PSYKISK HÄLSA OCH OHÄLSA I VÄSTMANLAND

Transkript

1 PSYKISK HÄLSA OCH OHÄLSA I VÄSTMANLAND Hälsoläget Psykisk ohälsa hos barn och unga i form av till exempel nedstämdhet, oro och psykosomatiska besvär är ett våra stora folkhälsoproblem. Andelen som upplever dessa besvär började öka under 80-talet och fortsatte öka fram till mitten av 00-talet. Nationella mätningar från 2014 tyder på att andelen åter ökar (1). En psykiatrisk funktionsnedsättning som ökat markant sedan 90-talet är andelen unga som diagnostiseras med ADHD. År 2014 använde 4,6 procent av pojkarna och 1,9 procent av flickorna i åldrarna ADHD-läkemedel (2). Totalt sett har psykisk ohälsa och sjukdom ökat bland barn och unga (3). Bland vuxna och äldre har utvecklingen varit både mot bättre, sämre och oförändrad psykisk hälsa. Totalt sett i den vuxna befolkningen tycks förekomsten av nedsatt psykiskt välbefinnande i regionen vara oförändrat åren 2000 till 2012 (4). I den nationella mätningen HLV syns en positiv utveckling bland äldre män. Där minskar andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande (3). Sedan 2009 har dock antalet startade sjukskrivningarna på grund av psykisk ohälsa ökat kraftigt, främst tillstånd som orsakats av någon yttre händelse som akut stressreaktion och utmattningssyndrom (5). Från 90-talet och framåt har självmorden minskat bland vuxna och äldre. Minskningen var som tydligast fram till år Den förbättringen har dock uteblivit bland tonåringar och unga vuxna (3; NASP). Förekomsten av psykisk ohälsa är inte jämt fördelad i befolkningen. Kvinnor och flickor har större risk att drabbas än män och pojkar (3; LHU Västmanland). HBTQ-personer drabbas oftare än heterosexuella (LHU Västmanland; Socialstyrelsen 2016). Bland kvinnor är det vanligare med ängslan, oro och ångest ju kortare utbildning man har (3). Förutsättningar för hälsa i Västmanland Barn och unga Ökningen av psykisk ohälsa hos barn och unga kan ha många förklaringar. ADHD tros till exempel inte ha ökat i egentlig mening, men fler barn diagnostiseras (1). Det kan bero på utveckling av vården och en förändrad samhällskultur, till exempel ökade krav på koncentrationsförmåga. Godkända betyg och ett gott arbetsklimat i skolan är två betydande förhållanden för psykisk hälsa. Både nationellt och i länet trivs fler barn i skolan idag i jämförelse med mitten av 90-talet (Skolbarns hälsovanor och LHU Västmanland). Mindre allvarliga former av mobbning verkar ha minskat sedan 80-talet (Skolbarns hälsovanor). I Västmanland har dock andelen tjejer som blivit allvarligt retade ökat med 11 procent sedan 1995 (LHU 2014). Andelen elever i årskurs 9 som får godkända betyg för gymnasiestudier, en skyddsfaktor mot psykisk ohälsa, sjunker dock (Kolada statistikdatabas; Socialstyrelsen 2010). Ytterligare en negativ utveckling och tänkbar förklaring till unga vuxnas psykiska ohälsa är den minskade sysselsättningen efter gymnasieskolan (SVT Nyheter; Virtanen m fl 2016). Livet i familjen är en annan viktig förutsättning för psykisk hälsa. Desto högre utbildningsnivå och bättre ekonomi föräldrarna har desto mindre risk att deras barn drabbas av psykisk ohälsa (Rostila & Toivanen 2012). Det kan därför vara positivt att allt fler föräldrar har hög utbildning (SCB 2016). I Västmanland ökar dock inte utbildningsnivån lika snabbt som i riket (SCB 2016), vilket gör att gapet mellan Västmanland och andra mer välutbildade län växer. Andelen barn vars föräldrar har svårt att klara de nödvändigaste inköpen har minskat nationellt sedan 1997 (SCB 2014). Det är dock vanligare med ekonomisk utsatthet bland barn i Västmanland än i riket (Rädda barnen 2015).

