KALLELSE. Datum

Transkript

1 Kommunfullmäktige Maria Östgren KALLELSE Datum Sida 1(1) Till Kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare för kännedom Kommunfullmäktige Tid: Torsdag 20 september 2018, kl. 17:00 Plats: Folkets Hus, Ludvika Ärenden Dnr 1 Val av justerare 2 Aktuellt i kommunen Ludvika 100 år 3 Borgen för upptagande av lån Ludvika Musikkår 2018/162 4 Kommunal plan för avfallsförebyggande och 2018/85 hållbar avfallshantering (avfallsplan) 5 Social och utbildningsnämnden ansöker om 2018/202 utökad ram för år Arvoden och ersättningar till förtroendevalda i 2017/360 Ludvika kommun från och med 1 januari Redovisning av erhållet partistöd 2018, avseende 2018/ Redovisning av obesvarade motioner 2018/66 9 Revidering av allmänna reglementet 2018/ Reglemente för Ludvika kommuns pensionärsråd 2018/1 11 Förändringar i aktieägaravtalet för Falun Borlänge 2017/399 Regionen AB 12 Svar på interpellation gällande kommunens 2018/206 fastigheter 13 Avsägelser 2017/ Val 2017/ Redovisning av meddelanden 2018/103 Maria Strömkvist ordförande Maria Östgren nämndsekreterare Ludvika kommun Hemsida Epost info@ludvika.se Organisationsnr Postadress Ludvika Besöksadress Dan Anderssons gata Ludvika 1 Telefon Fax Bankgiro

2 Val av justerande 2

3 Aktuellt i kommunen 3

4 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2) Kommunstyrelsen Dnr 2018/162 Borgen för upptagande av lån Ludvika Musikkår Kommunstyrelsens förslag till beslut Fullmäktige beslutar att bifalla Ludvika Musikkårs begäran om kommunal borgen på 1,4 miljoner kronor för upptagande av lån i samband med renovering av tak med flera åtgärder på kårens repetitionslokal (f d Baptistkyrkan) Tingshusgatan 9 i Ludvika. Samtliga punkter för beviljande av borgen i gällande finanspolicy har uppfyllts. Beskrivning av ärendet Ludvika Musikkår har inkommit med en skrivelse där de anhåller om kommunal borgen om 1,4 miljoner kronor för upptagande av lån i samband med renovering av repetitionslokalen (före detta Baptistkyrkan). Musikkåren har vid tre tillfällen ansökt hos Boverket om investeringsbidrag för renovering av tak på fastigheten Oden 6, Tingshusgatan. Ansökan har avslagits vid samtliga tre tillfällen. Ludvika kommun har nyligen utbetalat ett investeringsbidrag om kronor till Ludvika Musikkår. Efter avslagen från Boverket har musikkåren beslutat att gå vidare med renovering och att i stället för investeringsbidrag från Boverket göra en egen satsning, förutom kommunens bidrag, genom att uppta lån. För detta kräver långivaren kommunal borgen. Arbetsutskottet behandlade ärendet den 29 maj 2018 och beslutade enligt förvaltningens förslag. Beslutsunderlag 1. Arbetsutskottet den 29 maj Tjänsteskrivelse från kommunstyrelsens förvaltning daterad 24 april Ludvika Musikkårs ansökan om utökad borgen och 2016 års bokslut inklusive revisionsrapporter. 5. Värderingshandlingar från Fastighetsbyrån och Svensk Fastighetsförmedling. 6. Försäkringshandling från Länsförsäkringar. Behandling Sten G Johansson (V) och Leif Pettersson yrkar bifall till liggande förslag. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 4

5 2(2) Vid sammanträdet framkom även önskemål om kompletteringar gällande hyresintäkter, värderingar och lokalhyra vilket ordföranden kommer att redovisa när ärendet behandlas på fullmäktige. Beslut skickas till Fullmäktige Justerandes sign Utdragsbestyrkande 5

6 Kommunstyrelsens förvaltning Rune Wikström TJÄNSTESKRIVELSE Datum Ert datum Diarienummer KS 2018/162 Er referens Sida 1(2) Fullmäktige Borgen för upptagande av lån Ludvika Musikkår Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att bifalla Ludvika Musikkårs begäran om kommunal borgen på 1,4 miljoner kronor för upptagande av lån i samband med renovering av tak med flera åtgärder på kårens repetitionslokal (f d Baptistkyrkan) Tingshusgatan 9 i Ludvika. Samtliga punkter för beviljande av borgen i gällande finanspolicy har uppfyllts. Sammanfattning Ludvika Musikkår har inkommit med en skrivelse där de anhåller om kommunal borgen om 1,4 miljoner kronor för upptagande av lån i samband med renovering av repetitionslokalen (före detta Baptistkyrkan). Musikkåren har vid tre tillfällen ansökt hos Boverket om investeringsbidrag för renovering av tak på fastigheten Oden 6, Tingshusgatan. Ansökan har avslagits vid samtliga tre tillfällen. Ludvika kommun har nyligen utbetalat ett investeringsbidrag om kronor till Ludvika Musikkår. Efter avslagen från Boverket har musikkåren beslutat att gå vidare med renovering och att i stället för investeringsbidrag från Boverket göra en egen satsning, förutom kommunens bidrag, genom att uppta lån. För detta kräver långivaren kommunal borgen. Beskrivning av ärendet Ludvika Musikkår har inkommit med en skrivelse där de anhåller om kommunal borgen om 1,4 miljoner kronor för upptagande av lån i samband med renovering av repetitionslokalen (före detta Baptistkyrkan). Ludvika Musikkår har vid tre tillfällen ansökt hos Boverket om investeringsbidrag för renovering av tak på fastigheten Oden 6, Tingshusgatan. Ansökan har avslagits vid samtlig tre tillfällen. Det senaste beslutet kom i juni Vid dessa tillfällen har det också ansökts om en medfinansiering från Ludvika kommun med 30 procent. Medel för detta var avsatta i 2017 års budget med kronor. Musikkåren har nu istället valt att istället för alternativet med 50 procent bidrag från Boverket lånefinansiera den 50 procent delen av investeringen. Önskemålet om medfinansiering från Ludvika kommun har kvarstått. I möte mellan kommunstyrelsens ordförande och representanter från Ludvika Musikkår i vecka 52 uttryckte Musikkåren ett fortsatt behov avseende medfinansiering från kommunen. Det önskade beloppet från Musikkåren hade då justerats något uppåt till kronor. Kommunstyrelsens ordförande gav 6

7 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2018/162 Sida 2(2) klartecken för Ludvika kommuns med finansiering med kronor. Beloppet har betalats ut under vecka För att gå vidare med en egenfinansierad del av renovering och låna upp medel för upprustning av repetitionslokalen (f d Baptistkyrkan) kräver långivaren kommunal borgen. I kommunens gällande finanspolicy beskrivs reglerna för när kommunen kan gå i borgen. Enligt dessa förutsättningar gäller följande som kan hänföras till Ludvika Musikkår och just detta ändamål: 1. Föreningar och organisationer (ideella och ekonomiska) 2. Lån till investeringar 3. Riskbedömning två senaste årens årsredovisningar 4. Säkerheter pantbrev i fast egendom, bedömning om reell säkerhet 5. Betryggande försäkring för objektet 6. Borgensåtagandet skall följa amorteringstakten för underliggande lån Utifrån det underlag som bifogats ärendet uppfylls de tre första punkterna samt punkt 5. Vid ett borgensåtagande kräver kommunen säkerhet i form av pantbrev. Vad gäller punkt 4 har Musikkåren återkommit med besked om säkerhet och pantbrev. Pantbrev har inkommit från Musikkåren till ekonomienheten den 24 april Borgensåtagande kan därmed beviljas. En värdering har skett av fastigheten av 2 fastighetsmäklare. Punkt 6 beaktas i samband med lånets uppläggning hos Swedbank. En förutsättning för att ekonomin för musikkåren skall vara i balans är att nuvarande bidrag från kultur och fritidsnämnden utgår även i framtiden. Genom att fastigheten inrymmer hyreslägenheter för uthyrning kan liksom tidigare intäktssidan förstärkas varför det kommunala bidraget i vart fall inte behöver öka. Swedbank har gett klartecken för lån under förutsättning av kommunal borgen. Jan Lindström Kommunchef Rune Wikström Ekonomichef Bilagor 1. Ludvika Musikkårs ansökan om utökad borgen och 2016 års bokslut inklusive revisionsrapporter 3. Värderingshandlingar från Fastighetsbyrån och Svensk Fastighetsförmedling 4. Försäkringshandling från Länsförsäkringar Beslut skickas till Ekonomienheten Kommunchef Verksamhetschef stöd och styrning Kultur och fritidsförvaltningen 7

8 8

9 9

10 10

11 11

12 12

13 13

14 14

15 15

16 16

17 17

18 18

19 19

20 20

21 21

22 22

23 23

24 24

25 25

26 26

27 27

28 28

29 29

30 30

31 31

32 32

33 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2) Kommunstyrelsen Dnr 2018/85 Kommunal plan för avfallsförebyggande och hållbar avfallshantering (avfallsplan) Kommunstyrelsens förslag till beslut 1. Fullmäktige antar plan för avfallsförebyggande och hållbar avfallshantering Fullmäktige beslutar att Ludvika kommun deltar i konceptet Dalarna minskar avfallet som avses utvecklas under planperioden och som ingår som en viktig del i avfallsplanen. 3. Fullmäktige uppdrar till samhällsbyggnadsnämnden att besluta om revidering av åtgärder i avfallsplanen under planperioden om det behövs för att målen ska uppnås. Beskrivning av ärendet Alla kommuner i Sverige ska enligt 15 kap Miljöbalken ta fram en plan för avfallsförebyggande och hållbar avfallshantering (avfallsplan). Planen utgör tillsammans med kommunens lokala föreskrifter om avfallshantering kommunens renhållningsordning. Plan och föreskrifter ska fastställas av kommunfullmäktige. Dalarnas kommuner har sedan 2006 samverkat kring arbetet med framtagande, genomförande och uppföljning av kommunal avfallsplanering. Samarbetet har inneburit att alla kommuner i Dalarna har gemensamma mål med åtgärder som genomförs på både regional nivå (län eller del av län) och på kommunal nivå. För Ludvika kommun och Smedjebackens kommun har en gemensam avfallsplan tagits fram. Avfallsplanen har tagits fram via arbete i en regional projektgrupp och lokala arbetsgrupper i varje dalakommun. Dessutom har ett flertal regionala nätverk använts för att utveckla och förankra mål och åtgärder inom dess verksamhetsområden. Samhällsbyggnadsnämnden behandlade ärendet den 28 februari och beslöt bland annat föreslå fullmäktige att anta plan för avfallsförebyggande och hållbar avfallshantering Smedjebackens kommuns fullmäktige antog avfallsplanen på sitt möte den 23 april Justerandes sign Utdragsbestyrkande 33

34 2(2) Arbetsutskottet behandlade ärendet den 21 augusti 2018 och beslutade enligt förvaltningens förslag. Beslutsunderlag 1. Arbetsutskottet den 21 augusti Tjänsteskrivelse från kommunstyrelsens förvaltning daterad 15 juni Samhällsbyggnadsnämndens sammanträdesprotokoll från den 28 februari Kommunal plan för avfallsförebyggande och hållbar avfallshantering (avfallsplan) för Ludvika kommun och Smedjebackens kommun 5. Kommunal plan för avfallsförebyggande och hållbar avfallshantering (avfallsplan) för Ludvika kommun och Smedjebackens kommun, underlag. 6. Sammanträdesprotokoll från fullmäktige i Smedjebackens kommun, 23 april Sammanträdesprotokoll från kommunstyrelsen i Smedjebackens kommun, 10 april Beslut skickas till Fullmäktige Justerandes sign Utdragsbestyrkande 34

35 Kommunstyrelsens förvaltning Mikaela Nordling, TJÄNSTESKRIVELSE Datum Fullmäktige Diarienummer KS 2018/85 Er referens SBN 2017/452 Sida 1(5) Kommunal plan för avfallsförebyggande och hållbar avfallshantering (avfallsplan) Förvaltningens förslag till beslut 1. Fullmäktige antar plan för avfallsförebyggande och hållbar avfallshantering Fullmäktige beslutar att Ludvika kommun deltar i konceptet Dalarna minskar avfallet som avses utvecklas under planperioden och som ingår som en viktig del i avfallsplanen. 3. Fullmäktige uppdrar till samhällsbyggnadsnämnden att besluta om revidering av åtgärder i avfallsplanen under planperioden om det behövs för att målen ska uppnås. Sammanfattning Alla kommuner i Sverige ska enligt 15 kap Miljöbalken ta fram en plan för avfallsförebyggande och hållbar avfallshantering (avfallsplan). Planen utgör tillsammans med kommunens lokala föreskrifter om avfallshantering kommunens renhållningsordning. Plan och föreskrifter ska fastställas av kommunfullmäktige. Dalarnas kommuner har sedan 2006 samverkat kring arbetet med framtagande, genomförande och uppföljning av kommunal avfallsplanering. Samarbetet har inneburit att alla kommuner i Dalarna har gemensamma mål med åtgärder som genomförs på både regional nivå (län eller del av län) och på kommunal nivå. För Ludvika kommun och Smedjebackens kommun har en gemensam avfallsplan tagits fram. Avfallsplanen har tagits fram via arbete i en regional projektgrupp och lokala arbetsgrupper i varje dalakommun. Dessutom har ett flertal regionala nätverk använts för att utveckla och förankra mål och åtgärder inom dess verksamhetsområden. Samhällsbyggnadsnämnden behandlade ärendet den 28 februari och beslöt bland annat föreslå fullmäktige att anta plan för avfallsförebyggande och hållbar avfallshantering Smedjebackens kommuns fullmäktige antog avfallsplanen på sitt möte den 23 april

36 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2018/85 Sida 2(5) Beskrivning av ärendet Samhällsbyggnadsnämnden behandlade den 28 februari frågan om en avfallsplan. Nämnden beslutar bland annat föreslå fullmäktige att anta plan för avfallsförebyggande och hållbar avfallshantering , att fullmäktige beslutar att Ludvika kommun ska delta i konceptet Dalarna minskar avfaller och att fullmäktige ska uppdra samhällsbyggnadsnämnden att utse en lokal avfallsplanegrupp. Nämndens alla beslut finns i sin helhet i utdraget ur samhällsbyggnadsnämndens sammanträdesprotokoll, se bilaga 1. Avfallsplanen är gemensam för Ludvika kommun och Smedjebackens kommun (bilaga 2). Fullmäktige i Smedjebacken antog avfallsplanen den 23 april Planen de antog hade kommunstyrelsen på sitt möte den 10 april kompletterat med följande text under punkt 4.1.5: Egna insatser för att minska mängden avfall hos hushållen ska stimuleras och premieras ekonomiskt. Detta mål gäller enbart Smedjebacken, vilket framgår av avfallsplanen på sid 10. Bakgrund Enligt 15 kapitlet i Miljöbalken ska alla kommuner i Sverige ta fram en plan för avfallsförebyggande och hållbar avfallshantering (avfallsplan). Planen utgör tillsammans med kommunens lokala föreskrifter om avfallshantering kommunens renhållningsordning. Plan och föreskrifter ska fastställas av fullmäktige. Samverkan i Dalarna Sedan 2006 har Dalarnas kommuner samverkat kring arbetet med framtagande, genomförande och uppföljning av kommunal avfallsplanering. Samarbetet har inneburit att alla kommuner i Dalarna har gemensamma mål med åtgärder som genomförs på både regional nivå (län eller del av län) och på kommunal nivå. Ludvika kommun och Smedjebackens kommun har tagit fram en gemensam avfallsplan. Kommunikation kring planen DalaAvfall har utvecklat en gemensam webbportal ( för att kommunicera arbetet under planperioden. Alla kommuner ordnade även en utställning och en remissrunda av planen under oktoberdecember Inkomna synpunkter redovisas i underlaget till avfallsplanen, se bilaga 3. Mål under planperioden Under kommande planperiod föreslås arbete med att förebygga avfall och minska avfallsmängder prioriteras särskilt. Konceptet Dalarna minskar avfallet utvecklas i syfte att stärka det arbetet. De övrigripande målen som listas i avfallsplanen är följande: 1. Mängden avfall som kommunen ansvarar för ska minska till förmån för hållbar konsumtion och ökad återanvändning. 2. Hushåll, kommuner och verksamheter ska bli bättre på att källsortera och materialåtervinningen ska öka. 3. Matavfall ska omhändertas så att nationella miljömål uppnås. 36

37 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2018/85 Sida 3(5) 4. Insamlingen av farligt avfall ska förbättras. 5. Tillgänglighet och förutsättningarna för att lämna grovavfall till återanvändning ska förbättras. 6. Återanvändning av avloppsslam ska bidra till resurseffektiva kretslopp med minsta möjliga påverkan av farliga ämnen. 7. Risken för negativ miljöpåverkan från nedlagda kommunala deponier ska minska. 8. Nedskräpning ska minska i städer, naturområden samt längs sjöar och vattendrag. 9. Minska avfallsmängder och öka återanvändning av byggavfall samt använda miljövänliga material och omhänderta farligt avfall på rätt sätt. Av dessa mål är de övergripande mål 13 samt 9 de mest prioriterade under planperioden För dessa konkretiseras mätbara mål, varav ett är att halvera mängden matsvinn i kommunal kostverksamhet till år Hur ska arbetet bedrivas? Enligt avfallsplanen föreslås följande organisation finnas: regional avfallsplanegrupp, lokala avfallsplanegrupper bestående av en tjänstemannagrupp och en politisk referensgrupp, nätverk. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår att arbetet i Ludvika kommun ska bedrivas av en lokal avfallsplanegrupp bestående av tjänstemän och en politisk referensgrupp. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår vidare att fullmäktige ska uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att utse en lokal avfallsplanegrupp bestående av tjänstemän från kommunens förvaltningar och bolagen LudvikaHem AB, Ludvika kommunfastigheter AB och WessmanBarken Vatten & Återvinning AB. Enligt avfallsplanen ska gruppen ha ansvaret att driva det lokala arbetet. Kommunstyrelsens förvaltning ser inte att fullmäktige ska behöva uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att utse en lokal avfallsplanegrupp bestående av tjänstemän. Detta då förvaltningen ser det som verkställighet av beslutet och en hurfråga. Om fullmäktige antar planen ska förvaltningarna och bolagen göra det som krävs för att leva upp till målen i planen, och ser då samhällsbyggnadsförvaltningen att det behövs en tjänstemannagrupp som driver arbetet framåt har de mandatet att sammankalla en sådan. Planen i sig är övergripande och det ligger i alla nämnders och helägda bolags intresse att planen efterlevs. Kommunstyrelsens förvaltning noterar att det i avfallsplanen föreslås att kommunerna även ska tillsätta en politisk referensgrupp. Av avfallsplanen framgår inte vilken roll referensgruppen ska ha, inte heller syftet med den. 37

38 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2018/85 Sida 4(5) Förvaltningen poängterar att det är viktigt att det finns ett tydligt mandat för gruppen och ett tydligt syfte med den. Kommentarer från kommunstyrelsens förvaltning Kommunstyrelsens förvaltning anser att planen bidrar till att det kommunövergripande målet En miljövänlig kommun kan nås. Fullmäktige fattade även den 30 oktober beslut om att införa matavfallsinsamling med möjlighet till fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar i Ludvika kommun. Beslutet underlättar för Ludvika kommun att nå upp till ett par av de prioriterade målen i avfallsplanen, främst målen två och tre. Ett antagande av planen kommer i sig inte att påverka avfallstaxan, dock kommer planen att generera kostnader i form av till exempel tjänstepersoners resurser (tid), inköp av återvinningsmöbler till kommunala verksamheter som ännu inte har sådana och eventuellt inköp av mätutrustning för att mäta matsvinnet. Likaså kommer det att uppstå kostnader för den politiska referensgruppen i form av arvoden och utbetalning av eventuell förlorad arbetsinkomst. Ett antagande av planen kan även på sikt minska utgifterna för kostorganisationen i form av minskat matsvinn. Likaså kommer kommunens utgifter för att bränna avfall minska, om kommunen istället kan leverera mera material till återvinning något kommunen får betalt för. I planen finns inga ekonomiska redogörelser, inte heller i tjänsteskrivelsen som låg till grund för beslutet i samhällsbyggnadsnämnden. Kommunstyrelsens förvaltning har pratat med föredragande i ärendet och fått dessa uppgifter. Kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att fullmäktige antar plan för avfallsförebyggande och hållbar avfallshantering Planen är gemensam för Ludvika kommun och Smedjebackens kommun. Vidare föreslår förvaltningen att fullmäktige beslutar att Ludvika kommun deltar i konceptet Dalarna minska avfallet. Konceptet ingår i planen och utgör en viktig del av den. För att förenkla beslutsprocessen kring eventuella revideringar av åtgärder i planen föreslår förvaltningen att fullmäktige uppdrar till samhällsbyggnadsnämnden att besluta om revideringar av åtgärder i avfallsplanen. Margareta Karlsson T.f. kommunchef Mikaela Nordling Utredare 38

39 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2018/85 Sida 5(5) Bilagor 1. Samhällsbyggnadsnämndens sammanträdesprotokoll från den 28 februari Kommunal plan för avfallsförebyggande och hållbar avfallshantering (avfallsplan) för Ludvika kommun och Smedjebackens kommun 3. Kommunal plan för avfallsförebyggande och hållbar avfallshantering (avfallsplan) för Ludvika kommun och Smedjebackens kommun, underlag. 4. Sammanträdesprotokoll från fullmäktige i Smedjebackens kommun, 23 april Sammanträdesprotokoll från kommunstyrelsen i Smedjebackens kommun, 10 april Beslut skickas till Alla nämnder och helägda bolag inklusive bilaga 2 WessmanBarken Vatten & Återvinning AB inklusive bilaga 2 Akten 39

40 40

41 41

42 42

43 43

44 44

45 Innehåll 1 Inledning Planens syfte och prioriterade områden Ledstjärnor Mål och åtgärder Uppkomst, förebyggande och återanvändning av avfall med kommunalt ansvar Källsortering och materialåtervinning Omhändertagande av matoch restavfall Farligt avfall och elavfall Grovavfall/ÅVC Latrin, slam och fett Nedlagda kommunala deponier Nedskräpning Verksamhetsavfall Behovet av ändring av framtida infrastruktur för avfallshantering Uppföljning Styrmedel Bilagor Bilaga 1: Bilaga 2: Bilaga 3: Bilaga 4. Dalarna minskar avfallet Indikatorer Avfallsbegrepp Parter och roller under planperiod 45

46 1 INLEDNING Vi använder idag i genomsnitt 20 ton materiella resurser per person och år. Avfallsmängderna ökar, men eftersom vi har blivit allt bättre på att ta hand om avfallet så har deponeringen minskat. Ambitionen både inom Sverige och EU är att minska avfallsmängderna och åstadkomma resurseffektiva och giftfria kretslopp, vilket är en stor utmaning. Avfallshanteringen har under den senaste 25 årsperioden gått från fokus på deponering och destruktion till resursutnyttjande och hållbar konsumtion. Sammantaget förbrukas det mer resurser såväl globalt som nationellt/regionalt/lokalt än vad som långsiktigt är hållbart. En tydlig förändring måste ske för att säkerställa även kommande generationers förutsättningar att leva i ett välfärdssamhälle. I samtliga kommuners avfallsplaner i Dalarna avses under den kommande perioden fokus läggas på att minska avfallsmängderna och öka resursutnyttjandet. T.ex. genom att bredda engagemanget i samhället genom Dalarna minskar avfallet vi tar vårt ansvar, kopplat till olika samhälls och verksamhetssektorer. Varje kommun har ansvar för att det finns en plan för avfallsförebyggande och hållbar avfallshantering och för att ta hand om avfall som kommunen ansvarar för enligt renhållningsordningen. För detta får kommunen ta ut avgifter (taxa) och dessa får tas ut på sådant sätt att återanvändning, återvinning eller annan miljöanpassad avfallshantering främjas. Såväl renhållningsordning som avgifter ska beslutas av kommunfullmäktige. Avfallsplanen ska bland annat ange kommunens mål med avfallshanteringen i syfte att uppnå EU:s avfallsdirektiv och de nationella och regionala miljömål som finns inom avfallsområdet. Avfallsplanen ska ses som en del i kommunens arbete med att uppnå en hållbar avfallshantering med utgångspunkt från EU:s direktiv, nationella miljömål samt olika nationella och regionala planer och program såsom det avfallsförebyggande programmet. Planen ska också koordineras med lokala mål och program. I Dalarna har det gemensamma arbetet med avfallsplanen sedan 2006 koordinerats med de regionala miljömålen. Detta arbetssätt kommer att användas även kommande planperiod. Förslag avfallsplan är dessutom gemensam i följande kommungrupperingar; Mora, Orsa och Älvdalen Gagnef, Leksand, Rättvik och Vansbro Borlänge, Falun och Säter Ludvika och Smedjebacken Avesta, Hedemora och MalungSälen har egna avfallsplaner. Notera dock att avfallsplanerna till stora delar är samordnade inom hela Dalarna. 1 46

47 2 PLANENS SYFTE OCH PRIORITERADE OMRÅDEN Avfallsplanen avses vara samordnad mellan kommunerna i Dalarna. Avfallsplanen avser att skapa en gemensam plattform för Dalarnas utveckling inom avfallshanteringen, i syfte att utveckla en miljöoch serviceinriktad avfallshantering utifrån EU:s avfallshierarki, som åskådliggörs via den så kallade avfallstrappan. Under planperioden föreslås det mest prioriterade för avfallshanteringen i Dalarna vara att förbättra positionen i avfallstrappan. Detta genom ett långsiktigt arbete (10 15 år) som sammanfattas i följande övergripande mål; 2 47

48 Övergripande mål 1: Övergripande mål 2: Övergripande mål 3: Övergripande mål 4: Övergripande mål 5: Övergripande mål 6: Övergripande mål 7: Övergripande mål 8: Övergripande mål 9: Mängden avfall som kommunen ansvarar för ska minska till förmån för hållbar konsumtion 1 och ökad återanvändning Hushåll, kommuner och verksamheter ska bli bättre på att källsortera och materialåtervinningen ska öka Matavfall ska omhändertas så att nationella miljömål uppnås Insamlingen av farligt avfall ska förbättras Tillgänglighet och förutsättningarna för att lämna grovavfall till återanvändning ska förbättras Återanvändning av avloppsslam ska bidra till resurseffektiva kretslopp med minsta möjliga påverkan av farliga ämnen Risken för negativ miljöpåverkan från nedlagda kommunala deponier ska minska Nedskräpning ska minska i städer, naturområden samt längs sjöar och vattendrag Minska avfallsmängder och öka återanvändning av byggavfall samt använda miljövänliga material och omhänderta farligt avfall på rätt sätt Övergripande mål 1 3 samt 9 (fet stil) är de mest prioriterade områdena under planperiod där mätbara mål och gemensamma åtgärder i Dalarna normalt konkretiseras (kan förekomma även i övriga områden). Utvecklingen följs via mätning av indikatorer i samtliga områden som kan föranleda behov av ökade eller ändrade insatser. Under planperioden avses insatser och engagemang utvecklas i syfte att få många att bidra till ett mer hållbart samhälle, med strävan högst upp i avfallstrappan. För att åstadkomma detta föreslås att ett gemensamt koncept Dalarna minskar avfallet används där olika verksamheter och aktörer ges förutsättningar att engagera sig för att minska uppkomsten av avfall genom förebyggande och återanvändning, se bilaga 1. 1 Med hållbar konsumtion avses konsumtion som garanterar en miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet, t.ex. mindre konsumtion genom delning av produkter, konsumtion av mer hållbara produkter och konsumtion av tjänster som alternativ till konsumtion av produkter. 3 48

49 3 LEDSTJÄRNOR Ledstjärnorna avser att vara vägledande för alla beslut och ställningstaganden inom avfallshanteringen i Dalarna. De togs fram inför föregående avfallsplaneperiod. Enkelhet och god service Enkelhet för kund och medborgare God service God pedagogik Positivt budskap Positiv inställning Använd föredömen och goda exempel Bekräftelse Hållbar utveckling Klimatsmart Resurseffektivt Generationsperspektiv Helhetssyn Effektivitet Samordning 4 49

50 4 MÅL OCH ÅTGÄRDER Mål och åtgärder är uppdelade i områden anpassade till avfallshanteringens olika delar med avseende på EU:s och Miljöbalkens avfallstrappa samt utifrån vad som prioriteras i Dalarna Målen gäller såväl hela Dalarna som varje enskild kommun om inte annat anges. Målen gäller under hela planperioden där övergripande mål riktar sig år i framtiden och dess underliggande delmål avser mätbart utfall år Som utgångspunkt för delmål används basår 2016 om inte annat anges. Målen avses följas upp årligen. Åtgärderna avser det specifika övergripande målet och samtliga dess underliggande delmål. Åtgärderna kan revideras årligen i syfte att uppnå uppsatta mål. Vid behov ska åtgärder inarbetas i ansvarigas verksamhetsplaner/budget. Under varje område anges åtgärd med ansvar och tidsplan. I separat faktaunderlag framgår uppgifter på utfall uppföljning avfallsplan , nationella regionala mål och riktlinjer, statistik samt övriga uppgifter som ska framgå av en kommunal avfallsplan. Hushållens omdömen om avfallshantering mäts kontinuerligt via kundundersökningar i samtliga kommuner i Dalarna. Indikatorer Nulägesanalys Redogör för status i Dalarna med nationella och lokala utblickar Uppdateras under planperiod till stöd för revidering av åtgärder. Mål Övergripande mål anger önskvärd riktning de närmaste 1015 åren. Mätbara mål tydliggör prioritet i övergripande mål och sätter fokus på var större insatser behöver ske. Indikatorer används för att följa utvecklingen av övergripande mål som alla anger en färdriktning samt mätbara mål i ett bredare perspektiv. Utvecklingen kan föranleda omprövning eller nya åtgärder under planperioden. Åtgärder Åtgärderna avser att ange de insatser som krävs för att uppnå målen. 5 50

51 4.1 UPPKOMST, FÖREBYGGANDE OCH ÅTERANVÄNDNING AV AVFALL MED KOMMUNALT ANSVAR Nulägesanalys I avfallshierarkin är avfallets uppkomst den högsta och viktigaste nivån som alla länder i Europa strävar att förbättra och den är numera inarbetad i Miljöbalken. I Dalarna berör detta till stor del kommunernas och hushållens konsumtionsmönster samt källsortering i hushåll, kommunal verksamhet och arbetsplatser. Förebyggande av matsvinn och textilier är särskilt prioriterat. Konsumtionens miljö och klimatpåverkan har under senare år hamnat allt mer i fokus startade FN ett tioårigt ramverk av program för hållbar konsumtion och produktion, och i det internationella arbetet med Agenda 2030 är hållbar konsumtion och produktion ett av de fastställda 17 målen. Nationellt anges att återanvändningen av hushållens avfall ska öka, bland annat genom att det ska bli enklare för hushållen att lämna material och produkter till återanvändning eller till förberedelse för återanvändning. I Sverige är avfallshanteringen effektivare nu och orsakar mindre miljöpåverkan än förr. Men avfallsmängderna fortsätter att öka. Mängden avfall måste minska för att generationsmålet och flera miljökvalitetsmål ska nås. Hushållsavfallet har tenderat att öka de senaste åren i Dalarna, se diagram med trendlinje. I Dalarna kastar således ett medelhushåll ca 508 kg/person och år (2016), vilket är i nivå med Sverigesnittet (515 kg/person). Under utvecklades möjligheterna att samla in textilier i många av kommunerna i Dalarna. Utvecklingen har medfört att insamlade textilier numera återanvänds och det som inte återanvänds bearbetas för textilåtervinning. Hushållens vilja att ändra sitt levnadssätt för att minimera avfallsmängder har ökat från 33 % år 2013 till 55 % år 2017 (Sverige medel 55 %). Dessutom styr 55 % sin konsumtion mot ökad återanvändning (Sverige 53 %), vilket kan jämföras med år 2013 då 49 % angav detta. 6 51

