikt i anslutning till barnmorskeyrket, har sedan dessa två fall uppdagades, fått ett enormt utrymme och väckt starka känslor i det svenska samhället, både på medial och politisk nivå. Åsikterna kring rätten till att åberopa samvetsfrihet går brett isär, där ena sidan hävdar att det är en mänsklig rättighet, och andra sidan menar att den hotar rätten till fri abort. Problemet inrymmer ett flertal dimensioner, och behandlar bland annat synen på abort, abortmotstånd och vårdens skyldighet till sina patienter, inom både moral och politik. Detta har dock inte betraktats som en traditionell politisk fråga i Sverige, därav är det intressant att behandla samvetsfrihet inom det svenska samhället och utröna om detta är en mänsklig rättighet eller ett förklätt abortmotstånd. 1

6 1.2 Bärande begrepp I följande avsnitt kommer väsentliga begrepp att definieras och sättas in i ett sammanhang för att underlätta förståelsen och förtydliga uppsatsens innebörd för läsaren. Begreppen som kommer att klargöras är abort, abortmotstånd och samvetsfrihet, eftersom dessa har en relevant roll för uppsatsens utformning, undersökning och resultat Abort Abort syftar till en upphörd eller avbruten graviditet, där fostret är dött vid framfödandet. I denna uppsats används begreppet abort till att syfta på så kallad legal framkallad abort, vilket betyder att den utförs enligt gällande lagar och föreskrifter. Illegal och spontan abort (missfall) behandlas i detta fall inte när abort diskuteras 1. Denna avgränsning görs med hänvisning till den tillåtande lagstiftningen som finns i Sverige, som betyder att inga illegala aborter behöver utföras 2. I Sverige gäller fri abort i enlighet med abortlagen, som fastställer att en kvinna har rätt att avsluta en graviditet fram till vecka 18, utan att hennes motiv krävs eller ifrågasätts 3. Efter vecka 18 och fram till vecka 22, är det även lagligt att avsluta en graviditet, en så kallad sen abort, då särskilda omständigheter råder. Dessa kan inkludera alkohol- och drogproblem, psykiska problem och allvarliga fosterskador eller missbildning, samt ålder 4. En ansökan till Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga sociala och medicinska frågor (Rättsliga rådet) måste göras och Rådet beslutar, utifrån ansökan, om ett tillstånd till sen abort medges eller ej 5. Gränsen för sen abort är bestämd till vecka 22, då socialstyrelsen inte har tillstånd att godkänna en abort om fostret har möjlighet att överleva utanför den gravida kvinnans kropp 6. Tillvägagångsätten för en framkallad abort varierar i relation till hur långt framskriden graviditeten är. Medicinsk abort är vanligast under ett tidigt skede, fram till nionde veckan, och kirurgisk abort tillämpas efter nionde veckan fram till vecka 18 (samt fram 1 Nationalencyklopedin, Abort. 2 Persson, Elisabeth s Persson, Elisabeth s Bengtsson, Kristin. Vårdguiden. 5 SOSFS 2009:15. Abort. 6 Bengtsson, Kristin. Vårdguiden. 2

7 till vecka 22 vid särskilda omständigheter 7. (För mer ingående information se Statens Offentliga Utredningar (SOU) 2005:90, del 2, kapitel 7 Metoder för abort 8 ). I den svenska abortlagen (SFS 1974:595), paragraf fem, specificeras att det endast är en behörig läkare som får utföra abort eller avbryta havandeskap 9. Däremot förtydligas det i Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för barnmorskor att, även om läkare ansvarar för abort, så ska barnmorskor ha förmåga att tillämpa kunskaper om abort och de komplikationer som kan uppstå. De ska även ha förmåga att i dialog ge information till abortsökande samt ha förmåga att vårda patienter som genomgår abort 10. Det preciseras även i Europaparlamentets och Rådets Direktiv 2005/36/EG, avsnitt sex, i artikel 42 Utövandet av yrkesverksamhet som barnmorska, att barnmorskor får tillträde till och rätt att, bland annat, utföra behandling som ordinerats av läkare 11. Innebörden av detta blir, uttryckt av socialstyrelsen, att läkaren kan ordinera läkemedlet för att sedan överlåta det till en barnmorska att vidare ge det till patienten 12. I realiteten medverkar alltså barnmorskor i en stor del av abortprocessen, trots att de inte innehar det yttersta ansvaret Abortmotstånd I SOU:s utredning Abort i Sverige, kapitel fem Abort ett etiskt dilemma, nämns den konflikt som föreligger mellan kvinnans rätt till självbestämmande angående om hon önskar föda ett barn, och fostrets rätt till att utvecklas till ett barn. I detta ställs kvinnans intresse mot fostrets intresse, och frågan om vems intresse som ska väga tyngst ställs 13. Utifrån ett abortmotståndsperspektiv är den grundläggande principen att fostret har ett eget liv, vars intresse måste tillvaratas. Fostret tillskrivs rättigheter som försvaras utifrån ståndpunkten att mänskligt liv börjar vid befruktningsögonblicket, vilket innebär att fostrets liv inte får kränkas genom att graviditeten avslutas 14. Då alla människor innehar samma människovärde måste därför det ofödda fostrets liv värnas om i samma 7 Persson, Elisabeth s SOU 2005:90. Metoder för Abort. 9 SFS 1975:595. Abortlag. 10 Socialstyrelsen Kompetensbeskrivning för legitimerad barnmorska, Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG. 12 Socialstyrelsen, SOU 2005:90, Abort i Sverige. s Davidsson, B & Forsling, C s