2 Relationen till föräldrarna har en självklar betydelse för barn och ungas hälsa. I Liv och hälsa ung kan några aspekter av den relationen följas sedan år 2004, så som föräldrarnas kontroll och ungdomarnas tillit till föräldrarna. Generellt syns ingen negativ utveckling, den är istället aningen positiv eller oförändrad (LHU). I den nationella undersökningen Skolbarns hälsovanor har andelen elever som har lätt för att tala med sina föräldrar om problem varit hög och stabil sedan början av 90-talet (Folkhälsomyndigheten 2014). Det finns inget självklart svar på varför förekomsten av psykisk ohälsa ökat bland barn och unga. Men det är viktigt att tänka på att ökningen startade på 80/90-talet. Några av huvudorsakerna borde med andra ord ligga i faktorer som påverkade unga redan då. Vuxna och äldre Det finns inget givet svar på varför sjukskrivningarna på grund av psykisk ohälsa ökar. Förutom hälsoläget påverkas mängden sjukskrivingar också av sjukförsäkringens regelverk och läget på arbetsmarknaden (ISF 2015). Sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa är vanligare hos kvinnor, där den viktigaste förklaringsfaktorn är att kvinnodominerade arbetsplatser oftare har dålig arbetsmiljö än mansdominerade (Försäkringskassan 2014; Sverke m.fl. 2016). Riskfaktorer för psykisk ohälsa i arbetsmiljön är till exempel låg kontroll kombinerat med höga krav och låg belöning i förhållande till hög insats. I Västmanland är risken att sjukskrivas mer än 14 dagar på grund av psykisk ohälsa något lägre än snittet i riket. Risken är generellt högst i storstadsregionerna (Försäkringskassan 2014). Något mer om utvecklingen av risk/skyddsfaktorer rörande vuxnas psykisk hälsa? Det finns olika tecken på att hälsan i allmänhet blir bättre över tid i den äldre befolkningen (Folkhälsomyndigheten 2016; fler ref?). Det kan bero på bättre livsvillkor, levnadsvanor och bättre hälso- och sjukvård både under ålderdomen men också generellt genom hela livet. Till exempel har varje ny generation äldre högre utbildning än den tidigare vilket är en generell skyddsfaktor mot ohälsa (ref).

3 Kommun och länsuppgifter om förutsättningar för psykisk hälsa och förekomsten av psykisk ohälsa I Västmanland 2015: Gick elever ut grundskolan med betyg som gav möjlighet att söka till gymnasiet. Gick 505 unga ut grundskolan utan möjlighet att söka ett gymnasieprogram Levde 7236 barn i en familj med låg inkomststandard (från 2013) Var 6103 personer mellan år öppet arbetslösa och 5601 deltog i arbetsmarknadsprogram Var 1104 unga mellan år öppet arbetslösa, och 1380 deltog i arbetsmarknadsprogram Hämtade 1059 unga ut ADHD-medel och 687 unga antidepressiva medel från apoteket Svarade 1598 elever i årskurs 9 att de hade en god hälsa (från 2014) Svarade 438 elever i årskurs 9 att de ofta besvärades av flera psykosomatiska besvär (från 2014) Tog 52 personer sitt liv (säkra och osäkra)

4 BARN OCH UNGA Ungas egen upplevelse Stjärnor markerar svar från färre än 30 individer. mår bra eller mycket bra, 2014 Killar * 86 86* 85 73* Tjejer * 68 71* 86* Andelen unga killar som skattar sin hälsa som god har varit stabilt sedan mätningarna startade. Bland tjejerna har andelen minskat, från 84 procent vid första mätningen till 69 procent år Andel i åk 9 med blomstrande psykisk hälsa, 2014 Killar * 58 62* 40 36* Tjejer * 41 29* 46* Har endast mätts vid ett tillfälle. ofta eller nästan alltid har flera psykosomatiska besvär, 2014 Killar * 10 14* 10 18* Tjejer * 43 24* 32* Sedan 2008 har andelen med flera och återkommande psykosomatiska besvär halverats bland killar och minskat med 5 procent bland tjejer. Källa Liv och hälsa ung (LHU) LHU är en länsundersökning varför nationella jämförelser saknas.