52 I Avfallsplan sattes målet att andelen personer som försöker styra sin konsumtion mot ökad återanvändning och/eller tjänstekonsumtion ska öka med minst 10 % enheter mellan mättillfälle i kundenkäter Utfallet år 2017 var 55 % jämfört med 49 % år Övergripande mål Mängden avfall som kommunen ansvarar för ska minska till förmån för hållbar konsumtion och ökad återanvändning Mätbara mål 2022 ID Mätbara delmål Dalarna Basår Dalarna 2016 Resultat Dalarna 2022 Basår Ludvika Smedjebacken 2016 Resultat Ludvika Smedjebacken 2022 Sverige medel 2016 M 1.1 Mängden hushållsavfall exkl. slam ska minska (kg/person) 508 <508 L: 523 S: 579 L: <523 S: < M 1.2 Hushållens vilja att ändra levnadssätt för att minimera avfallsmängder samt vilja att styra sin konsumtion mot ökad återanvändning ska öka med 10 % i Dalarna, andel som svarar ganska eller väldigt mycket på 5 gradig skala Basår % 55 % 60 % 60 % Basår 2017 L: 51 %/57 % S: 52 %/48 % L: 56 %/63 % S: 57 %/53 % Basår % 53 % OBS: Två frågor i kundundersökning. M 1.3 Matsvinnet i kommunal kostverksamhet ska halveras till år 2030, där halva Mäts 2018 Mäts

53 vägen uppnåtts år Gemensamma åtgärder i Dalarna Åtgärdsnummer Åtgärder Drivande Medverkande Tid 2017:1 Stärka regionalt och lokalt nätverksarbete i Dalarna Under perioden avses befintliga regionala nätverk stärkas och ett politikernätverk initieras Länsstyrelsen Regional avfallsplanegrupp Lokal avfallsplanegrupp Dessutom avses den lokala organisationen för att arbetet med avfallsplanens genomförande utvecklas, i synnerhet samarbetet mellan de lokala arbetsgrupperna inom avfallsplanering och de kommunala enheter som avses delta i Dalarna minskar avfallet. Samråd Region Dalarna 2017:2 Utveckla publik webbportal i Dalarna för kommunikation rörande avfallsplanen och dess genomförande och uppföljning DalaAvfall Lokal avfallsplanegrupp :3 Utveckla konceptet Dalarna minskar avfallet. Se bilaga 1 som anger ett idékoncept för upplägget. Regional avfallsplanegrupp Lokal avfallsplanegrupp Konceptet avses utvecklas i dialog med intresserade organisationer och företag 8 53

54 Åtgärdsnummer Åtgärder Drivande Medverkande Tid 2017:4 Ta fram riktlinjer för att organisera och införa avfallshierarkin (avfallstrappan) i kommunernas strategiska dokument och verksamhetsplaner. Regional avfallsplanegrupp Lokal avfallsplanegrupp :5 Inom ramen för Upphandlingsdialog Dalarnas metodutveckling och kompetensaktiviteter för miljö, uppmärksamma frågor om hållbar konsumtion och avfallshierarkin. Länsstyrelsen Upphandlingsdialog Dalarna och Regionala avfallsplanegruppen. Lokal avfallsplanegrupp :6 Matsvinn i kommunal verksamhet Kostnätverk Lokal avfallsplanegrupp 2018 Gemensam policy i Dalarna mätning matsvinn i kommunal kostverksamhet Samordna mätning matsvinn kommunal kostverksamhet Överenskommelse i kostnätverk för reglering av dess arbete, ansvar och finansiering Se även kapitel 4.5 angående återanvändning vid ÅVC 9 54

55 4.1.5 Kommunala åtgärder Åtgärdsnummer Åtgärder Ansvar Tid LS: 2017:1 (alla kommuner) Delta i regionalt informationsarbete och Dalarna minskar avfallet. Detta sker även på lokal nivå under Europa minskar avfalletveckan. Lokal avfallsplanegrupp LS 2017:2 Utbildning av kommunens personal utifrån Dalarna minskar avfallet Lokal avfallsplanegrupp LS 2017:3 Egna insatser för att minska mängden avfall hos hushållen ska stimuleras och premieras ekonomiskt i Smedjebacken. Kommunstyrelsen Se även kapitel 4.5 angående återanvändning vid ÅVC 10 55

56 4.2 KÄLLSORTERING OCH MATERIALÅTERVINNING Nulägesanalys I avfallstrappan är materialåtervinning det näst högsta steget efter minskad uppkomst och förebyggande av avfall. Det avfall som ändå uppstår ska så långt som möjligt materialåtervinnas. Materialåtervinningen utgörs främst av förpackningar och returpapper och återvinning av olika fraktioner som normalt lämnas vid ÅVC, exempelvis metall, elavfall, batterier, wellpapp, däck, gips, planglas, plast och textilier. Omhändertagande av vissa grovavfallsfraktioner bör utvecklas i syfte att öka materialåtervinning och minska deponering, ex gips och planglas, isolering (glasfiber) Förpackningar och returpapper ska återvinnas och normalt lämnas vid en återvinningsstation (ÅVS). Ansvaret för insamling och omhändertagande av förpackningar och returpapper har normalt förpacknings och tidningsinsamlingen, FTI AB (bildat av producenterna för förpackningar och returpapper). Kommunerna har, under vissa betingelser, möjlighet att sköta insamlingen och avsätta materialet till återvinningsindustrin. Nationellt anges att minst 90 % ska vara nöjda med insamlingen av hushållsavfall med koppling till materialåtervinning. Textilier och elavfall anges som särskilt prioriterade områden. I Dalarna var 77 % ganska eller mycket nöjda med hur enkelt det är att lämna förpackningar och returpapper till materialåtervinning (år 2017). Insamlingen fungerar i flera avseenden bristfälligt med bland annat felsortering som följd, vilket innebär att material läggs i restavfallet som går till avfallsförbränning istället för att materialåtervinnas. Regeringen utreder om kommunerna ska överta ansvaret för insamling av förpackningar och returpapper. Det blir allt vanligare med att kommuner inför fastighetsnära insamling (FNI) i egen regi, vilket innebär att förpackningar och tidningar samlas in hos hushållen. Detta innebär utökad service för hushållen då de inte längre behöver åka till en återvinningsstation för att lämna sina förpackningar och tidningar. Det finns flera olika system för FNI. De vanligaste systemen är Flerfackskärl och Optisk sortering men även kvartersnära hämtning utvecklas. Mer information framgår av underlag, kapitel 4. Kommunernas och hushållens samt verksamheters källsortering är väldigt viktig för att säkerställa att avfall omhändertas i enlighet med EU:s avfallshierarki och nationella mål. Det avser främst; farligt avfall ska separeras och lämnas till avsedd mottagning för att inte hamna i restavfallet förpackningar och returpapper ska sorteras ut och transporteras till de återvinningsstationer som finns utplacerade i kommunen matavfall ska läggas i papperspåse för de kommuner som infört källsortering (alla utom Ludvika och Säter) Kommunala verksamheter har på många håll bristfällig källsortering. Under föregående planperiod genomfördes insatser (sopa framför egen dörr) i syfte att driva på arbetet men alltjämt finns det mycket att förbättra. Dalarna har en gemensam sorteringsguide och vid senaste kundundersökningen var andelen kunder som är ganska eller mycket nöjda med information om källsortering 75 % år 2017 (Sverige 73 %)

57 I avfallsplan var målet att mängden förpackningar och returpapper som slängs i kärl för mat och restavfall ska understiga 30 kg/person. Utvecklingen har gått åt fel håll och 2015 var mängden uppe i 54 kg/person. Branschutvecklingen har medfört att redovisning av plockanalyser sker på andra sätt än kg/person och detta tillämpas även framöver i Dalarna, se nedan. I Dalarna genomförs normalt plockanalyser vartannat år. Vid senaste plockanalysen, år 2015, kunde följande noteras; Kommuner med källsortering av matavfall Två tredjedelar av hushållens restavfall är som regel felsorterat. I restavfallet från villor med eget matavfallskärl utgörs i genomsnitt 40 % förpackningar och returpapper i restavfallet, vilket motsvarar 1,55 kg/hushåll*vecka (Sverige 35%/1,52 kg). I kommuner med så kallat fyrfackssystem läggs i snitt 28% förpackningar och returpapper i restavfallet motsvarande 1,03 kg/hushåll*vecka. I restavfallet från lägenheter med central insamling läggs i genomsnitt 41 % förpackningar och returpapper i restavfallet, vilket motsvarar 1,37 kg/hushåll*vecka (Sverige 36%/1,52 kg). Av förpackningar och returpapper är plastförpackningar mest felsorterat (ca 14 %) följt av pappersförpackningar (ca 11 %) och tidningar (ca 9 %). Felsorterat matavfall i restavfallet från villor med eget matavfallskärl uppgick till 19 % motsvarande 0,74 kg/hushåll*vecka (Sverige 22%/0,99 kg). Felsorterat matavfall i restavfallet från lägenheter med central insamling uppgick till 24 % motsvarande 0,81 kg/hushåll*vecka (Sverige 25%/1,1 kg). Kommuner utan källsortering av matavfall (Ludvika, Säter) I blandsopor från villor läggs i genomsnitt 3,01 kg förpackningar och returpapper/hushåll*vecka, vilket är nästa dubbelt så mycket som i kommuner med källsortering matavfall I Dalarna bedöms det vara mycket angeläget att minska på mängden felsorterade förpackningar och returpapper i restavfallet den kommande planperioden, i syfte att öka materialåtervinningen samt säkerställa att matavfall enbart innehåller matavfall som anvisas att läggas i papperspåse för matavfall. Detta är av stor vikt för att kunna behandla matavfallet på avsett vis, se kapitel 4.3. God källsortering är även av stor vikt för det som hamnar i avloppet, där såväl ovidkommande avfall som kemikalier, mediciner och annat skadligt får stor negativ påverkan på miljö genom att avloppsvatten släpps ut i våra vattendrag och slammet kontamineras med för jordbruk skadliga ämnen. Farligt avfall och elavfall behandlas under kapitel Övergripande mål Hushåll, kommuner och verksamheter ska bli bättre på att källsortera och materialåtervinningen ska öka 12 57

58 4.2.3 Mätbara mål 2022 ID Mätbara delmål Dalarna Basår Dalarna 2016 Resultat Dalarna 2022 Basår Ludvika Smedjebacken 2016 Resultat Ludvika Smedjebacken 2022 Sverige medel 2016 M 2.1 Andel hushållsavfall insamlat för materialåtervinning inklusive biologisk behandling ska öka med 10 % 40 % 44 % L : 37 % S: 32 % L: 41 % S: 35 % 39 % M 2:2 Rätt källsorterat restavfall ska överstiga 50 % Villa 40 % Lägenhet 34 % >50 % L: S: L: >50 % S: >50 % M 2.3 Renheten i källsorterat matavfall ska överstiga 98 % (för matavfall som källsorteras) >98 % L: S: L: >98 % S: >98 % Se även kapitel 4.5 angående materialåtervinning vid ÅVC Ludvika kommun har en vision som har beslutats i kommunfullmäktige. I visionen finns det flera kommunövergripande mål för år varav ett av målen är En miljövänlig kommun. Som ett resultatmått för målet ska andelen hushållsavfall som återvinns följas upp. Som förslag på målvärde år 2020 är att 65 % av hushållsavfallet ska återvinnas ID Mätbara delmål Ludvika Basår Ludvika 2016 Resultat Ludvika 2022 ML % av hushållsavfallet ska återvinnas år 2020 (andel hushållsavfall insamlat för materialåtervinning inklusive biologisk behandling ska vara 65 % år 2020) L : 37 % L: 65 % 13 58

59 4.2.4 Gemensamma åtgärder i Dalarna Åtgärdsnummer Åtgärder Drivande Medverkande Tid 2017:7 Utveckla information och kommunikation samt återkoppling till hushållen om vikten och nyttan av källsortering genom kommunikationsplan som revideras årligen. DalaAvfall WessmanBarken Vatten & Återvinning AB Inriktning bättre källsortering av förpackningar och returpapper samt rent matavfall och rent avlopp. 2017:8 Följa den nationella utvecklingen kring ansvar för insamling av förpackningar och returpapper samt utreda regionala lösningar för fastighetsnära insamling, transport och avsättning av material DalaAvfall WessmanBarken Vatten & Återvinning AB Se även kapitel 4.5 angående materialåtervinning vid ÅVC Kommunala åtgärder Åtgärdsnummer Åtgärder Ansvar Tid LS 2017:4 (alla kommuner) LS 2017:5 Alla kommunala verksamheter ska införa källsortering enligt beslutad renhållningsordning Upphandling av hämtning av förpackningsmaterial inom kommunala verksamheter Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen LS 2017:6 Utreda möjlighet att införa fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar hos villor och fritidshus i Smedjebacken WessmanBarken Vatten & Återvinning AB LS 2017:7 Utreda möjlighet till fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar vid flerfamiljshus LudvikaHem Bärkehus

60 LS 2017:8 Ställa krav på att källsortering ska finnas vid offentliga arrangemang (yttrande till polismyndigheten) L: Samhällsbyggnadsnämnden och Myndighetsnämnden Miljö och bygg S: Samhällsbyggnadsutskottet och Miljö och byggnadsnämnden LS 2017:9 Utreda möjlighet att kunna erbjuda utlåning av källsorteringsmöbel vid arrangemang WessmanBarken Vatten & Återvinning AB 2018 Se även kapitel 4.5 angående materialåtervinning vid ÅVC 15 60

61 4.3 OMHÄNDERTAGANDE AV MATOCH RESTAVFALL Nulägesanalys I de nationella miljömålen anges att matavfall ska behandlas så att 50 % av växtnäringen tas tillvara samt minst 40 % går till energiutvinning. I Dalarna används ca 33 % av matavfall till växtnäring men ingen energi utvinns. Motsvarande i övriga Sverige är 22 % till växtnäring och 15 % till energiutvinning. Regeringen har utrett behovet av att införa skatt på förbränning av avfall. Om det blir aktuellt kommer förbränningskostnaderna att öka, vilket gör det mer lönsamt att sortera ut avfall till återvinning I Dalarna har samtliga kommuner förutom Ludvika och Säter infört källsortering av matavfall för central behandling. I Ludvika pågår arbete för införande av källsortering matavfall. I Dalarna behandlas matavfallet främst via kompostering. I Sverige samlar 212 kommuner in matavfall 2. Av dessa är det bara ca 22 kommuner som komposterar matavfallet. Övriga behandlar det helt eller delvis via rötning. Under 2017 har kommunerna i Dalarna samordnat förbehandling av matavfallet i en anläggning i Borlänge för vidare transport till rötningsanläggning med gasproduktion för fordonsändamål samt återföring av växtnäring. Därmed erhålls full miljönytta med det källsorterade matavfallet. För att kunna använda matavfallet till växtnäring krävs mycket god renhet och certifiering anses nödvändig. I Dalarna avses detta vara ett prioriterat område den kommande planperioden i syfte att se till att full miljönytta uppnås. Bristande kvalitet medför också ökade kostnader i och med att mottagning kan stoppas. Förtroendet för att det avfall kommunerna samlar in behandlas och återvinns på ett riktigt sätt har ökat från 71 % år 2013 till 76 % år 2017 (Sverige medel 77 %). Ett starkt förtroende bidrar till att hushållen gör sin andel av arbetet för en bättre miljö. I avfallsplan är målet 90 %. 84 % var 2017 nöjda med hur insamlingen av hushållsavfall fungerar (Sverige 87 %). Insamlingen av mat och restavfall sker via särskilda lastbilar som kan komprimera avfallet, vissa fordon har dessutom flera fack, som kan samordna insamling av flera avfallsslag vid samma tillfälle. I Dalarna beräknas dessa transporter till ca mil, vilket motsvarar ca 480 varv runt jorden, alltså en stor arbetsinsats. Fossilfria drivmedel och miljödiesel (HVO, RME, tallolja, etc.) är de bränslen som används där miljövänliga drivmedel är på uppgång vilket motsvarar mer än 35 % i Dalarna år Arbetet med att optimera transporter, helst över kommungränser, med fossilfria drivmedel är prioriterade frågor som avses drivas främst på kommunal nivå, genom de samverkansorganisationer som finns i Dalarna och DalaAvfall. 2 Avfall Sverige aug

62 4.3.2 Övergripande mål Matavfall ska omhändertas så att nationella miljömål uppnås Mätbara mål 2022 ID Mätbara delmål Dalarna Basår Dalarna 2016 Resultat Dalarna 2022 Basår Ludvika Smedjebacken 2016 Resultat Ludvika Smedjebacken 2022 Sverige medel 2016 M 3.1 Uppkommet matavfall ska omhändertas så att 50 % av växtnäringen tillvaratas där minst 40 % behandlas så att energi tillvaratas 15 % 50 % L: 0 % S: 6,5 % L: 50 % S: 50 % 18 % Gemensamma åtgärder i Dalarna Åtgärder Drivande Medverkande Tid 2017:9 Utred möjligheten att erbjuda papperspåsar/säckar för verksamheter att använda för sitt matavfall. DalaAvfall WessmanBarken Vatten & Återvinning AB Kommunala åtgärder Åtgärdsnummer Åtgärdsnummer Åtgärder Ansvar Tid LS 2017:10 Utreda möjligheten att införa fossilfritt bränsle för insamling av hushållsavfall i Smedjebacken (avtalsbundet). WessmanBarken Vatten & Återvinning AB LS 2017:11 Övergå till fossilfritt bränsle för insamling av hushållsavfall i Ludvika. WessmanBarken Vatten & Återvinning AB

63 4.4 FARLIGT AVFALL OCH ELAVFALL Nulägesanalys Att minska avfallets farlighet för hälsa och miljö har länge varit en huvudsaklig uppgift för samhället. På senare år bedöms frågan ofta hamnat lite i skuggan av att minska mängden avfall och ökad återanvändning och återvinning. Farligt avfall ska inlämnas på anvisade platser i kommunen, ex återvinningscentraler. Mängden farligt avfall har tenderat att öka de senaste åren, såväl i Sverige som i Dalarna, se diagram med trendlinje. I Dalarna lämnar alltså ett medelhushåll ca 10,4 kg farligt avfall per person och år (2016), vilket är avsevärt högre jämfört med Sverige (8,8 kg/person). Det som ökat mest i Dalarna är impregnerat trä. I Dalarna uppgick farligt avfall i restavfall från villor (kommuner med källsortering matavfall, centralkompostering) till 0,09 %. Detta motsvarar 0,002 kg/hushåll*vecka (Sverige 0,03 kg/hushåll*vecka). Från lägenhet var motsvarande andel 0,07 % motsvarande 0,003 kg/hushåll*vecka (Sverige 0,06 kg/hushåll*vecka). I kommuner som saknar källsortering matavfall (Ludvika, Säter) uppgick mängden farligt avfall i villor till 0,009 kg/hushåll*vecka, vilket är nästan 5 gånger högre än kommuner med källsortering matavfall. Målen i avfallsplan att understiga 0,1 kg/person farligt avfall i restavfall uppnåddes (resultat 0,07 kg/person). Sammantaget fungerar källsorteringen av farligt avfall i Dalarna mycket bra och har blivit allt bättre de senaste åren

64 Hushållens omdömen om avfallshantering mäts kontinuerligt via kundundersökningar i samtliga kommuner i Dalarna. Hushåll som är nöjda med tillgänglighet för inlämning av farligt avfall uppgick 2017 till 65 %, vilket är i paritet med år 2013 som var 64 % (Sverige medel 67 %). Variationen mellan kommunerna är stor, från 45 % till 80 %. Gällande omdömen om information om farligt avfall uppgav 69 % år 2017 att de var nöjda med detta vilket är avsevärt sämre än 2013 då nöjdheten var 79 % (Sverige medel 66 %). Under kommande planperiod är det av stor vikt att den goda trenden med källsortering av farligt avfall fortsätter men även att säkerställa att det farliga avfallet lämnas in på ett riktigt sätt. Om indikatorer påvisar behov av insatser ska åtgärder omgående vidtas Övergripande mål Insamlingen av farligt avfall ska förbättras Mätbara mål 2022 Saknas under planperioden Gemensamma åtgärder i Dalarna Åtgärdsnummer Åtgärder Drivande Medverkande Tid 2017:10 Utreda möjligheter, kostnader och finansieringsalternativ för att förbättra källsorteringen genom insamling av farligt avfall, smått elavfall och batterier vid kommunala hyresfastigheter samt andra lämpliga verksamheter. DalaAvfall WessmanBarken Vatten & Återvinning AB Kommunala fastighetsenheter Kommunala åtgärder Åtgärdsnummer Åtgärder Ansvar Tid LS 2017:12 Erbjuda hämtning av hushållens farliga avfall i båda kommunerna WessmanBarken Vatten & Återvinning AB

65 4.5 GROVAVFALL/ÅVC Nulägesanalys Grovavfall, eller skrymmande avfall som är definitionen, lämnas normalt på kommunens återvinningscentral. I en del kommuner tillämpas mobil insamling via särskilda körscheman, exempelvis under våren. Budning (hämta grovavfall vid fastighet) via renhållaren är också ofta möjligt, normalt kopplat till en avgift. Vid de flesta ÅVC kan även verksamhetsavfall lämnas från mindre företag mot avgift. Återvinningscentralerna (ÅVC) har utvecklats till att bli en av kommunens mer besökta platser där grövre avfall samt farligt avfall kan lämnas. För att besöket ska fungera väl är det av stor vikt att centralen har en god logistisk planering för fordon inklusive släpvagnar samt bra skyltning så att besökare vet hur de ska kunna lämna avfallet på rätt sätt. Kunnig och serviceinriktad personal bidrar till att uppnå ett bra resultat vid avlämningen. I takt med ökade behov finns ökande förväntningar på öppettider och närhet. För att möta de ökande behoven har nya obemannade ÅVC:er börjat tillämpas i några kommuner i Sverige. Upplägget är baserat på att kunden, efter viss utbildning, kan lämna grovavfall även utanför ordinarie öppettider vilket ger ökad tillgänglighet. Körkort används som passerkort och identifikation. Bra belysning, skyltning och kameraövervakning används som verktyg för att detta ska fungera. I Dalarna har ett flertal av återvinningscentralerna moderniserats den senaste 10 års perioden och i vissa kommuner har ny ÅVC byggts. Öppettiderna har succesivt ökat. År 2016 var genomsnittlig öppettid totalt 40 timmar per vecka jämfört med 36 timmar år Motsvarande öppettider kväll (efter kl. 16) och helg var 10,6 timmar jämfört med 8,4 timmar (+ 26 %). I Sverige var genomsnittlig öppettid 44 respektive 12 timmar per vecka år Nöjdheten gällande besök ÅVC har ökat stadigt. Fortfarande är dock nöjdheten relativt låg gällande hur enkelt det är att lämna grovavfall (öppettider och tillgänglighet). Detta kan bidra till ökad nedskräpning och kostnader för städning och tillsyn i kommunerna. Det mesta av materialet som lämnas in på ÅVC återvinns och endast en blygsam del går till deponering. Då en del av grovavfallet mycket väl kan återanvändas av andra personer ökar kommunernas insatser för att möjliggöra detta vid ÅVC. T.ex. så att secondhandverksamheter i kommunen erbjuds utrymme för mottagning. Textilinsamling är ytterligare ett exempel på möjligheter att bidra till såväl materialåtervinning som återanvändning. I Sverige finns flertalet exempel på kretsloppsparker, eller motsvarande som visar på denna utveckling. Det kan exempelvis avse möbler, prydnadssaker, hushållsprylar och fritidsartiklar. I en del kommuner har också särskilda platser för återbruk av byggnadsmaterial etc. skapats. Sammanfattningsvis kan följande slutsatser dras för Dalarna gällande grovavfall/åvc (kundomdömen avser 2017, övriga 2016); 66 % är nöjda med hur enkelt det är att lämna grovavfall (Sverige 66 %). 226 kg grovavfall/person*år lämnas till återvinningscentralerna, ÅVC (Sverige 209 kg/person*år). Variationen är dock stor från 104 kg i Borlänge till 326 kg i Smedjebacken. Jämfört med Sverige är det främst trä 78 kg (60 kg), brännbart 63 kg (49 kg) och metall 27 kg (22 kg) som är högre

66 1,4 kg/person textilier gick till återanvändning vid ÅVC Öppettider kväll (efter kl. 16) och helg vid största ÅVC uppgick till 10,6 tim./vecka i snitt (Sverige 12 tim./vecka) 89 % är sammanfattningsvis nöjda efter ett besök vid ÅVC (Sverige 88 %) 68 % är nöjda med närhet till ÅVC (Sverige 71 %) 69 % är nöjda med öppettider ÅVC (Sverige 71 %) 84 % är nöjda med framkomlighet ÅVC (Sverige 80 %) 86 % är nöjda med information och skyltning vid ÅVC (Sverige 82 %) 85 % är nöjda med personalens kunnighet och servicekänsla vid ÅVC (Sverige 84 %) 89 % är nöjda med hur rent och snyggt det är på ÅVC (Sverige 87 %) Övergripande mål Tillgänglighet och förutsättningarna för att lämna grovavfall till återanvändning ska förbättras 21 66

67 4.5.3 Mätbara mål 2022 ID Mätbara delmål Dalarna Basår Dalarna 2017 Resultat Dalarna 2022 Basår Ludvika Smedjebacken 2017 Resultat Ludvika Smedjebacken 2022 Sverige 2017 M 5.1 Hushållens nöjdhet med möjligheten att lämna grovavfall till återanvändning ska öka med minst 10 %, andel ganska eller mycket nöjda 62 % 68 % L 87 % S 33 % L 96 % S 36 % 66 % Gemensamma åtgärder i Dalarna Åtgärder Drivande Medverkande Tid 2017:11 Utveckla materialåtervinning av grovavfall, i synnerhet för avfall som annars deponeras eller förbränns DalaAvfall WessmanBarken Vatten & Återvinning AB Kommunala åtgärder Åtgärder Ansvar Tid LS 2017:13 (alla kommuner) Utveckla möjligheterna till att lämna grovavfall till återanvändning vid ÅVC WessmanBarken Vatten & Återvinning AB LS 2017:14 Utreda möjlighet till obemannad ÅVC WessmanBarken Vatten & Återvinning AB LS 2017:15 Utöka mobil ÅVC till flera gånger/år WessmanBarken Vatten & Återvinning AB Åtgärdsnummer Åtgärdsnummer

68 LS 2017:16 Utreda möjlighet till insamling av grovavfall till återanvändning vid flerfamiljshus LudvikaHem Bärkehus LATRIN, SLAM OCH FETT Nulägesanalys Slam från enskilda avloppsanläggningar, latrin och fett kategoriseras normalt som hushållsavfall. I detta avsnitt hanteras även slam från kommunala avloppsreningsverk. I Dalarna finns ett stort antal enskilda avloppsanläggningar som ligger utanför allmän VA anläggning. Dessa töms av renhållaren eller av denne utsedd entreprenör. Normalt lämnas detta slam vid ett avloppsreningsverk inom egna kommunen. Ca 26 % av hushållen i Dalarna har en enskild avloppsanläggning (Sverige 30 %). I en del kommunala avloppsreningsverk i Dalarna produceras biogas för energiåtervinning som återbrukas i verkets drift. Fett och fettavskiljarslam har högt energiinnehåll varför det är viktigt att detta tas emot i avloppsreningsverk med biogasproduktion. I Dalarna omhändertas och återanvänds avloppsslam främst genom tillverkning av anläggningsjord. VAhuvudmännen arbetar för att kvalitetssäkra slam och utgående vatten från reningsverk. Det långsiktiga målet i Sverige är att växtnäringen i behandlat avloppsslam ska kunna användas till jordbruksmark eller skogsmark i syfte att ersätta konstgjorda gödningsmedel (främst fosfor som är en ändlig resurs). Latrin är mindre vanligt förekommande och minskar successivt i användning. Fosforfällor kopplat till enskild avloppsanordning ökar i omfattning, där syftet är att öka reningsgraden av avloppsvattnet. Det är inte utrett hur materialet i dessa fosforfällor ska kunna återanvändas Övergripande mål Återanvändning av avloppsslam ska bidra till resurseffektiva kretslopp med minsta möjliga påverkan av farliga ämnen 23 68

69 4.6.3 Mätbara mål 2022 ID Mätbara delmål Dalarna Basår Dalarna 2016 Resultat Dalarna 2022 Basår Ludvika Smedjebacken 2016 Resultat Ludvika Smedjebacken 2022 Sverige 2016 M 6.1 Kommunal slamstrategi finns 0 (antal kommuner) 15 (antal kommuner) L: 0 S: 0 L: 1 S: 1 Värde saknas Gemensamma åtgärder i Dalarna Åtgärdsnummer Åtgärder Drivande Medverkande Tid 2017:12 Ta fram länsmodell som underlag för kommunal slamstrategi inklusive dess uppföljning och utvärdering. Dala VA WessmanBarken Vatten & Återvinning AB Bör bland annat beakta riktlinjer från Svenskt Vatten, kommunikation/information, samordning Kommunal VA planering, slamkvalitet/uppströmsarbete, regional samordning av behandling och avsättning samt samverkan aktörer. Arbetet sker i samverkan med DalaAvfall, kommunal miljötillsyn och länsstyrelse. 2017:13 Utreda möjligheterna att utveckla insamling och återanvändning av (fettavskiljarslam och) frityrolja i länet, genom att belysa juridiska förutsättningar, koordinerade systemlösningar och upphandlingar. DalaAvfall WessmanBarken Vatten & Återvinning AB

70 4.6.5 Kommunala åtgärder Åtgärdsnummer Åtgärder Ansvar Tid LS 2017:17 (alla kommuner) Arbeta fram och fastställa en kommunal slamstrategi (med utgångspunkt från gemensam arbetsmodell, se åtgärd 2017:12) VA huvudman LS 2017:18 Införa mottagning av fettavfall på ÅVC för återvinning. Information till hushållen om sortering av fett/olja. WessmanBarken Vatten & Återvinning AB 2018 LS 2017:19 Tillsyn av livsmedelsverksamheter med inriktning på hantering av fettavfall L: Myndighetsnämnden miljö och bygg S: Miljö och byggnadsnämnden 25 70

71 4.7 NEDLAGDA KOMMUNALA DEPONIER Nulägesanalys I Dalarna finns ca 280 stycken nedlagda kommunala avfallsdeponier. Av dessa deponier är omkring 80 stycken i riskklass 1 eller 2, vilket betyder stor eller mycket stor risk för människors hälsa och miljö. Deponier som är i riskklass 1 eller 2 är prioriterade för undersökningar och ska vid behov åtgärdas i form av lämplig efterbehandling. Undersökning av deponier sker enligt Metodik för Inventering av Förorenade Områden (MIFO), vilken delas in i en orienterande studie (fas 1) och en översiktlig undersökning (fas 2). Idag har ungefär 20 stycken deponier undersökts enligt MIFO fas 2. Efter undersökning har ca 7 stycken deponier åtgärdats alternativt omklassats till lägre riskklasser. Ett stort antal deponier kvarstår innan länets samtliga prioriterade deponier har undersökts och vid behov åtgärdats. Förslag till etappmål anger att 25 % av riskklass 1 och 15 % riskklass 2 ska vara åtgärdade år 2025 (gäller alla förorenade områden) Övergripande mål Risken för negativ miljöpåverkan från nedlagda kommunala deponier ska minska Mätbara mål 2022 ID Mätbara delmål Dalarna Basår Dalarna 2016 Resultat Dalarna 2022 Basår Ludvika Smedjebacken 2016 Resultat Ludvika Smedjebacken 2022 M 7.1 Alla prioriterade nedlagda kommunala deponier (klass 1 och 2) ska vara undersökta enligt MIFO fas 2 med utgångspunkt från gemensamma riktlinjer. 22 st. 81 st. L: 5 av 7 S: 0 av 6 L: 7 S: 6 M 7.2 År 2022 ska det finnas en tidsatt åtgärdsplan för varje nedlagd kommunal deponi där undersökningar visar på att behov av åtgärd finns. För de deponier där behov av åtgärd inte finns 10 st. 81 st

