Inledning...3 Sammanfattning...3 Förutsättningar...5 Omhändertagande av KF:s mål...17 Politiska mål och uppdrag...18 Effektiv resursanvändning...

Transkript

1

2 Innehållsförteckning Inledning...3 Sammanfattning...3 Förutsättningar...5 Inledning förändringar Vision och förhållningssätt...5 Förhållningssätt och agerande...5 Vår systematik...6 Stadsdelens befolkning...7 Jämlikt Göteborg...10 Lokalt perspektiv...11 Förändrade behov inom sektorerna/verksamheterna...12 Lokaler...12 Strategisk kompetensförsörjning...14 Organisation och bemanning...14 Ledarskap och medarbetarskap...14 Arbetsmiljö och hälsa...15 Jämställda och konkurrenskraftiga löner...15 Strategisk kommunikation för ökad delaktighet...15 Ekonomi...16 Aktuell ekonomisk situation...16 Eget kapital...16 Omhändertagande av KF:s mål...17 Politiska mål och uppdrag...18 Nämndens mål...18 Nämndens uppdrag...29 Effektiv resursanvändning...40 Utgångspunkter för en balanserad ekonomi...40 Ekonomisk plan för kommande budgetår...40 Ramar per verksamhet...41 Intern kontrollplan och åtgärdsplan...43 Bilagor Bilaga 2: Intern kontrollplan förvaltning 2018 Bilaga 3: Åtgärdsplan 2018 Bilaga 4: Omvärldsanalys sdf inför

3 Inledning Kommunfullmäktiges budget är Göteborgs Stads övergripande styrdokument och är tänkt att styra stadens utveckling. Göteborgarnas behov ska vara vägledande. Viktigt är också att medarbetarna i Göteborgs Stad får möjlighet att engagera sig och vara delaktiga i verksamhetens utveckling. Budgeten lyfter fram de mål och uppdrag som är särskilt prioriterade. Övrigt ska utföras som tidigare, enligt gällande lagstiftning och övriga styrdokument. Lagstiftning och ekonomiska ramar står över mål, riktlinjer, planer, program och policys, som ska ses som stödjande dokument. Från kommunfullmäktiges budget till lokalt budgetdokument i stadsdelen Det är nämndernas och bolagens ansvar att göra verklighet av budgetens inriktningar och prioriterade mål. Varje enskild nämnd ska värdera sin egen roll i arbetet med att nå intentionerna i budgeten. Med utgångspunkt i kommunfullmäktiges budget har stadsdelsnämnden tagit ett beslut om ett mål- och inriktningsdokument för kommande år. Där värderar stadsdelsnämnden innebörden av kommunfullmäktiges inriktningar och prioriteringar i förhållande till den egna stadsdelens unika nuläge. Därmed blir de viktigaste målen och inriktningarna konkreta, förtydligade och preciserade. Mål- och inriktningsdokumentet har sedan legat till grund för framtagandet av denna budgethandling. Förvaltningen föreslår konkretiseringar och anpassningar av målen efter stadsdelens situation. Budgeten anger de strategiska vägval som behövs för att i större utsträckning nå målen. När stadsdelsnämnden tagit beslut om budget, tar förvaltningen hand om mål och uppdrag och arbetar in dem i verksamhetsplaner. Verksamhetsplanerna innehåller mer detaljerade beskrivningar av hur verksamheterna konkret ska arbeta för att nå målen. Sammanfattning Förändring av organisationen 2018 är speciellt. Under året kommer grundskole- samt förskoleverksamheten organisatoriskt brytas ut och ingå i två nya nämnder med start I och med detta kommer också nära hälften av finansieringen av stadsdelsgemensamma verksamheter flyttas över till de nya nämnderna vilket innebär att en betydande del av dessa tjänster också lämnar förvaltningen. Denna förändring kommer att prägla stadsdelens verksamheter under Ekonomi Budgeten för 2018 är en mycket stor utmaning. Kostnaderna för individ- och familjeomsorg/funktionshinder samt äldreomsorg har ökat kraftigt under Handlingsplaner pågår för att verksamheterna ska komma ned i kostnadsnivå och för att kunna nå en ekonomi i balans inför Kommunfullmäktiges satsningar är fördelade till respektive verksamhet inklusive ersättning för befolkningsförändringar och index. Bufferten är minskad från 25 miljoner kronor till 10 miljoner kronor. Stadsdelarna har inte, i de budgetramar som kommunfullmäktige beslutat om, fått förstärkning för de omställningskostnader som med säkerhet kommer att uppstå på grund av kommande omorganisation. Dessa ska klaras av inom befintlig ram. Konsekvensen av att skolan och förskolan överförs till nya nämnder är att den verksamhet som organisatoriskt blir kvar i stadsdelen behöver minska sina kostnader med cirka 20 mkr. Utöver det är stödfunktioner och gemensamma kostnader underfinansierade med cirka 6 mkr. Det handlar om kostnader för exempelvis nämnden, fastigheter och IT-system. Konsekvensen blir att stadsdelen måste anpassa verksamheten efter förutsättningarna. Ska detta lyckas krävs strukturella förändringar, samarbete med andra stadsdelar och andra kreativa lösningar. När budgeten antas finns flera oklara faktorer så som exempelvis hur bemanningsprinciper för de nya nämnderna ska vara, hur den nya stadsdelsnämnden ska organiseras, hur i detalj de anpassningar av verksamheten som krävs ser ut samt vilka strukturella förändringar som behöver göras. Därför bör det finnas beredskap för att kunna göra anpassningar/justeringar av budgeten efter hand som mer information finns tillgänglig. 3

4 Nämndens mål och uppdrag Utifrån stadsdelsnämndens inriktningsdokument har förvaltningen utformat förslag till budget. De prioriterade målen grupperats i särskilt prioriterade mål samt mål där förvaltningen kan bidra till måluppfyllelse. De särskilt prioriterade målen ska ges större uppmärksamhet och resurser. Dessa är: Norra Hisingen ska vara en jämlik stadsdel Äldres livsvillkor ska förbättras Sysselsättningen för grupper långt ifrån arbetsmarknaden ska öka Individ- och familjeomsorgen ska skapa mer jämlika livschanser för stadens invånare Livsvillkoren för personer med fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning ska förbättras Alla elever ska oavsett bakgrund nå målen inom skolan och kunna utvecklas till sin fulla potential De vi är till för Äldres livsvillkor ska förbättras. Egenmaktsperspektivet ska lyftas fram genom dialog för att stärka den enskildes självbestämmande. Medarbetarna skall vara lyhörda och använda arbetsmetoder som ger den enskilde inflytande och delaktighet. Goda pedagogiska miljöer för barn och unga ska fortsätta att utvecklas i syfte att höja resultaten och öka måluppfyllelsen. Verksamheterna ska präglas av positiva förhållningssätt till barn och ungdomars förmågor. Samtliga barn och ungdomar ska mötas av positiva och höga förväntningar. Arbetet med att möjliggöra för människor att komma i arbete och egenförsörjning är den enskilt mest strategiska frågan ur integrationssynpunkt. Förvaltningen kommer fortsätta inriktningen på arbetet med att möjliggöra hemmaplanslösningar. Förvaltningen ingår i arbetet Jämlikt Göteborg. Verksamhetens processer Kvalitetsledningssystemet ska fortsatt vara i fokus för att säkerställa att processerna är rättssäkra, effektiva och att varje individ får rätt insats i rätt omfattning. Inom alla verksamheter ska implementering fortsätta ske av Välfärdens processer. Jämställdhetsintegrering ska ske genom våra gemensamma processer. Arbetet med riskanalyser inom verksamheterna ska fortsätta att utvecklas. Förberedelser i verksamheten pågår för införande av LOV inom hemtjänsten och daglig verksamhet samt intraprenad inom särskilt boende. Göteborgs stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning ska vara vägledande i förvaltningens arbete med personer med funktionsnedsättning. Boendeplan inom funktionshinderområdet ska vara styrande för arbetet. Det pågående arbetet med att stödja rektorerna och förskolechefernas utveckling av det systematiska arbetet kommer att fortsätta där tyngdpunkten i detta arbete ska ligga på att identifiera, kvalitetssäkra och utveckla de processer som leder till ökade förutsättningar för barn och ungdomars lärande. En viktig förutsättning för att uppnå detta är att ge förskolechefer och rektorer möjligheter att vara pedagogiska ledare. Våra verksamheter ska verka för att kompensera för olikheter i förutsättningar på individ, grupp och organisationsnivå. Medarbetare Förvaltningen behöver fortsätta arbetet med att skapa en god arbetsmiljö och en rimlig arbetsbelastning. Förvaltningen behöver ta fram ett tydligare koncept för vad vi står för som arbetsgivare samt genomföra förändringar i hur vi arbetar för att tillgodose förvaltningens behov av kompetens. Kommunikation som redskap är fortsatt prioriterat. Detta är en förutsättning för att skapa tillit och förtroende framför allt nu med de stora förändringar som förvaltningen står inför

5 Förutsättningar Inledning förändringar 2018 Budgetåret 2018 är speciellt. Under året kommer grundskole- samt förskoleverksamheten organisatoriskt brytas ut ur Stadsdelsnämnden och ingå i två nya nämnder med start I och med detta kommer också nära hälften av finansieringen av stadsdelsgemensamma verksamheter flyttas över till de nya nämnderna vilket innebär att en betydande del av dessa tjänster också lämnar förvaltningen. Utöver den ovan beskrivna förändring kommer dessutom LOV för hemtjänsten att införas vilket gör att nämndens verksamhet måste anpassas till förfrågningsunderlaget och timprisersättning som då gäller. Planering pågår också för införandet av LOV för daglig verksamhet. Till detta förväntas en eller flera av stadsdelens särskilda boenden bli intraprenad. Vision och förhållningssätt I inriktningsdokumentet för 2018 ingår inte längre en vision för förvaltningen är ett år med stora förändringar. Förvaltningen avser att arbeta fram en ny vision för den nya förvaltningen för den nya mandatperioden. Förvaltningen har däremot tagit fram en målbild 2020 som ska vara vägledande när vi tar oss mot en förändrad stadsdelsförvaltning. År 2020 och på vägen dit Är vi en utvecklingsinriktad förvaltning i framkant som nyttjar digitaliseringen Är vi en förvaltning som medskapar lösningar, samverkar och ser helheten Är vi en attraktiv arbetsgivare där chefer och medarbetare lever vår värdegrund, känner framtidstro och arbetsglädje Det ger förutsättningar för en jämlik stad och stadsdel med god service och möjligheter i livet för alla. Tillsammans med förvaltningens chefer har även en ny ledarfilosofi arbetats fram. Ledarfilosofin ska stödja förvaltningens arbete med att nå målbilden. Som ledare utvecklar vi verksamheter och ger människor möjlighet att utvecklas. Vi leder en lärande organisation där vi bygger tillitsfulla relationer i ett modigt klimat. Här känner medarbetare att de kan utvecklas, ta ansvar och påverka sitt arbete. Vi tydliggör och prioriterar mål och uppdrag Vi kommunicerar vad vi gör och vad som förändras samt återkopplar Vi samarbetar, lyssnar, lär av varandra och tar tillvara på medarbetares engagemang och kunskap Förhållningssätt och agerande Varför en gemensam kultur Hur vi agerar när vi möter göteborgarna och varandra inom organisationen bygger eller raserar förtroende på ett ögonblick. Därför är det viktigt att styrningen inte bara handlar om vad vi ska åstadkomma och hur vi ska gå tillväga, utan även hur vi uppträder när vi gör det. Invånare, brukare och kunder ser oss som en organisation. Förutom att uppträda korrekt, ska vi agera enhetligt oavsett vilken verksamhet vi representerar och vilka uppdrag vi utför. Vi har ett ansvar att behandla alla likvärdigt och beakta allas likhet inför lagen. Därför har vi ramar för vårt agerande. Vad som ska prägla oss Det ska vara en självklarhet för oss att vara korrekta genom att följa regelverk, vara opartiska och agera med god moral. Som vägledning för hur vi ska agera har staden fyra gemensamma förhållningssätt. De gäller alla med- 5

6 arbetare i Göteborgs Stads bolag och förvaltningar och är en gemensam utfästelse för hur vi ska arbeta tillsammans för dem vi är till för. Vi vet vårt uppdrag och vem vi är till för Vi bryr oss Vi arbetar tillsammans Vi tänker nytt Hur vi omsätter i praktiken I vårt ledarskap och våra arbetsformer ska vi skapa förutsättningar för medarbetarna att agera på ett sätt som stämmer med det vi har bestämt. Det gör du som chef framförallt i dialog med dina medarbetare för att försäkra dig om att de känner till de policies och ledstjärnor vi har, förstår innebörden av dem. Som ledare är vi förebilder och föredömen. Vårt ledarskap präglas av att möta medarbetarna med respekt, lyhördhet och intresse. Vi inspirerar till lärande, utveckling och förändring samt låter medarbetarna ta ansvar efter sin kunskap och kompetens. Vi är skickliga på att kommunicera och att utveckla arbetsorganisationen samt att ge medarbetarna en bra återkoppling i verksamheten. De fyra förhållningssätten ska ingå som en del i planeringen på alla nivåer och även följas upp. De är därför inarbetade i gemensamma verktyg för nulägesanalys, likabehandlingsplaner, rekrytering och introduktion av nya chefer, medarbetarenkäter, utvecklings- och lönesamtal. Information och kommunikation är utpekade som prioriterade uppgifter, vilket innebär att såväl anställda som politiker alltid ska beakta kommunikationsaspekten i sitt arbete. Som chef ska du, liksom dina medarbetare, i aktiviteter, i löpande arbete och inför beslut, säkerställa att kommunicera det som är viktigt. Gör även planerade och genomförda kommunikationsaktiviteter och dess kostnader tydliga i verksamhetsplaneringen, i budget och uppföljningar. Vår systematik Varför gemensam systematik Vi ska göra rätt sak, på rätt sätt och med de resurser vi förfogar över. Det är många delar som ska tas om hand i styrningen och hållas ihop som en röd tråd genom vår organisations olika nivåer. Vårt uppdrag ska utföras, lagar och andra författningar ska följas. De lång- och kortsiktiga politiska besluten ska bli verklighet och våra tjänster och dess kvalitet ska utvecklas för att tillgodose rättigheter och behov för dem vi är till för. Vi behöver också arbeta tillsammans över organisatoriska gränser för göteborgarnas nytta. Med ett likartat och systematiskt arbetssätt över staden har vi bättre förutsättningar att få alla delar på plats. Vad vi vill åstadkomma I vår styrning ska vi inte bara förvalta det vi är satta att göra utan sträva efter att utveckla verksamheten till det bättre. I staden använder vi den etablerade PDSA-metodiken som förebild för att hålla en konsekvent röd tråd från planering till utveckling. Planering måste föregå genomförande för att vi ska ägna oss åt rätt saker, genomförande måste följas upp för att vi ska förstå hur det går och varför, så att vi kan förbättra oss där det får störst effekt. Att lära för att kunna utveckla är viktigt i denna vår förebild för systematik. I staden har vi beslutade arbetsformer kopplat till dessa moment för att få dem att hänga ihop. Vi har framförallt krav på hur och när planering, uppföljning och rapportering ska ske i vår planerings- och uppföljningsprocess, samt inom intern kontroll. Samtidigt förväntas vi arbeta systematiskt när vi genomför och förbättrar verksamheten och kvaliteten på våra tjänster. Flera av våra verksamheter regleras av lagstadgade krav på systematiskt kvalitetsarbete som genomsyrar alla moment. 6

