Mottagare. Malax kommun. Dokumenttyp Planbeskrivning. Datum MALAX KOMMUN DELGENERALPLAN FÖR RIBÄCKENS VINDKRAFTSPARK

Transkript

1 Mottagare Malax kommun Dokumenttyp Planbeskrivning Datum MALAX KOMMUN DELGENERALPLAN FÖR RIBÄCKENS VINDKRAFTSPARK

2 DELGENERALPLAN FÖR RIBÄCKENS VINDKRAFTSPARK Författare Jonas Lindholm Datum Granskare Christoffer Rönnlund Granskad Källa: Ramboll, Delgeneralplan för Ribäckens vindkraftspark, godkänd Ramboll Hovrättsesplanaden 19E VASA P F

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER Identifikationsuppgifter Planområdets läge Planens namn och syfte 2 2. SAMMANDRAG Olika skeden i planprocessen Delgeneralplanen Genomförandet av delgeneralplanen 3 3. UTGÅNGSPUNKTERNA Utredning om förhållandena i planeringsområdet Allmän beskrivning av området Naturmiljön Den byggda miljön Markägoförhållanden Planeringssituationen De riksomfattande målen för områdesanvändningen Landskapsplanen Generalplan Detaljplan Byggnadsordningen Tomtindelning och tomtregister Grundkarta Skyddsbeslut 9 4. OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DELGENERALPLANEN Behovet av delgeneralplanering Planeringsstart och beslut som gäller denna Deltagande och samarbete Intressenter Anhängiggörande Deltagande och växelverkan Myndighetssamarbete Mål för delgeneralplanen REDOGÖRELSE FÖR DELGENERALPLANEUTKASTET Planens struktur Dimensionering Service Uppnåendet av målen för miljöns kvalitet Områdesreserveringar PLANENS KONSEKVENSER Utredning om konsekvenserna i planeringsområdet Allmän beskrivning av konsekvenserna Konsekvenser för människors levnadsförhållanden och livsmiljö Konsekvenser för jord- och berggrunden, vattnet, luften och klimatet Konsekvenser för växt- och djurarter, naturens mångfald och naturresurserna Konsekvenser för region- och samhällsstrukturen, samhälls- och energiekonomin och trafiken Konsekvenser för stadsbilden, landskapet, kulturarvet och den byggda miljön Konsekvenser för försvarsmaktens funktion, sjöfarten samt luftfarten Kumulativa konsekvenser Störande faktorer i miljön Planbeteckningar och planbestämmelser GENOMFÖRANDE AV DELGENERALPLANEN Genomförande och tidsplanering 30

4 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6A Bilaga 6B Bilaga 7 PDB (Program för deltagande och bedömning) Bulleranalys Skugganalys Synlighetsanalys Fotomontage (godkänd plan, bygglov - planerat läge) Bemötandesammanställning i utkastskedet (kompletteras senare) Bemötandesammanställning i förslagsskedet (kompletteras senare) Konsekvenser för fågelbeståndet till följd av ändrad kraftverkstyp Bakgrundsutredningar enligt gällande delgeneralplan: Naturutredningar för vindkraftsprojektet i Ribäcken i Malax 2012 Uppföljning av fiskgjuse 2014 (inte officiell) Arkeologisk utredning 2012 (på finska)

5 1. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Identifikationsuppgifter Delgeneralplanen för Ribäcken vindkraftspark i Malax kommun har uppgjorts av Ramboll Finland Oy. I projektet har Lantmäteriingenjör YH Jonas Lindholm har fungerat som planläggare och Lantmäteriingenjör YH Christoffer Rönnlund har fungerat som kvalitetsgranskare. PLANLÄGGARE: Malax kommun Malmgatan MALAX T Kontaktperson: Planläggningsingenjör Lantm.ingenjör YH Jonas Aspholm tel e-post: jonas.aspholm@malax.fi AKTÖR: PLANLÄGGNINGSKONSULT: Ramboll Finland Oy Hovrättsesplanaden 19 E, VASA T Kontaktperson: Planläggare: Lantm.ingenjör YH Jonas Lindholm, YKS-605 T E-post: jonas.lindholm@ramboll.fi Kvalitetsgranskning: Lantm.ing. YH Christoffer Rönnlund T E-post: christoffer.ronnlund@ramboll.fi Ribäcken Vindpark Oy Kontaktperson: Svante Nilsson T E-post: svante.nilsson@ox2.com 1.2 Planområdets läge Planeringsområdet är beläget söder om och på ett avstånd av ca 15 km till Malax kommuns administrativa centrum i Köpings. Vindkraftparkens planområde är beläget på den västra sidan om Ribäcksvägen och breder ut sig i området kring Flatbergen. Från planeområdet ligger Petalax by ca 7 km i västlig riktning och riksväg 8 ca 7 km i östlig riktning. Omgivningen kring det planerade vindkraftverksområdet vid Flatbergen består till största delen av obebyggda skogsmarker i ekonomibruk blandat med lägre belägna partier. Området vid vindkraftverkens förläggningsplatser består av relativt karg bergs-/stenbunden skogsmark med ett lågt trädbestånd. Områdets topografi är flack men området är relativt högt beläget i förhållande till omgivningen. Det närmast belägna huset, med fast boende, ligger ca 950 m från närmaste vindkraftverk. Övriga gårdar ligger på över 1 km:s avstånd. Området är av glesbygdskaraktär. 1

6 Bild 1. Riktgivande läge för planeringsområdet. Lantmäteriverket. Bild 2. Planeringsområdets avgränsning. Lantmäteriverket. 1.3 Planens namn och syfte Planens namn är DELGENERALPLAN FÖR RIBÄCKENS VINDKRAFTSPARK. Målet är att göra upp en reviderad delgeneralplan som ger möjlighet att bygga högre vindkraftverk än gällande plan tillåter. Tidigare maxhöjd för vindkraftverken var 200m, nu är målsättningen 250m. Samma naturinventeringar nyttjas. I övrigt är målsättningarna samma som i den 2

7 gällande delgeneralplanen. Planområdet förblir område för jord- och skogsbruk samt rekreation, förutom de förläggningsplatser som anvisas för själva vindkraftverken, servicevägarna och infrastrukturen. Delgeneralplanen utarbetas så att den kan användas som grund vid beviljande av bygglov enligt markanvändnings- och bygglagens 77a och 77b. 2. SAMMANDRAG 2.1 Olika skeden i planprocessen Kst 3 Kommunstyrelsens beslut om inledande av planläggning. Ramboll Finland Oy godkändes som planläggare xxx xxx 2.2 Delgeneralplanen PDB och planutkast till påseende. Planförslaget till påseende. Kommunstyrelsen godkände delgeneralplanen. Kommunfullmäktige godkände delgeneralplanen. Den centrala markområdesreserveringen i delgeneralplanen kommer att vara Jord- och skogsbruksdominerat område (M-1). Övriga markområdesreserveringar utgörs av Fornminnesområde (SM), Fornminnesobjekt, Område för vindkraftverk (tv), Område som är särskilt viktigt med tanke på naturens mångfald (luo-1), Riktgivande placering av jordkabel, Nuvarande väganslutning, Riktgivande ny vägförbindelse eller vägförbindelse som märkbart förbättras och Riktgivande friluftsled. 2.3 Genomförandet av delgeneralplanen Förverkligandet av delgeneralplanen kan påbörjas när delgeneralplanen blivit godkänd i kommunfullmäktige och vunnit laga kraft. Förverkligandet ankommer på aktören och/eller på privata markägare. 3. UTGÅNGSPUNKTERNA 3.1 Utredning om förhållandena i planeringsområdet Området utgörs av skogsfastigheter. På planområdet finns ett område som är särskilt viktigt med tanke på naturens mångfald och tre områden som är fredade enligt fornminneslagen. Nämnda delar bör beaktas under uppgörandet av vindkraftverkens placering Allmän beskrivning av området Planläggningsområdet omfattar ett ca 527 ha stort område. Planområdet är beläget vid Flatbergen, väster om Ribäcksvägen i Malax kommun. På planområdet finns varken fast boende eller fritidsboende. Området är obebyggt och utgörs av skogsfastigheter. 3