72 ska en bedömning göras av om deponin kan omklassas till lägre riskklass Gemensamma åtgärder i Dalarna Åtgärdsnummer Åtgärder Drivande Medverkande Tid 2017:14 Bilda länsövergripande arbetsgrupp för hantering av prioriterade kommunala nedlagda deponier under perioden Länsstyrelsen Lokal avfallsplanegrupp :15 Ta fram gemensamma riktlinjer om ansvar, undersökningar och åtgärder. Länsövergripande arbetsgrupp (se åtgärd 2017:13) Lokal avfallsplanegrupp 2018 Riktlinjerna ska även behandla finansieringen samt strategi för kommunen. Insatsen ska rikta sig mot berörda kommunala förvaltningar, bolag och nämnder Kommunala åtgärder Åtgärdsnummer Åtgärder Ansvar Tid LS 2017:20 (alla kommuner) Med utgångspunkt från gemensamma riktlinjer, åtgärd 2017:14, ta fram en strategi i samtliga kommuner som anger tillvägagångssätt för att alla nedlagda prioriterade kommunala deponier ska vara undersökta och åtgärdade. Lokal avfallsplanegrupp

73 LS 2017:21 (alla kommuner) Genomföra undersökning enligt MIFO fas 2 med utgångspunkt från gemensamma riktlinjer för prioriterade nedlagda kommunala deponier samt ta fram åtgärdsplan för varje nedlagd deponi där undersökningar visar på att behov av åtgärd finns. Verksamhetsutövaren

74 4.8 NEDSKRÄPNING Nulägesanalys Nedskräpning är att slänga eller lämna föremål av olika karaktär på marken, t.ex. fimpar, godispapper, snabbmatsförpackningar, tuggummi, påsar, burkar, engångsgrillar, glas och plastflaskor. Större föremål som t.ex. vitvaror, möbler, skrotbilar och byggavfall samt organiskt avfall som t.ex. trädgårdsavfall omfattas också Även sådant avfall som slängts eller tappats i sjöar och hav och sedan spolats upp på land eller ligger vid strandkanten räknas som nedskräpning. Kommunerna i länet genomför dagligen städinsatser på allmän plats. Att arbeta förebyggande för att minska nedskräpningen kan vara mer kostnadseffektivt än att enbart reagera i efterhand genom att städa. Nedskräpning har många olika orsaker där våra vanor, värderingar och kunskap spelar en stor roll. Men även t.ex. bristande tillgänglighet till ÅVC, se kapitel 4.5, kan påverka risken för att nedskräpning sker med större föremål som annars ska lämnas där. I dag sker ingen uppföljning eller mätning av nedskräpning i länets kommuner Övergripande mål Nedskräpning ska minska i tätorter, naturområden samt längs sjöar och vattendrag Mätbara mål 2022 ID Mätbara delmål Dalarna Basår Dalarna 2017 Resultat Dalarna 2022 Basår Ludvika Smedjebacken 2017 Resultat Ludvika Smedjebacken 2022 Sverige 2017 M 8.1 Andelen invånare som upplever att nedskräpning är ett problem i kommunen ska minska jämfört med (svar 4 eller 5 på fråga 21a i enkät) 30 % <30 % L 43 % S 24 % L <43 % S <24 % 29 74

75 4.8.4 Gemensamma åtgärder i Dalarna Åtgärdsnummer Åtgärder Drivande Medverkande Tid 2017:16 Riktad enkät om nedskräpning på kommunens hemsida i samband med att avfallsenkäten görs. Analysera resultat och ta fram förebyggande åtgärder för minskad nedskräpning. I samband med detta genomföra information för att medvetandegöra invånare om nedskräpning på allmän plats. Samråd med tillsyn. Gata och Park nätverk Lokal avfallsplanegrupp 2018, 2020, :17 Införa gemensamma rutiner för att löpande Informera om det som kommunerna redan gör gällande gaturenhållning och säkerställa samordning/delaktighet i evenemang och kampanjer för minskad nedskräpning. Gata och Park nätverk Lokal avfallsplanegrupp Löpande Kommunala åtgärder Åtgärdsnummer Åtgärder Ansvar Tid LS 2017:22 (alla kommuner) LS 2017:23 (alla kommuner) LS 2017:24 Tydliggöra kostnader för nedskräpning Identifiera åtgärder som följd av behov utifrån kundundersökning och identifierade kostnader Medverka i Håll Sverige Rents årliga kampanj Vi Håller Rent Lokal avfallsplanegrupp 2018 Lokal avfallsplanegrupp Lokal avfallsplanegrupp LS 2017:25 Utveckla och utvärdera rutin för hantering av nedskräpningsärenden L: Samhällsbyggnadsnämnden och Myndighetsnämnden Miljö och bygg S: Samhällsbyggnadsutskottet och Miljö och byggnadsnämnden 30 75

76 4.9 VERKSAMHETSAVFALL Nulägesanalys Bygg och rivningsavfall är ett prioriterat område i den nationella avfallsplanen och i det avfallsförebyggande programmet. Bland annat lyfts behovet av bättre tillsyn över hanteringen för att förebygga uppkomsten av avfall fram. Inom byggsektorn skapas årligen ca en tredjedel av allt avfall som uppkommer inom Sverige (om man inte räknar med gruvavfallet) och en fjärdedel av allt det farliga avfallet. Naturvårdsverkets mål är att minska mängderna och minska farligheten i det bygg och rivningsavfall som uppstår. Förberedelse för återanvändning, materialåtervinning och annan återvinning (exklusive energiåtervinning) av icke farligt bygg och rivningsavfall ska enligt EU:s avfallsdirektiv öka till minst 70 viktprocent före år I avfallsplanen fanns åtgärden Utvärdera behov av förbättrade rutiner för hantering av rivningslov. Utifrån detta har ett arbete genomförts för att ta fram checklistor/rutiner för rivningsplaner. Utvärdering av detta pågår. I Dalarna finns en ideell förening som arbetar inom byggsektorn, ByggDialog Dalarna. Föreningen ska bland annat jobba med hållbar utveckling Övergripande mål Minska avfallsmängder och öka återanvändning av byggavfall samt använda miljövänliga material och omhänderta farligt avfall på rätt sätt Mätbara mål Anges ej för planperiod Gemensamma åtgärder i Dalarna Åtgärder Drivande Medverkande Tid 2017:18 Identifiera och initiera fler insatser för minimering av byggavfall. Skapa återanvändning av bygg och rivningsavfall. Använda projektet/förstudien Borlänge ByggDialog Dalarna Byggutbildning STAR Åtgärdsnummer

77 Åtgärder Drivande Medverkande Tid Återbyggdepå som ett pilotprojekt för dessa ambitioner. 2017:19 Utveckla avfallsförebyggande i tillsynsvägledningsplaner för miljö samt bygg. Länsstyrelsen Miljö och byggtillsyn 2020 Beakta förutsättningar tillsyn gällande källsortering i hushåll och verksamheter enligt gällande renhållningsordning (samarbete DalaAvfall) avfallshierarkin tillämpas vid tillsyn mot verksamheter (rutiner finns) avfallshierarkin tillämpas vid upphandling nedskräpning (ex avseende illegala deponier, plast etc) bygg och rivningsavfall Kommunala åtgärder Åtgärdsnummer Åtgärdsnummer Åtgärder Ansvar Tid LS 2017:26 Utreda möjligheten till återanvändning av byggmaterial Lokal avfallsplanegrupp

78 5 BEHOVET AV ÄNDRING AV FRAMTIDA INFRASTRUKTUR FÖR AVFALLSHANTERING Infrastrukturen för kommunal avfallshantering bygger till stor del på verksamheternas och hushållens källsorteringssystem som innebär att avfall och material sorteras i olika fraktioner i enlighet med kommunens renhållningsordning. Det källsorterade avfallet/materialet insamlas och transporteras till olika typer av behandlingsanläggningar. Många av kommunerna har utvecklat insamlingssystem för textilier, ofta i anslutning till kommunens ÅVC. Hushåll kan även lämna grovavfall vid ÅVC som det finns minst en av i varje kommun, se kapitel 4.5. En förbehandlingsanläggning för matavfall byggs under 2017 i Borlänge med syfte att behandla allt matavfall från hushåll och eventuellt vissa typer av matavfall från butiker och storkök, se kapitel 4.3. De framtida regionala behoven bedöms främst vara följande; Insamlingssystemet för förpackningar och returpapper bör utvecklas i syfte att underlätta källsortering och avlämnande av material till återvinning Insamlingssystemet för textilier kan vidareutvecklas avseende regional optimering av insamlingspunkter, transport och logistik samt kommunikation baserat på resultat och nyttoeffekter. Om möjligt, tillvarata förbehandlat matavfall i Dalarna i regionen i syfte att kunna erbjuda fordons gasoch biogödsel baserat på matavfall till jordbruk. Utveckla återbruksverksamhet inom byggavfall, se kapitel

79 6 UPPFÖLJNING Ändringar i gemensamma och lokala åtgärder hanteras i uppföljningsseminarium, normalt under majjuni månad. Kan vara tema baserat utifrån Dalarna minskar avfallet arbetet, med en årlig kampanj under hösten/europeiska avfallsveckan. Under planperioden föreslås samma organisation kvarstå som under framtagande, med Regional avfallsplanegrupp Lokala avfallsplanegrupper bestående av en tjänstemannagrupp samt en politisk referensgrupp Nätverk Deltagare i Regional avfallsplanegrupp och lokala avfallsplanegrupper kan förändras under planperioden. Länsstyrelsen och DalaAvfall ansvarar för tillsättning av Regional avfallsplanegrupp. Kommunstyrelsen i respektive kommun ansvarar för tillsättning av lokala avfallsplanegrupper. Tillsättning i nätverken styrs av dess egna anvisningar. Regionala avfallsplanegruppen har ansvar för att driva det fortlöpande regionala arbetet i Dalarna och vid behov initiera insatser. Ansvaret omfattar genomförande av uppföljningsseminarium samt uppdatering av kommunikationsportal gällande avfallsplanen. Gruppen bör träffas minst två gånger per år. Lokala avfallsplanegrupper har ansvar för att driva det lokala arbetet i respektive kommun. Målen ska dokumenteras och kommuniceras årligen via den föreslagna kommunikationsportalen och årligt uppföljningsseminarium. Åtgärderna ska utvärderas och, vid behov, revideras årligen. Regionala avfallsplanegruppen har ansvar för utvärdering och revidering av gemensamma åtgärder och lokala avfallsplanegrupperna har ansvar för utvärdering och revidering av kommunala åtgärder. Revidering av åtgärder ska godkännas av ansvarig aktör. Den i planen föreslagna kommunikationsportalen avses användas som plattform för all regional kommunikation, som komplement till de lokala kommunikationsplattformarna i respektive kommun (hemsidor, etc.). Parter och roller under planperiod framgår av bilaga

80 7 STYRMEDEL Styrmedel är den offentliga sektorns verktyg för att genomföra åtgärder. Styrmedel kan delas upp i administrativa, ekonomiska och informativa styrmedel. För denna avfallsplan avses främst följande styrmedel tillämpas; Information och kommunikation För remiss och utställning samt arbete under planperiod kommer en kommunikationsportal att användas i syfte att informera och kommunicera mål och åtgärder och dess uppföljning. Via portalen ska även kommunikationsinsatser i Dalarna hanteras. DalaAvfall kommer att ta fram en kommunikationsplan för hela planperioden med årlig uppdatering. Avfallsföreskrifter Föreskrifter för avfallshantering är i stort sett samordnade i Dalarna och som en följd av planen ska behovsanalys revidering av föreskrifter genomföras under 2018, via samarbetsorganet DalaAvfall. Utformningen av avfallsavgiften Taxekonstruktionen för avfall är i stort sett samordnad i Dalarna och som en följd av planen ska behovsanalys revidering av taxekonstruktionen genomföras under 2018, via samarbetsorganet DalaAvfall. Tillsyn Länsstyrelsen samordnar länets tillsynsarbete och under planperioden ska fortlöpande insatser ske i kommunerna. Under planperioden finns åtgärder som omfattar tillsyn varför representanter för tillsyn föreslås ingå i såväl regionala avfallsplanegruppen som lokala avfallsplanegrupper. Fysisk planering Länsstyrelsen samordnar ett nätverk med länets miljöstrateger eller motsvarande via miljöstrategiskt nätverk och i detta nätverk avses fortlöpande dialog hållas om insatser. Upphandling Länsstyrelsen samordnar ett nätverk i Dalarna, upphandlingsdialog Dalarna. Under planperioden finns åtgärder med deltagande för upphandlingsdialog. Nätverk Befintliga nätverk i Dalarna kommer att användas för att förmedla insatser, såväl nätverk som nu har deltagande i åtgärder och nya nätverk såsom miljötinget 3. Dessutom avses nya nätverk engageras under planperioden, främst lokalt via lokala avfallsplanegrupper där såväl tjänstemän som politiker föreslås ingå. 3 Syftet med Miljötinget är att öka kunskapen i klimat och miljöfrågor samt ge unga i Dalarna och Gävleborg verktyg att påverka samhället

81 Avsikten är också att erhålla en politisk dialog på länsnivå via Region Dalarna

82 Bilaga 1. Dalarna minskar avfallet Omställningen till det hållbara samhället ställer oss inför stora utmaningar där det är viktigt att många aktörer kan bidra med små och stora insatser. Konceptet Dalarna minskar avfallet har till syfte att bjuda in till att vara med i omställningen mot avfallsförebyggande, minskade avfallsmängder och mer hållbar konsumtion. Konceptet är avsett att gälla även under kommande planperioder. Under avfallsplaneperioden kommer förslag till insatser och åtgärder att utvecklas inom olika områden där aktörer kan välja att delta. Inom varje område ska ett mindre antal obligatoriska och ett flertal valbara insatser konkretiseras som olika verksamheter och aktörer kan tillämpa för att bidra i arbetet. Dessa insatser tas fram av regionala avfallsplanegruppen i samråd med berörd verksamhet eller aktör. Deltagande verksamheter och aktörer ska kunna tillämpa en symbol som påvisar dess engagemang. Ansvaret för att utveckla och driva konceptet har regionala avfallsgruppen med stöd av de lokala avfallsplanegrupperna. För varje år ska en handlingsplan tas fram via det årliga uppföljningsseminariet och ett särskilt tema ska genomföras under den europeiska avfallsveckan. Den planerade gemensamma digitala plattformen för Dalarnas avfallshantering avses användas för att kommunicera arbetet. Idéer som framkommit under planarbetet är bland annat följande; Kommuner bör prioriteras inledningsvis i syfte att städa framför egen dörr och insatserna kan inledas i de områden där det finns bäst förutsättningar att nå resultat, t.ex. det arbete som kostnätverket driver i syfte att minska matsvinn i kommunal verksamhet. Skolor tex. textilåterbruk inom syslöjd, kasserat byggmaterial i träslöjd. Förskola t.ex. klädbyteshylla. Äldreomsorg t.ex. minska inkontinensprodukter, flergångsunderlägg i sängar. Hemtjänst t.ex. stödja personer med funktionshinder Matsvinn inom livsmedelssektor och restauranger/storkök

83 Kommunala hyresfastigheter t.ex. genom flerspråkig information, återbruksrum, skänkes/sökes tavla, insamling textil, lånepool (verktyg, etc.), verkstad (laga möbler, cyklar, etc.). Handel (ex för ökad återanvändning och återvinning av textilier) Tillvaratagande av goda exempel från andra kommuner, t.ex. Göteborg som kommit långt i sitt arbete med avfallsförebyggande inom kommunen Kommunens ÅVC är en annan viktig verksamhet som kan ingå i detta, t.ex. kopplat till Återanvändning (textilier, möbler, fritidsartiklar, virke, leksaker, cyklar), återvinning (metall, plast, gips, planglas och isolering) och flerspråkig information. Föreningsverksamhet, eventuellt samordnat genom Dalarnas bildningsförbund Arrangörer för större evenemang och event (förebyggande, källsortering, omhändertagande) 38 83

84 Bilaga 2. Indikatorer I tabell nedan framgår de indikatorer (nyckeltal) som avses dokumenteras årligen i syfte att följa utvecklingen av övergripande mål och som kan föranleda omprövning eller nya åtgärder under planperioden. Alla kundomdömen anges med värde år 2017 (I 1.1 I 1.5, I 2.5 I 2.8, I 2.11 I 2.12, I 3.3, I 4.6 I 4.7, I 5.1 I 5.3, I 8.1 I 8.2). År 2016/ 2017 Indikatorer som ska följas (utöver mätbara mål) Dalarna Ludvika Smedjebacken Sverige Uppkomst, förebyggande och återanvändning (kapitel 4.1) I 1.1 Hushållens vilja att undvika slänga mat (matsvinn), andel som instämmer till stor del eller helt 74 % L: 74 % S: 75 % 74 % I 1.2 Hushållens vilja att minimera pappersanvändning i hushållet, andel som instämmer till stor del eller helt 29 % L 20 % S: 24 % 31 % I 1.3 Hushållens vilja att undvika använda nya plastpåsar för matvaror i livsmedelsaffärer, andel som instämmer till stor del eller helt 50 % L: 50 % S: 47 % 52 % I 1.4 Hushållens vilja att sälja/lämna in sina begagnade saker så att någon annan kan få användning för dem, andel ganska eller mycket sannolikt 83 % L: 86 % S: 80 % 84 % I 1.5 Hushållens vilja att köpa begagnade saker, andel ganska eller mycket sannolikt 49 % L: 46 % S: 47 % 46 % I 1.6 Mängd insamlade textilier till återvinning och återanvändning, kg/person 1,4 L: 3,1 S: 0,7 1,1 I 1.7 Tallriksvinn i kommunal kostverksamhet, g/portion Mäts 2018 Mäts 2018 I 1.8 Serveringssvinn i kommunal kostverksamhet, g/portion Mäts 2018 Mäts

85 År 2016/ 2017 Indikatorer som ska följas (utöver mätbara mål) Dalarna Ludvika Smedjebacken Sverige Källsortering och materialåtervinning (kapitel 4.2) I 2:1 Mängd restavfall, kg/person 142 L: 241 S: 146 I 2:2 Mängd matavfall, kg/person 47 L: 0 S: I 2:3 Mängd förpacknings och tidningsmaterial i restavfall (kg/hushåll*vecka), villa/lägenhet 1,55 1,37 L: 3,15 S: Mäts ,52 1,52 I 2:4 Mängd matavfall i restavfall (kg/hushåll*vecka), villa/lägenhet 0,74 0,81 L: 2,54/2,07 S: Mäts ,99 1,10 I 2:5 Hushållens nöjdhet med information om källsortering, andel ganska eller mycket nöjda 75 % L: 59 % S: 77 % 73 % I 2:6 Hushållens sortering av pappersförpackningar, andel som anger att de källsorterar väldigt mycket 86 % L: 81 % S: 93 % 86 % I 2:7 Hushållens sortering av plastförpackningar, andel som anger att de källsorterar väldigt mycket 83 % L: 82 % S: 93 % 81 % I 2:8 Hushållens sortering av metallförpackningar, andel som anger att de källsorterar väldigt mycket 93 % L: 93 % S: 97 % 88 % I 2.9 Andel hushållsavfall insamlat för materialåtervinning, exkl. biologisk behandling 26 % L: 26 % S: 20 % 26 % I 2.10 I 2.11 Mängd insamlade förpackningar och returpapper, kg/person Hushållens nöjdhet hur enkelt det är att lämna förpackningar och returpapper % L: 71 % 78 % 40 85

86 År 2016/ 2017 Indikatorer som ska följas (utöver mätbara mål) Dalarna Ludvika Smedjebacken Sverige till materialåtervinning, andel ganska eller mycket nöjda S: 80 % I 2.12 Hushållens sammanfattande nöjdhet efter besök vid återvinningsstation (ÅVS) 62 % L: 52 % S: 56 % 67 % Omhändertagande av mat och restavfall (kapitel 4.3) I 3.1 Andel miljövänliga drivmedel 27 % L: 5 % S: 5 % 46 % I 3.2 Energianvändning insamling mat och restavfall, kwh/ton 120 L: 69 S: I 3.3 Hushållens förtroende för att insamlat avfall behandlas och återvinns på ett riktigt sätt 76 % L: 78 % S: 77 % 77 % Farligt avfall och elavfall (kapitel 4.4) I 4.1 Mängd insamlat farligt avfall, kg/person 10,4 L: 11,0 S: 13,6 8,8 I 4.2 Mängd insamlat impregnerat trä, kg/person 6,3 L: 6,9 S: 9,1 6,2 I 4.3 Mängd elavfall, kg/person 14,2 L: 18,0 S: 14,3 14,6 I 4.4 Mängden farligt avfall och elavfall i restavfall från lägenheter ska minska under planperioden, kg/hushåll*vecka 0,018 L: 0,015 S: Mäts ,10 I 4.5 Mängden farligt avfall och elavfall i restavfall från en och tvåfamiljshus, kg/hushåll*vecka 0,010 L: 0,035 S: Mäts ,

87 År 2016/ 2017 Indikatorer som ska följas (utöver mätbara mål) Dalarna Ludvika Smedjebacken Sverige I 4.6 Hushållens nöjdhet med tillgänglighet för insamling av farligt avfall (öppettider, närhet), andel ganska eller mycket nöjda 65 % L: 68 % S: 66 % 67 % I 4.7 Hushållens nöjdhet med information om sortering farligt avfall, andel ganska eller mycket nöjda 69 % L: 62 % S: 63 % 66 % Grovavfall/ÅVC (kapitel 4.5) I 5.1 Hushållens nöjdhet med hur enkelt det är att lämna grovavfall, andel ganska eller mycket nöjda 66 % L: 64 % S: 70 % 66 % I 5.2 Hushållens sammanfattande omdöme besök ÅVC, andel ganska eller mycket nöjda 89 % L: 97 % S: 91 % 89 % I 5.3 Hushållens nöjdhet öppettider ÅVC, andel ganska eller mycket nöjda 69 % L: 86 % S: 64 % 69 % I 5.4 Mängd grovavfall, kg/person 226 L: 175 S: I 5.5 Mängd insamlat textil till återanvändning, kg/person 1,4 L: 3,1 S: 0,7 1,1 I.5.6 Mängd grovavfall till materialåtervinning (well, metall, plast, textil), kg/person 38 L: 32 S: I 5.7 Hushållsavfall till deponering, kg/person 13,7 L: 5,8 S: 19,7 10,4 Saknas för närvarande Latrin, slam och fett (kapitel 4.6) 42 87

88 År 2016/ 2017 Indikatorer som ska följas (utöver mätbara mål) Dalarna Ludvika Smedjebacken Sverige Saknas för närvarande Nedlagda kommunala deponier (kapitel 4.7) Nedskräpning (kapitel 4.8) I 8.1 I 8.2 Hushållens omdömen om att nedskräpning har ökat i min kommun, andel som instämmer till stor del eller helt Hushållens omdömen om att min kommun skulle behöva sätta in ökade åtgärder för att minska nedskräpning, andel som instämmer till stor del eller helt Saknas för närvarande Verksamhetsavfall (kapitel 4.9) 43 88

89 Bilaga 3. Avfallsbegrepp I tabell nedan framgår förklaring på avfallsbegrepp som används i avfallsplanen (källa Avfall Sverige). AVFALL (Waste) Varje föremål eller ämne som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med. Ett ämne eller föremål ska anses vara en biprodukt i stället för avfall, om ämnet eller föremålet 1. har uppkommit i en tillverkningsprocess där huvudsyftet inte är att producera ämnet eller föremålet, 2. kan användas direkt utan någon annan bearbetning än den bearbetning som är normal i industriell praxis, och 3. kommer att fortsätta att användas på ett sätt som är hälso och miljömässigt godtagbart och som inte strider mot lag eller annan författning. Ett ämne eller föremål som blivit avfall upphör att vara avfall, om det har hanterats på ett sätt som innebär återvinning och uppfyller krav i fråga om fortsatt användning enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 9 eller 28 (15 kap. miljöbalken). AVFALLSHIERARKIN (Waste hierarchy) Prioriteringsordning som visar i vilken ordning olika behandlingsmetoder för avfall bör användas för att minimera miljöpåverkan. Avfallshierarkin regleras i ramdirektivet om avfall och är implementerad i svensk lagstiftning genom olika bestämmelser i miljölagstiftningen. Styrmedel som förbuden mot att deponera brännbart och organiskt avfall verkar också för att uppfylla avfallshiearkin. Översta steget är Förebyggande minska avfallets mängd och farlighet, därefter följer Förberedelse för återanvändning, Återanvändning, Materialåtervinning, Annan återvinning exempelvis energiåtervinning och sist Bortskaffande exempelvis genom deponering. AVFALLSMINIMERING (Waste prevention) Se Förebyggande av avfall AVFALLSTRAPPAN Se Avfallshierarkin BIOGAS (Biogas) Gas som bildas vid syrefri nedbrytning av biologiskt material, huvudsakligen bestående av metan och koldioxid. Biogas kan användas för energiproduktion eller, efter uppgradering (rening), som fordonsbränsle. BIOGÖDSEL (Biofertilizer) En produkt från rötning av bioavfall. Det är ett snabbverkande gödselmedel som ersätter mineralgödsel inom jordbruket. Certifierad biogödsel godkänns idag av bland annat KRAV. BIOLOGISK ÅTERVINNING (Biological treatment) Återvinning av humus, näring och/eller energi ur bioavfall genom aerob eller anaerob behandling BRÄNNBART AVFALL (Combustible waste) Sådant avfall som brinner utan energitillskott efter det att förbränningsprocessen startat (se 3 avfallsförordningen) BYGG OCH RIVNINGSAVFALL (Construction and demolition waste) Avfall som uppstår vid nybyggnad, tillbyggnad, renovering, ombyggnad eller rivning av byggnad 44 89

90 DEPONI (Landfill) Upplagsplats för avfall (se 5 avfallsförordningen) ELEKTRISKT OCH ELEKTRONISKT AVFALL (Waste from Electric and Electronic Equipment, WEEE) Avfall från elektriska och elektroniska produkter som i sin utformning och för en korrekt funktion är beroende av elektriska strömmar eller elektromagnetiska fält, utrustning för generering, överföring och mätning av elektriska strömmar eller elektromagnetiska fält samt material som ingår eller har ingått i sådana produkter eller sådan utrustning som nämns ovan. Omfattas av producentansvar (se 8 avfallsförordningen och förordningen (2005:209) om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter. ENERGIÅTERVINNING (Energy recovery) Tillvaratagande av el/värme som alstras i en anläggning för avfallsförbränning eller av gas från organiska ämnen, till exempel i en rötningsanläggning eller på en deponi FARLIGT AVFALL (Hazardous waste) Ett ämne eller ett föremål som är avfall och som är markerat med en * i bilaga 4 till avfallsförordningen, som innehåller en förteckning över egenskaper som gör att avfall ska anses vara farligt avfall, eller som omfattas av föreskrifter som har meddelats med stöd av 12 avfallsförordningen. Det gäller exempelvis ämnen som kan vara hälsoskadliga, smittförande, miljöfarliga, brandfarliga eller explosiva. FASTIGHETSNÄRA INSAMLING, FNI (Curbside collection) Insamling vid fastighetsgränsen eller vid överenskommen eller anvisad plats inom rimligt avstånd från fastigheten FÖRBEREDELSE FÖR ÅTERANVÄNDNING (Preparation for reuse) En avfallshantering som genom kontroll, rengöring eller reparation gör att produkter eller komponenter som blivit avfall kan återanvändas. FÖREBYGGANDE AV AVFALL (Waste prevention) Åtgärder som vidtas för att förebygga att det över huvud taget uppkommer avfall exempelvis genom minskad konsumtion eller delat ägande. Förebyggande är det översta steget i EU:s avfallshierarki. Definieras som åtgärder som vidtas innan ett ämne, ett material eller en produkt blivit avfall och innebär en minskning av a) mängden avfall, inbegripet genom återanvändning av produkter eller förlängning av produkters livslängd, b) den negativa påverkan av miljön och människors hälsa genom det genererade avfallet, eller c) halten av skadliga ämnen i material och produkter. GROVSOPOR/GROVAVFALL (Bulky waste) Hushållsavfall som är så tungt eller skrymmande att det inte är lämpligt att samla in i säck eller kärl (se 5 NF S 2004:4) HUSHÅLLSAVFALL (Household waste) Avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet (se 15 kap. 2 miljöbalken). Se även Avfall Sveriges Guide #4: Innebörden av begreppet hushållsavfall INSAMLING (Collection) Uppsamling, sortering eller inledande lagring av avfall för vidare transport (se 4 avfallsförordningen). KOMPOSTERING (Composting) Biologisk hantering där biologiskt avfall bryts ner under förbrukning av syre (jämför rötning) 45 90

91 KÄLLSORTERING (Source separation) Sortering eller separering av avfall på samma plats där avfallet uppkommit, till exempel i hushållet (jämför MRF) MATAVFALL (Food waste/catering waste) Livsmedelsavfall från livsmedelskedjan (hushåll, restauranger, storkök, butiker och livsmedelsindustrin). Omfattar såväl ätbar mat (se matsvinn) som icke ätbart, exempelvis ben, kärnor och skal. MATSVINN (Edible food waste) Onödigt matavfall, d v s sådan mat som hade kunnat ätas upp om den hanterats på rätt sätt och ätits upp i tid, även avskrap från tallrikar och rester i förpackningar MATERIALÅTERVINNING (Material recycling) Se återvinning PRODUCENTANSVAR (Producers responsibility) Skyldighet för producenter att se till att avfall samlas in, transporteras bort, återvinns, återanvänds eller bortskaffas på ett sätt som kan krävas för en miljö och hälsomässigt godtagbar avfallshantering (j fr 15 kap. 6 miljöbalken). RÖTNING (Anaerob digestion) Anaerob (syrefri) behandlingsmetod för bioavfall där biogas bildas och bioavfallet omvandlas till biogödsel (jämför kompostering) VERKSAMHETSAVFALL (Industrial waste) Avfall som uppkommit genom en verksamhetsprocess. I en verksamhet kan det uppstå både med hushållsavfall jämförligt avfall och annat avfall än hushållsavfall. ÅTERANVÄNDNING (Reuse) En åtgärd som innebär att en produkt eller komponent som inte är avfall används igen för att fylla samma funktion som den ursprungligen var avsedd för. ÅTERVINNING (Recovery) En avfallshantering som beskrivs i bilaga 2 till Avfallsförordningen eller som på annat sätt innebär att avfallet kommer till nytta som ersättning för annat material eller förbereds för att komma till sådan nytta eller en avfallshantering som innebär förberedelse för återanvändning. ÅTERVINNINGSCENTRAL, ÅVC (Recycling centre) Bemannad större anläggning för av grovavfall, trädgårdsavfall, elavfall, farligt avfall etc. Ibland även med verksamhet för återanvändning. ÅTERVINNINGSSTATION, ÅVS (Recycling station) Obemannad mindre anläggning för mottagning av förpackningar och returpapper 46 91

