Patientinformation inför överviktsoperation

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Patientinformation inför överviktsoperation"

Transkript

1 1 Patientinformation inför överviktsoperation

2 2 Inledning Den här informationen riktar sig till dig som funderar på att bli opererad för fetma eller just blivit det. En överviktsoperation kan hjälpa många att gå ner i vikt och behålla den låga vikten varaktigt. Alla överviktiga människor passar dock inte för en sådan operation, en del för att de efter närmare information inte vill och andra för att de av medicinska skäl inte kan eller bör behandlas operativt. Beslutet att genomgå en överviktsoperation är ett stort steg i ditt liv. Det är därför mycket viktigt att du kan fatta ett beslut på basen av så mycket kunskap som möjligt om operationens för- och nackdelar, vad det innebär för förändringar i ditt liv och vad som krävs av dig. Bakgrund Fetma beror på en obalans mellan intag och förbrukning av kalorier (energi). Om man får i sig mer än man gör av med får man ett överskott av kalorier, vilket kroppen huvudsakligen lagrar som fett och därmed går man upp i vikt. Omvänt går man ner i vikt om man förbrukar mer energi än man tillför. Detta är grundläggande principer som gäller för alla, både före och efter en överviktsoperation. Att man blir överviktig beror i de allra flesta fall på att man under lång tid fått i sig mer kalorier än man förbrukat och inte på att man har något fel på ämnesomsättningen. Eftersom de flesta samlat på sig övervikten under lång tid, rör det sig inte om så mycket per dag. En läsk om dagen ger 7 kilos övervikt per år! I teorin är det alltså enkelt att gå ner i vikt; man ser bara till att äta lite mindre och röra på sig lite mer. I praktiken är det däremot svårt, även om man klarar att gå ner i vikt efter en tids bantning är det lätt att vikten sedan börjar stiga igen. Varför är det så svårt att hålla vikten efter viktnedgång? Ingen vet säkert och förklaringarna är säkert många. Genom hundratusentals år av utveckling har människan troligen haft ont om mat och vi är därför genetiskt programmerade att äta när vi får chansen. I dagens samhälle med tillgång på mat dygnet runt, överallt leder detta beteende lätt till kaloriöverskott, särskilt med tanke på att vi rör oss allt mindre. Vanan att äta lite för mycket är helt enkelt svår att bryta. Problemen med övervikt gjorde att läkare i slutet av 1960-talet började utföra operationer för att åstadkomma viktnedgång. Från början gjordes operationer som innebar en tarmförkortning. Dessa gav mycket biverkningar och används inte längre. Det var först sedan man började operera på magsäcken som man kunde få viktminskning utan svåra biverkningar. De första modellerna av magsäcksoperationer gav visserligen viktnedgång till en början men stygnen gav vika för belastningen, magen töjdes ut och drygt hälften av patienterna gick upp i vikt igen. Metoderna som används idag har visat sig ge bestående viktminskning utan svåra biverkningar. Dock är det som förut den viktigaste faktorn för om operationen skall lyckas är patienten, d.v.s. du själv. Varför skall grav fetma behandlas? Grav fetma innebär en avsevärd risk för förkortad livslängd och orsakar också försämrad livskvalitet. Grav fetma har en rad följdsjukdomar och symtom som diabetes, åderförkalkning, hjärtproblem, högt blodtryck, rygg- och ledsmärtor, andningsbesvär m.m. Fetman har dessutom stora negativa sociala och psykologiska konsekvenser.

3 3 Vilka kan komma i fråga för operation? För att vara lämplig för en överviktsoperation bör följande kriterier vara uppfyllda: BMI 35 eller högre. Graden av övervikt får man fram genom att räkna ut Body Mass Index (BMI). Världshälsoorganisationen (WHO) har tagit fram riktlinjer för fetma utifrån BMI (tabell 1). BMI räknas ut genom att vikten i kilogram divideras med kroppslängden i meter i kvadrat. Tabell 1. Definitioner av fetma enligt WHO BMI Normalvikt 18,5-24,9 Övervikt 25-29,9 Fetma grad I 30-34,9 Fetma grad II 35-39,9 Fetma grad III 40 - < Exempel: En person med längden 169 cm och vikten 100 kg får BMI: 100 kg / 1,69x1.69 = 35 Fetman måste ha varat en längre period, minst tre år. En tillfällig vikttopp kan inte ligga till grund för ett så allvarligt beslut som att genomgå operation. Allvarligt menade bantningsförsök skall ha gjorts med sakkunnig, personlig rådgivning, av t ex läkare, dietist, viktväktare eller liknande gärna kombinerat med läkemedelsbehandling. Operation får aldrig vara en förstahandsmetod. Lämplig ålder är mellan 20 och 60 år. Medicinska skäl som utesluter operation är t.ex. leversjukdom, alkoholism eller drogmissbruk. Tidigare omfattande bukoperationer kan också orsaka problem. Psykologiska/psykiatriska skäl till att utesluta operation finns ibland. Patienter med behandlingskrävande depressioner kan få dåligt resultat av en operation. Schizofreni och psykos är diagnoser som utesluter operation. Patienter med dessa tillstånd klarar inte av den svåra tiden efter operation. Vi är frikostiga med remisser till såväl psykolog som psykiatriker innan vi tar definitiv ställning till operation. Viktigast av allt är att du själv har bestämt dig, på basen av bra information. Du måste förstå vad operationen kan göra, att den är hjälp till självhjälp. Operationen tvingar fram ett annat ätbeteende som man måste vara beredd att anpassa sig efter. Du behöver också hjälp och stöd av din familj och dina närmaste. Om inte omgivningen accepterar din nya livsstil med regelbundna måltider och ett sunt matval, får du mycket svårt att gå ner i vikt även efter en operation. Diskutera därför med dina närmaste om de är beredda att stötta och hjälpa dig. Dina anhöriga bör också vara väl insatta i vad operationen innebär. Hur fungerar själva operationen?

4 4 Den operationsmetod som används vid Ljungby lasarett och de flesta andra svenska sjukhus kallas gastric bypass, vilket betyder ungefär förbikoppling av magsäcken. Operationen innebär att magsäcken delas upp i två delar, en övre liten ficka och en nedre större del. Tunntarmen delas och den nedre änden kopplas direkt till den lilla magsäcksfickan. Den stora, nedre delen av magsäcken ligger kvar i kroppen, men maten kommer alltså aldrig dit. Däremot bildas där fortfarande magsaft och strax nedanför magsäcken, i tolvfingertarmen, kommer galla och bukspott ut i tarmen. Den övre änden av den delade tunntarmen kopplas därför ihop med den andra delen av tunntarmen, så att magsaft, galla och bukspott kan rinna vidare ner genom tarmsystemet. Figur 1 visar schematiskt hur det ser ut efter operationen. När man äter kommer maten ner i den lilla magsäcksfickan, som töjs ut av en liten mängd mat. Då skickas signaler till hjärnan som gör att man känner sig mätt och slutar äta. Man blir alltså helt enkelt mätt av en mindre mängd mat efter operationen och detta är huvudorsaken till att man går ner i vikt. Figur 1 Magsäck och tunntarm efter gastric bypass Det är viktigt att veta att de omkopplingar som görs under operationen är permanenta, det går inte att ångra sig och operera tillbaka till som det var från början. På Ljungby lasarett utförs gastric bypass med så kallad laparoskopisk eller titthåls -teknik. Titthålsoperationen utförs genom fyra stycken 12 mm tjocka rör som förs in genom bukväggen på olika ställen. Högst upp på buken görs ytterligare ett litet hål för att sätta in en hake som håller undan levern. Även om man börjar operationen med titthålsteknik kan det ibland hända att man under operationens gång måste ändra till öppen teknik, d.v.s. göra ett snitt mellan bröstbensspetsen och naveln. Operationen utförs alltid under full narkos.