8 utsträckning som vilken annan människa som helst, och abort likställs, i och med detta, med mord. Kvinnor har i alla tider drabbats av oönskade graviditeter som framkallat beslutet att genomgå abort, oavsett om detta är tillåtet enligt lag eller ej. Detta faktum är även förenat med att ett utbrett abortmotstånd existerar världen över. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO), lever 61 % av världens kvinnor i länder där abort är helt eller delvis tillåten. Men detta betyder i praktiken inte att abort alltid är tillgängligt för alla kvinnor, i alla sorters livssituationer. Ofta används begreppet fri abort när man talar om länder med liberala abortlagar, men detta uttryck är missledande då all abort är reglerad av lagar, förordningar, och restriktioner. Även hinder och abortmotstånd finns, till stor del, utspritt i länder som har så kallad fri abort 15. Fri abort innebär således på egen begäran, men är alltid reglerat till en sista vecka då abort får genomföras, och dessa finns i olika restriktiva nivåer. Abortmotstånd kan grunda sig i religiösa föreställningar om livets okränkbarhet (den katolska kyrkan) samt etiska eller moraliska övertygelser om vad som anses försvarbart att göra mot en annan individ. Gemensamt för abortmotstånd är uppfattningen om att fostret, de facto, är ett liv, och oavsett om det är på grund av religion eller etik, är det fel att medvetet bestjäla en oskyldig individ om livet. I denna uppsats använder jag begreppet abortmotstånd till att syfta till likställandet av abort som tagande av en annan individs liv, men också gällande införandet av restriktioner och begräsningar för när och om abort kan beviljas. Med andra ord innebär abortmotstånd inte nödvändigtvis ett absolut motstånd Samvetsfrihet Samvetsfrihet syftar till individens rätt till en samvetsgrundad övertygelse. Denna frihet faller inte under samma skydd som religionsfrihet och yttrandefrihet, som finns reglerade i svensk grundlag, utan behandlas i den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna (EKMR) artikel Där specificeras det att varje individ har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt inkluderar frihet att byta religion eller tro och frihet att ensam eller i gemenskap med andra, offentligt eller enskilt, utöva sin religion eller tro genom gudstjänst, undervisning, sedvänjor och ritualer. Artikel 9 preciserar även att 15 Ericson, Eric Sven s Nationalencyklopedin, Samvetsfrihet. 4

9 denna frihet endast får underkastas sådana inskränkningar som är föreskrivna i lag och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till den allmänna säkerheten eller till skydd för allmän ordning, hälsa eller moral eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter 17. Samvetsfrihet omfattar alltså den enskildes absoluta rätt att ha en samvetsbaserad övertygelse eller ett samvete, vilket innebär att individer själva har rätt att skapa en egen uppfattning om vad som är moraliskt gott och ont, eller rätt och orätt. Artikel 9 innebär däremot inte att EKMR reglerar en rätt att agera enligt denna övertygelse, utan specificerar att varje individ har rätt till just en uppfattning om vad som är gott respektive ont, rätt respektive orätt. I och med den andra paragrafen i artikel 9 fastställs även att samvetsfriheten får inskränkas i det fall den strider mot ett lands lagar, eller begränsar den allmänna säkerheten, individers fri- och rättigheter, hälsa eller moral. I denna undersökning används samvetsfrihet som begrepp i förhållande till barnmorskor inom mödravården när det gäller ingreppet eller proceduren abort. I detta sammanhang betyder ett åberopande av samvetsfrihet av vårdpersonal att man, på grund av moraliska, etiska eller religiösa övertygelser vill avstå att deltaga under abort, eller andra arbetsuppgifter som den enskilda individen sammankopplar med abortvård (ge ut dagen-efter-piller, sätta in kopparspiral) Abort och samvetsfrihet som politiskt problem I dagens svenska samhälle är abortlagen något som ofta tas för givet, men faktum är att det endast är 42 år sedan den idag gällande abortlagen (SFS 1974:595) trädde i kraft 19. Dessförinnan hade 1938 års restriktiva lag (SFS 1938:218) om avbrytande av havandeskap, reglerat kvinnors möjlighet att bestämma över sina reproduktiva rättigheter (för vidare läsning se RFSU, 1938 den första abortlagen 20 ). Abortfrågan hade i Sverige, vid införandet av abortlagen, varit kontroversiell under mer än 50 år, och debatten hade i huvudsak präglats av befolkningspolitiska, medicinska och religiösa synpunkter, och ibland involverat kvinnans åsikter och önskemål 21. Uppfattningarna angående frågan var spridd över ett vitt spektrum med utgångspunkt i två skilda 17 EKMR, Artikel Jönköpings tingsrätt, Mål nr T , Nyköpings tingsrätt, Mål nr T SOU 2005:90, s Weiderud, E SOU 2005:90, s

10 positioner: kvinnans rätt att fritt bestämma över sin kropp och möjliga graviditet, och likställandet av abort som barnamord, som till varje pris skulle förhindras 22. Genom en statlig utredning, 1965, skulle ett betänkande lämnas angående en ny abortlagstiftning. Denna utredning, Rätt till abort (SOU 1971:58) offentliggjordes 1971, och lade grunden till avkriminaliseringen av abort 23. Förslaget mötte dock hårt motstånd, där fostrets rätt som egen individ, ställdes mot kvinnans. Det aktiva motståndet fördes bland annat av kyrkliga organisationer, Riksaktionen mot fri abort, Moderata Samlingspartiets kvinnoförbund, Moderata Ungdomsförbundet, Kristdemokratiska Samhällspartiet (senare Kristdemokraterna, 1996), och Kristdemokratiska Ungdomsförbundet med flera 24. En särskild arbetsgrupp tillsattes av justitieministern 1972, för att bredda underlaget för regeringens ställningstagande till en ny abortlagstiftning, och tillsammans med abortkommitténs betänkande, färdigställde justitiedepartementet ett förslag till ny abortlag två år senare. Efter en hård riksdagsdebatt, beviljades regeringens förslag 25, och den första januari 1975 implementeras lagen som ger kvinnor rätt att fram till 18e graviditetsveckan fritt göra abort 26. Efter att lagstiftningen om fri abort trädde i kraft minskade de negativa inställningarna till ingreppet i det svenska samhället, men avtog inte helt 27. Dåvarande statsminister Torbjörn Fälldins uttalade i Filadelfia kyrkan i Stockholm, 1980, sin personliga åsikt om att den gamla abortlagen (SFS 1938:318) var att föredra framför den nya (SFS 1974:595). Han menade att abortsiffrorna var oroande, och fick även medhåll ifrån Gösta Bohman och Lars Leijonborg 28. I och med detta fick grupper som bildats mot den fria aborten en startsignal för att lansera en mer utvecklad kampanj mot abortlagen. Genom demonstrationer och öppna möten yttrade rörelserna sina åsikter om abort som mord för att vända opinionen och skapa ett abortfientligt klimat i samhället. De 22 SOU 2005:90, s Hede, Maria s Davidson, B & Forsling, C s Davidson, B & Forsling, C s Hede, Maria s Davidson, B & Forsling, C s Davidson, B & Forsling, C s