7 Hur vi arbetar Vår systematik drivs genom att du som chef tar initiativ till och beslut i de olika momenten, och bevakar att det finns en röd tråd från planering, genomförande, uppföljning och förbättring. Dialogen har en viktig funktion i systematikens alla moment. Den bör föras med politikerna och mellan tjänstemän på alla nivåer. I planeringen behöver vi tillsammans besvara frågor som Var står vi idag? och Vad ska vi åstadkomma under perioden?. Det är särskilt viktigt att vi har samma bild av innebörden i de politiska intentionerna så att vi kan konkretisera dem genom organisationens alla nivåer. I genomförandet stämmer vi av att arbetet löper som vi har tänkt och korrigerar om det inte fungerar. I uppföljningen analyserar vi tillsammans hur väl vi har lyckats och reflekterar över vad vi behöver göra bättre. I förbättringsarbetet behöver vi gemensamt bedöma om våra insatser får den effekt vi tänkt oss och korrigera om vi behöver. I momenten ska vi också sträva efter invånares, brukares, kunders och medarbetares delaktighet och inflytande. Så är till exempel medarbetarnas delaktighet viktig för en god planering av hur vi når mål och arbetar effektivt tillsammans. Medborgare, brukare och kunder är viktiga parter i det systematiska förbättringsarbetet. I vår systematiska styrning är det också viktigt att vi dokumenterar för att komma ihåg, sprida och ha som underlag för att analysera och lära. Och att vi kommunicerar för att förankra och engagera. När vi påbörjar en ny cykel och återigen ska planera vår verksamhet, är det viktigt att ta med slutsatser och lärdomar från föregående period. Vi börjar inte från ett blankt papper utan sluter cirkeln genom att ta med historiken och ta in nya förutsättningar och målsättningar. Stadsdelens befolkning Norra Hisingen har idag en jämn åldersfördelning. Det innebär att andelen år är betydligt lägre än kommungenomsnittet, medan andelen i åldrarna år är högre. Andelen äldre kommer att öka i takt med att invånarna som flyttade in när området byggdes blir äldre. Norra Hisingen har, likt Göteborg totalt, haft ett ökat antal födda barn under hela 2000-talet. Fruktsamheten, det vill säga benägenheten att skaffa barn, är något högre inom stadsdelen än inom Göteborg som helhet. 7

8 Befolkningsprognos SDN Norra Hisingens folkmängd förväntas att öka med personer de kommande fem åren. Det planerade bostadsbyggandet är högre än det varit de senaste åren, men befolkningsökningen blir ändå lägre än vad som tidigare antagits. Det stora bostadsbyggandet på andra ställen ökar utflyttningen från Norra Hisingen, samtidigt förväntas fler små hushåll flytta in i de nya bostäderna i stadsdelen. Ser man till enskilda åldersgrupper så är det viktigt att notera att antalet barn och ungdomar i grundskoleåldrarna förväntas öka med nästan 600 personer fram till år Även antalet personer som är år ökar med 600. Folkmängden ökar i samtliga primärområdena inom Norra Hisingen utom i Kärra där befolkningen förväntas minska något de kommande fem åren. Tuve, Backa och Skogome förväntas öka med mer än 700 personer. Den stora flyktinginvandringen har inneburit att befolkningen i vissa områden snabbt ökat och ibland minskat på ett sätt som varit svårt att förutse. Denna osäkerhet finns kvar. I Norra Hisingen har detta varit särskilt tydligt i primärområdet Skälltorp. Flyttningar Flyttutbytet, det vill säga skillnaden mellan antalet inflyttade och utflyttade personer, är positivt. Stadsdelen har ett stort positivt flyttnetto mot utlandet. Samtidigt så tappar man flyttare mot kranskommunerna. Ser man till flyttutbytet inom Göteborg så har man ett positivt flyttnetto mot de angränsande stadsdelarna Angered, Västra Hisingen och Östra Göteborg. Norra Hisingen har fler utflyttare än inflyttare till de centrala stadsdelarna. 8

9 Flest flyttningar till och från Norra Hisingen De senaste tio åren har inflyttningen från de tre stadsdelar med störst inflyttning till Norra Hisingen varit ganska jämn. Flest personer flyttar in från Lundby, mellan stycken per år. Näst högst inflyttning från Västra Hisingen med cirka personer år och därefter från SDN Angered med personer per år. Utflyttningsmönstret är mer splittrat. Det är och har varit störst mot Lundby med cirka utflyttare per år. Däremot har det varierat mot Västra Hisingen och Angered där Angered under vissa år haft större utflyttning än Västra Hisingen, cirka utflyttare per år. Sammanfattningsvis har Norra Hisingen ett negativt flyttnetto mot alla tre stadsdelarna, cirka personer per år. Åldersfördelningen bland de som flyttar in till Norra Hisingen är ungefär densamma som fördelningen bland de som flyttar ut. Detta är ett resultat av att stadsdelen består av olika typer av bostadsområden. Bostäder Inom stadsdelen finns både landsbygd och småhusområden, men också stora flerbostadshusområden. Stadsdelen har tre åtskilda bebyggelsekoncentrationer; Backa, Kärra och Tuve. Därutöver finns landsbygdsområdena Säve och Rödbo. Den varierande bebyggelsen för med sig att befolkningens sammansättning och utveckling ser olika ut beroende på var man befinner sig. 9

10 Jämlikt Göteborg Om Jämlikt Göteborg Forskning visar att stora skillnader i livsvillkor och hälsa skapar sociala problem, sämre ekonomisk utveckling och höga kostnader. Göteborgs Stad satsar därför långsiktigt och uthålligt på att skapa en mer jämlik stad. Vi ska minska skillnader i livsvillkor och hälsa för ökad sammanhållning, tillit och delaktighet. Arbetet gör vi i samverkan med näringsliv, myndigheter och civilsamhälle. Organisering av Jämlikt Göteborg Göteborgs jämlikhetsarbete präglas av bred samverkan, tidiga insatser, kunskapsbaserat arbete och tydligt ansvar i organisationens linje. För att minska skillnaderna arbetar vi med fem utvalda fokusområden som grundar sig i forskning och kunskap. Fokusområdena handlar om att ge barn en god start i livet, fortsatt goda uppväxtvillkor, förutsättningar för arbete, hållbara och hälsofrämjande livsmiljöer samt att skapa strukturer och stabilitet för jämlikhetsarbetet. En samordningsgrupp fungerar som strategisk ledning för arbetet på tjänstemannanivå. Här ingår, utöver de direktörer som är fokusledarna för varje fokusområde, även representanter för Stadsledningskontoret och Göteborgs Stadshus AB. Samordningsgruppen leds av direktören för Social resursförvaltning då Social resursnämnd är processägare för Jämlikt Göteborg. Vad är nytt med Jämlikt Göteborg? Det som skiljer arbetet med Jämlikt Göteborg från allt tidigare gott arbete vi utfört i staden är: att vi nu har tydliga mål från kommunfullmäktige att vi har tillgång till ny forskning och statistik att vi har tagit ett samlat grepp om arbetet på högsta ledningsnivå med ansvar i linjen att vi har en långsiktig strategi som sträcker sig minst tio år framåt Vad händer i Jämlikt Göteborg? Här följer en kort sammanfattning av vad som händer i de fem fokusområdena: 1. Ge varje barn en god start i livet (0-6 år) I fokusområdet arbetar vi bland annat med mobiliseringsfrågan Staden där vi läser för våra barn. Att främja läsningen kan i längden betyda fler behöriga till gymnasiet, fler som vidareutbildar sig och fler som lättare får jobb. Vi arbetar också med att utveckla och stärka familjecentrerat arbetssätt. Alla stadsdelar i hela Göteborg ska ha minst en familjecentral och det ska finnas fler där de behövs som mest. I Göteborg finns nu sju familjecentraler och åtta nya är planerade. Föräldrar ska känna att man kommer rätt med sina frågor, oavsett vad det handlar om, och stöd och service till familjer ska kännas nära var man än bor. I alla stadsdelar har det anställts koordinatorer som ska samordna och stärka det familjecentrerade arbetet i stadsdelen. 2. Ge barn fortsatt goda förutsättningar genom skolåren De prioriterade områdena inom fokusområdet är att främja närvaron i skolan och göra kultur och fritid tillgängligt för alla barn. Vi tittar också på hur vi kan arbeta med föräldrastöd, elevstöd, en bra fysisk skolmiljö och barns inflytande och delaktighet. Arbetet utgår från alla arenor där barn befinner sig, inte bara i skolan. Vi jobbar också med att utveckla och samordna kvalitetssäkrade och tillgängliga föräldrastödsprogram för alla Skapa förutsättningar för arbete Fokusområdet inriktar sig på att underlätta inträdet på arbetsmarknaden och att samordna och utveckla samarbete. Vi arbetar också med sociala krav vid upphandling och att stimulera utveckling av sociala företag och arbetskooperativ. Alla föräldrar ska ha viktiga och riktiga jobb. När föräldrarna har ett jobb att gå till gör det stor skillnad för vilken start i livet och vilka uppväxtvillkor barn har. Modellen för det stegvisa jobb- och kunskapslyftet är ett sätt för snabbare inträde på arbetsmarknaden med möjlighet till både arbete och kompetensutveckling. Modellen bygger på stegvis utbildning anpassad för både delta-

11 gare och arbetsmarknadens behov av arbetskraft. Exempel på övriga satsningar inom fokusområdet är Välkomna till Framtiden där 300 nyanlända erbjuds heltidssysselsättning hos Framtiden, försök med serviceassistenter inom äldreomsorgen och samarbete med fordonsindustrin. 4. Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer En god samhällsplanering kan verka hälsofrämjande. För att kunna bygga en socialt hållbar stad behöver vi titta på vilka sociala konsekvenser stadsbyggandet ger. Teman som vi tittar på är hur stadsbyggnaden bidrar till en sammanhållen stad, samspel och möten, ett fungerande vardagsliv, identitet och upplevelse, gröna stadsmiljöer samt trygghet och öppenhet. Målbilden för fokusområdet handlar ökad delaktighet och inflytande, hälsosam närmiljö, minskad boendesegregation, ökad tillgång till bostäder och ökad användning av aktiva och kollektiva transportmedel. Hammarkullen 5. Skapa övergripande och strukturella förutsättningar för jämlikhet Fokusområde 5 är ett brett fokusområde som handlar om att arbeta med system och strukturer för att långsiktigt minska skillnaderna i livsvillkor och hälsa. Här stödjer man arbetet i staden med kunskap, kommunikation, strategier, program, projekt om sociala investeringar och samverkansallianser. Under 2017 har ett program för tagits fram och 2018 kommer en plan med mer konkret innehåll kopplas på programmet. I slutet av 2017 presenterades en ny jämlikhetsrapport med ny kunskap om läget i Göteborg som ligger till grund för framtida arbete. Under 2018 kommer Jämlikt Göteborg bland annat uppmärksammas i utställningar på Stadsbiblioteket, i Almedalen, under Volvo Ocean race och på Kulturkalaset. Lokalt perspektiv Förvaltningen arbetar med en särskild organisering kallad Jämlikt Norra Hisingen, som har två huvudsakliga inriktningar: stärka förvaltningen och dess verksamheters kapacitet för att arbeta med komplexa frågor, på alla nivåer i organisationen och ett processinriktat arbete i särskilt prioriterade utmaningar där vi söker nya arbetssätt som kan göra skillnad i stadsdelen. Arbetssättet hör hemma inom fokusområde 5 och syftar till att stärka lärande och gränsöverskridande arbete med mångas perspektiv och röster och därigenom ta fram kreativitet, förändring och nytänk. Genom att arbeta på detta sätt ska förvaltningen långsiktigt bidra till en mer jämlik utveckling i Norra Hisingen. Nuvarande arbetssätt har pågått sedan 2015 och fortsätter till halvårsskiftet På grund av omorganisation av förvaltningarna i staden är det därefter oklart hur arbetet kommer bedrivas och organiseras. De särskilt prioriterade utmaningarna som Jämlikt Norra Hisingen arbetar med under kommande år är: Öka trygghet, delaktighet och generationsöverskridande möten genom områdesarbete i Brunnsbo (fokusområde 4) Utveckla det familjecentrerade arbetssättet (fokusområde 1-2) Hur kan fritids- och kulturverksamheter bli mer inkluderande för personer med funktionshinder (fokusområde 4) Hur kan vi stödja och samarbeta med civilsamhället i välkomnande av nya invånare (fokusområde 1-4). Utöver de utvecklingsarbeten som sker inom den särskilda organiseringen Jämlikt Norra Hisingen pågår många olika insatser i ordinarie verksamhet och projekt för att barns och vuxnas livsvillkor ska bli mer jämlika och att skillnader mellan olika områden inom stadsdelen ska minska. Processledare inom Jämlikt Norra Hisingen är en resurs som verksamheterna kan efterfråga i sitt arbete med de budgetstrategier som finns i denna budget för målet att Norra Hisingen ska vara en jämlik stadsdel. Processledarna bjuder även in till Mötesplats Jämlik stadsdel, öppet för alla chefer och medarbetare som vill ha hjälp med en fråga, idé eller projekt. 11

