Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2015

Transkript

1 Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2015 Ingrid Nilsson FoU Välfärd Arbetsrapport 2016:2

2 2

3 Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser om vård och omsorg om äldre 2015 Ingrid Nilsson 3

4 4

5 Innehållsförteckning INLEDNING 7 BAKGRUNDSMÅTT Andel av befolkningen 80 år och äldre 8 Andel 65 år och äldre med hemtjänst 9 Andel 65 år och äldre i särskilt boende 9 SAMMANHÅLLEN VÅRD OCH OMSORG 10 Olämpliga läkemedel - 75 år och äldre i hemtjänst resp. särskilt boende eller fler läkemedel - 75 år och äldre med hemtjänst resp. i särskilt boende 11 Tre eller fler psykofarmaka 75 år och äldre med hemtjänst resp. i särskilt boende 12 Brytpunktssamtal 13 Smärtskattning under sista levnadsveckan 13 Fallskador 14 RESULTAT FRÅN BRUKARUNDERSÖKNING HEMTJÄNST 15 Svarsfrekvens och antal svarande 15 Vem besvarade enkäten? 16 Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? 17 Händer det att du besväras av ensamhet 17 Är handläggarnas beslut anpassade efter dina behov? 18 Åsikter och önskemål 19 Möjligheter att påverka tider när personalen kommer 19 Meddelar i förväg vid tillfälliga förändringar 20 Hur utför personalen sina arbetsuppgifter 20 Brukar personalen bemöta dig på ett bra sätt? 21 Känner du förtroende för personalen 22 Tryggt att bo hemma med hemtjänst? 22 Möjligheter att träffa sjuksköterska vid behov 23 Möjligheter att träffa läkare vid behov 23 Möjligheter att få kontakt med hemtjänstpersonal vid behov 24 Hur ser du sammantaget på din hemtjänst? 24 Vet vart man vänder sig vid synpunkter 25 Anhörigas syn på samarbetet med hemtjänsten 25 5

6 Sid RESULTAT BRUKARUNDERSÖKNING SÄRSKILT BOENDE 26 Svarsfrekvens och antal svarande 26 Vem besvarade enkäten? 27 Fick du plats på det boende du önskade? 27 Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? 28 Ängslan, oro eller ångest? 28 Trivsamt utomhus kring ditt boende? 29 Trivsamt i de gemensamma utrymmena? 29 Brukar maten smaka bra? 30 Nöjdhet med aktiviteter 30 Möjligheter att komma utomhus 31 Brukar personalen ha tillräckligt med tid? 32 Påverka tider? 32 Meddelar vid tillfälliga förändringar 33 Personalen tar hänsyn till önskemål om hur hjälpen skall utföras 33 Brukar personalen bemöta på ett bra sätt? 34 Förtroende för personalen? 34 Möjligheter att få träffa sjuksköterska vid behov 35 Möjligheter att få träffa läkare vid behov 35 Möjligheter till kontakt med personal 36 Tryggt eller otryggt? 36 Hur nöjd är du sammantaget med ditt äldreboende? 37 Vända sig vid synpunkter 38 Anhörigas samarbete med äldreboendet 38 UTVECKLINGSOMRÅDEN 39 REFERENSER 40 6

7 Inledning Öppna jämförelser inom socialtjänsten och hemsjukvården beskrivs i Handlingsplanen för som en del i en strävan efter att utveckla och stärka kunskapsbasen inom de olika verksamhetsområdena och uppnå en högre kvalitet i de insatser som ges till brukarna. Öppna jämförelser inom äldreomsorgen har redovisats sedan FoU Välfärd har i samverkan med verksamhetsföreträdare i kommunerna analyserat resultatet av 2015 års Öppna Jämförelser, vilket senare sammanställts i följande rapport. Rapporten är tänkt att tjäna som underlag för att arbeta vidare med materialet i kommunerna och göra jämförelser över tid. Ofta krävs mer information och fler uppgifter för att få en mera tillförlitlig bild. I vissa mindre kommuner får resultaten från brukarundersökningarna tolkas med stor försiktighet. Detta beror på att antalet svar kan vara mycket lågt och resultaten därför inte statistiskt säkerställda. En liten förändring i antal svarande kan få stort utslag i resultaten. Resultatet redovisas i fyra olika delar: Bakgrundsmått Sammanhållen vård och omsorg Brukarundersökning Hemtjänst Brukarundersökning Särskilt boende Vissa indikatorer är ändrade mellan år 2014 och 2015, varför det inte går att göra någon jämförelse mellan åren. Där så är fallet anges detta under respektive diagram. Resultaten av Öppna jämförelser är sammansatta av många olika källor: Nationella enkätundersökningar Socialstyrelsens undersökning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Kommun- och landstingsdatabasen(kolada), Sveriges kommuner och landsting. Kommun- och enhetsundersökningen 2015, Socialstyrelsen. Officiell statistik Registret över socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning, Socialstyrelsen. Patientregistret, Socialstyrelsen. Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen. Registret över insatser i kommunal hälso- och sjukvård. Befolkningsstatistik, Statistiska Centralbyrån. Nationella kvalitetsregister Senior Alert Svenska Palliativregistret Riks-Stroke 7

