Inspirationsdag SPF Seniorerna, Daladistriktet Hotell Lerdalshöjden 12 oktober, 2017
|
|
- Tobias Hermansson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Inspirationsdag SPF Seniorerna, Daladistriktet Hotell Lerdalshöjden 12 oktober, 2017
2 Iréne Sturve Folkhälsostrateg och Drogförebyggare Rättviks kommun Tf länssamordnare ANDT vid Länsstyrelsen i Dalarna Hälsoinspiratör. Gymnastik- och yogainstruktör. Utbildare och föreläsare. Handledare i stresshantering. irene@sturve.se
3 Vad säger den samlade forskningen inom livsstilsområdet? Livets fem områden för hälsa. På stadiga ben med näringsrik kost. Det är alltid för tidigt att sluta träna. Styrka och balans i vardagen.
4 FNs 17 globala mål. För hållbar utveckling Världens ledare har förbundit sig till 17 Globala Mål för att uppnå tre fantastiska saker under de kommande 15 åren. Att utrota extrem fattigdom. Att minska ojämlikheter och orättvisor i världen. Att lösa klimatkrisen. Genom de Globala Målen för hållbar utveckling kan det här uppnås. I alla länder. För alla människor. Om målen ska fungera måste alla känna till dem. BERÄTTA FÖR ALLA!
5 Sociala HÅLLBAR UTVECKLING Ekologi Ekonomi
6 Biosfär ALLA HAR ETT HELT LIV Globalt Nationellt Arbetsliv Privatliv Organisationer Organ, Celler Individ Lokalt Allt hänger ihop allt beror på allting
7 Aaron Antonovsky funderade över hälsans mysterium. Hur kommer det sig att vi människor trots livets påfrestningar, ändå kan behålla och rent av förbättra vår hälsa? Hanterbarhet Meningsfullhet Begriplighet Känsla av sammanhang
8 FNs GLOBALA MÅL 3: SÄKERSTÄLLA ATT ALLA KAN LEVA ETT HÄLSOSAMT LIV OCH VERKA FÖR ALLA MÄNNISKORS VÄLBEFINNANDE I ALLA ÅLDRAR. God hälsa är en grundläggande förutsättning för människors möjlighet att nå sin fulla potential och bidra till samhällets utveckling.
9 Hälsa är ett tillstånd av fullkomligt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom. WHO: International Health Conference, New York, June, 1946 (1948) Hälsa är att må bra samt att ha tillräckligt med resurser för att klara vardagens krav och för att förverkliga sina personliga mål. Nordenfeldt, l. (1991) livskvalitet och hälsa. Stockholm: Almqvist & Wiksell förlag. Holistisk hälsosyn fysisk, mental, social och existentiell hälsa.
10 Blir lättare frisk Blir lättare sjuk
11 Må bra Vatten/Mat Sömn Rörelse Bra sömnkvalitet Tid för reflektion Lustfylld vardagsmotionen Vettiga matvanor Vardagliga glädjeämnen Närhet/beröring Behovet av att uttrycka känslor Känna gemenskap Göra meningsfulla saker Känna sammanhang. VERKLIGHETEN ÄR SANN FÖR ALLA MEN ANNORLUNDA FÖR VAR OCH EN
12 SJÄLVSKATTAT HÄLSOTILLSTÅND ANDEL MED BRA HÄLSOTILLSTÅND. Studier där man jämfört självskattad hälsa från enkätstudier från register har visat att personer som anger en god självskattad hälsa lever längre än personer som anger att de har dålig hälsa.
13 Hälsans bestämningsfaktorer Fritt efter Dahlgren & Whitehead (1991)
14 5 miljoner år sedan Mänsklighetens vagga Väst/Östafrikanska savannen I vår hjärna fanns då och finns än idag tre grundprogram: Att äta Att para sig Att överleva För detta krävdes att vi hjälpte varandra och samarbetade flock ca 150 (max). I sökandet efter mat, vatten och skydd gick man dagligen 1 till 2 mil. Man behövde inte oroa sig för mer än det man kunde se och höra.