12 Förändrade behov inom sektorerna/verksamheterna Prognostiserad volymförändring enligt befolkningsansvar Utbildning Barn i skolåldern förväntas öka markant de närmsta två åren med 218 barn 2017 och 267 barn under 2018, vilket är mellan 4-5 procent per år. Det är framför allt i skolåldrarna år som antalet barn förväntas öka. Barn i förskoleåldern förväntas öka med 90 barn (3 procent) under 2017, för att sedan gå ned till en ökning med 20 barn (1 procent) under Äldreomsorg Hälso- och sjukvård Antalet personer i åldern år förväntas minska under perioden medan vi får ett ökande antal personer i åldrarna år. I åldersgruppen år ökar andelen äldre med 5 procent årligen under 2017 och 2018 vilket är cirka 300 personer under en tvåårsperiod. Detta får påverkan på ökat behov av äldreboenden och hemtjänst. Även personer som är 95 år och äldre förväntas bli fler under denna period. Individ- och familjeomsorg och funktionshinder Befolkningsökningen påverkar även sektor IFO-FH. Behoven av insatser med stöd av SoL och LSS och åtgärder med stöd av LVU och LVM förväntas öka. Befolkningsökningen i den arbetsföra åldern förväntas påverka behovet av försörjningsstöd. Kultur och fritid Antalet sökande till kulturskolan beräknas öka något under perioden som en följd av ett ökat antal barn i skolåldern. Lokaler Stadsdelsförvaltningen har under 2017 fortsatt att arbeta nära Lokalförvaltningen för att få till ett hållbart arbete och med våra lokaler. Anpassningar av lokaler pågår ständigt för att möta verksamheternas behov. Behoven av nya lokaler följs upp i förhållande till stadens befolkningsprognoser. De tre hållbarhetskriterierna social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet ska prägla arbetet med den strategiska lokalplaneringen. Social hållbarhet - Vi strävar efter att lokalerna ska vara tillgängliga för alla. Vi vill vara en attraktiv arbetsplats och kunna ge en god arbetsmiljö för dem vi är till för. Ekonomisk hållbarhet - Vi tänker långsiktigt och vill skapa ytor som är hållbara över tid. Stadsdelen kommer att under de närmast tre åren att färdigställa flera stora projekt. Ökade eller nya lokalytor innebär ökade hyreskostnader och måste finansieras inom budgetram och ska tidigt med i budget- och verksamhetsplanering. Ekologisk hållbarhet - Stadens modell för byggande präglas av miljömedvetenhet. Både när det gäller val av byggmaterial men också för att producera mer energieffektiva hus. Bättre samnyttjande av ytor kan möjliggöra ett effektivare användande vilket kan bidra till minskad klimatpåverkan. Inför stora om- och nybyggnationer beaktar stadsdelsförvaltningen alltid jämställdhets- och jämlikhetsperspektivet. Arbetet med anpassningar av lokaler utifrån förändringar i verksamheterna och utifrån förväntade befolkningsförändringar pågår kontinuerligt. Här beskrivs några av de arbeten som pågår. 12

13 Förskolor För att säkra behovstäckning och möjliggöra en önskad inriktning om färre barn per pedagog kommer nya förskolor byggas på Norra Hisingen. Förskolan Nolehultsvägen kommer att vara klar hösten 2017 och förskolan på Klockarevägen (som tillsammans med Kärraskolan är en samlad verksamhet 1 16 år) beräknas vara klar till hösten Förstudier gällande förskolorna på Backa kyrkogata har strandat på grund av att Stadsbyggnadskontoret, inte kunnat ta fram ett förslag på var en ny förskola skulle kunna byggas i närområdet. Nu startar istället ett arbete med att säkerställa antalet förskoleplatser på annat sätt, eventuellt fördelat på fler platser. Arbetet med en ny förskola på Brudbergsskolans tomt kommer att startas under Projektering av förskolorna på Lisa Sassgata och i Lillhagsparken pågår. De beräknas båda stå klara under Lisa Sassgata har därmed blivit någon försenad men förvaltningen bedömer att det inte kommer att påverka kön. Markanvisning för detaljplan i Tuve vilket berör en ersättning för förskolan på Västra Gunnesgärde pågår. Förskolan som i dagsläget består av fem avdelningar kommer endast att evakuera fyra. Den nya förskolan som kommer att stå klar tidigast 2020 kommer att innehålla 8 avdelningar. Som med all nybyggnation av förskola i stadslik miljö är det av stor vikt att framhålla behovet av en fristående förskolebyggnad med friytor som följer Boverkets normer. Stadsdelen gör bedömningen att antalet förskoleplatser kommer att täcka behovet under Skolor Största delen av Kärraskolan beräknas vara klar till höstterminen Beslut har fattats under 2017 gällande att Kärraskolan ska lämna Klockareskolan och istället utöka nybyggnationen på Kärraskolan. Det innebär att hela skolan är klar tidigast Projektering enligt förstudien av Backaskolan kommer att startas under Arbetet med skolan på Brudbergsskoletomten kommer att startas under 2017 där stadsdelen ska analysera behovet. Skogomeskolan har inför höstterminen 2017 evakuerats till Brudbergsskolan och kommer att vara placerad i den tillfälliga skolbyggnaden fram till 2019 då den nya Skogomeskolan står klar. Stadsdelen avser påbörja en förstudie gällande att ersätta delar av byggnader på Brunnsboskolan med nya skolbyggnader för de yngre eleverna. Projektering av Tångensskolan avstannade som en följd av att stadsdelens ändrade hantering av Glöstorpsskolan. Projektering av förändringarna på Tångenskolan kommer att starta under hösten Glöstorpsskolan kommer att bli en ny byggnad för 720 elever. Under tiden Glöstorpsskolan rivs och byggs ny undersöks nu olika alternativ för evakuering. Evakuering kommer att ske inför höstterminen Anpassning av Skälltorpsskolans utemiljö kommer tidigast att påbörjas under hösten Under Keywehallens byggnation kommer det att vara en ansträngd situation för Skälltorpsskolans elever och medarbetare. Stadsdelsförvaltningen kommer att begära en förstudie kring Bärbyskolan efter inriktningen F-5 samt den lokalsituation som skolan har i övrigt. 13

14 Sektor äldreomsorg och hälso- och sjukvård och IFO FH På grund av stadsdelens ansträngda ekonomi ser stadsdelen nu över möjligheten att flytta in ytterligare verksamheter i lokalen på Friedländers gata. Det har inneburit att renoveringsarbetet inte kunnat påbörjas. Under 2017 påbörjades ett arbete med att hyra in ytterligare lokaler på Brunnsbotorget 2. För att kunna starta en mötesplats för personer med demenssjukdomar. Under våren 2017 flyttade Äldreomsorgens biståndsenhet in i nya lokaler på Rimmaregatan. Detta för att lämna plats för IFO-FH i kontoret på Selma Lagerlöfs torg. Förstudie har startat kring ett samlat socialkontor på Selma Lagerlöfs Torg. Målet är att inrymma all myndighetsutövning inom IOF-FH och ÄO-HS. Detta kan dock förverkligas först när biblioteket har flyttat till ett nytt hus våren Under hösten 2017 har det tillsatts en projektledare. Övrigt En allmän kartläggning och översyn av stadsdelsförvaltningens alla lokaler pågår inför omorganisationen Inriktning är att om möjligt finna nya bättre lösningar och få ner lokalkostnaderna. Projekteringen för ett nytt stadsdelshus på Selma Lagerlöfs torg är klar och har börjat byggas med beräknad inflyttning våren Då skola och förskola lämnar stadsdelsförvaltningen 1 juli 2018 har förutsättningarna för stadsdelshuset förändrats. En ny översyn om vilka ytterligare verksamheter och medarbetare som kan tänkas flytta in i huset har startat. Samtidigt har arbetet med att inreda huset startat. Siktet är inställt på att återanvända och redesigna så mycket inredning och möbler som det är möjligt. Strategisk kompetensförsörjning Organisation och bemanning Göteborgs Stad har arbetat fram övergripande kompetensförsörjningsplaner som utgör ett planeringsstöd i arbetet med att försörja verksamheterna med rätt kompetens. Förvaltningen har en hög personalomsättning på alla nivåer. För att vara en attraktiv arbetsgivare arbetar förvaltningen fram en strategi för kompetensförsörjning, det vill säga hur Norra Hisingen ska rekrytera, introducera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare. Fokus ligger på att utveckla behålla medarbetare framöver i förvaltningen men också att ta fram ett tydligt och attraktivt arbetsgivarerbjudande, som kommer att presenteras under Kompetensförsörjningsplaner finns framtagna för de allra flesta sektorer och områden. Rätten till heltid och möjligheten till deltid är ett stadenövergripande arbete och en strategi för en mer jämställd arbetsmiljö där både kvinnor och män ska kunna leva på sin lön. Ledarskap och medarbetarskap Göteborgs Stads förhållningssätt utgör en grund i våra verksamheter och finns med i utvecklingssamtal och lönekriterier. Det ska vara tydligt vilka förväntningar staden har på medarbetare och vad medarbetare kan förvänta sig av staden som arbetsgivare. Stadsdelen Norra Hisingen fortsätter att fokusera på delaktighet, medskapande och inflytande såväl internt som externt. Att vara med och påverka och utveckla verksamheten leder till ökad arbetshälsa, goda prestationer och bättre verksamhet för dem vi är till för samt en attraktiv arbetsgivare. Arbetsplatsträffarna (APT) är viktiga forum för att nå ett gott medarbetarskap, tillika verksamhetsmöten och utvecklingssamtal. 14 Som riktning för ledarskapet har förvaltningen tagit fram en ny ledarfilosofi: Som ledare utvecklar vi verksamheter och ger människor möjlighet att utvecklas.

15 Vi leder en lärande organisation där vi bygger tillitsfulla relationer i ett modigt klimat. Här känner medarbetare att de kan utvecklas, ta ansvar och påverka sitt arbete. Vi tydliggör och prioriterar mål och uppdrag Vi kommunicerar vad vi gör och vad som förändras samt återkopplar. Vi samarbetar, lyssnar, lär av varandra och tar tillvara på medarbetares engagemang och kunskap Arbetsmiljö och hälsa Ett systematiskt arbete med att skapa arbetsmiljöer som förebygger ohälsa och främjar hälsa är en viktig framgångsfaktor för att vara en attraktiv arbetsgivare. Det förutsätter bland annat ett nära och kommunikativt ledarskap i det dagliga arbetet. Det kräver också rimlig tid för reflektion, kunskapsutbyte och flera mötesforum i arbetsgruppen där medarbetarna är delaktiga i mål och verksamhetens processer. Via kontinuerliga utbildningsinsatser ges samtliga chefer och skyddsombud möjlighet att få kunskaper i grundläggande arbetsmiljöarbete. En nyhet är en stadengemensam grundläggande arbetsmiljöutbildning för skyddsombud och chefer. Sjukfrånvaron har under flera år ökat i Göteborgs Stad och inom förvaltningen. Sedan 2016 har ökningen avstannat något och ligger under 2017 på samma nivå som föregående år. Under 2017 har förvaltningen gjort en utredning och analyserat sjukfrånvaron för att få en bättre bild av vad som inte är arbetsrelaterat och vad som går att påverka. Under 2018 fortsätter arbetet med att göra riktade insatser mot yrkesgrupper och enheter med hög arbetsrelaterad sjukfrånvaro. Medarbetar- och chefsenkäten är en viktig del i hälso- och arbetsmiljöarbetet och resultaten över åren visar på ett stort engagemang men också en upplevelse av en allt för hög arbetsbelastning. Nästa medarbetar- och chefsenkät sker i slutet av 2017 och resultatet återrapporteras första kvartalet Jämställda och konkurrenskraftiga löner För att synliggöra eventuella osakliga löneskillnader görs en årlig kartläggning och löneanalys som jämförs med staden lönepolitiska målnivåer. Satsningar görs för de grupper som behöver prioriteras ur ett jämställdhetsperspektiv och personalförsörjningsperspektiv. Strategisk kommunikation för ökad delaktighet Strategisk kommunikation som verktyg i förändring Förvaltningen ska använda kommunikation som redskap för förändring, särskilt när 2018 kommer präglas av förändringar både i organisation och arbetssätt. En väl fungerande kommunikation är en förutsättning för att skapa tillit och förtroende, nå ett ökat engagemang och trivsel samt för att genomföra goda förändringar. Förvaltningen ska: Ge våra chefer och medarbetare förutsättningar att ha inflytande och vara delaktiga. Nyttja digitaliseringen och stärka moderna kommunikationskanaler som sociala medier och video. Vara tydliga med vad vi erbjuder och hur man kan påverka. Förvaltningen utgår från stadens kommunikationsprogram som beskriver arbetssätt, profil och budskap. Det innebär att vi kommunikationsplanerar mål och förändringsarbeten. Särskilt prioriterade frågor för det strategiska kommunikationsarbetet är att stötta förvaltningen i det förändringsarbete vi går in i. Förvaltningen följer upp arbetet med kommunikationsstrategi och internkommunikation genom frågor i årsrapport samt kommunikationsindex i chefs- och medarbetarenkäten. 15