11 ifrågasatte kvinnans rätt till självbestämmande, och genom sin syn att fostret innehade ett individuellt värde, krävde de ett totalförbud mot abort 29. Vid åtskilliga tillfällen, efter implementeringen av abortlagen, har riksdagen tvingats ta ställning till motioner om ändring och översyn av lagens bestämmelser, samt om abortrådgivning. Utskottet har i samtliga fall (förslag till ändring av abortlag, utformning av abortrådgivning, lagstiftning till skydd för ofödda) anhållit om avslag. Anledningar till att frångå de lagstadgade ståndpunkterna om kvinnans beslutanderätt, samt den angivna tidsbegränsningen om fri abort, har, enligt utskottet, ansetts saknas. Det har därmed beslutats om att inga närmare restriktioner bör göras gällande 1974 års abortlagstiftning ändrade även Kristdemokraterna sin mer restriktiva hållning och intog, som sista parti i riksdagen, en ställning för den nuvarande abortlagstiftningen 31. Abortmotståndsorganisationer är dock fortfarande aktiva i det svenska samhället, bland annat Ja till livet. Deras vision handlar om att värna om varje liv, oavsett i vilket utvecklingsstadie detta liv befinner sig i, från tidig graviditet till slutskedet av livet (i och med detta tar de även avstånd från dödshjälp). De arbetar för ett samhälle där ingen ska vilja genomgå abort, och ett samhälle där alla människor välkomnas 32. I början av 2000-talet grundades även organisationen Människorätt för ofödda (MRO). Deras tillvägagångssätt skiljer sig från liknande organisationer, då de främst fokuserar på att sprida bilder på aborterade foster, för att på så sätt synliggöra abortens innebörd, och påverka allmänheten till att ta ställning mot detta 33. Dessa organisationer ser inte fostret som en del av kvinnans kropp, utan som en egen, självständig individ, och därtill också oskyldig. Med andra ord ska detta liv värderas lika högt som kvinnans. Till skillnad från kvinnan, som ofta delvis självförvållat drabbats av en oönskad graviditet, är detta liv maktlöst och därför anser man att detta liv måste beskyddas. Ställningstagandet för den fria aborten är emellertid väletablerad i Sverige. RFSU har, sedan de grundades 1933, tagit ställning för att fri abort ska finnas och bevaras i Sverige, samt andra delar av världen. De anser att genom existerande abortförbud 29 Davidson, B & Forsling, C s SoU 1983/84:3. 31 Lennerhed, Lena Ja till livet, MRO, Frågor och svar. 7

12 och/eller hinder inom abortlagar, så nekas kvinnor världen över vitala mänskliga rättigheter. Kvinnor som tvingas fullfölja en oönskad graviditet, kvinnor som möter hinder och restriktioner, och kvinnor som genomgår illegal abort nekas genom detta rätt till liv, rätt till hälsa, rätt till privatliv och rätt till att inte utsättas för grym och förnedrande behandling 34. Med andra ord ser RFSU främst till kvinnan i diskussionen om abort. I sitt försvar för den svenska abortlagen (fri abort fram till den 18:e graviditetsveckan, och under särskilda omständigheter fram till den 22:a graviditetsveckan) tar de inte fostret i beaktning som en egen individ förrän detta anses vara livsdugligt utanför kvinnans kropp. Sverige har, till skillnad från många andra EU medlemsländer, inte en så kallad samvetsklausul inskriven i abortlagstiftningen. Förslag till införande av en sådan klausul har dock förekommit inom den svenska politiken sedan 1974 års abortlag implementerades. Samtliga motioner har emellertid avskrivits, och riksdagen har, vid upprepade tillfällen, ansett att en specifik lag som reglerar läkare och annan sjukvårdspersonals samvetsfrihet inte ses nödvändig i den nuvarande lagstiftningen 35. Debatten fick emellertid en nytändning 2014, då två separata fall behandlade samvetsfrihet för barnmorskor inom mödravården. Ellinor Grimmark anmälde region Jönköping till Diskrimineringsombudsmannen (DO), då hon nekats anställning när hon meddelat att hon som barnmorska, med hänvisning till samvetsfrihet, ej tänkte medverka vid abort 36. År 2015 nekades även Linda Steen anställning då hon, i likhet med Grimmark, undanbad att medverka vid abort på grund av sin trosuppfattning. Steen valde då att stämma landstinget Sörmland, hon menade att de kränkt hennes samvetsoch religionsfrihet 37. Detta gjorde att samvetsfrihet inom sjukvården återigen kom upp på agendan, och blev en omdebatterad fråga både inom politiken och i det svenska samhället. Ett flertal motioner har sedan dess yrkat på ett införande av samvetsfrihet inom den svenska 34 RFSU, Om abort SoU 1983/84:3. s Andersson Roström, Sofia Persson, Cecilia. 2015/