8 3.1.2 Naturmiljön Landskapets särdrag Planområdet består av en relativ karg bergs-/stenbunden skogsmark med ett relativt lågt trädbestånd. Den obebyggda skogsmarken är i ekonomibruk. Delar av området är kalhuggna. Områdets topografi är flack men området är relativt högt beläget i förhållande till omgivningen. Ur ett vidare perspektiv präglas själva landskapsbilden av skog, åkrar och skogsvägar, men även av en lantlig bebyggelse med bondgårdar varvat med äldre och nyare stugor/hus, beroende på i vilka delar av närområdena man rör sig. På planområdet finns inga bostadsbyggnader, men inom mindre än 2 km avstånd finns på grund av den stora arealen tämligen många bostäder, över 300. De närmaste husen finns bakom ett skymmande trädbestånd på knappt 1 km avstånd. Bosättningen har i Österbottnisk anda lokaliserats till skogskanterna invid öppna åkerområden, och skapar på så sätt en bandliknande struktur. Öppna vyer finns längs med Ribäcksvägen samt utmed Petalaxvägen, utanför projektområdet. Byggnadsbeståndet på landsbygden i Österbotten var enhetligt ända fram till 1950-talet och gav således landskapet sin egen särprägel. Ståtliga österbottniska bondgårdar omgivna av odlade åkrar finns fortfarande på sina områden och vittnar om områdets tidigare byggnadskultur. Nämnda byggnadsbestånd som i dag finns kvar hör till Finlands äldsta och i Österbotten finns fortfarande mycket gammalt byggnadsbestånd kvar jämfört med övriga Finland. Vid åkerområdena är landskapsbilden mera vid och öppen och det återkommande mönstret på dessa områden speglas i horisonten, där trädlinjen bryter arm med himlen. Topografi Topografin på det aktuella området präglas av ett svagt kuperat landskap, höjdskillnaderna varierar mellan 25 32,5 m.ö.h. Dalsänkan i Ribäcken ligger mellan 17,5 20 m.ö.h. Området i sig är relativt högt beläget, medan höjdvariationerna i området är relativt små. Jordmån Marken består överlag av en relativt karg bergs-/stenbunden skogsmark, men även en del våtmark finns inom planområdet. Vattendrag och vattenhushållning Inom delgeneralplanens område finns inget grundvattenområde och inte heller något annat betydande vattenområde. Naturskydd I den ursprungliga naturinventeringen (2012) har inte konstaterats sådana uppgifter som till sina särdrag skulle hindra verkställandet av vindkraftsparken. Naturaområden I planområdets direkta närhet finns inga Naturaområden Den byggda miljön Boende och befolkningens struktur De boende bor främst i byarna samt i byarnas direkta närområde. I Petalax bor ca 1090 personer av vilka ca 240 bor i Nyby. I Övermalax ca 1600 personer av vilka ca 80 personer bor i Ribäcken. Närmaste bycentrum på Närpes sida om kommungränsen är Pörtom. Ingen av nämnda byar har någon bebyggelse för fast boende på det aktuella planområdet. Uppgifterna är tagna från Malax kommuns befolkningsregister, februari Felmarginalen ligger på ± 10 personer. Samhällsstruktur Planområdet utgörs av ett skogsområde och närmaste bebyggelse finns på ca 1km:s avstånd från det östligaste vindkraftverket. Stads-/tätortsbild Inom det direkta närområdet för delgeneralplanen finns inte något område med en definierbar stads- eller tätortsbild. Man bör istället se på området utgående från ett byaperspektiv. Ribäcken 4

9 och Nyby i Malax kommun är av typisk Österbottnisk glesbygdskaraktär, där en naturnära och lantlig miljö präglar boendet runt planområdet. Arbetsplatser, näringsverksamhet På planområdet finns inga arbetsplatser. Skogsbruk bedrivs på området. Rekreation och fritidsverksamhet På området finns inga vandringsleder eller allmänna rastplatser, men bär- och svampplockning samt jakt förekommer. På planområdet finns flertalet älgtorn. Trafik På planområdet finns endast skogsvägar. Ribäcksvägen fungerar som en genomfartsväg för de boende och för de som bedriver jord- eller skogsbruk i det närbelägna området. För att nå Ribäcksvägen, och planområdet, används Petalaxvägen som sträcker sig mellan Strandvägen och riksväg 8. Den byggda kulturmiljön och fornminnen Inom delgeneralplaneområdet finns områden som är skyddade enligt fornminneslagen. Som stöd för gällande delgeneralplan har en arkeologisk utredning uppgjorts. Teknisk försörjning På området finns varken elnät, avlopps- eller vattenledningar. Specialverksamhet Försvarsmakten bedriver luftbevakning vars influensområde berör ifrågavarande planområde. Miljöskydd och störningar i miljön Området är ett lugnt skogsområde med en liten genomfartstrafik. Inga skyddsområden finns i planområdets närhet Markägoförhållanden Fastigheterna på området är i privat ägo. 3.2 Planeringssituationen De riksomfattande målen för områdesanvändningen De riksomfattande målen för områdesanvändningen (Statsrådets beslut ) fick laga kraft och revideringen av dem trädde i kraft den De riksomfattande målen för områdesanvändningen är grupperade enligt sakinnehåll i följande helheter, av vilka alla förutom nummer fem gäller för planområdet: 1. Fungerande regionstruktur 2. Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön 3. Kultur och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser 4. Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning 5. Specialfrågor i Helsingforsregionen 6. Helheter av särskild betydelse som natur- och kulturmiljöer. I de riksomfattande målen för områdesanvändningen i punkt 4, Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning, konstateras om de allmänna målen: "Inom områdesanvändningen tryggas behoven inom energiförsörjningen på riksnivå och möjligheterna att utnyttja förnybara energikällor gynnas." Enligt de särskilda målen: "I landskapsplaneringen skall anges vilka områden som bäst lämpar sig för utnyttjandet av vindkraft. Vindkraftverken skall i första hand koncentreras till enheter som omfattar flera kraftverk". 5