16 Ekonomi Tilldelad ekonomisk ram Kommunbidrag i mkr Befolkningsansvar ,8 Förändring i mkr -457,2 Förändring i procent -20,42 Resursnämndsuppgifter Balettskolan 3,3 3,4 Aktuell ekonomisk situation Utfallet till och med augusti för SDN Norra Hisingen visar ett resultat på 11,7 mkr vilket är en negativ avvikelse mot budget med -15,5 mkr. Underskottet beror främst på fler Norra Hisingen-bor på äldreboende/korttid samt fler beslut inom IFO-FH. I maj-prognosen visade förvaltningen ett negativt resultat med -14 mkr för helåret. Åtgärdsplaner motsvarande 15 mkr beslutades av nämnden i mitten av augusti. Ökade kostnader för licenser Office 365 har sedan tillkommit och bidrar till att senaste prognosen visar ett underskott med -2 mkr. Ytterligare åtgärder motsvarande 2 mkr är under utarbetande och förslag kommer att presenteras för nämnden på nämndmöte i oktober. Sektor Äldreomsorg Hälso- och sjukvård samt IFO-Funktionshinder ser stora utmaningar i att nå det resultat som prognostiserats. Eget kapital Det egna kapitalets storlek är avgörande för den rörelsefrihet som förvaltningen kan ha över tid. Det egna kapitalet är tänkt att kunna trygga nämndens verksamheter vid tillfälliga och hastiga förändringar avseende nämndens befolkningsansvar. Det egna kapitalet är även tänkt att kunna användas för att göra engångssatsningar i nämndens verksamheter utan att behöva göra avkall på driftresurserna. SDN Norra Hisingens eget kapital avseende befolkningsramen beräknas uppgå till 37,7 miljoner kronor vid utgången av Enligt gällande regler bör en stadsdel av Norra Hisingens storlek år 2018 ha ett eget kapital som ligger mellan miljoner kronor. Förvaltningen har i budget 2018 planerat för en ekonomi i balans vilket medför att det egna kapitalet är oförändrat vid 2018 års utgång. Den centrala bufferten är sänkt från 25 mkr 2017 till 10 mkr Detta medför en ökad risk då det finns mindre utrymme att parera för verksamhetens eventuella underskott. 16

17 Omhändertagande av KF:s mål KF:s mål Göteborg ska vara en jämlik stad De mänskliga rättigheterna ska genomsyra alla Göteborgs Stad verksamheter Den strukturella könsdiskrimineringen ska upphöra. Göteborgarnas möjligheter till delaktighet och inflytande ska öka Idrotts- och föreningslivet ska nå fler målgrupper Livsvillkoren för personer med fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning ska förbättras. Individ- och familjeomsorg ska skapa mer jämlika livschanser för stadens invånare Alla elever ska oavsett bakgrund nå målen inom skolan och kunna utvecklas till sin fulla potential Äldres livsvillkor ska förbättras Göteborg ska minska sin miljö- och klimatpåverkan för att bli en hållbar stad med globalt och lokalt rättvisa utsläpp Bostadsbristen ska byggas bort och bostadsbehoven tillgodoses bättre Det hållbara resandet ska öka Sysselsättningen för grupper långt ifrån arbetsmarknaden ska öka Göteborg ska vara en hållbar innovationsstad med ökande jobbtillväxt Göteborgarnas möjlighet att turista i sin egen stad ska öka Tillgängligheten till kultur ska öka Osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor ska upphöra Göteborg Stad ska öka andelen hållbara upphandlingar Nämndens mål Norra Hisingen ska vara en jämlik stadsdel De mänskliga rättigheterna ska genomsyra alla stadens verksamheter Den strukturella könsdiskrimineringen ska upphöra. Göteborgarnas möjligheter till delaktighet och inflytande ska öka. Deltagandet i idrotts- och föreningslivet ska öka bland de grupper som vanligtvis inte är aktiva Livsvillkoren för personer med fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning ska förbättras. Individ- och familjeomsorg ska skapa mer jämlika livschanser för stadens invånare Alla elever ska oavsett bakgrund nå målen inom skolan och kunna utvecklas till sin fulla potential Äldres livsvillkor ska förbättras. Norra Hisingen ska minska sin klimatpåverkan för att bidra en hållbar stad med globalt och lokalt rättvisa utsläpp. Sysselsättningen för grupper långt ifrån arbetsmarknaden ska öka 17

18 Politiska mål och uppdrag Nämndens mål Enligt inriktningsdokumentet prioriteras 14 mål. Förvaltningen föreslår att målen prioriteras på följande sätt. Tre huvudmål och där flera av de andra målen knyter an. Norra Hisingen ska vara en jämlik stadsdel De mänskliga rättigheterna ska genomsyra alla stadens verksamheter Göteborgarnas möjligheter till delaktighet och inflytande ska öka Förvaltningen föreslår att Norra Hisingen ska vara en jämlik stadsdel samt underliggande mål kopplat till kärnverksamheten blir särskilt prioriterade (gröna). Förvaltningen föreslår att tre mål som nämnden prioriterat klassas som röda. Övriga mål klassas som gula, kan bidra-till mål. Detta innebär att inte särskilt mycket resurser och ambitioner kommer att läggas på dessa mål under Denna prioritering är gjord utifrån det stora omställningsarbete som kommer att ske under 2018 med bildandet av två nya nämnder och stora omorganisationer som följd av detta. Nämndens mål Prioriterade mål Norra Hisingen ska vara en jämlik stadsdel Grön - Äldres livsvillkor ska förbättras Grön - Sysselsättningen för grupper långt ifrån arbetsmarknaden Grön ska öka - Individ- och familjeomsorgen ska skapa mer jämlika livschanser för stadens invånare Grön - Livsvillkoren för personer med fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning ska förbättras Grön - Alla elever ska oavsett bakgrund nå målen inom skolan Grön och kunna utvecklas till sin fulla potential Kan bidra till mål Ej huvudansvar för mål De mänskliga rättigheterna ska genomsyra alla stadens Gul verksamheter - Den strukturella könsdiskrimineringen ska upphöra Gul Göteborgarnas möjligheter till delaktighet och inflytande ska öka - Deltagandet i idrotts- och föreningslivet ska öka bland de grupper som vanligtvis inte är aktiva Gul Gul Osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor ska upphöra Röd t Norra Hisingen ska minska sin miljö- och klimatpåverkan Gul för att bli en hållbar stad med globalt och lokalt rättvisa utsläpp Göteborgarnas möjlighet att turista i sin egen stad ska öka Röd t 18

19 Göteborg ska vara en hållbar innovationsstad med ökande Röd t jobbtillväxt Målen nedan ej prioriterade av nämnden Bostadsbristen ska byggas bort och bostadsbehoven tillgodoses Röd t bättre Göteborg ska göra hållbara upphandlingar Röd t Det hållbara resandet ska öka Röd t Tillgängligheten till kultur ska öka Röd t Norra Hisingen ska vara en jämlik stadsdel Strategi Arbetet för att Norra Hisingen ska vara en jämlik stadsdel i ett jämlikt Göteborg är en stor utmaning och något som berör hela förvaltningen och alla dess verksamheter. Ett program för Jämlikt Göteborg håller på att tas fram. Stadsdelsförvaltningens arbete ska då anpassas utifrån detta program. De strategier som används behöver vara långsiktiga och arbetet uthålligt varför strategierna i denna budget till största delen är de samma som i budget Stadsdelsnämnden har pekat ut några inriktningar för förvaltningens arbete, vilka också är de samma som 2017: - minska skillnader i livsvillkor mellan olika delar av stadsdelen och rikta insatser till dem som behöver dem mest - tidiga och förebyggande insatser i barnets liv och i skolan ska vara prioriterade - samverkan med andra myndigheter, akademi, näringsliv och ideella sektorn Stadsdelsförvaltningens strategier för en jämlik stadsdel och stad: Förvaltningens alla verksamheter, på alla nivåer, ska utifrån ett demokratiskt grundperspektiv arbeta för att skapa delaktighet, inflytande och känsla av sammanhang. Detta sker genom att: sprida kunskap om och stärka det som redan fungerar och utvecklas bra i förvaltningens arbete stärka ett förhållningssätt i förvaltningens alla led som stödjer goda mellanmänskliga möten tillvarata mänskliga resurser i samhället som volontärer, ideella och privata sektorn Utveckla arbetssätt i förvaltningen och alla dess verksamheter som utgår ifrån medborgarens behov och rättigheter och därför är gränsöverskridande, inom och utom förvaltningen. Detta sker genom: att utveckla ny kunskap och nya arbetssätt genom att medskapa tillsammans med andra myndigheter, akademi, näringsliv och ideella sektorn att ta tillvara på för- och grundskolans kompetens om barn och familj för att få fördjupad kunskap om barns livsvillkor och hälsa i olika delar av stadsdelen att den nystartade kommunala strategigruppen arbetar med den gemensamma uppgiften, utjämna skillnader i barns- och ungas uppväxtvillkor, i centrum. Så att förvaltningens samverkansarbete i Västbus, NOSAM, SSPF, SIG och det familjecentrerade arbetet gör skillnad för barn och unga i Norra Hisingen Förvaltningen i sin helhet och dess verksamheter ska prioritera insatser som bidrar till jämlika uppväxtvillkor för barn och unga i stadsdelens alla delar Detta sker genom att: sätta barns och ungas perspektiv i främsta rummet stärka det främjande och förebyggande arbetet riktat till barn och unga utveckla det familjecentrerade arbetet, vilket syftar till att förbättra barns och ungas livsvillkor 19

20 genom att stärka familjen föräldrastödet utvecklas så att familjer, föräldrar och andra vuxna i barns närhet känner till att det finns och upplever att det är tillgängligt fördjupa samverkan mellan alla berörda aktörer inom och utom förvaltningen Förvaltningens verksamheter ska prioritera insatser som leder till att våld i nära relationer minskar. Detta sker genom att: genomföra framtagen handlingsplan och under 2018 lägga extra fokus på förebyggande arbete utifrån ett normmedvetet och jämställdhetsperspektiv utforska de bakomliggande faktorerna till ökande antal barnavårdsanmälningar för att bygga kunskap och utifrån det söka vad som kan göras för att förhindra våld i nära relation Alla verksamheter ska bidra till att skapa arenor och möjligheter till generationsöverskridande möten i vardagen för alla. Detta sker genom att: skapa nätverk mellan förvaltningens verksamheter, civilsamhället och invånarna som bygger på det lokala perspektivet i stadsdelens bostadsområden och torg. använda måltidsservice som resurs för att möjliggöra naturliga möten mellan människor. Strategi för att säkra Jämlikhetsperspektivet Orsaker till ojämlika livsvillkor och ojämlik hälsa går att finna i ojämlik tillgång till makt och inflytande i samhället där olika maktordningar samverkar. Förvaltningen arbetar med att öka kunskap om normer och maktordningars påverkan på den ojämlika utvecklingen. Vid planering av insatser för att skapa måluppfyllelse ska normkritiskt perspektiv användas. All uppföljning, statistik och resultatredovisning ska vara könsuppdelad och i möjligaste mån även med fler perspektiv som klass, geografi och bakgrund. Analys av resultaten ska göras ur ett intersektionellt perspektiv. Mått Utfall 2016 Utfall 2017 Målvärde 2018 Andel hushåll med barn (under 18 år) som lever i relativ fattigdom. 14,8% Inkomstspridning, jämförelse utlandsfödda kvinnor och 0,4 svenskfödda män, medianinkomst. Andel elever som går ut nian med godkända betyg, per skola. 75,9% 75,9% Andel med självskattad god hälsa, per mellanområde, i jämförelse 67% 67% med hela Norra Hisingen samt Göteborgs Stad. Andel som tycker att man i allmänhet kan lita på de flesta 70% 70% människor, per mellanområde, i jämförelse med Norra Hisingen samt Göteborgs Stad. Antal barnavårdsanmälningar gällande våld i nära relation Antal barnavårdsanmälningar för 2017 avser till och med 31 juli Värden för hushåll med barn i relativ fattigdom och inkomstspridning finns för 2015 men inte senare. Därav syns utfallet inte i tabellen. Utfallet för 2015 är 14.8% (se diagram nedan) respektive 0,4 (vilket innebär att medianinkomst för svenskfödda män är 40% högre än medianinkomst för utlandsfödda kvinnor). 20

21 Ett diagram illustrerar skillnaderna i livsvillkor och då särskilt barns uppväxtvillkor i stadsdelen Norra Hisingen. För alla dessa indikatorer vore det önskvärt att kunna skriva att vi inte kan nöja oss med mindre än 100% godkända betyg, 100% som tycker att man i allmänhet kan lita på de flesta människor och att inga barn ska behöva växa upp i fattiga hushåll eller ska fara illa och utsättas för våld i nära relationer. Det är ju strävan i allt det arbete som görs för en jämlik stadsdel. Men förvaltningens bedömning är att det inte är realistiska målvärden givet de samhällsförändringar som påverkar Göteborg och driver på ojämlikhet och segregation. Staden har trots samhällsförändringarna, möjlighet att påverka riktningen på utvecklingen och mycket görs för att skapa mer jämlika livsvillkor, men arbetet behöver vara långsiktigt och uthålligt och dessa indikatorer tar tid att förändra i positiv riktning kommer i stadens interna arbete präglas mycket av den stora omorganisation som görs och som påverkar det som blir kvar i stadsdelssektorn liksom skola, förskola. Erfarenheter från tidigare omorganisationer visar att under en övergångsperiod flyttas fokus och arbetsresurser från kärnverksamheterna och långsiktigt arbete som till exempel arbetet för en jämlik stad till hantering av administrativa frågor som följer med en så stor omorganisation. Så även om de långsiktiga effekterna kan bli positiva är bedömningen från stadsdelsförvaltningen att jämlikhetsarbetet kommer påverkas negativt under det närmaste året. Det är också oklart hur det viktiga lokala, områdesbaserade och gränsöverskridande arbetet påverkas av omorganisationen långsiktigt. Likaså är det ekonomiska läget i stadsdelsförvaltningen ansträngt, av flera olika skäl, vilket också begränsar möjligheterna att göra de satsningar som mål och strategier pekar på som mest angelägna. Istället riskerar det ekonomiska läget få till följd att främjande och förebyggande insatser minskar. Detta sammantaget gör att realistiska målvärden för 2018 är att sträva efter att barnfattigdom, inkomstskillnader, tillit, hälsa, betygsnivåer och barnavårdsanmälningar inte försämras utan kan ligga kvar på samma nivå. 21