15 Våra kroppar har utvecklats under dessa ofattbart långa tidsrymder små minnesbitar från varje epok finns lagrade i vårt DNA 5 miljoner år sedan Ett fem meter långt snöre: Varje meter = 1 miljon år. Varje millimeter är lika med 1000 år 4 decimeter från sluttampen vi börjar använda språk och bruka elden 8 MILLIMETER från sluttampen brukat jorden (i Norden ynka 3 mm) 4 millimeter från sluttampen så byggdes pyramiderna Vi har ätit industritillverkad mat i 50 år motsvarar ungefär 5/100 dels millimeter från sluttampen
16
17 Ålderstrappan Teckning: Cecilia Torudd
18 Fallförebyggande åtgärder viktigt! Ny välfärdssjukdom - ojämlikheten ökar. Ju äldre man blir desto större är risken att råka ut för fallolyckor. För personer 80 år och uppåt, är 9 av 10 skador orsakade av ett fall och får allvarligare konsekvenser. Fler och fler äldre en topp av fallolyckor som kräver sjukhusvård mellan
19 Balansövningar Dagligen minskar risken för fall och ökar smidigheten. Glada punkten Hållningen
20 Personliga egenskaper Ålder och kön Sjukdomar Demens Stroke Parkinson, diabetes Akuta sjukdomar T.ex. urinvägsinfektion Förvirring, depression Läkemedel Lugnande, sömn, antidepressiva, blodtryckssänkande, Polyfarmaci, dosförändringar Varför? Riskfaktorer Miljöfaktorer Hårt underlag Halkigt underlag Dålig belysning Olämplig fotbeklädnad Olämpliga möbler och möblering Nivåskillnader, trappor, ledstänger Trösklar, mattor Hygienutrymmen Nedsatt balans och muskelstyrka gångsvårigheter. Muskelförtvining (Sarkopeni). Minskad fettvävnad. Benskörhet. Fallit tidigare och/eller är rädda för att falla. Nedsatt syn, känsel och hörsel. Aktivitet Vanlig förflyttning Brådska Isolering stillasittande Av- och påklädning Näringsbrist
21 Fallrisktriangeln Kapacitet Ökad risk att skada sig vid fall har personer som Muskelförtvining (Sarkopeni). Benskörhet. Har nedsatt balans och muskelstyrka gångsvårigheter Är rökare Dricker alkohol på ett sätt som påverkar balans och omdöme. Har D-vitaminbrist. Har en passiv livsstil och rör sig lite fysiskt. Tar stora risker i fysiska aktiviteter. Är ensamboende. Har fallit tidigare och/eller är rädd att ramla. Minskad fettvävnad. Nedsatt syn, känsel och hörsel. Näringsbrist inte ovanligt.
22 från Nationella riktlinjerna för det sjukdomsförebyggande arbetet Risk för sjukdom för tidig död Daglig rökning Daglig snusning Riskbruk av alkohol Otillräcklig fysisk aktivitet Ohälsosamma matvanor Kraftigt till mycket kraftigt förhöjd risk X Kraftigt förhöjd risk X X Måttligt förhöjd risk X X