10 3.2.2 Landskapsplanen Österbottens landskapsplan (fastställd: ), som gäller för kustområdet i Österbotten, innehåller en allmän planering av områdesanvändningen i landskapet eller i dess delområde. Landskapsplanens uppgift är att fastställa områdesanvändningen och samhällsstrukturens principer och visa områdesreserveringar som hör till nationella eller landskapsmässiga målsättningar eller områdesanvändning som berör flera än en kommun i en så bred utsträckning och noggrannhet att områdesanvändningarna kan sammanfogas. Vid utarbetandet av landskapsplanen bör speciell vikt läggas vid bl.a. en hållbar användning av vatten- och jordämnen och näringslivets verksamhetsförutsättningar i landskapet; landskapet, vårdandet av naturresurserna och kulturarvet samt att det finns tillräckligt med områden som lämpar sig för rekreation (MBL 28 ). Bild 3. Utdrag ur landskapsplanen (fastställd ). Inom planområdet, eller i dess närhet, finns följande beteckningar i landskapsplanen: Beteckning Beskrivning av beteckningen, bestämmelser Utveckling av å- och älvdalarna Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges områden för landsbygdsbebyggelse i å- och älvdalarna, där särskilt sådant boende samt sådan näringsverksamhet och rekreationsverksamhet som faller tillbaka på lantbruket och övriga landsbygdsnäringar, naturen och kulturmiljön samt det fysiska landskapet utvecklas. Planeringsbestämmelse: Kommunalt samarbete och gemensamma planeringsprinciper bör utvecklas för älv- och ådalarna. Genom områdesanvändningen bör funktionerna i å- och älvdalarnas avrinningsområden styras så att de främjar förbättring av vattendragens tillstånd. Översvämningskänsliga områden bör inte anvisas för byggande. Även de värden som hänför sig till kulturlandskapet bör beaktas i områdesplaneringen. När landsbygden utvecklas bör målen för landsbygdsnäringarna, den fasta bebyggelsen och fritidsbebyggelsen sammanjämkas. Den allmänna planeringsbestämmelsen gäller alla å- och älvdalar i landskapet inklusive Kyro älvdal. Förbindelsebehov för kraftledning Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anvisas förbindelsebehov för kraftledningar från vindkrafts- och andra områden. 6

11 Förbindelsebehov av naturgasledning Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges alternativa förbindelsebehov för en naturgasledning. Riktgivande friluftsled Planeringsbestämmelse: Noggrannare planering och utmärkning av vandringsleder bör ske i samarbete med markägare och myndigheter. Vid planeringen bör miljövärdena beaktas. Landdskapsplanens etapplan 1: Berör inte projektet. Landdskapsplanens etapplan 2: Projektområdet är lokaliserat till ett tv-1 område, och lämpar sig således bra som vindkraftsområde. Bild 4. Utdrag ur etapplan 2, fastställd I etapplandskapsplan 2 finns följande beteckningar och bestämmelser: Planbeteckning Beskrivning av beteckningen, bestämmelser Område för vindkraftverk Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anvisas markområden som lämpar sig för byggande av vindkraftsparker av regional betydelse. Planeringsbestämmelse: Vid planering och byggande samt vid användning av områdena ska uppmärksamhet fästas vid boende och rekreation, kulturlandskap, fåglar, trafikleder och trafikarrangemang, flygplatsernas flyghinderbegränsningar, elöverföring, tryggandet av förekomsten av arter tillhörande habitatdirektiv IV a samt vid tryggandet av förutsättningarna för primärproduktion och marktäkt. 7

12 Delgeneralplanens förhållande till etapplandskapsplan 2 (blå linje): Bild 5. Vindkraftverkens (planutkastets) positioner i förhållande till avgränsningen för etapplandskapsplan Generalplan För området har tidigare uppgjorts Delgeneralplan för Ribäckens vindkraftspark. Planen godkändes i kommunfullmäktige I planen har 5 byggplatser för vindkraftverk anvisats. Bild 6. Utdrag ur gällande delgeneralplan, godkänd

13 3.2.4 Detaljplan På det aktuella planområdet finns inga gällande detaljplaner Byggnadsordningen Byggnadsordningen är godkänd av kommunfullmäktige i Malax den Tomtindelning och tomtregister För områdets fastighetsindelningsinformation har Lantmäteriverkets tidsenliga uppgifter använts Grundkarta Lantmäteriverkets grundkarta i rasterformat har använts som bas i planeringen kompletterat med fastighetsgränser Skyddsbeslut I planområdets södra del finns ett flertal, enligt fornminneslagen (295/1963), fredade fornlämningar. Enligt fornminneslagen är det förbjudet att utföra grävning, övertäckning, ändring och/eller motsvarande ingrepp på nämnda områden. Områden som är innanför plangränsen utvisas på plankartan, och beaktas enligt för dem givna planbestämmelser. 4. OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DELGENERALPLA- NEN Information om att planläggning har inletts, program för deltagande och bedömning samt planutkast Att delgeneralplaneringen har inletts och att planmaterialet finns till påseende informeras i lokaltidningen och på kommunens internetsida samt anslagstavla. Över materialet finns möjlighet att ge skriftliga och muntliga åsikter i enlighet med kungörelsen. Vid hörande i beredningsskedet hålls planmaterialet offentligt framlagt under tjänstetid på kommungården samt på kommunens internetsida under 30 dagar. Begäran om utlåtande från berörda förvaltningar och myndigheter. Utarbetande av planförslag, godkännande Förslaget till delgeneralplan framläggs offentligt med kommunstyrelsens beslut enligt MBL 65 och MBF 19 under 30 dygn på kommunens anslagstavla och internetsida. Under denna tid finns möjlighet att göra skriftliga anmärkningar mot planförslaget. Om offentligt framläggande informeras genom kungörelse i lokaltidningen, på kommunens anslagstavla och internetsida. Nödvändiga begäran om utlåtande över planförslaget sänds till berörda myndigheter och sammanslutningar. Styrelsebehandling, godkännande av planförslaget och sändning för fullmäktigebehandling. Fullmäktigebehandling, godkännande av planförslaget. Information om godkännandet av plan enligt MBL 67 och MBF Behovet av delgeneralplanering Behovet av ändring av delgeneralplanen har rekommenderats av Malax kommun framom ett undantagsförfarande för att säkerställa en likvärdig behandling av markägarna. 9

14 4.2 Planeringsstart och beslut som gäller denna Kommunstyrelsen har den beslutat att en ändring av delgeneralplan för området kan påbörjas och att aktören står för alla kostnader. Initiativtagare till uppgörandet av delgeneralplanen är Ribäcken Vindpark Ab. Planearbetets utförande: 5 Målen för områdesplanering, 39 Krav på generalplanens innehåll, 77a - Användning av generalplanen som grund för bygglov för vindkraftverk och 77b - Särskilda krav på innehållet i en generalplan som gäller utbyggnad av vindkraft i Markanvändnings och bygglagen utgör grund för delgeneralplanen. 4.3 Deltagande och samarbete Intressenter är markägarna och de vars boende, arbete eller andra förhållanden kan påverkas betydligt av planen samt de myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas i planeringen. Intressenter har möjlighet att delta i beredningen av planen, bedöma verkningarna av planläggningen och skriftligen eller muntligen uttala sin åsikt om saken. Som intressenter i planeringen har följande definierats (enligt MBF 20 ): Intressenter Intressenter i planeringen är åtminstone: MALAX KOMMUNS OLIKA FÖRVALTNINGSORGAN OCH FÖRTROENDEORGAN Malmgatan 5, MALAX VASA STAD Planläggning, PB 2, VASA NÄRPES STAD - Planläggning, Kyrkvägen 2, NÄRPES KURIKKA STAD Planläggning, Kärrytie 1, KURIKKA LAIHELA KOMMUN Planläggning, PB 13, LAIHELA KORSHOLMS KOMMUN Planläggning, Centrumvägen 4, KORSHOLM VÄSTKUSTENS TILLSYNSNÄMNDS MILJÖSEKTION Centrumvägen 4, KORSHOLM NTM-CENTRALEN I ÖSTERBOTTEN (Närings-, Trafik- och Miljöcentralen i Österbotten) Korsholmsesplanaden 44 / PB 262, VASA NTM-CENTRALEN I SÖDRA ÖSTERBOTTEN (Närings-, Trafik- och Miljöcentralen i Södra Österbotten) Alvar Aallon katu 8 / PB 156, SEINÄJOKI ÖSTERBOTTENS FÖRBUND Sandögatan 6 / PB 174, VASA ÖSTERBOTTENS MUSEUM Museigatan 3 / PB 3, VASA TRAFIKSÄKERHETSVERKET TraFi PL 320, HELSINGFORS TRAFIKVERKET PB 33, HELSINGFORS ÖSTERBOTTENS RÄDDNINGSVERK Smedsbyvägen 14 16, VASA REGIONFÖRVALTNINGSVERKET Wolffskavägen 35, PB 200, VASA FORSTSTYRELSEN PB 475, VASA FINLANDS SKOGSCENTRAL PB 40, LAHTIS FÖRSVARSMAKTEN, HUVUDSTABEN PB 919, HELSINGFORS Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet Viksbågen 4 / PB 2, HELSINGFORS 10