22 Äldres livsvillkor ska förbättras. Strategi God hälsa För att förbättra äldres livsvillkor och ge människor goda förutsättningar att leva ett gott liv med hög livskvalitet på äldre dagar, ska verksamheten arbeta både hälsofrämjande och förebyggande, utifrån en helhetssyn på individen. Äldreomsorgen ska erbjuda aktiviteter som förbättrar hälsa i form av motion och rörelse, förslagsvis på stadens träffpunkter. Måltidssituationen och äldres matvanor påverkar såväl hälsa som goda livsvillkor. Äldreomsorgen ska möjliggöra att den äldre får god mat i miljöer som förhöjer måltidsupplevelsen. Det råder stora skillnader i hälsa mellan olika grupper av äldre. Aktivt arbete för att säkerställa likvärdighet ska finnas på alla enheter med stöd av likabehandlingsplaner. Delaktighet och inflytande Möjlighet till delaktighet och inflytande såväl i samhället som i vardagen har stor betydelse för alla människor. Brist på inflytande och möjlighet att påverka den egna livssituationen har ett starkt samband med förändrade livsvillkor. En viktig funktion för att känna delaktighet och främja goda livsvillkor är att man förstår och kan göra sig förstådd. Språksvårigheter kan medföra missförstånd men också leda till ensamhet och isolering. Äldreomsorgen ska fortsätta med att erbjuda den äldre kontaktpersonal som pratar den äldres modersmål. Äldreomsorgen ska erbjuda de äldre möjlighet att påverka sin vardag genom attraktiv hemtjänst och delaktighetskonceptet på särskilda boenden. Genomförandeplaner och vårdplaner ska förbättras såväl i kvalitet som i kvantitet. Arbetet med att jämställdhetsintegrera genomförandeplanerna ska fortsätta under 2018, även med normkritik och HBTQ-perspektiv. Äldreomsorgen ska också värna om de äldres synpunkter genom att utveckla nya former för hur invånarnas deltagande i de politiska processerna kan öka genom bland annat medborgardialog. Social gemenskap kultur och aktiviteter Ensamhet och isolering är ett folkhälsoproblem oavsett ålder. Social samvaro och gemenskap med andra leder till ökad integration och ett inkluderande samhälle. Äldreomsorgen ska genom aktiviteter på äldreboende och träffpunkter möjliggöra social gemenskap och samvaro med andra. Tillgängligheten till kultur ska öka och attraktiva mötesplatser utvecklas i syfte att stimulera möjligheter till en rik fritid. Trygg i sin bostad I äldreomsorgen är det viktigt att alla äldre känner sig trygga i sin vardag och i sin boendemiljö. Äldreomsorgen ska fortsätta att arbeta med Göteborgs stads värdighetsgarantier. Äldreomsorgen ska också tillse att med det nya planeringssystemet (PluGo) förbättra personalkontinuiteten hos biståndstagarna. Välfärdsteknologi Välfärdsteknologin är en betydande del i att hantera den ökande gruppen äldre men kan också ses som en möjlighet för att utveckla äldreomsorgen. Äldreomsorgen ska genom välfärdstjänster förbättra den äldres livsvillkor och möjliggöra ökad valfrihet och patientsäkerhet. Äldreomsorgen ska satsa på mobila arbetssätt för personal. Strategi för att säkra Jämlikhetsperspektivet Allt arbete i sektorn ska genomsyras av jämställdhetsperspektiv för att säkerställa att kvinnor och män ges samma tillgång till inflytande och att insatser inom verksamheten kommer både kvinnor och män tillgodo. Det är viktigt att de insatser som ges har ett normkritiskt perspektiv för att säkerställa att resurser inte fördelas ojämställt. Vid planering av insatser ska det normkritiska perspektivet beaktas. Äldreomsorgen fortsätter det påbörjade arbetet med ett normmedvetet arbetssätt med fokus på HBTQ (HBTQ-certifiering). 22

23 Mått Utfall 2016 Utfall 2017 De äldres upplevelse av god hälsa - Medelvärde totalt 32 De äldres upplevelse av god hälsa - Män De äldres upplevelse av god hälsa - Kvinnor 30 De äldres upplevelse av inflytande och delaktighet - Medelvärde 58 totalt De äldres upplevelse av inflytande och delaktighet - Män 61 De äldres upplevelse av inflytande och delaktighet - Kvinnor 58 De äldres upplevelse av trygghet - Medelvärde totalt 70 De äldres upplevelse av trygghet - Män 72 De äldres upplevelse av trygghet - Kvinnor 71 De äldres upplevelse av social gemenskap, aktiviteter och meningsfullhet 49 - Medelvärde totalt De äldres upplevelse av social gemenskap, aktiviteter och meningsfullhet 50 - Män De äldres upplevelse av social gemenskap, aktiviteter och meningsfullhet 47 - Kvinnor Målvärde 2018 Sysselsättningen för grupper långt ifrån arbetsmarknaden ska öka Strategi En av de viktigaste integrationsfrämjande åtgärderna och en avgörande faktor för ökad jämlikhet är att möjliggöra för människor att komma i arbete. Förutom att individen blir självförsörjande och en del av samhället inger det också hopp och framtidstro för barn och unga som har föräldrar eller andra vuxna i arbete. Arbetet med att minska långvarigt beroende av försörjningsstöd ska fortgå och utvecklas. Förvaltningen ska ha fokus både på de hushåll som är långtidsberoende men också på nya hushåll för att förhindra att de inte fastnar i ett bidragsberoende. Samarbetet med Arbetsförmedlingen skall stärkas för de personer som är job-ready Kompetenscenter Hisingen skall tas tillvara för den målgrupp som med riktat stöd förväntas komma i arbete. Det tvärprofessionella teamet som inrättas inom förvaltningens ALC (Arbetslivscentrum) med ansvar för den målgrupp som är långtidsberoende och har behov av arbetslivsinriktad rehabilitering ska fortgå Samarbetet med Deltas olika verksamheter ska fortgå Förvaltningens egna arbetsplatser ska även fortsättningsvis ta emot deltagare från de olika arbetsmarknadsinsatser som förvaltningen och staden ansvarar för. Strategi för att säkra Jämlikhetsperspektivet Allt arbete i sektorn ska genomsyras av jämställdhetsperspektiv för att säkerställa att alla brukare ges samma tillgång till inflytande och att insatser inom verksamheten kommer alla tillgodo. Det är viktigt att de insatser som ges har ett jämlikhetsperspektiv för att säkerställa att resurser inte fördelas ojämlikt. Vid planering av insatser ska jämlikhetsperspektivet beaktas. Analys av resultat ska göras ur ett jämlikhetsperspektiv. 23

24 Mått Utfall 2016 Utfall 2017 Deltagare Kompetenscenter Hisingen 63 Personer i arbetsinsats Långtidsberoende av försörjningsstöd 582 Målvärde 2018 Individ- och familjeomsorg ska skapa mer jämlika livschanser för stadens invånare Strategi Individ- och familjeomsorgen har fortsatt stora utmaningar vad gäller personalförsörjning, nya målgrupper, kraftigt ökade volymer och kraftigt ökade sociala kostnader. För att möta utmaningarna krävs ett långsiktigt och evidensbaserat arbete och samverkan såväl internt i förvaltningen som med externa samverkansparter. Förändring av IFO:s barn- och ungdomsarbete Det pågår ett omfattande förändringsarbete inom IFO:s barn- och ungdomsarbete. En ändamålsenlig organisation skall skapas som omfattar samtliga enheter som berör barn och unga; Barn-och familjeenheten, Ensamkommandeenheten och Resursteamet. Inriktningen hemma först, socialtjänstprocessen och verksamhetsplanerna skall tillämpas och följas upp. Parallellt med detta arbete skall arbetet med kompetensförsörjning fortsätta för att lösa personalförsörjningen. Sysselsättning och stöd till självförsörjning Socialtjänstens arbete med att stödja människor att bli självförsörjande är av avgörande betydelse för att skapa jämlika livsvillkor. Barns möjlighet till jämlika livschanser ökar om föräldrarna är ekonomiskt självförsörjande varför barnfamiljer och unga vuxna fortsatt är prioriterade målgrupper för förvaltningens arbete med stöd till självförsörjning. Många ungdomar i Norra Hisingen saknar kontakter och egna möjligheter att få praktik eller arbete varför satsningarna på sommar- och helgjobb skall fortsätta. Familjecentrerat arbetssätt Föräldrarna är de mest betydelsefulla personerna i barns och ungdomars liv. Därför ska förvaltningen fortsätta att utveckla det familjecentrerade och förebyggande arbetet. Som ett led i det familjecentrerade arbetssättet skall förvaltningen förstärka arbetet med inriktningen Hemma först så att barn och ungdomar ges ökad möjlighet att bo kvar hemma. Skolfam Förvaltningen har ett utökat ansvar för de barn och unga som är familjehemsplacerade och för att barnen/ungdomarna får stöd i sin skolgång. Detta då en fullgjord skolgång förbättrar levnadsvillkoren senare i livet. Skolfam uppdraget ska tydliggöras och det påbörjade utvecklingsarbetet ska fortgå. Boende Bostadsbristen i Göteborg medför att allt fler grupper står utanför bostadsmarknaden. Det har inneburit ett ökat tryck på socialtjänsten och medfört en kraftig ökning av dygn i socialt boende. Förvaltningen ska i arbetet fortsatt ha inriktningen att stödja till boende inom ordinarie bostadsmarknaden samt i arbetet tillämpa och utgå ifrån Göteborgs stads strategi och plan mot hemlöshet Arbetet med uppstart Bostad först ska fortgå och de interna riktlinjerna för hantering av hyresskulder, störningar och vräkningar ska förtydligas. 24

25 Samverkan Förvaltningens strukturerade samverkan inom ramen för SSPF (skola, socialtjänst, polis och fritid) och SIG (social insatsgrupp) samt Västbus (förskola/skola, socialtjänst och hälso-och sjukvård) ska fortgå och utvecklas. Den kommunala strategigruppen kommer att följa upp, stödja och utveckla förvaltningens samlade arbete och koppla ihop det med förvaltningens övergripande Trygg i arbete. Strategi för att säkra Jämlikhetsperspektivet Allt arbete i sektorn ska genomsyras av jämställdhetsperspektiv för att säkerställa att alla brukare ges samma tillgång till inflytande och att insatser inom verksamheten kommer alla tillgodo. Det är viktigt att de insatser som ges har ett jämlikhetsperspektiv för att säkerställa att resurser inte fördelas ojämlikt. Vid planering av insatser ska jämlikhetsperspektivet beaktas. Analys av resultat ska göras ur ett jämlikhetsperspektiv. Mått Barn och unga i Skolfam Hushåll med försörjningsstöd Ungdomar i feriejobb Ungdomar i helgjobb Vräkning barnfamiljer Uppsägningar som leder till avflytt Ärenden ej återaktualiserade Utfall 2016 Utfall 2017 Målvärde 2018 Livsvillkoren för personer med fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning ska förbättras. Strategi Göteborgs Stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning Staden ska funka för alla ska vara vägledande för förvaltningens arbete. Myndighetsutövningen ska utgå från den stadengemensamma plattformen för att stärka likvärdighet, kvalitet och delaktighet. Förvaltningens inriktning och arbete med att göra det möjligt för personer att bo inom den ordinarie bostadsmarknaden ska fortsätta. Väntetiderna för att få en bostad enligt F100 och BmSS är fortfarande långa. Det krävs ett stärkt samarbete med Planeringsorganisationen och övriga berörda förvaltningar så att behoven av bostäder tillgodoses. Plan för bostäder för personer med funktionsvariationer skall utgöra ett gemensamt styr- och planeringsverktyg. Arbetet med att skapa flera samhällsintegrerade dagliga verksamheter ska fortsätta. För personer som inte är aktuella för samhällsintegrerad daglig verksamhet ska det erbjudas daglig verksamhet med meningsfull sysselsättning alternativt sinnestimulans av god kvalitet. Från och med 2019 kommer staden erbjuda brukare med beslut om daglig verksamhet valfrihet enligt LOV (lag om valfrihet). Detta kommer att innebära stora förändringar i den befintliga verksamheten. Förvaltningen förbereder sig genom att anpassa verksamheten inför införandet. Digitaliseringens möjligheter skall tas tillvara inom funktionshinderområdet både ur ett brukarperspektiv och ett medarbetarperspektiv. Sektorns deltagande i AllAge Hub förväntas ge ökad kunskap om dessa möjligheter. 25

26 Strategi för att säkra Jämlikhetsperspektivet Allt arbete i sektorn ska genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv för att säkerställa att alla brukare ges samma tillgång till inflytande och att insatser inom verksamheten kommer alla tillgodo. Det är viktigt att de insatser som ges har ett jämlikhetsperspektiv för att säkerställa att resurser inte fördelas ojämlikt. Vid planering av insatser ska jämlikhetsperspektivet beaktas. Analys av resultat ska göras ur ett jämlikhetsperspektiv. Mått Utfall 2016 Utfall 2017 Målvärde 2018 Andel brukare med samhällsintegrerad daglig verksamhet 16% Brukares förståelse av information 86 Alla elever ska oavsett bakgrund nå målen inom skolan och kunna utvecklas till sin fulla potential Strategi För att alla elever ska nå sin fulla potential ska förvaltningen fokusera på att tillvarata analyserna och överföra skol- och förskole- utredningarnas förstärkningsområden. Utredningarnas strategier och förslag på insatser skall implementeras i ett 1-16-årsperspektiv i syfte att stärka förutsättningarna för jämlika uppväxtvillkor för barn och unga i stadsdelen. Ett viktigt medel för att nå jämlika uppväxtvillkor är att fördela och utveckla resurser så att de bidrar till att kompensera för ojämlikheter. Dessa resurser är: Pedagogiska miljöer Personalens kompetens Ekonomi Förvaltningen ska på alla nivåer i ett resultat- och målinriktat utvecklingsarbete verka för att kompensera barns och elevers skilda förutsättningar för lärande. Förvaltningen ska kompensera för och komplettera olikheter i förutsättningar på individ, grupp och organisationsnivå. Verksamheterna måste därför ha kunskap om barnens, elevernas, gruppernas och enheternas olika förutsättningar. För att få kunskap om de skilda förutsättningarna är en fördjupad dialog på alla nivåer om uppdrag, mål och utvecklingsinsatser för en höjd måluppfyllelse och förbättrade resultat ett centralt verktyg. Särskilt viktigt för att få denna kunskap på barn- och elevnivå är en god och välutvecklad dialog med vårdnadshavare. Förvaltningen ska fortsätta att stärka arbetet med nyanlända elever. Samt bredda IKT satsningen inom förskolan. För att ytterligare förbättra resultaten krävs att vi blir ännu bättre på att: ta emot och validera de nyanländas kunskaper och färdigheter i samtliga ämnen erbjuda studiehandledning på modersmålet utveckla flexibla studiemiljöer stärka formerna för det kollegiala samlärandet på alla nivåer för att utveckla en dela kultur förädla den digitala kompetensen. Sektorns områden ska dessutom utveckla strategier som stöder: en förbättrad kommunikation mellan skolan/förskolan och hemmet utvecklandet av närvaroregistreringen för att få statistik över tid för utvärdering och analys ett fortsatt stärkande av det pedagogiska ledarskapet i syfte att skapa förutsättningar för skolans/ förskolans inre arbete och utveckling samt organisera för ett utvecklat lärande mot läroplanens mål. 26

