Sociala relationers betydelse i behandlingen av personer med missbruk och beroende

Transkript

1 ALLIANS avgörande för behandlingen? RFMA-konferens 8 maj 2014 Sociala relationers betydelse i behandlingen av personer med missbruk och beroende Anette Skårner socionom, docent i socialt arbete Göteborgs universitet, institutionen för socialt arbete Anette.Skarner@socwork.gu.se

2 Det svåra är inte att sluta missbruka Det är väl bra att vara drogfri, men sen måste man hitta nåt annat och jag hittar fan aldrig nåt annat. Det blir en jävla tristess bara.

3 det svåra är att inte börja igen Det var inte så svårt att sluta med drogerna, men att förändra sitt liv det var inte roligt. Hade jag vetat hur det skulle bli hade jag nog inte slutat. Man tvingas ta tag i så mycket skit som man inte velat kännas vid innan. Nu ser jag en lång tid av mörker framför mig och förhoppningsvis ett bra liv nånstans där framme. Det räcker inte med det som kyrkan kan tillföra mig. Men jag tar mitt liv på mycket större allvar nu

4 och att vidmakthålla den nya livssituationen Jag bara la av pang. Jag vaknade en morgon och kände att livet höll på att åka iväg och jag stod kvar på perrongen. Jag hade börjat må lite dåligt också, panikångest och så på avtändningarna. Nu har jag egen familj och jag har min firma. Nu får jag bestämma över mej själv och ekonomin är en uppåtgående kurva. När jag ser vad jag har gjort är det som självförtroendet byggs upp mer och mer.

5 Alltså: Det drogfria livet måste få en egen mening och ett eget innehåll som går utöver det faktum att det är drogfritt

6 Ett heterogent och komplext problem Missbruk och beroende är multifaktoriella fenomen, dvs. många samverkande faktorer har betydelse vid utvecklingen av missbruk och beroende: Vården och behandlingen bör präglas av en öppen och kritisk hållning till förenklade synsätt och endimensionella förklaringsmodeller, men också accepterandet av den enskildes unika bakgrund och förutsättningar. Att man accepterar olikheterna hos enskilda klienter och patienter och så långt som möjligt främjar individuella lösningar är också ett argument för pluralism (s 34).

7 Grundläggande utgångspunkter:! Individens livsstil och identitet formas i ett ständigt pågående samspel med andra människor! Missbruk och beroende sker i och kan förstås utifrån en specifik social och kulturell kontext (kön, klass, etnicitet etc)! Åtminstone en mer omfattande användning av alkohol och narkotika berör ofta individens totala livssituation och även de människor som finns i hennes närhet! Dvs En individs beteende kan bara förstås i termer av hela den grupps beteende i viken han är medlem (Mead 1976) 7 Anette Skårner

8 Socialt nätverk The network is the set of personal contacts through which the individual maintains his social identity and receives emotional support, material aid and services, information and new social contacts (Marsella & Snyder 1981).

9 Nätverkets funktionella egenskaper Gemenskap sociala världar sociala identiteter Social gemenskap och känsla av tillhörighet Stöd Praktiskt, emotionellt och kognitivt stöd givande och tagande beroende autonomi Utvecklandet av nya sociala relationer rollförändringar innebär ofta nätverksbyten Arenor individens sociala skicklighet

10 Uppbrottsprocessen ur missbruk: En omförhandling av den egna identiteten som sker i samspel med de människor man möter (tex Biernacki 1986; Fuchs Ebaughs 1988).

11 Identitetsmaterial those features of social settings and relationships (e. g. vocabularies, social roles) that people can use to fashion new identities, reestablish old ones, or extend existing ones (Biernacki 1986 s 144). Anette Skårner

12 Ett drogfritt liv!när jag träffar såna, vanliga Svensson om man säger så, måste man hela tiden vara på sin vakt. Jag har hela tiden tanken: Undrar vad dom tycker? Vad vet dom om mej? Har dom sett mej i några konstiga situationer? Jag har väl inte direkt gått ut med min bakgrund och det är ju ingen som frågar, men man känner ju att vissa människor är nästan överdrivet vänliga.