15 Alla de vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av planen: Användare, innehavare, markägare och invånare i planeringsområdet och dess influensområde. Företag, föreningar och sammanslutningar samt intressegrupper, vilkas verksamhetsområde planeändringen kan ha konsekvenser för, bl.a. o o o o o o o o Finavia Abp Fortum Abp Fingrid Oyj Elisa Ab EPV Regionnät Ab Skogsvårdsföreningen Österbotten Malaxnejdens Jaktvårdsförening Österbottens Viltvårdsdistrikt Listan kompletteras under processen vid behov Anhängiggörande Planeringsarbetet anhängiggjordes i samband med protokollutgivandet från kommunstyrelsens möte den i Malax kommun. Kungörelsen fanns på kommunens internetsida samt i de lokala dagstidningarna. Föredragningslistor och protokoll har även kunnat ses på Deltagande och växelverkan Hörande i beredningsskedet (PDB, planutkast) skedde under tiden i enlighet med MBL 63 och MBF 30. Samtidigt har begäran om utlåtande över utkastet, enligt MBF 30, sänts till de myndigheter och sammanslutningar, vars område berörs av planeringen. Över materialet inkom utlåtanden och åsikt. BEMÖTANDEN TILL UTKASTSKEDETS RESPONS, SE BILAGA 6A. (tillsätts senare) Planförslaget var framlagt under tiden i enlighet med MBL 65. Begäran om utlåtande har sänts till berörda myndigheter och sammanslutningar enligt MBF 19 och MBF 20. Över materialet inkom utlåtanden och anmärkningar. BEMÖTANDEN TILL FÖRSLAGSSKEDES RESPONS, SE BILAGA 6B (tillsätts senare) Myndighetssamarbete Av myndigheter begärs utlåtanden under planläggningsprocessen. Ett myndighetsamråd ordnas under utkastskedet. 4.4 Mål för delgeneralplanen Målet är att göra upp en ändrad delgeneralplan som ger möjlighet att bygga högre vindkraftverk än gällande plan tillåter. Tidigare maxhöjd för vindkraftverken var 200m, nu är målsättningen 250m. Gällande vindkraftverkens antal är målsättningen oförändrad, 5 st. I övrigt är målsättningarna samma som i den gällande delgeneralplanen. Planeringsområdet bibehålls som jord- 11

16 och skogsområde samt för rekreation, förutom vindkraftverkens förläggningsplatser, underhållsvägar samt övrig infrastruktur. Elöverföringen inom planområdet kommer att ske med jordkabel. Från vindkraftsparken är målet att ansluta parken till stamnätet via en gemensam 110 kv luftledning med Långmossa vindkraftspark. Delgeneralplanen utarbetas så att den kan användas som grund vid beviljande av bygglov enligt markanvändnings- och bygglagens 77a och 77b, medan 5 - Målen för områdesplanering i Markanvändnings och bygglagen utgör grund för planläggningsarbetet. 5. REDOGÖRELSE FÖR DELGENERALPLANEUTKASTET 5.1 Planens struktur Delgeneralplanen innefattar två centrala beteckningar, Jord- och skogsbruksdominerat område (anges som M-1 på plankartan) och Område för vindkraftverk (anges med bokstavskombinationen tv och en cirkel på plankartan). Nämnda beteckningar påvisar var skogsbruk får bedrivas och var vindkraftverk får byggas. Beteckningarna är centrala eftersom huvudsyftet med uppgörandet av delgeneralplanen är att bygglov för vindkraftverk skall kunna beviljas på basen av planen, men samtidigt inte påföra markägarna förbud angående idkandet av skogsbruk, jakt, bäroch svampplockning osv. Övriga beteckningar anger bl.a. viktiga områden för naturens mångfald, vägdragningar och fornminnen. D.v.s., infrastruktur och områden att beakta pga. områdenas karaktär och särdrag, områden som i grund och botten är delar av det jord- och skogsbruksområde som dominerar delgeneralplanen. 5.2 Dimensionering På planområdet får uppföras 5 st. vindkraftverk. Vindkraftverkens totalhöjd får vara högst 250 m. Placeringen av de anvisade platserna för vindkraftverk kan närmare studeras på plankartan. Byggytornas positioner hålls oförändrade jämfört med ursprunglig delgeneralplan. 5.3 Service För planområdet behövs ingen service och närservicens placering är således icke relevant. För området behövs ett fungerande vägnät, så att eventuella servicearbeten på vindkraftverken kan utföras och för att markägarna skall ha tillgång till sina fastigheter. 5.4 Uppnåendet av målen för miljöns kvalitet På de områden där man under byggtiden är tvungen att forma terrängen för vindkraftverkens fundament, nya vägar och förbättring av befintliga vägar samt dragning av jordkabel förorsakar delgeneralplanen förändringar/ingrepp i jord- och berggrunden. Känsliga och värdefulla biotoper samt områden som är av betydelse för djur- och fågellivet har dock undersökts och beaktats i uppgörandet av delgeneralplanen. På de områden som på något vis behöver beaktas, så placeras varken nya vägar eller vindkraftverk. 12

17 5.5 Områdesreserveringar De väsentliga planbeteckningarna finns listade nedan, övriga beteckningar se plankartan. M-1 Jord- och skogsbruksdominerat område. SM Fornminnesområde. tv et-1 Konstaterade fornminnen har angetts på plankartan. Område för vindkraftverk. Område för samhällsteknisk försörjning. 6. PLANENS KONSEKVENSER Markanvändnings- och bygglagen 9 - Utredning av konsekvenserna när planer utarbetas En plan ska grunda sig på planering som omfattar bedömning av de betydande konsekvenserna av planen och på sådana undersökningar och utredningar som planeringen kräver. När planens konsekvenser utreds ska planens uppgift och syfte beaktas. När en plan utarbetas ska miljökonsekvenserna, inklusive de samhällsekonomiska, sociala och kulturella konsekvenserna, samt övriga konsekvenser av planen och av undersökta alternativ utredas i behövlig omfattning. Utredningarna ska omfatta hela det område där planen kan tänkas ha väsentliga konsekvenser. Markanvändnings- och byggförordning 1 - Utredning av konsekvenserna när planer utarbetas Vid utredning av sådana konsekvenser av planer som avses i 9 markanvändnings- och bygglagen (132/1999) beaktas den aktuella planens uppgift och syfte, tidigare gjorda utredningar samt andra omständigheter som inverkar på behovet av utredningar. Utredningarna skall innehålla tillräckliga uppgifter för att det skall vara möjligt att bedöma vilka betydande direkta och indirekta konsekvenser som genomförandet av planen har för 1) människors levnadsförhållanden och livsmiljö, 2) jord- och berggrunden, vattnet, luften och klimatet, 3) växt- och djurarter, naturens mångfald och naturresurserna, 4) region- och samhällsstrukturen, samhälls- och energiekonomin och trafiken, 5) stadsbilden, landskapet, kulturarvet och den byggda miljön. Om sådana väsentliga konsekvenser av en generalplan eller detaljplan som avses i 9 markanvändnings- och bygglagen utsträcker sig till en annan kommuns område, skall kontakt med denna kommun hållas i tillräcklig utsträckning vid utredningen av konsekvenserna av planen. Om de väsentliga konsekvenserna av planen utsträcker sig till området för ett annat förbund på landskapsnivå, skall kontakt på motsvarande sätt upprätthållas med detta förbund. 6.1 Utredning om konsekvenserna i planeringsområdet Som grund för bedömningen har nyttjats redan tidigare utarbetade utredningar, undersökningar och planeringar, samt uppgifter som framkommit vid bedömning av den för tidigare projektet uppgjorda naturinventeringen. 13