5 5 Fördelar med operationen Den största fördelen med operationen är naturligtvis att den hos så gott som alla leder till kraftig, snabb och bestående viktminskning. Hur mycket man går ner i vikt och hur snabbt det går är individuellt och beror precis som tidigare på vad man äter och hur mycket man rör på sig. I studier där man följt många opererade noteras maximal viktnedgång ungefär 1 år efter operationen och den genomsnittliga viktminskningen är då drygt 30 % av ursprungsvikten. Efter tio år har genomsnittsvikten ökat något och ligger då 25% under utgångsvikten, men någon ytterligare viktökning ses inte vid kontroll efter 15 år. Följdsjukdomar till övervikten som högt blodtryck, diabetes typ 2 och ledbesvär förbättras i allmänhet kraftigt. En del kan sluta helt med medicinsk behandling av blodtryck och diabetes. Livslängden ökar. Man har sett i vetenskapliga studier att riskerna med övervikten i sig är större än riskerna med en operation och den genomsnittliga livslängden är därför längre hos de som opererats. Livskvaliteten ökar. Övervikten ger, som du vet, en rad fysiska, psykologiska och sociala problem som minskar eller försvinner efter en operation. Nackdelar med operationen Risk för komplikationer. Gastric bypass är en stor operation och som för alla andra operationer finns risk för allvarliga och livshotande komplikationer. En fruktad komplikation är läckage i de hopkopplingar som gjorts mellan magsäck och tarm. Detta uppträder i så fall i allmänhet under de första dygnen efter operationen när man är kvar på sjukhuset och leder till en omoperation. Andra komplikationer är inre blödningar, tarmvred, infektioner och blodproppar. Riskerna för komplikationer är dessbättre små. I en svensk studie var risken att inte överleva operationen 0,25%, d.v.s. 1 på 400. På lång sikt finns risk för sårbildning i magsäcksfickan, man kan få ärrbråck efter öppen operation och det finns även risk för brist på vitaminer och mineraler, vilket vi återkommer till i kostdelen. Smärta och obehag efter operationen. Det är oundvikligt med viss smärta efter en operation, men självklart finns effektiva behandlingsmöjligheter. Även illamående är vanligt direkt efter operationen. Det händer att man behöver ha en slang genom näsan ner i magen och en slang i urinblåsan. I de allra flesta fall tas dessa bort första dygnet. Man behöver också få dropp de första dygnen och måste därför ha en kanyl i ett blodkärl på armen. Viktnedgångsperioden kan vara jobbig. Att ändra sitt ätbeteende kan vara svårt och vissa tycker det är jobbigt att inte riktigt kunna bestämma själv hur man ska äta. Det kan också upplevas svårt att gå ner i vikt så snabbt, en del känner att de inte riktigt hänger med. Det är också vanligt att man känner trötthet och yrsel under denna period. Ökat håravfall kan förekomma. Den lustfyllda delen av ätandet försvinner. Man kan inte sitta ner och njuta av en trerätters middag på samma sätt som tidigare. En del tycker att de har tappat intresset för mat efter operationen, att det är något man stoppar i sig för att man vet att man måste. Risk för dumpning. Det innebär att man känner illamående, matthet eller allmänt illabefinnande kort tid efter måltid. Det beror oftast på att man ätit för snabbt eller fel sorts mat med mycket kalorier. Att dricka till maten kan också öka risken. Alla

6 drabbas inte av detta och det brukar förbättras med tiden och i takt med att man lär sig äta på rätt sätt. 6 Vägen till överviktsoperation Remiss Initiativet till att genomgå en överviktsoperation kommer oftast från patienten själv eller från en annan behandlande läkare. Antingen skickar då läkaren en remiss till kirurgmottagningen i Ljungby eller också gör du det själv, s.k. egenremiss. Det är ingen skillnad i väntetid mellan remisstyperna. En egenremiss bör innehålla följande information: namn, adress och personnummer aktuell längd och vikt social situation; arbete, familj, rökvanor, alkoholvanor tidigare och nuvarande sjukdomar, genomgångna operationer, allergier, eventuell medicinering en beskrivning av övervikten; hur länge den varat, vad du har försökt göra åt den, vad den har gett för problem och följder vad som har gjort att du blivit intresserad av en operation Besök på kirurgmottagningen Du kommer att få ett besök på kirurgmottagningen där du träffar en av de kirurger som utför operationen. Vi diskuterar där om du är lämplig för operationen, du får ytterligare information och möjlighet att ställa frågor. I de flesta fall kompletterar vi med en del andra undersökningar t ex EKG och laboratorieprover. Vi rekommenderar normalt sett dietistkontakt före operation, men tyvärr är resurserna för detta i landstinget kronoberg starkt begränsade för närvarande så i normalfallet kan vi inte erbjuda detta. Vid mottagningsbesöket bestäms om du blir uppsatt på väntelista för operation. Viktminskning innan operationen Ungefär en månad innan det är dags för operation får du hemskickat en kallelse med besked om vilken dag det blir inskrivningsbesök och vilken dag det blir inläggning, se nedan. Du uppmanas då också genomgå en bantningskur de fyra sista veckorna innan operationen med hjälp av kostersättningsprodukter som kallas Modifast LCD. Du kan läsa mer om produkten och beställa på hemsidan, Det går även att köpa på apoteket. Tanken är att du ska leva på fyra valfria Modifast LCD-produkter per dag, vilket ger dig alla nödvändiga näringsämnen, men bara omkring 800 kilokalorier. Du får dessutom dricka så mycket kalorifria drycker du vill. Syftet med viktminskningen är att när man går ner mycket i vikt på kort tid, tar kroppen mycket av det fett som finns invändigt, i levern och runt magsäcken. Då minskar levern i storlek och operationen blir tekniskt lättare att utföra, eftersom levern annars ligger i vägen i operationsområdet. Det har visats i vetenskapliga studier att en bra viktnedgång förkortar operationstiden och minskar risken för komplikationer. Både du och vi har därför allt att vinna på detta. Inskrivning på lasarettet I veckan innan operationen kallas du till inskrivningsbesök på Ljungby lasarett. Då får du träffa en läkare för allmän genomgång och undersökning inför operationen, det är dock inte säkert att du får träffa kirurgen som ska operera dig. Du får också träffa en sjuksköterska som informerar och svarar på frågor om själva omvårdnaden och tar blodprover.

7 Narkosläkaren som ansvarar för sövningen träffar du också vid besöket, liksom sjukgymnast som informerar om andningsteknik m.m. 7 Inläggning för operation På operationsdagens morgon kommer du till den s.k. slussen på plan 5. Innan dess genomgår du en speciell tvätt med antiseptisk tvål för att minska risken för infektioner. Du får också antibiotika under operationen i samma syfte. Inför operationen får du också medicin för att förhindra blodpropp. Kirurgen kommer och hälsar på dig och ritar ett streck på din mage som markering och klartecken för operation. Efter operationen Redan samma dag som du opererats ska du sitta på sängkanten och gå en runda. Första dagen efter operation ska du vara uppe och röra dig flera gånger eftersom detta är viktigt för att minska risken för lungkomplikationer och blodproppar. Du ska även utföra övningar, som sjukgymnasten har visat dig före operation, i både sittande och liggande. För att minska risken för lungkomplikationer är det viktigt att du regelbundet tar lite djupare andetag, ungefär 5-10 djupa andetag varje timme du är vaken. Du har också av sjukgymnasten fått utprovat ett munstycke eller en flaska som du ska blåsa i. Både flaskan och munstycket ger motstånd på utandningen vilket har effekten att andningen blir lugnare och djupare. Motståndsandningen gör också att slem som ofta finns i luftvägarna efter operationen lättare lossnar, så du kan hosta upp det. Sjukgymnasten visar dig skonsamma hosttekniker innan operationen. Sårsmärtan kommer vi att behandla med olika typer av smärtstillning. Oftast får man börja dricka lite vatten på kvällen efter operation. Dagen efter operationen får du dricka cirka 1 liter. För att få i dig vätska i tillräcklig mängd får du dropp efter operationen. Från andra dagen får man dricka fri mängd flytande kost. Utskrivning När du kan dricka tillräckligt, är rörlig och mår bra i övrigt är det dags att åka hem. Detta inträffar i regel 2-3 dagar efter operationen. Avdelningsläkaren går då igenom sjukskrivning, behov av smärtstillande medicin, medicin mot blodpropp och kosttillskott. Du får också besked om när stygnen eller clipsen som sitter i huden ska tas bort. Hur länge du blir sjukskriven beror bl.a. på vilken typ av arbete du har och även av vilken operationstyp du genomgått. 3-6 veckor är vanligt. Det kan ibland vara klokt att återgå i arbete på halvtid innan du börjar jobba för fullt. Uppföljning Återbesök till obesitassjuksköterska planeras till cirka 6 veckor efter operationen. Därefter följer återbesök till operatören cirka 3 månader efter operationen. Då kontrolleras vikt och blodvärde och man går igenom eventuella problem som uppstått under tiden. Uppföljning i form av återbesök till obesitassjuksköterska kommer även att ske efter 1, 2 och 5 år. Om du vill komma i kontakt med någon går det bra att ringa till obesitassjuksköterskan måndagar kl. 8-9 på telefonnummer Det är viktigt för dig att alltid uppge att du är opererad med gastric bypass om du söker vård för andra symtom, även om du inte tror att det har med operationen att göra. Att tänka på innan du blir opererad