92 Bilaga 4. Parter och roller under planperiod 47 92

93 93 48

94 94

95 Innehåll 1 Vägledning och nya föreskrifter avfallsplanering Nationellt Miljöbalken EU Nationella miljökvalitetsmål Nationell avfallsplan Kommande mål för avfallshantering Förutsättningar avfallshantering Kommunuppgifter Regionala förutsättningar Näringsliv, turism, fysisk planering och övrig strategisk planering Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika MalungSälen Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Alternativa insamlingssystem med källsortering matavfall Separata kärl Flerfackssystem Optisk sortering Gemensamma hämtplatser

96 4.5 Kostnader och miljöeffekter Avfallsmängder Inledning Indata Avfallsanläggningar Återvinningsstationer (ÅVS) Återvinningscentraler (ÅVC) Förebyggande av avfall Källsortering Statistik avfallsmängder Insamling av hushållsavfall Insamling av förpackningar och returpapper Insamling av grovavfall Insamling av farligt avfall och elavfall Avfallets omhändertagande Slam Nedlagda deponier Uppföljning föregående avfallsplan Gemensamt Dalarna Kommunala mål och åtgärder Miljöbedömning Behovsbedömning Miljöproblem kopplat till avfall och avfallshantering Bedömning av miljöpåverkan Samlad bedömning: Beskrivning av avfallsplanens framtagande Litteratur Avfall Sverige Boverket Naturvårdsverket

97 1 VÄGLEDNING OCH NYA FÖRESKRIFTER AVFALLSPLANERING Kommunerna är ansvariga för att ta fram den kommunala avfallsplanen. Länsstyrelserna ska bland annat sammanställa kommunernas planer och bör delta vid samråd samt ges möjlighet att yttra sig angående behovsbedömningen enligt kriterierna i bilaga 4 i förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Naturvårdsverket har tagit fram nya föreskrifter och vägledning om kommunala avfallsplaner om förebyggande och hantering av avfall (NFS 2017:2). De ersätter Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2006:6) om innehållet i en kommunal avfallsplan och länsstyrelsens sammanställning. Föreskrifterna börjar gälla från och med den 1 maj Nedan framgår sammanfattning av vad som är nytt. Ökat fokus på avfallsförebyggande mål och åtgärder Med de nya föreskrifterna och vägledningen vill Naturvårdsverket att kommunerna ska lägga mer fokus på avfallsförebyggande åtgärder, vilket bland annat framgår av den ändrade rubriken. Vidare är ordningen på paragraferna ändrad så att krav på mål och åtgärder kommer först. Detta för att visa att det viktiga med planerna är att redovisa vad som behöver hända med avfallsarbetet i kommunen, inte att beskriva nuläget. De nya föreskrifterna och vägledningen lägger vidare stor vikt på samverkan inom kommunen, såväl som med andra aktörer i arbetet med att ta fram planen. Andra viktiga förändringar är att: Avfallsplanens syfte ska beskrivas. Mål och åtgärder ska utgå från de nationella miljökvalitetsmålen, etappmålen samt andra relevanta mål, strategier och planer. Mål och åtgärder för nedskräpning har tillkommit. Kommunerna ska redovisa de styrmedel man planerar att använda för att implementera mål och åtgärder. Begreppet hushållsavfall har ersatts av begreppet avfall som kommunen ansvarar för, vilket tydliggör att kommunen ansvarar för både hushållsavfall och avfall som uppkommer i kommunens egna verksamheter. Föreskrifterna har också kompletterats med krav om att bedöma behovet av ändringar i insamlingssystem och anläggningar för att hantera framtida förändrade avfallsflöden och bättre koppla ihop fysisk planering med avfallsplanering. Nulägesbeskrivningen, som många kommuner upplevt som tids och resurskrävande i arbetet med att ta fram avfallsplaner förenklats genom att: Kommunen själv avgör vilka uppgifter som har betydelse för att ta fram en beskrivning av de förhållanden som påverkar avfallets mängd och sammansättning. 1 97

98 Färre krav på uppgifter om anläggningar som finns inom kommunen. Samverkan under hela processen med att ta fram avfallsplanen höjer kvalitet och ökar förankringsgraden av planen liksom sannolikheten att åtgärderna i avfallsplanen kommer att genomföras. För att involvera fler funktioner och verksamheter inom kommunen men också med andra kommuner och myndigheter samt aktörer inklusive allmänheten i framtagandet av avfallsplanen har föreskrifterna kompletterats med krav om att: De aktörer som deltagit i samråd vid framtagandet av avfallsplanen ska anges. De olika funktioner/verksamheter i kommunen som medverkat vid avfallsplanens framtagande ska redovisas. Reglerna om vilka uppgifter som kommunen ska lämna till länsstyrelsen har ändrats för att tydliggöra att syftet med lämnade uppgifter är att följa upp om de kommunala avfallsplanerna innehåller mål och åtgärder, som utgår från, de nationella miljökvalitetsmålen, etappmålen samt andra relevanta mål, strategier och planer. Då de uppgifter som kommunerna förväntas lämna till länsstyrelsen har ändrats påverkas också innehållet i den sammanställning länsstyrelsen förväntas lämna till Naturvårdsverket. Ett syfte med länsstyrelsens sammanställning till Naturvårdsverket är att den ska utgöra ett underlag till nya nationella strategier och planer. I detta sammanhang är det i första hand planens mål och åtgärder som är av intresse, samt aktualiteten av planerna. Ett annat syfte är att länsstyrelsen ska kunna bedöma utvecklingen av avfallshanteringen i länet och i vilken grad planerna bidrar till att nå regionala och nationella mål inom avfallsområdet. Nytt är också att sammanställningen av kommunernas planer bara behöver lämnas över på begäran från Naturvårdsverket. Närmare anvisningar om hur sammanställningen bör göras kommer Naturvårdsverket att lämna till länsstyrelserna. 2 NATIONELLT 2.1 MILJÖBALKEN Avfallshanteringen styrs till stor del av EU:s ramlagstiftning, nationell miljölagstiftning och nationella miljömål. Varje kommun är ansvarig för insamling, transport och återvinning eller bortskaffande av det hushållsavfall som uppkommer i kommunen. Enligt miljöbalken ska alla kommuner ha en gällande renhållningsordning som antagits av kommunfullmäktige. Renhållningsordningen består av avfallsplan och föreskrifter för avfallshanteringen. För att kommunerna ska kunna finansiera avfallsverksamheten via avgifter måste kommunfullmäktige även anta en avfallstaxa. Dessa får tas ut på sådant sätt att återanvändning, återvinning eller annan miljöanpassad avfallshantering främjas. 2 98

99 Såväl renhållningsordning som avgifter ska beslutas av kommunfullmäktige. Avfallsplanen ska bland annat ange kommunens mål med avfallshanteringen i syfte att uppnå EU:s avfallsdirektiv och de nationella och regionala miljömål som finns inom avfallsområdet. Kommunen är enligt 15 kap. 20 miljöbalken skyldig att svara för bortforsling av hushållsavfall inom kommunen. Med hushållsavfall avses enligt 15 kap. 3 miljöbalken avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet. Enligt 15 kap 24 miljöbalken är det förbjudet för annan än kommunen eller den kommunen anlitar att transportera hushållsavfall. Kommunen bestämmer själv hur avfallshanteringen ska bedrivas, antingen i egen regi eller gemensamma organisationer med andra kommuner. Det innebär att verksamhetsutövandet kan läggas över på ett kommunalt bolag. Kommunen förblir dock alltid huvudman för verksamheten och kan aldrig överföra sitt avfallsansvar till ett bolag. Kommunen kan dock inrätta gemensam nämnd med annan kommun eller överföra huvudmannaskapet på ett kommunalförbund. Förutsättningarna för detta regleras i förbundsordningen. Kommunen har stor frihet att utforma sina avfallsföreskrifter och sitt avfallssystem för att uppnå en ur miljö och hälsoskyddssynpunkt god avfallshantering. I föreskrifterna anges bland annat vilka hämtningsintervall som ska gälla för de olika områdena och de olika fraktionerna av avfall. Detta gäller även tider då uppehåll i ordinarie hämtning görs beträffande fritidsfastigheter. I avfallsföreskrifterna ska kommunen även ange under vilka förutsättningar fastighetsinnehavare och nyttjanderättsinnehavare själva får ta hand om sitt hushållsavfall. Kommunen ska i sin planering och sina beslut anpassa behovet av borttransport till de behov som finns hos olika slag av bebyggelse. 2.2 EU EU har beslutat om en avfallshierarki, även kallad avfallstrappa, och denna styr hur avfall ska hanteras i Sverige och resten av EU. Avfallstrappan är utformad på så sätt att man ska sträva att nå så högt upp i trappan som möjligt. 3 99

100 Ökad konsumtion medför ökade avfallsmängder. Det bästa alternativet och därför det översta steget i avfallstrappan är att förebygga och minimera avfallsmängderna. Detta kan göras genom att exempelvis laga sådant som är trasigt och att inte köpa saker i onödan. När avfallet väl finns är det bästa att återanvända avfallet så långt som möjligt genom exempelvis att skänka eller sälja saker på loppis. Om detta inte är möjligt är materialåtervinning genom till exempel återvinning av förpackningar till nya produkter och därefter energiåtervinning nästa steg i avfallstrappan. Längst ned i avfallstrappan som det sämsta alternativet är deponering

101 Det kommer att vara stort fokus på avfallsförebyggande åtgärder de kommande åren. Alla medlemsländer i EU ska ha ett avfallsförebyggande program. I Sverige kommer programmet att ingå i den nya avfallsplanen som ska tas fram för åren NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅL Riksdagen har antagit sexton nationella miljökvalitetsmål. För avfallshantering är det främst miljökvalitetsmålen God bebyggd miljö, Giftfri miljö och Begränsad klimatpåverkan som är aktuella. Miljökvalitetsmålet anger; Avfallshanteringen är effektiv för samhället, enkel att använda för konsumenterna och att avfallet förebyggs samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår tas tillvara i så hög grad som möjligt samt att avfallets påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. Regeringen har fastställt två etappmål för att öka resurshållningen inom avfallsområdet. Etappmålen handlar om ökad resurshållning i livsmedelskedjan och i byggsektorn. Målet för livsmedelskedjan är formulerat enligt följande: Insatser ska vidtas så att senast år 2018 sorteras minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, och minst 40 procent av matavfallet behandlas så att även energi tas tillvara. 2.4 NATIONELL AVFALLSPLAN Nuvarande nationella avfallsplan gäller perioden Sammantaget anger nationella avfallsplanen följande; Återanvändningen av hushållens avfall ska öka, bland annat genom att det ska bli enklare för hushållen att lämna material och produkter till återanvändning eller till förberedelse för återanvändning. Återanvändning av textiler och materialåtervinning av textilavfall ska öka. Materialåtervinning av hushållens avfall ska öka och minst 90 procent av hushållen ska vara nöjda med insamlingen. Insamlingen av elavfall till materialåtervinning ska öka, speciellt för smått elavfall. Nedskräpningen ska minska i städer, i naturområden och längs kuster. Matavfallet ska minska. Risken för negativ miljöpåverkan från nedlagda deponier ska minska. Alla kommuner och länsstyrelser ska ha identifierat, inventerat och riskklassat alla nedlagda deponier I januari 2017 utgav Naturvårdsverket utvärdering av den nationella avfallsplanen och det avfallsförebyggande programmet (Rapport 6744). Slutsatser som bland annat framkommer i denna är; 5 101

102 Kännedom och tillämpningen av den nationella avfallsplanen och det avfallsförebyggande programmet är relativt låg, dock är det bättre användning i mindre kommuner. Synpunkter som inkommit är att dokumenten och åtgärdsförslagen är för omfattande. Slutsatser som dras är att de prioriterade avfallsområden är bra och kan fortleva men att åtgärderna bör minskas. Dessutom krävs bättre uppföljning och förankring. det finns för mycket men mindre kommuner. Ovanstående omdömen gäller även vid arbete med kommunala avfallsplaner och där trycks särskilt på vikten av att tydliggöra syfte och prioritera vid framtagande av avfallsplan och tillämpa enkla formuleringar och tydlig mätbarhet. 2.5 KOMMANDE MÅL FÖR AVFALLSHANTERING Det kommer att vara stort fokus på avfallsförebyggande åtgärder de kommande åren. Alla medlemsländer i EU ska ha ett avfallsförebyggande program. I Sverige kommer programmet att ingå i den nya avfallsplanen som ska tas fram för åren Programmet väntas ha fyra fokusområden: Mat Textil Elektronik Byggande och rivning Fokusområdena har valts ut för att de antingen alstrar mycket avfall eller har en stor miljöpåverkan per kilo vara, räknat ifrån att varan produceras till att den blir avfall. Naturvårdsverket har föreslagit regeringen fyra nya etappmål för avfall. Etappmålen är ett led att nå de nationella miljökvalitetsmålen. Ett av etappmålen gäller ökad förberedelse för återvändning och materialåtervinning med syftet att leda Sveriges avfallshantering högre upp i avfallstrappan och att nå ökad resurseffektivitet. Det andra etappmålet handlar om textil och textilavfall och Naturvårdsverket föreslår att producentansvar för textil införas. Det tredje etappmålet gäller minskad mängd matavfall och det fjärde etappmålet handlar om att minska exponeringen för kadmium via livsmedel. EUdirektivet om producentansvar har införts i svensk lagstiftning genom förordningen om producentansvar för förpackningar. I EUdirektivet finns målnivåer för återvinningsgrad av olika materialslag. Sverige har redan tidigare haft mål om återvinningsgrad för olika typer av förpackningar men de kommer att höjas år Sverige har beslutat om högre återvinningsmål än EU direktivet

103 3 FÖRUTSÄTTNINGAR AVFALLSHANTERING 3.1 KOMMUNUPPGIFTER Tabell 1. Administrativa uppgifter. Administrativa uppgifter, 2016 Invånare Hushåll i enoch tvåfamiljshus lägenheter fritidshus antal ÅVC Antal enskilda avloppsanläggningar Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika MalungSälen Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen SUMMA Exkl Säter 7 103

104 3.2 REGIONALA FÖRUTSÄTTNINGAR Kommunerna i Dalarna samarbetar sedan många år tillbaka kring frågor som rör avfallshanteringen. Detta sker främst via samarbetsorganet DalaAvfall som omfattar alla kommunala renhållare. Kommunal avfallsplanering är samordnad sedan 2006 och förslag på kommunal avfallsplan är den tredje gemensamma arbetet kring avfallsplanering i Dalarna. I detta arbete har Länsstyrelsen Dalarna deltagit som också samordnat länets regionala miljömålsarbete med det kommunala avfallsplanearbetet. Det finns flera andra nätverk i Dalarna som också engageras kring avfallsplanens arbete såsom; Hållbar konsumtion: Gatunätverk: Parknätverk: Dala VA: ByggDialog Dalarna: Kostnätverk: Nätverk bestående av Landstinget, Dalarnas bildningsförbund, Falu kommun, Naturskyddsföreningen i Dalarna, Högskolan Dalarna, Dalarna Science Park och 2047 Science center. Leds av länsstyrelsen Dalarna. Nätverk med representanter från kommunerna gatuverksamheter. Berörs inom nedskräpning. Nätverk med representanter från kommunerna parkverksamheter. Berörs inom nedskräpning. Nätverk med representanter från kommunerna VAverksamheter. Berörs inom slam. Nätverk mellan offentliga och privata fastighets och byggföretag i Dalarna. Berörs inom byggavfall. Nätverk med representanter för kommunernas kostenheter. Berörs inom matsvinn. Det finns ytterligare nätverk som på ett eller annat sätt kommer i kontakt med arbetet exempelvis miljöstrategiskt nätverk, miljöchefsnätverk och miljötillsynsnätverk. I Dalarna har alla kommuner utom Ludvika och Säter separata kärl (se kapitel 4.1) för matavfall och restavfall vid fastighet om inte hemkompostering tillämpas eller att fastighet är undantaget på annat sätt från sophämtning. Ludvika har beslutat i kommunfullmäktige att införa fastighetsnära insamling av mat och restavfall samt förpackningar och tidningar i så kallade flerfackskärl, se kapitel 4.2. I Säter avser källsortering i mat och restavfall in föras under Varje kommun har minst 1 återvinningscentral (ÅVC) där grovavfall, farligt avfall, elavfall och i många fall förpackningar och tidningar kan lämnas, se kapitel 6.2. Förpacknings och tidningsinsamlingen (FTI) ansvarar för insamling av förpackningar och tidningar via återvinningsstationer (ÅVS) som är utplacerade på strategiska platser för insamling i kommunerna, se kapitel 6.1. Det finns 3 avfallsförbränningsanläggningar i Dalarna (Avesta, Borlänge och Mora)

105 I Borlänge invigdes hösten 2017 en förbehandlingsanläggning för matavfall som avses ta emot allt matavfall som samlats in för centralt omhändertagande i Dalarna. Anläggningen producerar en slurry som är lämplig att behandla i biogasanläggning för produktion av fordonsgas och biogödsel. 3.3 NÄRINGSLIV, TURISM, FYSISK PLANERING OCH ÖVRIG STRATEGISK PLANERING Nedan beskrivs näringslivets och det kommunala ansvarets (hushållsavfall) huvudsakliga struktur och dess koppling till uppkomst och hantering av verksamhetsavfall och avfall med kommunalt ansvar (hushållsavfall). En ansats till beskrivning görs också av näringslivets och annan verksamhets betydelse inom området återbruk och förebyggande av avfall. Kommunens fysiska planering och övriga strategiska planering som knyter an till avfallsområdet, och samverkar med de strävanden som finns i avfallsarbetet, berörs Avesta Företagsbilden i Avesta kommun domineras av två stora företag, Outokumpu Stainless AB och Stora Enso Fors AB. Kommunens arbetstillfällen är ungefär lika fördelade mellan den privata tjänstesektorn, den offentliga sektorn och tillverkningsindustrin, trots det är beroendet av de två stora industriföretagen Outokumpu och Stora Enso Fors AB stort. Den privata tjänstesektorn utgör en något mindre andel i Avesta än vad denna sektor utgör i riket respektive övriga Dalarna, samtidigt som tillverkningsindustrin med sin dryga tredjedel av arbetstillfällena ligger högre än för Dalarna och riket i övrigt. Kommunen är därför i behov av ett breddat näringsliv, med högre andel privat tjänstesektor samt nya företag med nya produkter/tjänster och en högre andel nyföretagande. Detta för att få en långsiktig hållbarhet och kunna säkra tillväxt och välfärd. I kommunen finns en privat aktör som tar emot och sorterar verksamhetsavfall från de industrier och näringsidkare som genererar större mängder avfall. De företag som genererar mindre mängder har möjlighet att lämna sitt avfall vid återvinningscentralen mot avgift. Det finns ett par privata aktörer samt några ideella organisationer som arbetar med återbruk, kommunen bedriver ingen verksamhet inom det området. I planerna för etablering av en ny återvinningscentral finns utrymmen för mottagning och försäljning av material för återbruk med. Under de senaste åren har avfallshanteringen ingått som en del i den strategiska planeringen som genomförts i kommunen och samarbetet mellan kommunens förvaltningar och Avesta Vatten fungerar bra men kan utvecklas ytterligare Borlänge Uppgift saknas Falun Faluns näringsliv har sin tyngdpunkt inom förvaltning och service, men också den industriella verksamheten är av stor omfattning om än något mindre än medelvärdet i landet. Falu kommun och Landstinget med lasarettet är de största arbetsgivarna med och anställda. Därnäst kommer Högskolan Dalarna och Arctic paper i Grycksbo och med fyra till femhundra anställda. Därutöver finns ett tiotal medelstora arbetsgivare med anställda. Tillverkningsindustri, byggindustri och jord och skogsbruk omfattar cirka 19% av antalet anställda

106 Det finns en växande och utvecklingsbar besöksnäring. Den är mångsidig och ger utrymme för många olika upplevelser både i den urbana miljön samt i ett öppet och avläsbart kulturlandskap i tillgängliga naturområden och i det unika världsarvet. Framför allt i anslutning till Lugnetanläggningarna ordnas många små och stora event som skidvm, musikfestivaler och andra idrottsarrangemang. Stora event med många tillresande besökare med varierande erfarenhet av avfallssortering innebär en särskild utmaning. Ambitiösa satsningar med diversifierade skräptunnor har gjorts t ex i samband med skidvm som var certifierat som hållbart evenemang. Inom återbruk finns det ett flertal aktörer. Kommunen driver en Ta Till Varaverksamhet i regi av Arbetsmarknads, integrations och kompetensförvaltningen. Några kyrkor driver en second handverksamhet med biståndsprofil med stora ideella insatser. Det finns även ett flertal butiker som säljer begagnade textilier, möbler och andra produkter som antikt, kuriosa eller wintage. De största enskilda avfallsproducenterna är avloppsreningsverken och landstinget med lasarettet. Byggverksamhet, tillverkningsindustri och handel genererar också betydande mängder avfall. Överlag görs ett ambitiöst arbete med att sortera avfallet i fraktioner som gör det möjligt att så långt möjligt återvinna materialet. Mängderna som skickas till deponi har minskat mycket det senaste decenniet. På landstinget genereras mycket engångsmaterial samt riskavfall. Tillverkningsindustrier genererar förpackningar, materialspill från processer som kan vara både värdefullt material som t ex metall och material till energiåtervinning Gagnef Kommunens näringsliv domineras av små och medelstora företag. Några av de större arbetsgivarna är 3M i Gagnef, Mockfjärds Fönster och Moelven Dalaträ i Mockfjärd samt Åkerströms i Björbo Hedemora Näringslivet i Hedemora har en bredd branschmässigt; i förhållande till många kommuner av motsvarande storlek sticker Hedemora kommun ut med en relativt unik palett av företag. Från basindustri till starkt nischade företag inom stål och verkstad, elektronik, fordonsanpassning, mm. De flesta företag är enmansföretag och den största privata arbetsgivaren har ca 400 anställda. De areella näringarna, industrin, vård och omsorg är relativt starka näringar i Hedemora. New Boliden med gruvan i Garpenberg är den största privata arbetsgivaren. I Långshyttan finns Erasteel, Setra mfl, i Dormsjö utanför Garpenberg finns Dormsjöskolan och i Vikmanhyttan bland andra CTEK, Dalforsån, Wikmanshyttan Safety, och PRIMAB. I Hedemora stad finns allt från småskalig kvalitativ handel och vårdföretag till verkstadsindustri och i Grådö Långdahls Åkeri och logistik. Utanför Hedemora återfinns Oppigårds Bryggeri, Dalaägg, Grådö mejeri och andra, mindre livsmedelsproducenter. Besöksnäringen i Hedemora är också den småskalig. Här finns bland annat Sveriges första ekomuseum Husbyringen med sex mil natur och kulturled präglat av unika industrikulturhistoriska platser. Musik och motorevents har också ett starkt fäste i Hedemora

107 3.3.6 Leksand Kommunen har flera större företag som Clas Ohlsons huvudkontor i Insjön, Leksands Knäckebröd, BergkvistInsjön (sågade trävaror) och Ejendals (skyddskläder för händer och fötter). Inom besöksnäringen finns bland annat hotell och konferensanläggningarna i Tällberg, Tegera arena (hockey) och Leksands sommarland. Kommunen har mycket sommargäster både i fritidshus och på camping Ludvika Näringslivet domineras i stor utsträckning av ABB:s högteknologiska verksamhet inom kraftöverföring och Spendrups Bryggeri. Det finns även en mängd små och medelstora företag inom flera olika branscher såsom verkstadsindustrier, byggföretag, handel etc. De största arbetsgivarna i kommunen är ABB, Ludvika kommun, Landstinget och Spendrups Bryggeri. Inom besöksnäringen finns flera campingar och Säfsen Resorts turismverksamhet växer både sommar och vintertid MalungSälen MalungSälens kommun har Dalarnas mest företagsamma befolkning. Vi är cirka invånare som driver 850 företag. Turismen är en viktig basnäring för oss. Turismen i Sälen omsätter flera miljarder kronor och skapar tusentals arbetstillfällen. Den tekniska produktionsindustrin med flera världsledande industriföretag i framför allt Malung är också stark. Turismen medför att stora mängder avfall generas under intensiva perioder, vilket ställer höga krav på avfallsverksamheten. Under 2019 kommer en ny flygplats att byggas i Sälenfjällen för att locka än fler besökare till regionen. MalungSälens kommuns översiktsplan från 2009 understryker att den dominerande turismen i Sälenfjällen ger upphov till att mängden hushållsavfall per invånare är mycket större än i de flesta andra kommuner. Vidare redovisar översiktsplanen kortfattat deponi och slambehandling, ansvars och säkerhetsfrågor samt befintliga återvinningscentraler. Översiktsplanen anger även allmänna riktlinjer vid upprättande av detaljplaner. Bland annat säger riktlinjerna att en bedömning ska göras om detaljplanen föranleder behov av område för avfallshantering. Behovet av ytterligare återvinningsstationer inom fjällområdet är stort, och översiktsplanen anger att utrymme för sådana bör reserveras vid framtida planering. Avfallshantering är sedan en tid tillbaka även en viktig punkt i arbetet med fördjupade översiktsplaner och i planarbetet Mora I Mora finns idag ca 2000 aktiva företag, undantaget enskilda skogsägare, inom en mängd olika branscher. Näringslivet i Mora präglas av tillverkande industri, byggverksamhet, handel och besöksnäring. Besöksnäringen är omfattande och ger bl.a. underlag för en regionalt stark handel

108 Tillverkningsindustrin i Mora är mycket nyanserad med en handfull större företag och många små. Metallindustrin har av tradition en stark förankring. Branschen har sammanlagt flest antal anställda. Byggverksamhet är branschen med flest antal anställda efter tillverkningsindustrin. Den positiva utvecklingen i Mora med omnejd, inte minst inom besöksnäringen, ger underlag för en stark byggbransch. Handeln är stark och har regional dragningskraft, med två specifika handelsområden; Noret och centrum. Noret är under utveckling till en plats för sällanköp. Mora centrum är den naturliga mötesplatsen med många butiker, restauranger och kaféer. Besöksnäringen är stark tack vare natur, kultur, handel och stora evenemang. Akutsjukhuset i Mora (Landstinget Dalarna) utgör en stor verksamhet med hela norra och västra Dalarna som upptagningsområde och är efter kommunen den största enskilda arbetsgivaren Orsa Näringslivet är småskaligt. I Orsa kommun finns ca 550 företag inom en rad olika branscher, undantaget enskilda skogsägare. Besöksnäringen är betydande, med Grönklittsgruppen som dominerande aktör. Det finns även många mindre hotell, boendeanläggningar och restauranger. Besöksnäringen har över tid påverkats positivt av ett flertal olika typer av musik, idrotts, mäss och motorevenemang. Mark och anläggning, transport och entreprenad utgör en betydelsefull bransch med flera stora företag med regional konkurrenskraft. Byggverksamhet är också en stark bransch. Skogsnäringen har alltid varit betydelsefull, med besparingsskogen som en av de större aktörerna. Det finns även många mindre företag inom avverkning, transport och skogsvård. Jordbruk, med anknytande verksamhet, var länge på tillbakagång men har i modern tid återhämtat sig genom t.ex. fårskötsel, köttproduktion och lokalproducerade livsmedel. Större investeringar har gjorts både inom odling, vidareförädling, mejeri och mjölkproduktion. Jordbruket är viktigt, inte minst för det öppna turist och kulturlandskapet. Jordbruk och skogsnäring är sammantaget fortfarande en av Orsas större branscher. Företagstjänster är en bransch som har vuxit kraftigt, med ett stort antal små tjänsteföretag inom t.ex. management, innovation, reklam, projektledning, events och IT. Tillverkningsindustri och handel är inga framträdande branscher men sysselsätter ändock ungefär lika många som jord och skogsbruket. Inom träförädling finns det ett flertal finsnickerier. Utvinningsindustrin är, om än blygsamt, representerad genom viss sand och kalkstensbrytning Rättvik Näringslivet består av småföretag. De större branscherna i kommunen är turism, handel, träindustri samt jord och skogsbruk

109 Kommunen har mycket sommargäster både i fritidshus och på camping. Det finns också flera stora återkommande evenemang som Classic Car Week, Musik vid Siljan (Bingsjöstämman) och konserter i Dalhalla Smedjebacken Kommunens största tätorter är Smedjebacken och Söderbärke. Näringslivet domineras av en stor metallindustri (Ovako) och flera mindre verkstadsföretag. Smedjebackens kommun är den största arbetsgivaren i kommunen. Flera företag arbetar med hantering av avfall. Ovako arbetar med metallåtervinning (smälter ned metallskrot). Tar bl.a emot metallförpackningar insamlat via återvinningsstationer. Ragnsells har en återvinningsanläggning för verksamhetsavfall (sortering och mellanlagring). Det finns flera campingar i kommunen; Gladtjärn och KlotenMalingsbo Säter Näringslivet i Säters kommun präglas av en stark tradition av småföretagsamhet. Kommunen har ett varierat näringsliv och en näringslivsstruktur som består av många företag varav de flesta är små. De branscher som utmärker sig är träindustrin och lantbruket som även historiskt sett varit starka. De största arbetsgivarna är landstinget och kommunen men det som framförallt kännetecknar näringslivet är det stora utbudet av små företag. Det finns ca 1200 företag i kommunen varav de flesta har mellan 110 anställda. Företag som är inriktade mot återanvändning finns i kommunen. Därför finns platser för mellanlagring av överskottsjordmassor, bygg och rivningsavfall och för sådant material som kan återanvändas vid senare tillfällen. Även asfalt mellanlagras och betong krossas och sorteras för att kunna återanvändas till andra ändamål. Nya detaljplaner håller på att tas fram, dessa kommer att fokusera på nya bostäder. I och med att kommunen växer så arbetas det med att se över skolorna i Säters kommun. Ny och ombyggnation av två skolor är redan färdigställt Vansbro Näringslivet består av små och medelstora företag varav flera ehandelsföretag. En av de större arbetsgivarna är pizzabageriet Orkla. Några av evenemangen under året är Vansbrosimningen, Pepes fotbollscup, Ingmarsspelen och Trollbröllopet Älvdalen I Älvdalens kommun finns ca 600 företag, undantaget enskilda skogsägare. De flesta företagen i kommunen är små och mikroföretag med 0100 anställda. Största privata arbetsgivare är Idre Fjäll med runt 500 anställda, följt av Pressmaster på ca 100 anställda och Älvdalens utbildningscentrum och Blybergssågen med ca 7080 anställda per företag. Näringslivet är differentierat och nästan alla branscher finns representerade i kommunen

110 Tillverkningsindustri och besöksnäring är de största branscherna i kommunen. I kategorin tillverkningsindustri finns allt från betong och metallindustri till trävaruframställning. Träindustrin företräds inom sågvaru, möbel, fönster, byggnads/inrednings och prefabhustillverkning. Stora investeringar har nyligen gjorts inom sågverksindustrin, det finns även tillverkning av energipellets samt isolermaterial baserat på återvunnet tidningspapper. Inom besöksnäring finns allt från handel, restaurang, boendeanläggningar såsom hotell, vandrarhem, campingar, stugbyar, aktivitetsföretag osv. Idre Fjäll och Idre Himmelfjällsområdet är ett starkt och expansivt område. Andra starka branscher är byggverksamhet, jord och skogsbruk, åkerier och entreprenadfirmor samt en växande skara friskvårdsföretag. Företagstjänster är en stark bransch med många serviceföretag med olika inriktning som kan kopplas till den starka turismen. Inom jordbruk och fiske är renskötsel och fiskodling/fiskförädling företrädda. Husdjursskötsel, mjölkproduktion och odling förekommer i viss omfattning, liksom jakt och fiskevård. Slakteri och charkuteri är exempel på vissa mindre branscher. Utvinningsindustri är en relativt stark bransch. Materialtäkter och stenbrott är viktiga företrädare och även viss torvindustri förekommer. Prospekteringar i modern tid kanske på sikt kan leda till en nymorgnad gruvindustri. 4 ALTERNATIVA INSAMLINGSSYSTEM MED KÄLLSORTERING MATAVFALL 4.1 SEPARATA KÄRL Detta är det vanligaste systemet i Sverige (64 %) där hushållen har två kärl, ett för matavfall och ett för restavfall. 4.2 FLERFACKSSYSTEM System som utöver matavfall även möjliggör att förpackningar och returpapper kan lämnas i kärl via två flerfacksskärl. Det vanligaste är två 370 l kärl. Det går ofta att även haka på boxar för batterier och lyskällor. Systemet används i mer än 30 kommuner och ökar i användning