8 Bakgrundsfaktorer Diagram 1. Andel av befolkningen i kommunerna som är 80 år och äldre. Inga större förändringar mellan åren. Störst andel 80 år och äldre finns i Hofors tätt följt av Ovanåker och Ljusdal. De flesta äldre är fram till 80-årsåldern oberoende av hjälp och klarar sig på egen hand. Enligt SCB:s befolkningsprognos kommer många personer att vara friska högt upp i åren, men förutsättningarna för ett gott åldrande ser olika ut bland olika grupper av äldre och det finns också geografiska skillnader. Äldre med högre utbildning är mer friska och fria från sjukdom än äldre med kort utbildning. Livsstilsfaktorer, såsom fysisk inaktivitet, rökning och alkohol påverkar hälsan. Den ökande andelen äldre medför ett ökat behov av satsningar på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder. Kommuner och landsting har ett viktigt uppdrag att på olika sätt främja hälsa och hälsosamt åldrande i sin befolkning. 8

9 Diagram 2. Andel med hemtjänst. Diagram 3. Andel med särskilt boende. Underlaget i diagrammen är hämtade från förhållandet 2013 resp och redovisas året efter. Andel av befolkningen som är 65 år och äldre med hemtjänst har ökat i samtliga kommuner utom två, Ockelbo och Ljusdal, där andelen ligger kvar på samma nivå. I de två kommuner där nivån är densamma mellan åren kan man också se att andelen i särskilt boende inte minskat som i övriga kommuner, snarare ökat vilket framgår av diagram 3. I de mindre kommunerna kan förändringarna i andelar bero på enstaka fler eller färre individer. Källa: Socialstyrelsens register över socialtjänstinsatser. 9

10 Sammanhållen vård och omsorg Diagram 4. Olämpliga läkemedel - hemtjänst. Ganska stora skillnader mellan kommunerna. Lägst andel med olämpliga läkemedel finns i Ovanåker och högst i Nordanstig. Diagram 5. Olämpliga läkemedel - särskilt boende. Ganska stora skillnader mellan kommunerna. Lägst andel olämpliga läkemedel för personer i särskilt boende finns i Hofors och Sandviken och högst i Hudiksvall. Källa: Läkemedelsregistret och Socialstyrelsens register över socialtjänstinsatser. Med olämpliga läkemedel avses bensodiazepiner med lång halveringstid (lugnande, sömngivande) och läkemedel med betydande antikolinerga effekter (mot urinkontinens, smärta, vissa ögonsjukdomar, astma, KOL, och Parkinsons sjukdom). Läkemedlet Tramadol mot smärta, samt propiomazin (sömnmedel). Med stigande ålder sker flera förändringar i kroppen som påverkar hur läkemedel omsätts och verkar. Användning av dessa läkemedel hos äldre bör därför undvikas om det inte finns särskilda skäl till förskrivning och om förskrivning ändå behöver ske, noggrant följas upp och omprövas. År 2015 är uppgifter om läkemedel särredovisade mellan hemtjänst och särskilt boende, medan de redovisats sammantaget tidigare år. Därför kan ingen jämförelse mellan åren ske. 10