8 8 Inför operationen är det viktigt att du är i bästa kondition det minskar avsevärt riskerna för komplikationer och det underlättar din återhämtningstid efter operationen. Förbättra din kondition. Prova ut en motionsform som passar dig. Simning ger god motion utan att påfresta lederna. Cykling, utomhus eller på motionscykel, liksom långa promenader, gärna med stavar, är också utmärkta motionsformer. Ibland ställs kravet att du ska gå ner i vikt innan operationen. Motion tillsammans med ändrade matvanor är det bästa sättet att gå ner i vikt. Sluta röka. Rökning ökar risken för alla allvarliga komplikationer i samband med operationen. Dessutom är det som du säkert redan vet hälsofarligt, dyrt och ofräscht. Öka dina kunskaper i näringslära. Vad du kan om mat, näringslära och kaloriinnehåll är kunskap som du får stor nytta av efter operationen. Sluta med eventuella p-piller en månad före operationen. P-piller i samband operationer ökar risken för blodproppar. Träna andningsgymnastik: 1 Lägg händerna på buken. Blås ut luft genom munnen. 2 Andas sedan långsamt in genom näsan så djupt som möjligt och låt buken puta fram mot händerna. 3 Vänta (håll inne med luften) i 2-3 sekunder. 4 Blås sedan ut luften genom munnen igen. Upprepa detta minst 5-6 gånger efter varandra. Träna varje dag i sittande, liggande och under promenader. Matrekommendationer efter operationen Som tidigare nämnts är dietistresurserna i Kronobergs län för närvarande starkt begränsade och i skrivande stund kan vi i normalfallet tyvärr inte erbjuda dietistkontakt i samband med operationen. Om du bor i ett annat län kan du höra med din distriktsläkare om du kan få en remiss till dietist. Den följande informationen kommer dock att ge dig tillräckliga kunskaper för att du själv ska kunna äta på ett bra sätt efter operationen. Det finns också mycket information på Internet, i böcker och tidningar. Använd även dina kunskaper från tidigare viktnedgångsförsök både inför och efter operationen. För att syftet med operationen ska uppnås, d.v.s. att du ska gå ner i vikt samtidigt som du får i dig tillräckligt med näring och mår bra, måste du tänka på dessa fyra punkter: Rätt konsistens Rätt volym Rätt tid Rätt sammansättning Rätt konsistens De första 14 dagarna får du bara äta flytande mat med helt slät konsistens. Detta beror på att vävnaderna måste få tid att läka ihop och bli tillräckligt starka. Om en fast matbit pluggar igen hålet ner till tarmen innebär det att sömmen kan tänjas sönder. Mat och magsaft

9 9 kommer då ut i bukhålan och leder till bukhinneinflammation, ett livshotande tillstånd. Detta kan hända om du inte håller dig till flytande mat. Två veckor efter operationen övergår du successivt under en period på 14 dagar från enbart flytande till passerad eller mosad mat. Nästan all mat kan finfördelas till en jämn och helt slät konsistens med hjälp av en mixer. Kött är svårare att mixa, och måste malas i en kvarntillsats till en hushållsassistent. Alternativt kan du be att få nöt-, skink- eller viltfärs mycket finmalen i livsmedelsaffärens chark. Fisk, fiskbullar eller fiskfärs kan vara ett bra alternativ till kött under denna period. Fyra veckor efter operationen ska du äta purékost i 14 dagar. Efter 14 dagar med purékost är det dags att successivt börja med vanlig mat. Det är mycket viktigt att du skär maten i mycket små bitar och tuggar maten mycket väl. Lägg ned kniv och gaffel mellan varje tugga eller vänta med att fösa på mer mat på gaffeln/skeden tills du svalt det du har i munnen. Tugga därefter maten så att det vid sväljning har samma konsistens som när du åt purékost. Vid varje steg måste du känna efter hur fort du kan äta, och vilken volym som ger dig fyllnadskänsla/mättnad. Bli inte förvånad om det är mycket små mängder i början. Skölj inte ned maten med dryck. Magfickan är så liten att du inte får rum med både mat och dryck. Drick innan maten. Tidigast någon timme efter maten kan du dricka. Drick även mellan måltiderna, för att du ska få i dig tillräckligt med vätska. Undvik kaloririka drycker som saft, läsk, öl, vin mm. Du bör dricka minst en och en halv till två liter per dygn för att må bra. Sammanfattning: Vecka 1-2: enbart flytande kost med helt slät konsistens Vecka 3-4: huvudsakligen flytande kost, börja försiktigt med purékost Vecka 5-6: purékost Vecka 7 och framåt: vanlig, nyttig mat! Rätt volym Din nya magficka rymmer bara någon matsked när den är nygjord. Den blir oftast en aning större så småningom, men får absolut inte tänjas ut och bli för stor. Då går hela vinsten med operationen förlorad. Om du har smärtor eller kräks efter matintag beror det oftast på att du ätit för mycket, för fort eller tuggat för litet. Åtgärden är självklar; ät sakta och lugnt. Lär dig lyssna på hur din mage mår. Sluta äta i tid innan du mår illa, får ont eller kräks. I början kan du dricka klunkvis. Efter ett tag kan du börja dricka lite snabbare. Då du börjar med puréad mat märker du hur mycket mat du kan äta innan du känner fyllnadskänsla/mättnad. När du sedan börjar äta fast mat, ska du inte överskrida denna volym. En full måltid är cirka ½-1 kaffekopp fast föda. Detta ska ta dig cirka 30 minuter att äta. Testa inte hur mycket du kan få rum med, stanna direkt när magen säger till. Mellan måltiderna behöver du, speciellt under de första månaderna, tillföra extra vätska om cirka en och en halv till två liter per dygn. Lämpliga drycker är vatten, mineralvatten, te och kaffe utan socker eller dylikt, men absolut inga kaloririka drycker. Mät gärna upp din dagsranson på morgonen, och se till att allt är uppdrucket på kvällen. Vätskan behövs för att skölja ut slaggprodukter med urinen, du mår inte bra om de samlas i blodet. Ett enkelt sätt att kontrollera om man får i sig tillräckligt med vätska är att titta på urinen; den ska vara utspädd och ljus, inte koncentrerad och mörk. Tänk även på att: Lägg bara upp den volym mat som du ska äta på din tallrik.