111 Figur 1. Två flerfacksskärl. Källa Kristianstad. 4.3 OPTISK SORTERING Olikfärgade påsar används i hushållet som läggs i kärl för sortering i en central sorteringsanläggning som bygger på optisk avläsning av färger. I dagsläget är det främst matavfall och restavfall som tillämpas för detta men det finns även utbyggt (eller pågår utbyggnad) i ett fåtal kommuner (3) för förpackningar och returpapper exkl. glas. Systemet tillämpas i villabebyggelse. Glas kan ej hanteras med optisk sortering vilket kräver ett eget insamlingssystem. Figur 2. Optisk sortering i hushåll. Källa Optibag. 4.4 GEMENSAMMA HÄMTPLATSER Det finns olika upplägg där hushållen lämnas avfall vid gemensamma platser, ofta i anslutning till ett kvarter, flerbostadshus eller tillfartsväg. De olika systemalternativen (separata, fyrfack, optisk, sopsug, djupbehållare, etc.) kan appliceras och gemensamt är att flera fastighetsägare/hushåll gemensamt utnyttjas behållare för avfall. I flerbostadshus är detta i princip alltid aktuellt men det är också vanligt i glesbebyggda områden eller i områden med dåliga vägförhållanden

112 Det har också testats så kallad kvartersnära hämtning där det finns större behållare med möjlighet att lägga förpackningar och returpapper samt mat och restavfall från hela kvarteret. Syftet kan vara dels att minska transporter och effektivisera insamling. Andra aspekter kan vara minskade risker för boende och sociala fördelar. 4.5 KOSTNADER OCH MILJÖEFFEKTER Det har kommit två rapporter från Avfall Sverige, gällande utvärdering plockanalyser samt ekonomi kopplat till olika avfallssystem. 2016:28. Vad slänger hushållen i soppåsen? Nationell sammanställning av plockanalyser av hushållens mat och restavfall. 2016:29. Beräkning av avfallshanteringskostnader i svenska kommuner Sammantaget visar dessa att FNI med fyrfack är klart bäst ur miljösynpunkt och kostnaderna är relativt likvärdiga såtillvida det inte är fråga om väldigt glest befolkade kommuner. Rekommendationen är att ej välja system med kostnaderna som viktigaste styrmedel. Nedan framgår utdrag från några bilder från branschorganisationen Avfall Sverige; Figur 3. Innehåll av olika fraktioner i restavfall (brännbart). Som synes uppvisar fyrfackssystem klart bäst värden i synnerhet innehåll av förpackningar och returpapper som ej ska vara där

113 Figur 4. Den mängd matavfall som sorteras ut utifrån bedömd potential. Sammanfattningsvis bör även andra aspekter än ekonomi tillmätas stor vikt vid val av insamlingslösning, till exempel kvalitet och mängd av utsorterade fraktioner, miljö, användarperspektiv inklusive hushållens arbetsinsats samt systemens tekniska begränsningar. I övrigt framkom bland annat följande; Under en vecka uppkommer från ett villahushåll med utsortering av matavfall i genomsnitt 7,2 kg mat och restavfall varav 2,8 kg utgörs av matavfall och 4,4 kg utsorterat restavfall. Matavfallsfraktionen består av cirka 96 procent matavfall och resterande del är till exempel mjukpapper. Det utsorterade restavfallet består av 1 kg matavfall och trädgårdsavfall, 1,5 (1,251) kg förpackningar och returpapper, 1,7 kg övrigt avfall (brännbart och icke brännbart) och 0,02 kg farligt avfall inkl. batterier och elavfall. Under en vecka uppkommer från ett lägenhetshushåll med utsortering av matavfall i genomsnitt 5,2 kg mat och restavfall, varav matavfallsfraktionen är 1,1 kg där cirka 93 procent utgörs av matavfall. Det utsorterade restavfallet består av 1,2 kg matavfall och trädgårdsavfall, 1,5 (1,252) kg förpackningar och returpapper, 1,4 kg övrigt avfall (brännbart och icke brännbart) och 0,02 kg farligt avfall inkl. batterier och elavfall. Hushåll utan utsortering av matavfall genererar ungefär lika stora mängder mat och restavfall som hushåll med separat insamling av matavfall. I villahushåll är källsorteringsgraden avseende matavfall högre än i lägenhetshushåll. Hela 73 procent av matavfallet från villahushåll är rätt sorterat jämfört med 47 procent i lägenhetshushåll. Detta gäller i genomsnitt för hushåll med utsortering av matavfall men källsorteringsgraden beror även på typ av insamlingssystem. I villahushåll är den totala mängden mat och restavfall mindre vid insamling med fyrfackskärl än med separata kärl. Den enskilt viktigaste förklaringen till skillnaden är att en större mängd

114 förpackningar och returpapper sorteras ut vid insamling med fyrfackskärl, vilket ger en mindre mängd utsorterat restavfall än vid insamling med separata kärl. I villahushåll är mängden förpackningar och returpapper i fraktionen utsorterat restavfall vid fyrfacksinsamling 40 procent lägre än vid insamling i separata kärl. I flerbostadshus är den totala mängden mat och restavfall mindre vid insamling med separata kärl jämfört med underjordsbehållare, sopsug eller optisk sortering. I flerbostadshus är mängden förpackningar och returpapper i utsorterat restavfall vid separata kärl är drygt 30 procent lägre, och vid underjordsbehållare 20 procent lägre, än vid optisk sortering eller sopsug. Mängden förpackningar och returpapper i fraktionen utsorterat restavfall vid fastighetsnära insamling i separata kärl är 20 procent lägre än där hushållen endast är hänvisade till återvinningsstationer. För villahushåll är renheten på matavfallsfraktionen högst för fyrfackskärl och separata kärl (96 97 procent) och lägst för optisk sortering (92 procent). Hos lägenhetshushåll ger insamling av matavfall i separat kärl det renaste matavfallet (97 procent). Lägst renhet hos lägenhetshushåll har matavfallsfraktionen vid insamling i underjordsbehållare (90 procent), optisk sortering (87 procent) och sopsug (86 procent). Vid insamling med separata kärl är renhetsgraden på matavfallet högre hos de kommuner som använder papperspåsar än hos de som använder påsar av bioplast eller annan plast. I villahushåll är källsorteringsgraden avseende matavfall högre, det vill säga en större andel av matavfallet är rätt sorterat, vid insamling med fyrfackskärl än med separata kärl. Lägst källsorteringsgrad uppnås med optisk sortering. Även i lägenhetshushåll har insamlingssystemet betydelse för källsorteringsgraden för matavfall. Störst andel rätt sorterat matavfall är det vid insamling med separata kärl jämfört med optisk sortering eller underjordsbehållare. Lägst är källsorteringsgraden vid sopsug. De enskilt största kostnaderna är insamlingskostnaderna, utom vid insamling i olikfärgade påsar från både villor och lägenheter där kostnaderna för optisk sortering för flera av pilotkommunerna överstiger insamlingskostnaderna. Andra betydande kostnader är: o o o Kärlkostnader, vid insamling i fyrfackskärl. Påskostnader, vid insamling i olikfärgade påsar för optisk sortering. Kostnader för återvinningsstationer, särskilt för insamlingslösningar utan FNI

115 5 AVFALLSMÄNGDER 5.1 INLEDNING Alla indata, nyckeltal och statistik är hämtade från Avfall Sveriges Avfall web. Avfall Sverige är branschorganisationen inom avfall och Avfall web är det nationella data och statistikverktyget, som även utgör grund för annan nationell rapportering (NV, SCB, Kolada, etc.). 5.2 INDATA Tabell 2. Mängder hushållsavfall exkl. slam Hushållsavfall exkl. slam, 2016 (2015), ton Hushållsavfall exkl. slam Matoch restavfall varav matavfall Grovavfall varav restavfall Förpackningar och returpapper Farligt avfall Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika MalungSälen Mora Orsa

116 Hushållsavfall exkl. slam, 2016 (2015), ton Hushållsavfall exkl. slam Matoch restavfall varav matavfall Grovavfall varav restavfall Förpackningar och returpapper Farligt avfall Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen DALARNA Tabell 3. Mängder grovavfall Grovavfall 2016 (2015), ton Trä Metall Gips Planglas Plast Textil Trädgårdsavfall Brännbart Konstruktions material Inert Avesta , Borlänge DS Falun Gagnef , , Hedemora Leksand ,

117 Grovavfall 2016 (2015), ton Trä Metall Gips Planglas Plast Textil Trädgårdsavfall Brännbart Konstruktionsmaterial Inert , Ludvika MalungSälen , Mora Orsa ,5 DS , Rättvik , , Smedjebacken , Säter Vansbro DS , , Älvdalen , DALARNA , ,

118 22 Grovavfall 2016 (2015), ton Trädgårdsavfall Trä Brännbart Metall Gips Planglas Plast Textil Konstruktionsmaterial Inert Avesta , Borlänge Falun Gagnef ,1 1, Hedemora Leksand , Ludvika MalungSälen , Mora Orsa DS 90 Rättvik ,8 0, Smedjebacken , Säter Vansbro ,73 0,

119 Grovavfall 2016 (2015), ton Trä Metall Gips Planglas Plast Textil Trädgårdsavfall Brännbart Konstruktionsmaterial Inert Älvdalen DALARNA , Tabell 4. Mängder farligt avfall Farligt avfall 2016, (2015) kg Småkemikalier Vattenbaserad färg Lösningsbaserad färg Oljehaltigt från hushåll Impregnerat trä Asbest Övrigt Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika MalungSälen Mora Orsa

120 Farligt avfall 2016, (2015) kg Småkemikalier Vattenbaserad färg Lösningsbaserad färg Oljehaltigt från hushåll Impregnerat trä Asbest Övrigt Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen DALARNA Tabell 5. Mängder flytande avfall Slam 2016, (2015), ton Flytande avfall från hushåll (latrin) Flytande avfall från hushåll (slam) Flytande avfall från hushåll (fett) Frityr och matfett från hushåll Avesta 2, ,00 2, ,00 0,00 Borlänge 2, ,00 2, ET 0,00 Falun ET 8, ET Gagnef 4, ,30 2, ,55 Hedemora 4, ,00 0,00 5, ,00 0,

121 Slam 2016, (2015), ton Flytande avfall från hushåll (latrin) Flytande avfall från hushåll (slam) Flytande avfall från hushåll (fett) Frityr och matfett från hushåll Leksand 4, ,20 2, ,80 Ludvika 5, , MalungSälen 4, ET DS ET Mora 3, ET 3, ET Orsa 0, ,00 0, ,00 Rättvik 0, ,52 1, ,00 Smedjebacken 2, ,78 5, ,50 Säter Vansbro 2, ,00 0, ,00 Älvdalen 1, ,00 2, ,00 DALARNA 37, ,8 41, ,

122 6 AVFALLSANLÄGGNINGAR 6.1 ÅTERVINNINGSSTATIONER (ÅVS) Tabell 6. Återvinningsstationer (ÅVS) ÅVS, 2016 Antal ÅVS Avesta 19 Borlänge 29 Falun 35 Gagnef 11 Hedemora 11 Leksand 10 Ludvika 25 MalungSälen 21 Mora 20 Orsa 8 Rättvik 10 Smedjebacken 19 Säter 12 Vansbro 6 Älvdalen 15 DALARNA

123 6.2 ÅTERVINNINGSCENTRALER (ÅVC) Tabell 7. Återvinningscentraler (ÅVC) ÅVC, 2016 ÅVC Plats Mottagning för återanvändning/återbruk Avesta 2 Karlslund, Horndal Nej Borlänge 1 Fågelmyra Ja Falun 3 Falu tätort, Bjursås, Svärdsjö Falu tätort Ja Bjursås Nej Svärdsjö Nej Gagnef 2 Djurås, DalaFloda Djurås Ja DalaFloda Nej Hedemora 1 Hamre Ja Leksand 1 Limhagen, Leksands tätort Nej Ludvika 2 Björnhyttan, Fredriksberg Björnhyttan Ja, Fredriksberg Nej MalungSälen 3 Malung, Lima, Sälen Malung och Lima Ja. Sälen Nej Mora 1 Vattumyren Ja Orsa 1 Heden Ja Rättvik 2 Drafsån Nej Smedjebacken 2 Humboberget (Smedjebacken) Nortippen (Söderbärke) Säter 1 Säters stadsdel Ja Nej Vansbro 1 Bäckdalen Nej Älvdalen 3 Älvdalen, Särna, Idre Nej DALARNA

124 7 FÖREBYGGANDE AV AVFALL Att förebygga uppkomsten av avfall är det första steget i avfallshierarkin och det är prioriterat i både den europeiska och i den svenska avfallslagstiftningen. Avfallshierarkins prioriteringsordning är: förebyggande av avfall återanvändning materialåtervinning annan återvinning, till exempel energiåtervinning bortskaffande. Nationellt har fokus lagts på fyra avfallsströmmar som har stor miljöpåverkan: textilier mat elektronik bygg och rivningsavfall. Som ett exempel kan nämnas att kostnaden för matsvinnet motsvarar kronor för ett hushåll varje år. Som matsvinn räknas onödigt matavfall, det vill säga mat som hade kunnat ätas upp om den hanterats på rätt sätt och konsumerats i rätt tid. I Dalarna samarbetar kommuner och länsstyrelse i ett flertal samverkansformer med syfte att förebygga avfall. Olika nätverksgrupper med olika tema/ansvarsområden är bildade och utvecklas successivt, där varje kommun har deltagare från olika berörda verksamhetsområden. Området förebyggande av avfall berör i första hand följande nätverksgrupper; Förebyggandegruppen, Hållbar konsumtion, Kostnätverket, Miljötinget och Miljöstrategiskt nätverk. Inom Dala Avfall samverkar länets renhållare löpande med information kring området förebyggande. Informationsarbetet läggs upp med en långsiktig Informationsplan som sträcker sig över avfallsplaneperioden. Olika kampanjer samordnas löpande inom flera delområden och informationsmaterial utvecklas till del gemensamt. Exempel på samordnade insatser utgör etableringen av en heltäckande textilinsamling i länet. Befolkningens attityder till förebyggande av avfall, t.ex. genom ändrat levnadssätt och konsumtionsmönster mäts regelbundet, se tabell 9 nedan. På kommunnivå sker naturligtvis än mängd aktiviteter, både via ideella krafter och privata och offentliga aktörer

125 Tabell 8. Kundundersökning 2017 attityder och beteenden (röd= minst 5 % enheter sämre än Sverige medel), grön= minst 5 % enheter bättre) ATTITYDER OCH BETEENDEN, 2017, % ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER VÄLDIGT MYCKET VILLIG ATT ÄNDRA LEVNADSSÄTT FÖR ATT MINIMERA AVFALLS MÄNGDERNA ANDEL SOM GANSKA ELLER VÄLDIGT MYCKET STYR SIN KONSUMTION MOT ÖKAD ÅTER ANVÄNDNING ANDEL SOM GANSKA ELLER MYCKET SANNOLIKT SKULLE SÄLJA/ LÄMNA SAKER FÖR ÅTER ANVÄNDNING ANDEL SOM GANSKA ELLER MYCKET SANNOLIKT SKULLE KÖPA BEGAGNADE SAKER Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika MalungSälen Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Dalarna Dalarna Dalarna Sverige Styrkor Generellt allt bättre attityder och beteenden Stor ökning av andelen hushåll som är villig att ändra levnadssätt för att minimera avfallsmängder

126 Stor andel säljer/lämnar saker för återanvändning I jämförelse med Sverige så har Dalarna bättre omdömen generellt för de som anger att de styr sin konsumtion mot ökad återanvändning och som vill köpa begagnade saker 8 KÄLLSORTERING Nuvarande system för källsortering är separata kärl för matavfall samt restavfall för alla kommuner utom Ludvika och Säter som har den minimala nivån med mat och restavfall i samma kärl. Alla hushåll sorterar ut farligt avfall samt förpackningar och returpapper. De är möjligt i alla kommuner att hemkompostera matavfall. Samtliga kommuner erbjuder invånare och företag att lämna grovavfall och farligt avfall vid ÅVC. I vissa kommuner sker mobila insamlingsturer och det är vanligt att det går att beställa budning av grovavfall. Tabell 9. Plockanalys 2015, andel i restavfall (röd= minst 10 % sämre än Sverige), grön= minst 10 % bättre). ENVIR PLOCKANALYS, 2015, ANDEL % ANDEL FÖRPACKNINGAR OCH RETURPAPPER I RESTAVFALL, CENTRALKOMPOSTERING MEDEL VILLA SAMT LÄGENHET ANDEL FARLIGT AVFALL INKL EL/BATTERIER I RESTAVFALL, CENTRALKOMPOSTERING MEDEL VILLA SAMT LÄGENHET Avesta 43 0,30 Borlänge 46 0,39 Falun 41 0,56 Gagnef 49 0,32 Hedemora 38 0,20 Leksand 42 0,19 MalungSälen 36 0,63 Mora 39 0,11 Orsa 36 0,36 Rättvik 48 0,43 Smedjebacken Vansbro 38 0,40 Älvdalen 32 0,34 Dalarna 40 0,

127 PLOCKANALYS, 2015, ANDEL % ANDEL FÖRPACKNINGAR OCH RETURPAPPER I RESTAVFALL, CENTRALKOMPOSTERING MEDEL VILLA SAMT LÄGENHET ANDEL FARLIGT AVFALL INKL EL/BATTERIER I RESTAVFALL, CENTRALKOMPOSTERING MEDEL VILLA SAMT LÄGENHET Sverige ,46 Tabell 10. Plockanalys 2015, kg/hushåll*vecka (röd= minst 10 % sämre än Sverige), grön= minst 10 % bättre). ENVIR PLOCKANALYS, 2015, KG/HUSHÅLL*VECKA FÖRPACKNINGAR OCH RETURPAPPER I RESTAVFALL VILLA FÖRPACKNINGAR OCH RETURPAPPER I RESTAVFALL LÄGENHET FARLIGT AVFALL INKL EL/BATTERIER I RESTAVFALL VILLA FARLIGT AVFALL INKL EL/BATTERIER I RESTAVFALL LÄGENHET Avesta 3,67 0,006 Borlänge 1,79 0,90 0,007 0,010 Falun 1,33 0,92 0,008 0,012 Gagnef 2,59 1,72 0,004 0,025 Hedemora 1,05 2,86 0,004 0,041 Leksand 1,13 1,22 0,002 0,015 Ludvika 3,14 2,54 0,014 0,010 MalungSälen 0,92 1,00 0,016 0,007 Mora 1,23 1,37 0,002 0,024 Orsa 1,31 1,03 0,011 0,004 Rättvik 1,22 1,58 0,015 0,011 Smedjebacken Säter 2,87 0,005 Vansbro 1,16 1,00 0,011 0,006 Älvdalen 1,17 1,49 0,012 0,019 Dalarna 1,76 1,46 0,008 0,018 Sverige 1,52 1,52 0,02 0,02 2 Avfall Sverige Rapport 2016:28. Kommuner med källsortering matavfall

128 Styrkor Mycket väl fungerande källsortering av farligt avfall samt elavfall/batterier, synnerhet i villahushåll Svagheter Källsortering av förpackningar och returpapper är bristfällig i många av kommunerna, särskilt i kommuner utan källsortering matavfall 9 STATISTIK AVFALLSMÄNGDER 9.1 INSAMLING AV HUSHÅLLSAVFALL I tabeller anger grönt> 20 % bättre och rött> 20 % sämre än Sverige medel, om inte annat anges. Dessa värden anges enbart när tal är värderingsbara, d.v.s. det anger en styrka eller svaghet. Tabell 11. Nyckeltal och statistik hushållsavfall (röd= minst 10 % sämre än Sverige avseende 2016), grön= minst 10 % bättre avseende 2016). Hushållsavfall exkl. slam 2016, (2015) kg/person Hushållsavfall exkl. slam Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika varav insamlat matavfall 34 5, Matoch restavfall Grovavfall Farligt avfall, exkl. el 11,13 4,67 8,90 9,55 10,84 9,17 11,67 10,45 8,19 3,52 12,72 13,11 10,99 12,15 Förpackningsoch tidningsmaterial MalungSälen ,

129 Hushållsavfall exkl. slam 2016, (2015) kg/person Hushållsavfall exkl. slam Mora 530 varav insamlat matavfall Matoch restavfall Grovavfall Farligt avfall, exkl. el Förpackningsoch tidningsmaterial , Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Dalarna medel Sverige , ,13 9,79 10,96 13,19 12,44 13,52 13,62 4,68 9,22 8,84 7,59 6,40 10,3 8,8 8,6 8,

130 Tabell 12. Nyckeltal och statistik miljö (röd=10 % sämre än Sverige, grön 10 % bättre) Miljö insamling, 2016, (2015) Miljövänliga drivmedel insamling mat och restavfall, % Avesta 50 (21) Borlänge 94 (55) Falun 100 (44) Gagnef 38 (32) Hedemora 0 (0) Leksand 38 (32) Ludvika 5 (5) MalungSälen Mora 0 (0) Orsa 0 (0) Rättvik 38 (32) Smedjebacken 5 (0) Säter 0 (0) Vansbro 38 (32) Älvdalen 0 (0) Dalarna medel 31,2 (16,9) Sverige 46 (37) Tabell 13. Kundundersökning 2017 generella avfallstjänster (röd= minst 5 % enheter sämre än Sverige medel), grön= minst 5 % enheter bättre) ATTITYDER OCH BETEENDEN, 2017, % ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJDA MED KOMMUNENS AVFALLSHANTERING ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJDA MED HUR HÄMTNING AV HUSHÅLLSAVFALL FUNGERAR ANDEL SOM TYCKER DET ÄR GANSKA ELLER MYCKET ENKELT ATT LÄMNA FÖRPACKNINGAR OCH RETURPAPPER TILL ÅTERVINNING ANDEL SOM TYCKER ATT DET ÄR GANSKA ELLER MYCKET ENKELT ATT LÄMNA GROVAVFALL Avesta Borlänge Falun

131 Gagnef Hedemora Leksand Ludvika MalungSälen Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Dalarna Dalarna Dalarna Sverige Styrkor Liten mängd mat och restavfall Allt fler tycker att det är enkelt att lämna grovavfall Svagheter Liten användning av miljövänliga drivmedel vid insamling av hushållsavfall Stor mängd grovavfall Ganska stor andel hushåll anser att det hämtningen av avfall vid sin fastighet fungerar bristfälligt

132 9.2 INSAMLING AV FÖRPACKNINGAR OCH RETURPAPPER Återvinningsstationer (ÅVS) används för att samla in förpackningar och returpapper som ligger under producentansvar. Producenterna har bildat Förpacknings och tidningsinsamlingen för att ansvara för insamlingen. Tabell 14. Täthet ÅVS. ÅVS, 2016, (2015) ÅVS PER 1000 PERSONER Avesta 0,81 (0,83) Borlänge 0,55 (0,56) Falun (0,62) Gagnef 1,02 (0,99) Hedemora 0,70 (0,71) Leksand 0,55 (0,57) Ludvika 0,88 (0,88) MalungSälen 0,79 (0,80) Mora 1,01 (1,02) Orsa 0,79 (0,94) Rättvik 0,78 (0,83) Smedjebacken 1,70 (1,74) Säter 1,01 Vansbro 0,83 (0,86) Älvdalen 1,29 (1,29) Dalarna 0,9 (0,9) Sverige 0,72 (0,75) Tabell 15. Nyckeltal och statistik förpackningar och returpapper Förpackningar och returpapper 2016, (2015) kg/person Papper Plast Metall Glas Returpapper Avesta 6,2 2,6 0,9 16,0 22 7,1 2,7 0,9 11,1 22 Borlänge 6,6 4,1 1, ,5 3,5 2,1 17,

133 Förpackningar och returpapper 2016, (2015) kg/person Papper Plast Metall Glas Returpapper Falun 7,1 5,6 2, ,8 6,5 2, Gagnef 9,7 6,7 2, ,7 6,3 3,2 15,7 24 Hedemora 8,4 5,5 1,8 14,1 19,6 10,5 5,7 1,7 10,3 53 Leksand 8,4 5,8 2, ,6 9,1 5,9 1,8 18,5 30 Ludvika 12,4 6,7 2, ,3 7,1 3,3 17,6 33 MalungSälen 5,2 2,8 1,1 18,3 8,8 5,0 2,7 1,0 19,1 12,7 Mora 11,4 7,5 2, ,2 8,0 2, Orsa 8,6 7,8 1, ,8 7,1 1, Rättvik 9,7 6,0 2, ,7 6,1 2, Smedjebacken 11,3 9,5 2,0 18, ,1 8,1 2,1 11,1 45 Säter 7,4 3,2 1,9 18,7 22 8,3 3,3 1,3 11,2 22 Vansbro 15,7 10,7 2, ,0 10,0 3, Älvdalen 18,5 11,3 3, ,1 17,9 10,6 5, ,7 Dalarna medel 9,8 6,4 2,1 22,9 25,1 10,4 6,2 2,3 20,

134 Förpackningar och returpapper 2016, (2015) kg/person Papper Plast Metall Glas Returpapper Sverige 13,9 6,7 1,7 18, ,9 6,3 1,7 17,9 29 Tabell 16. Kundundersökning 2017 förpackningar och returpapper (röd= minst 5 % enheter sämre än Sverige medel), grön= minst 5 % enheter bättre) FÖRPACK NINGAR OCH RETURPAPPER, 2017, % ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJD SAMMAN FATTNINGSVIS EFTER ETT BESÖK VID ÅVS ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJD MED TILLGÄNG LIGHET ÅVS ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJD MED HUR ÅVS FUNGERAR NÄR DET GÄLLER ATT LÄMNA FÖRPACK NINGAR OCH RETURPAPPER ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJD MED HUR OFTA BEHÅLLARNA TÖMS PÅ ÅVS ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJD MED HUR RENT OCH SNYGGT DET ÄR PÅ ÅVS Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika MalungSälen Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Dalarna Dalarna

135 FÖRPACK NINGAR OCH RETURPAPPER, 2017, % ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJD SAMMAN FATTNINGSVIS EFTER ETT BESÖK VID ÅVS ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJD MED TILLGÄNG LIGHET ÅVS ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJD MED HUR ÅVS FUNGERAR NÄR DET GÄLLER ATT LÄMNA FÖRPACK NINGAR OCH RETURPAPPER ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJD MED HUR OFTA BEHÅLLARNA TÖMS PÅ ÅVS ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJD MED HUR RENT OCH SNYGGT DET ÄR PÅ ÅVS Dalarna Sverige Styrkor Jämförelsevis hög täthet på återvinningsstationer Svagheter Generellt låg och sjunkande kundnöjdhet återvinningsstationer 9.3 INSAMLING AV GROVAVFALL Grovavfall samlas normalt in via kommunens återvinningscentraler. Det kan även vara möjligt att få grovavfall hämtat vid fastighet. Med grovavfall avses skrymmande hushållsavfall som ej kan lämnas i kärl vid fastighet. Tabell 17. Nyckeltal och statistik mängder grovavfall Grovavfall 2016, (2015) kg/person Trädgårdsavfall Trä Brännbart Metallskrot Gips Avesta ,8 3,9 Borlänge 0, ,9 4,8 Falun ,8 4,4 Gagnef ,0 3,4 Hedemora 27 9, ,

136 Grovavfall 2016, (2015) kg/person Trädgårdsavfall Trä Brännbart Metallskrot Gips ,9 Leksand , ,6 Ludvika , ,9 MalungSälen 2, , ,2 0.3 Mora , ,5 Orsa , ,5 Rättvik , ,4 Smedjebacken 13, , Säter 76 Vansbro , ,1 Älvdalen 0 1, , ,1 Dalarna medel 27,5 77, , , ,6 Sverige , ,9 Grovavfall 2016, (2015) kg/person Planglas Plast Textil Konstruktionsmaterial Inert Avesta ,5 10,2 0 0,79 8,

137 Grovavfall 2016, (2015) kg/person Planglas Plast Textil Konstruktionsmaterial Inert Borlänge 11,7 17,1 Falun 0, ,3 1,13 16,9 0 Gagnef 0,18 13,03 18,4 0,09 11,8 17,1 Hedemora 0 18, ,3 Leksand 1,19 12,96 19,1 0,09 18,1 18,0 Ludvika 0,11 0,21 17,0 0,14 2,26 8,0 MalungSälen 0, ,5 Mora 3,7 2,45 16,18 12,1 3,6 1, ,1 Orsa 4,4 1,91 4,9 1,0 7,0 12,1 Rättvik 0,65 12, ,01 3,6 18,5 Smedjebacken 0,66 19,7 21 Säter 37 Vansbro 0,06 14,5 0,05 17,9 Älvdalen 2,1 0,47 9,5 2,0 10,2 Dalarna medel 0,59 14,4 0,67 16,

138 Grovavfall 2016, (2015) kg/person Planglas Plast Textil Konstruktionsmaterial Inert Sverige 0,01 1,2 0, ,4 0,19 1,3 0, ,8 Tabell 18. Nyckeltal och statistik övrigt grovavfall (röd=10 % sämre än Sverige, grön 10 % bättre) Övrigt, grovavfall 2016, (2015) Byggmaterial till återanvändning, kg/person Avesta 0,00 0,00 Borlänge Falun 0,00 0,00 Gagnef Hedemora 0,00 0,00 Leksand Ludvika MalungSälen Mora 0,02 0,02 Orsa 0,03 0,01 Rättvik Textil till återanvändning, kg/person 1,54 0,00 0,15 1,23 1,13 0,79 0,09 0,08 0,08 Öppettider största ÅVC, tim./vecka Öppettider största åvc kväll/helg, tim./vecka Smedjebacken 0, ,86 0,08 3,14 2,26 0,89 2,67 1,37 2,11 1,04 0,60 0, ,1 5, ,75 3,

139 Övrigt, grovavfall 2016, (2015) Byggmaterial till återanvändning, kg/person Säter Vansbro Älvdalen 0,00 Textil till återanvändning, kg/person Öppettider största ÅVC, tim./vecka Öppettider största åvc kväll/helg, tim./vecka 0, ,00 Dalarna medel Sverige 0 0 0,29 0,05 0,00 0,00 1,37 0,56 1,1 0,59 19,2 19, ,9 39, ,2 4,2 10,25 10,25 10,6 10, Tabell 19. Kundundersökning 2017 grovavfall (röd= minst 5 % enheter sämre än Sverige medel), grön= minst 5 % enheter bättre) GROVAVFALL/ÅVC, 2017, % ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJD SAMMANFATTNINGSVIS EFTER ETT BESÖK VID ÅVC ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJD MED NÄRHET TILL ÅVC ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJD MED ÖPPETTIDER PÅ ÅVC ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJD MED FRAMKOMLIGHET VID ÅVC Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika MalungSälen

140 GROVAVFALL/ÅVC, 2017, % ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJD SAMMANFATTNINGSVIS EFTER ETT BESÖK VID ÅVC ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJD MED NÄRHET TILL ÅVC ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJD MED ÖPPETTIDER PÅ ÅVC ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJD MED FRAMKOMLIGHET VID ÅVC Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Dalarna Dalarna Dalarna Sverige GROVAVFALL/ÅVC, 2017, % ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJD MED INFORMATION/ SKYLTNING VID ÅVC ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJD MED PERSONALENS KUNNIGHET OCH SERVICEKÄNSLA VID ÅVC ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJD MED HUR RENT OCH SNYGGT DET ÄR PÅ ÅVC Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika MalungSälen

