HIMMELSFÄRDSKYRKAN, HÖGANÄS HÖGANÄS 36:20

Transkript

1 HIMMELSFÄRDSKYRKAN, HÖGANÄS HÖGANÄS 36:20 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK MEDVERKAN 2014 INTERIÖR RENOVERING RANBY TEXT & KULTURMILJÖ

2

3 Innehåll Medverkande...5 Objekt och administrativa uppgifter...5 Bakgrund och syfte...6 Juridiska förutsättningar...6 Metod...7 Byggnadshistorik av betydelse för ärendet...7 Tidigare åtgärder och förutsättningar...8 Utförda åtgärder...9 Väggar och valv...9 Golv...11 Bänkinredning och snickerier...14 Radiatorer och installationer...16 Konservatorsarbeten...17 Iakttagelser under arbetet...17 Avvikelser från handlingarna...18 Kulturhistorisk bedömning...18 Övriga iakttagelser...19 Källor och litteratur...20

4

5 Medverkande Antikvarisk medverkan vid interiör renovering av Himmelsfärdskyrkan i Höganäs, Höganäs 36:20, Höganäs kommun, Skåne län har utförts av: Brisvägen Nyhamnsläge caroline.ranby@telia.com gm Caroline Ranby, byggnadsantikvarie, fil mag, certifierad kontrollant av kulturvärden behörighet K Objekt och administrativa uppgifter Objekt Socken Kommun Fastighetsbeteckning Länsstyrelsens beslut Beställare Handlingar Projektledning Entreprenör Himmelsfärdskyrkan, Höganäs Höganäs Höganäs Höganäs 36:20, husnr 1A Dnr (int. renovering) Dnr (måln. snickerier) Dnr (konservering) Dnr (ändr. bänkar) Höganäs församling Wikerstål Arkitekter AB, Konservator Herman Andersson AB Wessman Byggprojekt AB Bröderna Bergström Byggnads AB (bygg och konservering) Prenad Höganäs (brandlarm) Välinge Innovation AB (laminatgolv) Antikvarisk medverkande Byggnadstid Slutbesiktning , Kyrkoantikvarisk ersättning

6 Himmelsfärdskyrkan är belägen i Höganäs kommun i nordvästra Skåne. Kyrkan ligger centralt i Höganäs. Himmelsfärdskyrkan ligger utmed Storgatan, är sammanbyggd med församlingshemmet och omges av en kyrktomt. Utsnitt ur Höganäs kommuns översiktskarta. Bakgrund och syfte Himmelsfärdskyrkan renoverades interiört senast Väggarna och valven var nu påtagligt nersotade, särskilt ovan radiatorerna. Bänkkvarterens linoleummatta från 1930-talet var uppsliten och behövde bytas medan tegelgolvet behövde foglagas samt kompletteras vid platser för tidigare borttagna bänkar. Behov av konservatorsarbeten förelåg på den fasta inredningen liksom installation av brandlarm, vilket saknats. Församlingen önskade även ta bort och korta de främre bänkarna något för att bl.a. få plats till rullstolar vid sidogångarna. Juridiska förutsättningar Himmelsfärdskyrkan skyddas i enlighet med Kulturmiljölagens 4 kap och omfattas av tillståndsplikt 4 kap 3. 6