10 Undvik att ställa fram karotter och uppläggningsfat på matbordet, det lockar till onödiga extraportioner. Tag bara en portion. Använd en liten tallrik, så ser inte portionen så liten ut. Sitt ned och ät i lugn och ro. 10 Rätt tid Du måste ha regelbunden måltidsordning med frukost, lunch, middag och 2-3 mellanmål. Det bör inte gå mer än 3-4 timmar mellan måltiderna. Ta god tid på dig när du äter. Eftersom du måste tugga väldigt noga och den nya magfickan inte tömmer sig speciellt fort, får du ägna minuter åt att äta trots att måltiderna är små. Du måste tugga noggrant. Detta blir lättast om du skär maten i mycket små bitar på tallriken, och bara tar en bit i taget. Lägg gärna ned besticken mellan varje tugga eller vänta med att fösa på mer mat på gaffeln/skeden innan du svalt det du har i munnen. Du bör ta kortare pauser på ett par minuter mitt i måltiderna. Även om måltiderna tar lång tid ska du inte öka volymen. Ät den mat som är jobbigast att tugga, t ex kött och grönsaker i början av måltiden och lite mer lättuggat mot slutet. Försök tugga alla tuggor minst 20 gånger. Undvik småätande mellan dina planerade mål. Rätt sammansättning Eftersom du efter operationen bara kan äta små mängder, är det viktigt att den mat du väljer är bra och näringsriktig. Du har samma behov av vitaminer och mineraler som före operationen, och behovet är svårare att täcka när portionerna är små. Vissa vitaminer och mineraler, som t.ex. kalcium (kalk) är det svårt att få i sig tillräckligt av efter operationen även om man äter bra mat. Ett kortare och övergående underintag är inte skadligt eftersom kroppen har ett visst lager av de flesta ämnen, men det är mycket viktigt att på sikt täcka behoven fullt ut. Därför rekommenderar vi vissa kosttillskott, se separat avsnitt längre fram. För att viktnedgången ska fortsätta och din nya vikt så småningom bli bestående är det viktigt att du väljer rätt sorts mat. Fet och sockerrik mat gör det svårare för dig att gå ner i vikt. Sådan mat ger dig inte heller den näring din kropp behöver. Nedanstående sammanställning hjälper dig att hitta rätt i affären och ger råd om vad som är bra respektive mindre bra att välja. Det finns ingen mat som alla måste undvika helt efter en gastric bypass, men av erfarenhet vet vi att många avstår från något eller några livsmedel för att de tycker de ställer till problem. Bröd, mjöl, gryn och müsli Den första månaden när du bara äter flytande och passerad mat passar t ex osockrad fullkornsvälling. När du börjat med fast föda rekommenderas knäckebröd, tvärtom mot vad man kanske tror. Eftersom knäckebrödet är hårt tuggar man det automatiskt väl innan man sväljer ner det. I början behövs viss försiktighet med mjukt, framför allt nybakat bröd, som kan bli klibbigt och fastna. Välj fiberrikt mjukt eller hårt bröd. Bakar du själv, bör en del av mjölet vara t ex rågmjöl, grahamsmjöl eller annat fullkornsmjöl. Nyckelhålssymbolen visar vilka bröd- och mjölsorter som är fiberrika. Gröt på havregryn, havrekli, rågflingor, grovt rågmjöl eller grahamsmjöl är bra grötalternativ. Vill du hellre äta müsli är det bäst att välja en naturell basmüsli, d.v.s. müsli utan tillsatt socker och utan torkad frukt. Nyckelhålsmärkningen anger om en müsli är fiberrik, men den säger inget om sockerinnehållet. Därför är det viktigt att läsa innehållsförteckningen och näringsvärdesdeklarationen. I fil och yoghurt kan du även under veckorna med flytande mat blanda ned ½-1 msk havrekli för att öka fiberintaget.

11 11 Matfett Ta tunt av ett lättmargarin på brödet. Har du bredbart pålägg bör margarinet uteslutas. Välj gärna flytande margarin i matlagningen, men var observant så att du inte tar mer än 1-2 tsk per portion. Var försiktig med olja i matlagning och salladsdressing. Även om olja har bra fettkvalitet innehåller den 100% fett och är mycket kaloririk. Pålägg Variera påläggen. Välj nyckelhålsmärkt ost och korv, mager leverpastej, kalvsylta, makrill i tomatsås, rent köttpålägg som skinka, saltkött, kalkon, hamburgerkött och andra magra pålägg. Var mycket sparsam med sockerrika pålägg som marmelad, honung, läggchoklad, Nutella och liknande. Mjölk, fil och yoghurt Välj mager mjölk och fil, t ex lättmjölk, minimjölk, naturell lättfil eller -yoghurt. En halv liter per dag täcker kalciumbehovet om du inte äter ost. Observera att fruktyoghurt och smaksatt fil kan innehålla mycket socker trots att den är mager och nyckelhålsmärkt! Jämför kaloriinnehållet i olika sorters yoghurt och fil kcal (kilokalorier) per 100 gram (en deciliter) är en lagom nivå. Vill du variera smaken på din fil eller yoghurt kan du mixa ned lite banan, frysta bär eller annan frukt. Då ökar du också innehållet av fibrer och vitaminer. Kött, fisk, fågel och ägg Dessa livsmedel innehåller protein, vilket är extra viktigt att man får i sig efter operationen. Se till att äta upp den proteinrika delen av måltiden vid varje mål. Variera sorterna. Skär bort synligt fett från helt kött efter tillagningen. Undvik panering då du steker köttet. Fisk, fågelkött utan skinn och ägg är mager mat. Nyckelhålsmärkt korv är bättre än vanlig korv. Använd nötfärs, skinkfärs eller viltfärs hellre än blandfärs och fläskfärs. Undvik steksky då du gör sås; gör hellre en toppredd sås med mjölk och/eller buljong, någon tesked flytande margarin och kryddor. Kokt potatis, ris och pasta Detta är bra mat, något av ovanstående bör finnas med vid dina huvudmål. Alternativ kan vara bulgurvete, couscous, nudlar eller korngryn. Grönsaker och rotfrukter Välj av alla sorter, både råa och kokta, och välj också efter säsong. Ät inte bara sallad, tomat och gurka, de innehåller inte så mycket fibrer. Frukt och bär Ät gärna färsk frukt varje dag. Välj säsongens sorter eller prova de olika exotiska frukter som finns. Äter du konserverad frukt får du låta spadet rinna av först, då det innehåller mycket socker. Torkad frukt, kräm och fruktsoppor är kaloririka och ska användas mycket sparsamt. Under veckorna med flytande mat kan frukt eller frysta bär mixas ned i fil eller yoghurt. Drycker Välj t ex vatten, mineralvatten, kaffe, te eller buljong. Vanlig saft, juice, läsk, nektar och andra söta drycker är kaloririka, liksom vin, sprit och öl. Även lättdrycker kan innehålla mycket socker, därför är det viktigt att du läser innehållsförteckning och

12 näringsvärdesdeklaration noga. Om du dricker kolsyrad dryck, låt kolsyran bubbla bort för att undvika gasspändhet. 12 Socker och sötningsmedel Välj sötningsmedel om du vill ha söt smak. Canderel, Sucketter, Hermesetas och Sweet n Low är exempel på lämpliga alternativ. Sötningsmedel som är baserade på aspartam, acesulfam k, sackarin, cyklamat och sukralos ger inga kalorier. Däremot bör du undvika sockeralkoholer (sorbitol, xylitol, mannitol, maltitol, laktitol m.fl.), fruktsocker (fruktos), mjölksocker (laktos), druvsocker (glukos), stärkelsesirap, invertsocker och andra sötningsmedel, då de ger lika mycket kalorier som vanligt socker. Nedan kan du se vad olika märkningar av livsmedel vad gäller sockerinnehåll betyder; Light/Lätt: Sockerhalten ska vara sänkt med minst 25 % jämfört med motsvarande lättsockrade normalprodukt. Light och lätt kan också betyda att fetthalten sänkt med 50 % eller mer. Läs på förpackningen! Osötad: Inget ämne med söt smak tillsatt. Kan innehålla naturliga sockerarter, t.ex. fruktsocker. Sockerfri: Får ej innehålla någon sockerart. Kan innehålla sötningsmedel. Se efter vilket sötningsmedel som använts. Osockrad: Ingen sockerart har tillförts. Kan innehålla naturligt socker och sötningsmedel. Se efter vilket sötningsmedel som använts. Märkning av livsmedel Ingrediensförteckning/innehållsdeklaration På industriförpackade livsmedel ger innehållsdeklarationen information om vilka ingredienser ett livsmedel innehåller. Alla ingredienser anges alltid i fallande ordning efter vikt. Den ingrediens som anges först i deklarationen finns det mest av i livsmedlet, och den som anges sist finns det minst av. Om du alltid läser innehållsdeklarationen kan du lätt undvika produkter som t ex innehåller mycket dolt fett eller socker. Näringsvärdesdeklaration På de flesta livsmedelsförpackningar finns en näringsvärdesdeklaration. Den anger hur mycket energi i kcal (kilokalorier) eller KJ (kilojoule) samt hur mycket protein, kolhydrat och fett livsmedlet innehåller per 100 g. Innehåll av socker och kostfiber brukar deklareras under kolhydrater. Beträffande socker så kan du tänka att 3 g socker = 1 sockerbit. Om ett livsmedel innehåller 12 g socker/100 g och du brukar ta 2 dl, betyder det att du får i Dig ca 8 sockerbitar (24 delat med 3 = 8). Socker och sockerarter i drycker, yoghurt, fil, kräm, fruktsoppa, glass, juice, nektar mm deklareras som kolhydrater. Nyckelhålssymbolen Nyckelhålssymbolen hjälper dig att hitta de fettsnåla och fiberrika alternativen i affären. På mejeriprodukter, charkvaror, bordsmargariner och färdiglagad mat betyder nyckelhålssymbolen att livsmedlen är fettsnåla. På bröd, mjöl och müsli betyder nyckelhålssymbolen att livsmedlen är fiberrika. Du kan också jämföra fett-, fiber- och sockerinnehållet i ett förpackat livsmedel genom att läsa näringsvärdesdeklarationen och ingrediensförteckningen.