27 Strategi för att säkra Jämlikhetsperspektivet All personal inom förskola och skola ska arbeta utifrån de skrivningar gällande jämställdhet som återfinns i de nationella styrdokumenten såsom skollag och läroplaner i jämställdhetsarbetet. Vid planering av insatser för att skapa ökad måluppfyllelse ska jämställdhetsperspektivet beaktas. All uppföljning, statistik och resultatredovisning ska vara könsuppdelad. Analys av resultaten ska göras ur ett jämställdhetsperspektiv. De mänskliga rättigheterna ska genomsyra alla stadens verksamheter Strategi Göteborgs stad har ett stort ansvar i att säkerställa att alla som vistas i staden ska få sina mänskliga rättigheter tillgodosedda. Arbetet ska genomsyra allt men ha ett särskilt fokus på de grupper som har störst risk att inte få sina rättigheter tillgodosedda. Mänskliga rättigheter behöver i större utsträckning integreras i ordinarie verksamheter och kärnprocesser. Kompetensutvecklingsinsatser kring mänskliga rättigheter, normkritik och diskriminering ska fortsatt erbjudas chefer och medarbetare. Att påbörjade kompetenshöjande satsningar får fortleva och att den nya kunskapen, metoderna och liknande integreras i ordinarie verksamheter är fortsatt en utmaning. Mänskliga rättighetsperspektivet bör finnas med i introduktion för nya chefer och medarbetare. Stadsdelen ska vara en aktiv part i EuroPride och stadens HBTQ-plan ska implementeras. Förvaltningen ska verka för att aktiviteter och arrangemang under EuroPride förläggs på Hisingen. Handlingsplanen för att säkerställa de nationella minoriteternas rättigheter revideras årligen. Det långsiktiga och systematiska arbetet för att säkerställa jämlik och likvärdig service och bemötande ska fortsätta. Varje enhet ska bedriva ett aktivt arbete för ökad likvärdighet som beskrivs i verksamhetsplanerna (=likabehandlingsplan), både ur invånar- och medarbetarperspektiv. Arbetet ska vara konkret, hanterbart och processinriktat och bygga på lokala förutsättningar och analyser. Sektorspecifikt stöd ska ges till verksamheterna. Förvaltningen ska utveckla sätt att identifiera mönster kopplat till diskrimineringsgrunderna. Det kan handla om könsuppdelad statistik, analysera resursfördelningen utifrån olika diskrimineringsgrunder eller systematisering av kränkningsanmälningar och personalärenden. Arbetet med att göra normkritiska analyser av statistik ska fortsätta utvecklas. Rättighetsperspektivet är centralt även i förvaltningens arbete för en jämlik och socialt hållbar stadsdel. Strategi för att säkra Jämlikhetsperspektivet Ingår i strategin. Mått Andel enheter som bedrivet ett aktivt och dokumenterat likabehandlingsarbete Utfall 2016 Utfall 2017 Målvärde % Den strukturella könsdiskrimineringen ska upphöra. Strategi Strategin för att motverka strukturell könsdiskriminering är att bedriva ett systematiskt arbete för att jämställdhetsintegrera förvaltningens verksamheter. Att säkerställa att all verksamhet ger likvärdiga förutsättningar oavsett kön, könsidentitet och könsuttryck samt inte diskriminerar någon är ett mycket 27

28 långsiktigt arbete som kräver uthållighet och kontinuitet. I arbetet på enhetsnivå med aktiviteter för ökad likvärdighet (likabehandlingsplan) är jämställdhet ett viktigt fokus. Särskilt viktigt att jämställdhetsintegrera är myndighetsutövningen. En nyckelfaktor för jämställdhetsintegrering är att kompetens finns bland chefer och medarbetare. Förvaltningen kommer att fortsatt erbjuda kompetensutvecklingsinsatser inom jämställdhet och normkritik, dels för chefer, dels för de grupper av medarbetare som identifierats som nyckelpersoner inom sektorerna, främst personer som har en stödjande roll inom verksamheterna. Mäns våld mot kvinnor är ett uttryck för ojämställdhet. I stadsdelens lokala arbete med våld i nära relationer lyfts ett normkritiskt perspektiv fram. Även i arbetet för en socialt hållbar utveckling är jämställdhet och normkritik viktiga grunder. Strategi för att säkra Jämlikhetsperspektivet Jämlikhetsperspektivet säkras genom att bredda perspektivet och även se till fler diskrimineringsgrunder i kön, i jämställdhetsarbetet. Göteborgarnas möjligheter till delaktighet och inflytande ska öka Strategi Förvaltningens arbete för att möjliggöra inflytande och delaktighet är viktigt och görs i det dagliga arbetet i verksamheterna och i arbetet med medborgardialog. Förvaltningen kommer under året att fortsätta utveckla arbetet med att öka invånarnas delaktighet i de politiska processerna. Fokus ska ligga på att få fler att besöka nämndens öppna förmöten och särskilt grupper som vanligtvis inte deltar. För att nå dit behövs en normkritisk analys av dialogarbetet. I planeringen ska det göras en analys av vilka perspektiv man saknar i en fråga och en strategi för att nå rätt grupper. Mål är också att dialoginsatserna ska spridas i stadsdelen. De råd som finns för inflytande i stadsdelen är viktiga arenor för dialog. I dessa råd ska brukare och medborgare kunna påverka, och det är angeläget att de fungerar väl. Möjligheten till kommunikation med stadsdelen har breddats men förvaltningen behöver i ökad utsträckning använda sig av digitala kanaler i syfte att fånga aktuella samtal och nå ut till fler grupper. I det långsiktiga arbetet med att säkra delaktighetsperspektivet bland förvaltningens anställda och politiker är kunskapshöjande och metodutvecklande insatser centralt. En vägledning som beskriver hur Norra Hisingen ska arbeta med medborgardialoger ska lanseras. Strategi för att säkra Jämlikhetsperspektivet Grunden i arbetet är ett normkritiskt förhållningssätt och rättighetsperspektiv som utgår från alla människors lika värde. Förvaltningen ska på olika sätt påminna om och säkra detta. Deltagandet i idrotts- och föreningslivet ska öka bland de grupper som vanligtvis inte är aktiva 28 Strategi Förvaltningen skall utifrån resultaten av kartläggningar av ungdomars deltagande i idrotts- och föreningslivet i dialog med barn, unga och föreningar hitta former för att stimulera ett ökat deltagande i föreningslivet. En pröva på verksamhet ska utvecklas där barn och unga bereds möjlighet att pröva oli-

29 ka typer av föreningsaktiviteter i syfte att hitta det som man är intresserad av att engagera sig i. Samarbetet med Idrott utan gränser (IUG) skall utvärderas i syfte att få underlag till hur dels detta arbete kan utvecklas dels hur vårt samarbete med andra idéburna organisationer kan utvecklas. Strategi för att säkra Jämlikhetsperspektivet Köns- och primärområdesuppdelad statistik skall föras över deltagandet i syfte att säkerställa att insatserna når rätt målgrupper. Norra Hisingen ska minska sin klimatpåverkan för att bidra en hållbar stad med globalt och lokalt rättvisa utsläpp. Strategi Miljöarbetet kan och ska integreras i vardagsarbetet. Ett bra miljöarbete i förvaltningens verksamheter bidrar till ökad måluppfyllelse och signalerar till anställda och brukare att miljöarbetet tas på allvar i förvaltningen. För att säkra upp en grundnivå i miljöarbetet i verksamheterna har miljöledningssystemet Miljösteget införts. Det ställer krav på verksamheternas miljöarbete inom flera områden. De verksamheter som möter barn och unga har ett viktigt uppdrag att påverka genom kunskap och förändrade attityder. Förändrade normer och attityder kring matkonsumtion är ytterligare en pusselbit för ökad måluppfyllelse. Här är medarbetare i kök samt pedagoger som möter barn unga viktiga aktörer. Förvaltningen ska fortsätta arbetet med resurshushållning under Avfallshanteringen är en del av detta och förvaltningen skall även driva utvecklingen mot större återbruk och cirkulära lösningar och aktivt medverka i stadens arbete med att främja återbruk och cirkulära lösningar främst inom projekt Stadslandet. Strategi för att säkra Jämlikhetsperspektivet Ett normkritiskt förhållningssätt utifrån flera olika aspekter är viktigt i arbetet med ett hållbart samhälle. Vi skall arbeta för ett normkritiskt förhållningssätt i alla kontakter med barn och unga samt i vårt förändringsarbete inom förvaltningen. Nämndens uppdrag Områden Uppdrag Beskrivning av uppdrag Styrning och ledning Säkerställa att framtaget förslag till budget/verksamhetsplan för 2018 bryts ner på enhetsnivå. Alla medarbetare skall informeras och vara delaktiga i måluppfyllelsen av antagen budget/ verksamhetsplan Tillsammans med nämnden vid behov framlägga en plan för hur Norra Hisingen skall samverka och arbeta med processägarna i staden Uppföljning ska ske att alla enheter har en verksamhetsplan. Respektive enhetschef kommer att tillfrågas om hur information av verksamhetsplan skett samt hur man arbetar med delaktighet i måluppfyllelsen. Plan tas fram vid behov 29

30 Jämlikhet Norra Hisingen bidrar till måluppfyllelse avseende de mål som innehar processägarskap för 2018 genom att aktivt samverka med nämnder/styrelse som har processägarskap för dessa Samverka med stadens förvaltningar och bolag och med andra parter för att åstadkomma effektivitet och ökad måluppfyllelse Följa upp och återrapportera till nämnden genom de ordinarie uppföljningsrapporterna samt genom information (=resultat, analys och vad som krävs för ökad måluppfyllelse) som presenteras kontinuerligt på årets nämndsammanträden Genomföra djupare analyser samt mer omfattande slutsatser av hur verksamheten utvecklas på enhetsnivå och uppfyller de mål som antagits Tidiga och förebyggande insatser ska öka när det gäller barn och unga. Antalet hushåll med långvarigt försörjningsstöd ska minska Förvaltningen kommer att aktivt delta i det arbete som sker kring processägarskap Förvaltningen kommer att aktivt delta i stadens arbete Förvaltningen kommer att rapportera till nämnden enligt den struktur som fastställs i staden. Uppföljning av enheternas och områdenas verksamhetsplaner ska ske löpande och minst 2 gånger per år. Fortsatt arbete med att barn och unga ska lyckas i skolan Fortsatt arbete med att stödja föräldrar att bli självförsörjande Fortsatta satsningar på sommar- och helgjobb Förvaltningen tillämpar det familjecentrerade arbetssättet och ger tidigt stöd i föräldrarollen. Tillämpningen av inriktningen Hemma Först skall säkerställas inom förvaltningen. Förändringsarbetet inom IFO:s arbete med barn och unga skall skapa förutsättningar för detta. Social Resursförvaltnings alla förebyggande verksamheter och Hisingsgemensamma verksamheter organiserade inom SDF Västra Hisingen skall bli välkända och välanvända för de boende på Norra Hisingen. De strategier som är beskrivna under nämndens mål om sysselsättning för grupper långt ifrån arbetsmarknaden ska öka gäller även för detta uppdrags genomförande. 30

31 Mänskliga rättigheter Jämställdhet Likabehandlingsplaner ska tas fram och kontinuerligt revideras utifrån samtliga diskrimineringsgrunder. Arbetet ska gälla ur både invånar- och medarbetarperspektiv Stadsdelens verksamheter ska så långt som möjligt jämställdhetsintegreras Alla verksamheter ska ha könsuppdelad statistik och göra en kartläggning av resursfördelning utifrån kön Varje enhet ska bedriva ett arbete för ökad likvärdighet, både ur invånar- och personalperspektiv. Enheten behöver inte ha någon särskild likabehandlingsplan, men aktiviteter för ökad likvärdighet ska finnas beskrivet i verksamhetsplan. Arbetet ska vara konkret, hanterbart och processinriktat och bygga på lokala förutsättningar och analyser. Jämställdhetsintegrering är ett processinriktat arbete som kräver långsiktighet och uthållighet. Under 2018 fortsätter arbetet för att invånarna i Norra Hisingen ska ta del av välfärdstjänster på samma villkor, oavsett kön, genom att alla enheter fortsätter sitt aktiva arbete för en likvärdig och jämställd service utifrån sina förutsättningar. Fokus ligger på kärnprocesser i verksamheterna. Det kan handla om att en enhet eller ett område genomlyser en eller flera processer ur normkritiskt perspektiv och utifrån denna granskning vidtar åtgärder för ökad jämställdhet och likvärdighet. Medarbetarna får därmed även ökad kompetens kring jämställdhet och normkritik. Genom att ta utgångspunkt i kvalitetsledningssystemet blir arbetet hållbart. Arbetet med jämställdhetsintegrering av myndighetsutövningen är ett viktigt fokus även Statistik är redan i stor utsträckning uppdelad utifrån juridiskt kön, men vi behöver stärka kompetensen och metoder för att göra normkritiska jämställdhetsanalyser av statistiken. För att uppfylla kravet på könsuppdelad statistik utan att exkludera någon och samtidigt kunna inkludera personer som inte identifierar sig som kvinna eller man i statistiken krävs en uppdelning i två frågor, en om juridiskt kön och en om identifikation. Utifrån statistiken ska alla verksamheter göra en kartläggning av resursfördelning utifrån kön. Även här behövs en normkritisk analys. 31

