Rapport 2013:10. Kommunernas budget- och skuldrådgivning en lägesrapport

Transkript

1 Rapport 2013:10 Kommunernas budget- och skuldrådgivning 2013 en lägesrapport

2 2013:10 Kommunernas budget- och skuldrådgivning en lägesrapport 2013 Konsumentverket 2013 Utredare: Helena Olofsson (projektledare), Margareta Lindberg

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Summary Inledning Kommunal budget- och skuldrådgivning Konsumentverkets roll Bakgrund Syfte Metod Avgränsning Kommunernas egna uppgifter Övriga inhämtade uppgifter Resultatredovisning Tre kommuner saknar budget- och skuldrådgivning Kommuner med få timmar Fler kommuner lägger mer tid per vecka Budget- och skuldrådgivning i tid per invånare Minsta kommunerna har ökat mest Färre personer men fler årsarbetskrafter i år Socialnämnden vanligaste uppdragsgivaren Arbetstidens fördelning Elva kommuner arbetar bara med skuldsanering Många kommuner arbetar lite förebyggande Köp och sälj av budget- och skuldrådgivning Nästan personer sökte hjälp under Väntetiderna varierar kraftigt Väntetider har förkortats i några kommuner Långa väntetider Var femte har öppen mottagning Många har andra arbetsuppgifter Skulder hos Kronofogden Störst andel skuldsatta i Ljusnarsberg även i år Minst andel skuldsatta i Lomma och Danderyd Fler och fler ansöker om skuldsanering... 32

4 5. Diskussion Minuter per invånare säger inte allt Stora kostnader förenat med överskuldsättning Källförteckning Bilagor... 39

5 5 (39) Sammanfattning Den nya skuldsaneringslagen 2007 gav Konsumentverket en lagstadgad roll att ge stöd och vägledning till den kommunala budget- och skuldrådgivningen. Sedan dess kartläggs kommunernas verksamhet varje år och denna rapport innehåller resultatet från kartläggningen, jämförelser med tidigare år och annan statistik samt diskussioner kring resultatet. 287 av landets 290 kommuner tillhandahåller budget- och skuldrådgivning till sina invånare. Trots att det är en lagstadgad verksamhet saknas budget och skuldrådgivning i tre kommuner: Laholm, Vadstena och Vindeln. Det innebär att invånare saknar tillgång till stöd i sin kommun. Några kommuner erbjuder budget- och skuldrådgivning men i liten utsträckning. 12 kommuner erbjuder mellan 0,5 och 1,5 timme per vecka. Förra året hade 71 kommuner budget- och skuldrådgivning mindre än en arbetsdag (åtta timmar) per vecka. I år har det antalet minskat till 60 kommuner. För att kunna jämföra kommuner med varandra har vi räknat ut hur rådgivningen är fördelad per invånare och år. Tio veckotimmar i Sorsele för knappt invånare ger landets största antal minuter per invånare medan Vellinges knappt invånare, som också har tio timmar att dela, på ger ett värde långt under riksgenomsnittet. I genomsnitt erbjuds 3,4 minuter per invånare och år för dem som har tillgång till budget- och skuldrådgivning. Det är något mer än förra året då motsvarande siffra var 3,2. Förutsättningarna handlar dock inte bara om mängden timmar och minuter per invånare. För att kunna erbjuda en verksamhet med kvalitet måste personalens bastjänst ha en omfattning som tillåter att de håller sig uppdaterade inom området, bevarar och utvecklar kompetensen. Det innebär att kombinationen av att vara en liten kommun och ha få timmar avsatta, blir särskilt olycklig. En större kommun med åtminstone en halvtidstjänst för budget- och skuldrådgivning ger förutsättningar för att bygga en baskompetens även om den tillgängliga tiden för varje invånare är liten. Väntetiden för att komma i kontakt med budget- och skuldrådgivning varierar från ingen kö alls till drygt ett år. Längst väntetid har Vänersborg med 56 veckor, d.v.s. drygt ett år. Långa väntetider har även Fagersta, Hallstahammar och Åsele som samtliga har ett års väntetid. I 13 kommuner får invånarna vänta i mer än ett halvår. Medelväntetiden bland de 287 kommuner som har budget- och skuldrådgivning är nästan sex veckor jämfört med drygt fem veckor förra året. Konsumentverkets rekommendation är att kommunen ska ta emot hjälpsökande inom en månad, vilket drygt 76 procent av kommunerna klarar (74 procent i fjol).

6 6 (39) Enligt kommunernas egen uppskattning kontaktade nästan personer budget- och skuldrådgivningen under Det är ungefär 350 personer som arbetar med budget- och skuldrådgivning. Deras arbetstid motsvarar 230 årsarbetskrafter, en ökning med fem årsarbetskrafter jämfört med Endast 18 av de 230 årsarbetskrafterna läggs på förebyggande insatser. Framförallt läggs arbetstiden på dem som redan har ekonomiska problem. 85 årsarbetskrafter läggs på de allra mest skuldsatta i form av hjälp med skuldsanering. 110 kommuner arbetar inte förebyggande överhuvudtaget.

7 7 (39) Summary The new Debt Relief Act (2007) gave the Swedish Consumer Agency a statutory role to provide support and guidance to the municipal budget and debt advisory service. Since then, municipalities' activities have been surveyed annually and this report contains the results of the survey, comparisons with previous years and other statistics, and discussions on the results. 287 of the country's 290 municipalities provide budget and debt advice to residents. Despite these activities being statutory, there are still three municipalities in which budget and debt advice is not available: Laholm, Vadstena and Vindeln. This means that 36,179 inhabitants no not have access to support in their municipality. Some municipalities offer the service on a smaller scale. A total of 12 municipalities offer between 0.5 and 1.5 hours per week. Last year, 71 municipalities offered less than one working day (eight hours) of budget and debt advice per week. This year, the number of municipalities has been reduced to 60. In order to facilitate comparisons between municipalities, we have calculated how the service is divided per inhabitant per year. Ten hours per week in Sorsele for less than 2,700 inhabitants gives the largest number of minutes per inhabitant, whilst Vellinge's 33,700 inhabitants, who also have ten hours to share amongst themselves, end up with a value which is below the national average. An average of 3.4 minutes per inhabitant per year is offered to those who have access to budget and debt advice. This is somewhat more than last year, when the corresponding figure was 3.2. However, the conditions are not simply a matter of the number of hours and minutes per inhabitant. In order to offer a high standard of service, the personnel's core service must allow them to keep up to speed on developments in the area and maintain and develop their expertise. The combination of being a small municipality and having few hours allocated is a particularly unfortunate one. A larger municipality with at least one part-time position for budget and debt advice provides a foundation on which to build basic competence, even if there is little time available for each inhabitant. The waiting time to have an appointment with the budget and debt advisory service varies from no queue at all to over a year. The longest waiting time is found in Vänersborg at 56 weeks; i.e., more than a year. Fagersta, Hallstahammar and Åsele also have long waiting times, all weighing in at one year. In 13 municipalities, the inhabitants have to wait for over six months. The average waiting time among the 287 municipalities that offer budget and debt advice is nearly six weeks, compared with five weeks last year. The Swedish