13 mödravården 38. Detta visar att abort och samvetsfrihet fortfarande är relevanta och omdiskuterade frågor, som fortsätter att prägla politiken som sådan. 1.4 Abort och samvetsfrihet som samhällsvetenskapligt problem Debatten om abort och samvetsfrihet har ett betydande inslag av moral och etik. I följande del uppmärksammas därav den filosofiska diskussionen, som utgör en väsentlig bakgrund till det samhällsvetenskapliga problemet som omger denna debatt. Abortens moraliska status har behandlats utifrån ett etiskt perspektiv av ett flertal filosofer. Dessa fokuserar främst på frågor som rör huruvida abort är förkastligt eller ej, vad som utgör en människa, samt när livet kan anses börja. En aktiv röst i diskussionen är Torbjörn Tännsjö, som vid flertalet tillfällen argumenterat för kvinnors rätt till abort. I Erfarenheter och egna val (2000) tar han ställning för utilitarismens pragmatiska syn på abort; att det är den drabbade kvinnan själv som måste få fatta beslutet om att genomgå abort eller inte. Utilitarismen fokuserar på att maximera välbefinnandet i världen, och trots att det är svårt att förutse konsekvenserna av en abort för de inblandade, måste den berörda kvinnan ändå vara bäst lämpad att bedöma dessa själv 39. Peter Singer går längre än Tännsjö när han i sin bok, Practical Ethics, uttrycker sin åsikt att ett foster inte ska ses som en person då det saknar rationalitet och självmedvetande. Ett fosters värde ska inte anses högre än värdet hos ett djur som innehar samma grad av medvetande eller förmåga att förnimma 40. Som tidigare nämnt har en debatt angående samvetsfrihet, och införandet av en samvetsklausul i vården, behandlats aktivt i Sverige under de senaste åren. Den moralfilosofiska diskussionen har även förts på ett praktiskt plan av åtskilliga skribenter, som har diskuterat och resonerat kring dess vara eller icke-vara i vårdsammanhang, specifikt inom barnmorskeyrket. Susanne Wigorts Yngvesson, docent i etik, är en av dom som har behandlat frågan. Hon menar att samvetsfriheten kan beskrivas som kärnan för andra politiska friheter och rättigheter. Denna ger utrymme för frihet och begränsar våld och förtryck. På grund av detta anser hon att en 38 Kd: 2010/11:K263; 2010/11:K381; 2011/12:K281; 2012/13:K220; 2012/13:K339; 2014/15:1601; 2015/16:2709. Sd: 2011/12:So642; 2012/13:K379; 2013/14:K344; 2014/15:2516; 2015/16:2902; 2016/17: Tännsjö, T s Lennerhed, L

14 begräsning av samvetsfrihet också är att begränsa mänsklig mångfald. Hon fortsätter dock med att förtydliga att alla handlingar som motiveras med samvetsfrihet inte är tillåtna 41 och uttrycker att avvägningar om samvetsfrihet måste stå i proportion till de konsekvenser detta orsakar för andra individer, men även för samhället i stort. Rätten till abort och rätten att låta enskilda barnmorskor åberopa samvetsfrihet behöver dock inte vara en rättighetskonflikt. Eftersom aborträtten i Sverige har ett väldigt stort stöd hos folket och i politiken menar Yngvesson att andra rättigheter lätt förbises, särskilt när kränkningar av dessa rättigheter står i kontrast till en mycket politisk och normativ fråga som abort kan sägas vara 42. I avhandlingen Hälso- och sjukvårdspersonalens religions- och samvetsfrihet, från 2016, för Kavot Zillén resonemanget att utgångspunkten för vården i Sverige ska grunda sig i patientens självbestämmande, och bedrivas utifrån patientens behov och önskemål. Detta medför att det varken kan ses som god vård när en patient nekas efterfrågad vård av personal som har samvetsbetänkligheter, eller när vårdpersonal tvingas deltaga i situationer som strider mot deras samvete. Det ligger alltså både i patientens och personalens intresse att vården bedrivs av personal som är villiga att utföra den och som inte innehar en negativ inställning till den vård som önskas och behövs. Zillién tar även upp att hälso- och sjukvårdpersonal frivilligt valt sitt yrke, där särskilda skyldigheter ingår, därför bör personalens rätt att handla utifrån sina samvetsbetänkligheter ge vika för vad som ligger i patientens intresse vid en konflikt 43. Abort har även diskuterats utifrån ett medicinsk och ett psykologiskt synsätt, något som denna undersökning inte ämnar ta upp, då dessa områden ligger utanför den tilltänkta problematiken i uppsatsen. 1.5 Analysram Syfte och frågeställning Undersökningen i denna uppsats syftar till att utröna vilka motiv som finns i den pågående debatten angående åberopandet av samvetsfrihet inom den svenska vården, 41 Yngvesson Wigorts, S s Yngvesson Wigorts, S s Zillén, K s

15 specifikt relaterat till barnmorskeyrket, och om dessa motiv kan sammanlänkas med åsikter och argument som används i det generella abortmotståndet i Sverige. Den huvudsakliga frågeställningen som denna uppsats ämnar undersöka är relevant och intressant i förhållande till den debatt, på politisk och samhällsvetenskapliga nivå, som för närvarande pågår. Ämnet berör ett samtida problem som har bemötts och fortsätter att behandlas av politiker, yrkespersoner samt den allmänna befolkningen. Frågeställningen har en ytterligare relevans på grund av Sveriges särställda position i frågan om samvetsfrihet inom mödravården. Majoriteten av medlemsländerna i den Europeiska Unionen, har en så kallad samvetsklausul inskriven i ländernas respektive abortlag som reglerar att all vårdpersonal har rätt att, med hänvisning till samvetsfrihet, undslippa att deltaga vid vård som involverar abort. Sverige är dock ett av fåtal länder där abortlagen inte innefattas av en samvetsklausul (Finland, Island, Tjeckien och Bulgarien 44 ). Denna position skiljer sig från andra EU medlemsländer och det blir därmed intressant att undersöka vilka motiv som återfinns i den svenska debatten. Motståndet mot rätten att åberopa samvetsfrihet inom mödravården har tidigare uttryckts i att denna rätt skulle hota den fria aborten, och därför har jag valt att utröna om motiven för samvetsfrihet har en grund i ett abortmotstånd. Denna debatt utmanar även den rådande samhällsnorm som finns i Sverige kring abort och sjukvård, då den inte enbart vidrör barnmorskans roll utan även berör andra vårdinstanser och deras anställda. Den utmanar alltså fler aspekter än abort, och påverkar sjukvårdens uppbyggnad och samhällsutvecklingen i sin helhet. Därav finner jag denna undersökning relevant och intressant. Den övergripande frågeställning som denna uppsats ämnar undersöka blir därmed: Kan åberopande av samvetsfrihet inom mödravården i Sverige betraktas som det nya abortmotståndet? De underliggande frågeställningarna för att kunna komma fram till huvudfrågan är följaktligen: Vilka motiveringar anförs i åberopande av samvetsfrihet inom mödravården? Vilka motiv kan utrönas i åberopande av samvetsfrihet? Kan motiven härledas till ett abortmotstånd? 44 Körlin, J & Lichtenstein, D

