Introduktionsguide för studerande inom äldreomsorgen

Transkript

1 Introduktionsguide för studerande inom äldreomsorgen Välkommen till Social- och hälsovårdsverket, äldreomsorgen för handledd praktik/inlärning i arbetet. Vi bjuder på en mångsidig inlärningsomgivning och intressanta inlärningsupplevelser. Introduktionsguidens innehåll: Allmänna anvisningar gällande praktikperioden/inlärning i arbetet Presentation av organisationen Hjälp oss att utveckla handledning av studerande. Ge respons!

2 2 1. Anhållan om praktikplatser Studerande inom vårdyrken kan anhålla om praktikplatser vid Social- och hälsovårdsverket. Vid anhållan om praktikplatser inom äldreomsorgen, skall utbildningsanstalterna kontakta studerandekoordinator, sjukskötare Britta Nyman, som fördelar studerande till olika enheter. Anhållan, ändring eller annullering av praktikavsnitt ska göras via e-post Studeranden som fått praktikplats inom äldreomsorg tar själv kontakt med enhetens förman innan praktikperioden börjar. Enheterna tar emot sjukskötar- och närvårdarstuderande. 2. Introduktion/Studerande Första dagen: Bekantar studerande sig med avdelningen/enheten (handledaren, personalen, utrymmen, dagordning, arbetsfördelning) Planerar studerande sin arbetslista tillsammans med handledaren. Går studerande tillsammans med handledaren genom de egna målsättningarna (vad behöver jag lära mig och hur ska målen uppnås) Genomgås avdelningens rutiner Genomgås och undertecknas användar- och sekretessförbindelse Bestäms tid för mellanutvärdering Följande dagar: Bekantar sig studerande med avdelningens/ enhetens: Verksamhetsidé och grundvärden Alarmsystem Kvalitetshandböcker ADB-introduktion Medicinteknisk apparatur Aseptiska principer Patientsäkerhetsanvisningar Introduktion enligt enhetens checklista 3. Studerandes rättigheter och skyldigheter Studerandes rättigheter att få god handledning och få möjlighet att fungera i ett mångprofessionella arbetsteam och i en god arbetsmiljö att bli behandlad på ett sakligt och professionellt sätt att få respons om framgång av alla medlemmar i arbetsgruppen under hela praktiktiden att ge feedback och att utveckla handledningen för studerande

3 3 Studerandes skyldigheter att ansvara för sin egen inlärning och genom att vara en aktiv medlem i arbetsgruppen att förbinda sig att arbeta enlig juridiska och etiska principer gällande hälso- och sjukvård, äldre- och socialomsorg samt att beakta arbetssäkerheten och sekretessen att uppföra och bete sig professionellt och sakligt mot personal och patienter/klienter 4. Allmänna anvisningar Arbetslista Studeranden gör sin arbetslista skriftligt så att den följer handledarens arbetsturer. När praktikperioden är slut undertecknar handledaren och studeranden arbetslistan, och en kopia av den lämnas till avdelningen. Om studeranden blir sjuk under praktikperioden meddelas sjukfrånvaro till handledaren eller avdelningen. Sjukfrånvaro antecknas i studerandens arbetslista. Språk Social- och hälsovårdsverkets samarbetsområde är tvåspråkigt. De språkliga rättigheterna bygger på lagstadgad grund. I lagen om patientens ställning och rättigheter stadgas det om patientens språkliga rättigheter. Patienten ska betjänas på det språk han eller hon väljer, antingen svenska eller finska. Vid rapporter och diskussioner med personalen får var och en använda sitt eget modersmål. Matservering Studerande har möjlighet att köpa måltidsbiljetter och äta i personalmatsalen. Måltidsbiljetter kan köpas från patientbyrån vid Malmska. Observera att personalmatsalen är stängd på grund av renovering under Mat kan under den tiden beställas till avdelningen på förhand. Café Malmia serverar lunch varje vardag som kan betalas antingen kontant eller med lunchkuponger. Alla avdelningar har kylskåp och mikrovågsugn i kafferummet, så det går bra att ha med sig mat hemifrån och äta i kafferummet. 5. Liten hygienguide Klädsel Studerande i vårdarbete bör av hygieniska skäl använda Social- och hälsovårdsverkets arbetskläder. Arbetsdräkten är kortärmad. Studerande använder egna strumpor och skor som bör vara lätta att rengöra. På praktikplatser där man inte använder arbetsdräkt ska saklig klädsel användas. Studerande ska ha en namnskylt där det framkommer att de är studerande. Patienter kan ha obehag eller få tungt att andas av dofter. Därför är det inte lämpligt att personal i patientkontakter använder doftande deodoranter eller parfymer. Studerande får inte röka under arbetsdagen.