8 8 (39) Consumer Agency's recommendation is that municipalities provide appointments for those seeking help within one month, which more than 76 percent of the municipalities manage at present (74 per cent last year). According to the municipalities' own estimations, nearly 45,000 people contacted the budget and debt advisory service in Roughly 350 people work with budget and debt advice. Their working hours correspond to 230 FTEs (Full-Time Equivalent), an increase of five FTEs compared with Only 18 of the 230 FTEs are allocated to preventive measures. The working hours are primarily spent on those who already have financial difficulties. 85 FTEs are spent on those most in debt in the form of assistance with debt relief. 110 municipalities do not carry out any preventive work whatsoever.

9 9 (39) 1. Inledning Enligt skuldsaneringslagen (2006:548) ska kommunerna lämna råd och anvisningar i budget- och skuldfrågor till skuldsatta personer. Kommunen har en central roll för att skuldsaneringslagen ska vara effektiv och ändamålsenlig. Konsumentverket följer upp och stöttar verksamheterna i landet med bland annat utbildningar och verktyg för information, handläggning och statistik. Det är kommunerna själva som avgör omfattning, hur och var i kommunorganisationen som budget- och skuldrådgivningen ska utföras. Verksamheten ser därför olika ut i olika delar av landet, allt från kommuner som har verksamhet med flera anställda till kommuner som inte har någon budget- och skuldrådgivning alls. 1.1 Kommunal budget- och skuldrådgivning Kommunernas roll i budget- och skuldrådgivningsarbetet anges i paragraf två, andra stycket i skuldsaneringslagen (2006:548): Kommunen skall inom ramen för socialtjänsten eller på annat sätt lämna råd och anvisningar i budget- och skuldfrågor till skuldsatta personer. Denna skyldighet gäller även under skuldsaneringsförfarandet och under löptiden för en betalningsplan. Rollen specificeras närmare i propositionen 2005/06:124 1 : Grundidén är att de kommunala rådgivarna genom olika former av ekonomisk rådgivning dels skall bidra till att förebygga överskuldsättning, dels skall hjälpa skuldsatta personer att finna en lösning på sina problem [ ] rådgivarna skall ge råd till och verka för olika former av frivilliga uppgörelser även för gäldenärer som av en eller annan anledning inte kan eller vill komma i fråga för en skuldsanering enligt lagen. Skuldsatta personer som ansöker om skuldsanering behöver i många fall hjälp och stöd under hela skuldsaneringsprocessen för att insatsen ska bli verkningsfull. De flesta skuldsatta uppfyller dock inte skuldsaneringslagens villkor för att få skuldsanering. Majoriteten av dem som vänder sig till en budget- och skuldrådgivare behöver annan hjälp och andra lösningar än skuldsanering i formell mening. Hos budget- och skuldrådgivaren ska de som behöver ekonomisk rådgivning kunna få det. Skuldsatta ska också få hjälp av sin kommun att nå olika former av frivilliga uppgörelser med sina fordringsägare. Det är varje kommuns eget ansvar att se till att det finns resurser för budget- och skuldrådgivning i förhållande till behov. För att undvika överskuldsättning ska rådgivarna även arbeta med förebyggande insatser. Exempel på det kan vara föreläsningar för olika grupper. 1 Propositionen 2005/06:124. Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande

10 10 (39) 1.2 Konsumentverkets roll Konsumentverket har sedan slutet av 1970-talet stöttat hushållsekonomisk rådgivning i kommunal tjänst. Efter införandet av den första skuldsaneringslagen 1994 har Konsumentverkets stöd inriktats mot den verksamhet som vi idag kallar budget- och skuldrådgivning. I och med att skuldsaneringslagen ändrades den 1 januari 2007 blev Konsumentverkets stöd till kommunerna lagstadgat. 1.3 Bakgrund Under flera år har Konsumentverket kartlagt den kommunala konsumentverksamheten. I och med Konsumentverkets nya roll, enligt 2007 års skuldsaneringslag, uppstod ett behov av att även undersöka budget- och skuldrådgivningen. I regeringens proposition 2005/06:1242 inför 2007 års skuldsaneringslag anges att Konsumentverket ska utvärdera den budget- och skuldrådgivning som kommunerna ska svara för. Konsumentverket kartlägger därför årligen budget- och skuldrådgivningen. Resultaten från årets undersökning redovisas i denna rapport. Konsumentverkets generaldirektör kontaktar varje år de kommuner som saknar budget- och skuldrådgivning. Tillsynsmyndighet för budget- och skuldrådgivning är Socialstyrelsen. 1.4 Syfte Syftet med denna rapport är att belysa för regering, kommuner, Konsumentverket och andra myndigheter, massmedia med flera i vilken omfattning budget- och skuldrådgivning finns i landet och följa dess utveckling de senaste åren. En jämförelse med Kronofogdens statistik över antalet skuldsatta i kommunerna visar att det finns behov hos invånarna av en fungerande budget- och skuldrådgivning. 2 Propositionen 2005/06:124. Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande

11 11 (39) 2. Metod I januari 2013 skickades en webbenkät till landets alla kommuner. Detta är en totalundersökning, vilket innebär att alla kommuner har besvarat enkäten. Enkäten innehåller exempelvis frågor som: Har kommunen budget- och skuldrådgivning? Var finns verksamheten organisatoriskt? Hur många timmar läggs på budget- och skuldrådgivning en genomsnittsvecka? Finns köp- eller säljavtal? Hur många personer arbetar med budget- och skuldrådgivning i kommunen? Hur lång är väntetiden? Hur många personer kontaktade budget- och skuldrådgivningen under 2012? Om verksamhet saknas: Av vilken anledning saknas budgetoch skuldrådgivning? Se frågorna i sin helhet i bilaga 1: Enkätfrågorna. Respondenterna har fått fördela arbetstiden på följande fyra arbetsområden: 1. Budget- och skuldråd Med budget- och skuldråd menas exempelvis att planera budget, ge skuldråd, förändringsarbete, förhandla med fordringsägare samt arbeta med frivilliga lösningar etc. 2. Skuldsanering Med skuldsanering menas, förutom hjälp vid ansökan om skuldsanering, även omprövning och överklaganden samt stöd under hela skuldsaneringsprocessen. 3. Förebyggande arbete Med förebyggande arbete menas allt arbete i syfte att motverka överskuldsättning. Exempel kan vara kontakter och samarbete med skolor, organisationer och näringsliv samt mediekontakter och utdelning av informationsmaterial. Även res- och förberedelsetid inkluderas. 4. Internt arbete Internt arbete handlar bland annat om administration, handledning, egen utbildning, verksamhetsplanering, raster, kontorsmöten, friskvård etc.