7 Metod Den antikvariska medverkan har bestått i deltagande vid byggmöten och slutbesiktning, samråd med entreprenör, konservator och projektledare rörande material- och metodval samt dokumentation före, under och efter arbetenas genomförande. Byggnadshistorik av betydelse för ärendet Himmelsfärdskyrkan i Höganäs uppfördes och stod klar för invigning Kristi Himmelfärdsdag Invigningsdagen gav kyrkan dess namn. Kyrkan ritades av professor Ivar Tengbom och ersatte en äldre kyrka, ett spinneri som ombyggts till kyrka 1854 i samband med tillkomsten av Höganäs bruksförsamling. Tengbom var professor vid Konsthögskolan, chef för Byggnadsstyrelsen, slottsarkitekt vid bl.a. Stockholms slott samt en av tidens mer välrenommerade arkitekter med projekt som Stockholms konserthus och Högalidskyrkan bakom sig. Han ansågs vara både konstnärligt och tekniskt skicklig, vilket tydligt framkommer i den välbevarade Himmelsfärdskyrkan. Denna fick en stram gestaltning, vilken för tankarna både till traditionell skånsk kyrkoarkitektur och till cistercienserordens enkelhet. Kyrkan karakteriseras av hög kvalitet och ett genomförande i enlighet med arkitektens intensioner ända ned på detaljnivå. Kyrkorummet har till största delen fått behålla sin ursprungliga gestaltning med röda tegelgolv, vitkalkade väggar och elegant formade kryssvalv. Detaljer som dörrar och listverk samt dekormålade tak i biutrymmena finns kvar. Endast orgelläktarens barriär har förändrats, vilket skedde på 1950-talet i samband med att nuvarande orgel installerades. Därtill har ett antal bänkar tagits bort i främre och bakre delen av kyrkan. Altartavla, predikstol, takkronor och bänkinredning med nummertavlor är samtliga från Altartavlan och predikstolens målningar är utförda av Gunnar Torhamn. Bänkinredningen tillverkades av Björks snickeri i Höganäs. Takkronorna är liksom övrig inredning ritade av Ivar Tengbom. De tillverkades av Nordiska kompaniet. I kyrkan finns även några föremål som tillhört den gamla kyrkan. I dopkapellet är den gamla altartavlan placerad, en målning av Ludvig Frid från 1883, tillsammans med en relief av Ferdinand Ring, Höganäsbolagets modellör. Kyrkans ursprungliga orgel och orgelläktare, vilka byttes mot befintliga på 1950-talet. Läktarens fyllningar hade målningar av Gunnar Torhamn, vilka idag finns bevarade och upphängda på orgelläktaren. Foto i Höganäs kommuns bildarkiv. 7

8 Tidigare åtgärder och förutsättningar Under och 1980-talen togs ett antal bänkar bort i främre och bakre delen av kyrkan. I samband med att de första bänkarna togs bort längst fram i kyrkan, ändrades även golvet och på den frilagda ytan togs linoleummattan bort och ersattes med nytt tegel. Teglet överensstämde emellertid inte till ytstrukturen med det gamla teglet och var delvis fogat med bruk av dålig hållfasthet, som till stor del lossnat. Vid senare borttagning av bänkar har man låtit linoleummattan ligga kvar, vilket gav golvet ett rörigt och ofärdigt intryck. Till vänster ses kyrkans ursprungliga utseende med samtliga bänkar kvar. Foto från 1975 i Höganäs kommuns bildarkiv. Nedan golvets utseende före 2014 års renovering med olika golvmaterial på de borttagna bänkarnas plats samt tegel med dålig fog. 8

9 Utförda åtgärder Väggar och valv Efter rengöring av väggar och valv konstaterades att putsen var i mycket god kondition, varför omputsningen inskränktes till mindre partier och skador. Omfattningen blev betydligt mindre än beräknat och totalt omputsades cirka 10 m² med hydrauliskt kalkbruk KKh 35/65/500 från Målarkalk. I samband med rengöringen visade det sig att kyrkan inte kalkavfärgats vid senaste renovering såsom anges i handlingar från Istället hade kyrkan målats med emulsionsfärg, vilken delvis var tämligen blank och hård. Färgen gick inte att avlägsna vid rengöringen utan rester kvarstod i putsgropar. Eftersom kyrkans puts hade ovanligt hög hållfasthet och var mycket väl utförd, ansågs det olämpligt att knacka ner putsen och putsa om för att kunna måla med kalkfärg. Efter konsultation med Länsstyrelsen togs beslutet att istället för kalkavfärgning måla kyrkan med Keim Soldalit 9870, en bruten nyans. Färgen användes tillsammans med Keim Soldalit Fixativ för förtunning och liknande. Fönstersmygarna och fönsterfallen hade en gråaktig bemålning. Det föreföll inte som om denna gråaktiga färg var medvetet påförd, utan nyansskillnaden mot omgivande murar berodde snarast på att målningen utförts vid olika tillfällen med olika färg. Det fanns inga äldre färgrester som tydde på att fönsterfallen varit gråmålade ursprungligen. Fönstersmygarna och fönsterfallen målades därför med samma silikatfärg i samma nyans som väggar och valv, dvs. Keim Soldalit Kyrkans sydvägg före och efter ommålning. Nedan ses valven före ommålning samt till höger det nymålade kyrkorummet. 9