11 Diagram 6-7. Tio eller fler läkemedel i hemtjänst resp. särskilt boende. Källa: Läkemedelsregistret och Socialstyrelsens register över socialtjänstinsatser. Hemtjänst: Lägst andel i Sandviken och högst i Bollnäs. Sex kommuner ligger över rikssnittet. Särskilt boende: Lägst andel i Ockelbo och högst i Ovanåker. Fem kommuner ligger över rikssnittet och fem under. Användningen av många läkemedel innebär en ökad risk för biverkningar, läkemedelsinteraktioner och bristande följsamhet i ordinationen. Samtidig användning av 10 eller fler preparat bör betraktas som en signal att det kan finnas läkemedel som inte längre behövs, eller som medför risker med behandlingen. 11

12 Diagram 8-9. Andel 75 år och äldre, med hemtjänst resp. i särskilt boende, som behandlas med tre eller fler psykofarmaka samtidigt. Stora variationer mellan länets kommuner. Vad gäller hemtjänst har Sandviken lägst andel medan Ockelbo har högst. För särskilt boende gäller att Ljusdal har lägst andel och Ovanåker högst. Tre kommuner ligger över rikssnittet och övriga ligger under både för hemtjänst och särskilt boende. Samtidig behandling med tre eller fler psykofarmaka, regelbundet eller vid behov, bland äldre personer bör ses som en signal att det kan finnas risker med behandlingen. Här avses lugnande medel och sömnmedel samt läkemedel som används vid depressioner eller vid akut ångest eller oro som hänger samman med psykoser. Läkemedel är en av de viktigaste orsakerna till fall hos äldre och risken är störst med ovanstående medel. 12

13 Diagram 10. Brytpunktsamtal. Andel avlidna som före sin död fått informerande samtal om sin situation, sk brytpunktsamtal. Underlag för 2014 är hämtat från Underlag för 2015 är hämtat från Källa: Svenska palliativregistret. En viktig aspekt av stödet i vården i livets slutskede är att den äldre personen är välinformerad om sin situation. Brytpunktsamtalet handlar om ställningstagandet att övergå till palliativ vård i livets slutskede, och samtalet förs mellan ansvarig eller tjänstgörande läkare och den äldre. Stora variationer huruvida brytpunktsamtal sker i länets kommuner. Andelen samtal har minskat i fyra kommuner och ökat i fem. Data för Ockelbo redovisas ej för 2015, vilket kan bero på ett för litet underlag. Sex kommuner ligger under rikssnittet. Diagram 11. Smärtskattning. Andel av 65 år och äldre, där dödsfallet var väntat, som under den sista levnadsveckan smärtskattades med t.ex. VAS eller NRSskala. Metoden bygger på att personal med viss regelbundenhet ber den äldre ange hur ont hen har för stunden. Regelbunden smärtanalys ger underlag för justering av smärtbehandlingen. Även här är variationerna stora mellan länets kommuner. Störst andel får smärtskattning i Ovanåker och lägst i Nordanstig. Data för 2015 redovisas ej för Ockelbo. I fem kommuner har andelen smärtskattade minskat mellan åren. Källa: Svenska palliativregistret. 13

14 Diagram 12. Antal personer med fallskador per invånare 80 år och äldre som skrivits in på sjukhus. Genomsnittliga värden för redovisas i stapeln för Genomsnittliga värden för i stapeln Ökning har skett i fyra kommuner och en minskning i fem. Gävle ligger kvar på samma nivå. Enbart en kommun har fler fallolyckor än riksgenomsnittet. Fallolyckor är idag den vanligaste skadeorsaken i Sverige och är ett folkhälsoproblem för äldre. Fallskador kan få allvarliga konsekvenser i form av lidande och försämrad livskvalitet, t.ex. rörelsesvårigheter, isolering och ökat beroende av andra. Bland riskfaktorerna för fallolyckor för äldre finns bl.a. blodtrycksfall, underliggande sjukdomar, låg kroppsvikt samt läkemedelsanvändning. 14

15 Resultat brukarundersökning Hemtjänst Diagram 13. Svarsfrekvens - hemtjänst. Sju av länets kommuner ligger under rikssnittet, 67 %, när det gäller svarsfrekvens inom hemtjänsten år Diagram 14. Antal svarande per kommun. Observera den markanta förändringen vad gäller antal svaranden i Hudiksvall. Trots detta har en ökning av andelen svarande (svarsfrekvens) skett mellan åren. Här krävs någon form av ytterligare analys. 15