12 12 (39) 2.1 Avgränsning I Stockholm har respektive stadsdel en egen budget- och skuldrådgivning. Stadsdelarna har fått svara för sin verksamhet i stadsdelen och sedan har resultatet räknats samman och redovisas som en kommun. Olikheter mellan stadsdelarna framgår därför inte i den här rapporten. 2.2 Kommunernas egna uppgifter Rapporten bygger på kommunernas egna uppgifter. Kommunerna skiljer sig åt i vilken omfattning och detaljnivå de för statistik. För att kunna besvara frågorna i enkäten har de ibland tvingats att göra uppskattningar. Det är således inga exakta siffror som presenteras i rapporten. Vi bedömer ändå att den ger en bra bild av hur budget- och skuldrådgivningen ser ut i landet. 2.3 Övriga inhämtade uppgifter Uppgifter om invånarantal per kommun har hämtats från Statistiska centralbyrån och avser statistik från 1 november För att kunna göra jämförelser med tidigare år har uppgifter hämtats från Konsumentverkets tidigare lägesrapporter om kommunernas budget- och skuldrådgivning. Statistik över antal skuldsaneringsansökningar har inhämtats från Kronofogden. När vi i rapporten skriver andel skuldsatta menar vi den andel av kommunens invånare som enligt Kronofogdens utsöknings- och indrivningsdatabas den 31 december 2012 var restförda för någon skuld, det vill säga andelen fysiska personer med en aktuell skuld hos Kronofogden. Vi relaterar också till en undersökning 3 som nationalekonomen Ingvar Nilsson och beteendevetaren Eva Nilsson Lundmark har gjort på Konsumentverkets uppdrag. I den redovisas vilka kostnader för samhället som uppstår för en överskuldsatt person. Med att vara överskuldsatt menar vi personer som har varaktig skuldsättningsproblematik som leder till utanförskap i samhället :11 Budgetrådgivning en kortsiktig kommunal kostnad eller en lönsam social investering, sammanfattningen

13 13 (39) 3. Resultatredovisning 3.1 Tre kommuner saknar budget- och skuldrådgivning Enligt lag måste alla kommuner erbjuda budget- och skuldrådgivning och det gör nästan alla. I år är det tre kommuner som svarat att de inte har någon verksamhet. Det är Vindeln, Laholm och Vadstena. Totalt är det då personer som saknar tillgång till budget- och skuldrådgivning. I Laholm planerar de dock att starta upp verksamhet på nytt. De hade en handläggare som slutade i december Personer som söker hjälp i Laholm får avvakta tills kommunen har bestämt hur verksamheten ska organiseras, vilket beräknas vara klart under första halvåret I Vadstena är den rådgivning som kan erbjudas ett möte med socialsekreterare. De ger uttryck för att de är överbelastade och att de saknar den kompetens som krävs för att utföra en god budget- och skuldrådgivning. De har tankar på att köpa in tjänsten istället. I Vindeln anses det att efterfrågan är för liten i förhållande till vad det kostar kommunen att upprätthålla kompetens för en sådan verksamhet. De har haft en idé om att köpa verksamhet men inte kommit mycket längre än så. Både Arjeplog och Sorsele, som var de kommuner som saknade budgetoch skuldrådgivning förra året, har budget- och skuldrådgivning i år.

14 14 (39) 3.2 Kommuner med få timmar Några kommuner erbjuder budget- och skuldrådgivning men i liten utsträckning. 12 kommuner erbjuder mellan 0,5 och 1,5 timme per vecka. Det är vanligtvis mycket små kommuner. Lomma sticker ut som den kommun som har många fler invånare än de andra. Kommun Antal invånare Timmar per vecka Ragunda ,5 Bjurholm ,5 Lomma Tanum Emmaboda Valdemarsvik Hällefors Dals-Ed Malå Dorotea Öckerö ,5 Bollebygd ,5 Samtidigt har Lomma näst minst andel av skuldsatta i Sverige. Öckerö och Tanum har också under riksgenomsnittet när det gäller andel skuldsatta personer. Detta utvecklas senare i rapporten.

15 Antal kommuner 15 (39) 3.3 Fler kommuner lägger mer tid per vecka Förra året lade 71 kommuner mindre än en arbetsdag (åtta timmar) per vecka på budget- och skuldrådgivning. I år har det antalet minskat till 60 kommuner. 75 kommuner har en heltidstjänst eller mer, vilket är tre fler än ifjol. Fler kommuner lägger därmed mer tid per vecka på sin budget- och skuldrådgivning. 13 kommuner har mer än tre heltidstjänster. Fördelning utifrån antal timmar Saknar eller mer Antal timmar per vecka 11 13

16 16 (39) 3.4 Budget- och skuldrådgivning i tid per invånare Antalet invånare i Sveriges kommuner skiljer sig från till personer. För att kunna jämföra kommunerna med varandra har vi därför räknat ut hur budget- och skuldrådgivningen är fördelad per invånare och år i varje kommun. Genomsnittlig tid som erbjuds för dem som har tillgång till budget- och skuldrådgivning är 3,4 minuter per invånare och år. Det är något mer än förra året då motsvarande siffra var 3,2. Den kommun som erbjuder mest tid per invånare är Sorsele. Där arbetar de i snitt tio timmar i veckan med budget- och skuldrådgivning för sina invånare. Samma mängd timmar erbjuds i Vellinge som har invånare. I Sorsele har invånarna därmed tillgång till 11,6 minuter per invånare medan Vellingeborna erbjuds 0,9 minuter. De tio kommuner som erbjuder mest tid per invånare: Kommun Antal invånare Minuter per invånare och år Timmar per vecka Sorsele ,6 10 Mullsjö ,5 26 Vansbro ,0 24 Nordanstig ,5 32 Vännäs ,5 26 Orsa ,1 20 Borgholm ,8 30 Storuman ,3 16 Jokkmokk ,3 13,5 Arjeplog ,2 8 De tio kommuner som erbjuder minst tid per invånare: Kommun Antal invånare Minuter per invånare och år Timmar per vecka Laholm ,0 0 Vadstena ,0 0 Vindeln ,0 0 Lomma ,1 1 Tanum ,3 1 Ragunda ,3 0,5 Emmaboda ,3 1 Öckerö ,4 1,5 Valdemarsvik ,4 1 Hällefors ,4 1 Se bilaga 3 för att se resultatet för landets alla kommuner.