23
24 Levnadsvanorna Sömn Vettiga matvanor Rörelse i vardagen motion, styrka, balans. Lagom många laster
25 Sömn GOD SÖMN ger bättre balans. Viktigaste fasen i dygnsrytmen för återhämtning och uppbyggnad.
26 På stadiga ben med bra kost Nötter och rötter, frukt och grönt. Sådant som simmar, flyger och betar fritt.
27 Matens beståndsdelar är: Vatten Fett Kolhydrater Protein Vitaminer Mineraler Energi
28 Vatten vårt viktigast livsmedel. Varje dag i din kran Behov - 1 litet glas/timme Tumregel: Lite och ofta - rumstempererat Dåligt vätskeintag kan ge upphov till yrsel och därmed ökad risk för fall. Sämre vätskekällor: Kaffe Te Alkohol Läsk/sötade drycker Brist: Huvudvärk Trötthet Trög mage
29 Symptom på uttorkning Muntorrhet Trötthet Irritation Koncentrationssvårigheter Mörk urin Förstoppning
30 Sämre intag Koffein (kaffe, te, många sorters värktabletter, Coca cola, energidrycker mm) Snabba kolhydrater - högt GI (glykemiskt index) (hur snabbt blodsockret höjs när du äter ett livsmedel eller en måltid. Ju högre siffra, desto snabbare tas kolhydraterna upp och desto mer av hormonet insulin frigörs. Vetemjöl 100 GI ) T ex. socker och vitt mjöl ger snabb blodsockerhöjning stresspåslag. Alkohol Nikotin Stressiga situationer gör att man t ex. lätt dricker för mycket (alkohol, kaffe, läsk, energidryck etc.) och äter onyttig snabbmat på oregelbundna tider.
31 Några tips Varierad lagad mat regelbundet. Kom ihåg mellanmålen! Ät näringsrik mat i tillräcklig mängd. En balans av fett, kolhydrater (potatis, gryn, ris, pasta), proteiner (ägg, ost, bönor, fisk, kött), grönsaker och frukt. Drick vatten även mellan måltiderna. Du behöver alltmer protein och fett med åren. Äta tillsammans. Är du själv, duka vackert och arrangera maten så den blir en fröjd för ögat också. Njut av maten. Inte för lång nattfasta. För bl. a. ett starkt skelett: D-vitamin - finns till exempel i feta fiskar, ägg och berikad mjölk. Solljus/dagsljus. Kalcium finns i till exempel mejeriprodukter.
32 Det är alltid för tidigt att sluta träna! Fysisk aktivitet är faktiskt den enskilt viktigaste insatsen för ett ökat välmående livet ut.
33 Alla faller men inte lika lätt Bra sko att promenera i är en klok investering. Bra inneskor med bakkappa är att rekommendera. Risken att falla och skada sig illa går i hög grad att påverka. genom träning för bättre balans och STYRKA med god planering av hemmet.
34 Många gånger är det inga stora steg som krävs för att må mycket bättre. Daglig motionsträning, 30 minuter (behöver ej vara sammanhängande). Cirkulationsträning hjärnstark. Dagliga promenaden är guld värd.. Daglig balansträning gärna kombinerad med styrketräning. Styrketräning 3-5 gånger per vecka minimum 10 minuter. Träningen ska upplevas lustfylld/rolig/meningsfull. Sitt inte långa stunder upp och rör på dig då och då då får du använda benmusklerna och du får fart på kroppen.. Regelbundet är VIKTIG! Känsla: Något ansträngande du ska kunna prata men inte skvallra
35 Träning/rörelse lönar sig Hela du blir starkare och smidigare. Hjärtat blir en effektivare pump. Det goda kolesterolet ökar. Du orkar mer. Din ämnesomsättning förbättras och du får lättare att hålla vikten. Du blir tåligare. Du somnar lättare/bättre sömnkvalitet. Du minskar risken för benbrott. Själen mår bättre. Värk lindras. Bättre minne. Biologisk föryngring med ca år när det gäller den fysiska arbetsförmågan.
36 Den bästa träningen är den som blir av Hellre dagligen och kort än sällan och längre. Behöver inte alls vara överdrivna aktiviteter utan det viktigaste är att du tycker det är roligt och att det känns bra. ALLA kan träna!
37 Några tips! Träna för att få kroppssäkerhet. Hållningen. Andningen. Balansträna regelbundet OCH styrketräna. Lägg successivt till motion. Enkla övningar hemma. Kunskap om Säkerhet i hemmet. Lär dig hur du kan ta dig upp om du råkat ramla!
38 Det är bra att veta hur du tar dig upp själv om du ramlat. Att veta vad du ska göra ökar tryggheten. Öva på att komma upp från golvet när någon person är närvarande som kan hjälpa dig. Om du inte kan komma upp själv om du ramlat försök att nå en filt eller klädesplagg som kan hålla dig varm. Gör omgivningen uppmärksam på att du behöver hjälp genom att knacka i golvet eller slå i väggen med till exempel en käpp eller krycka. En bärbar telefon som du alltid har med dig underlättar också för att tillkalla hjälp.