10 Vid dörröppningen invid predikstolen, liksom vid dörröppningen mellan vapenhuset och läktartrappan, fanns oskyddade, putsade dörrsmygar vars hörn varit utsatta för skador. Genom dessa dörröppningar rör sig många personer och här bärs också mycket material fram och tillbaka, varför skaderisken är stor. Dörröppningen vid predikstolen är därtill mycket smal medan dörren vid vapenhuset är försedd med hydraulisk stängning, vilken orsakar vibrationer. Muren är här sprucken. För att skydda hörnen bestämdes att vinkeljärn skulle sättas upp, vilket vid predikstolen målades in i murens vita färg och vid vapenhuset hölls svart för att stämma i färg med bl.a. trappans handledare. Överst till vänster och ovan ses dörröppningen mellan vapenhuset och läktartrappan före och efter montering av skyddsjärn. Trapphuset har inte åtgärdats i samband med renoveringen utan kommer att renoveras som ett separat projekt. Till vänster ses dörren under predikstolen med monterade vinkeljärn som skydd vid hörnen. 10

11 På platsen för en borttagen bänkrad längst bak i kyrkan ersattes linoleummattan med nya tegelpartier. Till höger i nedre bilden ses vaktmästarpulpeten efter höjning. Golv Tegelgolvet kompletterades på de ytor där bänkar tagits bort och som tidigare varit belagt med linoleummatta. Dessa partier fanns både längst fram och längst bak i kyrkan. Under linoleummattan visade sig ligga ett lager sågspånsbetong om knappt 40 mm ovan en betonggjutning om 70 mm, därefter fyllning med rödaska lagd ovanpå konstruktionsbetongen. För att slippa hugga bort denna undergjutning och frilägga rödaskan med saneringsarbete som följd, bestämdes i samråd med antikvarisk medverkande att tegelstenarna i de nylagda partierna skulle delas till tunnare plattor. Ett begagnat, handslaget tegel med god överensstämmelse med kyrkans gamla tegelgolv, återfanns på Malmö Återbyggdepå som bistod med delningen av stenarna. Tegelplattorna sattes i KC-bruk, mur- och putsbruk B, samt fogades med hydrauliskt kalkbruk KKh 20/80 från Målarkalk. Tanken var att de tegelytor som blivit lagda där de först borttagna bänkarna stått, skulle bytas mot tegel vars ytstruktur mer liknade det äldsta teglet. Det visade sig emellertid att dessa tegelytor var satta i ett mycket hårt bruk och därmed mycket svåra att hugga bort. Det bestämdes att teglet skulle få ligga kvar, då det färgmässigt och vad patinan beträffar, dessutom stämmer väl med det äldsta teglet. De delar av dålig fogning som fanns kvar togs bort och omfogning gjordes med hydrauliskt kalkbruk enligt ovan. Det gamla tegelgolvet foglagades med kalkbruk, varefter hela tegelgolvet rengjordes med stensåpa. 11