5 Barns och ungas läkemedelsanvändning Antal barn och unga (0-19) per som minst en gång under året hämtat ut antidepressiva läkemedel, 2015 Bilaga 2 Killar ,9 8,2 Tjejer ,9 14,8 Användningen har ökat med?? sedan första mättillfället Antal barn och unga (0-19) per som minst en gång under året hämtat ut ADHDläkemedel, Killar ,8 27,2 Tjejer ,1 12,4 Användningen har ökat med?? sedan första mättillfället Västmanland lång länge över riket för ADHD-läkemedel, men sedan 2014 är nivåerna istället lägre. Källa Socialstyrelsens statistikdatabas.

6 Socioekonomiska förutsättningar för psykisk hälsa bland barn och unga Andel elever som blev behöriga att söka yrkesprogram på gymnasieskolan, 2015 Bilaga Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan har sjunkit över hela landet sedan en tid tillbaka. Försämringen går något snabbare i Västmanland, sedan 2011 har andelen behöriga sjunkit med 8 procent. Andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll, Andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll har minskat med enstaka procent sedan 2000, men är högre än i mitten av tjugohundratalet. Källor Skolverkets statistikdatabas Jämförelsetal och Rädda barnens fattigdomsrapport

7 Sociala förutsättningar för psykisk hälsa bland barn och unga Stjärnor markerar svar från färre än 30 individer. alltid kan lita på sina föräldrar, 2014 Killar * 88 95* * Tjejer * 87 94* 89* Liknande nivå som en första mätning som gjordes inte upplevt våld mot sig själva eller syskon i familjen, 2014 Killar * 94 95* * Tjejer * 89 94* 79* Andel elever som inte upplevt våld har legat på ungefär samma nivå sedan första mättillfället Andelarna varierar med enstaka procent mellan mättillfällena. blivit allvarligt retade av skolkamrater, 2014 Killar * 19 19* 20 30* Tjejer * 23 12* 32* Andel elever som blivit allvarligt retade har varierat kraftigt sedan undersökningen startade I jämförelse mellan första och senaste mättillfället tycks problemet ha minskat bland killar medan det blivit vanligare bland tjejer. tycker att elever och lärare bemöter varandra med Killar * 82 85* 69 64* Tjejer * 62 77* 71*

8 respekt i skolan, 2014 Elevernas upplevelse av respektfullt bemötande i skolan har ökat sedan frågan först ställdes Förbättringen är markant för både killar och tjejer, men störst bland killarna. Andel i åk 9 och 2 på gymnasiet som har god hälsa, uppdelat på sexuell identitet, 2014 HBTQ eller osäker Hetero Har endast mätts vid ett tillfälle. Källa Liv och hälsa ung

9 Individuella förutsättningar för psykisk hälsa bland barn och unga Stjärnor markerar svar från färre än 30 individer. ofta eller alltid känt sig stressad de senaste tre månaderna. blir berusade minst en gång i månaden. Killar * 12 10* 18 18* Tjejer * 47 29* 18* Andelen unga som uppger att de ofta eller alltid är stressade har minskat långsamt de senaste 10 åren. Killar * 8 5* 8 18* Tjejer * 6 12* 7* Andelen elever som provat narkotika har också minskat, i det här fallet sedan aldrig använt narkotika. Killar * 92 84* * Tjejer * 99 82* 96* Även andelen unga som dricker alkohol, och berusar sig, har minskat de senaste mätningarna. Killar * 94 86* * ser ganska eller mycket ljust på Tjejer * 75 88* 93* framtiden. Andelen unga med positiv framtidstro är ganska stabilt över tid. Den senaste mätningen syntes en svag ökning bland killarna och en minskning bland tjejerna. Källa Liv och hälsa ung