4 4 Hygien Ringar, klockor, armband, nagellack eller lös-/strukturnaglar får inte användas under arbetspasset. Studerande med långt hår skall ha håret uppsatt. Ingen piercing får finnas i ansiktet. Kontaktsmitta via händerna är den vanligaste av alla smittvägar. Smittspridning förebyggs därför genom god handhygien! Bristfällig handhygien kan förorsaka smitta och allvarliga infektioner hos både patient och personal. Tvätta händerna med tvål och vatten före och efter varje arbetspass samt alltid när händerna är synligt smutsiga och i vården av diarrépatienter. Desinficera händerna efteråt. Desinficera även händerna före och efter varje vårdkontakt, före rena vårdåtgärder samt före och efter användning av skyddshandskar och annan skyddsutrustning. Skyddshandskar används i kontakt med sekret, sår, slemhinnor, söndrig hud eller i kontakt med slemhinnor. Skyddsförkläde skyddar arbetsdräkten för nedsmutsning. Skyddsutrustning är för engångsbruk och byts alltid mellan varje vårdhandling och mellan varje patient. Hälsogranskning av studerande Enligt lagen om smittsamma sjukdomar, förordningen om smittsamma sjukdomar samt lagen om företagshälsovård hör det till arbetsgivaren att klarlägga hälsotillståndet hos personal samt förhindra smittspridning inom vården. För studerande som kommer för praktik görs bedömningen av skolan och skolan ansvarar för att studerande har de förutsättningar som krävs för arbetet (hälsotillstånd, smittosamma sjukdomar, immunbrist, vaccinationer, hudens kondition). Skolan kontrollerar också att alla provtagningar, som krävs för respektive praktikperiod, är utförda före praktikperiodens början. Studerande sköts via studerandehälsovården, i undantagsfall hvc. Studerandehälsovården granskar förutsättningar för praktik. Nedanstående undersökningar bör vara klara före studerande börjar praktikperioden. MRSA kolonisationsprov MRSA-kolonisationsodling (-MRSAVi) från näsa, svalg och ev. sår, ifall studeranden - bor i samma hushåll med konstaterad MRSA-bärare - de senaste 12 månaderna arbetat inom vården eller varit patient på sjukhus, som har MRSA epidemi (universitetssjukhus, centralsjukhus, åldringsvård etc.) - de senaste 12 månaderna arbetat inom sjukvården utomlands eller varit patient utomlands Kolonisationsodlingen ska göras i Finland och odlingen ska helst tas direkt före praktikperiodens början, i undantagsfall kan odlingen tas den första praktikdagen. Så länge odlingssvar inte finns att tillgå ska studeranden undvika att vårda infektionskänsliga patienter. Studeranden ska också vara skärpt gällande sin handhygien. Salmonella Studerande, som utför sådana uppgifter i vilka risken för salmonella smittspridning är större än normalt, ska innan praktiken börjar eller under praktiken visa tillförlitliga uppgifter på att han eller hon inte lider av salmonellos det samma gäller om det finns grundad anledning att misstänka salmonella bärarskap (Lag om smittsamma sjukdomar 1227/2016 ). Studerande på barnavdelning (A5) bör uppvisa ett max 1 månad gammalt negativt salmonella-odlingssvar (F- SalmVi, avföringsodling) för att få inleda praktiken. Det samma gäller studeranden som rest utanför Norden de tre senaste månaderna, eller ifall studeranden eller person inom samma hushåll haft magsjukesymptom under den senaste månaden. Se länk.