13 13 Tallriksmodellen En rätt sammansatt måltid bör bestå av dels råa och/eller kokta grönsaker, dels kokt potatis, ris, pasta eller bröd samt kött, fisk, fågel eller ägg. Proportionerna bör vara en tredjedel från varje livsmedelsgrupp. Detta är viktigt för att du ska få i dig ett allsidigt intag av de olika näringsämnena du behöver. Under veckorna med flytande mat är det bra att välja mer matiga soppor till huvudmåltiderna. Antingen kan du mixa soppor med potatis, rotfrukter och fisk eller malet kött. Du kan också göra soppa av barnmat på burk. Använd kompletta rätter (Semper) eller varmrätter (Nestlé) från 4-5 månaders ålder, alltså de helt släta alternativen. De kan spädas till önskad konsistens med buljong och/eller mjölk. Färdiga soppor som t ex Kelda och Campbells kan också vara ett alternativ, de är inte lika bra sammansatta som en komplett måltid men kan kompletteras med extra potatis, fisk eller liknande. Varma Koppen och pulversoppor ger mer utfyllnad än näring. Kom ihåg att alltid sila sopporna före servering, så inga små bitar av mat följer med! Undvik efterrätter, godis, kakor och liknande. De ger bara kalorier och ingen näring. Mat som kan ge problem Följande kan många patienter inte äta en tid efter operationen, då det finns risk att det kan klumpa ihop sig till bollar, som fastnar och täpper till i utloppet från din magficka: Frukthinnor av citrusfrukter, t ex hela apelsinklyftor. Skalet av äpplen, tomater mm. Trådig mat, som t ex sparris, svamp, stjälkarna på broccoli, rabarber mm. Var försiktig med tuggummi, så du inte råkar svälja det! Kletiga livsmedel som chips, popcorn, kokos och vitt, degigt eller nybakat bröd. Hårda livsmedel, som nötter, mandel, jordnötter och fruktskal. Alkohol Tänk på att alkohol i alla former är mycket kaloririkt, lätt rinner ner i magen och därigenom motverkar syftet av operationen. Ett glas vin eller liknande vid speciella tillfällen går bra. Många patienter har upplevt att de tål mindre mängder alkohol än före operationen. Detta kan möjligen bero på att alkoholen snabbare tas upp i blodet när du äter mindre. Tänk på detta och var måttlig. Matförslag för de olika faserna efter operationen Fas 1, flytande kost Frukost: 1-1½ dl osockrad fullkornsvälling, havremust, naturell lättfil eller yoghurt Mellanmål: 1 dl grönsaksjuice eller fruktjuice Lunch: 1-1½ dl varm soppa ½ dl lätt- eller minimjölk Mellanmål: 1 dl grönsaksjuice eller fruktjuice Middag: 1-1½ dl varm soppa ½ dl lätt- eller minimjölk Mellanmål:

14 1 dl fullkornsvälling ½ dl juice 14 Fas 2, purékost Frukost: 1-1½ dl osockrad fullkornsvälling, havremust, naturell lättfil eller -yoghurt eller 1 dl gröt + ½-1 dl lätt- eller minimjölk Mellanmål: 1 dl frukt- eller grönsakspuré Lunch: ½ dl potatismos, pressad potatis eller rotmos + ½ dl grönsakspuré + ½ dl fiskpuré, köttpuré eller ½ mosat ägg 1-1½ tsk flytande margarin till matlagningen Mellanmål: 1 dl lätt- eller minimjölk, naturell lättfil eller yoghurt Middag: ½ dl potatismos, pressad potatis eller rotmos + ½ dl grönsakspuré + ½ dl fiskpuré, köttpuré eller ½ mosat ägg 1-1½ tsk flytande margarin till matlagningen Mellanmål: 1 dl osockrad fullkornsvälling + ½-1 mosad/mixad frukt Fas 3, mat med fast konsistens Frukost: 1 dl lätt- eller minimjölk, naturell lättfil eller -yoghurt + ½ smörgås, hård eller mjuk med lättmargarin och magert pålägg eller 1 dl gröt + ½-1 dl lätt- eller minimjölk eller 1 dl osockrad fullkornsvälling + ½ smörgås, hård eller mjuk med lättmargarin och magert pålägg eller 1 dl lätt- eller minimjölk, naturell lättfil eller -yoghurt + 2 msk frukostflingor eller ½ bit knäckebröd att bryta Mellanmål: ½-1 frukt Lunch: 1 liten kokt potatis eller ½ dl kokt ris eller ½ dl kokt pasta eller 1 bit bröd + ½-1 dl grönsaker, kokta eller finrivna + ½ dl kött, fisk eller ägg + 1-1½ tsk flytande margarin till matlagningen Mellanmål: ½-1 knäckebrödssmörgås med mjukost Middag: 1 liten kokt potatis eller ½ dl kokt pasta eller 1 bit knäckebröd + ½-1 dl grönsaker, kokta eller finrivna + ½ dl kött, fisk eller ägg + 1-1½ tsk flytande margarin till matlagningen

15 Mellanmål: Välj 1-2 av nedanstående: 1 dl lätt- eller minimjölk ½ mjuk smörgås med pålägg 1 dl naturell lättfil 1 knäckebröd med pålägg 1 dl naturell lättyoghurt ½-1 frukt 1 dl osockrad fullkornsvälling 15 Att tänka på: Menyn här ovan är en vanlig matdag. Mängden mat ska anpassas individuellt upp till högsta rekommenderade mängd. Av erfarenhet vet man att mjölkprodukter kan ge magknip och diarréer efter operationen. Börja med små mängder! Alla soppor du äter under veckorna med flytande och puréad mat bör silas, så de inte innehåller några bitar. Vätskeintaget ska vara en och en halv till två liter per dag. Vatten är bästa drycken, och släcker törsten utan att ge kalorier. Övriga drycker är kaffe, te och buljong samt kalorisnåla drycker (0-5 kcal per dl). Använd gärna färskpressad juice, som ger mindre socker och mer fiber och vitamin C än fryst eller pastöriserad juice. Ersätt inte med saft, som inte ger lika mycket vitamin C. Maten bör ätas på en speciell matplats och alla andra aktiviteter bör avbrytas. Ät aldrig på stående fot medan du gör något annat, då kan det vara svårt att bedöma hur stor portionen blir. Uppmärksamma om du har en benägenhet att äta när du blir stressad, rädd, deprimerad, oroad, glad eller liknande. Hitta på något annat att göra i dessa lägen. Gör en lista på olika småsaker som du kan göra istället för att äta. Fysisk aktivitet Även om det minskade matintaget som operationen medför är det viktigaste, är detta bara en del i en allmän förändring av din livsstil. Fysisk aktivitet är mycket viktigt för att du ska må bra och bibehålla viktnedgången. Sätt inte igång plötsligt med någon stor fysisk ansträngning, utan börja försiktigt och öka successivt. Måttlig motion ökar inte aptiten utan bidrar till att dämpa den. Måttlig motion ökar ditt allmänna fysiska välbefinnande genom att muskler, hjärta och lungor tränas och stärks. Måttlig motion ökar ditt psykiska välbefinnande och gör dig mindre trött. Motionen motverkar lågt blodtryck och den allmänna svaghet som förekommer i samband med det sänkta blodsockret efter operationen. Motion hjälper också till att normalisera ett för högt blodtryck. Genom att motionera motverkar du aktivt att tappa muskelmassa. Om du motionerar förlorar du huvudsakligen överflödigt fett i viktnedgången. Dessutom håller du ämnesomsättningen/förbränningen igång.