10 VUXNA OCH ÄLDRE Den egna upplevelsen år Andel år som har ett gott allmänt hälsotillstånd, 2012 Andel år som har värk i skuldror, nacke, axlar, 2012 Män Kvinnor Gott allmänt hälsotillstånd har sedan 2006 ökat bland kvinnor och legat på samma nivå bland män. Män Kvinnor Besvär med smärta i skuldror, nacke och axlar har minskat något bland kvinnor sedan Andel år som har besvär av ängslan, oro, ångest, 2012 Män Kvinnor Besvär med ängslan, oro och ångest har ökat över tid sedan år Andel år som har ett gott Män

11 allmänt hälsotillstånd, 2012 Kvinnor Andel år som har värk i skuldror, nacke, axlar, 2012 Män Kvinnor Andel år som har besvär av ängslan, oro, ångest, 2012 Män Kvinnor Källa Hälsa på lika villkor?

12 Läkemedelsanvändning, sjuklighet och dödlighet Medellivslängd Medelvärde för perioden Bilaga 2 Män 79,3 79,0 77,6 81,0 79,6 80,0 80,7 78,5 78,2 81,0 80,2 80,1 Kvinnor 82,1 82,0 83,2 83,1 83,9 82,8 83,8 83,8 82,0 84,1 83,6 83,8 Medellivslängden ökar för både män och kvinnor. Antal personer per som minst en gång under året hämtat ut antidepressiva läkemedel, 2015 Män ,7 82,3 Kvinnor ,2 Användandet av antidepressiva läkemedel ökar något sedan 2011, men ökningen är svag. Antal personer per som minst en gång under året hämtat ut ADHD-medel, Män ,7 6,9 Kvinnor ,6 6,1 Användningen av ADHD-läkemedel bland vuxna är låg i jämförelse med antidepressiva, men ökningstakten är desto starkare. Från runt 1 patient per personer år 2007 till dagens 6.

13 Säkra och osäkra självmord. Min och max antal per åren år Män ,5 20,9-23,3 Kvinnor ,7-15,5 8,9-10,4 Nationellt sett har självmorden minskat sedan 90-talet för alla åldersgrupper utom för unga. Bland unga har självmorden istället ökat. Då självmord är ovanligt är det svårt att med tillräcklig säkerhet säga något om utvecklingen i länet de senaste åren. Alkoholrelaterad dödlighet per , år, 2015 Män ,1 Kvinnor ,5 9,4 På nationell nivå minskar den alkoholrelaterade dödligheten bland män, och är stillastående bland kvinnor. I länet har istället en uppgång skett för båda könen sedan I figuren visas den alkoholrelaterade dödligheten i olika åldersgrupper för män och kvinnor. Källor Socialstyrelsens statistikdatabas

14 Socioekonomiska förutsättningar för psykisk hälsa bland vuxna och äldre Andel år med minst eftergymnasial utbildning, 2015 Bilaga 2 Män Kvinnor Andelen i befolkningen med eftergymnasial utbildning har länge ökat över hela landet. Ökningen går fortare på riksplanet än i Västmanland. Andel år med högst förgymnasial utbildning, 2015 Män Kvinnor På motsvarande vis minskar andelen med högst förgymnasial utbildning. Andel av befolkningen år, som är arbetslösa (öppet eller i program), 2015 Män Kvinnor Andelen arbetslösa i hela den vuxna befolkningen har rört sig svagt nedåt de senaste åren, både i länet och i riket. Nivåerna är liknande 2009 års situation. Andel av unga vuxna, år, Män som är arbetslösa (öppet eller i program), 2015 Kvinnor Ungdomsarbetslösheten har de senaste åren rört sig upp och ned med enstaka procent. Medelvärdet för 2015 blev färre arbetslösa än året innan.