16 1.5.2 Teori och metod För att kunna besvara mina frågeställningar och därmed komma fram till vilka motiveringar och motiv som återges och återfinns i debatten om samvetsfrihet och dess relation till abortmotstånd, är det av vikt att förstå och greppa den samtida diskussionen som förts i ämnet. Problematiken kring abort och samvetsfrihet bör därför sättas in i ett politiskt, respektive samhällsvetenskapligt sammanhang och jag har därav valt att tidigare behandla dessa, i två separata problemdiskussioner. Metoden för att genomföra denna undersökning är motivanalys, som ämnar förklara handlingar med hänvisning till vilka motiv som kan återfinnas hos aktören eller aktörerna som ska undersökas och förstås 45. Den syftar alltså till att kartlägga de medvetna övervägandena som en aktör gör inför ett beslut 46 och synliggöra det eller de motiv som utgör den förklarande faktorn bakom en handling. Genom att använda olika slag av empirisk data (motivindikatorer) insamlar forskaren information som sedan kan användas för att dra en inferens (slutledning) från olika slag av data till motiven 47. På detta sätt kan man synliggöra motiven till en handling och då även nå en djupare förståelse till aktörens handlande (se figur 1). Indikatorer Inferens Motiv Orsakssamband Handling (Figur 1:Hadenius modell 48 ) Axel Hadenius har i boken Tre studier i politiskt beslutsfattande vidare förtydligat och utvecklat att motivindikatorer kan utgöras av motiveringar, allmänna motivutsagor samt handlingar utförda av aktören själv eller en annan aktör som kan sägas ha ett sammanhang med handlingen som ska förklaras 49. Han har alltså gjort en systematisk 45 Hadenius, A s Esaiasson, P. Gilljam, et. al s Hadenius, A s Hadenius, A s Hadenius, A s

17 genomgång av möjliga sätt att utröna motiv som förklarar mänskligt och politiskt handlande. Allmänna motivutsagor Motiveringar Motiv Handling (Figur 2: Omarbetad modell) Inferens: Möjlig inferens: Orsakssamband: För att nå motiven bakom åberopandet av samvetsfrihet inom mödravården, och på så sätt genomföra min undersökning, har jag valt att modifiera Hadenius ursprungliga modell (se figur 2). Genom att använda mig av motivindikatorerna; motiveringar och allmänna motivutsagor bör jag, via en inferensdragning, komma fram till det verkliga motivet, och orsakssambandet för handlingen i fråga (åberopandet av samvetsfrihet). Materialet som finns att tillgå i ämnet är brett och korresponderar väl med detta val av motivindikatorer. Det är dock av väsentlighet att skilja mellan motiveringar och motiv. Hur en aktör motiverar sina handlingar kan skilja sig stort från vad dennes verkliga motiv är och att enbart förlita sig på dessa motiveringar medför att en reell förståelse för handlingen eller beslutet, samt det faktiska motivet, faller bort 50. Orsakssambandet mellan motiv och handling, enbart baserad på motiveringar, behöver alltså inte visa det verkliga motivet för en handling. På grund av detta har jag valt att främst utröna motiveringarna som ett första steg i processen. Detta betyder att jag inte förlitar mig på 50 Esaiasson, P. et. al s

18 att de motiveringarna som ges för åberopandet av samvetsfrihet är det verkliga motiven, utan ämnar att via en indirekt inferensdragning, nå de outtalade, men faktiska, motiven bakom handlingen (se figur 2). Då min övergripande frågeställning undersöker om det föreligger ett abortmotstånd inom åberopande av samvetsfrihet, förefaller detta upplägg som mest lämpligt. Motiveringar som anges för en handling fokuserar ofta på att framställa aktören i sådant gott ljus som möjligt, och eftersom det i Sverige finns en stark opinion för fri abort anser jag att om motiv för åberopandet för samvetsfrihet bottnar i ett abortmotstånd är detta något som inte direkt uttalas. Jag har därför omarbetat Hadenius ursprungliga modell för att visa hur en indirekt inferensdragning kan utröna de outtalade, men verkliga, motiven, med hjälp av motiveringar och allmänna motivutsagor. Som tidigare nämnt kommer jag inledningsvis att utgå från de motiveringar som finns att tillgå i debatten om samvetsfrihet, alltså de som är direkt anknutna till åberopande av samvetsfrihet 51. Detta innebär att aktören återger skäl eller argument till varför den valt att handla som den gör. Genom detta avser jag besvara den första frågan i min frågeställning. Vidare kommer jag, i enlighet med min modell, använda mig av så kallade allmänna motivutsagor, som inte är direkt kopplade till handlingen i fråga (åberopandet av samvetsfrihet). Allmänna motivutsagor kan peka ut en viss typ av handling, eller uttrycka en allmän värdering eller ett verklighetsomdöme, som kan antas utgöra en bakgrund till en viss typ av avsikter och följande handling 52. Dessa kan härledas från motiveringarna som tidigare i undersökningen fastställts, eller utrönas ur andra mer generella uttalanden, som sedan kan användas för att göra en indirekt inferensdragning till motivet som då antas ha ett orsakssamband till handlingen (åberopandet av samvetsfrihet) (se figur 2). Den explicita förbindelsen mellan ord och handling, som återfinns i motiveringar, saknas alltså vid användandet av allmänna motivutsagor. Istället används en så kallad indicieargumentering, som belägg för motivutsagorna, vilket innebär att man med sannolikhetsresonemang får försöka påvisa att den allmänna motivutsagan uttrycker motivet till handlingen 53. Även språket som används, både i form och innehåll, kan visa på en förbindelse mellan dessa, och genom att finna 51 Hadenius, A s Hadenius, A s Torstendahl, R s