16 16 Vardagsmotionen är viktig! Människan är byggd för att vara rörlig och aktiv. Se varje tillfälle som en gåva till din kropp. Gå i trappor i stället för att använda hiss. Cykla eller gå i stället för att ta bil eller buss. Börja gärna med promenader. Redan då du kommer hem från sjukhuset kan du börja promenera små promenader som du sedan successivt ökar i tid och längd. Samtidigt som du går ned i vikt och så smått börjar träna upp dina muskler, kan du sedan övergå till andra motions- eller idrottsformer. Cykling och simning är bra, då de sliter förhållandevis lite på knän och andra leder. Kosttillskott efter gastric bypassoperation Efter en gastric bypassoperation får kroppen inte i sig tillräckligt med vitaminer och mineraler av två orsaker; dels äter man mindre mängd mat och dels passerar inte maten genom delar av magsäcken och tunntarmen där ämnena normalt tas upp. Därför måste man ta kosttillskott för att undvika de bristtillstånd som annars kan uppträda. Vissa bristtillstånd kan vara allvarliga och ge bestående skador, varför det är mycket viktigt att rekommendationerna följs. Dock har vi relativt stora depåer av ämnena i kroppen, så om man missar att ta kosttillskotten någon enstaka dag händer ingenting. Det forskas mycket kring detta och rekommendationerna kan därför komma att ändras med tiden. Olika sjukhus har också olika rekommendationer, dock med vissa gemensamma drag. Vissa ämnen tävlar med varandra om att bli upptagna i kroppen, t.ex. kalk och järn. Man bör därför inte ta dessa tabletter samtidigt. Man bör inte heller inta kalkinnehållande livsmedel, som t.ex. mjölk, ihop med järntabletten eftersom mindre järn då tas upp i kroppen. Av samma skäl ska man helst inte dricka mjölk till maten, eftersom järnet i maten då tas upp i mindre grad. Följande kosttillskott rekommenderas till alla: Vitamin B12 (Behepan ), 1 tablett dagligen. Behövs för bl.a. blodbildning och nervfunktion i kroppen. Mycket viktig livslång behandling! Stor risk för allvarliga bristtillstånd om man slutar med denna. Kan även tas som en spruta varannan månad. Kalk och D-vitamin (Ideos ), 1 tuggtablett morgon och kväll. Behövs bl.a. för skelettet. Multivitamin- och mineraltablett (Vitamineral Kvinna, även till män), 1 tablett dagligen. Innehåller många olika vitaminer, mineraler och spårämnen som man annars riskerar att få för lite av. Flera likvärdiga preparat finns. Denna får man ej på recept utan köper själv på apoteket. Till kvinnor som menstruerar rekommenderas även: Järntillskott (Duroferon ), 1 tablett dagligen. Järn behövs för att bilda nytt blod. Man måste kunna dricka ett halvt glas vatten i ett svep innan man börjar med denna, så den inte fastnar. Till kvinnor under graviditet och amning rekommenderas även: Folsyra (Folacin ), 1 tablett dagligen. Folsyra behövs för normal fosterutveckling. Tala med din gynekolog eller distriktsläkare. Börja innan du planerar att bli gravid.

17 17 Förslag till hur tabletterna kan tas över dagen för att undvika problem med upptaget i kroppen: Före frukost: 1 Behepan, 1 Ideos, 1 Vitamineral Kvinna Till lunch/middag: 1 Duroferon. Ingen mjölk! Till kvällsmål: 1 Ideos Graviditet Vid graviditet är det viktigt att den blivande mamman har ett gott näringstillstånd. Kroppen klarar energimässigt inte av detta första året efter operationen, då det är klart olämpligt att bli gravid. Du bör därför se till att du har säkra preventivmedel. Tänk också på att övervikten i sig kan inverka negativt på fruktsamheten, så det kan gå lättare att bli gravid när vikten minskar. Även andra året efter operationen kan det vara olämpligt att bli gravid, beroende på hur din kosthållning och viktutveckling ser ut. Därefter är det emellertid normalt sett inga problem. Din förmåga att täcka ditt näringsbehov kommer alltid att vara begränsad. Därför kan något tätare kontroller på Mödravårdscentralen bli aktuella, om och när du blir gravid. Man kan utöver blodvärde och järn också behöva kontrollera vitamin-, kalk- och ev. zinkvärden. Tänk på att du under graviditeten ska vara extra noga med att: Hålla en regelbunden måltidsordning med frukost, lunch, middag och 2-3 mellanmål. Undvika feta och söta livsmedel, då de inte ger de näringsämnen du behöver under graviditeten. Ta gärna med detta häfte vid besök hos barnmorskan för att informera om vad fetmakirurgi innebär. Kräkningar Vissa besväras av kräkningar av och till efter operationen. Detta beror på att man tillfälligt glömmer bort att äta långsamt och lite. Kräks du regelmässigt kan det vara ett tecken på att du inte har rätt ätbeteende. Du bör i så fall tänka efter noga om det inte är så att du äter för mycket, tuggar för lite eller äter för fort. Om du inte tycker att någotdera är fallet, eller du har försökt ändra ditt sätt att äta och det inte hjälper, bör du ta upp detta vid ett återbesök hos läkaren. Får du inte behålla ens flytande mat, har förmodligen någon matbit fastnat i magfickans nedre del. Försök med lite mineralvatten eller annan kolsyrad lightdryck om du kan få den att lossna. Går det inte ska du söka akut. Vi kan då med gastroskopi rensa bort den fastnade biten. Efter en sådan episod ska du återgå till en veckas flytande mat, då det blir något svullet i öppningen när en matbit fastnat. Gasspändhet Efter operationen upplever många ökade gasbesvär. Detta beror på att den normala rapningen blir försvårad efter operationen. Undvik därför kraftigt kolsyrade drycker, låt dem stå och bubbla av sig innan du dricker. Även fet mat kan ofta utlösa kolikbesvär och diarréer. Dumpning Hos gastric bypass-opererade kommer maten ner i tunntarmen på ett för kroppen snabbt och ovant sätt. Detta kan leda till en reflex kallad dumpning. Den ger hjärtklappning, ibland

18 18 lite yrsel och svettningar, och man kan känna behov av att ligga ner. Vanligtvis utlöses dumpning av för snabbt intag av framför allt sockerhaltig föda. Symtomen är inte farliga, och förebyggs genom att du äter mindre och långsammare. Mediciner Vissa läkemedel går att få i flytande form. Stora tabletter måste delas i småbitar eller krossas innan de sköljs ned med vatten. Tänk på att passagen från magfickan neråt är cirka 2½ cm stor. Detta häfte kan du ta med vid dina läkarbesök, eftersom alla inom sjukvården inte är medvetna om behovet av krossbara alternativt flytande mediciner efter denna typ av kirurgi. Förändringar i blodtrycks-, diabetes- och astmamediciner behöver ofta göras i takt med att du går ner i vikt. Har du någon av dessa sjukdomar behövs täta kontroller hos din ordinarie läkare efter operationen. Förberedelser inför operationen När du läggs in för operation på kirurgavdelningen finns det en del förberedelser som bör vara gjorda. Framför allt är det viktigt att du planerat i förväg vad du kommer att äta den första tiden efter hemkomsten från lasarettet. Laga lunch- och middagssoppor och frys in i mindre portionsförpackningar. Köp färdiga soppor alternativt barnmat på burk. Köp eventuellt andra drycker som t ex juice/färsk frukt att pressa, buljong, mineralvatten. Se till att inte ha någon mat du inte kan eller behöver äta hemma, så du inte frestas att äta sådant som inte fungerar. I god tid innan operationen bör du börja träna på att äta långsamt och tugga maten väl. Träna på att dricka mer mellan måltiderna i stället för till maten. Du bör också arbeta med att få en jämn och regelbunden måltidsordning före operationen! Använd dig av de rekommendationer som finns i häftet vad gäller måltidsfördelning. Börja gärna använda ett komplett vitamin- och mineraltillskott, t.ex. Dulcivit comp så du hinner fylla på dina depåer inför operationen. Ytterligare information Om du har någon i din familj eller bekantskapskrets som är opererad med gastric bypass kan det vara bra att prata med dem och ta del av deras erfarenheter. På Internet finns en hel del information från patientföreningar för viktopererade, där du kan komma i kontakt med andra som gjort viktoperationer. I större städer finns patientföreningarna på gula sidorna i telefonkatalogen. Diskussionsforum om överviktsoperationer: Kirurger och annan personal som i filmer informerar om operationen finns på Universitetssjukhuset i Örebros hemsida, sök på google på patientinformation inför överviktskirurgi Det finns en hel del bra matrecept anpassade efter just din smak och dina behov! Här följer ett litet axplock över vad du kan finna på Internet. Arlas hemsida, där du kan söka efter typ av rätt och basingrediens samt snabblagade, vegetariska, billiga eller smala alternativ.