39 NJUT av livet så ofta du kan. Ibland kan livet kännas tungt, men det behövs för att få kontrast till det goda livet.
40 Kroppen mår bra om man rör på den Då blir det bättre humör på den Tage Danielsson Tack för mig.
SPF Seniorerna Leksand, 14 oktober 2015
SPF Seniorerna Leksand, 14 oktober 2015 Iréne Sturve Folkhälsostrateg Drogförebyggare Samordnare mot relationsvåld Rättviks kommun irene@sturve.se 070-654 10 32 Helhetsperspektivet/KASAM Fakta På stadiga
SPF SENIORER I TIDEN Mat och rörelse i vardagen Avesta 28 maj 2015
SPF SENIORER I TIDEN Mat och rörelse i vardagen Avesta 28 maj 2015 Iréne Sturve Folkhälsostrateg Drogförebyggare Samordnare mot relationsvåld Rättviks kommun Foto Martin Litens 2012 I. Sturve Hälsa & Utveckling
SPF Seniorerna Orsa. 27 augusti, Foto Iréne Sturve 2016
SPF Seniorerna Orsa. 27 augusti, 2018. Foto Iréne Sturve 2016 ef Iréne Sturve Hälsa & Utveckling 1992. Hälsostrateg/inspiratör. Gymnastik- och yogainstruktör. Utbildare och föreläsare. Handledare i stresshantering.
Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.
Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.
Eldreskadenes epidemiologi, utviklingstrender og muligheter for prevension. Ragnar Andersson Karlstads universitet
Eldreskadenes epidemiologi, utviklingstrender og muligheter for prevension Ragnar Andersson Karlstads universitet Vi blir fler och fler äldre Fler är pigga, friska och aktiva Fler är också sjuka och vårdkrävande
Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00
Hur gör du? Balans Mat Rörelse Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00 Hur gör du? Det är bara du själv som kan göra förändringar i ditt liv. Förändringar
Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa
Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga, det gäller bland annat mat,
Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa
Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga bland annat mat, fysisk aktivitet,
Goda vanor för att förebygga fallskador
Goda vanor för att förebygga fallskador För de allra flesta är det viktigt att kunna göra det man vill. Att tänka efter före och förebygga olyckor kan ge ett mer självständigt liv. Fallolyckor är tyvärr
Anatomi, hälsa och livsstil
Anatomi, hälsa och livsstil Allmänt om hälsa För att må psykiskt, fysiskt, socialt och existentiellt bra behöver man tillgodogöra sig flera delar i sitt liv. Man är själv ansvarig för att leva upp till
Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:
2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen
Kost och träning Sömn och vila Hälsa
Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att
Regeringen vill minska antalet skador till följd av fallolyckor. Socialstyrelsen har därför fått i uppdrag att göra en informationssatsning som på
Regeringen vill minska antalet skador till följd av fallolyckor. Socialstyrelsen har därför fått i uppdrag att göra en informationssatsning som på sikt ska bidra till att minska antalet fallolyckor. Informationssatsningen
WHO = World Health Organization
Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på
Stå på dig. goda vanor för att inte ramla. Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor
Stå på dig goda vanor för att inte ramla Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Motion den bästa medicinen Vi människor är gjorda för rörelse. Undersökningar har visat att muskelstyrkan och balansen,
AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV
AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att
Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga
Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga Lena Zidén, leg fysioterapeut, fil dr Fysioterapi SU/Mölndal, Göteborgs Universitet, Göteborgs Stad Våra kroppar är gjorda för rörelse Första steget
Så minskar du risken att falla. Lättläst svenska
Så minskar du risken att falla Lättläst svenska Så minskar du risken att falla Lättläst svenska Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier
Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.
Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad
Ludvika. I N F O R M A T I O N J a n u a r i Informationsbladet utkommer i januari, mars, maj, september och november.