18 6.2 Allmän beskrivning av konsekvenserna Vindkraftverken har även under byggtiden och driftstiden positiva konsekvenser, såsom att arbetsplatser skapas och därmed uppkomsten av skatteinkomster, tillväxt av egenförsörjning av el samt möjlighet till ökad användningsandel av förnybara energikällor. Vid ett genomförande av vindkraftsprojektet kan produktionsmängden av förnybar energi utökas i Malax med omnejd, men i ett större perspektiv även på nationell basis i hela Finland. Alla produktionsformer av energi har sina konsekvenser på klimatet, i synnerhet vid beaktan av hela produktionsformens totala livslängd. I det egentliga produktionsskedet förorsakar vindkraft inga utsläpp av växthusgaser. Gällande fossila bränslen är däremot utsläppen mer betydande under produktionsskedet. Vindkraften behöver också reglerkraft och därför är mångsidiga produktionsformer av stor vikt, tillsammans bidrar de också med sina säregna positiva effekter. Nedläggning/avveckling av vindkraftverk har också miljökonsekvenser, vilka kan jämföras med konsekvenserna under byggnadsskedet. Konsekvenserna för planläggningen bedöms genom granskning av nuvarande och planerad områdesanvändning. Vid konsekvensbedömningen beaktas även intressenters synpunkter och åsikter. 6.3 Konsekvenser för människors levnadsförhållanden och livsmiljö Buller: Som grund för utvärdering av konsekvenserna för människors levnadsförhållanden och livsmiljö nyttjas den av miljöministeriet utgivna publikationen Planering av vindkraftsutbyggnad Miljöförvaltningens anvisningar 4 sv I publikationen har gränsvärdena för bullret anvisats enligt följande: Bild 7. Utdrag ur Planering av vindkraftsutbyggnad Miljöförvaltningens anvisningar 4 sv I den uppgjorda bullersimuleringen har man använt sig av en vindkraftsmodell vars totalhöjd är 250m. Turbinen är av modellen Vestas V150, rotordiameter 150m. Enligt uppgjord bullersimulering befinner sig inga bostäder inom 40dB-gränsen varvid oskäliga konsekvenser för de närboende inte torde uppstå. 14

19 PLANBESKRIVNING - RIBÄCKENS VINDKRAFTSPARK Bild 8. Bullersimuleringen påvisar att inga bostäder är innanför gränsen 40 db Ramboll Finland Oy. Skuggning: För Finlands del har det inte fastställts gränsvärden eller getts rekommendationer angående blinkeffekten (skuggning), således har man i miljöministeriets anvisning p förespråkat användningen av de gränsvärden som gäller för Tyskland, Danmark och Sverige; I flera länder har det fastställts gränsvärden eller getts rekommendationer för i vilken utsträckning blinkeffekter får förekomma. Till exempel i Tyskland är gränsvärdena för de beräknade maximisituationerna, utan att solskenstimmarna beaktas, 30 timmar per år och 30 minuter per dag. I en så kallad verklig situation bör blinktiden begränsas till 8 timmar per år. I Danmark tillämpas i allmänhet högst 10 timmar per år som gränsvärde för verkliga situationer. Motsvarande rekommendation i Sverige är högst 8 timmar per år och 30 minuter per dag. I Finland har det inte fastställts gränsvärden eller getts rekommendationer angående skuggeffekten Enligt nuvarande konfiguration och positioner överstigs gränsvärdet 8h/år i 3 receptorpunkter (bostäder). Gränsvärdet 10h/år överskrids inte. 15

20 För att förhindra att oskäliga konsekvenser uppstår bör man se till att vindkraftverken är tekniskt justerbara så att kraftverkens driftstid vid behov kan justeras så att ovan nämnda gränsvärden/rekommendationer uppfylls. Bild 9. Skuggningssimuleringens resultat Ramboll Finland Oy. Gränsvärdet 8h/år överskrids vid 3 bostäder. Gränsvärdet 10h/år överskrids inte. Driftstiden bör kunna regleras så att inte oskäliga konsekvenser uppstår. Noggrannare information om uppgjorda simuleringar, se bilagorna Buller-, skuggningsoch siktanalys. Gällande förändring i landskapsbilden är betraktarens åsikt subjektiv och där av faller tyngden på angivna riktvärden och rekommendationer. Därför kan det också anses att till de delar som riktvärden och rekommendationer uppfylls så påför inte delgeneralplanen några oskäliga olägenheter. På området för vindkraftsparken får/kan skogsbruk fortsättningsvis bedrivas, dock inte på det direkta anläggningsområdet för respektive vindkraftverk. Detsamma gäller t.ex. bär- och svampplockning samt idkandet av jakt. Befolkningens struktur påverkas inte av vindkraftsparken, däremot ändras själva boendemiljön. Vindkraftverken blir synliga från ställvisa platser i både närområdet som i de omkringliggande byarna och blir således en del av den alldagliga landskapsbilden. Landskapsbildens utformning upplevs genom subjektiva åsikter och frågan huruvida bilden förbättras, inte förändras eller styrs mot en försämring är svårt att bedöma. En annan bidragande faktor till befolkningens ökning el- 16