19 19 ICA:s hemsida, där du kan söka på typ av rätt, fiberrikt/fettsnålt, allergianpassat (laktosfritt, glutenfritt eller äggfritt) och mycket mer. En mycket gedigen hemsida med många alternativ! Dels kan du söka recept efter vad du har för matvaror hemma, och dels kan du söka på fettsnålt, festmat, snabblagat, billigt, lättlagat, avancerat, vegetariskt och allergianpassat (fritt från ägg, mjölkprotein, laktos, nötter, fisk, skaldjur, sojaprotein eller gluten). Läkemedelsföretaget Abbotts hemsida som riktar sig mot övervikt och överviktsbehandling. Tidningen Allt om mats hemsida, där man kan söka recept efter typ av rätt, huvudingrediens, svårighetsgrad och tillagningstid. Tar betalt för recepten. Hemköps hemsida där man kan söka på olika typer av rätter; vegetariska, festliga, allergianpassade mm. Svensk Köttinformations hemsida, där man kan söka på bl.a. nyckelhålsmärkta rätter. Frukt- och gröntfrämjandets hemsida, inte bara vegetariska recept men med mycket grönsaker. Svensk Fisks hemsida med en receptbank där man kan söka på vilken typ av rätt man önskar laga eller vilket sorts fisk man vill ha tillagningsrecept på. Kockens kryddor och Knorr:s hemsida, där man söker recept efter typ av rätt eller önskad krydda i maten. Här söker man recept efter typ av rätt, kategori (t ex födoämnesallergi eller kalorisnålare alternativ) och nationalitet på maträtten. ICA-kurirens recept, där man söker på kategori, fettnivå (låg, medel eller hög), prisnivå, tillagningsnivå eller allergianpassning (fritt från gluten, laktos, mjölkprotein eller ägg). Dagens fettsnåla finns också som alternativ. Hjärt-lungfondens hemsida, som förutom recept också har mycket annan hälsoinriktad information. Här följer en kort sammanställning över några kokböcker anpassade för dig som söker recept åt det nyckelhålsmärkta hållet: Mat för liv och lust Gunilla Lindeberg, Margit Eliasson (Bonniers) Nya Annas mat Anna Bergenström (Bonniers) Ja tack! Mat för diabetiker och alla andra Malin Söderström (Bonniers) Smalt och gott med ViktVäktarna (Wahlströms)

20 Referenser och rekommenderad fortsatt läsning Lars Sjöström et al.: Effects of Bariatric Surgery on Mortality in Swedish Obese Subjects: New England Journal of Medicine, Volume 357: (medicinsk vetenskaplig artikel) 20 Operation: nytt liv, Hanne Kjöller 2006, Brombergs förlag (bok om överviktsoperationer med bl.a. många intervjuer med opererade) Ormen i paradiset, Miki Agerberg 2007, Prisma (bok om den globala fetmaepidemin, innehåller också flera intervjuer) Välfärdens ohälsa, Lars Wilsson 2003, Medikament förlag (bok om det moderna samhällets inverkan på människans hälsa)

Patientinformation inför överviktsoperation

Patientinformation inför överviktsoperation 1 Patientinformation inför överviktsoperation 2 Sammanfattning Detta häfte innehåller viktig information om överviktsoperationer. Vi rekommenderar att du läser hela, men vi vet att en del tycker det blir

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Viktigt att tänka på efter operationen 3. Förslag till måltidsordning flytande kost (en vecka hemma) 7

Viktigt att tänka på efter operationen 3. Förslag till måltidsordning flytande kost (en vecka hemma) 7 Innehållsförteckning Viktigt att tänka på efter operationen 3 Kostens sammansättning 5 Förslag till måltidsordning flytande kost (en vecka hemma) 7 Förslag till måltidsordning mosad mat (ca tre veckor)

Läs mer

Gastric bypass. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se

Gastric bypass. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se Gastric bypass Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation Övervikt är en sjukdom med hög risk för komplikationer som t ex. diabetes, hjärt- kärlsjukdomar, led- och ryggbesvär. Övervikten får dessutom

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Duodenal switch. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se

Duodenal switch. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se Duodenal switch Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation Övervikt är en sjukdom med hög risk för komplikationer som t ex. diabetes, hjärt- kärlsjukdomar, led- och ryggbesvär. Övervikten får

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad?

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad? Överviktsoperationer En överviktsoperation är en operation som syftar till att få patienter att gå ner i vikt och därmed minska sin risk att utveckla och dö en förtidig död i överviktsrelaterade sjukdomar,

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Matbudskapet Diabetes

Matbudskapet Diabetes Matbudskapet Diabetes Checklistan Eller-ramsan Tallriksmodellen Frukt Äppelregeln Glass Mat vid känning Exempel på orsaker till känning Maträtter som behöver kompletteras eller bytas ut Fett och fettkvalitet

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade

Läs mer

Bra mat. Vikt och midjeomfång

Bra mat. Vikt och midjeomfång Bra mat Maten är en viktig del i behandlingen av diabetes, övervikt och hjärtkärlsjukdomar. Det handlar inte om någon speciell diet utan helt enkelt om sådan mat som rekommenderas till allmänheten, d.v.s.

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål

Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål På eftermiddagen behöver de flesta barn ett mer rejält mellanmål. Servera mellanmålet ett par timmar innan huvudmåltiden. Blir

Läs mer

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Recept och måltidsförslag

Recept och måltidsförslag NLL Datum Gäller t.o.m. Ansvarig Reviderad 2015 01 27 2016 01 27 Anna Skogfält Dietistenheten Sunderby sjukhus Anna Skogfält EmmaMaria Wiklund Recept och måltidsförslag efter gastric bypass operation 1

Läs mer

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vad är very low calorie diet/low calorie diet? Krymper magsäcken under pulverdieten? Vad är skillnaden mellan måltidsersättningar och VLCD/LCD? Spelar det någon

Läs mer

STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott ILEOSTOMI

STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott ILEOSTOMI STOMIVÅRD Äta gott Leva gott ILEOSTOMI Råd till dig som har en ileostomi Alla individer har olika behov oavsett om man har stomi eller inte. De tips och råd som finns i denna broschyr är endast en vägledning

Läs mer

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Överviktsenheten-MM5 / Dietisterna i ÖLL Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vad är low calorie diet/ very low calorie diet? Vad är skillnaden mellan måltidsersättningar och LCD/VLCD? Spelar det

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas? Kost vid diabetes och kolhydraträkning Kost vid diabetes VERKSAMHETSOMRÅDE PARAMEDICN, SÖDERSJUKHUSET AGNETA LUNDIN, LEG.DIETIST TEL 08-616 4017 Kosten är en viktig del av diabetesbehandlingen Barnet får

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

2007-03-09 SOCKERFÄLLAN. Konsumentföreningen Väst. Camilla Holm hälsosekreterare/dietist/sjukgymnast

2007-03-09 SOCKERFÄLLAN. Konsumentföreningen Väst. Camilla Holm hälsosekreterare/dietist/sjukgymnast SOCKERFÄLLAN Camilla Holm hälsosekreterare/dietist/sjukgymnast Socker- boven till allt ont? Övervikt? Diabetes? Hjärtkärlsjukdom? Dålig tandhälsa? Sockerberoende? Cancer? Vad är socker? En slags kolhydrat,

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått f tt Pernilla Larsson Dietist Maria Alberts vårdcentral Djupebäcksgatan 21 c, 461 32 Trollhättan 0520-16644 dietoteket@hotmail.com

Läs mer

Råd om maten vid Gastric bypass

Råd om maten vid Gastric bypass Råd om maten vid Gastric bypass Materialet är framtaget av Dietisterna Obesitasteamet, Gastrocentrum Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Kirurgkliniken Södertälje Sjukhus Kirurgkliniken Capio S:t

Läs mer

Bra mat för hela familjen

Bra mat för hela familjen Bra mat för hela familjen Centrum för folkhälsa, Tillämpad näringslära Uppdaterad juli 2008 En fråga om balans Med dagens enorma livsmedelsutbud kan det vara svårt att välja rätt. Bra mat behöver inte

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2015-04-13 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Livsmedelsverkets undersökning

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Kostråd vid Gastric bypass

Kostråd vid Gastric bypass Kostråd vid Gastric bypass SÖRMLANDSDIETISTERNA Då du väntar på operation Ändra dina matvanor Under tiden fram till operationen är det viktigt att du förbereder dig och påbörjar dina livsstilsförändringar.

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Lär dig hitta det dolda sockret!