12 Överst ses prov på de stenar som kom att användas för att komplettera befintligt golv. Där under golvet under läggning och omfogning samt det nylagda, ännu opatinerade golvet. I de två bänkkvarteren togs den uppslitna linoleummattan bort. Tanken var att lägga nytt linoleumgolv. Golvföretaget Välinge Innovation erbjöd i detta sammanhang att skänka ett laminatgolv inklusive läggning av detsamma till kyrkan. Församlingen valde efter diskussioner och klartecken från Länsstyrelsen att välja laminatgolvet. Syftet var främst ekonomiskt, eftersom en långsiktig strategi är, att när ekonomin tillåter lägga tegel även under bänkarna. Tengboms ursprungliga intension var nämligen att lägga ett enhetligt tegelgolv över hela kyrkorummet, vilket emellertid inte utfördes p.g.a. ekonomiska skäl. Församlingen tog fram ett prov på golvets önskade utförande, vilket lämnades till Välinge Innovation. Tanken var att laminatgolvet skulle efterlikna en linoleummatta och färgmässigt stämma med det gamla golvets bruna nyans. Välinge tog därefter fram ett prov med liknande utförande och det beslutades i samråd med projektledare och antikvarisk medverkande att detta golv kunde accepteras, eftersom det efterliknade den gamla linoleummattan och skulle utföras med osynliga skarvar mellan brädorna. Välinge Innovation producerade därefter på eget bevåg ett golv med synliga skarvar mellan brädorna, således ett golv som varken projektledare eller antikvarisk medverkande godkänt. 12

13 Laminatgolvet lades ovanpå den underliggande sågspånsbetongen, vilken spacklades till jämn yta där slitage och gropar förekom. Välinge Innovations egna golvläggare lade därefter golvet. Underst lades ett tätgörande och ljuddämpande skikt bestående av ett undre plastsjok och ovanpå det en tunn korkmatta. Eftersom laminatgolvet inte kunde läggas i ett helt stycke på så stor yta som bänkkvarteren utgör, placerades en dilatationsfog under en bänkrad. Golvet var enligt Välinge Innovation tvunget att läggas flytande. Detta medförde att anslutningen till tegelgolvet samt infästningen av bänkarna måste få en speciallösning, eftersom bänkarna inte fick skruvas genom laminatgolvet. En både hållfasthetsmässigt och antikvariskt acceptabel lösning blev, att mellan tegel och laminatgolv lägga ett obehandlat plattjärn som fästes ner i underbetongen och i vilket bänkarna kunde få en stabil infästning. Övergången mellan järn och laminatgolv doldes av en likaledes obehandlad stållist vilken limmades på plats. Efterhand kommer järnen att erhålla en patina av rost, vilket gör att de smälter in väl i förhållande till omkringliggande material. I de fall plattjärnens skruvar blev synliga, målades de in i järnets färg. Överst ses det godkända laminatgolvprovet utan markerad skarv mellan brädorna. Nedan bilder från läggningen av golvet. 13

14 Det var nödvändigt att laminatgolvet lades fl ytande, varför bänkarna således inte kunde fästas i golvet. Lösningen blev ett plattjärn lagt i övergången mellan tegel och laminat, i vilken bänkarna kunde fästas. Övergången mellan plattjärn och laminatgolv doldes av en obehandlad stållist. Bänkinredning och snickerier För att få bättre plats framme i kyrkan, bl.a. i samband med den omfattande konsert- och körverksamheten, önskade församlingen ta bort ytterligare en bänkrad. Följande bänkrad önskade man korta mot yttergången, dels för att få samma längd som bakomvarande bänkar och dels för att skapa plats för rullstolar, vilka dåligt fick plats i den relativt smala mittgången. 14