32 Demokrati Fritid, idrott och förening Ungas organisering ska stärkas för de som vanligtvis inte deltar i föreningslivet eller fritidsaktiviteter, med inriktning på att öka kunskaper kring demokrati, mänskliga rättigheter, antirasism och feminism Öka valdeltagandet i valdistrikten med lägst valdeltagande. Invånarnas möjligheter och inflytande ska öka och i de processer där dialog med invånarna sker ska alltid en plan finnas för hur underrepresenterade grupper ska nås. Öka flickors deltagande i fritidsverksamheten Öka andelen av verksamheten som är producerad av ungdomarna själva Förvaltningen skall genom samverkan över sektorsgränserna söka former för att nå ungdomar i syfte att i dialog förstå ungdomar behov och önskemål om en aktiv fritid men också öka kunskapen om det utbud som finns. Dessa behov och önskemål skall därefter användas som en grund för att dels utveckla befintligt fritids- och kulturutbud samt till att utveckla nya arenor för kultur- och fritidsaktiviteter. Förvaltningen skall i detta arbete särskilt beakta de mänskliga rättigheterna och barnkonventionen med särskilt fokus på frågor inom områdena demokrati, antirasism och feminism. Förvaltningen ska samverka med konsumentoch medborgarservice i deras uppdrag att utveckla metoder och aktiviteter för att öka valdeltagandet. Grunden för arbetet är en analys av valdeltagandet En aktivitetsplan för 2018 ska arbetas fram under hösten-vintern. Förvaltningen ska arbeta vidare med dialogoch delaktighetsprocesser som förhoppningsvis påverkar människors engagemang, känsla av delaktighet och vilja att vara med och påverka. Även detta arbete hoppas vi påverkar valdeltagandet 2018 positivt. I förvaltningens vägledning kommer det finnas stöd kring hur underrepresenterade grupper ska nås. Det finns också ett metodstöd, jämställdhetsintegrerad medborgardialog framtaget av tre stadsdelar för några år sedan. Detta stöd kommer att användas i planering av dialogprocesser. Inom förvaltningen fortgår insatser för att fördjupa och bredda dialogkompetensen. Inom detta arbete ingår att analysera målgrupper och planera rätt dialogmetod. Fritidsgårdarnas målgrupp ska vara ungdomar upp till och med grundskolans högstadium. Fritidsgårdarnas verksamhet ska förändras så att flickors deltagande i gårdens aktiviteter ökar. Målet är att flickornas deltagande blir lika stort som pojkarnas. Hur gårdarnas aktivitetsutbud skall förändras skall ske i dialog med flickorna själva i syfte att hitta de aktiviteter och formerna för dessa aktiviteter som intresserar och engagerar flickor. Målet är att ungdomarna ska gå från konsumenter av aktiviteter till producenter. Detta ska ske genom att arbetet med projektkontor på fritidsgårdarna ska fortsätta. 32

33 Funktionsnedsättning Individ- och familjeomsorg Att regelbundet redovisa fritidsverksamhetens nyckeltal enligt KEKS modell Initiativ från medarbetare att starta intraprenad inom funktionshinderområdet ska aktivt understödjas Brukarrevisioner ska användas systematiskt Stadsdelen ska aktivt medverka till att alla enkelt avhjälpta hinder ska var undanröjda i stadsdelens publika lokaler och på allmän plats. Det familjecentrerade arbetssättet ska utvecklas och implementeras Personalomsättningen inom Individ- och familjeomsorgen ska minska KEKS modell för redovisning av fritidsverksamheten skall användas. Nyckeltalen tillsammans med en analys skall redovisas 2 gånger per år. Som ett första steg i stödet för att införa intraprenad planerar förvaltningen att gå ut med information till medarbetare inom funktionshinderområdet för att öka kunskapen och väcka medarbetarnas intresse för driftsformen. Om intresse finns kommer förvaltningen att ge stöd till de medarbetare som vill gå vidare i processen. Inom område Boende och personligt stöd ska brukarrevisioner genomföras på två bostäder med särskild service under Resultatet ska analyseras och tillsammans med resultatet av brukarenkäten användas i verksamhetens systematiska förbättringsarbete. Stadsdelsförvaltningen arbetar aktivt med frågan och köper sedan våren 2017 tjänst av lokalförvaltningen för att nå ökad måluppfyllelse. Det familjecentrerade arbetet ska utvecklas i enlighet med upprättad barn och ungdomsplan med stöd av tillsatta koordinatorer (1,5 tjänster). En uppsökande socionom med finansiering av folkhälsomedel ska tillsättas under 2018 och ett omtag av det lokala Västbus arbetet ska ske. NOSAM (närområdessamverkan mellan stadsdelsnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden) ska utgöra styrgrupp för arbetet. Kompetensförsörjningsplanens åtgärder ska genomföras och följas upp. Kommissionsrapportens sju rekommendationer skall fortsatt genomföras och följas upp för att förbättra socialsekreterarnas arbetsmiljö. Nytillträdd områdeschef för Bistånd och Service har av sektorschef fått i uppdrag att se över barn- och ungdomsarbetet i sin helhet; Barn- och familjeenheten, Ensamkommandeenheten och Resursteamet för att skapa en ändamålsenlig organisation som ger ökade förutsättningar för en god kvalitet och förbättrad arbetsmiljö. Processen att förbättra den fysiska arbetsmiljön och att lösa lokalfrågorna ska fortgå. 33

34 Förskola och skola Stadsdelen ska prioritera upp arbetet mot våld i nära relationer såväl som hedersrelaterat våld och förtryck Stadsdelen ska aktivt verka för att så många barn som möjligt utnyttjar möjligheten till förskola eller pedagogisk omsorg Anpassa verksamheten så att barngruppernas storlek minskar Initiativ från medarbetare att starta intraprenad inom förskola/grundskola ska aktivt understödjas Grundskolan högstadier ska erbjuda verksamhet med metoder som fokuserar på hur sociala normer för maskulinitet kan ifrågasättas och förändras Andelen behöriga till gymnasiet ska öka Våld i nära relationer och hedersrelaterat våld är en folkhälsofråga som kräver fortsatt samverkan från alla sektorer i förvaltningen med stöd av förvaltningens handlingsplan för arbetet mot våld i nära relationer. Under 2017 har implementeringen av handbok för arbetet mot våld i nära relationer påbörjats. Implementeringen ska fortgå under På de enheter där handboken ännu inte implementerats ska en genomgång av handboken med stöd av framtaget informationsmaterial ske senast 30 juni Under 2017 har även en utbildningsplan med syfte att stärka medarbetarnas kompetens inom området tagits fram. Utbildning ska genomföras i enlighet med upprättad plan under Arbetet samordnas av utvecklingsavdelningen. Förskola och skola ska informera vårdnadshavare om deras möjligheter till förskola och pedagogisk omsorg. Information om öppen förskola är en viktig väg in i förskolans verksamhet. Öppen förskola ska därför erbjudas i stadsdelens tre primärområden. Pedagogisk skolbarnomsorg för lågoch mellanstadiebarn ska erbjudas på samtliga skolor. Förskolan jobbar för att minska barngruppernas storlek utifrån de ekonomiska förutsättningar som finns. Med hjälp av statsbidraget för minskade barngrupper kommer arbetet med att minska gruppernas storlek att fortsätta under Under våren 2018 kommer en gemensam informationsinsats genomföras riktad till områdeschefer och enhetschefer kring vad intraprenad är och vad det innebär i praktiken. Detta för att skapa en kunskapsbas hos ansvariga chefer som på sikt ska leda till att initiativ att starta intraprenad kan understödjas. Högstadieskolorna skall under vårterminen 2018 med stöd av utvecklingsavdelningen skapa en kunskapsmässig grund för hur det normkritiska förhållningssättet kan stödja ett ämnesöverskridande innehåll som bidrar till att stereotypa könsroller kopplat till maskulinitet förändras. Grunden för lärandet läggs i förskolan. Skola och förskola ska därför tillsammans med gemensamma analyser som grund utveckla de strategier som leder till ökad måluppfyllelse och bättre resultat. 34

35 Skolan ska i ökad omfattning kompensera för elevers olika förutsättningar på elev- och skolnivå Under 2018 ska arbetet mot mobbning och andra kränkningar stärkas genom utbildning och utvecklade processer Andelen elever med godkända betyg i alla ämnen ska öka Lärares och rektorers administrativa börda ska minska Pedagogers och ledares arbete ska fokuseras på de nationella målen. Pedagoger och ledare ska kollegialt arbeta och samverka för att utveckla och kvalitetssäkra undervisningen. För att ytterligare höja måluppfyllelsen behöver det systematiska kvalitets- och utvecklingsarbetet inom de strategiska utvecklingsområdena fortsätta och kopplas till skol-och förskole- utredningarnas förstärkningsområden, strategier och förslag till aktiviteter. Fortsätta implementeringen av de tre förstärkningsområdena inom grundskolan. Sektorns enheter ska bedriva ett aktivt arbete i att förebygga, upptäcka och åtgärda alla former av våld, hot, trakasserier och kränkande behandling. Likabehandlingsplaner ska årligen utvärderas och revideras utifrån de händelser som iakttas och omhändertas i verksamheternas arbete. Sammanställningarna över varje termins samlade anmälningar till huvudman ska analyseras. De mönster som kan identifieras i denna analys ska lyftas i enheternas planer för hur verksamheterna arbetar för att öka tryggheten på enheterna. Utvecklingsarbetet fokuserar på de stadengemensamma strategiska utvecklingsområdena: Kompetens Likvärdighet Det systematiska kvalitets- och utvecklingsarbetet Det kollegiala samlärandet är en framgångsfaktor på alla nivåer inom organisationen. Centralt är vår förmåga att ha ett formativt förhållningssätt där bedömningen av kvaliteter såväl på individ-, grupp- och organisationsnivå har ett tydligt framåtriktat och utvecklingsfrämjande inslag. Förvaltningen fortsätter att arbeta för att minska rektorers och lärares administrativa arbetsbörda utifrån de handlingsplaner som togs fram under

36 Äldre Generationsmöten mellan unga och äldre ska prövas inom hela stadsdelen Tvärprofessionella demensteam ska inrättas. De ska särskilt arbeta stödjande mot personer med demenssjukdom och kompetensförstärkande mot omsorgspersonal Förvaltningen ska jobba aktivt med att utveckla arbetsmiljön inom hemtjänsten Arbetet med attraktiv hemtjänst ska fortsätta Stöd ska ges till de enheter som vill gå vidare med att driva Intraprenad Verksamheten ska fortsätta arbeta med generationsöverskridande mötesplatser samt möjliggöra möten mellan barn, unga, vuxna och seniorer. Sektorns strategi är att arbeta tvärprofessionellt mellan sektorerna Utbildning, kultur- och fritid, och äldreomsorgen. Verksamheten ska tillsammans utveckla mötesformer mellan generationer inom stadsdelen. Demensteam med uppgift att förbättra vård och omsorg för personer med demenssjukdom samt att förbättra tidig upptäckt av sjukdomen. Demensteam/arbetsgrupp ska tillsammans utveckla och stärka tvärprofessionellt samarbete inom Sektorn. Verksamheten ska fortsätta arbetet med attraktiv arbetsgivare utifrån Handlingsplan för förbättrad arbetsmiljö. Handlingsplanen ligger i linje med den som är skapad på central nivå utifrån strategin Den goda arbetsplatsen. Den täcker in arbetsmiljö, hälsa, kompetensförsörjning, teknik- och verksamhetsutveckling, samt karriärvägar. Uppföljning sker genom medarbetarenkät och det systematiska arbetsmiljöarbetet utifrån handlingsplaner. Programmet Attraktiv hemtjänst löper på enligt plan i våra verksamheter. Norra Hisingen är långt fram i införandet och är pilot för olika IT/ teknikprojekt. Projekten omfattar brukare, men också effektivisering och kvalitetssäkring av verksamheten. Under 2018 kommer verksamheten fortsätta införandet av mobilt arbetssätt som arbetsverktyg för utveckling av dokumentation i samverkan med brukare. Fortsatt arbete med omsorgshandledare som handleder omsorgspersonal lokalt i rambeslut och IBIC steg 2. Verksamheten fortsätter arbetet med att säkerställa att samtliga brukare med hemtjänst har en aktuell genomförandeplan. Under 2018 fortsätter förberedelser för intraprenad inom särskilda boenden genom fördjupade workshops och utbildningsinsatser för chefer och medarbetare. Arbetet pågår med förslag till avtal mellan Intraprenad och stadsdelsförvaltning. Intraprenadverksamhet kommer att drivas inom ramen för de lagar och centrala avtal som gäller kommunala enheter inom verksamhetsområdet. Intresserade enheter ansöker hos sin stadsdelsförvaltning om att få bli en intraprenad. 36