16 Diagram 15. Vem besvarande enkäten? Diagram 15 visar den andel som angivit att enkäten besvarats av de själva eller ihop med någon. Enbart tre kommuner ligger på eller över rikssnittet, resten ligger under. I länet som helhet har andelen som besvarat enkäten själva eller ihop med någon minskat mellan 2014 och

17 Diagram 16. Allmänna hälsotillstånd. Andel som svarat Mycket Gott/Ganska gott på frågan om det allmänna hälsotillståndet. I Ockelbo, Nordanstig och Sandviken har andelen som svarat positivt ökat. I Ockelbo och Nordanstig är det kvinnorna som upplever en förbättring, medan det är männen som upplever en förbättring i Sandviken. I Hofors, Ovanåker, Ljusdal och Söderhamn bedöms hälsotillståndet sämre än året innan och det är framförallt männen som skattar hälsotillståndet sämre, förutom i Hofors där det är kvinnorna som gör det. Diagram 17. Besväras av ensamhet. Andel som besvarat frågan om det händer att de besväras av ensamhet med Ja då och då/ja ofta. Drygt hälften av hemtjänstmottagarna har angett att de besväras av ensamhet då och då eller ofta. Smärre variationer i länet. Störst andel som upplever ensamhet finns i Söderhamn (62 procent) Hälsan hos äldre personer påverkas bland annat av den enskilde äldres livssituation. Självständighet är en viktig del, det vill säga att vara rörlig och oberoende, att kunna ta sig ut på egen hand och delta i aktiviteter samt att träffa vänner och bekanta. Förlust av oberoende kan leda till en sänkt livskvalitet, som i sin tur kan sänka motståndskraften och öka mottagligheten för sjukdomar. Folkhälsomyndigheten lyfter fram fyra områden som extra viktiga för ett gott åldrande som förbättrar och förlänger livet, nämligen social gemenskap, meningsfullhet, fysiska aktiviteter, goda matvanor. 17

18 Diagram 18. Beslut anpassade efter behov. Upplevelsen av huruvida man får hjälp och stöd utifrån sina behov, påverkar känslan av trygghet och bedömningen av hemtjänsten som helhet. Samtliga kommuner utom en ligger över rikssnittet vilket får ses som ett gott betyg. Nordanstig i topp

19 Diagram 19. Åsikter och önskemål. Andel som svarat Ja, alltid/oftast på frågan om personalen brukar ta hänsyn till åsikter och önskemål framgår av diagram 19. Fem kommuner visar på en positiv utveckling medan resultaten visar på en försämring i 4 kommuner. Siffrorna i de små kommunerna får tolkas med stor försiktighet på grund av ett relativt litet underlag. Diagram 20. Påverka tider. Av diagram 20 framgår den andel som svarat Ja alltid/oftast på frågan om de har möjligheter att påverka vilka tider personalen kommer. En liten förbättring har skett i sex av länets kommuner. Även här sticker Nordanstig ut i positiv bemärkelse. Brukare och patienter som aktiva medskapare i den egna vården och omsorgen är en växande ambition i äldreomsorgen. Det handlar om synen på den äldres rätt att bestämma och relationen mellan den som ger vård, omsorg och stöd och den som tar emot. Medskapande kan handla om att systematiskt ta tillvara den äldres erfarenheter, att i handling bekräfta att den äldre inte är en passiv mottagare av service och vård, och att se att den äldre bidrar med sina erfarenheter och önskemål. Inflytande och delaktighet är grundläggande faktorer för att den äldre ska kunna påverka sin egen livssituation och behålla en hög grad av självbestämmande och integritet. Den äldres medverkan är viktig både när vård och omsorg ska planeras och utföras. 19

20 Diagram 21. Meddelar tillfälliga förändringar. Andel som besvarat frågan om personalen meddelar i förväg vid tillfälliga förändringar med Ja alltid/oftast. Sex kommuner ligger över rikssnittet medan fyra ligger under. Sju kommuner har förbättrat sina resultat mellan 2014 och Diagram 22. Personalen utför sina arbetsuppgifter. Andel som besvarat frågan om hur de tycker att personalen utför sina arbetsuppgifter med Mycket bra/ganska bra. Åtta av 10 kommuner ligger över rikssnittet. Hudiksvall i topp. 20