5 5 Tuberkulos thoraxröntgen Studerande som har vistats långvarigt eller återkommande i ett land där tuberkulosen är en allmän sjukdom eller av någon annan anledning varit utsatt för tuberkulos ska utredas om hälsotillståndet för en arbetsuppgift med tanke på tuberkulos i andningsvägarna (Lag om smittsamma sjukdomar 1227/2016). Studerande som kommer från en världsdel där lungtuberkulos är endemisk, har varit bosatt eller vistats där en längre tid eller varit i riskkontakt med smittosam tuberkulospatient (anhörig insjuknat i tbc, vårdat utan skydd en smittsam patient) ska utredas inom den egna studerandehälsovården. Studerande bör kontakta den egna studerandehälsovården för att komplettera vaccinationsskyddet. Vaccinationer I syfte att skydda patienter ska, enligt lag om smittsamma sjukdomar (1227/2016), anställda och studerande, som deltar i praktik på vårdenheter inom hälso- och sjukvården samt socialvården, ha ett skydd mot mässling och vattkoppor (vaccinerade eller genomgången sjukdom) samt vara vaccinerad mot influensa. Den som vårdar spädbarn ska vara vaccinerad mot kikhosta. Studerande, som riskerar att smittas med Hepatit B under praktikperioden, har rätt till gratis hepatit B vaccin. Åtminstone två doser vaccin ska ha getts innan studerande inleder sin arbetspraktik. Studerande som inte har rätt till studerandehälsovård, bekostar själva hepatit B vaccinationen. (källa THL) Avfallshantering Blå påse: energiavfall (handpapper, torra kompresser, förpackningsmaterial brännbart material) Svart påse: bioavfall (matrester, blöjor etc.) Grön påse: deponiavfall (PVC-handskar, blodigt och sekretfyllt material nedgrävning) Gul påse: smittfarligt avfall Nålbox: stickande, skärande avfall 6. Användar- och sekretessförbindelse Datasäkerhet och datasekretess är en central grundläggande princip inom social- och hälsovården. Genom att följa givna anvisningar garanterar vi allas rättsskydd. Rättigheter att behandla och använda dokument, information och informationssystem ges endast till de som undertecknat användar- och sekretessfo rbindelsen som omfattar dokument, information och informationssystem. Sekretess- och tystnadsplikten grundar sig på lagstiftning samt på organisationens egna bestämmelser och anvisningar. Tystnadsplikten gäller all sekretessbelagd information oberoende av hur eller var den är sparad eller vilket sätt informationen har erhållits (skriftligt, muntligt eller genom observation). Sekretessbelagda uppgifter är bl.a. patient- och klientuppgifter, personuppgifter samt affärshemligheter. Att ta reda på sekretessbelagda uppgifter för annat ändamål a n arbetsuppgifter är absolut förbjudet och en straffbar handling i sig. Sekretess- och tystnadsplikten gäller under praktikperioden/inlärning i arbetet och även efter det. Studerande skall iaktta speciell noggrannhet när de behandlar sekretessbelagda uppgifter, såsom patientoch klientuppgifter t.ex. uppgifter som gäller patienters sjukdomar, undersökningar och vård samt patienters eller anställdas personuppgifter. Studerande liksom personal behandlar endast den information som

6 6 arbetsuppgifterna förutsätter. Handledaren ger studerande användar- och sekretessfo rbindelsen som studeranden undertecknar efter att ha läst den och vid behov fått förklarat för sig dess innehåll och betydelse. Sekretessplikten omfattas av bestämmelser från olika lagar, ex: Lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården Lagen om patientens ställning och rättigheter Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet Personuppgiftslagen 7. Respons gällande handledning av studerande Den nationella CLES-mätaren används för att samla respons om handledning av studerande. Studerande kan hjälpa till med att utveckla handledningen genom att svara på ett frågeformulär. Frågeformuläret finns på Social- och hälsovårdsverkets hemsida Klicka på Fo r personal, yrkesverksamma och studerande, va lj: studerande/forskning, va lj: Ge respons om handledning, va lj. Till responsen. Responsblanketten innehåller flervalsfrågor som kartlägger studerandes handledningserfarenheter under praktikperioden/inlärningen i arbetet. Egna åsikter kan också skrivas på den öppna frågan. Det tar ca 10 minuter att svara på frågorna. Svaren sammanställs till en rapport 1-2 gånger per år. Alla svar är anonyma och oidentifierbara. Responsen fylls i slutet av varje praktikperiod. 8. Presentation av Social- och hälsovårdsverket Från ingången av år 2010 upprätthåller social- och hälsovårdsverket i Jakobstad all kommunal social- och hälsovård i Jakobstad, Larsmo, Nykarleby och Pedersöre. Verksamheten betjänar drygt människor. Den politiska ledningen av social- och hälsovården handhas av social- och hälsovårdsnämnden, som är underställd stadsfullmäktige och stadsstyrelsen i Jakobstad, men social- och hälsovårdsverket har en vittgående egen beslutanderätt. Nämnden har 16 medlemmar från samarbetsområdets fyra kommuner. Chef för social- och hälsovården är social- och hälsovårdsdirektör Pia Vähäkangas. Chefläkare och t.f. socialoch hälsovårdsdirektör är Pia-Maria Sjöström. Inom Social- och hälsovården arbetar ca anställda, de flesta inom hälso- och sjukvården och äldreomsorgen. Driftsbudgeten omfattar ca 120 miljoner euro. Verksamhetsidé Social- och hälsovårdsverket arbetar för välfärd och god hälsa för nejdens befolkning. Social- och hälsovården skall genom förebyggande arbete lindra negativa effekter av social otrygghet, sjukdom och ohälsosam livsmiljö och skapa livskvalitet och god arbetsförmåga för vår befolkning. Verksamheten skall ge trygghet genom en jämlik, värdig vård och omsorg åt alla som behöver.