13 Ett drogfritt liv Man avbildar nog gärna det perfekta omkring sig när man är i min situation och sen tycker man att här passar man inte in. Det är ju därför man är så jävla livrädd för det andra livet, för att det är så jävla fint. Man tänker att jag kan ju aldrig ställa upp på detta, jag kan ju inte vara idealmänniskan

14 Stigmatiseringsprocesser Jag var hos en läkare som skulle göra en bedömning av mina skador. Men jag fick ingen bedömning för hon pratade om mitt missbruk och tyckte synd om mej. Men ingenting om fortsatt sjukvård och rehabilitering. Istället bollar dom mej fram och tillbaka mellan psyk och socialen.

15 Stigmatseringsprocesser Kontakten blir överdriven på nåt vis. Hon nästan lovprisar marken där jag går och det tycker jag inte om jag tycker att du är så jävla duktigt, jag tycker att du är enorm, att du kirrar detta. Om självklara saker, sådant som är självklart för andra människor och det vill jag att det ska vara för mig också.. Det är hennes sätt att piffa upp det. Hon gör det för att jag ska må bra men det blir för mycket.

16 Komplexa problem kräver komplexa förändringsstrategier 16 Anette Skårner

17 Relations- och nätverksperspektiv i missbruksvården! En kartläggning och analys av klientens sociala nätverk kan ge värdefull kunskap om klientens totala livssituation.! Försöka skapa goda förutsättningar för att de krafter i klientens sociala nätverk som gynnar hans/hennes strävan att leva ett missbruksfritt liv utvecklas och att de krafter som bidrar till missbruk motverkas och försvagas.! Identifiera vilka personer och vilket socialt stöd i individens omgivning som kan fylla en stödjande funktion i rehabiliteringen och att stärka dessa personers betydelse och de insatser de kan göra.! Arbeta med klientens kapacitet att söka och tillvarata konstruktivt stöd i sina nätverk, liksom att distansera sig från destruktivt stöd. 17 Anette Skårner

18 ! Underlätta för klienten att ta sig in i nya sociala sammanhang och återknyta brutna sociala band för att understödja den förändring av identiteten som är förknippad med en omorientering av det sociala livet.! Även närstående kan behöva stöd, särskilt utsatta är barn som har föräldrar som missbrukar. Och så har vi förstås:! Kvaliteten på relationen till de professionella hjälparna. 18 Anette Skårner

19 Relationens dubbla funktion Relationen ÄR hjälpen Relationen BÄR hjälpen (Bernler & Johnsson 2001) Vad tillåter relationen att man gör?

20 Han och jag fungerar utmärkt ihop, även om jag förstått att förhållandet mellan kuratorn och en själv inte ska vara personligt. Han är inte nära. Men i sin roll som expert är han ändå nära. Det känns nästan lite amerikanskt att ha en professionell att gå till. Han är till för mej och det är häftigt, nån man inte behöver ha dåligt samvete för. Han är proffs på att förstå. Men det är klart att det är ett annat slags lita på än min familj. Jag behöver inte tänka på att ge igen. Han har betalt.

21 Det har aldrig funkat tidigare med psykologer. Dom har ett tunnelseende, hävdar att jag har haft en dålig barndom och att jag förtränger det. Den här är också lite psykolog, men inte för mycket. Jag kan gråta ut hos honom, han ger sig inte i konflikt med mej, jobbar liksom på mej lite mjukt. Han är en väldigt mjuk människa. Jag misstänker att han är homosexuell, det skulle kunna förklara hans framtoning. Han är inte alls manlig, en tunn liten människa, jag skulle kunna krossa honom på en sekund. Han är förstående, men han går emot mig på sitt sätt, inte som dom andra som gjorde det till makt och prestige. För då glömmer man problemen och börjar diskutera brott. Men han och jag vi pratar om mej. Han låter mej ha mina tankar, men han påverkar dom på ett sätt som jag inte kan säga, utan att tvinga mej mentalt. Han har varit hemma hos oss också. Så brukar det inte vara med kriminalvården. Dom hänger av sig den mänskliga kostymen när dom kommer till kontoret. Jag är en känslomänniska och myndigheter, det är så kallt, det saknas känslor. Men det har jag hittat hos honom