15 Bänkskärmen framför första bänkraden kortades genom att skärmen plockades isär och de fyra fyllningarna minskades proportionerligt. Bänkskärmen flyttades därefter bak och tillhörande bänk kortades mot sidogången. Bänkarna målningsbättrades där skador fanns. De svartmålade överliggarna, vilka hade mest skador, målades om. Sittytorna tillhörande de bänkar som är placerade utmed kyrkans ytterväggar, målades om i dess helhet. Bänkskärmarna som kortades bättringsmålades, men kommer att målas om lika befintligt, eftersom de demonterats och kortats. Bänkarnas fotbrädor åtgärdades inte. Bänkarna målades med Ottossons linoljefärg. Till överliggarna användes järnoxidsvart medan sidobänkarnas sittytor grundades med en grå nyans, varefter de målades med eklasyr och avslutningsvis Le tonkinois oljefernissa. Eklasyren blandades på plats av Ottossons (kokt linolja, terpentin, linoljefärg). De pigment som användes var grön umbra, obränd terra, bränd umbra, verona grönjord och bensvart. Till spackling användes linoljespackel från Ottossons. Fönstrens innerbågar målningsbehandlades, liksom insidan på ytterbågen. Fönstren ströks först med en blandning av rå linolja och terpentin i förhållandena 50/50 och därefter med Le tonkinois oljefernissa. Omkittning gjordes med linoljekitt. Vaktmästarpulpeten med manöverpanel för ljud och ljus var svår att arbeta i, eftersom den var för låg. Pulpeten höjdes därför genom att den avtrappade svartmålade sockeln påbyggdes. På predikstolen hade en del av utsmyckningarna under korgen i form av klot, stjärnor, blommor och girlander fallit av. Flertalet av dessa detaljer hade tagits tillvara och kunde återmonteras. Några kompletteringar utfördes också av snickare i samråd med antikvarie. Den avkortade bänken i södra bänkkvarteret med tillbakafl yttad framskärm. 15

16 Bänkinredningens främre skärmar kortades så att de fyra fyllningarna kortades proportionerligt och därmed bevarades jämnstora. Sidobänkarnas sittytor målades om i dess helhet, liksom de svarta överliggarna. Övriga ytor bättringsmålades. Delar tillhöriga predikstolskorgen, vilka under årens lopp fallit av men tagits tillvara, lagades och återbördades till ursprunglig plats. Radiatorer och installationer Radiatorerna utmed kyrkans ytterväggar målades samtliga vita. De hade tidigare varit brunmålade i nedre partiet, sannolikt för att synas mindre inåt kyrkorummet. Den vita färgen bedömdes dock inte som störande och förändringen kunde accepteras. Brandlarm installerades. Detektorerna kunde placeras i princip osynliga i ljuskronorna medan larmsirenerna placerades invid predikstolen och på läktaren. Ledningarna drogs i västra delen av kyrkan, i vapenhuset och angränsande utrymmen samt vidare upp på orgelläktaren och över vinden. De kunde till stor del dras via biutrymmen. De ledningar som var synliga målades in i omkringliggande vägg- eller takfärg. I de nylagda tegelytorna framför bänkarna fälldes två strömboxar in. 16

17 Rengöringen av altartavlan påbörjad. Tavlan var kraftigt nedsmutsad. Konservatorsarbeten Altarmålningen av Gunnar Torhamn rengjordes tillsammans med ovanför sittande strålkrans. Predikstolen med dess baldakin rengjordes, liksom takkronorna, lampetterna, altarmålningen från gamla kyrkan, reliefen av Ferdinand Ring samt bänkskärmarnas nummertavlor. Arbetena redovisas i separat konservatorsrapport. Efter påbörjad rengöring av altartavlan diskuterades rengöringens omfattning av konservator och antikvarie. Eftersom målningen var kraftigt nedsmutsad kom förändringen efter rengöringen att bli stor. Färgerna kom att framträda betydligt kraftigare, liksom penselföringen och motivet i dess helhet. Iakttagelser under arbetet När bänkkvarterens linoleummatta avlägsnats visade det sig att den var lagd på sågspånsbetong, en blandning av cement, sand, vatten och sågspån. Detta gjordes 1937 i samband med att ett ursprungligt, rötskadat brädgolv avlägsnades. Under sågspånscementen fanns en betonggjutning gjord på ett fyllnadslager av rödaska lagt ovanpå konstruktionsbetongen. Rödaska är en slaggprodukt från Höganäs gruvverksamhet och användes som fyllning av olika slag, bl.a. på gångar och vägar. 17