21 Diagram 23. Brukar personalen bemöta dig på ett bra sätt? Andel som besvarat frågan om personalen brukar bemöta dem på ett bra sätt med Ja alltid/oftast. Små variationer mellan åren och små variationer mellan kommunerna. Alla kommuner utom en ligger på eller över rikssnittet. Nordanstig åter i topp. 21

22 Diagram 24. Känner du förtroende förpersonalen? Andel som besvarat frågan om de känner förtroende för personalen med Ja, för alla/flertalet. Förbättring i sex kommuner även om siffrorna får tolkas försiktigt i de små kommunerna. Tre kommuner ligger kvar på samma nivå båda åren. Samtliga kommuner ligger över riksgenomsnittet. Diagram 25. Tryggt att bo hemma med hemtjänst? Andelen som svarat Mycket tryggt/ganska tryggt på frågan om det känns tryggt eller otryggt att bo hemma med hemtjänst. Ganska stora skillnader mellan kommunerna. Alla kommuner utom en ligger dock på eller över rikssnittet. Tryggheten verkar ha minskat jämfört med 2014 i fem kommuner, ökat i tre och ligger kvar på samma nivå i två. Tryggheten i det ordinära boendet är en av de viktigaste faktorerna för möjliggöra ett kvarboende och senarelägga behovet av särskilt boende. Med en alltmer åldrande befolkning blir aktiviteter för att skapa trygghet ett än mer angeläget utvecklingsområde. Trygghet handlar om att veta vilka personer från hemtjänsten som kommer, att insatserna inte utförs av för många olika personer eller att personalen kommer på avtalad tid samt meddelar tillfälliga förändringar. Personalens bemötande och vilket förtroende den äldre känner för personalen är avgörande faktorer för tryggheten. 22

23 Diagram 26. Möjligheter att träffa sjuksköterska. Andelen som svarat Mycket lätt/ganska lätt på frågan om möjligheten att få träffa en sjuksköterska vid behov. Tre kommuner ligger under riksgenomsnittet. Möjligheterna verkar ha förbättrats i 7 kommuner jämfört med Intressant är att möjligheterna på riksnivå verkar ha försämrats något medan det i Gävleborgs län har förbättrats något. Diagram 27. Möjligheter att träffa läkare. Andelen som svarat Mycket lätt/ganska lätt på frågan om möjligheten att få träffa en läkare vid behov. Fyra kommuner ligger under rikssnittet medan länet totalt ligger över även om det skett en minskning sedan Möjligheten verkar ha försämrats i sex kommuner, förbättrats i tre och ligger kvar på samma nivå i en kommun jämfört med För att uppnå god kvalitet är tillgänglighet till vårdens och omsorgens personal en viktig aspekt. Tillgängligheten påverkar också upplevelsen av trygghet och handlar bland annat om att vården och omsorgen skall ges i rimlig tid och efter behov, att den är geografiskt och tidsmässigt tillgänglig och att informationen är anpassad. 23

24 Diagram 28. Möjlighet att få kontakt med hemtjänstpersonal vid behov. Andelen som svarat Mycket lätt/ganska lätt på frågan om möjligheten att få kontakt med hemtjänstpersonal vid behov. Liten förbättring mellan åren i sju kommuner medan det blivit sämre i tre. Tre av kommunerna ligger på eller under rikssnittet medan länet som helhet ligger över. Diagram 29. Hur ser du samantaget på din hemtjänst? Andel som svarat Mycket nöjd/ganska nöjd på frågan om hur de sammantaget ser på den hemtjänst de har. Nio av tio kommuner ligger på eller över rikssnittet. Nordanstig och Hudiksvall i topp. 24

25 Diagram 30. Vet vart man vänder sig vid synpunkter. Andel som svarat Ja på frågan om man vet vart man skall vända sig med synpunkter på äldreomsorgen. I sju av 10 kommuner ser resultatet ut att ha förbättrats mellan åren. Alla kommuner utom två ligger över rikssnittet Diagram 31. Anhörigas syn på samarbetet med hemtjänsten. Frågan ställd till anhöriga, som varit med och besvarat enkäten, om deras syn på hur samarbetet med hemtjänsten fungerar. Andelen som svarat Mycket bra/ganska bra på frågan. Samtliga kommuner i länet ligger på eller över rikssnittet. Hofors och Hudiksvall i topp. 25