15 Uppger bostadsbrist för unga, år, Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja - - Bostadsbristen har ökat över tid. Andel låginkomsttagare, 2014 Män Kvinnor Andel pensionärsfamiljer med låga inkomster, Andel år som inte kan skaffa fram 15 Män på en vecka, Kvinnor Andelen män och kvinnor som inte kan skaffa fram kronor på en vecka har minskat den senaste tioårsperioden. Andel år som inte kan skaffa fram 15 Män Kvinnor

16 000 på en vecka, 2012 Källor SCBs statistikdatabas, arbetsförmedlingens årsstatistik, Boverkets kommunundersökning, Socialstyrelsens statistikdatabas och Hälsa på lika villkor? Sociala förutsättningar för psykisk hälsa bland personer år år Andel år som avstår från att gå ut ensam pga rädsla, 2012 Andel år som saknar någon att anförtro sig åt, 2012 Män Kvinnor Otryggheten ökade bland kvinnor senaste mätningen. Män Kvinnor Bland män har det blivit något fler som inte har någon att anförtro sig åt sedan första mätningen Andel år som saknar någon som kan ge hjälp och stöd, 2012 Män Kvinnor

17 65-84 år Andel år som avstår från att gå ut ensam pga rädsla, 2012 Män Kvinnor Andel år som saknar någon att anförtro sig åt, 2012 Män Kvinnor Andel år som saknar någon som kan ge hjälp och stöd, 2012 Män Kvinnor Källa Hälsa på lika villkor? REFERENSER INTRODUKTION 1. Bremberg, S. & Dalman, C. (u.å.). Begrepp, mätmetoder och förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd en kunskapsöversikt. Stockholm: Forte.

18 2. Socialstyrelsen (2015). Användningen av centralstimulantia vid adhd. Utvecklingen regionalt och i riket. Webbpublikation från 3. Folkhälsomyndigheten (2016). Folkhälsan i Sverige 2016 Årlig rapportering. Stockholm: Folkhälsomyndigheten. 4. Landstinget Västmanland. Data från Liv och hälsa och Hälsa på lika villkor? Egen bearbetning. 5. Försäkringskassan (2016). Psykisk ohälsa. Sjukskrivning för reaktioner på svår stress ökar mest. Korta analyser 2016:2. Stockholm: Försäkringskassan. 6. Folkhälsomyndigheten (2014). Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14 Grundrapport. Stockholm: Folkhälsomyndigheten Försäkringskassan (2014). Socialförsäkringsrapport 2014:4. Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser. En studie av Sveriges befolkning år. Stockholm: Försäkringskassan. ISF (Inspektionen för socialförsäkringen). (2015). Ett systemperspektiv på sjukfrånvaron. ISF kommenterar 2015:1. Stockholm: ISF Kolada statistikdatabas. NASP Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (2016). Statistik tillgänglig via Rostila, M. & Toivanen, S. (Red.) (2012). Den orättvisa hälsan. Om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd. Stockholm: Liber AB. Rädda barnen (2015). Barnfattigdom i Sverige. Årsrapport Stockholm: Rädda barnen. SCB (2014). Ökade skillnader i barnfamiljers inkomststandard. Artikel tillgänglig via SCB (2016). Statistikdatabasen tillgänglig via Socialstyrelsen (2010). Social rapport Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen (2016). Psykisk ohälsa bland personer i samkönade äktenskap. Stockholm: Socialstyrelsen. Sverke, M., Falkenberg, H., Kecklund, G., Magnusson Hanson, L. & Lindfors, P. (2016). Kvinnors och mäns arbetsvillkor betydelsen av organisatoriska faktorer och psykosocial arbetsmiljö för arbets- och hälsorelaterade utfall. Kunskapssammanställning 2016:2. Stockholm: Arbetsmiljöverket. SVT Nyheter. Tredubblad psykisk ohälsa bland unga. Publicerad 6 juni Virtanen, P., Hammarström, A. & Janlert, U. (2016). Children of boom and recession and the scars to the mental health a comparative study on the long term effects of youth unemployment. International Journal for Equity in Health (2016) 15:14.