21 ler minskning är arbetsplatsernas antal i det direkta närområdet. Under vindkraftsparkens uppbyggnadsfas kommer det att vara mera liv och rörelse i trakten, men på lång sikt skapar inte vindkraftsparken några andra jobb än eventuella servicearbeten. Vindkraftsparken bör därför, med beaktan av ovan nämnda aspekter, inte ses som en avgörande faktor för befolkningsutvecklingen i området. Planområdet och de omgivande områdena används främst för skogsbruk och till utövande av rekreation på basen av allemansrätten. Även jakt bedrivs på området. Summering: I delgeneralplanen har man placerat vindkraftverkens anläggningsplatser till sådana delområden att miljöministeriets angivna gränsvärden för buller inte överskrids, varvid oskäliga konsekvenser inte torde uppstå. Skuggningen som uppstår av vindkraftverken är beroende av såväl dess positioner som t.ex. väderlek. Enligt nuvarande positioner överskrids gränsvärdet/rekommendationen 8h/år vid 3 bostäder. Gränsvärdet 10h/år överskrids inte. Genom att se till att vindkraftverken är tekniskt justerbara kan man se till att överskridningar inte sker, vilket gör att oskäliga konsekvenser inte torde uppstå. Detta har även beaktats i allmän bestämmelse i delgeneralplanen. 6.4 Konsekvenser för jord- och berggrunden, vattnet, luften och klimatet Anläggandet av såväl vägar som fundament och kranplatser kräver endast ytliga ingrepp i markytan, och ingreppen kan därför inte påstås medföra några långsiktiga eller geografiskt vidsträckta konsekvenser. När byggnadsskedet är över, produceras miljövänlig energi och varken jordmånen eller berggrunden kommer i det skedet att belastas. Som bränslefri energiproduktionsform är vindkraften också till fördel för såväl luftkvaliteten som klimatet i sig. Summering: Det kan konstateras att vindkraftverk i drift inte påverkar luftkvaliteten, klimatet eller jord- och berggrunden med några negativa konsekvenser. Planområdet befinner sig inte på grundvattenområde. På den östra sidan av riksväg 8 (Björneborgsvägen) ligger det närmast belägna grundvattenområdet. Grundvattenområdet benämns Kolnebacken A och Kolnebacken B och ligger på ett avstånd av ca 7 km från planområdet. I Petalax kyrkby finns ett annat grundvattenområde på ett likartat avstånd, ca 8 km. Grundvattenområdet i Petalax benämns Petalax Båda grundvattenområdena hör till klass I. Med beaktan av var närmaste grundvattenområde är beläget, så leds den lokala vattenavrinningen i annan riktning. Konsekvenserna för grundvattenområdet anses således som obetydliga. Summering: Vindkraftsparken i Ribäcken kommer inte att orsaka några negativa konsekvenser för nämnda grundvattenområden. En vindkraftsetablering i Ribäcken kan påverka ytvattnet genom att vattnets naturliga balans tillfälligt förändras under byggnationen. När jordbyggnadsarbetet tar fart finns möjlighet att ytvattnets kvalitet tillfälligt präglas av ämnen som lösgörs ur jordmånen och av eventuella maskinella olje- samt bränsleläckage som kan förekomma på alla arbetsplatser. Såväl risken till nämnda föroreningar som konsekvenserna av dem bör ses som ringa, och man bör lagra miljöfarliga ämnen på ändamålsenligt sätt. Summering: Under driftskedet kommer vindkraftsparken i Ribäcken inte att orsaka några negativa konsekvenser för ytvattnet. Under byggnadsfasen finns dock risk till arbetsrelaterade oljeläckage eller olyckor. Det är också under denna fas som det ur ett föroreningsperspektiv ligger den största risken till att marksubstanser i den lokala närmiljön förorenas. Genom att lagringen av bränslen och dyl. sker i ändamålsenliga kärl/cisterner, minimeras också risker för miljöpåverkan. Risken till negativa konsekvenser för den lokala miljön kan därför bedömas som ytterst småskalig. 17

22 6.5 Konsekvenser för växt- och djurarter, naturens mångfald och naturresurserna Naturinventeringar har uppgjorts i samband med den ursprungliga planen år , resultaten har fortsättningsvis beaktats. Konsekvenserna för vindkraftverken fördelar sig till konsekvenserna under byggande, drift och nedläggning. Konsekvenserna under byggtiden förorsakas närmast av utjämnings- och fyllningsåtgärder riktade mot jordgrunden, men även grävning av kablar vilka närmast förorsakar buller och damm samt en ökad trafikering. I de områden som lämnar under kraftverken och ledningsgatorna hamnar djurlivet att väja och den från tidigare befintliga växtligheten förstörs. Byggarbetsplatserna vid de planerade kraftverken och servicevägarna som leder dit placeras i skogsbestånd som inte konstaterats ha några särskilda naturvärden vad gäller växtligheten. Effekterna av vindkraftsbyggandet på naturtyperna och växtligheten i projektområdet bedöms vara ringa och motsvara närmast normala skogsbruksåtgärder samt byggande av skogsbilvägar. I de områden där vindkraftverken byggs har inga tecken på t.ex. flygekorrar observerats. På områden i planen, som är reserverade för vindkraft, förekommer inga anmärkningsvärda fågelarter eller betydande häcknings-, födo- eller rastplatser. I enlighet med utredningar och analyser som gjorts i samband med uppgörande av den ursprungliga delgeneralplanen förväntas inte en höjning av vindkraftverkens totalhöjd påverka naturlivet och fågelbeståndet på ett betydande sätt. Vindkraftverkens byggytor bibehålls dessutom oförändrade. Teoretiskt sätt kan ett större kraftverk förorsaka en större kollisionsrisk för fåglarna då rotorns yta ökar, men på basen av uppgjord analys är risken inte nämnvärt större. Konsekvensen för fiskgjusen oförändrad. Noggrannare utredning av konsekvenserna för fågelbeståndet till följd av ändring av kraftverkstyp och -höjd, se bilaga 7. Summering: Naturinventeringen som uppgjordes för den ursprungliga delgeneralplanen har beaktats i planen genom undvikandet av att placera varken vägar eller vindkraftverk på de värdefulla biotoperna, eller på andra platser som på något vis är av betydelsefull karaktär. Objekt som är viktiga för naturens mångfald har beaktats med planebeteckningar och -bestämmelser. Resultaten av inventeringarna och utredningarna finns närmare presenterade i de ursprungliga naturinventeringarna och i tidigare godkänd delgeneralplan samt i bilagor till denna plan. Betydande konsekvenser förväntas inte uppstå. 6.6 Konsekvenser för region- och samhällsstrukturen, samhälls- och energiekonomin och trafiken Regionstruktur/samhällsstruktur Markanvändningen i och omkring projektområdet styrs huvudsakligen av Österbottens landskapsplan. Landskapsplanen är uppgjord för att styra region- och samhällsstrukturen i landskapet. För att inte förhindra möjligheten till en fungerande region- och samhällsstruktur är det viktigt att beakta den planläggningshierarkiska ordningen, på så vis kan motstridiga planer undvikas och helhetsbilden bättre tillgodoses. Varken i landskapsplanen eller i tillhörande etapplaner har det angetts sådana beteckningar, eller sådana reservationer, som delgeneralplanen för Ribäckens vindkraftspark skulle strida mot. Projektområdet ligger avskilt från den övriga planerade samhällsstrukturen i Malax kommun. Då kraftverken byggs samt då de är i drift kommer detta att förändra kraftverksområdets struktur, eftersom vägar, elöverföringsnät, eventuella elstationer och anläggningsområden måste byggas. Vindkraftverksområdena används då inte bara för jord- och skogsbruk utan också för industriell energiproduktion. Region- och samhällsstrukturens konsekvenser under vindkraftverkens driftstid utgörs i huvudsak av visuella förändringar riktade mot landskapet, vilka uppstår av de massiva strukturerna, bullret under vindkraftverkens funktion, blinknings- och skuggningskonsekvenser på närbebyggelsen samt fåglarnas kollisionsrisk i både vindkraftverken som i uppförda elledningar. Enligt anvisningar 18