26 Resultat brukarundersökning särskilt boende Diagram Svarsfrekvens resp. antal svarande år 2014 och 2015 för personer i särskilt boende. Siffrorna i staplarna avser Fem kommuner ligger på eller under rikssnittet vad gäller svarsfrekvens. Mindre förändringar mellan åren. Eftersom antal svarande i framförallt de mindre kommunerna är mycket lågt, får resultaten tolkas med mycket stor försiktighet och får mera ses som tendenser än tydliga resultat. 26

27 Diagram 34. Vem besvarade enkäten. Andel som besvarat enkäten själv eller ihop med någon annan. Stor spridning i länet och rätt stora variationer mellan åren. Totalt sett har en nedgång skett i länet. Sju av länets kommuner ligger under rikssnittet. Diagram 35. Fick du plats på boendet du önskade? Andel som angivit att de fått plats i det boende de önskade framgår av diagram 35. Smärre förändringar har skett mellan åren. Sju kommuner ligger på eller över rikssnittet. Här spelar tillgången på boenden in, t.ex. i Ockelbo som bara har ett äldreboende. Där blir det naturligt att alla fått sitt önskade boende även om det kan förekomma att man söker boende i annan kommun. 27

28 Diagram 36. Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? Andelen som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som Mycket gott/ ganska gott. Bäst mår man i Gävle tätt följt av Ljusdal och Bollnäs. I Hofors är förändringen stor jämfört med 2014, vilket kräver en särskild analys. Hälften av länets kommuner ligger under rikssnittet. Forskning visar att den självupplevda hälsan påverkar hur man svarar på övriga frågor. Ju bättre självupplevd hälsa, desto mera positiv till kommunens insatser. Diagram 37. Ängslan, oro eller ångest? Andel som angivit att de lider av lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest. Minst är ohälsan i Ockelbo och störst i Sandviken. Andelen som anger att de har svåra besvär av psykisk ohälsa har ökat i alla kommuner utom två (Ockelbo och Sandviken) mellan 2014 och Bland de som uppger svåra besvär av psykisk ohälsa 2015 finns den största andelen i Bollnäs (18%) och den lägsta i Ockelbo (9%). 28

29 Diagram Trivsamt utomhus kring ditt boende? resp. Trivsamt i de gemensamma utrymmena? Andelen som svarat Ja på frågan om det är trivsamt utomhus kring deras boende resp. i de gemensamma utrymmena. Negativa förändringar i hälften av länets kommuner mellan åren vad gäller utomhusmiljön. Något positiva förändringar i fyra kommuner medan en ligger kvar på samma nivå. Jämfört med landet ligger alla kommuner utom tre under rikssnittet. Trivsammast ute ser det ut att vara i Ockelbo. Beträffande innemiljön har det skett förbättringar i fyra kommuner mellan 2014 och 2015, medan det gått åt andra hållet i sex. Sju kommuner ligger under rikssnittet år Utformningen av boendemiljön är viktig eftersom äldre personer ofta tillbringar mycket tid i och omkring hemmet. Boendemiljön påverkar den äldres aktiviteter och delaktighet. 29

30 Diagram 40. Brukar maten smaka bra? Andel som svarat att maten smakar mycket bra eller ganska bra. Fyra kommuner ligger under rikssnittet. Godast verkar maten vara i Ockelbo. Bland äldre är det vanligare än bland befolkningen i övrigt med bristande näringstillstånd, vilket kan orsakas av kroniska sjukdomar, avmagring, depressioner eller aptitlöshet. Förutom de individuella kost- och nutritionsbehoven behöver de äldre få tillgång till en måltidsmiljö som bidrar till aptit och matglädje. För personer med demenssjukdom behövs ofta extra stöd för att tolka måltidssituationen och stöttning kring det sociala samspelet under måltiden. Diagram 41. Nöjdhet med aktiviteter. Beträffande aktiviteter anger diagram 41 de som är mycket nöjda eller ganska nöjda med de aktiviteter som erbjuds. Här är variationerna rätt stora i länet. Fyra kommuner ligger under rikssnittet, medan sex ligger över. Återigen ligger Ockelbo i topp. Minst nöjd är man i Ovanåker. Sociala aktiviteter syftar till att stärka den äldre och minska känslan av ensamhet. För personer som bor på särskilt boende är det därför viktigt att det på det enskilda boendet finns planering för aktiviteter. Planeringen bör utgå från både de äldre som grupp och utifrån varje enskild individ. 30