7 7 Värdegrund De värderingar som ligger till grund för upprätthållandet och utvecklandet av social- och hälsovården, kan beskrivas med orden: kvalitet, jämlikhet, delaktighet, ekonomi, förtroende och pålitlighet. Vision 2020 En välmående och frisk befolkning är visionen för Detta uppnås genom en social- och hälsovård, som främjar trygghet och god hälsa, med iakttagande av kostnadseffektiva och moderna arbetssätt samt ändamålsenlig struktur, så att kommunernas beslut om en behärskad kostnadsutveckling iakttas. Strategisk målsättning Strategisk målsättning är att tillsammans med andra sektorer uppnå en god hälsa och ett gott välbefinnande för vår befolkning och att ge befolkningen en god och kvalitativ service som motsvarar behoven.

8 8 Organisationsstruktur Äldreomsorg

9 9 På följande sidor presenteras kort äldreomsorgens enheter. Äldreomsorgen tar emot tar emot studerande på praktik/ inlärning i arbetet. Mera information om verksamheten hittar man på våra webbsidor ( ÄLDREOMSORG Hemvården Hemvårdens (hemservice och hemsjukvård) uppgift är att möjliggöra ett tryggt hemmaboende för äldre människor, handikappade som fyllt 18 år, konvalescenter, långtidssjuka och för de vars funktionsförmåga har försämrats. Hemvården stöder klientens funktionsförmåga och förstärker klientens egna resurser och egen aktivitet så att klienten klarar sig i hemmet. Anhöriga och närstående uppmuntras att delta i vården och omsorgen. En helhetsbedömning av klientens situation utgör grunden för beviljande av service. Kontaktuppgifter för hemvården hittas på Social-och hälsovårdsverkets hemsida. Servicehandledning Servicehandledning, Helmi ger information om tjänster och serviceformer som underlättar vardagen och stöder fortsatt hemmaboende såsom matservice och trygghetstelefon, hemvård, hemsjukvård och hemrehabilitering. Minnesrådgivning Minnesrådgivningens uppgift är att undersöka minnesstörningar, att försöka ta reda på orsaken till störningen i ett tidigt skede. Minnesrådgivaren stöder personer med minnesproblem och deras närstående, ger råd och vård samt följer upp sjukdomens utveckling. Det är vanligt att uppleva minnesstörningar då man blir äldre. Minnet är känsligt och påverkas negativt vid stress, depression, olika läkemedel, alkohol och förändringar i livssituationen. Men kan också bero på andra sjukdomar. De som är bekymrade över försämrat minne kan själva, via anhöriga eller vårdpersonal ta kontakt med minnesrådgivarna.