1 Ludvika I N F O R M A T I O N J a n u a r i 2018 Informationsbladet utkommer i januari, mars, maj, september och november. Nu är det dags att betala medlemsavgiften 250: - för 2018. Betalas till bankgiro
Så minskar du risken att falla
Så minskar du risken att falla Balansera mera! Alla kan falla men med rätt mat, motion och koll på dina mediciner kan du minska risken för fall. Så minskar du risken att falla Så minskar du risken att
Träning, näring, funktion och välbefinnande. Åsa von Berens Leg Dietist, Medicine doktor Utredare Äldrecentrum
Träning, näring, funktion och välbefinnande Åsa von Berens Leg Dietist, Medicine doktor Utredare Äldrecentrum Vad kommer jag prata om? Betydelsen av att kombinera träning med rätt näring Vad säger senaste
Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution
Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,
MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8
MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Det här händer i kroppen då du tränar Musklerna Hjärnan Immunförsvaret Det är återhämtningen som gör
2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)
Instuderingsfrågor inför provet åk 8 ht -16 Kost och hälsa S 15-20 1. Vad behöver din kropp energi till? För att alla funktioner i kroppen ska fungera, t ex andas, hjärtslag, tänka, hormonproduktion, matspjälkning,
Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13
Teori Kost och Kondition År 6 ht -13 KOST OCH KONDITION l Din kropp behöver regelbundet mat för att du ska må bra och orka med skola, fritids och eftermiddagsaktiviteter. Om du äter tre huvudmål per dag
Mat och dryck för dig som har diabetes
Mat och dryck för dig som har diabetes Den här skriften handlar om sjukdomen diabetes. Du får veta vad diabetes är och på vilka sätt du kan må dåligt av diabetes. Här är det viktigaste du ska tänka på
HÄLSA P Å SKOLAN HÄLSA PÅ SKOLAN
Lågstadiet INLEDNING Materialet Hälsa på skolan är framtaget av Aktiv Skola och har som syfte att främja den goda hälsan. Men vad är hälsa? De flesta skulle nog säga att må bra och att vara frisk är att
Stå på dig goda vanor för att inte ramla
Stå på dig goda vanor för att inte ramla Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Motion den bästa medicinen Vi människor är gjorda för rörelse. Undersökningar har visat att muskelstyrkan och balansen,
DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA
DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:
Fall och brand. Minska riskerna i ditt hem
Fall och brand Minska riskerna i ditt hem Fall i hemmet Varje år ramlar en tredjedel av Sveriges äldre befolkning omkull, ofta i hemmet. Det kan bero på att man får sämre balans, syn och hörsel när man
Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation
4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera
Enkla tips för att ditt barn ska må bra.
Enkla tips för att ditt barn ska må bra. 1177.se/Vastmanland Fr u k t & bär Gr ön s ak Po t a t Köt t, fisk &ä gg er &o r st i s & ro t fruk te, fl Mj ölk Brö d in g,g or ry n, pa sta & ri s M at fe tt
Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar
Kunskap om mat, måltider och hälsa Skriv in rätt svar Mat, måltider och hälsa Mat och hälsa är det mest grundläggande för att människan ska fungera. Dina matvanor och livsstilsvanor påverkar hur du mår
guide för goda levnadsvanor
guide för goda levnadsvanor dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga:
Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.
Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Många som har högt blodtryck märker ingenting. Just därför är det så viktigt att mäta det. Här på Apotek Hjärtat kan vi hjälpa
Testa dina vanor Hälsotest
Testa dina vanor Hälsotest Sömn Testa dina vanor - Hälsotest - Sömn Det här formuläret är ett test för sömnvanor. Finns det utrymme till förbättring eller är vanan tillräckligt hälsosam? I testet ges även
Vad påverkar vår hälsa?
Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig
tumregler för ett längre liv Vetenskapligt baserade råd för din hälsa
5 tumregler för ett längre liv Vetenskapligt baserade råd för din hälsa 1. Använd sunt förnuft Få saker är så genuint farliga som att röka. I år dör över 12000 människor i Sverige på grund av det. Det
Allt material är kostnadsfritt och finns att beställa eller ladda ner på socialstyrelsen.se/balanseramera
Regeringen vill minska antalet skador till följd av fallolyckor. Socialstyrelsen har därför fått i uppdrag att göra en informationssatsning som på sikt ska bidra till att minska antalet fallolyckor. Informationssatsningen
Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa
Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa Ansvarsområden för att utvecklas och bli en bättre fotbollsspelare Faktorer som du kan påverka: Träning Kost Sömn Vila Skola Faktorer som du inte kan påverka: Väder Planer
Samtal om hälsa HFS. Personalmaterial. För samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa
Samtal om hälsa För samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa Personalmaterial HFS Tobak Tobaksbruk påverkar hälsan, därför undrar jag om du någon gång använt tobak. Vill du berätta? Vad tänker du
En arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen.
En arbetsbok om Kost Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen Steg för Steg ESL 2019 Författare: Sophia Elgemark, Maja Svensson och Dag Andersson Inledning
IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION
IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION ANSVARSOMRÅDEN FÖR ATT UTVECKLAS OCH BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE Faktorer som du kan påverka -Träning -Kost -Sömn -Vila - Skola Faktorer som du inte kan påverka
Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:
Kostutbildning Vad är kost? Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kolhydrater Protein Fett Vitaminer & mineraler Kolhydrater ger kroppen energi och gör att du
I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.
Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det
Lättläst svenska. Så kan du hindra fallolyckor
Lättläst svenska Så kan du hindra fallolyckor Innehåll Så kan du hindra fallolyckor... sidan 3 Ät rätt för att få bra balans sidan 4 Träna för att få bra balans... sidan 8 Din medicin kan påverka balansen
Testa dina vanor Hälsotest
Testa dina vanor Hälsotest För barn och ungdomar Mat, Fysisk aktivitet och Sömn Testa dina vanor - Hälsotest Barn och ungdomar Här finner du tre olika hälsotester där du kan testa hälsosamma vanor - mat,
VILL DU. Svart eller vitt? Lägg till något bra! Humör MAT. Helhet. Vi blir vad vi äter! Energi i balans
VILL DU ORKA MER BLI SNABBARE FÖREBYGGA SKADOR VARA SMART HELA MATCHEN Bra mat för pigg kropp stark hjärna hållbar hälsa?! Helhet Vikt Ork Attityd Kajsa Asp Jonson författare dietist och journalist Svart
Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.
Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem
Bra mat för seniorer
Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder
Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7
Mat, måltider & hälsa Årskurs 7 Med alla näringsämnen Det finns 6 stycken näringsämnen: - Kolhydrater - Protein Engerigivande. Vi behöver - Fett ganska mycket av dessa. - Vitaminer - Mineraler Ej engerigivande.