31 Diagram 42. Möjlighet att komma utomhus. Diagrammet visar andelen som svarat Mycket bra/ganska bra på frågan om möjligheten att komma ut. Möjligheterna ser ut att variera ganska kraftigt i länet. Sex kommuner ligger under rikssnittet. Sämst möjligheter ser det ut att vara i Ovanåker och bäst i Ockelbo år

32 Diagram 43. Brukar personalen ha tillräckligt med tid? Andelen som svarat Ja, alltid/oftast på frågan om personalen brukar ha tillräckligt med tid. Sju av länets kommuner ligger på eller över rikssnittet. Tre ligger under. Diagram 44. Påverka tider. När det gäller möjligheten att påverka vilka tider de får hjälp verkar bäst möjligheter finnas i Ockelbo där man också gjort en kraftig förbättring mellan åren. Fyra kommuner ligger under, medan länet som helhet ligger strax över rikssnittet. Om äldreomsorgen ska vara individanpassad behöver den enskilde äldre ha möjlighet att påverka innehållet i vården och omsorgen. För att kunna påverka de egna insatserna måste personalen ta hänsyn till den äldres behov. Det bör också vara möjligt att påverka när insatser genomförs samtidigt som att personalen har tillräckligt med tid för att kunna ta hänsyn till den äldre. 32

33 Diagram Meddelar vid tillfälliga förändringar./personalen tar hänsyn. Andel som svarat Ja alltid/oftast på frågan om personalen meddelar vid tillfälliga förändringar, resp. tar hänsyn till önskemål om hur hjälpen skall utföras. När det gäller om personalen meddelar vid tillfälliga förändringar har märkbara förbättringar mellan åren skett i Hofors, Ovanåker och Bollnäs. Fem kommuner ligger över rikssnittet och fem under. När det gäller personalens hänsyn till önskemål om hur hjälpen skall utföras ligger hälften av länets kommuner under rikssnittet. Bäst hänsyn verkar man ta i Nordanstig. 33

34 I mötet mellan personal och den enskilde äldre skapas grunden i vården och omsorgen. Personalen ska bemöta den enskilde utifrån dennes behov och förutsättningar. Bemötande handlar om ett samspel mellan människor och den inställning som personer har till varandra och hur det kommer till uttryck i tal, handlingar, gester, ansiktsuttryck och tonfall. Ett gott bemötande är viktigt för trygghetskänslan och är en förutsättning för en god vård och omsorg. Diagram 47. Personalen bemöter på ett bra sätt. När det gäller andelen som svarat Ja, alltid/oftast på frågan om personalen bemöter på ett bra sätt har det skett små förändringar mellan åren. Tre kommuner ligger under rikssnittet, övriga ligger över. Ockelbo ligger i topp. Diagram 48. Förtroende för personalen. Andelen som besvarat frågan om man har förtroende för personalen med Ja, för alla/ja för flertalet. Förtroendet har minskat i sex kommuner och ökat i fyra. Resultatet måste dock tolkas med stor försiktighet i de små kommunerna där underlaget är litet. Återigen är Ockelbo i topp. 34

35 För att uppnå en god kvalitet är tillgänglighet till vård- och omsorgspersonal en viktig kvalitetsaspekt som också har betydelse för upplevelse av trygghet. Tillgänglighet handlar bland annat om att vården och omsorgen ska ges i rimlig tid och efter behov, att den är geografiskt och tidsmässigt tillgänglig och att information är anpassad till gruppers och individers behov. Diagram 49. Möjlighet att få träffa sjuksköterska. Andel som svarat att det är Mycket lätt/ganska lätt att få träffa sjuksköterska vid behov. Bäst möjligheter i Hofors och Bollnäs och sämst i Ockelbo. Fyra kommuner ligger under rikssnittet. Diagram 50. Möjligheten att få träffa läkare. Andel som svarat att det är Mycket lätt/ganska lätt att få träffa en läkare vid behov. Förutsättningarna verkar ha försämrats något i sju av länets kommuner mellan år 2014 och 2015, medan de har förbättrats i tre. Alla kommuner utom två ligger dock på eller över rikssnittet. 35