19 uppenbara språkliknelser går det att ta fasta på en viss ståndpunkt som utgör motivet till handlingen. I och med detta kommer min andra frågeställning besvaras och de outtalade, men verkliga, motiven för åberopandet av samvetsfrihet nås. För att besvara min tredje frågeställning skall jag analysera de motiv som jag fastställt genom min undersökning. Den tidigare diskussionen kring abortmotstånd, och redogörelsen av debatten som har funnits i Sverige sedan införandet av den nuvarande abortlagen (SFS 1974:595), utgör därmed en referensram för att utröna om motiven till åberopande av samvetsfrihet har en koppling till ett abortmotstånd. Genom att jämföra språkbruket och de argument som används för att motsätta sig abort med de funna motiven, kommer jag följaktligen besvara min tredje frågeställning. För att utföra min undersökning kommer jag utgå ifrån tingsrättens två beslutsdokument i fallen Grimmark och Steen, och utröna de motiveringar som uttrycks av de två barnmorskorna, samt deras ombud. Vidare kommer jag även att använda mig av intervjuartiklar och debattartiklar som behandlar Grimmark och Steen, samt debattartiklar som tar strid för samvetsfriheten inom sjukvården. Riksdagsmotioner angående samvetsfrihet kommer, till sist, att användas för att se om dessa fall har fått konsekvenser på den officiella politiska arenan och för att se dess mer vida samhälleliga effekter för abortfrågan. Utöver de specifika motiveringarna för samvetsfrihet kommer jag även titta på i vilken kontext, och med vilket språkbruk dessa uttalanden görs, samt hur de olika personerna uttrycker sig (direkt och allmänt) när det kommer till abort, kvinnans rättigheter, mänskliga rättigheter och livsåskådning. Genom detta kommer jag utröna de outtalade, men verkliga, motiven bakom åberopandet av samvetsfrihet, och tillsammans med den tidigare informationen som behandlat abort, abortmotstånd och den debatt som funnits kring detta, samt samvetsfrihet, analysera om motiven kan sägas härstamma från ett mänskligrättighetsperspektiv eller härledas till ett abortmotstånd. Viss begränsning återfinns inom motivanalysen, och det är viktigt att ha i åtanke att forskaren ofta är tvingad till att acceptera och förhålla sig till stora osäkerhetsmarginaler, eftersom modellen förhåller sig till mänsklig natur och behandlar en aktörs medvetande. Motiv är inte direkt observerbara, utan en inre process och därför kan man aldrig, med hundra procent säkerhet, fastställa ett visst motiv som det verkliga 15

20 motivet för en människas handlande 54. Det är därför av stor vikt att inferensdragning mellan motivindikatorer och motiv har en trovärdig förklaring och visas på ett utförligt sätt. Genom att granska olika typer av tillgängliga motivindikatorer kan man närma sig och förstå det motiv som aktören hade med sitt handlande. Tillsammans med en god inferensdragning hanteras även de största osäkerhetsmarginalerna, och även fast det aldrig går att hävda ett motiv som hundra procent sant, så har forskaren visat belägg för att de verkliga motiven bakom en handling har synliggjorts. Detta ger en reell kunskap och förståelse för en aktörs handlande och det verkliga motivet som, vid användandet av en annan metod, skulle kunna gå förlorad. Eftersom syftet med denna uppsats är att kartlägga vilka motiv som finns bakom ett åberopande av samvetsfrihet inom mödravården, förefaller denna analysmetod som den mest lämpliga. Motivanalysen fungerar i detta fall både som modell och teori. För att nå motiven använder jag mig av Hadenius teori, som tar sig an inferensdragning från motiveringar och allmänna motivutsagor, för att kunna utröna motiven för en aktörs handling eller beslut Material Materialet härleds, till viss del, ur litteratur, samt från olika organisationer, som från olika perspektiv behandlar abort och samvetsfrihet. Även Europeiska konventionens deklaration om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR), specifikt artikel 9, statliga utredningar, så som SOU (2005:90) Abort i Sverige, lagar och betänkanden från Socialutskottet, samt Socialstyrelsens Kompetensbeskrivning för legitimerad barnmorska, från 2006, kommer användas som underlag. För att utföra min undersökning kommer jag främst att använda mig av Jönköpings tingsrätts beslutsdokument, mål nr T , samt Nyköpings tingsrätts beslutsdokument, mål nr T , från Ellinor Grimmark, respektive Linda Steens fall. Detta för att utröna på vilket sätt dessa två barnmorskor motiverar sitt ställningstagande för att åberopa samvetsfrihet och på så sätt kunna undvika att deltaga under abortvård. Genom att även identifiera de allmänna motivutsagorna kommer jag, 54 Esaiasson, P. et. al s

21 med hjälp av min tidigare redovisade modell, utföra en inferensdragning för att nå de verkliga motiven för åberopande av samvetsfrihet. Samvetsfrihet har därtill behandlats flitigt i media de senaste åren. Jag har valt ut två artiklar som direkt behandlar Ellinor Grimmark, varav en är en debattartikel som hon själv har skrivit, samt två artiklar där Linda Steen intervjuas angående samvetsfrihet. Vidare har jag även valt en artikel från Svenska Dagbladet (SVD) och en från Dagens Nyheter (DN), som tar strid för samvetsfrihet. Inom politiken har diskussionen om samvetsfrihet främst förts genom olika motioner som yrkar på ett erkännande och/eller införande av en samvetsklausul inom sjukvården. Jag kommer använda mig av samtliga motioner som lämnats in till riksdagen sedan 2010, då Sverigedemokraterna valdes in. Tidigare har enbart Kristdemokraterna motionerat angående samvetsfrihet, men med Sverigedemokraternas inträde i riksdagen breddades omfattningen av motionerna. Idag återfinns alltså två partier i riksdagen som aktivt förespråkar samvetsfrihet. För vidare läsning i ämnet har Kavot Zilléns avhandling Hälso- och sjukvårdspersonalens religions- och samvetsfrihet En rättsvetenskaplig studie om samvetsgrundad vägran och kravet på god vård, undersökt sjukvårdpersonals samvetsfrihet och god vård, och om denna är förenlig. Vidare har Susanne Wigorts Yngevsson, docent i etik, i sin bok Frihet till samvete, diskuterat samvetsfrihet inom arbetslivet, och hur denna debatt ofta tenderar att fastna i sakfrågor, särskilt när den berör ämnet abort. Även avhandlingen Gynekologer och Barnmorskor inom svensk abortvård åsikter, erfarenheter och upplevelser, författad av Meta Lindström, har genom enkätundersökning och fokusgrupper, utrönt den allmänna inställningen hos dessa yrkesgrupper i frågan om abort och dess vidareutveckling. Utöver dessa har Barnmorskeförbundets Etiska Råd Utredning av samvetsklausul och abortvård, redogjort för möjliga för- och nackdelar för vårdtagaren respektive vårdgivaren och delgivit ett utlåtande om en samvetsklausul är en önskvärd väg att gå inom den svenska vården. 17