Lär dig hitta det dolda sockret! Lär dig hitta det dolda sockret! Förr i tiden när man kokade sylt och saft hemma visste man hur mycket socker man använde. Idag köper de flesta all mat färdig i affären och därför är det svårt att veta

Läs mer

ATT BLI OPERERAD FÖR FETMA

ATT BLI OPERERAD FÖR FETMA ATT BLI OPERERAD FÖR FETMA En patienthandledning Kirurgkliniken Värnamo sjukhus FÖRORD Detta häfte riktar sig till dig som funderar på att bli opererad för fetma (eller som just blivit det). Alla människor

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

STO M I V Å R D. Äta gott Leva gott COLOSTOMI

STO M I V Å R D. Äta gott Leva gott COLOSTOMI STO M I V Å R D Äta gott Leva gott COLOSTOMI Råd till dig som har en colostomi Alla individer har olika behov oavsett om man har stomi eller inte. De tips och råd som finns i denna broschyr är endast en

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Bilaga 14TEK5-1 SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Verktyget Bilaga 14TEK5-1 Bilaga 14TEK5-1 Verktyget Hjälper skolor och kommuner att utvärdera, dokumentera och utveckla kvaliteten

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov.

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Koststandard Frukost Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Frukosten ska anpassas efter vårdtagarens önskemål

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

Kost efter gastric bypass operation

Kost efter gastric bypass operation Kost efter gastric bypass operation PERIOD 1 FLYTANDE KOST 2 VECKOR PERIOD 2 PURÉKOST 4 VECKOR PERIOD 3 FINFÖRDELAD KOST 2 VECKOR PERIOD 4 NORMALKOST Bild: Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Mage

Läs mer

Varför ska man ha ett balanserat?

Varför ska man ha ett balanserat? Kosthåll Varför ska man ha ett balanserat? Fylla kroppens lager med energi Ger din kropp tillräckligt med intag av näringsämnen så att du orkar med dagen Stärker ditt immunförsvar som gör att du håller

Läs mer

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken

Läs mer

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk FAKTA Förbränningen är lägre om man går långsamt. Om totala sträckan man går på golfbanan är så mycket som 8 km skulle det innebära att en man på 80 kilo och en kvinna på 60 kilo skulle göra av med ca

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

Råd om maten vid Gastric banding

Råd om maten vid Gastric banding Råd om maten vid Gastric banding Materialet är framtaget av Dietisterna Obesitasteamet, Gastrocentrum Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Kirurgkliniken Södertälje Sjukhus Kirurgkliniken Capio S:t

Läs mer

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka Syfte med kostbehandlingen: Tillgodose vätske- energi och näringsbehov Minimera risken för felsväljning kopplad till bolusmängd, vätskan

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och

Läs mer

Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål

Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål Våra frukost-, mellanmåls- och kvällsmålsförslag som följer är riktlinjer för att tillgodose 50 procent av det dagliga energibehovet. Förslag finns till följande

Läs mer

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal SoT, Måltid Näring Samtliga normalkostens matsedlar är näringsbedömda i webbaserade verktyget Skolmat Sverige, såväl lunch som frukost och mellanmål. Måltiderna är också näringsberäknade så att de energimässigt

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Grundläggande näringslära Energiintag och fördelning kopplat till prestation Trenddieter kopplat till prestation Train low, compete high Egna erfarenheter

Läs mer

Kost efter gastric bypass operation - från ett år efter operation

Kost efter gastric bypass operation - från ett år efter operation NLL Datum Gäller t.o.m. Ansvarig Reviderad 2016 01 29 Anna Skogfält Länsdietistenheten Sunderby sjukhus Anna Skogfält EmmaMaria Wiklund Kost efter gastric bypass operation - från ett år efter operation

Läs mer

Kostinformation Gastric bypass

Kostinformation Gastric bypass Kostinformation Gastric bypass Ida Evertsson Leg. dietist 046-12 88 37 dietist.skane@aleris.se 2 Viktnedgång inför Gastric bypass-operation I samband med ditt första besök hos oss har du och kirurgen kommit

Läs mer

Låt oss hållas starka!

Låt oss hållas starka! Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta

Läs mer

Råd om mat till dig som ammar

Råd om mat till dig som ammar Råd om mat till dig som ammar LIVSMEDELS VERKET Det är få saker som förändrar livet så mycket som att bli förälder. Många rutiner vänds upp och ner när du får ett litet barn att ta hänsyn till, och dina

Läs mer

Bra mat för barn och ungdomar. Hur skall min matdag se ut? Frukost. Måltidsordning. Icke-energigivande näringsämnen

Bra mat för barn och ungdomar. Hur skall min matdag se ut? Frukost. Måltidsordning. Icke-energigivande näringsämnen KR2 Bra mat för barn och ungdomar Svenska näringsrekommendationer 2005 - för vuxna och barn från 2 års ålder Kolhydrater 50-60 E % Protein 10-20 E % Fett 25-35 E % varav hårt fett (mättat+trans) max 10

Läs mer

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat SAMTAL OM Levnadsvanor GÖR SKILLNAD Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande sjukvård

Läs mer

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige RIKSMATEN VUXNA 2010 11 Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige Förord I Livsmedelsverkets arbete med att främja bra matvanor och förebygga de vanlig aste folksjukdomarna,

Läs mer

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! Datum: Frågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi Namn Personnummer Adress Postadress Telefon (även riktnummer) Telefon mobil E-post Behöver du tolk? Om ja

Läs mer

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande

Läs mer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD BÖR DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING Det här materialet har kommit till efter diskussioner i styrelsen om barns behov av

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap år 7

Hem- och konsumentkunskap år 7 Hem- och konsumentkunskap år 7 följa ett recept planera och organisera arbetet vid matlagning (bli färdig med måltidens delar i ungefär samma tid) baka med jäst och bakpulver tillaga en måltid (koka och

Läs mer

Kost & Livsstil. Du är vad du äter

Kost & Livsstil. Du är vad du äter Frågeformulär Kost & Livsstil Besvara varje fråga med det svar som bäst passar in på dig. Det är viktigt att du besvarar frågorna så noggrant och ärligt som möjligt. Det finns inga korrekta eller felaktiga

Läs mer

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt MATGUIDEN sval, gravida, månad 4-6 10,4 MJ (2475 kcal) svalet visar ett exempel på hur man kan välja mellan ett urval av vanliga livsmedel med mängder och frekvenser för en vecka. För att energiinnehåll

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

MATGLÄDJE FÖR ALLA. Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning. Findus Special Foods Upplev skillnaden

MATGLÄDJE FÖR ALLA. Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning. Findus Special Foods Upplev skillnaden MATGLÄDJE FÖR ALLA Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning Findus Special Foods Upplev skillnaden Rätt och näringsriktig kost en rättighet Att få i sig näringsriktig och energirik

Läs mer

Får det vara en sängfösare?

Får det vara en sängfösare? Får det vara en sängfösare? energirika drinkar i mixerbägare Recept på näringsdrinkar Det är enkelt att göra hemmagjorda energirika drycker. Ofta blir de hyfsade näringsmässigt, men framför allt godare

Läs mer

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Vad var det som gjorde ont i buken? Hur såg blindtarmen ut? Behöver jag äta antibiotika efter operationen?

Läs mer

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten I dag fokuseras det ofta på att man inte ska väga för mycket, men det är viktigt att veta att det är hälsosamt att väga

Läs mer

Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007

Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007 Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007 2 Till läsaren Viktkontrollens betydelse för hälsan är obestridlig. Men trots att principerna är lätta att förstå är viktkontroll inte alltid så enkelt. Den

Läs mer

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt MATGUIDEN sval, gravida, månad 1-3 9,4 MJ (2250 kcal) svalet visar ett exempel på hur man kan välja mellan ett urval av vanliga livsmedel med mängder och frekvenser för en vecka. För att energiinnehåll

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Prebiotika & Probiotika för små barns magar

Prebiotika & Probiotika för små barns magar Prebiotika & Probiotika för små barns magar Spädbarn kan få ont i magen, som kan bero på förstoppning och gaser. Ibland kan det vara svårt att veta vad som är orsaken till att magen och tarmen inte fungerar.

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER

Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER Information anpassad för patient NOURISHING PERSONAL HEALTH KRISTINAS FRUKOSTTIPS (2 PORTIONER) MILD VANILJ För dig som är i behov av extra näring kan Resource 2.0+fibre

Läs mer

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider VIKTEN AV ATT ÄTA ÄTT För att orka prestera så tankar du kroppen med rätt energi. ätt energi är rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energi källor och framför allt

Läs mer