141 GROVAVFALL/ÅVC, 2017, % ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJD MED INFORMATION/ SKYLTNING VID ÅVC ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJD MED PERSONALENS KUNNIGHET OCH SERVICEKÄNSLA VID ÅVC ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJD MED HUR RENT OCH SNYGGT DET ÄR PÅ ÅVC Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Dalarna Dalarna Dalarna Sverige Styrkor Hög kundnöjdhet samlat omdöme besök ÅVC, i synnerhet gällande framkomlighet, skyltning, personalens kunnighet och servicekänsla samt städning Svagheter Liten mängd insamlade textilier Stor variation öppettider kväll/helg ÅVC 9.4 INSAMLING AV FARLIGT AVFALL OCH ELAVFALL Farligt avfall och elavfall från hushållen lämnas vid ÅVC eller vid olika platser där farligt avfall och elavfall kan lämnas in. Det kan också vara möjligt att få detta hämtat vid fastighet via budning. Källsortering och omhändertagande av farligt avfall och elavfall är en av avfallshanteringens viktigaste uppgifter

142 46 Tabell 20. Nyckeltal och statistik mängder farligt avfall exkl. elavfall Farligt avfall 2016, (2015) kg/person Farligt avfall totalt Småkemikalier Vattenbaserad färg Lösningsbaserad färg Oljehaltigt avfall Impregnerat trä Asbest Övrigt Avesta 11,13 4,67 0,04 0,03 1,06 1,1 0,62 0,61 0,86 0,85 6,87 0 1,08 1,28 0,6 0,83 Borlänge 8,90 9,55 0,15 0,17 1,23 1,2 0,54 0,49 0,71 0,51 5,46 6,58 0,17 0,29 0,63 0,35 Falun 10,84 9,17 0,82 0,20 0,98 0,98 0,08 1,05 0,6 0,48 7,6 5,88 0,23 0,34 0,22 0,23 Gagnef 11,67 10,45 0,92 0,84 1,47 1,4 1,15 1,15 1,16 1,04 6,51 5,62 0,37 0,32 0,09 0,07 Hedemora 8,19 3,52 0,3 1,32 0,07 0,30 1,73 0,77 0,64 0,67 5,29 0,08 0 0,03 0,16 0,35 Leksand 12,72 13,11 0,74 0,78 1,32 1,4 1,02 1,06 0,82 0,93 8,6 8,61 0,14 0,26 0,09 0,08 Ludvika 10,99 12,15 0,84 0,82 0,77 0 1,17 2,15 0,84 0,75 6,89 7,64 0,49 0, MalungSälen 5,76 3,46 0,02 0,02 0,66 0,54 0,59 0,55 0,34 0,24 3,08 0,88 0,63 0,73 0,44 0,51 Mora 10,13 9,79 0,31 0,28 1,18 1,17 0,72 0,71 0,88 0,96 6,31 5,90 0,33 0,21 0,39 0,56 Orsa 10,96 13,19 0,35 0,35 1,09 1,18 0,94 1,00 1,01 0,78 6,85 8,69 0,26 0,87 0,46 0,32 Rättvik 12,44 13,52 0,7 0,89 1,46 1,5 1,19 1,11 0,98 0,85 6,86 8,36 1,12 0,79 0,12 0,05 Smedjebacken 13,62 4,68 0,03 0,03 1, ,89 1,05 1,2 1,04 9,13 0 0,25 0,37 0,79 0,76 Säter 0,05 2,2 1,05 1,50 0,86 Vansbro 9,22 8,84 0,76 0,80 1,06 1,05 1,19 1,26 0,77 0,88 5,24 4,32 0,08 0,40 0,13 0,13 142

143 Farligt avfall 2016, (2015) kg/person Farligt avfall totalt Småkemikalier Vattenbaserad färg Lösningsbaserad färg Oljehaltigt avfall Impregnerat trä Asbest Övrigt Älvdalen 7,59 0,41 0,91 0,76 0,64 3,57 0,91 0,38 6,4 0,21 0,78 0,74 0,66 3,18 0,46 0,37 Dalarna medel 10,29 0,46 1,04 0,9 0,82 6,3 0,43 0,32 8,75 0,45 1,07 0,98 0,78 4,7 0,58 0,36 Sverige 8,6 0,22 1,0 0,87 0,47 5,7 0,29 0,14 8,5 0,17 1,0 0,91 0,50 5,6 0,31 0,10 Tabell 21. Nyckeltal och statistik mängder elavfall Elavfall 2016, (2015) kg/person Elavfall totalt Bärbara batterier Bilbatterier Avesta 13,51 14,23 0,14 0,25 0,78 0,00 Borlänge 13,46 14,57 0,65 0,59 0,59 0,95 Falun 15,35 16,81 0,23 0,29 1,22 1,19 Gagnef 16,42 15,35 0,46 0,26 1,92 0,45 Hedemora 16,74 18,91 0,46 0,06 1,03 0,00 Leksand 19,22 19,84 0,54 0,44 1,42 1,23 Ludvika 17,99 19,56 0,18 0,24 0,74 1,05 MalungSälen 10,73 10,33 0, ,13 0,44 Mora 9,81 19,34 0,2 0,27 1,58 1,95 Orsa 10,46 0,25 2,

144 Elavfall 2016, (2015) kg/person Elavfall totalt Bärbara batterier Bilbatterier 18,30 0,43 2,01 Rättvik 15,41 16,47 Smedjebacken 14,33 14,30 Säter 14,08 13,89 Vansbro 15,91 14,60 Älvdalen 7,84 14,43 Dalarna medel 14,1 16 Sverige 14,4 15 0,4 0,39 0,47 0,21 0,34 0,21 0,46 0,22 0,22 0,22 0,34 0,28 0,25 0,29 0,87 0,82 0,67 1,08 0,05 1,37 1,12 1,12 1,08 0,97 0,86 0,85 Tabell 22 Kundundersökning 2017 farligt avfall (röd= minst 5 % enheter sämre än Sverige medel), grön= minst 5 % enheter bättre) FARLIGT AVFALL, 2017, % ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJD MED INFORMATION OM FARLIGT AVFALL ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJD MED TILLGÄNGLIGHET INLÄMNING FARLIGT AVFALL ANDEL SOM LÄMNAR IN GANSKA ELLER VÄLDIGT FARLIGT AVFALL ANDEL SOM LÄMNAR IN GANSKA ELLER VÄLDIGT MYCKET AV ELAVFALLET Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika

145 MalungSälen Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Dalarna Dalarna Dalarna Sverige Styrkor Hög kundnöjdhet information om farligt avfall, dock starkt avtagande Starkt ökande andel som anger att del lämnar in farligt avfall och elavfall Svagheter Stora skillnader mellan Dalarnas kommuner i kundomdömen tillgänglighet lämna farligt avfall samt insamlade mängder farligt avfall 10 AVFALLETS OMHÄNDERTAGANDE Hushållsavfallets omhändertagande är till stor del inriktat på bästa möjliga miljö. Det avfall som ända uppkommer ska helst återanvändas, sedan materialåtervinnas, energi utvinnas och sist deponeras i enlighet med en så kallade avfallstrappan som numera är införd i Miljöbalken. Allra sämst är dock att avfallet hamnar i naturen okontrollerat (nedskräpning, dumpning). Matavfallet läggs i eget kärl för transport till behandlingsanläggning. Viss del av matavfallet hemkomposteras. Restavfallet (brännbart) läggs i eget kärl för transport till avfallsförbränning. Grovavfallet används till olika ändamål, såväl återvinning som deponering. Förpacknings och tidningsmaterial ska materialåtervinnas, även om en stor andel hamnar i soppåsen för restavfall

146 Tabell 23. Nyckeltal och statistik miljö (röd=10 % sämre än Sverige, grön 10 % bättre) Miljö, 2016, (2015) Mängd hushållsavfall insamlat ämnat för materialåtervinning, kg/person Avesta Borlänge Falun Andel hushållsavfall insamlat för materialåtervinning, exkl. biologisk behandling (%) Andel uppkommet matavfall som behandlas biologiskt så att både växtnäring och energi tas tillvara (%) 31 0, ,00 Hushållsavfall till deponering, kg/ person 10, ,08 11,76 Gagnef , ,00 3,29 3,

147 Miljö, 2016, (2015) Mängd hushållsavfall insamlat ämnat för materialåtervinning, kg/person Hedemora 114 Andel hushållsavfall insamlat för materialåtervinning, exkl. biologisk behandling (%) Andel uppkommet matavfall som behandlas biologiskt så att både växtnäring och energi tas tillvara (%) Hushållsavfall till deponering, kg/ person ,00 17, Leksand Ludvika MalungSälen Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen 130 Dalarna medel ,37 15, ,00 0, ,00 0,00 0,00 7,62 0,00 13,04 0,00 10,97 Sverige ,1 9, ,7 26 0, ,00 6,54 0, ,00 6,10 0,00 16,5 0,00 18,08 12,28 19,06 18,03 5,82 7, ,53 12,44 14,09 15,15 17,52 19,98 18,54 19, ,45 17,86 10,49 10,56 13,5 14,

148 Miljö, 2016, (2015) Mängd hushållsavfall insamlat ämnat för materialåtervinning, kg/person Andel hushållsavfall insamlat för materialåtervinning, exkl. biologisk behandling (%) Andel uppkommet matavfall som behandlas biologiskt så att både växtnäring och energi tas tillvara (%) Hushållsavfall till deponering, kg/ person ,6 10,5 Tabell 24. Kundundersökning 2017 miljö (röd= minst 5 % enheter sämre än Sverige medel), grön= minst 5 % enheter bättre) MILJÖ, 2017, % ANDEL SOM HAR GANSKA ELLER MYCKET STORT FÖRTROENDE ATT DET AVFALL KOMMUNEN SAMLAR IN BEHANDLAS OCH ÅTERVINNS PÅ ETT RIKTIGT SÄTT Avesta 60 Borlänge 89 Falun 90 Gagnef 77 Hedemora 75 Leksand 85 Ludvika 78 MalungSälen 68 Mora 80 Orsa 81 Rättvik 80 Smedjebacken 77 Säter 75 Vansbro 64 Älvdalen 66 Dalarna Dalarna Dalarna Sverige

149 Styrkor Förtroendet för att insamlat avfall omhändertas på ett miljöriktigt sätt har ökat och är nu i paritet med Sverige Svagheter Omhändertagande matavfall sker inte så att nationella miljömål uppnås Förhållandevis stor mängd hushållsavfall till deponi 11 SLAM Samtliga kommuner hämtar också slam från enskilda brunnar och latrin. I flera kommuner hämtas också fett från fettavskiljare. Tabell 25. Nyckeltal och statistik mängder slam Slam, 2016, (2015) Mängd flytande avfall från hushåll, kg/person Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika MalungSälen Mängd fettavskiljarslam, ton 106 0, , Andel enskilda avloppsanläggningar per en och tvåfamiljshus, % ,87 14, ,48 6, ,23 17,43 Mora ,

150 Slam, 2016, (2015) Mängd flytande avfall från hushåll, kg/person Orsa 368 Mängd fettavskiljarslam, ton Andel enskilda avloppsanläggningar per en och tvåfamiljshus, % , Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Dalarna medel Sverige ,8 26, NEDLAGDA DEPONIER Naturvårdsverket har arbetat fram en metodik för inventering och riskklassning av förorenad mark. Metoden kallas för MIFOmodellen som står för Metod för Inventering av Förorenade Områden. MIFO arbetet delas upp i tre olika faser. Naturvårdsverket har gett ut en vägledning för inventering av förorenade områden. Rapport 4918 "Metodik för inventering av förorenade områden Bedömningsgrunder för miljökvalitet och vägledning för insamling av underlagsdata". Dessa utgör grunden för arbetet runt om i landet med att kartlägga omfattningen av markföroreningar samt för att riskklassa dessa. Genom riskklassningen kan man få fram en prioriteringsordning när det gäller finansiering av saneringsinsatser

151 Den inledande delen med arkivsökning och framtagning av bakgrundsinformation, betecknas som FAS 1 i MIFOarbetet. Den utgör grunden för att bedöma om det finns behov för fördjupade undersökningar för en förorenad plats. Genom att besvara et antal frågor kan objektet sedan inordnas i en av fyra riskklasser: Klass 1 Mycket stor risk Klass 2 Stor risk Klass 3 Måttlig risk Klass 4 Liten risk När FAS 1 är genomgången kan man göra en bedömning av vilka objekt som verkar ha behov av fördjupade undersökningar. I FAS 2 görs sedan rekognosering, geokartor, provtagningsplan och översiktliga provtagningar för att få ett bättre underlag för bedömningen av föroreningsnivåer och spridningsförutsättningar. Det sista skedet i arbetet är en ytterligare fördjupad provtagning för att ringa in de massor som måste åtgärdas på något sätt. Denna FAS 3 görs i samband med att beslut tas om sanering av ett område och kan närmast räknas som en planläggning av saneringsarbetet. I Dalarna är statusen för närvarande enligt tabell Tabell 26. Prioriterade nedlagda deponier (riskklass 1 och 2) i olika utredningsfaser: Antal deponier MIFO 1 MIFO 2 Under åtgärd Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Kommentar Ludvika Åtgärdsplaner finns för fyra av deponierna som undersökts enligt MIFO 2. MalungSälen Mora under åtgärd Orsa Ingen MIFO 2 eller åtgärd påbörjad Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro

152 Antal deponier MIFO 1 MIFO 2 Under åtgärd Kommentar Älvdalen Ingen MIFO 2 eller åtgärd påbörjad Dalarna totalt Tabell 27. Riskklass enligt MIFO fas 1 Antal deponier Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 4 Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika MalungSälen Mora 1 (under åtgärd) (+ 6 oklassade) Orsa (+ 4 oklassade) Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen (+ 7 oklassade) 3 Dessutom har en deponi tilldelats endast en branschklass, BKL 3, då denna tillhör branschen avfallsdeponier inert, schaktmassedeponier

153 13 UPPFÖLJNING FÖREGÅENDE AVFALLSPLAN Föregående avfallsplaner i kommunerna i Dalarna gäller och är till stor del samordnade med gemensamma mål och åtgärder. I vissa kommuner finns även lokala åtgärder. Nedan sammanfattas utfall till och med år GEMENSAMT DALARNA

154 154 58

155 155 59

156 156 60

157 157 61

158 158 62

159 159 63

160 160 64

161 161 65

162 162 66

163 163 67

164 164 68

165 165 69

166 166 70

167 167 71

168 168 72

169 169 73

170 170 74

171 171 75

172 172 76

173 13.2 KOMMUNALA MÅL OCH ÅTGÄRDER Uppföljning har skett via den gemensamma uppföljningen i Dalarna. Specifik lokal uppföljning har gjorts på olika sätt i kommunerna. Ett fåtal kommuner redovisar uppföljningen knutet till detta faktaunderlag, se ev. bilaga för din kommun. 14 MILJÖBEDÖMNING Avfallsplanen ska enligt NFS 2006:6 (Naturvårdsverkets föreskrifter) innehålla en beskrivning av hur den miljöbedömning av planer och program som krävs enligt kapitlet miljöbalken, har genomförts. Syftet med en miljöbedömning är att integrera miljöaspekter en plan eller ett program har så att en hållbar Utveckling främjas. Det finns inget generellt lagkrav på miljöbedömning av alla avfallsplaner men en inledande analys (behovsbedömning) miljöbedömningen ska leda fram till om planens genomförande kan medföra en betydande miljöpåverkan, dvs om det finns det mål och åtgärdsförslag planen som kan antas medföra betydande miljöpåverkan. En avfallsplan ska generellt alltid antas medföra betydande miljöpåverkan om den anger förutsättningar för ett framtida tillstånd. Inom ramen för den fortsatta miljöbedömningen ska sådana fall en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas. Följaktligen behöver avfallsplaner som endast innebär mindre ändringar inte miljö bedömas BEHOVSBEDÖMNING Det konstateras att föreliggande avfallsplan framförallt omfattar mål och åtgärder i syfte att ge positiv miljöpåverkan, mycket rörande informationsinsatser och utredningar i kunskapshöjande syfte främst inom följande målområden:

174 Mängden avfall som kommunen ansvarar för ska minska till förmån för hållbar konsumtion 4 och ökad återanvändning Hushåll, kommuner och verksamheter ska bli bättre på att källsortera och materialåtervinningen ska öka Matavfall ska omhändertas så att nationella miljömål uppnås Insamlingen av farligt avfall ska förbättras Tillgänglighet och förutsättningarna för att lämna grovavfall till återanvändning ska förbättras Återanvändning av avloppsslam ska bidra till resurseffektiva kretslopp med minsta möjliga påverkan av farliga ämnen Risken för negativ miljöpåverkan från nedlagda kommunala deponier ska minska Nedskräpning ska minska i städer, naturområden samt längs sjöar och vattendrag Minska avfallsmängder och öka återanvändning av byggavfall samt använda miljövänliga material och omhänderta farligt avfall på rätt sätt I korthet bedöms miljökonsekvenserna enligt nedan MILJÖPROBLEM KOPPLAT TILL AVFALL OCH AVFALLSHANTERING Ökande avfallsmängder och outnyttjade resurser i avfallet För varje år ökar avfallsmängderna per hushåll och resurserna i avfallet tas inte alltid tillvara på ett optimalt sätt. Exempelvis skulle återanvändningen av olika produkter kunna öka. Med ännu bättre sorterade fraktioner skulle mindre spill och kassationer fås i återvinningsprocesserna. När avfallsförebyggande nu betonas mer i avfallsplaneringen ska planerna i högre grad bidra till att avfall inte uppstår. Detta är en utmaning som innebär att nya frågor, arbetssätt och samarbeten behövs för avfallsplaneringen. Detta är ett arbete som också handlar om insatser för hållbar konsumtion. Producentansvaret för förpackningar ställer krav på att produkterna ska utformas så att volym och vikt begränsas och att de ska vara återanvändbara och återvinningsbara. I vilken grad detta har uppnåtts är dock oklart. För produkter som inte omfattas av producentansvar finns inget krav på att de ska utformas för att underlätta materialåtervinning. För avfall som inte omfattas av producentansvar saknas till stor del system för insamling till materialåtervinning. Det gäller till exempel möbler och leksaker. 4 Med hållbar konsumtion avses konsumtion som garanterar en miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet, t.ex. mindre konsumtion genom delning av produkter, konsumtion av mer hållbara produkter och konsumtion av tjänster som alternativ till konsumtion av produkter

175 Ett problem som är nära kopplat till ökande avfallsmängder och brister i insamlingen är nedskräpning. Skadliga ämnen I avfallshanteringen förekommer en stor mängd miljö och hälsoskadliga ämnen. Ämnena hanteras dels separat som farligt avfall, dels som föroreningar i annat avfall. Trots långtgående reningsåtgärder sker utsläpp och spridning av farliga ämnen via rökgaser från förbränning av avfall och via lakvatten från deponering. Också vid olyckshändelser, brand samt olaglig dumpning eller annan felaktig hantering av avfall sprids farliga ämnen. De kan också spridas om de ingår i avfall för materialåtervinning. Växthusgaser Utsläppen av växthusgaser från avfall och avfallshantering är betydande. De sker inte enbart från dagens avfall och avfallshantering utan växthusgaser avgår också från nedlagda deponier. Utsläppen behöver minskas både genom förebyggande av avfall, det vill säga genom åtgärder som hindrar att avfall uppkommer, och genom åtgärder i hanteringen av det avfall som uppstår. Om man slår ihop både påverkan uppströms (vid produktion) och påverkan under avfallsfasen kan man se att de avfallsströmmar som ger upphov till allra störst klimatpåverkan återfinns i hushållsavfallet. Räknat per ton avfall ger elavfall upphov till den största klimatpåverkan och den näst största ger textilavfall upphov till. Även blandat avfall från byggsektorn har mycket stor klimatpåverkan om man slår ihop både påverkan uppströms och påverkan under avfallsfasen. När det gäller avfallsanläggningarna så bidrar dessa också till utsläpp av växthusgaser, exempelvis genom utsläpp från avfallsförbränningsprocesser, gasbildning i deponier som är i drift och vid biologisk behandling genom kompostering och rötning. Växthusgaser avgår också under tiden avfallet lagras inför behandlingen. Transporter av avfall bidrar också till utsläpp av växthusgaser. Förorening av mark, grund och ytvatten Utsläppen från deponier har minskat, både beroende på minskad deponering och på högre miljöskyddskrav på deponierna. Gamla, nedlagda deponier utgör risk för förorening av mark, grund och ytvatten men även för gasutveckling. Miljöskyddet vid och lokaliseringen av dessa äldre deponier är generellt sämre än vid de deponier som är i drift idag BEDÖMNING AV MILJÖPÅVERKAN Även planer och program som huvudsakligen har en positiv miljöpåverkan, så som avfallsplaner, kan medföra en betydande risk för negativ miljöpåverkan med avseende på vissa miljöaspekter. I tabell nedan visas en sammanställning över vilka miljöaspekter som bedöms kunna komma att påverkas på ett betydande sätt vid genomförandet av avfallsplanen på länsnivå

176 Påverkan på de olika aspekterna kan vara antigen positiv eller negativ eller både positiv och negativ. Aspekt Biologisk mångfald, växt och djurliv Befolkning och människors hälsa Mark Vatten Luft och klimatfaktorer Materiella tillgångar Landskap Bebyggelse Forn och kulturlämningar samt annat kulturarv Inte betydande miljöpåverkan X X X X X X Troligen betydande miljöpåverkan X (positiv) X (positiv och negativ) X (positiv) Miljöaspekter som kan komma att påverkas på ett betydande sätt vid genomförandet av planen är främst; Befolkning och människors hälsa Om vi lyckas förebygga avfall har det positiv betydelse för resurshushållningen samt människors hälsa och miljön i de tillverkande länderna, det vill säga även långt utanför nationsgränsen. Luft och klimatfaktorer Vid genomförandet av planen kan såväl positiva som negativa effekter förväntas uppstå genom minskade respektive ökade utsläpp av växthusgaser och andra luftföroreningar. Den föreslagna inventeringen av nedlagda deponier syftar till att ge ett underlag för åtgärdsprioritering. Åtgärderna kan i sin tur minska okontrollerat läckage av metangas från de äldre deponierna. Målen och åtgärderna som handlar om förebyggande av avfall kommer sannolikt att medföra minskade utsläpp av växthusgaser, särskilt i uppströmsledet. Ökad biologisk behandling av avfall kan medföra bland annat ökade utsläpp av växthusgaser vid lagring av avfallet inför behandling och vid kompostering. Vid rötning till biogas ersätter biogasen ofta fossila fordonsbränslen och koldioxidutsläppen från vägtrafiken kan därigenom minska. Materiella tillgångar Genomförandet av planen bedöms ge betydande positiva effekter när det gäller materiella tillgångar; Minskad resursförbrukning till följd av förebyggande av avfall och ökad återanvändning kan förväntas. Miljöaspekter som inte bedöms komma att påverkas på ett betydande sätt vid genomförandet av planen

177 Biologisk mångfald, växt och djurliv Det bedöms inte vara sannolikt att genomförandet av planen medför en nationellt betydande positiv eller negativ påverkan på biologisk mångfald, växt eller djurliv. Det kan däremot förväntas viss lokal positiv påverkan på växt och djurlivet genom att planen anger mål och åtgärder för att minska nedskräpning. Mark Förorening av mark kan minska om nedskräpning och dumpning av avfall i naturen minskar i enlighet med mål och åtgärder i planen. Ökad återvinning av avfall samt schaktmassor för anläggningsändamål kan innebära en risk för betydande förorening av mark om anläggningsmaterialet innehåller skadliga ämnen. Vatten Generellt bedöms genomförandet av planen ge positiva effekter för yt och grundvatten. Föroreningsproblematiken kring lakvatten från deponier, läckage av skadliga ämnen från upplag och avfallsbränder kan antas minska om åtgärderna som föreslås i planen genomförs SAMLAD BEDÖMNING: Behovsbedömningen visar att miljöpåverkan av avfallsplanen för flertalet aspekter inte är betydande och i de fall de är betydande är påverkan främst positiv. Slutsatsen av detta är att inte en särskild miljökonsekvensbeskrivning tas fram. 15 BESKRIVNING AV AVFALLSPLANENS FRAMTAGANDE Avfallsplanen har genomförts i en regional projektgrupp bestående av tjänstemän samt lokala arbetsgrupper med representanter från kommunens förvaltningar, koncern och politiska församlingar. Aktörer som samråd har hållits med är främst; Nätverk (DalaAvfall, Hållbar konsumtion, Dala VA, GataPark, Upphandlingsdialog, Miljöstrategiskt nätverk, Miljötillsyn, ByggDialog Dalarna, Kostnätverk) Region Dalarna Lokala förvaltningar och bolag Fastighetsägare (kommunala såväl som privata) och allmänhet FTI Organisationer (branschorganisationer, etc.) Länsstyrelsen

178 Två större seminarier har hållits med ca 70 deltagare respektive 50 deltagare med företrädare för såväl kommunernas olika förvaltningar och bolag som politiker från nämnder och styrelser. Remiss och utställning har genomförts minst 4 veckor under perioden oktober december såväl via lokala hänvisningar i varje kommun och genom den i Dalarna gemensamma portalen för avfallsplanering (avfallsplandalarna.se). En samrådsredogörelse har sammanställts. 16 LITTERATUR 16.1 AVFALL SVERIGE Avfallsförebyggande arbete i kommunala avfallsplaner, rapport 2016:19 Omhändertagande av fraktioner från enskilda avlopp nulägessammanställning och framtidsplan, rapport 2014:15 Goda exempel på avfallsförebyggande, rapport 2015:03 Förebygga avfall i kommunen metod och inspiration, rapport 2015:19 Kommunens roller i den cirkulära ekonomi, rapport 2015:21 Produkters totala avfall studie om avfallets fotavtryck och klimatkostnader, rapport 2015:22 Avfall Sveriges verktygslåda för att förebygga avfall 16.2 BOVERKET Handbok Avfallshantering tillgänglig, säker och estetisk Inspiration och vägledning vid planering och byggande av avfallsutrymmen, återvinningsstationer och återvinningscentraler 16.3 NATURVÅRDSVERKET Nationell avfallsplan Program förebyggande av avfall

179 179

180 180

181 181

182 182

183 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(3) Kommunstyrelsen Dnr 2018/202 Social och utbildningsnämnden ansöker om utökad ram för år 2018 Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige att avslå social och utbildningsnämndens ansökan om utökning av budgetramen. Beskrivning av ärendet Social och utbildningsnämnden ansöker hos fullmäktige om utökning av 2018 års budgetram med kronor. Social och utbildningsförvaltningen har i en tjänsteskrivelse daterad 27 april presenterat uppföljning och förväntat ekonomiskt utfall för Prognosen för område Utbildning ligger i nivå med beslutad budget, problemet är Social välfärd som prognosticerar ett budgetöverdrag på tkr. Social och utbildningsnämnden beslutade den 9 maj att hos fullmäktige äska om en utökning av ram med tkr samt att komplettera ansökan med ett åtgärdsprogram. En åtgärdsplan för Social välfärds budget presenterades på Social och utbildningsnämndens möte 13 juni. Åtgärdsplanen visar att en besparing på minst tkr skulle kunna göras, men har inte påverkat nämndens ansökan om utökad ram. Det budgeterade resultatet för kommunen 2018 uppgår till tkr. Beslutar fullmäktige enligt nämndens ansökan skulle det innebära att det budgeterade resultatet för 2018 skulle bli negativt och det är inte tillåtet enligt lag. Ett annat scenario skulle kunna vara att kommunen budgeterar ett nollresultat och det som saknas fördelas på övriga nämnder, men det är inte rimligt att göra om alla nämnders budgetar. Social välfärds befarade underskott är en prognos som det finns möjlighet att påverka under resterande del av året. Arbetsutskottet behandlade ärendet den 21 augusti och gav då kommunchefen i uppdrag att ur ett kommunövergripande perspektiv ta fram åtgärder för att uppnå budgeterat resultat, med återrapport vid budgetdialog i september. I övrigt beslutades enligt förvaltningens förslag. Beslutsunderlag 1. Arbetsutskottet den 21 augusti Justerandes sign Utdragsbestyrkande 183

184 2(3) 2. Tjänsteskrivelse från kommunstyrelsens förvaltning daterad 16 oktober Beslut social och utbildningsnämnden den 13 juni Beslut social och utbildningsnämnden den 9 maj Tjänsteskrivelse från social och utbildningsförvaltningen daterad 9 maj Bilaga till förvaltningens budgetuppföljning daterad 26 april Behandling HåGe Persson (M) gör ett tilläggsyrkande om att kommunstyrelsen föreslår fullmäktige att: 1. Revidera fullmäktiges budgets överskottsmål till 0 procent. Det tilltänkta överskottet går oavkortat till budgeten för social välfärd. 2. Överföra 5 miljoner kronor av integrationsenhetens senaste överskott till social välfärd. Johnny Karlsson (L), Kjell Israelsson (M) och AnnChristin Anderberg (BOP) yrkar bifall till HåGe Perssons tilläggsförslag. Leif Pettersson (S), Lotta Wedman (MP) och Lars Handegard (V) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag. Ordföranden ställer de båda förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Omröstning begärs. Beslutsgång Kommunstyrelsen godkänner följande beslutsgång: Jaröst till arbetsutskottets förslag. Nejröst till HåGe Perssons förslag. Omröstningsresultat Med 9 jaröster mot 6 nejröster beslutar kommunstyrelsen att bifalla arbetsutskottets förslag. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 184

185 3(3) Ledamot/tjänstgörande ersättare Ja Nej Jim Gavelin (S) tjänstgörande ersättare för Hanna Lindgren (S) Ja Ingvar Henriksson (S) Ja Sören Grandelius (S) Ja Åsa Bergkvist (S) tjänstgörande ersättare för Yvonne Persson (S) Ja Leif Pettersson Ja Ivan Eriksson (S) Ja HåGe Persson (M) Nej Kjell Israelsson (M) Nej Gaby Back (M) Nej Johnny Karlsson (L) Nej Lars Handegard (V) Ja Jan Karlsson (C) Nej Lotta Wedman (MP) Ja Roland Johansson (SD) Ja AnnChristin Anderberg (BOP) tjänstgörande ersättare för Nej Benny Rosengren (SD) Summa 9 6 Beslut skickas till Fullmäktige Justerandes sign Utdragsbestyrkande 185

186 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2) Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr 2018/202 Social och utbildningsnämnden ansöker om utökad ram för år 2018 Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige att avslå social och utbildningsnämndens ansökan om utökning av budgetramen. Beslut Arbetsutskottet ger kommunchefen i uppdrag att ur ett kommunövergripande perspektiv ta fram åtgärder för att uppnå budgeterat resultat. Återrapport vid budgetdialog i september. Beskrivning av ärendet Social och utbildningsnämnden ansöker hos fullmäktige om utökning av 2018 års budgetram med kronor. Social och utbildningsförvaltningen har i en tjänsteskrivelse daterad 27 april presenterat uppföljning och förväntat ekonomiskt utfall för Prognosen för område Utbildning ligger i nivå med beslutad budget, problemet är Social välfärd som prognosticerar ett budgetöverdrag på tkr. Social och utbildningsnämnden beslutade den 9 maj att hos fullmäktige äska om en utökning av ram med tkr samt att komplettera ansökan med ett åtgärdsprogram. En åtgärdsplan för Social välfärds budget presenterades på Social och utbildningsnämndens möte 13 juni. Åtgärdsplanen visar att en besparing på minst tkr skulle kunna göras, men har inte påverkat nämndens ansökan om utökad ram. Det budgeterade resultatet för kommunen 2018 uppgår till tkr. Beslutar fullmäktige enligt nämndens ansökan skulle det innebära att det budgeterade resultatet för 2018 skulle bli negativt och det är inte tillåtet enligt lag. Ett annat scenario skulle kunna vara att kommunen budgeterar ett nollresultat och det som saknas fördelas på övriga nämnder, men det är inte rimligt att göra om alla nämnders budgetar. Social välfärds befarade underskott är en prognos som det finns möjlighet att påverka under resterande del av året. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse från kommunstyrelsens förvaltning daterad 16 oktober Justerandes sign Utdragsbestyrkande 186