18 Det övre skiktet av golvet under bänkkvarterens linoleummattan, bestod av sågspånsbetong. Här ses detta skikt delvis uppbilat för iläggning av nytt tegelgolv. Avvikelser från handlingarna Eftersom det inte gick att kalkavfärga väggar och valv p.g.a. att de vid föregående renovering målats med emulsionsfärg, beslöts efter diskussion med Länsstyrelsen att istället använda Keim Soldalit. Golvtegelytor tillkomna på och 1980-talen byttes inte ut, eftersom det hårda sättbruket gjorde det mycket svårt att hugga bort teglet. De nylagda tegelytorna lades med delade stenar för att undvika att röra i befintligt undergolv, vilket bl.a. innehöll rödaska. Åtgärderna utfördes i samförstånd med antikvarie. Radiatorerna målades vita i dess helhet. De hade tidigare delvis varit brunmålade. Tillkommande arbeten har varit borttagande av en bänk längst fram i respektive bänkkvarter, kortning och tillbakaflyttning av bänkskärm samt kortning av bänkrad nummer två i respektive kvarter. För åtgärden inhämtades separat tillstånd från Länsstyrelsen. Vaktmästarpulpeten har höjts och slagskydd i form av vinkeljärn har satts vid dörren mellan vapenhuset och trapphuset samt i dörröppningen intill predikstolen. Åtgärderna har utförts i samråd med antikvarie samt diskuterats med Länsstyrelsen. På ett tidigt stadium valde man att avstå från en del av de åtgärder som finns upptagna i handlingarna från Wikerstål Arkitekter AB och konservator Herman Andersson. Således har sakristians parkettgolv inte åtgärdats, dörrautomatik inte monterats och orgelläktarens heltäckningsmatta inte bytts ut. Altare och altarrund har inte åtgärdats och inte heller dörrarna. Kulturhistorisk bedömning Åtgärderna har till övervägande del utförts i enlighet med upprättade handlingar eller i samråd med medverkande antikvarie. Diskussioner har även förts med Läns- 18

19 Provyta upptagen för undersökning av undergolvet. Överst ses den beigeaktiga sågspånsbetongen, därunder betonggjutning och underst ett fyllnadslager bestående av rödaska, en slaggprodukt från Höganäs gruvor. styrelsen. Åtgärderna har utförts med hänsyn till kyrkans kulturhistoriska värde och är ur detta perspektiv väl genomförda. Det av Välinge Innovation tillverkade och till kyrkan skänkta golvet, överensstämde inte med det presenterade och godkända provet. Välinge kommunicerade inte denna förändring med vare sig antikvarie eller projektledare, vilket ur kulturhistorisk synvinkel får ses som mindre välbetänkt. Övriga iakttagelser Vid orgelläktaren på tornets västmur är tre målningar av Gunnar Torhamn placerade, vilka har hängts tillbaka efter slutförd renovering. Ett fotografi i Höganäs kommuns bildarkiv visar att dessa målningar ingick i den ursprungliga läktarbarriären, vilken byttes ut mot den idag befintliga Målningarna utgjorde barriärens tre fyllningar, vilket är anledningen till att de idag saknar ramar. Det rekommenderas att målningarna ses över av konservator i samband med framtida åtgärder i kyrkan. Skall de förses med ramar, kan dessa lämpligen utföras i likhet med de lister som omger interiöra dörrars fyllningar. Efter det att laminatgolvet var färdiglagt lämnades städanvisningar som angav att golvet inte får utsättas för fukt. Enligt Välinge Innovations representant skall golvet dock tåla att beträdas av våta eller snöiga skor samt kan torkas av med en våt, väl urvriden trasa. Framtiden får utvisa om golvmaterialet är praktiskt lämpligt att använda i kyrkobyggnader. Erfarenheter från läggningen i Himmelsfärdskyrkan har hittills visat att materialet ställer stora krav på speciella anslutningslösningar, eftersom det skall läggas flytande, vilket i sin tur är svårförenligt med kraven på stabilt infästa bänkar. 19

20 Källor och litteratur Höganäs kyrkoarkiv, Höganäs. Höganäs kommuns bildarkiv. Ranby, Caroline Vård- och underhållsplan för Höganäs kyrka. Wikerstål Arkitekter. Ranby, Henrik (red) Höganäs från stenålder till millennieskifte. Höganäs historia del 1. Höganäs kommun. Den färdigrenoverade kyrkan. 20

21 21

22 RANBY TEXT & KULTURMILJÖ