17 17 (39) 3.5 Minsta kommunerna har ökat mest Det är i kommuner med upp till 5000 personer som det främst har skett en förändring av tiden. Förra året låg de på i snitt två minuter per invånare och år vilket var mycket mindre än riksgenomsnittet. I år har de minsta kommunerna en genomsnittstid på 3,5 minuter. Nu ligger de således något över riksgenomsnittet som är 3,4 minuter. Minuter per invånare fördelat på invånarantal 2012 jämfört med ,5 3 3,5 3,4 3,7 3,6 3,6 3,3 3,3 2,9 2,9 2,8 2,9 Antal minuter 2,5 2 1,5 1 0, Antal invånare i kommunen Minuter per invånare och år 2012 Minuter per invånare och år 2013 Alla kommuner med minst invånare har åtminstone en heltidstjänst med budget- och skuldrådgivning.

18 18 (39) Två tredjedelar av kommunerna i landet som har upp till invånare erbjuder mindre än tio timmar per vecka. Timmar per vecka utifrån invånarantal Antal kommuner Saknar Upp till 10 tim/vecka tim/vecka tim/vecka tim/vecka tim/vecka eller mer

19 19 (39) 3.6 Färre personer men fler årsarbetskrafter i år Lite drygt 350 personer 4 arbetar med budget- och skuldrådgivning. Deras arbetstid motsvarar 230 årsarbetskrafter. Förra året angav kommunerna att det var knappt 370 personer som arbetade med budget och skuldrådgivning men deras arbetstid motsvarade då 225 årsarbetskrafter 5. Således arbetar färre personer med budget- och skuldrådgivning i år men de lägger fler timmar per vecka. 235 Antal årsarbetskrafter År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 Om man fördelar invånarantalet i Sverige, och undantar de kommuner som helt saknar verksamhet, på 230 årsarbetskrafter går det en budget- och skuldrådgivare på personer. Det är färre personer jämfört med förra året då motsvarande antal var Det har varit en positiv trend de senaste tre åren då antalet årsarbetskrafter har ökat med 14 stycken under perioden. 4 Inklusive 13 personer som arbetar med budget- och skuldrådgivning som konsulter, d.v.s. när en kommun köper av konsult istället för av en annan kommun. 5 Observera att kommunerna har fått svara på hur många timmar per vecka som de har budget- och skuldrådgivning. Sedan har årsarbetskrafterna räknats ut ifrån dessa timmar per vecka. Hänsyn till semesterdagar, röda dagar etc. har inte tagits.

20 20 (39) 3.7 Socialnämnden vanligaste uppdragsgivaren 182 av kommunerna har socialnämnd som uppdragsgivare för budget- och skuldrådgivningen. Den näst vanligaste uppdragsgivaren är kommunstyrelse som 56 kommuner har. Uppdragsgivare Arbetsmarknadsnämnd 2% Annan 8% Saknar 1% Konsumentnämnd 1% Kultur- och fritidsnämnd 5% Kommunstyrelse 19% Socialnämnd 63% Socialnämnd 182 st Kommunstyrelse 56 st Konsumentnämnd 4 st Kultur- och fritidsnämnd 14 st Arbetsmarknadsnämnd 7 st Annan 24 st Saknar 3 st Exempel på annan uppdragsgivare som angetts är samhällsbyggnadsförvaltning, service- och tekniknämnd och bildningsnämnd.

21 21 (39) 3.8 Arbetstidens fördelning Mesta tiden lägger budget- och skuldrådgivarna på rådgivnings- och skuldsaneringsarbete. Mindre än tio procent läggs på förebyggande arbete. Mest tid läggs på att hjälpa personer som redan har bekymmer med sin ekonomi. Endast 18 av de 230 årsarbetskrafterna läggs på att förekomma bekymren genom förebyggande insatser. 85 årsarbetskrafter läggs på de allra mest skuldsatta i form av arbete med skuldsanering. Arbetstidens fördelning i procent jämförelse , ,5 Procent Budget- och skuldråd Skuldsanering Förebyggande arbete Internt arbete lades mindre andel tid på skuldsanering än andra år. I år visar siffrorna att de åter arbetar med skuldsanering i samma utsträckning som tidigare år. 3.9 Elva kommuner arbetar bara med skuldsanering I 123 kommuner läggs hälften av tiden eller mer på skuldsanering. Elva av dem har angett att de enbart arbetar med skuldsanering. De har inte fördelat någon tid alls på förebyggande arbete eller enbart budget- och skuldrådgivning, där exempelvis frivilliga uppgörelser ingår. Dorotea, Skinnskatteberg och Ragunda däremot har inte angett någon tid för arbete med skuldsanering. I genomsnitt läggs 37 procent av arbetstiden på skuldsanering.

22 22 (39) 3.10 Många kommuner arbetar lite förebyggande En fördel med det förebyggande arbetet är att budget- och skuldrådgivaren når ut till många samtidigt. Det bidrar också till att öka kännedomen om att verksamheten finns och vad en budget- och skuldrådgivare kan hjälpa till med. Av propositionen 6 framgår att de kommunala rådgivarna genom olika former av ekonomisk rådgivning dels ska bidra till att förebygga överskuldsättning, dels ska hjälpa skuldsatta personer att finna en lösning på sina problem. Det är ändå, liksom förra året, 110 av 287 kommuner som överhuvudtaget inte har fördelat någon tid för förebyggande arbete. 14 kommuner lägger mer än 20 procent av tiden på förebyggande arbete: Kommun Antal invånare Antal timmar per vecka Antal timmar förebyggande arbete per vecka Andel förebyggande arbete i procent Jokkmokk , Lessebo Ockelbo Haparanda Vänersborg Örebro Linköping Orsa Nacka Storuman Älvkarleby ,5 25 Svedala Ovanåker ,5 25 Arjeplog Göteborg Borlänge Propositionen 2005/06:124; Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande

23 23 (39) 3.11 Köp och sälj av budget- och skuldrådgivning Alla kommuner har inte budget- och skuldrådgivning i egen regi utan väljer att köpa verksamheten. Det vanligaste är att kommunerna köper av en annan kommun men 13 av dem köper av en konsult. Det är framförallt små kommuner som köper. Av de 62 kommuner som köper har 35 kommuner ett invånarantal på mindre än Det är endast fyra av de köpande kommunerna som har fler än invånare. Det är 37 kommuner som säljer. Det såg ungefär likadant ut ifjol med undantag för att det är två kommuner fler i år som köper av konsult och det är en kommun mindre som säljer budget- och skuldrådgivning. Andel kommuner i procent som säljer eller köper budget- och skuldrådgivning 13 % 65 % 22 % Säljer Köper Varken köper eller säljer

24 24 (39) Det är fler kommuner i år än förra året som valt att köpa 5 timmar eller mer per vecka. Antal köpta timmar per vecka Antal kommuner eller mindre eller mer Antal timmar per vecka Se utförlig beskrivning av vilka kommuner som köper och säljer i bilaga 2. Av de 13 kommuner som köper budget- och skuldrådgivning av en konsult så ingår i hälften av fallen inget förebyggande arbete alls. Kommuner som köper av konsult Totalt antal timmar per vecka Antal timmar förebyggande arbete per vecka Andel förebyggande arbete i procent Ragunda 0,5 0 0 Vaggeryd Valdemarsvik Emmaboda Mora Mellerud Dals-Ed Älvkarleby 2 0,5 25 Vaxholm 4 0,5 13 Ovanåker 2 0,5 25 Åtvidaberg Ockelbo Lessebo

25 25 (39) 3.12 Nästan personer sökte hjälp under 2012 Knappt personer kontaktade budget- och skuldrådgivning under 2012 jämfört med nästan personer under Detta är delvis en uppskattning eftersom många kommuner inte statistikför de rådsökande Väntetiderna varierar kraftigt Många gånger måste kommuninvånaren vänta för att få tid hos budget- och skuldrådgivningen. Vår fråga om väntetid löd Hur lång tid dröjer det innan en person som vill ha hjälp med sin budget eller ansöka om skuldsanering får en besökstid?. Kommunerna fick ange svaret i veckor. Väntetiden varierar kraftigt, från ingen väntetid alls till drygt ett år. Konsumentverket anser att hjälp bör ges skyndsamt högst 4 veckors väntetid bör vara en rekommendation för vad som kan anses acceptabelt. Drygt 76 procent jämfört med förra årets knappt 74 procent av kommunerna kan erbjuda detta. Motsvarande siffra 2011 var 62 procent. Det är alltså fler och fler kommuner som kan erbjuda en väntetid inom Konsumentverkets rekommendation. Att kommuner köper sin budget- och skuldrådgivning verkar inte påverka väntetiderna i särskilt stor utsträckning. Invånarna kan ha fått viss hjälp redan vid första kontakten trots att de får vänta tills de får en besökstid. En budget- och skuldrådgivare lämnade följande kommentar i enkäten: Jag anser att statistiken beträffande den sk väntetiden, jag vill kalla den förberedelsetid, lätt uppfattas felaktigt. Inget självändamål med korta tider. Inte att förglömma att det är ett gemensamt arbete med den skuldsatte. Under förberedelsefasen behöver denne just förbereda sig enligt de besked som ges vid den första kvalificerade rådgivningen per telefon. Medelväntetiden bland de 287 kommuner som har budget- och skuldrådgivning är nästan sex veckor jämfört med lite drygt fem veckor förra året. Det är en marginell ökning.

26 26 (39) 3.14 Väntetider har förkortats i några kommuner Längst väntetid förra året hade Borgholm och Sollentuna med 50 veckor, det vill säga nästan ett år. Sollentuna har minskat till 40 veckor. Borgholm har mer än halverat väntetiden till 16 veckor. Gotland hade för ett par år sedan en väntetid på ett halvår. I år har budgetoch skuldrådgivaren lämnat ett mycket mer positivt besked: Här på Region Gotland har verksamheten Budget- & skuldrådgivning vunnit regionens förnyelsepris (minst kr) för att jag har effektiviserat och förändrat verksamheten till att fungera mycket bra. Ingen väntelista finns, lite förebyggande verksamhet har kommit igång m.m. Mer förbättringar är att vänta under 2013! Efter att enkäten var slutförd har tävlingen på Gotland avgjorts och budget- och skuldrådgivaren vann andra pris och fick kronor som troligtvis kommer att användas till förebyggande insatser. Örebro har också arbetat framgångsrikt med att korta köerna de senaste åren. Förändringarna i arbetsmetoden är att inte enbart arbeta med personliga besök, utan de har försökt att skapa flera kanaler för rådgivning. Framförallt har det inneburit kvalificerad rådgivning per telefon, där många fått hjälp direkt vid första samtalet. Nio kommuner har minskat sin väntetid mer än tre månader (12 veckor) jämfört med 14 kommuner förra året. Följande kommuner har minskat sin väntetid mest Kommun Antal invånare Väntetid i veckor 2012 Väntetid i veckor 2013 Minskning i veckor Borgholm Västervik Habo Hjo Skövde Bräcke Sigtuna Borås Ulricehamn Jönköping

27 27 (39) 3.15 Långa väntetider Det är både små och stora kommuner som fortfarande har långa väntetider. 35 kommuner, 12 procent, har en väntetid på tre månader eller mer. Längst väntetid har Vänersborg med drygt ett års väntetid. I följande kommuner är väntetiden ett halvår eller mer: Kommun Antal invånare Väntetid i veckor 2013 Vänersborg Fagersta Hallstahammar Åsele Arboga Lilla Edet Sollentuna Gullspång Mariestad Nynäshamn Töreboda Botkyrka Härryda kommuner har minskat sin väntetid medan 78 kommuner har ökat sin väntetid. Följande kommuner har ökat sin väntetid mest: Kommun Antal invånare Väntetid i veckor 2013 Väntetid i veckor 2012 Ökning i veckor Fagersta Hallstahammar Arboga Gullspång Härryda Nynäshamn Tranemo Åsele Stenungsund Töreboda