22 då hade sociala gjort fel. Men dom sa faktiskt vi kan göra fel vi också, det ska vi rätta till. Så vi fick retroaktivt. Tänk att dom kunde erkänna att dom hade gjort fel som ingenting. Jag har haft tur. Tänk att alla vi har fått nu inom det sociala är bra människor!

23 ! En professionell relation som inrymmer en mellanmänsklig dimension erbjuder i någon mån en kontrast till den objektifiering som ofrånkomligen följer av situationen (Billquist & Skårner 2009)! Kompis men ändå inte kompis! Som en vän (Topor)! se klienten som person! själv framträda som person! lyssna på klientens egna uppfattningar

24 ! Det dubbla kontraktet! Tilldelad makt! av samhället! Av klienten = Bekräftad makt (Bernler & Johnsson 2001)

25 ! Det dubbla kontraktet! Tilldelad makt! av samhället! Av klienten = Bekräftad makt (Bernler & Johnsson 2001)

26 Det jag ser som behandling är samtalen med Klara. Jag har aldrig gått tomhänt från våra samtal. Jag har alltid endera kunnat lasta av mej ett minne eller nåt som har stört och spökat som jag inte har velat tänka tanken ut på egen hand och definitivt inte skylta med för någon jag inte litar på. Och jag har bevis för att Klara inte avrundar om jag inte har samlat ihop mej ordentligt. Så endera har jag lämnat ifrån mej nåt som har varit av ondo att släpa på eller har jag fått med mig någonting, nya perspektiv eller

27 IP: Nu har jag lämnat över en fullmakt till socialkontoret, till min ekonomiassistent, jag har en görbra. Så att mina mediciner blir betalda och så att hyran blir betald. Jag sket i all betala hyran en gång och det ska inte hända, det är inte bra Och kan det hända en gång så kan det lika gärna hända en gång till. I: Så du gör det som en säkerhetsgrej för dej själv, det är ingen som tvingat dej? IP: Nej just det. Dom försökte i början att jag skulle ha en god man eller förvaltare. Men nej, nej, aldrig i livet! Jag vet inte riktigt vad det innebär, men för mej är det nåt med LPT och du vet I: Du vill inte ha nån som står över dej? IP: Jo om man väljer det själv!

28 Dom skulle kontrollera. En gång om dan minst skulle dom gå igenom mina skåp. Och jag gick med på det, för jag tänkte att det är bra för då skärper jag mej och då har jag ingenting i min lägenhet. Men jag smusslade ju ändå och gömde och hade mej, inte här men ute i rabatten. Du vet om man vill så kan man! Och det blev att jag smugglade in starksprit och jag brukar hålla mej till vin. Mer alkohol för mindre utrymme att gömma. Så jag började missbruka ännu mer. Men då förstod dom och jag förstod att den här kontrollen jag trodde också att den var bra, men det visade det sig att det var den inte. Så dom tog bort den och då kände jag mej lugnare och tryggare, att jag slipper att dom går och rotar i mina saker varje dag. Och dom tyckte inte att det var så roligt heller

29 Kuratorn, henne behöver jag inte tänka på hur hon mår av min berättelse Det är som rätten att vara egoist i en utsatt situation Människor som är inne i ett missbruk kan förstå, men dom kan inte ge mej något. Dom andra vännerna vill jag inte belasta och dom kan inte fatta vissa saker heller