36 Diagram 51. Möjligheter till kontakt med personal. Andel som svarat att det är Mycket lätt/ganska lätt på frågan om möjligheten att få kontakt med personal. Möjligheterna ser ut att ha försämrats något i sju av länets kommuner mellan 2014 och Hälften av länets kommuner ligger också under riksgenomsnittet. Diagram 52. Tryggt eller otryggt. Andel som angett att man känner sig mycket trygg/ganska trygg på frågan Hur tryggt eller otryggt känns det att bo på ditt äldreboende? Trygghetsfrågorna, både inom hemtjänst och särskilt boende, var ett av de områden som identifierades som utvecklingsområden i 2015 års länsrapport. Tyvärr verkar utvecklingen när det gäller särskilt boende ha gått åt fel håll i åtta av länets kommuner. Störst verkar den negativa förändringen vara i Ovanåker. Störst positiv förändring i Ockelbo. 36

37 Diagram 53. Hur nöjd är du med ditt äldreboende? Andel som svarat Mycket nöjd/ganska nöjd på frågan om hur nöjda de är med äldreboendet sammantaget. Bättre resultat än 2014 i tre kommuner medan resten ligger kvar på samma eller har fått sämre resultat. Dock kan skillnaderna i de små kommunerna bero på slumpen. Fyra kommuner ligger under rikssnittet

38 Diagram 54. Vända sig vid synpunkter. Andel som svarat Ja på frågan om de vet vart man skall vända sig med synpunkter på äldreboendet framgår av diagram 54. Sex kommuner ligger under rikssnittet Oförändrat på länsnivå jämfört med Utvecklingen verkar ha gått framåt i hälften av länets kommuner men bakåt i övriga. Diagram 55. Samarbete med äldreboendet. Andel av de anhöriga som varit med och besvarat enkäten, som svarat Mycket bra/ganska bra på frågan om hur de upplever samarbetet med äldreboendet. Försämrat samarbete i 7 kommuner. Hälften av länets kommuner ligger under rikssnittet. 38

39 Utvecklingsområden En förutsättning för att möta behoven hos en åldrande befolkning kommande år är att så många som möjligt kan bo kvar hemma i ordinärt boende med god livskvalitet. Att genom allmänt inriktade insatser stimulera äldre till social gemenskap, fysiska aktiviteter och goda matvanor är viktigt för att bibehålla oberoende och förebygga ohälsa. När väl äldreomsorgens insatser ändå blir nödvändiga är det viktigt att hemtjänstinsatserna kan ges på ett sådant sätt att de skapar största möjliga trygghet. Arbetsgruppen för Öppna jämförelser inom äldreomsorgen förordar därför att kommunernas äldreomsorg fokuserar på trygghetsskapande åtgärder i ordinärt boende kommande år. Det kan t ex handla om att säkerställa att brukaren får veta vilka personer från hemtjänsten som skall komma, att insatserna inte skall utföras av alltför många olika personer och att personalen kommer på avtalad tid och meddelar vid tillfälliga förändringar. Kommunerna kan ha kommit olika långt kring dessa åtgärder, varför insatserna kan behöva bli olika. Varje kommun bör därför analysera sina resultat på dessa områden och göra upp en handlingsplan. Ett andra prioriterat område är matsituationen på särskilt boende. Bland äldre är det vanligare än bland befolkningen i övrigt med bristande näringstillstånd. Förutom att maten skall smaka bra är också måltidsmiljön en viktig faktor för att skapa matglädje. Även här kan kommunerna ha olika resultat inom respektive delområden och behöva prioritera olika delar. Arbetsgruppen uttalar också som sitt önskemål att kommunerna enbart skall besvara enkäterna i Öppna jämförelser vartannat år istället för varje år. Detta för att frigöra mer tid för att analysera och åtgärda angelägna förbättringsområden. 39

40 Referenser Socialdepartementet m.fl: Öppna jämförelser inom socialtjänsten och hemsjukvården. Handlingsplan Socialstyrelsen (2015). Vad tycker de äldre om äldreomsorgen. (Brukarundersökningen) en rikstäckande totalundersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och särskilt boende. Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting: Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre. 40

41 41

42 Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2015 Beställ arbetsrapporten från: FoU Välfärd Region Gävleborg Gävle sjukhus, ingång 11, plan Gävle Tel: Arbetsrap port :2