28 28 (39) 3.16 Var femte har öppen mottagning 54 kommuner har någon form av öppen mottagning, det vill säga besökstid till budget- och skuldrådgivningen som inte kräver förhandsbokning. Det motsvarar cirka 19 procent. Ytterligare sex kommuner planerar att starta en öppen mottagning Många har andra arbetsuppgifter I 118 kommuner, 41 procent, har budget- och skuldrådgivarna inga andra arbetsuppgifter. I var femte kommun arbetar budget- och skuldrådgivningen även med konsumentvägledning. I 46 kommuner arbetar budget- och skuldrådgivare även med ekonomiskt bistånd eller försörjningsstöd. Andra arbetsuppgifter för budget- och skuldrådgivaren Antal kommuner Arbetar enbart med budget- och skuldrådgivning 118 Konsumentvägledning 61 Samhällsvägledning 9 Faderskap/dödsbo/missbruk 38 Ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd 46 Överförmyndare 11 Ekonomi/löner/fakturor 15 Bibliotek/Reception Alkoholtillstånd 9 11 Kommunjurist 1 Annat 81

29 29 (39) 81 kommuner har svarat att budget- och skuldrådgivaren har andra arbetsuppgifter än de som specificerats i diagrammet. Exempel på annat arbete som nämns i fritext är: Färdtjänst och riksfärdtjänst Biståndshandläggare i äldreomsorgen Kommunsekreterare Nämndsekreterare Bostadssamordning Räddningstjänsten Administrativ enhetschef Ungdomshandläggare för arbetslösa ungdomar Administration av fondansökningar.

30 30 (39) 4. Skulder hos Kronofogden Enligt Kronofogdens statistik från 31 december 2012 var fysiska personer restförda för någon skuld. Det motsvarar 4,5 procent av befolkningen i Sverige. Vid samma tidpunkt var det personer som inte var registrerade på någon adress och är därmed inte med i kommunstatistiken. Genomsnittet för andelen skuldsatta i kommunerna är istället 3,6 procent då dessa personer som inte har någon kommuntillhörighet inte är medräknade. 4.1 Störst andel skuldsatta i Ljusnarsberg även i år Både i slutet av 2011 och i slutet av 2012 hade Ljusnarsbergs kommun störst andel skuldsatta kommuninvånare. I Ljusnarsberg har drygt åtta procent av invånarna skulder hos Kronofogden. De tio kommuner som har störst andel skuldsatta: Kommun Antal invånare Minuter per invånare och år Andel skuldsatta Ljusnarsberg ,3 8,2 Perstorp ,3 7,5 Landskrona ,9 6,9 Klippan ,5 6,8 Grums ,0 6,8 Skinnskatteberg ,9 6,8 Eda ,8 6,8 Åstorp ,4 6,7 Bjuv ,3 6,6 Storfors ,2 6,3

31 31 (39) 4.2 Minst andel skuldsatta i Lomma och Danderyd Den kommun som har minst andel skuldsatta personer är återigen Lomma men nu hamnar Danderyd på samma plats. De tio kommuner som har minst andel skuldsatta: Kommun Antal invånare Minuter per invånare och år Andel skuldsatta Danderyd ,8 1,0 Lomma ,1 1,0 Täby ,9 1,3 Vellinge ,9 1,5 Öckerö ,4 1,6 Habo ,3 1,6 Lidingö ,3 1,8 Vaxholm ,1 1,8 Kungsbacka ,3 1,9 Mörbylånga ,6 2,1

32 32 (39) 4.3 Fler och fler ansöker om skuldsanering Skuldsanering innebär att överskuldsatta helt eller delvis kan befrias från sina skulder. Ett av grundkraven är att den skuldsatte inte under överskådlig tid bedöms kunna betala sina skulder. Kronofogden prövar och beslutar i skuldsaneringsärenden och i omprövning av beslut om skuldsanering. Omprövning kan bli aktuell exempelvis om den som blivit beviljad skuldsanering får ökade eller minskade inkomster under betalningsplanens gång. I drygt sju av tio ansökningar har en budget- och skuldrådgivare varit behjälplig. Antalet skuldsaneringsansökningar ökar varje år. Det inkom ansökningar om skuldsanering till Kronofogden under 2012 jämfört med året innan. Det motsvarar en ökning på sju procent. Antal ansökningar om skuldsanering Fler ansökningar om skuldsanering kom in under 2012 jämfört med Av de beslut som fattades av Kronofogden under 2012, beviljades 62 procent skuldsanering och 38 procent fick avslag. Andelen beviljade skuldsaneringar ökade med två procent jämfört med Drygt personer hade sista december 2012 pågående skuldsanering 7. Statistik över antal ansökningar per kommun finns på Kronofogdens webbsida. Omprövningsärenden ökade med 25 procent under 2012 jämfört med Det saknas statistik över hur många omprövningar och överklaganden som budget- och skuldrådgivarna är delaktiga i. 7 kronofogden.se

33 33 (39) I Strömstad har endast två av de invånarna ansökt om skuldsanering under Det är därmed den kommun som har minst andel personer som ansökt om skuldsanering. Strömstad har samtidigt 5,1 minuter budget- och skuldsanering per invånare vilket är mer än genomsnittet i landet. De tio kommuner med minst andel invånare som ansökt om skuldsanering: Kommun Antal invånare Andel skuldsatta i procent Andel som ansökt om skuldsanering i procent Strömstad ,1 0,016 Laholm ,7 0,017 Boxholm ,6 0,019 Bengtsfors ,1 0,021 Nykvarn ,3 0,021 Danderyd ,0 0,022 Götene ,3 0,023 Ydre ,2 0,027 Arvidsjaur ,6 0,031 Malå ,4 0,031 Bland ovanstående kommuner har alla utom Bengtsfors, Laholm och Boxholm en andel skuldsatta som är under genomsnittet på 3,6 procent 8. Danderyd är en av de två kommuner som har minst andel skuldsatta. I Nordanstig med ett invånarantal på inkom 32 ansökningar till Kronofogden. Nordanstig är den kommun som har störst andel invånare som ansökt om skuldsanering. Samtidigt är Nordanstig en av de kommuner som erbjuder mest tid per invånare för budget- och skuldrådgivning. 8 Genomsnittet för andelen skuldsatta i kommunerna är 3,6 procent då personer som inte har någon kommuntillhörighet är borttagna.