10 10 Dagverksamhet Dagverksamhet är en stödtjänst för klienter med funktionsnedsättning och/eller en demenssjukdom. Dagverksamheten stöder ett fortsatt hemma boende på olika sätt och ger avlastning och stöd till anhöriga. Målsättningen är att ge varje dag ett glädjefyllt innehåll genom social samvaro och gemenskap och att inspirera till fysisk aktivitet och träning av minnesfunktionerna. Dagverksamhet finns i Jakobstad vid Folkhälsan Östanlid, Azalea i Jakobstad, Lyo i Pedersöre, Mimosa i Nykarleby och Daglunden i Larsmo. Till dagverksamheten kommer klienter via servicehandledningen. Boenden De olika boendena erbjuder intervallvård, demens vård, effektiverat serviceboende och långvård till äldre. Boendena stöder fortsatt hemmaboende och/eller avlastar närståendevårdare samtidigt som de erbjuder boende för de som inte längre klarar av att bo hemma. Genom ett aktiverande arbetssätt strävar man till att upprätthålla de äldres funktionsförmåga och att ge vård till livets slut. Björkbacka / Solbacken Björkbacka, i Jakobstad är ett effektiverat serviceboende för klienter som behöver vård och omsorg dygnet runt. Björkbacka är uppdelad i fem avdelningar. En av avdelningarna, Ida & Emil är avsedd för klienter som har en psykiatrisk diagnos och är i behov av psykiskt stöd. Solbacken, i Jakobstad är ett demensboende för klienter som har någon form av minnessjukdom och är i behov av vård och omsorg dygnet runt. Solbacken är indelad i tre avdelningar med nio platser på varje avdelning, varav en är en intervallplats. T.f. föreståndare : Annette Linqvist Kontaktperson: Biträdande föreståndare, tf. Petra Pehkonen

11 11 Esselunden Esselunden, i Pedersöre är ett effektiverat serviceboende i en hemlik miljö för äldre som behöver vård och omsorg dygnet runt. Esselunden har 19 rum, varav ett parrum som används för ordinarie boende och två rum som används för regelbunden eller tillfällig intervallvård. Målsättningen är att upprätthålla den egna funktionsförmågan så långt som möjligt och att ge klienten en känsla av betydelsefullhet och välmående i en lugn och trygg atmosfär. Föreståndare, kontaktperson: Cia Streng Hagalund Hagalund, i Nykarleby är ett effektiverat serviceboende för äldre och som inte mera klarar av att bo i det egna hemmet. På Hagalund finns 48 boendeplatser fördelade på fyra moduler. Två moduler är demensboende med enskilda rum. En modul är vanligt serviceboende med enskilda rum och en modul är serviceboende med dubbelrum och taklift. Föreståndare, kontaktperson: Gunilla Fleen

12 12 Pedersheim Pedersheim, i Pedersöre är ett effektiverat serviceboende och ett långtidsboende för klienter som behöver vård och omsorg dygnet runt. Pedersheim är uppdelad i fyra avdelningar. Alina är ett effektiverat serviceboende för personer med minnessjukdomar. Avdelningen består av två moduler. Selma är ett effektiverat serviceboende med 20 platser, varav 6 används som intervallplatser. Frida är en långvårdsavdelning med 15 platser. Lilla Fridolf är en intervallavdelning med 10 platser. Föreståndare: Marina Bock Kontaktperson, biträdande föreståndare: Auli Itämäki Purmohemmet Purmohemmet, i Pedersöre är ett boende för klienter som behöver institutionsvård och är i behov av vård och omsorg dygnet runt. På Purmohemmet finns 18 rum för ordinarie boende samt 2 platser för intervallvård. Föreståndare, kontaktperson: Cia Streng

13 13 Roslunden demensboende/sandlunden Servicehem Roslunden demensboende, i Larsmo är för klienter med minnessjukdomar. Sandlundens servicehem är ett effektiverat serviceboende för klienter som behöver vård och omsorg dygnet runt. På Sandlunden finns två avdelningar Ellen och Edwin. Det finns 16 platser på Edwin, varav ett parrum, samt en intervallplats. På Ellen finns det 10 platser samt en intervallplats. Föreståndare, kontaktperson: Susann Sandbacka 9. Vikariat/sommarjobb Du är välkommen som arbetssökande i vår organisation. Vi har både korta och långa vikariat. Läs mera på våra rekryteringssidor. Då du önskar ett vikariat kan du anmäla dig till vår Vikariebank. Då du önskar ett sommarjobb kan du fylla i Ansökan om sommarjobb. Har du frågor, ta kontakt! Våra kontaktuppgifter hittar du via ovanstående länkar