Möjliga styrmedel för ökad materialåtervinning av plast

Transkript

1 Möjliga styrmedel för ökad materialåtervinning av plast Linus Hasselström

2 Bakgrund Uppdrag från Naturvårdsverket maj-oktober 2018 Syfte: ta fram och analysera styrmedelsalternativ som kan stimulera till ökad materialåtervinning av plast och minskad energiåtervinning.

3 Grundproblem hönan och ägget UTBUD Låg utsorteringsgrad av vissa plastkällor (exv. bygg) Råvarubekymmer som härdplaster eller tillsatser (mjukgörare, flamskyddsmedel, färg, etc.) Tekniskt svårt (dyrt) att sortera ut olika sorters plastråvara Svårt att hålla 100 % koll på innehåll i ny plastråvara

4 Grundproblem hönan och ägget EFTERFRÅGAN Detta leder till lågvärdesprodukter, dvs. inte fullt ut substitut till fossil plast. Betalningsviljan för återvunnen plast är därmed låg SLUTSATS: Vi behöver styra på både utbuds- och efterfrågesidan samtidigt!

5 Plastavfallströmmar (ton per år). Källa: Bearbetat från SMED, 2012, dataår 2010.

6

7 Marknadsmisslyckanden Externaliteter - Teknikexternaliteter (negativa): Kostnader för återvinning förskjuts till senare led i livscykeln. - Nätverksexternaliteter (positiva): Användandet av återvunnen plastråvara skapar spill-over-effekter i termer av t.ex. teknik och kunskap. Assymetrisk information - Information förs inte över mellan marknadens aktörer market for lemons (Akerlof, 1970)

8

9 Styrmedel som föreslagits i olika litteraturkällor Administrativa styrmedel Förbud mot förbränning av plast som kan återvinnas Tillåta deponering/lagring av plast som idag inte kan återvinnas Lyft in plast i ekodesigndirektivet Ställa krav på mängd/andel återvunnen plast som ska ingå i produkter Ställa krav på återvunnen/återvinningsbar plast vid offentlig upphandling Förbjuda eller ställa krav på minskade additiv Ekonomiska styrmedel Skatt på jungfruliga råvaror Återvinningscertifikat Minskad moms på produkter med återvunnen plast Information Utökad information till konsumenter om återvinningsbarhet Utökad märkning av produkter baserat på återvinningsbarhet Källor: VRHU, 2017; Nicolli et al., 2012; Söderholm, 2014; OECD, 2018; Finnveden et al., 2016; IKEM, 2017.

10 Utvärderingskriterier Marknadsimperfektion som berörs Måluppfyllelse Kostnadseffektivitet Dynamisk effektivitet Fördelningseffekter Informationsbehov/ transaktionskostnader Läckage, rekyleffekter och pollutant swapping Realiserbarhet

11

12

13 Följande rekommendationer ges för fortsatt policy- och utredningsarbete: 1. Jobba med både utbud och efterfrågan 2. Följande paket särskilt lovande att undersöka vidare a. Krav i offentlig upphandling riktad mot både design för återvinningsbar plast (utbud) och användande av plast med återvunnen råvara b. Skatt på jungfruligt material (fossilbaserad olja) kompletterat med styrmedel på utbudssidan, exempelvis krav i offentlig upphandling och/eller skatt på oönskade tillsatser 4. Ta hänsyn till import! (OBS EU-regler samt WTO) 5. Producentansvaret och ekodesigndirektivet är två viktiga ramverk 6. För att EU ETS ska få ytterligare styrkraft mot att stimulera ökad materialåtervinning krävs att kostnaderna för köp av utsläppsrätter delvis kan vältras över på tidigare led i avfallskedjan. Hur åstadkomma det? 7. Producentansvar: Det finns inga ekonomiska incitament för enskilda producenter att designa produkter för goda återvinningsmöjligheter i och med att kostnaden för återvinning bärs av senare led i avfallskedjan eller späs ut över ett stort antal producenter. forts nästa sida

14 8. Undersök vilka möjligheter som finns att kräva ytterligare märkning av produkter rörande deras återvinningsbarhet. 9. Fortsätt stimulera till nätverksbildning kring återvinning av plast för att integrera marknadens aktörer. 10. Utbilda inköpare och privatpersoner om återvinningsegenskaper i olika typer av plast med och utan tillsatser. 11. Gör mer regelbundna uppföljningar av avfallsflöden, där datamaterialet omfattar åtminstone den grad av disaggregering som ges i SMED (2012). 12. Skapa strategiska forskningsprogram kring t.ex. följande områden: a. Utsortering av plaster med oönskade tillsatser och fraktionering av plast som bidrar till kvalitetshöjningar i återvunnen plastråvara. b. ICT-teknik för utökad spårbarhet av material. c. Utveckling av alternativ till oönskade tillsatser i plast, som bidrar till bättre förutsättningar för materialåtervinning. 13. Utred incitament, aktörsnätverk och marknadens funktionssätt i de många komplexa led som finns mellan producenter, konsumenter, insamlingssystem, sorteringssystem och återvinningsindustri.

15 Tack! Kontakt Linus Hasselström