22 2. DEBATT OM SAMVETSFRIHET Nedan kommer jag presentera den debatt som har behandlat samvetsfrihet för barnmorskor i ett samtida perspektiv. Jag kommer kortfattat att redogöra för hur diskussionen uppstod, hur den utvecklades och vad den har fokuserat på. Utgångspunkten kommer ligga på de två barnmorskorna som anmält sina respektive arbetsgivare (region Jönköping och Sörmlands landsting), för kränkning av deras samvetsfrihet, men också ta upp den allmänna diskussionen som har behandlat frågan under de senaste åren. Samvetsfrihet inom vården är ett ämne som i Sverige tidigare inte uppbringat så mycket intresse. Ett antal motioner som yrkar på införandet av en samvetsklausul har vid tillfällen lämnats in till riksdagen utan stor genomslagskraft, och den allmänna vetskapen och opinionen kring ämnet har varit svag blev dock detta ett ämne som behandlades flitigt i både politiken och den allmänna debatten, och det hela började med barnmorskan Ellinor Grimmark. Grimmark var, sedan 2010, tillsvidareanställd som legitimerad sjuksköterska i region Jönköping, och valde 2012 att vidareutbilda sig till barnmorska. I mars 2014 erhöll hon sin legitimation, och gjorde under 2013 och början av 2014 förfrågningar angående arbete som barnmorska i regionen. I samband med dessa förfrågningar redogjorde Grimmark även att hon, på grund av sin kristna tro och sin livsåskådning, inte kunde medverka vid abort. Detta ledde till att hon nekades anställning som barnmorska vid tre olika kvinnokliniker i region Jönköping. Grimmark valde då att anmäla region Jönköping till Diskrimineringsombudsmannen (DO) för kränkning av hennes religionsoch samvetsfrihet. Efter att DO avskrev ärendet, och fastställde att Grimmark inte blivit utsatt för diskriminering i början av 2014, tog hon sitt fall vidare till tingsrätten 55. Hennes ombud kom att bli Ruth Nordström, från Scandinavian Human Rights Lawyers, och Jörgen Olson, från Advokatbyrå Jörgen Olson AB 56. Underlaget för att Grimmark blivit utsatt för kränkning av sin rätt till samvetsfrihet, hämtades från Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR), specifikt Artikel 9, som garanterar skydd för tankefrihet, religionsfrihet och samvetsfrihet. Ombuden och Grimmark menade att Grimmarks genuina och seriösa 55 Jönköpings tingsrätt, Mål nr T , s Jönköpings tingsrätt, Mål nr T , s

23 samvetsbetänkligheter över att medverka vid utförandet av abort, därmed var skyddad, och att neka henne anställning som barnmorska i detta fall var en grav kränkning av hennes rätt till samvetsfrihet. De anförde Grimmarks uppfattning att livet börjar vid befruktningen, och att detta liv således är skyddsvärt, omfattas här av hennes kristna tro och av alla de stora världsreligionerna 57. Detta fall fick medial uppmärksamhet omgående och två läger utvecklades; samvetsfrihet som mänsklig rättighet och samvetsfrihet som hot mot fri abort. Fyra skribenter; Ruth Nordström (VD Provita och ordförande för Scandinavian Human Rights Lawyers), Liv K. S. Thoresen (barnmorska och generalsekreterare Menneskeverd, Norge), Rebecca Ahlstrand (jurist på Scandinavian Human Rights Lawyers), och Helena D Arcy (ordförande för Respekt) poängterade i Svenska Dagbladet, i november 2014, att en samvetsklausul inte har medfört ett problem för Sveriges grannländer. De menade att den är en grundläggande rättighet som är självklar även för vårdpersonal 58. RFSU:s förbundsordförande Kristina Ljungros, tillsammans med Johannes Rindal, ordförande för organisationen Sex og politikk i Norge, var istället snabba med att uttrycka sin oro för vad en samvetsklausul inom vården skulle kunna leda till, och menade att detta enbart var ett sätt att inskränka aborträtten och skuld- och skambelägga personer som vill genomgå abort. De motiverar sin hållning i frågan med att sjukvården ska finnas för patientens skull och inte för personalens 59. En person som vill genomgå en abort ska med andra ord aldrig riskera att möta vårdgivare som hyser negativa värderingar till ingreppet. Under november 2014 inlämnades även två motioner till riksdagen, som berörde frågan om samvetsfrihet inom vården, av Kristdemokraterna (Kd) 60, och Sverigedemokraterna (Sd) 61. Båda motionerna hänvisade till EKMR Artikel 9, som fastställer samvetsfrihet som en rättighet. Medan Kd:s motion förespråkar att de enskilda landstingen, inom ramen för sin personalpolicy, ska hantera frågan och på detta sätt kunna erbjuda sjukvårdpersonal rätt till samvetsfrihet, framhåller Sd:s motion att en lagstadgad rättighet som garanterar att vårdpersonal har rätt till samvetsfrihet ska införas inom 57 Jönköpings tingsrätt, Mål nr T , s Ahlstrand, R. et. al Ljungros, K & Rindahl, J Kristdemokraterna. Motion, 2014/15: Sverigedemokraterna. Motion, 2014/15:

24 svensk sjukvård. Motionen nämner även Grimmark, och anser det djupt beklagligt att DO inte ansåg att barnmorskan blivit utsatt för diskriminering. Under 2014 utförde även Barnmorskeförbundets Etiska Råd en konsekvensanalys av ett möjligt införande av en samvetsklausul inom vården. Deras slutsatser avsåg att en samvetsklausul inte borde införas i Sverige. Med hänvisning till kompetensbeskrivningen för barnmorskor, menade de att abortvård ingår i barnmorskans arbetsområde, och att den som inte kan medverka vid abortvård, inte heller ska söka sig till ett yrke som har detta som verksamhetsområde. Barnmorskan, som vårdgivare, har ett val som vårdtagaren inte innehar 62. Under 2015 blev ytterligare ett fall, som behandlade samvetsfrihet inom sjukvården, uppmärksammat när barnmorskan Linda Steen valde att anmäla landstinget Sörmland, för kränkning av hennes religions- och samvets- och tankefrihet samt hennes åsikts- och yttrandefrihet 63. I likhet med Grimmark, var Steen, sedan 2006, anställd som sjuksköterska vid landstinget, och arbetade sedan 2012 på vårdcentralen i Malmköping. Under 2014 beviljades hon sedermera tjänstledigt samt studiefinansiering för att vidareutbilda sig till barnmorska. Under 2015 gjorde Steen förfrågningar angående arbete som barnmorska i länet och redogjorde även då för de samvetsbetänkligheter som hon hade inför att medverka vid abort. Detta medförde att hon nekades tjänst på två av landstingets kvinnokliniker och att hon efter avslutade studier skulle återgå i tjänst som sjuksköterska på sin tidigare arbetsplats. Steens tro och övertygelse är att ett mänskligt liv börjar vid befruktningsögonblicket och detta betyder att även ofödda foster har ett människovärde. Att medverka vid ingrepp eller handlingar som medför att ett mänskligt liv tas, som för Steen innefattar; medicinsk abort, kvittering, insättning av kopparspiral, distribuera dagen-efter-piller, samt förlossning vid sena aborter, är därför oförenligt med hennes övertygelse och livsåskådning 64. Steens ombud i fallet är, som i Grimmarks fall, Ruth Nordström och Jörgen Olson, och även här hänvisas Steens rätt till religions- och samvetsfrihet till artikel 9 i EKMR, samt artikel 10 som skyddar åsiktsfriheten och yttrandefriheten. Ombuden menar att landstinget, genom att kräva att en barnmorska ska kunna deltaga vid abort, missgynnar personer med viss religion eller annan 62 Andreasson, L, et. al. Barnmorskeförbundets Etiska råd, Nyköpings tingsrätt, Mål nr T , s Nyköpings tingsrätt, Mål nr T , s

25 trosuppfattning, och i och med detta har Steen blivit utsatt för diskriminering av både sin religionsfrihet och sin samvetsfrihet 65. Jönköpings tingsrätt och Nyköpings tingsrätt nådde i november 2015, respektive november 2016, ett beslut i fallen, och fastställde att varken region Jönköping eller Sörmlands landsting, hade diskriminerat vardera barnmorska när de nekades anställning på grund av sina samvetsbetänkligheter kring abort 66. Ellinor Grimmark valde i samband med domslutet att överklaga ärendet till hovrätten, som beslutade att inte ta upp fallet då det rör en arbetstvist. Ärendet överlämnades istället till Arbetsdomstolen, som under 2017 behandlade fallet 67. Diskussionen kring samvetsfrihet har vidare spridit sig till den filosofiska debatten. Marcus Agnafors förespråkar, exempelvis, införandet av en rimlig samvetsklausul, i tidskriften Politisk Filosofi, Agnafors menar i sin text att en rimlig samvetsklausul medför att samvetsfrihet inte får åberopas då det föreligger fara för moderns hälsa och liv, den måste på förhand klargöras för arbetsgivaren och vara grundad på genuina samvetsbetänkligheter 68. Samvetsvägran får heller inte göras om arbetsgivaren inte kan få organisationen att fungera om vägran genomförs. Agnafors betonar dock att detta inte betyder att samvetsfrihet måste hindras om en kvinna behöver skjuta upp sin abort, eller måste hänvisas till annan stad, då detta kan ses som en rimlig konsekvens för att tillgodose barnmorskans samvetsfrihet. Aborts möjliga osäkra moraliska status (moralisk gråzon) garanterar även en rätt till en samvetsfrihet för de inblandade 69, samt att det personliga samvetet är identitetsbärande 70. Ett införande av en rimlig samvetsklausul i vården är på dessa grunder önskvärd. Erik Malmqvist har, i samma tidning, författat ett svar till Agnafors, där han motsätter sig förespråkandet av en rimlig samvetsklausul inom vården. Malmqvist menar att även en rimlig samvetsklausul skulle försvåra kvinnors tillgång till abort som i förlängning skulle kunna innebära ytterligare påfrestning för den abortsökande kvinnan. Han menar att en förlängd väntetid orsakad av samvetsvägrande barnmorskor avsevärt kan skada 65 Nyköpings tingsrätt, Mål nr T , s Jönköpings tingsrätt, Mål nr T , Nyköpings tingsrätt, Mål nr T Renulf, K Agnafors, M s Agnafors, M s Agnafors, M s

26 kvinnan både psykiskt och fysiskt 71. Malmqvist framhåller även att det är den abortsökande kvinnans välmående som ska sättas i första rummet, inte barnmorskans möjliga samvetsbetänkligheter 72. Den 12 april 2017, kom Arbetsdomstolens (AD) dom i Ellinor Grimmarks fall, där hon för tredje gången, anmält region Jönköping för kränkning av hennes religions- och samvetsfrihet. AD valde att gå samma linje som DO och tingsrätten tidigare gjort och beslutade därmed att Grimmarks arbetsgivare inte gjort sig skyldig till diskriminering, varken direkt eller indirekt. AD menade att regionens beslut att inte erbjuda Grimmark en tjänst som barnmorska grundade sig i hennes ovilja att utföra vissa arbetsuppgifter som ingick i tjänsten, och inte i hennes religiösa övertygelse. Domstolen betonade även att regionen själv har rätt att ställa krav på barnmorskor som arbetar inom deras område. Barnmorskorna ska vara beredda att arbeta med alla uppgifter som kvinnoklinikerna erbjuder, detta inkluderar då abortvård 73. Tvisten om samvetsfrihet inom vården är dock långt ifrån över, och fortsätter att behandlas inom media, i litteratur och inom forskningsområden. Grimmark har även, tillsammans med sitt ombud, Ruth Nordström, sagt sig vara beredd att ta ärendet vidare till Europadomstolen, för att få resning. Än så länge är det emellertid fastställt att samvetsfrihet inte är en lagstadgad rätt i Sverige. 71 Malmqvist, E s Malmqvist, E s Wahlberg, S