23 från luftfarten är även höga kraftverk anordningar som möjligen äventyrar flygsäkerheten och vid placeringen och beteckning av dem skall flygtrafikens krav beaktas. Sett till den mer lokala strukturen kommer projektområdets huvudsakliga användningsändamål även i fortsättningen att vara skogsområde och därav kommer vindkraftsparken inte nämnvärt att begränsa eller förändra områdets interna karaktär, förutom till de delar där vindkraftverkens anläggningsplatser och servicevägar placeras. Man bör dock beakta att en framtida och eventuell byggnation, från nuvarande byggnation och i riktning mot vindkraftsparken, begränsas. Samtidigt som man går in för att anlägga en vindkraftspark, så begränsar man markanvändningen på planområdet. I och för sig ligger planområdet utanför den byggda miljön och således rekommenderas inte själva planområdet för nybyggande, med främsta avseende på fast boende. Genom att man i planläggningsarbetet beaktat kända markanvändningsbehov förhindrar man också sannolikt kännbara konsekvenser i detta avseende. Summering: Det kan konstateras att delgeneralplanen för Ribäcken inte står i konflikt med Österbottens landskapsplan eller någon av nämnda kompletteringsplaner, utan förverkligar istället etapplandskapsplan 2. Samtidigt kan den information som trafiksystemplanen ger användas i planarbetet. Vid uppgörandet av delgeneralplanen har inte framkommit sådana markanvändningsformer, eller för framtiden kända behov, som vindkraftsparken på något sätt skulle begränsa eller förhindra. Konsekvenserna av planläggningsarbetet bör därför ses som att man till ett skogsbruksdominerat område tillför ett mervärde, genom att utnyttja marken mer mångsidigt. Samhälls- och energiekonomi Som bränslefri energiproduktionsform ökar vindkraften egenförsörjningen av energi och funktionssäkerheten av el. Jord- och skogsbruk som bedrivs på det aktuella planområdet får fortsätta. Avkastningen av inkomstskatterna och bl.a. fastighetsskatterna har positiva konsekvenser för kommunens ekonomi och vindkraftsproduktionen kan inom turismen användas som en positiv attraktionsfaktor. Projektet har en indirekt och direkt sysselsättande inverkan. Det kan och bör nämnas att nämnda näringsgrenar delvis påverkas, eftersom delområden på planområdet tas i användning när infrastruktur, fundament och kranplatser skall anläggas. Men, förutom nämnda näringsgrenar finns det på planområdet inga andra arbetsplatser, eller någon annan näringsverksamhet, som bör beaktas. Summering: Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv bör konsekvenserna ses som godartade. Elöverföring Elöverföringen från vindkraftsparken till stamnätet kommer att förverkligas som en gemensam luftledning med Långmossa vindkraftspark. Internt, och mellan projektområdena, kommer all elöverföring ske med jordkabel. Jordkablarna grävs ned i marken till ca 0,7 meters djup och de placeras i huvudsak i anslutning till servicevägarna. Att placera jordkablarna in till befintliga skogsvägar underlättar servicearbeten och samtidigt undviks specifika ledningsgator i direkta skogsområden, vilket skulle medföra intrång i från tidigare orörda, och där av även enhetliga, skogsbruksmarker. I mån av möjlighet placeras luftkablarna i anslutning till servicevägarna. Att placera luftkablarna in till befintliga skogsvägar underlättar servicearbeten och samtidigt undviks specifika ledningsgator i direkta skogsområden, vilket skulle medföra intrång i från tidigare orörda och där av även enhetliga skogsbruksmarker. Summering: Ledningsgator in till befintliga vägområden är att föredra, eftersom underhållet underlättas genom en samlad teknik. För luftkablar krävs en bredare ledningsgata, medan det ställvis, beroende på jordmånen och berggrunden, kan vara mer kostsamt att anlägga jordkabel. För ett estetiskt trevligare skogsområde är jordkabel att föredra. 19

24 Såväl naturvärden som fornminnen bör beaktas oberoende om man anlägger ledningsgatan genom skogbeklädda partier eller i direkt anknytning till ett vägområde, därför medför nämnda alternativ likartade konsekvenser i frågan. Den tyngsta faktorn till att välja vägområdets direkta anknytning framom skogbeklädda partier är att såväl enhetliga skogsbruksmarker kan bibehållas som att serviceunderhållet underlättas. Trafik Tillgängligheten till området är god och man strävar efter att nyttja de befintliga skogsvägarna. Vägnätet bör dock kompletteras med mindre stickvägar till respektive vindkraftverk och endast mindre förbättringar av vägsträckningen behövs vid förverkligandet av planen. I praktiken ändras inte den dagliga trafiken på planområdet under vindkraftsparkens driftskede. Årligen utförs 2-4 servicebesök per kraftverk förknippade med vindkraftverkens förutsägbara underhåll. Utöver detta görs 1-5 oförutsägbara servicebesök per kraftverk. Dessa besök görs i huvudsak med paket- och personbil. Inverkan på trafiken och trafiksäkerheten är som störst under vindkraftsparkens byggnadsskede. I vindkraftparkens byggnadsskede uppstår trafikmängder som en följd av byggnadsarbetet, dessa har uppskattats på basen av transportbehov för jordmassor och komponenter som krävs för anläggandet (bl.a. kraftverkskomponenter, fundament, lyftplatser och vägar). I följande tabell har en grov uppskattning gjorts för byggnadsskedets trafikmängder gällande tung trafik. Utöver dessa transporter kommer det också under byggnadsskedet att uppstå en del personbilstrafik på området. Transport Trafikmängder Kraftverk (st) Park (5 st) Kraftverkskomponenter Lyftkran Fundament Betong Fundament Stål 2 10 Lyftplatser Upprustning av väg Ny väg Sammanlagt Tabell 2. Trafikmängder för tung trafik under byggnadsskedet. De negativa konsekvenserna kring trafiken och vägnätet bör ses som småskaliga. Vägnätet omfattar det nya servicevägnätet samt det befintliga vägnätet på området. Det befintliga vägnätet förbättras för att motsvara transporternas krav. Skador som orsakats av transporter på vägnätet repareras under byggnadsskedet och efter byggnadsskedet repareras vägarna för att åtminstone motsvara ursprungligt skick. De största konsekvenserna och påfrestningarna som påförs trafiken under byggnadsskedet förorsakas av betongtransporterna och transporterna av jordmassor till såväl lyftplatser som vägar. Trafikpåverkan som uppstår vid avslutandet av verksamheten är likartad mot den i byggnadsskedet, dock troligtvis något mindre. De positiva konsekvenserna bör ses i förbättringsåtgärder på befintliga skogsvägar samt de nya vägarna till vindkraftverken som projektet möjligtvis medför. Transporten av vindkraftskomponenter bör styras till den vägsträckning som klarar av såväl långa som tunga transportekipage. Om specialtransporter informeras i förväg och man försöker förverkliga dem under tidpunkter när inverkan på områdets trafik är så liten som möjligt. Infarten till projektområdet kan ske från Ribäcksvägen eller Långmossavägen. De tänkbara och eventuellt möjliga alternativen för specialtransporter presenteras i rapporten Österbottens vindkraft och specialtransporter. I rapporten framkommer följande: 20

25 Det aktuella projektområdet ligger väster om förbindelseväg (Ribäcksvägen). Det bästa alternativet är att köra specialtransporterna till området via förbindelseväg 6780 (Petalaxvägen). Förbindelseväg (Ribäcksvägen) är till största delen grusbelagd, rak och jämn även om den är tämligen smal. Vägen kan användas för specialtransporter i synnerhet då vägytan är frusen eller torr. Lågasbro som befinner sig på Nybrovägen förhindrar naselltransporterna via regionförväg 679 (Malaxvägen). Andra än Merventos naselltransporter kan emellertid kringgå den via förbindelsevägarna (Övermalax långtået) och (Kråkbacksvägen). De andra broarna på förbindelseväg (Ribäcksvägen) begränsar inte specialtransporterna när det gäller vikterna. På vägen finns det inte heller andra höjdbegränsningar än luftledningar. De små broarna på vägen över vattendraget är ca 6,50 m breda, men räckena är tämligen låga. För att nå vindkraftsparken rekommenderas således att man från riksväg 8 (Björneborgsvägen) svänger in på förbindelseväg 6780 (Petalaxvägen) och därefter till förbindelseväg (Ribäcksvägen), se bild nedan. Bild 10. Planerad transportrutt. I byggnadsskedet kommer trafiken att öka en aning i form av såväl tyngre som lättare arbetsfordon. Konsekvenser som uppstår på basen av detta är trots allt tillfälliga, och ses därför som ringa. Summering: Som slutsats kan nämnas att transporterna kommer att ske längs vägar av både högre som lägre ordning och av olika karaktär, där bärigheten bland dem kan variera. Vid behov upprustas vägarna till att motsvara transportkraven och skador orsakade av transporter repareras. Angående trafikens konsekvenser kan temporära störningar närmast förekomma under byggnadsskedet och under ett eventuellt avvecklingsskede. Konsekvenserna för trafiken bedöms 21