34 34 (39) De tio kommuner med störst andel invånare som ansökt om skuldsanering: Kommun Antal invånare Andel skuldsatta i procent Andel som ansökt om skuldsanering i procent Nordanstig ,9 0,336 Tomelilla ,6 0,326 Söderhamn ,2 0,306 Landskrona ,9 0,285 Heby ,8 0,262 Forshaga ,1 0,248 Älvdalen ,9 0,238 Vingåker ,8 0,228 Hofors ,8 0,220 Storuman ,0 0,216

35 35 (39) 5. Diskussion Det är viktigt att budget- och skuldrådgivningen är välkänd så att de som är i behov av hjälp vet vart de kan vända sig. För att undvika överskuldsättning ska rådgivarna även arbeta med förebyggande insatser. Med ett för varje år ökande antal svenskar registrerade hos Kronofogden blir budget- och skuldrådgivningen allt viktigare. Kommunerna har en viktig uppgift. Det finns ingen närmare specifikation i Skuldsaneringslagen eller i propositionen 2005/06:124 9 om vad som ska ingå i budget- och skuldsanering och vilken omfattning som ska anses tillräcklig för att kommunen ska uppfylla sina skyldigheter enligt lagen. Kommunerna avgör själva hur verksamheten ska organiseras och vilken omfattning den ska ha. 12 kommuner erbjuder mellan 0,5 och 1,5 rådgivningstimmar per vecka. Det betyder inte att de saknar skuldsatta invånare som har behov av budget- och skuldrådgivning. En så begränsad verksamhet riskerar att bli okänd för sina invånare. Därmed efterfrågas den inte heller i så stor utsträckning. 42 av de 62 kommuner som köper sin budget- och skuldrådgivning har mindre än 10 timmar verksamhet per vecka. Många avtal är dock inte specificerade i antal timmar utan efterfrågan styr hur mycket tid som läggs. Det kan vara så att bristen på utåtriktat, förebyggande arbete gör att invånarna inte känner till den hjälp de kan få från den budget- och skuldrådgivning som köps och därmed inte efterfrågar hjälpen i större utsträckning. Dessutom kan det geografiska avståndet också försvåra för invånarna att utnyttja möjligheten till stöd. Att upprätthålla en verksamhet av god kvalitet kräver resurser. Om efterfrågan i kommunenär liten kan det ligga nära till hands att resonera som man gör i Vindeln, att kostnaderna för en god budget- och skuldrådgivning överstiger nyttan av verksamheten. 9 Propositionen 2005/06:124. Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande

36 36 (39) 5.1 Minuter per invånare säger inte allt Den tid som läggs på budget- och skuldrådgivning i kommunerna är intressant att relatera till hur många invånare som den ska räcka till. Tio timmar i Sorsele som erbjuds knappt invånare ger landets högsta värde av minuter rådgivning per invånare. Vellinges knappt invånare ska också dela på tio timmar, vilket ger ett värde långt under riksgenomsnittet. Men det är samtidigt intressant att titta på tiden som faktiskt avsätts. Kommun Antal invånare Tid per vecka i timmar Minuter per invånare och år Sorsele ,6 Vellinge ,9 För att kunna erbjuda en verksamhet med kvalitet måste personalens bastjänst ha en omfattning som tillåter att de håller sig uppdaterade inom området, bevarar och utvecklar kompetensen. Det innebär att kombinationen av att vara en liten kommun och ha få timmar avsatta, blir särskilt olycklig. En större kommun med åtminstone en halvtidstjänst för budget- och skuldrådgivning ger förutsättningar för att bygga en baskompetens även om den tillgängliga tiden för varje invånare är liten. För att åskådliggöra detta har vi jämfört två kommuner. Dorotea kommun erbjuder mer tid per invånare än Sollentuna. I Dorotea arbetar man i en timme per vecka medan Sollentuna har en halvtidstjänst. Trots att det läggs mer tid per invånare i Dorotea borde möjligheten att uppdatera och vidareutveckla kompetensen för arbetsuppgifterna vara större i Sollentuna. Kommun Antal invånare Tid per vecka i timmar Minuter per invånare och år Dorotea ,1 Sollentuna ,9

37 37 (39) 5.2 Stora kostnader förenat med överskuldsättning Överskuldsättning leder ofta till utanförskap och en marginalisering för individen. En budget- och skuldrådgivare arbetar bland annat med att åstadkomma frivilliga betalningsuppgörelser med borgenärerna för att på så sätt komma fram till tidiga lösningar innan stora kostnader drabbar samhället och individen. Nationalekonomen Ingvar Nilsson och beteendevetaren Eva Nilsson Lundmark har haft Konsumentverkets uppdrag 10 att redovisa vad en överskuldsatt person kostar för samhället. Det handlar delvis om de olika välfärdskostnader som uppstår totalt sett drygt kronor per år. De är baserade på vilka ekonomiska konsekvenser för samhället som tidigare studier funnit att personer i denna typ av utanförskap ger. Kostnaderna består lite förenklat av dels kostnader för försörjning, dels kostnader för olika former av insatser. Försörjningskostnaderna handlar främst om sjukpenning, sjukersättning, ekonomiskt bistånd samt i viss mån a-kassa. Landstingets kostnader för insatser rör besök på vårdcentraler, öppenvårdspsykiatri och beroendevård samt kostnader för olika läkemedel. För arbetsförmedlingen kan det handla om olika stödinsatser och om handläggartid. För kommunens del kan det handla om kostnader inom socialtjänstens olika verksamhetsområden. Av dessa antas cirka kronor vara kostnad för kommunen. Samhällets kostnader i form av finansiella kostnader, förlorade produktionsvärden och andra välfärdskostnader som uppstått till följd av den överskuldsattes situation uppgår, under en tjugoårsperiod (diskonterad med fyra procents ränta) för en överskuldsatt person i utanförskap till knappt åtta miljoner kronor. De förebyggande insatserna mot överskuldsättning betalas i allt väsentligt av en aktör kommunen. Insatserna kan visserligen gynna kommunen ekonomiskt, men de verkligt stora vinnarna är främst Försäkringskassan, landstingets vuxenpsykiatri och allmänsjukvård, arbetsförmedlingen samt rättsväsendet. Incitament för kommunen att satsa på en effektiv verksamhet blir därmed svagt :11 Budgetrådgivning en kortsiktig kommunal kostnad eller en lönsam social investering