187 2(2) 2. Beslut social och utbildningsnämnden den 13 juni Beslut social och utbildningsnämnden den 9 maj Tjänsteskrivelse från social och utbildningsförvaltningen daterad 9 maj Bilaga till förvaltningens budgetuppföljning daterad 26 april Behandling Arbetsutskottet beslutar att ge kommunchefen i uppdrag att ur ett kommunövergripande perspektiv ta fram åtgärder för att uppnå budgeterat resultat. Återrapport vid budgetdialog i september. Beslut skickas till Kommunchefen för verkställighet och återrapport. Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande 187

188 Kommunstyrelsens förvaltning Christer Karlsson TJÄNSTESKRIVELSE Datum Ert datum Kommunfullmäktige Sida 1(2) Diarienummer KS 2018/ Er referens Ansökan om utökad ram för 2018 Kommunstyrelsens förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige att avslå social och utbildningsnämndens ansökan om utökning av budgetramen. 2. Arbetsutskottet ger kommunchefen i uppdrag att ur ett kommunövergripande perspektiv ta fram åtgärder för att uppnå budgeterat resultat. Återrapport vid budgetdialog i september. Beskrivning av ärendet Social och utbildningsnämnden ansöker hos fullmäktige om utökning av 2018 års budgetram med kronor. Social och utbildningsförvaltningen har i en tjänsteskrivelse daterad 27 april presenterat uppföljning och förväntat ekonomiskt utfall för Prognosen för område Utbildning ligger i nivå med beslutad budget, problemet är Social välfärd som prognosticerar ett budgetöverdrag på tkr. Social och utbildningsnämnden beslutade den 9 maj att hos fullmäktige äska om en utökning av ram med tkr samt att komplettera ansökan med ett åtgärdsprogram. En åtgärdsplan för Social välfärds budget presenterades på Social och utbildningsnämndens möte 13 juni. Åtgärdsplanen visar att en besparing på minst tkr skulle kunna göras, men har inte påverkat nämndens ansökan om utökad ram. Det budgeterade resultatet för kommunen 2018 uppgår till tkr. Beslutar fullmäktige enligt nämndens ansökan skulle det innebära att det budgeterade resultatet för 2018 skulle bli negativt och det är inte tillåtet enligt lag. Ett annat scenario skulle kunna vara att kommunen budgeterar ett nollresultat och det som saknas fördelas på övriga nämnder, men det är inte rimligt att göra om alla nämnders budgetar. Social välfärds befarade underskott är en prognos som det finns möjlighet att påverka under resterande del av året. Jan Lindström Kommunchef Christer Karlsson Redovisningschef 188

189 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2018/ Sida 2(2) Beslut skickas till Kommunchef för verkställighet och återrapport Akten Social och utbildningsnämnden 189

190 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Social och utbildningsnämnden Dnr 2018/ Åtgärdsplan för budget i balans, social välfärd Beslut Social och utbildningsnämnden uppdrar till förvaltningen att lämna återrapport på kommande arbetsutskott och nämnd. Beskrivning av ärendet Åtgärdsplanen för budget i balans 2018 visar att en besparing bedöms kunna göras med minst 7,6 mkr. I tjänsteskrivelsen beskrivs bland annat åtgärdsplaner för ekonomiskt bistånd, placeringskostnader vuxna med beroende/missbruksproblem samt placeringskostnader barn och unga. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse från förvaltningen daterad den 17 maj Fyra sammanställningar med beräkningar på samtliga placerade barn och vuxna. Beslut skickas till Fullmäktige, inkl tjänsteskrivelse samt bilaga till förvaltningens budgetuppföljning mars 2018 gällande individ och familjeomsorgen (behandlad på SUN:s au den 2 maj 2018). Tf förvaltningschef Verksamhetschef social välfärd Arbetsutskottet den 22 augusti och social och utbildningsnämnden 5 september 2018 Akten Justerandes sign Utdragsbestyrkande 190

191 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(3) Social och utbildningsnämnden Dnr 2017/ Social och utbildningsnämnden ansöker om utökad ram för år 2018 Beslut 1. Social och utbildningsnämnden ansöker hos kommunfullmäktige om utökning av ram med kronor. 2. Ansökan kompletteras med åtgärdsprogram för att minska budgetöverskridandet för budget i balans efter att ärendet behandlats på arbetsutskottet den 30 maj Beskrivning av ärendet Förvaltningen har presenterat uppföljning och prognos över förväntat ekonomiskt utfall för 2018 enligt tjänsteskrivelse daterad den 27 april Social välfärds resultatavvikelse är mot den periodiserade budgeten tkr över budget. Det största överskridandet är inom grupperna ekonomiskt bistånd och insatser. På grund av flera osäkra scenarier bedöms prognosen för försörjningsstöd öka till ett överskridande med tkr. Prognosen för insatser beräknas till ett överskridande av tkr på grund av olika orsaker. En kortfattad redovisning av större utfalls och prognosavvikelser jämfört med periodens budget för de två områdena följer nedan. Helheten för Social välfärds prognos indikerar ett överskridande med tkr mot budget om tkr. Prognosen för område Utbildning ligger i nivå med rambudget om tkr Det bör för denna uppföljning dock noteras att för närvarande är inte riktigt hela den aktivt periodiserade budgeten för område Utbildning inläst, ca 10 % kvarstår. Innebörden i detta är att utgångspunkten för periodens budget såsom den presenteras nedan för de båda områdena är olika, där Social välfärd har en på förvaltningsövergripande nivå aktivt periodiserad budget emedan område Utbildnings utfall alltjämt jämförs mot en rakt periodiserad budget. Detta innebär också någon redovisning av personalkostnaderna inte kan lämnas för närvarande då budgeten ännu inte är inläst i sin helhet. Vidare har budgetuppföljning per mars enligt plan genomförts på enhetsnivå med skol och förskoleenheter, med sedvanliga uppföljande möten mellan verksamhetschef, förvaltningsekonom, enhetschefer samt ekonomihandläggare. Då detta var årets första detaljerade budgetuppföljning på enhetsnivå Justerandes sign Utdragsbestyrkande 191

192 2(3) konstaterades dock ett antal felaktiga antaganden och misstag i prognosläggningen varför ett flertal enheter fick som medskick att genomföra ett antal korrigerande åtgärder avseende sina prognoser till nästa budgetuppföljningstillfälle. Med anledning av att enheternas prognoser sålunda för närvarande inte är tillräckligt kvalitetssäkrade utgår även i denna budgetuppföljning den sedvanliga enhetsvisa redovisningen av prognosavvikelser. Åtgärder för budget i balans På social och utbildningsnämnden sammanträde den 11 april 2018 beslutades två utredningsuppdrag utifrån budgetuppföljningen för att se över arbetet med HVB/nyanlända och mottagningsenheten inom grundskolan. Utredningarna ska presenteras på nämndens möte i juni. Vid arbetsutskottets sammanträde den 25 april 2018 beslutades att, på ordförandens förslag, kalla till ett extra arbetsutskott per den 2 maj 2018, där, förutom de ordinarie deltagarna på mötet även inbjuda kommunalråden, oppositionsråd, kommunrevisorerna och kommunchef. Den enda punkten på dagorningen var prognosen för budgetuppföljningen för Social välfärd. På arbetsutskottets extra sammanträde, den 2 maj 2018, om budgetsituationen, beslutades att ge förvaltningen uppdraget att till nämndens möte den 9 maj 2018 förtydliga den ekonomiska situationen och föreslå att nämnden hos kommunfullmäktige äskar mer medel för att få budget i balans. På nämndens möte den 9 maj beslutades att tillskriva kommunfullmäktige detta. Arbetsutskottet den 2 maj uppdrog även till förvaltningen att arbeta fram ett åtgärdsprogram för att minska budgetöverskridandet för budget i balans. Återrapport ska ske på nämndens arbetsutskott den 30 maj Ludvika kommun kommer att delta i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) utvecklingsprojekt gällande ekonomiskt bistånd, med målet att bryta långvarigt biståndsberoende. Syftet med projektet är att bidra till lägre kommunala biståndskostnader och ett attraktivt och hållbart arbetsliv för personalen. På social och utbildningsnämndens möte den 9 maj 2018 uppdrogs till förvaltningen att: tillsammans med övriga berörda verksamheter se över fördelningen av integrationsmedel från Migrationsverket. Återrapport på arbetsutskottet den 30 maj i framtida budgetuppföljningar skriva in åtgärder och förslag till beslut om prognosen visar ett behov av det. att hos Sveriges kommuner och landsting (SKL) begära en analys för att komma tillrätta med budgetöverskridandet. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 192

193 3(3) Beslutsunderlag 1. Protokoll från arbetsutskottet den 2 maj 2018, Tjänsteskrivelse från förvaltningen daterad den 9 maj Behandling En felskrivning på sidan 1 i tjänsteskrivelsen rättas så att summan blir tkr (i stället för kr). Mikaela Nordling (M) föreslår att ansökan till kommunfullmäktige kompletteras med det åtgärdsprogram som förvaltningen fick i uppdrag på arbetsutskottet den 2 maj 2018 att arbeta fram. Ordförande ställer proposition på förslaget och finner att social och utbildningsnämnden beslutat enligt detta. Beslut skickas till Kommunfullmäktige, inkl tjänsteskrivelse med bilaga, åtgärdsprogram Tf förvaltningschef Verksamhetschef social välfärd Ekonomienheten, inkl tjänsteskrivelse Ekonom (NA), ekonomienheten Ekonom (CA), ekonomienheten Akten Justerandes sign Utdragsbestyrkande 193

194 Social och utbildningsförvaltningen Barbro Nystedt Forsberg, TJÄNSTESKRIVELSE Datum Ert datum Sida 1(2) Diarienummer SUN 2017/ Er referens Social och utbildningsnämnden Social och utbildningsnämnden ansöker om utökad ram för år 2018 Förvaltningens förslag till beslut Social och utbildningsnämnden ansöker hos kommunfullmäktige om utökning av ram med kronor. Beskrivning av ärendet Förvaltningen har presenterat uppföljning och prognos över förväntat ekonomiskt utfall för 2018 enligt tjänsteskrivelse daterad den 27 april Social välfärds resultatavvikelse är mot den periodiserade budgeten tkr över budget. Det största överskridandet är inom grupperna ekonomiskt bistånd och insatser. På grund av flera osäkra scenarier bedöms prognosen för försörjningsstöd öka till ett överskridande med tkr. Prognosen för insatser beräknas till ett överskridande av tkr på grund av olika orsaker. En kortfattad redovisning av större utfalls och prognosavvikelser jämfört med periodens budget för de två områdena följer nedan. Helheten för Social välfärds prognos indikerar ett överskridande med tkr mot budget om kr. Prognosen för område Utbildning ligger i nivå med rambudget om tkr Det bör för denna uppföljning dock noteras att för närvarande är inte riktigt hela den aktivt periodiserade budgeten för område Utbildning inläst, ca 10 % kvarstår. Innebörden i detta är att utgångspunkten för periodens budget såsom den presenteras nedan för de båda områdena är olika, där Social välfärd har en på förvaltningsövergripande nivå aktivt periodiserad budget emedan område Utbildnings utfall alltjämt jämförs mot en rakt periodiserad budget. Detta innebär också någon redovisning av personalkostnaderna inte kan lämnas för närvarande då budgeten ännu inte är inläst i sin helhet. Vidare har budgetuppföljning per mars enligt plan genomförts på enhetsnivå med skol och förskoleenheter, med sedvanliga uppföljande möten mellan verksamhetschef, förvaltningsekonom, enhetschefer samt ekonomihandläggare. Då detta var årets första detaljerade budgetuppföljning på enhetsnivå konstaterades dock ett antal felaktiga antaganden och misstag i prognosläggningen varför ett flertal enheter fick som medskick att genomföra ett antal korrigerande åtgärder avseende sina prognoser till nästa budgetuppföljningstillfälle. Med anledning av att enheternas prognoser sålunda 194

195 Ludvika kommun Datum Diarienummer SUN 2017/ Sida 2(2) för närvarande inte är tillräckligt kvalitetssäkrade utgår även i denna budgetuppföljning den sedvanliga enhetsvisa redovisningen av prognosavvikelser. Åtgärder för budget i balans På social och utbildningsnämnden sammanträde den 11 april 2018 beslutades två utredningsuppdrag utifrån budgetuppföljningen för att se över arbetet med HVB/nyanlända och mottagningsenheten inom grundskolan. Utredningarna ska presenteras på nämndens möte i juni. Vid arbetsutskottets sammanträde den 25 april 2018 beslutades att, på ordförandens förslag, kalla till ett extra arbetsutskott per den 2 maj 2018, där, förutom de ordinarie deltagarna på mötet även inbjuda kommunalråden, oppositionsråd, kommunrevisorerna och kommunchef. Den enda punkten på dagorningen var prognosen för budgetuppföljningen för Social välfärd. På arbetsutskottets extra sammanträde, den 2 maj 2018, om budgetsituationen, beslutades att ge förvaltningen uppdraget att till nämndens möte den 9 maj 2018 förtydliga den ekonomiska situationen och föreslå att nämnden hos kommunfullmäktige äskar mer medel för att få budget i balans. På nämndens möte den 9 maj beslutades att tillskriva kommunfullmäktige detta. Arbetsutskottet den 2 maj uppdrog även till förvaltningen att arbeta fram ett åtgärdsprogram för att minska budgetöverskridandet för budget i balans. Återrapport ska ske på nämndens arbetsutskott den 30 maj Ludvika kommun kommer att delta i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) utvecklingsprojekt gällande ekonomiskt bistånd, med målet att bryta långvarigt biståndsberoende. Syftet med projektet är att bidra till lägre kommunala biståndskostnader och ett attraktivt och hållbart arbetsliv för personalen. På social och utbildningsnämndens möte den 9 maj 2018 uppdrogs till förvaltningen att: tillsammans med övriga berörda verksamheter se över fördelningen av integrationsmedel från Migrationsverket. Återrapport på arbetsutskottet den 30 maj i framtida budgetuppföljningar skriva in åtgärder och förslag till beslut om prognosen visar ett behov av det. att hos Sveriges kommuner och landsting (SKL) begära en analys för att komma tillrätta med budgetöverskridandet. Barbro Forsberg Nystedt Tf förvaltningschef 195

196 Camilla Hofström BILAGA Datum Sida 1(8) Bilaga till förvaltningens budgetuppföljning mars 2018 gällande individ och familjeomsorgen inom Social välfärd Sammanfattning Prognosen för individ och familjeomsorgen inom Social välfärd beräknar att överskrida budgeten med 39,5 mnkr för Dessa kostnader avser ekonomiskt bistånd, placeringar av barn och unga i familjehem och institution samt missbruksplaceringar. Överskridandet för Notgårdshemmet där vi har ensamkommande ungdomar är inte medräknat i denna prognos. Prognosen för Social välfärd som helhet finns i tjänsteskrivelsen för budgetuppföljning. Beskrivning av ärendet I december 2017 fick social och utbildningsnämnden information om att budgeten för 2018 gällande utbetalningarna av det ekonomiska biståndet med stor sannolikhet skulle överskridas med mellan mnkr. Farhåga fanns även gällande placeringar av individer med missbruksproblem samt att familjehemsplaceringar för barn och institutionsplaceringar ökat och ser ut att öka med konsekvens att budgeten skulle överskridas även här. Den antog social och utbildningsnämnden sin verksamhetsplan inför Denna plan låg till grund för kommunfullmäktiges beslut om budget. Där stod att läsa: Placerade barn och unga Farhågorna om ökade kostnader för placerade barn och unga, som förvaltningen uttryckte i sin verksamhetsplan inför 2017 års budget, har realiserats under Prognosen för 2017 ser om möjligt ännu mer oroande ut. Kostnaderna för 2017 beräknas bli nära tkr och prognosen för året visar på ett underskott med cirka tkr för denna verksamhet. Övervägande delen av dessa placeringar beräknas pågå under lång tid, det vill säga under barnets uppväxt. Utifrån ökningen av behovet att placera barn i familjehem har det uppstått en brist på familjehem i Ludvika. Detta innebär att konsulentstödda familjehem istället behöver anlitas. Ett konsulentstött familjehem kostar ca kr/dygnet till skillnad mot kommunens egna familjehem som kostar ca kr i månaden. Detta gör att förvaltningen inför 2018 äskar tkr för ökade familjehemskostnader samt tkr för institutionsplaceringar av barn och unga. 196

197 Ludvika kommun Datum Sida 2(8) Budgetuppföljningen för augusti 2017 togs upp i social och utbildningsnämnden med följande text: Social och utbildningsförvaltningen Social Välfärd, utfall janaug 2017 samt prognos, tkr SoU Social Välfärd Årsbudget 2017 Periodens Budget Periodens Utfall Januariaugusti 2017 Avvikelse Prognos Jmf fg prognos Avvikelse prognos jmf budget Löner och administration Ekonomiskt bistånd Insatser HVB/Nyanlända TOTALT SoU Social Välfärd visar för perioden ett överskridande om tkr mot budgeten. Inom grupperingen Insatser som visar ett underskott på dryga tkr är det institutions och familjehemsplaceringarna för barn och unga som är den allenarådande orsaken. Verksamheter som är kopplade till HVBhem och nyanlända uppvisar för närvarande ett sammantaget överskott om ca tkr då återsökningarna för andra kvartalet och motsvarande uppbokning gjorts., och Ekonomiska bistånd ligger tkr lägre än periodbudgeten. Löner och administration ligger med ett överskott om 875 tkr jämfört med periodbudget. Vad gäller prognos har en försiktig intäktsprognos upprättats för andra halvåret 2017 utifrån det nya ersättningssystemet för ensamkommande som trätt i kraft den 1:a juli, utgående från de individer som just nu finns verksamheten, men förutsättningarna ändras snabbt med åldersuppskrivningar och avslag på asylansökningar. Förhandlingarna med Nuvida har resulterat i ett prognosticerat underskott om tkr i verksamheten för institutionsplacerade ensamkommande ungdomar, och det ska i sammanhanget observeras att om avtalet behållits i ursprunglig form hade prognosunderskottet uppskattningsvis blivit tkr högre än vad som nu är fallet. Vidare visar sig trenden med ett ökat behov av institutionsplaceringar inom IFOdelen för barn och ungdomar visar sig tyvärr både varaktig och växande och flyktingkrisen påverkar fortfarande tillgången på familjehem varvid det i alltjämt krävs många placeringar i privata familjehemsföretag vilket kostar betydligt mycket mer än kommunens egna familjehem. Kostnadsutvecklingen för konsulentstödda familjehems samt institutionsplaceringar av barn och unga från början av 2016 fram till prognosen för detta års slut illustreras i nedanstående diagram. 197

198 Ludvika kommun Datum Sida 3(8) Prognos för ekonomiskt bistånd 2018 Prognos för 2018 visar att antalet hushåll i behov av att ansöka om ekonomiskt bistånd ökar. Enligt prognos från arbetsförmedlingen i Ludvika bedöms 200 personer som går ur etableringen sakna egen försörjning. Dessa individer har vi tagit med i beräkningen för prognosen Det ekonomiska biståndet bedöms överskrida budgeten för 2018 med ca 15 mnkr. Eftersom det inte går att förutse hur många av medborgarna i Ludvika kommun som under året kommer att ansöka om ekonomiskt bistånd och hur många som kommer att vara berättigade till att få ekonomiskt bistånd så är det väldigt svårt att göra kvalificerade gissningar hur många kronor som kommer betalas ut i bistånd. Vi har därför räknat på 4 olika scenarier i prognos för 2018 i diagrammet nedan. 198

199 Ludvika kommun Datum Sida 4(8) Ekonomiskt bistånd, hushåll och individer Prognos 2018 Antal hushåll Antal vuxna Antal barn Utbetalt försörjningsstöd med prognos alt alt alt alt jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Åtgärder Konvertering av 3,0 tjänst från bidragshandläggare till socialsekreterare med syfte att sänka antalet ärenden per handläggare Mottagningen Stringentare bedömningar inför nybesök Arbetslösa hänvisas direkt till AME, korta vägen till arbete. Samsyn med AME och integrationsenheten i gemensamt arbete. 199

200 Ludvika kommun Datum Sida 5(8) Rätt krav på den sökande Eansökan Intensifierat arbete med ungdomar (1824 år)ut i praktik studier Gruppinformation i syfte att effektivisera nybesöken Kontrollgrupp (felaktigheter/bidragsbrott) Handlingsplaner upprättas i alla ärenden och följs upp Hembesök kontrollfunktion Översyn av arbetsfördelningen på enheten Hösten 2017 gjordes ett arbete på kommunledningsnivå på förvaltningens initiativ att omarbeta avtalet om fördelning av schablon från migrationsverket. Vi ser att de ökade kostnaderna för ekonomiskt bistånd till stor del kan härröras till att de nyanlända som Ludvika kommun tagit emot inte kommer ut i egen försörjning. Vi såg då en ökad fördelning av schablonen till Social och utbildningsförvaltningen som ett medel att få ytterligare täckning för kostnaderna för ekonomiskt bistånd för den gruppen. Inget beslut om ny fördelning har meddelats. Barn och unga 020 år Redan i augusti 2016 i den verbala budgeten redogjorde social och utbildningsnämnden för att de kostsamma konsulentstödda familjehemsplaceringarna skulle ge oss ett budgetunderskott redan 2016 och fortsättningsvis då dessa placeringar är så kallade uppväxtplaceringar. Orsaken till kostnadsökningarna berodde på undanträngningseffekt utifrån placering av 112 ensamkommande ungdomar som anvisades till kommunen Kostnadsökningen befarades bli ca 5 mnkr. I syfte att motverka budgetunderskott på denna post sökte förvaltningen 5 mnkr från de sk flyktingpengarna som flyktingutskottet hanterade i kommunen men fick avslag på ansökan. Prognos 2018 Prognosen för 2018 visar på ett överskridande gentemot budget med 10 mnkr för familjehem och 9 mnkr för institutionsboende, HVB. Nuläge Kostnaderna för de konsulentstödda familjehemmen är tre gånger dyrare än egna rekryterade familjehem. Konsulentstött familjehem kostar i medeltal kr per månad och barn. Eget kontrakterat familjehem kostar i medeltal kr per månad och barn. I dagsläget har vi 20 barn placerade i konsulentstödda familjehem till en kostnad av 14 mnkr på årsbasis. I egna familjehem har vi 43 barn placerade till en kostnad av 11 mnkr på årsbasis. Budgeten för familjehemsplacerade barn är 17 mnkr. 200

201 Ludvika kommun Datum Sida 6(8) Vi prognosticerar att vi kan behöva placera ett antal barn till i familjehem. Beräknat underskott för 2018 mot budget är 10 mnkr. Omräknat i antal barn så har vi således 13 barn placerade som budgetmedlen inte räcker till. Presentation av några av barnen som budgeten inte räcker till (namnen är fingerade och berättelserna är skrivna på sådant sätt att ingen skall kunna identifiera oss): Vera 6 år Min mamma och pappa har slagit mig när de försökt uppfostra mig och mina syskon. Mamma och pappa säger att det inte stämmer. Men jag vill aldrig mer träffa min mamma och pappa för de har varit dumma mot mig. Jag har haft skyddad adress för att de inte ska komma och slå mig igen. Kurt 16 år Min pappa bor inte i Sverige och han är missbrukare. Min mamma vill inte veta av mig. Det har bara varit bråk hemma och jag har ingen annanstans att ta vägen. Åke 3 år Mamma och pappa knarkar. Jag togs från mina föräldrar när jag var bebis. Jag har inte träffat mina föräldrar sedan dess. Ingen vet vart de bor. Anna 4 år Mamma mår dåligt och måste vara på sjukhus ofta. Hon är konstig. Hon kan inte ta hand om mig. Jag har bott i min nya familj sedan jag var 1 år. Pappa är också sjuk. Johanna 7 år Min mamma och pappa sitter i fängelse ibland. De bråkar och är kriminella. De knarkar också. Jag har bott i en annan familj sedan jag var 1 år. Erik 11 år Jag och mina syskon kan inte bo hemma. Eftersom vi är så många måste vi bo i olika familjer. Våran mamma och pappa knarkar och är kriminella. Patrik 8 år Min pappa är utvecklingsstörd och jag har ingen mamma för hon är död. Jag har också en utvecklingsstörning. Jag har bott i mitt familjehem sen jag var 4 år. HVBplaceringar Medelkostnaden för en placering i form av Institution/HVB, hem för vård och boende är 4099 kr/dygn. Antalet vårddygn har ökat från dygn för 2016 till dygn Ökningen av vårddygn motsvarar 5,6 mnkr från 2016 till Inför 2018 ser vi en ytterligare ökning. I dagsläget har vi 17 barn placerade på institution/hvb. Vi räknar med att det kommer till några fler placeringar under året. Budgetmedlen för att kunna placera barn på institution är ca 9 mnkr på årsbasis. För 2018 kommer kostnaden uppgå till ca 18 mnkr. Det innebär att vi saknar medel för att kunna bekosta 6 barns placeringar för i år. Några av dessa barn presenterar vi nedan. Placerade på institution (HVB) (namnen är fingerade och berättelserna är skrivna på sådant sätt att ingen skall kunna identifiera oss): 201

202 Ludvika kommun Datum Sida 7(8) Ylva 15 år Min mamma knarkar och min pappa är frånvarande. Jag missbrukar narkotika själv och umgås i kriminella kretsar. Jag bor på en institution där jag ska få hjälp med att bli drogfri. Min placering kostar kr per dygn. Jag behöver nog vara placerad åtminstone resten av detta år. Då kostar min placering kr. Anders 17 år Jag har aldrig passat in i skolan. Jag tycker om att umgås med de coola ungdomarna och blir imponerad av dem. Jag begår brott och tycker det är häftigt. Min placering kostar kr per dygn. Min vård i år kommer kosta sammanlagt ca kr. Malin 16 år Mina föräldrar har aldrig kunnat ta hand om mig egentligen fast jag har bott med dem hela mitt liv. Socialtjänsten hjälpte mig när jag var 15 år. Jag mår väldigt dåligt psykiskt och är destruktiv. Min placering kommer vara hela detta år och kostar kr dygn. Totala kostnaden för i år är kr. Vuxna med missbruk/beroende Prognosen för 2018 visar på ett överskridande gentemot budget med 5,5 mnkr. Nuläge Medelkostnaden för en placering för vård på behandlingshem för missbruk eller beroende är kr dygn. Antalet vårddygn för 2016 var dygn och dygn för I dagsläget har vi 22 personer som behöver hjälp för att komma ur sitt missbruk/beroende genom placering på behandlingshem. Budgeten för missbruksplaceringar är 5,5 mnkr. I denna budget finns inget utrymme för tvångsvårdsplaceringar i form av LVM. Vi har 5 LVM placeringar vilket innebär att dessa individer fått en dom i förvaltningsdomstolen och frihetsberövats för att genomgå tvångsvård för sitt missbruk. Totalt kostar dessa LVM 3,7 mnkr. Flera av dem kommer behöva fortsatt vård efter tvångsvården. Exempel på placerade vuxna över 20 år pga missbruk (namnen är fingerade och berättelserna är skrivna på sådant sätt att ingen skall kunna identifiera oss): Tomas 25 år Båda mina föräldrar har alltid knarkat så jag är uppvuxen i ett familjehem. Jag har själv knarkat sedan jag var ung. Jag har ett tungt missbruk och jag har flera gånger överdoserat men överlevt. Nu har socialtjänsten tvångsomhändertagit mig och jag ska få tvångsvård i sex månader. Min tvångsvård kostar kr för sex månaders hjälp. Berta 50 år Jag har missbrukat i så många år att jag har fått allvarliga skador. Just nu får jag tvångsvård för jag förstår inte själv att jag behöver hjälp. Jag har ingen egen lägenhet och jag klarar inte att bo själv utan stöd. Min vård kommer kosta i många år framöver då jag har så stora skador. I år kostar vården kr. 202

203 Ludvika kommun Datum Sida 8(8) Totte 21 år Jag har knarkat i många år. Jag är nyinflyttad i Ludvika kommun men saknar bostad. Eftersom jag är så ung och har ett omfattande missbruk har jag blivit tvångsomhändertagen. Min vård kostar kr. Åtgärder Åtgärder för att minska kostnader och /eller förhindra ökade kostnader för placering är: Rekrytera egna familjehem och i mindre utsträckning anlita konsulentstödda dyra familjehem. Här har vi omorganiserat och överanställt personal för att möjliggöra detta arbete. Berguven, samverkande arbetssätt med skola/förskola och elevhälsa. Öppenvårdsinsatser där familjer kan ta emot vård i hemmet istället för att behöva placera barnen i familjehem. Se över om Notgårdshemmet kan användas som stöd/utslussboende för barn som vuxit upp i familjehem alternativt undvika placering på institution. Förändra öppenvårdsbehandlingen för att möta behovet på hemmaplan för flera med missbruksproblem. Ingår i SKLs upphandling av ramavtal för institutioner för att pressa priserna. Teckna fler bostadssociala kontrakt med möjlighet för personer med missbruk att tillgodogöra sig behandling på hemmaplan istället för att åka iväg på behandlingshem. Lokaler Social och utbildningsnämnden äskade medel för ombyggnation för att komma tillrätta med lokalbristen inom individ och familjeomsorgen. Kommunfullmäktige beslutade att inte tilldela medel för ombyggnationen under En ombyggnation beräknas kosta omkring 58 mnkr. Arbetsmiljöverket överväger nu att besluta om föreläggande. De kan också besluta om ett vitesbelopp om vi inte vidtar åtgärder för lokalerna senast 1 oktober Ett sådant vitesbelopp kan uppgå till cirka 3 mnkr. Camilla Hofström Verksamhetschef 203

204 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(3) Kommunstyrelsen Dnr 2017/360 Arvoden och ersättningar till förtroendevalda i Ludvika kommun Kommunstyrelsens förslag till beslut Fullmäktige antar Arvoden och ersättningar till förtroendevalda i Ludvika kommun från och med 1 januari Reservationer Jan Karlsson (C) reserverar sig mot beslutet. Lotta Wedman (MP) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsens arvodesutskott bestående av ordförande Maino Wohlfeil (S), Gaby Back (M) och Peter Cyrillus (S) har tillsammans med förvaltningen arbetat fram ett nytt förslag till arvodesregler som ska gälla för förtroendevalda från 1 januari Nuvarande arvodesregler antogs i fullmäktige för innevarande mandatperiod 26 januari och har sedan dess reviderats ett antal gånger med bland annat justerade belopp i bilaga 1 samt arvode för de helägda bolagen i bilaga 2. Under våren 2018 har arvodesutskottet arbetat fram nya arvodesregler. De tre största förändringarna som skett i arvodesöversynen är att arvodena för förtroendevalda baseras på riksdagsarvode samt att vice ordförande i de fyra helägda bolagen arvoderas. Särskilda regler utgår också till kommunalråd och oppositionsråd med mer än 40 procent sysselsättningsgrad, i enlighet med 4 kap 18 kommunallag (2017:725), KL. I övrigt har arvodesreglerna genomgått språkliga förändringar och förtydliganden med fotnoter. Kommunstyrelsen beslutade återremittera arvodesreglerna 15 maj med motiveringen Kommunstyrelsen återremitterar Arvoden och ersättningar till förtroendevalda i Ludvika kommun från och med 1 januari 2019 för komplettering av uppdragsomfattning gällande uppdrag under 40 procent. Arvodesutskottet har efter beslutet om återremiss sammanträtt två gånger samt ställt frågan till ordförande med uppdrag understigande 40 procent om hur många timmar ordförandeskapet tar i procent av en heltid samt frågan om uppdragsomfattning, där uppdraget specificeras vad som utförs under den angivna tiden. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 204