26 sammantaget som ringa, eftersom trafiken bör ses som kortvarig i det långa loppet. Vindkraftverken är placerade så långt från bygdevägar att de under driftstiden inte förorsakar fara för den allmänna trafiken. 6.7 Konsekvenser för stadsbilden, landskapet, kulturarvet och den byggda miljön I det flacka Österbotten påverkas kraftverkens synlighet främst av hur mycket terrängen skymmer sikten samt mängden åkerområden. På de öppna odlingsområdena i älv- och ådalarna syns kraftverken långt, men också där begränsas sikten i hög grad av växtligheten längs vattendragen och kring bosättningen. Inverkan på landskapet kan anses vara störst, om de landskapsobjekt som drabbas är klassificerade som värdefulla och speciellt känsliga. Sådana platser är i synnerhet värdefulla landskapsområden av riksintresse, regionalt värdefulla kulturlandskap i landskapsplanen, kulturhistoriskt värdefulla objekt, sönderskurna skärgårdslandskap och andra enhetliga landskap vid vattendrag samt naturlandskap av ödemarkskaraktär såsom skyddade, vidsträckta, öppna myrmarker. Landskapet kan antingen vara ett naturlandskap eller en kulturmiljö skapad av människor. I kulturmiljön kan man särskilja kulturlandskap och byggd kulturmiljö och den omfattar också fasta fornlämningar och vårdbiotoper. I samband med uppgörande av den ursprungliga delgeneralplanen har en arkeologisk utredning utförts, revideringen beaktar utredningens resultat. Vid anläggandet av en vindkraftspark kräver vägnätet samt platserna för respektive vindkraftsfundament och -kranbil de största ingreppen i miljön. Av byggnationen sker en förändring i jordmån och trädbestånd, topografin ändras till en del samtidigt som själva landskapsbilden, från ställvisa håll i närområdet, får en ny skepnad. Planens landskapspåverkan har analyserats via fotomontage och synlighetsanalys. Fotomontagen har jämförts med situationen enligt tidigare uppgjord delgeneralplan. Fotomontagen och synlighetsanalysen finns även som skild bilaga till planbeskrivningen. Bild 11. Fotopunktskarta. 22

27 FOTOPUNKT 1: PETALAXVÄGEN BJURNÄSVÄGEN Bild 12. Situation enligt gällande delgeneralplan och beviljade bygglov. Bildmontaget illustrerar landskapsbilden i östlig riktning från korsningen Petalaxvägen Bjurnäsvägen. Bild 13. Planerat läge, vindkraftverkens totalhöjd 250m. 23

28 FOTOPUNKT 2: RIBÄCKSVÄGEN Bild 14. Situation enligt gällande delgeneralplan och befiljade bygglov. Bildmontaget illustrerar landskapsbilden i nordvästlig riktning från Ribäcksvägen. Bild 15. Planerat läge, vindkraftverkens totalhöjd 250m. 24

29 JÄMFÖRELSEBILDER: Nedan visas det förändrade läget mellan de olika versionerna. FOTOPUNKT 1: PETALAXVÄGEN BJURNÄSVÄGEN Bild 16. Tidigare läge (200m totalhöjd, blå cirklar) i förhållande till planerat läge (250m). FOTOPUNKT 2: RIBÄCKSVÄGEN Bild 17. Tidigare läge (200m totalhöjd, blå cirklar) i förhållande till planerat läge (250m). 25

30 I tillägg till fotomontagen har uppgjorts en synlighetsanalys som påvisar hur många vindkraftverk som är synliga från olika platser i influensområdet. Synlighetsanalysen har beaktat terrängens former och skogsfigurer. Enligt analysen är områdena runt vindkraftverken till största delen skogiga områden, vart vindkraftverken inte syns. Däremot på öppna odlingsområden och öppna myr- och sjöområden syns vindkraftverken över det långa öppna utrymmet. Vindkraftverken kan vara synliga på över 20 kilometers avstånd. Bild 18. Siktanalysen påvisar hur vindkraftverken är synliga i landskapet. Vindkraftverkens totalhöjd 250m till rotors spets. För noggrannare granskning se siktanalys i bilaga Ramboll Finland Oy. Summering: På basen av fotomontagen och siktanalysen kan konstateras att synligheten är väldigt beroende av betraktningspunkten. I fjärrlandskapet (>10km) är vindkraftverken mer synliga på basen av den mindre betraktningsvinkeln medan det i närlandskapet (~5-10km) ställvis är svårt att se vindkraftverken eftersom höjdförhållanden och växtlighet då spelar en större roll. En omstrukturerad landskapsbild är ett naturligt faktum om vindkraftsparken uppförs, men omstruktureringen styrs, och begränsas, av lokala topografiska höjdförhållanden och växtlighet. Landskapskonsekvenserna för den nationellt betydande kulturhistoriska miljön Malax kyrka och prästgård anses obetydlig, vindkraftsparken ligger så pass långt borta att parkens vindkraftverk knappt stiger över trädlinjen i horisonten. Denna bedömning gäller även för de regionalt värdefulla kulturmiljöerna Petalax kyrkonejd samt Bebyggelsen vid Lolax bygata. Kulturmiljön Malax ådal är enligt siktanalysen föremål för en förändrad landskapsbild. Avståndet är dock så långt att vindkraftverken förefaller småskaliga varvid konsekvensen sammantaget bedöms liten. 26

31 6.8 Konsekvenser för försvarsmaktens funktion, sjöfarten samt luftfarten Före beviljande av bygglov skall anhållas om flyghinderstillstånd för alla vindkraftverk enligt Luftfartlagens (864/2014) 158. I projektområdet är höjdbegränsningen 279m enligt Finavias lägesdata, negativa konsekvenser är således inte att förvänta. Under planläggningsprocessen ansöks om nya flyghinderstillstånd, vilka ger randvillkor för den planerade verksamheten, och ifall det finns behov av justering av vindkraftverkens totalhöjd. 6.9 Kumulativa konsekvenser För Ribäckens vindkraftparks del är det viktigt att lyfta fram de sammantagna konsekvenserna med Långmossa och Takanebackens vindkraftsparker. Alla parker ligger relativt nära beläget från varandra, och bör därför analyseras gemensamt. Nedan presenteras gemensam buller-, och skuggsimulering samt synlighetsanalys av de närliggande vindkraftsparkerna. Buller: Bild 19. Gällande bullerspridningen uppnås inte samverkande effekter med andra vindkraftsparker. Noggrannare uppgifter i bilaga. 27

32 Skuggning: Bild 20. Samverkande konsekvenser uppstår inte mellan områdena. Kurvorna för 0h/år tangerar Långmossa vindkraftspark i norr. Ribäcken överskrider ensam rekommendationen 8h/år medan riktvärdet 10h/år inte överskrids. 28

33 Synlighet: Bild 21. Synlighetsanalys med närliggande vindkraftsparker. Färg anger projektområde. Summering: Likt fotomontagen och bulleranalysen påvisar så är de kumulativa effekterna småskaliga. I landskapsbilden sker självfallet en förändring över ett vidare område, men enligt uppgjorda fotomontage och synlighetsanalys är påverkan av en ändring i totalhöjden dock sammantaget ringa. Gällande skugganalysen har genom simulering kunnat konstateras att avståndet mellan parkerna är av sådan storlek att samverkan gällande ljudspridningen inte uppstår. 29