38 38 (39) 6. Källförteckning Konsumentverkets rapport 2009:10 Kommunernas budget- och skuldrådgivning en lägesrapport 2009 Konsumentverkets rapport 2010:8 Kommunernas budget- och skuldrådgivning en lägesrapport 2010 Konsumentverkets rapport 2011:8 Kommunernas budget- och skuldrådgivning en lägesrapport 2011 Konsumentverkets rapport 2012:5 Kommunernas budget- och skuldrådgivning en lägesrapport 2012 Konsumentverkets rapport 2011:11 Budgetrådgivning en kortsiktig kommunal kostnad eller en lönsam social investering, Kronofogden, Statistik. Uppgifter på samt ur Win-IT samt Proposition 2005/06:124; Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande Skuldsaneringslag 2006:548 Socialstyrelsen. Uppgifter på socialstyrelsen.se om ekonomiskt bistånd Statistiska centralbyrån (2011), uppgifter på scb.se om befolkningsstatistik och

39 39 (39) 7. Bilagor Bilaga 1: Enkätfrågorna Bilaga 2: Köp och sälj Bilaga 3: Minuter per kommun, andel skuldsatta och väntetid

40 Bilaga 1 Hej och välkommen till Läget i landet-enkäten, Konsumentverkets årliga kartläggning av budget- och skuldrådgivning! Svara endast för den kommun som är angiven i e-postmeddelandet. Ange kontaktuppgifter: För att vi ska kunna komma i kontakt med dig vid frågor: Namn: Titel/befattning: E-postadress: Telefonnummer: (endast siffror) Län: Kommun: Har kommunen budget- och skuldrådgivning? Svara ja även när kommunen köper budget- och skuldrådgivning. Ja Nej Vilken är uppdragsgivare för budget- och skuldrådgivningen? Konsumentnämnd/-förvaltning Socialnämnd/-förvaltning Kommunstyrelse/-ledning/-förvaltning Kultur- och fritidsnämnd/- förvaltning Arbetsmarknadsnämnd/-förvaltning Annan, ange vilken: Säljer eller köper kommunen budget- och skuldrådgivning? Ja, säljer Ja, köper Nej

41 Bilaga 1 Av vem köper kommunen budget- och skuldrådgivning och hur många timmar per vecka? Ange kommun (eller konsult eller motsvarande): Ange antal timmar per vecka som köps (endast siffror) Till vilka kommuner säljer ni och hur många timmar per vecka? Ange kommun: Ange antal timmar per vecka som säljs (endast siffror): Ange kommun: Ange antal timmar per vecka som säljs (endast siffror): Ange kommun: Ange antal timmar per vecka som säljs (endast siffror): Ange kommun: Ange antal timmar per vecka som säljs (endast siffror): Ange kommun: Ange antal timmar per vecka som säljs (endast siffror): Ange kommun: Ange antal timmar per vecka som säljs (endast siffror): Ange kommun: Ange antal timmar per vecka som säljs (endast siffror): Hur många timmar budget- och skuldrådgivning har kommunen per vecka och hur fördelas de timmarna? OBS! Om kommunen SÄLJER budget- och skuldrådgivning till annan kommun, räkna INTE in dessa veckotimmar. Om kommunen KÖPER budget- och skuldrådgivning av annan kommun ska dessa timmar räknas med och fördelas. Ange det totala antalet timmar budget- och skuldrådgivning som kommunen har per vecka: Fördela det totala antalet timmar per vecka på följande områden: BUDGET- OCH SKULDRÅD - planera budget, förändringsarbete, skuldråd, förhandla med fordringsägare, frivilliga lösningar etc. SKULDSANERING - hjälp vid ansökan, omprövningar och överklaganden samt stöd under processen. FÖREBYGGANDE ARBETE - kontakter och samarbete med skola, organisationer, näringsliv, mediakontakter, utdelning av informationsmaterial etc. Inkludera res- och förberedelsetid. INTERNT ARBETE - administration, handledning, egen utbildning, verksamhetsplanering, raster, kontorsmöten, friskvård etc. Kontrollräkna nu att de fyra rutorna med budget- och skuldråd, skuldsanering, förebyggande arbete och internt arbete tillsammans blir den totala tiden som du har angett att kommunen arbetar med budget- och skuldrådgivning per vecka.

42 Bilaga 1 Vad heter den eller de som arbetar med budget- och skuldrådgivning i kommunen? Vi vill veta hur många budget- och skuldrådgivare det finns i landet samt vad de heter och om de använder Portalen eller inte. Namnge bara personer som inte är medräknade i en annan kommun. Namn: Namn: Namn: Namn: Namn: Namn: Namn: Namn: Namn: Har den/de som arbetar med budget- och skuldrådgivning fler arbetsuppgifter än budgetoch skuldrådgivning? Flera svarsalternativ är möjliga Nej, enbart budget- och skuldrådgivning Konsumentvägledning Samhällsvägledning Energirådgivning Faderskap/dödsbo/missbruk Ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd Överförmyndare Ekonomi/löner/fakturor Bibliotek/Reception Alkoholtillstånd Kommunjurist Annat, ange vad i kommentarsrutan

43 Bilaga 1 Har kommunen regelbunden öppen mottagning? Det vill säga besökstid till budget- och skuldrådgivningen som inte kräver förhandsbokning. En form av drop-in-tid. (Ta inte med telefontid). Ja Nej Nej, men vi planerar att starta en sådan under året. Kommentar: Hur lång tid dröjer det innan en person som vill ha hjälp med sin budget eller ansöka om skuldsanering får en besökstid? Ange antalet veckor personen får vänta på en avtalad enskild besökstid? Kommentar: Hur många personer var i kontakt med budget- och skuldrådgivningen under 2012? Det är antal personer vi efterfrågar och inte antal kontakter. Dvs om en person varit i kontakt med budgetoch skuldrådgivningen flera gånger under 2012 räknas denne ändå bara med en gång. Räkna med alla personer, oavsett kontaktsätt (e-post, telefon, besök etc.) och oavsett vilken hjälp de efterfrågat/fått. Räkna endast med de personer som varit i kontakt med er - inte alla som ingår i hushållet. Ange bara siffror Kommentar:

44 Bilaga 1 Om kommunen svarat nej på frågan om de har budget- och skuldrådgivning: Om en kommuninvånare behöver budget- och skuldrådgivning, vart hänvisar kommunen då? Flera alternativ kan anges: Socialsekreterare Privat aktör Frivilligförening Konsumentverket Kronofogden Närliggande kommun Hänvisar inte vidare Annan, ange vart: Om kommunen svarat nej på frågan om de har budget- och skuldrådgivning: Av vilken anledning saknar kommunen budget- och skuldrådgivning? Övriga kommentarer: Här finns möjlighet att lämna synpunkter eller förtydliganden.

45 Bilaga 1 Tack för er medverkan!