37 Miljö och klimat Arbetsmarknad och vuxenutbildning Arbetet med personal- och boendeinflytande ska fortsätta på övriga enheter All skolmat ska följa standarden för Miljömåltider Inom ramen för fokusområde tre Skapa förutsättningar för arbete i Jämlikt Göteborg ska alla nämnder och styrelser ta fram och genomföra en plan i samverkan med Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning Assisterande tjänster ska erbjudas i förvaltningar och bolag utifrån stegvisa jobb och kunskapslyftet samt en genomförd inventering i samverkan med fackliga organisationer. Personal som har inflytande och delaktighet i verksamheten lär genom att delta i medskapande processer. Arbetssättet, erfarenheterna och upplevelsen av att vara delaktig kan avspeglas i mötet med hyresgäster och anhöriga (parallellprocess). För att säkerställa och stödja ökat inflytande och delaktighet krävs att vi införlivar arbetssätt som dialogmöten och reflektionsmöten. Dessa arbetssätt behöver bli en del av organisationens struktur för att öka lärandet och spridningen av den. Stärker organisationen genom att etablera ledningsgrupper på husen med medarbetare och enhetschefer som samverkar i beslutsprocesser. Ledningsgrupperna träffas regelbundet för att hantera verksamhetsnära frågeställningar. Förutom medskapande processer kring arbetssätt och beslut, delar vi kunskap om verksamhetens helhet och hur saker hänger ihop. Exempelvis styrning, budget, ramar och verksamhetsplan. Personal ska utifrån hyresgästernas förutsättningar och behov, samordna mötesplatser för dialog om hur livet på äldreboendet kan utvecklas och stärkas i kvalitet. Syftet är att på samma sätt ge hyresgäster större inflytande och delaktighet i vardagen. I dialogmötena kan hyresgäster tillsammans med personal delta i planering och beslut som rör aktiviteter, utflykter, måltider och boendemiljö. Personal får stöd i att utveckla och facilitera samtalen genom att själva delta i medskapande processer. De får också utbildning i samtalsmetodik och stöd i det salutogena synsättet. Måltidsverksamheterna i Norra Hisingen ska under 2018 säkerställa att samtliga tillagningskök inom skola och förskola arbetar utefter angiven standard. I samråd med de övriga SDF och Arbets- och Vuxenutbildningsförvaltningen ska förvaltningen tydliggöra och genomföra insatser som främjar långtidsarbetslösas tillträde till arbetsmarknaden. Inventering av arbetsplatser för anställningar utifrån olika arbetsmarknadsåtgärder är genomförd och samverkad. Verksamheterna söker medel från utlysningar om särskilda medel för implementering av steglösa jobb och kunskapslyft. 37

38 Kultur Personal Alla elever i grundskolan ska erbjudas minst ett scenkonstbesök Kulturskolan ska byggas ut så kön försvinner Andelen chefer födda utanför Norden ska öka kraftigt och aktivt följas upp Andelen kvinnliga chefer inom manligt dominerade verksamheter ska överstiga andelen kvinnor inom samma verksamhet Långtidssjukskrivningar ska minska genom samverkan med samordningsförbunden Av den arbetade tiden i Göteborgs stad ska max 5 procent utföras av timanställd personal. Den arbetade tiden som utförs av timanställda ska redovisas på enhetsnivå samt i antal personer kvartalsvis till nämnden. Skolan ska arbeta för att barn och ungdomar ska kunna bli en aktiv part i samhället och i dess utveckling. Att tidigt få möjligheter att ta del av det kulturella utbudet är en del i detta övergripande uppdrag. Scenkonst och andra kulturella aktiviteter bidrar till att skapa helheter och sammanhang och har på så sätt många positiva effekter på lärandet och till att motivation för studier ökar. Skolorna ska därför i sin planering tillsammans med sektor Kultur och fritid se till att uppdraget genomförs. En viktig förutsättning för denna planering är att skolornas kulturombud ges möjlighet att delta i de möten som anordnas av stadsdelens kulturkonsulent. Andelen barn och ungdomar på Norra Hisingen som deltar i kulturskolans aktiviteter ska öka. Utvecklingen ska följas och redovisas varje termin. Kulturskolans utbud ska utvecklas utifrån barn och ungas intresse. I syfte att minska kön ska kulturskolan i samverkan med skolan och SDF tillgodose tillgång till lämpliga lokaler. Vid rekrytering till chefsbefattningar och bland de medarbetare som anmäler intresse till stadens satsning Morgondagens chef ska sökande födda utanför Norden särskilt uppmärksammas. Vid utbildningsinsatser till chefer rörande rekrytering ska detta även fortsättningsvis uppmärksammas särskilt. Handlingsplan/aktiviteter tas fram i likabehandlingsplanen. Norra Hisingen har inga sådana verksamheter Tidiga insatser för aktiv rehabilitering av chef tillsammans med HR avdelningen. Samordnad rehabilitering med samordningsförbunden ska ske där det är möjligt utifrån ärendets art Målsättning för områdesnivåerna sätts i samarbete med HR-chef. På totalnivån ska 5 procent uppnås. Redovisning till nämnd sker kvartalsvis på enhetsnivå i samband med uppföljningsrapporterna. De enheter som har 10 procent timanställda eller fler gör en analys av orsakerna. 38

39 Normen för utannonserade tjänster ska vara heltid. All annan annonsering av tjänster ska beslutas av HR-chefen och redovisas kvartalsvis till nämnden. Sjuktalen ska minska, framför allt i utsatta personalgrupper Förskolepersonal ska undantas från karensdag/avgift under perioden oktober till mars. Heltidsmåttet för nattarbete ska minska Alla tjänster annonseras som heltid. De som eventuellt utgör undantag ska godkännas av HR-chef i samråd med områdeschef och i så fall redovisas utifrån specifika skäl. Förvaltningen ska generellt arbeta hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande. Speciellt fokus ska vara på rehabiliteringsarbete mellan närmaste chef och HR-specialist för de verksamheter som ligger högt. Via på individnivå kan tendenser skönjas och riktade insatser vidtas på enhet, grupp och organisationsnivå. Detta uppdrag är ansvarsfördelat till kommunstyrelsen. Detta uppdrag är ansvarsfördelat till kommunstyrelsen. 39

40 Effektiv resursanvändning Utgångspunkter för en balanserad ekonomi Förvaltningens augustiprognos för helåret visar ett underskott med -2 mkr. Åtgärdsplaner motsvarande 15 mkr är inarbetade i prognosen men ytterligare kostnadsökningar har tillkommit sen förra prognosen. Förslag på ytterligare åtgärder är under utarbetande och kommer att presenteras för nämnden i oktober. För att nå en ekonomi i balans år 2017 krävs stora ansträngningar från verksamheterna att följa de åtgärdsplaner som är beslutade. Framför allt sektor Äldreomsorg Hälso- och sjukvård samt IFO-Funktionshinder ser stora utmaningar i att nå det resultat som prognostiserats. Lyckas sektorerna att nå ekonomi i balans kommer det väsentligt att underlätta för 2018 då förutsättningarna är ännu tuffare än de varit under Ekonomisk plan för kommande budgetår 40 Sammanställning över beräknad nettokostnad för år 2018 samt åren Nothänvisning Kommunbidrag 2017 (mkr) Befolkningsförändring inkl. sociala 34,3 tilläggskriterier Pris & Lönekompensation (index) 56,4 Strukturella och organisatoriska förändringar 5,9 inklusive schablonmedel nyanlända 7,8 mkr Effektivare processer - IT, administration -3,8 och inköp KF:s satsningar 11,1 Mindre barngrupper förskola 4,7 mkr Minnesteam 1,5 mkr Lönebildning utb 1,1 mkr Minskad arb.tid natt 1,0 mkr Samverkan utskrivn.klara 1,0 mkr Rekrytering ÄO 0,4 mkr Arbetsmiljöplaner 0,4 mkr Killar & feminism 0,3 mkr Friskvårdssatsning 0,3 mkr Utv.enh IFO-FH 0,2 mkr Avgår höst ny förskolenämnd -183,9 inklusive stödfunktioner och gemensamma kostnader Avgår höst ny grundskolenämnd -377,1 inklusive stödfunktioner och gemensamma kostnader Kommunbidrag 2018 (mkr) 1 781,8 Följande risker och utmaningar är identifierade i den ram som SDN Norra Hisingen tilldelats för år 2018; * Ny förskole- och grundskolenämnd bildas den 1 juli. Den ram som överförs till nya nämnder är cirka 20 mkr högre än vad Norra Hisingens nämnd tilldelat skola och förskola under Detta innebär effektiviseringskrav på -1,2 % i samtliga verksamheter. * 47 procent av finansiering för stödfunktioner och gemensamma kostnader tillfaller ny förskole- och grundskolenämnd. Motsvarande kostnader som härrör sig till skola och förskola bedöms till cirka 35 procent vilket innebär ett underskott för stödfunktioner och gemensamma kostnader med cirka 6 mkr i SDN Norra Hisingen. Idag finns inte färdigt förslag på hur stödfunktioner och ledningsorganisationen skall se ut i den nya stadsdelsnämnden.

41 * PO-pålägget höjs från 1 januari 2018 med ca 0,9 procentenheter vilket innebär cirka 10 mkr i ökade lönekostnader för helåret. Stadsdelen har inte fått finansiering för dessa kostnader utan de skall hanteras inom befintlig ram. * Kommunfullmäktiges beslut om effektiviseringar inom administrativa processer, inköp och IT på sammanlagt 3,8 mkr. Kostnader för kommungemensamma tjänster ökar med 6 mkr jämfört med * Ett nuläge där kostnads- och volymutvecklingen inom bistånd Äldreomsorg samt IFO-Funktionshinder ej är i ekonomisk balans. * Minskad central buffert till 10 mkr Ovanstående risker och utmaningar kommer att kräva strukturella förändringar för stadsdelsförvaltningen under 2018 som i dagsläget ej är kända. Utöver detta är erfarenheten i stora omorganisationer att rörligheten ökar bland chefer och medarbetare vilket också innebär en risk för kompetensförlust. Ramar per verksamhet Ramar per verksamhet Verksamhet Belopp (mkr) Förskola Nämndbidrag ,3 Index & Befolkningsförändringar 8,6 Strukturella och organisatoriska förändringar 0,3 Satsningar KF (bland annat mindre barngrupper) 5,4 Verksamhetsanpassningar för ekonomi i balans -4.1 Avgår höstens ram till ny förskolenämnd (exkl -166,1 stödfunktioner och förvaltningsgemensamma kostnader) Förskola nämndbidrag 2018 (1:a halvåret) 182,4 Skola Nämndbidrag ,8 Index & Befolkningsförändringar 29,2 Strukturella och organisatoriska förändringar 5,5 Satsningar KF 1,0 Verksamhetsanpassningar för ekonomi i balans -8,0 Avgår höstens ram till ny grundskolenämnd (exkl -337,0 stödfunktioner och förvaltningsgemensamma kostnader) Skola nämndbidrag 2018 (1:a halvåret) 359,5 Äldreomsorg Nämndbidrag ,9 Index & Befolkningsförändringar 27,1 Strukturella och organisatoriska förändringar -0,5 Satsningar KF (bland annat demensteam) 3,7 Verksamhetsanpassningar för ekonomi i balans -4,5 Äldreomsorg nämndbidrag ,7 41

42 Verksamhet Belopp (mkr) Hälso- och sjukvård Nämndbidrag ,8 Index & befolkningsförändring 1,7 Verksamhetsanpassning för ekonomi i balans -0,7 Hälso- och sjukvård nämndbidrag ,8 IFO-Funktionshinder Nämndbidrag ,7 Index & befolkningsförändring 20,3 Strukturella och organisatoriska förändringar -1,1 KF satsningar 0,6 Omfördelning från buffert 6,0 Verksamhetsanpassning för ekonomi i balans -6,2 IFO-Funktionshinder nämndbidrag ,3 Kultur & Fritid Nämndbidrag ,2 Minskade hyreskostnader ,0 Index & befolkningsförändring 1,6 Verksamhetsanpassning för ekonomi i balans -0,6 Kultur & Fritid nämndbidrag ,2 Stödfunktioner & förvaltningsgemensamma kostnader Nämndbidrag ,2 Index & befolkningsförändring 2,1 Effektivare admin, IT & inköpsprocesser inkl -1,8 övrigt Ökade kostnader kommungemensamma tjänster 6,0 Omfördelning från buffert 3,0 Verksamhetsanpassningar för ekonomi i balans -0,6 Avgår höst till nya nämnder (47% av finansieringen -33,1 avgår till skola & förskola) Stödfunktioner & förvaltningsgemensamt nämndbidrag 107, Buffert Nämndbidrag ,0 Minskade hyreskostnader KoF 1,0 Omfördelning IFO-FH och stödfunktioner -9,0 Ofördelning ökade kostnader kommungemensamma -6,0 tjänster Buffert nämndbidrag ,0 Summa ram ,8 42

43 Intern kontrollplan och åtgärdsplan På grund av omorganisationen i nya nämnder kommer strukturella förändringar att krävas. I dagsläget vet vi inte hur den nya organisationen, stödfunktioner eller ledningssystem kommer att se ut. Förändring av ramar kommer att behöva ske i samma takt som verksamheten anpassas till nya förutsättningar. Intern kontrollplan och åtgärdsplan I samband med nya riktlinjer från och med för styrning, uppföljning och kontroll ska varje nämnd i samband med budgetbeslutet fastställa en intern kontrollplan och en åtgärdsplan. förvaltningens förslag till dessa redovisas i bilaga. Intern kontrollplan: Nämnden har i ett flertal år fattat beslut om intern kontrollplan. Förvaltningen har därefter granskat samt återredovisats detta. Detta har tidigare gjorts i ett särskilt ärende. Förändringen nu är att detta ska ske i samband med budgetbeslutet och därför redovisas förslag till intern kontrollplan som en bilaga. Åtgärdsplan: Enligt riktlinjen ska det i samband med framtagandet av budget göras en riskhantering för olika riskområden som ska ge en samlad riskbild för nämndens verksamhetsområde. Med riskhantering avses att identifiera, analysera och utvärdera risker och därefter besluta om hur riskerna ska behandlas (accepteras, reduceras, delas eller undvikas) samt hur uppföljning av riskerna ska genomföras. Risken för förekomst av oegentligheter inom verksamhetsområdet ska alltid vara en del av nämndens riskhantering. Den samlade riskbilden ska beskriva vilka riskreducerande åtgärder/ kontrollaktiviteter som har införts för att minska risken och vilka åtgärder som kommer att vidtas (åtgärdsplan). I bilaga redovisas vissa av de åtgärder som behöver vidtas. Arbetet med riskhantering har inom förvaltningen bedrivits genom att respektive område/avdelning gemensamt gör en riskanalys, med beskrivning av existerande kontrollåtgärder, riskbedömning samt vid behov förslag till nya åtgärder. Även respektive sektor har gjort samma arbete. Några av dessa åtgärder redovisas här till stadsdelsnämnden. Det finns också ett avsnitt om riskhantering i nulägesanalysen som alla enheter ska göra. I en mycket förenklad riskmodell ska enheterna ange sina tre viktigaste risker, riskbedöma samt lämna förslag till åtgärd. Denna riskhantering är kopplad till avsnittet om verksamhetens processer. Förvaltningens arbete med riskhantering behöver fortsätta att utvecklas inom organisationen. 43

44