ÅRSKALENDER 2019 FÖR EN SÄKRARE OCH MER VÄLBALANSERAD VARDAG
ÅRSKALENDER 2019 FÖR EN SÄKRARE OCH MER VÄLBALANSERAD VARDAG VISSTE DU ATT... fallolyckor är den vanligaste olyckstypen i Sverige? 70 000 1 000 65+ Varje år faller närmare 70 000 personer så illa att de
KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn
KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med
Håll dig på benen. En föreläsning om fallprevention. Karin Green Leg Sjukgymnast
Håll dig på benen En föreläsning om fallprevention Karin Green Leg Sjukgymnast Vad är balans? Förmågan att kontrollera kroppen i upprest ställning så att den befinner sig i jämvikt Sammansatt funktion
Stor aptit på livet, men mindre aptit på maten? Råd om bra mat för äldre
Stor aptit på livet, men mindre aptit på maten? Råd om bra mat för äldre 1 Goda råd när aptiten minskar Hälsosamma matvanor hjälper dig att må bra genom hela livet. Med åldern förändras både kroppen och
Stor aptit på livet, men mindre aptit på maten? Råd om bra mat för äldre
Stor aptit på livet, men mindre aptit på maten? Råd om bra mat för äldre 1 Goda råd när aptiten minskar Hälsosamma matvanor hjälper dig att må bra genom hela livet. Med åldern förändras både kroppen och
H ÄLSA Av Marie Broholmer
H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och
SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20
Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,
Hälsa/Skola/Träning & Match. DJ-verksamheten säsongen 2017/2018
Hälsa/Skola/Träning & Match DJ-verksamheten säsongen 2017/2018 Planering För att kunna göra bra ifrån er och må bra behöver ni planera! Sätt er hälsa främst och var därför noggranna med att planera så
Tio steg till goda matvanor
Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor
Dina levnadsvanor din hälsa
Dina levnadsvanor din hälsa Må bättre i vardagen Prata levnadsvanor med din vårdgivare Fysisk aktivitet, matvanor, rökning/snusning och alkoholvanor. Vi har verktygen - du gör jobbet. Vi coachar dig mot
Råd för en god hälsa
Råd för en god hälsa Råd för en god hälsa I denna broschyr hittar du rekommendationer för kost och fysisk aktivitet. Dessa riktar sig till dig som är vuxen, 18 år och uppåt. Partille kommuns visionsblomma
3. Livsstil. Vad dricker du? Vad äter du? Namn: Datum: / /
Frågeformulär Konfidentiellt 3. Livsstil Namn: Datum: / / Adress: Telefon: Vänligen besvara följande frågor, addera gärna mer information vid behov för att kunna ge en så korrekt helhets bild av din livsstil
Hälsa, kondition och muskelstyrka. - En introduktion
Hälsa, kondition och muskelstyrka - En introduktion Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna Äta Vila Så här påverkas du av träning; Musklerna Hjärnan Immunförsvaret Det är återhämtningen som gör dig bättre!. Nyttjande av energikälla
Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön
Kompis med kroppen 5. Bra för mig bra för miljön 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, föräldern, syskon, tränare eller någon annan du känner om varför de tycker att man ska äta
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men
Tabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018
Tabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018 Län Norrbotten År: 2018 Jämförelser mellan län och riket åldern 16-84 år samt mellan män och kvinnor Skillnader större eller lika med ca. +/-2 är "verkliga" (statistiskt
Kemiska ämnen som vi behöver
Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen
Låt oss hållas starka!
Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta
Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa
Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga, det gäller bland annat mat,
Våga fråga om Dina läkemedel och om din njurfunktion
Våga fråga om Dina läkemedel och om din njurfunktion Den 8/11 var Jönköpingdistriktets samtliga KPR (kommunala pensionärsråd) ombud inbjudna till Jönköping, där distriktsordförande tillika läkaren Kjell
Testa dina vanor Hälsotest
Testa dina vanor Hälsotest Mat, Fysisk aktivitet, Sömn och Stress Testa dina vanor - Hälsotest Här finner du fyra olika hälsotester där du kan testa hälsosamma vanor - mat, fysisk aktivitet, sömn och stress.
Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV
Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan
Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar?
Gy Biologi/Näringskunskap Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar? Syfte Att ge eleverna en förståelse för hur blodsockret påverkar kroppen och varför
GÅ BRA. Om du vill veta mer kontakta din vårdcentral, hemsjukvården eller ring 1177 om:
Om du vill veta mer kontakta din vårdcentral, hemsjukvården eller ring 1177 om: promenad- och gymnastikgrupper inom området balans- och styrketräning med sjukgymnast halkskydd eller höftskydd hur du mer
Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström
Nutrition & hälsa Research Institutes of Sweden Elinor Hallström 1 Vad är hälsa? 3 Kosten viktigaste parametern för vår hälsa Vi behöver näringsämnen av två anledningar Energi Byggstenar Energi Vad behöver
Inledning. Varför är det viktigt med mat
Kost Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren inleder
Diabetesutbildning del 2 Maten
Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig
Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd, ett unikt kostprogram och personlig rådgivning.
Studiehandledning Energibalans är ett Internetbaserat kursmaterial där man får lära sig att äta på ett sätt som ger viktkontroll, hälsa och välbefinnande. Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd,
Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset
Kost vid diabetes Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella riktlinjer
KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet
KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,
Maten under graviditeten
Maten under graviditeten Graviditet och mat I Sverige har vi goda möjligheter till bra mat och att äta väl under graviditeten behöver inte vara svårt. Den gravida bör liksom alla äta vanlig, varierad och
Prestationstriangeln
Prestationstriangeln TRÄNA VILA Obalans i triangeln = Försämrad prestationsförmåga - Trötthet - Sjukdom / Skador -Näringsbrist - Överträning ÄTA Energibalans UTTAG INTAG Ät regelbundet och fyll alltid
Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset
Kost vid diabetes Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella
Fakta Tips Frågor Anders Åkerlind, leg läkare, Vlg Cajsa Hjertstrand-Nyberg, hälsopedagog, Vlg
Må bra tips för nattarbetare Fakta Tips Frågor 2017-03-07 Anders Åkerlind, leg läkare, Vlg Cajsa Hjertstrand-Nyberg, hälsopedagog, Vlg Vad är må bra & hälsa för dig? Hur viktigt är det för dig att må bra
Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön
Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare
Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult
Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Att äta för f r prestation Kroppen är r ditt verktyg och viktigaste instrument för f r att bli bra. Mat
Goda levnadsvanor gör skillnad Tobak, alkohol, fysisk aktivitet, mat, stress och återhämtning
Goda levnadsvanor gör skillnad Tobak, alkohol, fysisk aktivitet, mat, stress och återhämtning Originalet till denna broschyr är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande hälsooch sjuk vård (HFS). Materialet
Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård
2015-02-25 Vård- och omsorgsförvaltningen Lena Jadefeldt Slattery MAS, Johanna Ottosson SAS Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård Fall Baspersonal arbetar
Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009
Tuffa killar och mat Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Bra ätande Om man inte äter bra är man antagligen i ett ganska dåligt skick. Det är inte en trevlig känsla och många vill må bättre,
Bli en mästare på att hantera maten efter din överviktsoperation. VOP -
Bli en mästare på att hantera maten efter din överviktsoperation Hur du lever och tänker runt mat styr vad du äter! Med rätt strategier kan du själv påverka resultaten av din överviktsoperation och göra
Kost & idrott. Andreas B Fysakademin.se
Kost & idrott Andreas B Fysakademin.se 1. Hälsa Viktkontroll Varför är kost viktigt? Hjärt och kärl sjukdomar Osteoporos osv 2. Livskvalitet 3. Prestation Kost & prestation P= förutsättningar x (timmar
Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång
Mat på äldre dar - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång Det naturliga åldrandet När vi blir äldre sker många förändringar i vår kropp. Många av förändringarna är en del av det naturliga åldrandet.
o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se
Vill du veta mer o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Hälsan tiger still? När vi mår bra har vi sällan anledning att klaga. Först när vi börjar känna oss lite risiga funderar vi över vad som
5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa.
Frågor till texten 1. Nämn tre saker för att få en bättre dygnsrytm 2. Nämn två fördelar med att träna regelbundet 3. Berätta om hur kolhydrater, protein och fett fungerar 4. Tycker du att du får den vila
ÅRSKALENDER 2020 FÖR EN SÄKRARE OCH MER VÄLBALANSERAD VARDAG
ÅRSKALENDER 2020 FÖR EN SÄKRARE OCH MER VÄLBALANSERAD VARDAG VISSTE DU ATT... fallolyckor är den vanligaste olyckstypen i Sverige? 67 000 1 000 65+ Varje år faller närmare 67 000 personer så illa att de
Mat för att hålla sig frisk på äldre dar
Mat för att hålla sig frisk på äldre dar vad säger forskningen och vilka rekommendationer finns? Anja Saletti, leg dietist, PhD anja.saletti@pubcare.uu.se Innehåll Rekommendationer skillnader frisk, skör,