205 2(3) Förvaltningens förslag är att fullmäktige antar Arvoden och ersättningar till förtroendevalda i Ludvika kommun från och med 1 januari Arbetsutskottet behandlade ärendet den 21 augusti 2019 och beslutade att lämna ärendet vidare till kommunstyrelsen utan förslag till beslut. Beslutsunderlag 1. Arbetsutskottet den 21 augusti Tjänsteskrivelse från kommunstyrelsens förvaltning daterad 18 juni Arvoden och ersättningar till förtroendevalda i Ludvika kommun från och med 1 januari 2019, daterad 7 juni Behandling Yrkanden Leif Pettersson (S) och Lars Handegard (V) yrkar bifall till föreliggande förslag. Johnny Karlsson (L) yrkar på att arvode för oppositionsrådet ska vara 100 procent. Lotta Wedman (MP) yrkar på arvodet för ordföranden i samhällsbyggnadsnämnden ska justeras upp till 50 procent. Ivan Eriksson (S) yrkar bifall till föreliggande förslag och avslag till Johnnys Karlssons, Lotta Wedmans och Jan Karlssons förslag. HåGe Persson (M), Kjell Israelsson (M) och AnnChristin Anderberg (BOP) yrkar bifall till Johnny Karlssons förslag. Jan Karlsson (C) yrkar på bordläggning. Ordföranden frågar om ärendet ska avgöras idag och finner att kommunstyrelsen beslutar att ärendet ska avgöras idag. Beslutsgång Ordförande ställer de tre förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsen bifaller föreliggande förslag. Omröstning begärs. Ordföranden meddelar att föreliggande förslag är huvudförslag Kommunstyrelsen godkänner följande beslutsgång; 1. Johnny Karlssons och Lotta Wedmans förslag ställs mot varandra för att utse motförslag till huvudförslaget. 2. Föreliggande förslag ställs mot det förslag som kommunstyrelsens utser till motförslag. Jaröst för föreliggande förslag Nejröst för det förslag som kommunstyrelsen utser till motförslag. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 205

206 3(3) Ordföranden ställer Johnny Karlssons och Lotta Wedmans förslag mot varandra och finner att kommunstyrelsens utser Johnny Karlssons förslag till motförslag. Omröstningsresultat Med 7 jaröster mot 6 nejröster beslutar kommunstyrelsen att bifalla föreliggande förslag. Ledamot/tjänstgörande ersättare Ja Nej Avstår Jim Gavelin (S) tjänstgörande ersättare för Hanna Lindgren (S) Ja Ingvar Henriksson (S) Ja Sören Grandelius (S) Ja Åsa Bergkvist (S) tjänstgörande ersättare för Yvonne Persson (S) Ja Leif Pettersson Ja Ivan Eriksson (S) Ja HåGe Persson (M) Nej Kjell Israelsson (M) Nej Gaby Back (M) Nej Johnny Karlsson (L) Nej Lars Handegard (V) Ja Jan Karlsson (C) Avstår Lotta Wedman (MP) Avstår Roland Johansson (SD) Nej AnnChristin Anderberg (BOP) tjänstgörande ersättare för Nej Benny Rosengren (SD) Summa Beslut skickas till Fullmäktige Justerandes sign Utdragsbestyrkande 206

207 Kommunstyrelsens förvaltning Carin Lilliehöök, TJÄNSTESKRIVELSE Datum Fullmäktige Diarienummer KS 2017/360 Sida 1(6) Arvoden och ersättningar till förtroendevalda i Ludvika kommun från och med 1 januari 2019 Förvaltningens förslag till beslut Fullmäktige antar Arvoden och ersättningar till förtroendevalda i Ludvika kommun från och med 1 januari 2019, daterad 7 juni Sammanfattning Kommunstyrelsens arvodesutskott bestående av ordförande Maino Wohlfeil (S), Gaby Back (M) och Peter Cyrillus (S) har tillsammans med förvaltningen arbetat fram ett nytt förslag till arvodesregler som ska gälla för förtroendevalda från 1 januari Nuvarande arvodesregler antogs i fullmäktige för innevarande mandatperiod 26 januari och har sedan dess reviderats ett antal gånger med bland annat justerade belopp i bilaga 1 samt arvode för de helägda bolagen i bilaga 2. Under våren 2018 har arvodesutskottet arbetat fram nya arvodesregler. De tre största förändringarna som skett i arvodesöversynen är att arvodena för förtroendevalda baseras på riksdagsarvode samt att vice ordförande i de fyra helägda bolagen arvoderas. Särskilda regler utgår också till kommunalråd och oppositionsråd med mer än 40 procent sysselsättningsgrad, i enlighet med 4 kap 18 kommunallag (2017:725), KL. I övrigt har arvodesreglerna genomgått språkliga förändringar och förtydliganden med fotnoter. Kommunstyrelsen beslutade återremittera arvodesreglerna 15 maj med motiveringen Kommunstyrelsen återremitterar Arvoden och ersättningar till förtroendevalda i Ludvika kommun från och med 1 januari 2019 för komplettering av uppdragsomfattning gällande uppdrag under 40 procent. Arvodesutskottet har efter beslutet om återremiss sammanträtt två gånger samt ställt frågan till ordförande med uppdrag understigande 40 procent om hur många timmar ordförandeskapet tar i procent av en heltid samt frågan om uppdragsomfattning, där uppdraget specificeras vad som utförs under den angivna tiden. 207

208 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2017/360 Sida 2(6) Beskrivning av ärendet Nuvarande arvodesreglemente antogs i fullmäktige för innevarande mandatperiod 26 januari och ska enligt plan revideras senast vid utgången av mandatperioden. Dokumentet har sedan dess reviderats ett antal gånger. Under våren 2018 har arvodesutskottet arbetat fram nya arvodesregler. De tre största förändringarna som skett i arvodesöversynen är att arvodena för förtroendevalda baseras på riksdagsarvode, att vice ordförande i de fyra helägda bolagen arvoderas enligt arvodesreglernas bilaga 2 samt nya regler för kommunalråd och oppositionsråd i enlighet med nya kommunallagens 4 kap 18. I övrigt har arvodesreglerna genomgått språkliga förändringar och förtydliganden med fotnoter. Arvode beräknas på referensbelopp av riksdagsarvode Tidigare har arvoden i Ludvika kommun baserats på ett referensbelopp som förhandlats och beslutats lokalt i kommunen. I de uppdaterade arvodesreglerna föreslår nu arvodesutskottet att arvode baseras på riksdagsarvode. Arvode för kommunstyrelsens ordförande baseras på 95 procent av riksdagsarvode och förtroendevalda med årsarvode och begränsat arvode baseras på cirka 75 procent av riksdagsarvode. Ekonomiska konsekvenser att beräkna arvode på riksdagsarvode I förslaget till de reviderade arvodesreglerna har arvodesutskottet valt att lägga referensbeloppet baserat på riksdagsarvode så nära det för 2018 års beslutade referensbeloppet som möjligt. Detta för att det inte ska bli ekonomiska konsekvenser av bytet av beräkningsgrund. I nuvarande reglementet för mandatperioden uppgår 2018 års fasta arvoden (årsarvode och begränsat arvode) för förtroendevalda till kr. Därtill tillkommer arvode för de fyra helägda bolagens ordförande och lekmannarevisorer på totalt kr. När förvaltningen nu räknat på de ekonomiska konsekvenserna av att beräkna arvode på riksdagsarvode, baserat på senast fastställda riksdagsarvodet per den 1 november 2017, uppgår de föreslagna fasta arvodena till kr. Därtill tillkommer arvode för de fyra helägda bolagens ordförande och lekmannarevisorer på totalt kr. Arvodesutskottet föreslår i revideringen av reglerna att arvode även ska utgå till vice ordföranden i bolagen med 5 respektive 3,5 procent, vilket ger en total ökning av arvodeskostnaderna i de fyra bolagen med kr. Differensen mellan den nu beslutade arvodesnivån för 2018 och den föreslagna, som baseras på riksdagsarvode, uppgår till kronor, där kr utgör en höjning i arvode per år för kommunstyrelsens ordförande. En minskning sker dock av årsarvodena med kr per år då arvodena för Räddningsnämndens ordförande samt 1:a och andra vice ordförande försvinner i och med inträdet i Räddningstjänsten Dala Mitt från

209 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2017/360 Sida 3(6) För de helägda bolagen uppgår differensen till kr vilket utgörs av de föreslagna arvodena till vice ordföranden i bolagen. Utöver fasta arvoden och bolagsarvoden tillkommer kostnader för timarvode, restidsarvode och förlorad arbetsinkomst m m för dem som är berättigade under mandatperioden. Arvodesjustering Under innevarande mandatperiod har arvodena automatiskt räknats upp varje år med Visions lokala procentuella uppräkning som är den gängse beräkningsmodellen för Ludvika kommuns arvodesjusteringar fram till nu. Under samma period har arvodena för riksdagens politiker räknats upp enligt riksdagens arvodesnämnds beslut per den 1 november varje år. Med arvodesutskottets förslag att beräkna arvodet på riksdagsarvode medför att även arvodesjusteringen årligen kommer att hämtas från riksdagens arvodesnämnds procentuella justering. Justeringen av riksdagsarvodet sker per den 1 november och gäller i kommunen från den 1 januari efterföljande år. Förankring och remiss av arvodesreglerna Arvodesutskottet har vid två tillfällen mellan 2014 och 2018 träffat ordföranden för nämnderna för att inhämta information om uppdragens arvodesnivå står i relation med uppdragen. Första tillfället för ordföranden i nämnderna att lämna synpunkter på givna arvodesnivåer gjordes direkt efter valet 2014 då utskottet hade en avstämning om uppfattningen och omfattningen av respektive uppdrag. Under tre dagar i mars 2018 träffade utskottet 13 stycken ordföranden i nämnderna i Ludvika kommun samt ordföranden för kommunens helägda bolag för att inhämta synpunkter på arvodesnivåer och arvodesreglerna inför revideringen och uppdatering av reglerna. Arvodesutskottet har vid tre tillfällen remitterat arvodesbestämmelserna till samtliga representerade partier i fullmäktige för att inhämta synpunkter. De första två remisstillfällena gjordes 2 oktober och 14 november 2017 där partierna fick ge sin syn på reglerna innan revidering. Vid det tredje remisstillfället i aprilmaj 2018 sändes det färdiga förslaget på arvodesregler till gruppledare, förvaltningssekreterare och nyckelpersoner för att inhämta synpunkter. Fem remissvar har inkommit inom remisstiden från Christoffer Örngård (M), Håkan Frank (M), Lars Handegard (V), social och utbildningsförvaltningen samt Johnny Karlsson (L). Det som framförs i remissvaren är bl.a. synpunkter på att förlorad arbetsinkomst borde ersättas med den faktiska förlusten av lön så att alla medborgare ska ha möjlighet att åta sig politiska uppdrag. Som kommentar menar arvodesutskottet att maxgränsen per dag omfattande kronor för förlorad arbetsinkomst kvarstår av ekonomiska skäl. Vidare framförs att rätten till ersättning vid särskilda arbetsförhållanden förutsätter att förrättningen pågår 209

210 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2017/360 Sida 4(6) mer än tre timmar. Den som har sådana arbetsförhållanden måste i regel begära ledighet innan sammanträdet och att då låta sammanträdes längd vara avgörande för om man får ersättning för förlorad arbetsförtjänst innebär att det är först i efterhand man får veta om man har rätt att få ersättning för förlorad arbetsförtjänst eller inte. Här har arvodesutskottet i reglerna slopat tretimmarsregeln för sammanträdena i enlighet med yttrandet. Det lämnades synpunkter på arvodesuppräkningen som nu föreslås ska utgå från riksdagens arvodesuppräkning, och att man eventuellt kan utgå från Visions arvodesuppräkning istället. Arvodesutskottets kommentarer är att det historiskt sett varit Visions uppräkning som gett nytt referensbelopp i kommunen, men att utskottet nu föreslår i de nya arvodesreglerna att arvodena ska följa riksdagens referensbelopp och procentuella uppräkning från 1 januari Vidare inkom synpunkter på att kommunen inte kräver intyg från arbetsgivaren vid varje tillfälle av förlorad arbetsinkomst då detta är en självklarhet i t e x Landstinget Dalarna m. fl. Utskottet har justerat texten utifrån önskemålet och skärpt regeln, dock inte till att intyg ska lämnas vid varje tillfälle av förlorad arbetsinkomst då detta ökar den administrativa bördan för arbetsgivarna till framförallt fritidspolitikerna. Även kommunens administration av arvoden ökar betydligt. Arvodesutskottet har beaktat samtliga remissvar utöver de som ovan refererats och justerat arvodesreglerna där det funnits skäl att förtydliga och förklara reglerna ytterligare. Återremiss i kommunstyrelsen Den 15 maj återremitterade kommunstyrelsen arvodesreglerna med motiveringen att komplettera uppdragsomfattning gällande uppdrag under 40 procent. Arvodesutskottet sammanträdde därefter och beslutade att sända ut frågan till de berörda ordförandena med uppdrag understigande 40 procent för att få en uppfattning om omfattning av heltid i respektive uppdrag kontra arvodesnivå i procent samt vad uppdraget innefattar. De svar som inkom har använts som diskussionsunderlag i hur man ska se på förtroendeuppdrag och uppdragens tidsåtgång och arvodering och arvodesutskottet menar att den förtroendevalda förutsätts sköta uppdraget i enlighet med sin övertygelse och efter eget upplägg av uppdraget. Sju ordförande som svarade på arvodesutskottets förfrågan innehar ordförandeuppdrag av helt olika karaktär som i arvodesreglerna arvoderas mellan 17,5 procent till 1,25 procent. De flesta av dem, oavsett nivå av arvode, delar ungefär samma antal fasta möten under ett år i nämnderna. Efter det skiljer sig uppdragen åt och baseras på hur den förtroendevalda valt att lägga upp arbetet i nämnden och utifrån egen idé om hur förtroendeuppdraget ska skötas. Samtliga svaranden har också ett uppdrag där arvodesprocent i stort matchar deras nedlagda timmar, dvs arvodesprocent matchar omfattning av heltid i procent. 210

211 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2017/360 Sida 5(6) Arvodesutskottet konstaterar därmed att det inte är möjligt att ta fram ett exakt mått, eller nyckel, på tidsåtgång per uppdrag med samma nivå av arvode eftersom uppdragen skiljer sig åt. Grupplivförsäkring GLF En annan diskussionsfråga under revideringen om arvodesreglerna har varit vem som har rätt att få grupplivförsäkring. Enligt KPA Liv där grupplivförsäkringen tecknas omfattas förtroendevalda med politiska uppdrag med minst 20 procent sysselsättningsgrad av grupplivförsäkringen GLF. Dessutom måste försäkringen tecknas innan den förtroendevalda fyllt 67 år för att den ska gälla under uppdragstiden. Kostnaden är dock inte stor, 75 kr per person och år för förtroendevald med 2040 procent sysselsättningsgrad och 155 kr per år och person när sysselsättningsgraden är 40 procent och över. Arvodesutskottet har diskuterat vem som har rätt att få en grupplivförsäkring samt även kontaktat KPA Liv. När utskottet ser på de inkomna svaren från de fritidspolitiker med arvoden mellan 1,25 till 17,5 procent sammantaget med den försäkringsinformation som finns så anser inte utskottet att någon av dem med arvodesprocent mellan 1,25 och 12,5 procent kvalificerar sig för grupplivförsäkringen då uppdragen inte uppgår i en sysselsättningsgrad om minst 20 procent. Övriga justeringar av reglerna I den reviderade versionen av arvodesreglerna har även justeringar gjorts i reglerna kring villkoren för kommunalråd och oppositionsråd med sysselsättningsgrad över 40 procent i enlighet med den nya kommunallagen (KL). Enligt 4 kap 18 KL framgår att kommunalråd och oppositionsråd med betydande del av heltid ska få ekonomiska och andra förmåner som svarar mot de löne och anställningsvillkor som gäller för dem som är anställda hos kommunen, om fullmäktige beslutat så. I arvodesreglerna finns nu ett stycke infört under punkt 3.1 som berättigar de förtroendevalda till de nya reglerna. Förvaltningens förslag till beslut I den sammanvägda bedömningen som gjorts av de inkomna svaren från fritidspolitiker med uppdrag mellan 1,25 procent och 17,5 procent ser inte förvaltningen att det är möjligt att fastställa en sysselsättningsgrad per specifik arvodesnivå. Detta på grund av att varje uppdrag är ospecificerat, unikt och kan göras efter egen idé om hur uppdraget ska skötas. Granskningen av de inkomna svaren indikerar att fritidspolitiker med arvode under 40 procent tenderar att arbeta i samma utsträckning procentuellt sett som de förtroendevalda med arvoden och sysselsättningsgrad som arvoderas med 40 procent av referensbeloppet och uppåt. Förvaltningen föreslår därför fullmäktige att anta arvodesreglerna i sin helhet. 211

212 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2017/360 Sida 6(6) Jan Lindström Kommunchef Carin Lilliehöök Bitr. kanslichef och utredare Bilagor Arvoden och ersättningar till förtroendevalda i Ludvika kommun från och med 1 januari 2019, daterad 7 juni Beslut skickas till Samtliga nämnder och förvaltningar Samtliga helägda bolag Samtliga delägda bolag och stiftelser Partiernas gruppledare Styrdokument Akten 212

213 REGLER Datum Sida 1(17) Arvoden och ersättningar till förtroendevalda i Ludvika kommun från och med 1 januari 2019 Dokumentnamn Arvoden och ersättningar till förtroendevalda i Ludvika kommun från och med 1 januari 2019 Dokumentägare Dokumentansvarig Kommunchef Kanslichef Författningsstöd Kommunallag (2017:725) 4 kap. Beslutad Revideringar Bör revideras senast Vid behov, senast före utgången av mandatperioden Vad revideringen avsett Dokumenttyp Regler Omfattning Förtroendevalda Publicering Kommunala författningssamlingen Beslutsinstans Fullmäktige Diarienummer 213

214 Ludvika kommun Datum Sida 2(17) Innehåll 1 Tolkning och tillämpning av reglementet Allmänna bestämmelser Förtroendeuppdrag som omfattas av bestämmelserna Ersättningsberättigade sammanträden m.m Kommunal pension Grupplivförsäkring Arvoden m.m Årsarvoden Begränsat arvode Arvode för sammanträden Ersättning för förlorad arbetsinkomst m.m Förlorad arbetsinkomst Egenföretagare Förlorad pensionsförmån Förlorad semesterersättning Förlorad arbetslöshetsersättning Föräldralediga Särskilda arbetsförhållanden m.m Ersättning för kostnader Resekostnader Restidsarvode Barntillsynskostnader Kostnader för vård och tillsyn av funktionsvarierad eller svårt sjuk Funktionsvarierad förtroendevalds särskilda kostnader Gemensamma bestämmelser Hur man begär ersättning Kommunala bolag och stiftelser Referensbelopp Utbetalning...10 Bilaga Arvode enligt referensbelopp baserat på riksdagsarvode Justering av arvodesnivåer Förlorad arbetsinkomst Förlorad arbetslöshetsersättning, föräldralediga mm Årsarvode Begränsat arvode Arvode för sammanträden och motsvarande Restidsarvode och reseersättning Barntillsynskostnader Kostnader för vård och tillsyn av funktionsvarierad och svårt sjuk Funktionsvarierad förtroendevalds särskilda kostnader...15 Arvoden och ersättningar till förtroendevalda i Ludvika kommun från och med 1 januari

215 Ludvika kommun Datum Sida 3(17) Bilaga Ludvika kommuns helägda bolag...16 Arvoden Ludvika Kommunfastigheter AB...16 Arvoden LudvikaHem AB...16 Arvoden Stora Brunnsvik AB...16 Arvoden VB Kraft AB...17 Arvoden och ersättningar till förtroendevalda i Ludvika kommun från och med 1 januari

216 Ludvika kommun Datum Sida 4(17) 1 Tolkning och tillämpning av reglementet Kommunstyrelsens arvodesutskott bereder och föreslår arvodesnivå för kommunens förtroendevalda till fullmäktige som beslutar. Arvodesutskottet vidtar även justeringar av arvoden när förändring sker av referensbelopp. Frågor om tolkning och tillämpning av bestämmelserna i reglementet avgörs av arvodesutskottet. Vid behov utfärdar arvodesutskottet erforderliga tillämpningsanvisningar och kommentarer samt justeringar av arvodesnivå i förekommande fall under mandatperioden. 2 Allmänna bestämmelser 2.1 Förtroendeuppdrag som omfattas av bestämmelserna Dessa bestämmelser gäller för förtroendevalda som avses i 4 kap 1 och 4 kap 2 första stycket kommunallagen (2017:725), KL, och övriga som utses att representera kommunen i föreningar m.m. Årsarvoderade är de förtroendevalda som har uppdrag på minst 40 procent av heltid eller uppdrag på heltid. fritidspolitiker är de förtroendevalda som fullgör sina uppdrag på högst 39 procent av heltid. 2.2 Ersättningsberättigade sammanträden m.m. Tjänstgörande ledamöter och närvarande ersättare har rätt till ersättning enligt vad som närmare anges i bilaga 1, punkt 7, för; a) sammanträde med fullmäktige, fullmäktigeberedning, kommunstyrelsen och övriga nämnder, utskott, nämndberedningar och revisorernas sammanträden b) sammanträden med utredningskommittéer, styrgrupper, projektgrupper och arbetsgrupper c) protokollsjustering d) partigruppmöten som hålls i direkt anslutning till sammanträde som anges under a) med undantag av sammanträde med fullmäktige För att få arvode vid uppdrag enligt punkterna eo nedan krävs särskild kallelse, uppdrag av nämnd eller dess ordförande. Den ersättning som utgår är timarvode, se bilaga 1, punkt 7. e) konferens, informationsmöte, studiebesök, uppdrag som kontaktperson, studieresa, kurs eller liknande som rör kommunal angelägenhet och som har ett direkt samband med det kommunala förtroendeuppdraget Arvoden och ersättningar till förtroendevalda i Ludvika kommun från och med 1 januari

217 Ludvika kommun Datum Sida 5(17) f) förhandling eller förberedelse inför förhandling med personalorganisation eller motpart till kommunen g) överläggning med företrädare för annat kommunalt organ än det den förtroendevalde själv tillhör h) sammankomst med kommunalt samrådsorgan/intressentsammansatta organ i) överläggning med förvaltningschef eller annan anställd vid det kommunala organ den förtroendevalda själv tillhör j) presidiemöte i fullmäktige, fullmäktigeberedning, nämnd eller utskott k) besiktning, inspektion eller myndighetsutövning l) överläggning med utomstående myndighet eller organisation m) fullgörande av granskningsuppgift inom ramen för ett revisionsuppdrag n) anställningsintervjuer o) sammanträden med föreningar, bolag m.m. där den förtroendevalde utsetts av kommunen som representant och där huvudman inte betalar arvode. Fullmäktigesammanträden räknas inte in i ordinarie årsarvode eller vid beräkning av begränsat arvode. Deltagande i fullmäktigesammanträden arvoderas med timarvode enligt bilaga 1, punkt Kommunal pension Förtroendevalda omfattas sedan 1 januari 2015 av bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda, OPFKL. Förtroendevald som före 2015 tillträtt ett uppdrag på 40 procent eller mer omfattas av det tidigare pensionsreglementet Bestämmelser om pension och avgångsersättning för förtroendevalda, PBF. 2.4 Grupplivförsäkring Förtroendevalda med politiska uppdrag med minst 20 procent sysselsättningsgrad ska omfattas av grupplivförsäkringen GLF. 1 1 GLF är tecknad hos KPA Liv. Arvoden och ersättningar till förtroendevalda i Ludvika kommun från och med 1 januari

218 Ludvika kommun Datum Sida 6(17) 3 Arvoden m.m. 3.1 Årsarvoden Förtroendevald som fullgör sina uppdrag på heltid eller betydande del av heltid, minst 40 procent, ersätts med årsarvode i den utsträckning som framgår enligt bilaga 1. För kommunalråd eller oppositionsråd som avses i 4 kap 2 KL som fullgör sina uppdrag på heltid eller betydande del av heltid ska ha ekonomiska och andra förmåner som svarar mot de löne och anställningsvillkor som gäller för dem som är anställda hos kommunen enligt 4 kap 18 KL. För person med mer än 50 procent i ersättning som kommunalråd utgår inte något arvode från kommunens helägda bolag. Detta avser samtliga poster i bolagens styrelser. Årsarvoderade förtroendevalda har rätt till ledighet motsvarande arbetstagares semester enligt kommunala avtal, allmänna bestämmelser, utan att arvodet reduceras. Ledigheten ska förläggas på sådant sätt att uppdraget kan fullgöras. Sammanhängande frånvaro på grund av sjukdom, föräldraledighet eller vård av närstående reducerar årsarvodet enligt samma villkor som arbetstagares frånvaro enligt kommunala avtal, allmänna bestämmelser. För övrig sammanhängande frånvaro över en månad per 12månadersperiod, ska arvodet minskas i motsvarande mån. Från det att frånvarande ordförandes arvode reduceras ska tjänstgörande ordförande istället erhålla ordförandes arvode. 3.2 Begränsat arvode Fritidspolitiker har rätt till begränsade arvoden i den utsträckning som framgår enligt bilaga 1, punkt 6. Den procentsats som anges för det begränsade arvodet avser den ekonomiska ersättningen. Förtroendevalda med begränsat arvode har rätt till ledighet motsvarande arbetstagares semester enligt kommunala avtal, allmänna bestämmelser, utan att arvodet reduceras. Ledigheten ska förläggas på sådant sätt att uppdraget kan fullgöras. För fritidspolitiker som på grund av annan orsak är hindrad att fullgöra sitt uppdrag under en sammanhängande tid som överstiger en månad per 12månadersperiod, ska arvodet minskas i motsvarande mån. Från det att frånvarande ordförandes arvode reduceras ska tjänstgörande ordförande istället erhålla det begränsade arvode som ordförande skulle ha erhållit. Arvoden och ersättningar till förtroendevalda i Ludvika kommun från och med 1 januari

219 Ludvika kommun Datum Sida 7(17) 3.3 Arvode för sammanträden Förtroendevalda, som inte är årsarvoderade, har rätt till timarvode med belopp och på sätt som fullmäktige beslutat enligt bilaga 1. Förtroendevalda som under samma dag deltar i flera sammanträden eller motsvarande enligt punkt 2.2 har inte rätt till arvode med ett högre sammanlagt belopp än det som fullmäktige beslutat enligt bilaga 1. 4 Ersättning för förlorad arbetsinkomst m.m. 4.1 Förlorad arbetsinkomst Förtroendevalda har rätt till ersättning för styrkt förlorad arbetsinkomst då sammanträde eller förrättning medför förlust av arbetsinkomst. Ersättning utgår med högst det belopp fullmäktige beslutat enligt bilaga 1. För att verifiera belopp om förlorad arbetsinkomst ska förtroendevald vid början av varje mandatperiod lämna in uppgifter som styrker arbetsinkomst från arbetsgivare. Förändrad inkomst ska alltid anmälas hos kommunen så snart inkomstförhållanden förändrats. Uppgift om inkomstens nivå ska även under pågående mandatperiod kunna styrkas, likaså inkomstbortfall från anställning vid eventuell kontroll. Inkomstbortfall ska då styrkas med intyg från arbetsgivare. Eventuell återbetalningsskyldighet gäller i de fall inkomsten varit lägre än den till kommunen angivna inkomsten. Arbetsinkomst som tillfälligt inte kan styrkas kan schablonberäknas med ledning av den aktuella sjukpenningsgrundande inkomsten (SGI). Uppgift om förlorad arbetsinkomst kan sedan styrkas med uppgift från slutskattsedel. 4.2 Egenföretagare Egenföretagare med Fskattsedel uppger själv den inkomst av tjänst eller rörelse som anmälts till försäkringskassan. Arvode för förlorad arbetsinkomst beräknas då på aktuell SGI. Egenföretagare har möjlighet att få kompletterande ersättning när inkomsten styrkts med slutskattesedel året efter verksamhetsåret. Eventuell återbetalningsskyldighet gäller i de fall inkomsten varit lägre än den till försäkringskassan angivna sjukpenningsgrundande inkomsten. Arvodet från förtroendeuppdraget ska inte ingå i den beräknade inkomsten. 4.3 Förlorad pensionsförmån Förtroendevalda har rätt till ersättning för styrkt förlorad pensionsförmån. Den förtroendevalde ska erhålla ersättning för den förlorade pensionsförmånen årsvis. Utbetalningen sker i mars månad varje år avseende föregående kalenderår. Arvoden och ersättningar till förtroendevalda i Ludvika kommun från och med 1 januari

220 Ludvika kommun Datum Sida 8(17) 4.4 Förlorad semesterersättning Förtroendevalda har rätt till ersättning för styrkt förlorad semesterersättning. På utbetald ersättning för förlorad arbetsinkomst, utgörs den förlorade semesterersättningen av den procentsats som anges i semesterlagen. 4.5 Förlorad arbetslöshetsersättning Den som uppbär arbetslöshetsersättning anses inte stå till arbetsmarknadens förfogande under den tid hen fullgör ett uppdrag och förlorar då ersättning. Förtroendevalda har rätt till ersättning för styrkt förlorad arbetslöshetsersättning och andra arbetsmarknadspolitiska ersättningar som avser att ersätta förlorad arbetsinkomst med högst det belopp fullmäktige beslutat enligt bilaga 1, punkt Föräldralediga Ersättning för föräldralediga förtroendevalda beräknas med aktuell sjukpenningsgrundande inkomst enligt bilaga 1, punkt 3 enligt samma principer som förlorad arbetsinkomst. 4.7 Särskilda arbetsförhållanden m.m. Rätten till ersättning enligt punkterna omfattar också nödvändig ledighet för förtroendevalda med speciella arbetstider eller särskilda arbetsförhållanden i övrigt när det inte kan anses skäligt att de förtroendevalda fullgör sina ordinarie arbetsuppgifter i direkt anslutning till sammanträdet eller motsvarande. Rätten till ersättning enligt punkterna omfattar tid för resa till och från sammanträdet eller motsvarande. Förtroendevald med schemalagd arbetstid har rätt till ersättning också för arbetspass närmast före och efter sammanträde/förrättning om tiden från arbetspassets slut till sammanträdet/förrättningens början är kortare än sex timmar, eller tiden från sammanträdets/ förrättningens slut till arbetspassets början är kortare än sex timmar. Om sammanträde ställs in med kort varsel har förtroendevald rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst, pensionsförmån och semesterersättning om arbetsgivaren intygar att begärd ledighet inte kunnat återkallas. Arvoden och ersättningar till förtroendevalda i Ludvika kommun från och med 1 januari

221 Ludvika kommun Datum Sida 9(17) 5 Ersättning för kostnader 5.1 Resekostnader Kostnader för resor till och från sammanträden eller motsvarande ersätts enligt de grunder som fastställts för kommunens arbetstagare i kommunala reseavtal 2. Kostnader för resor till och från sammanträden eller motsvarande ersätts dock inte om avståndet från den förtroendevaldas fasta bostad, studieort eller arbetsplats till platsen för sammanträdet eller motsvarande understiger 5,5 km enkel resa, 11 km tur och retur. 5.2 Restidsarvode Restidsarvode betalas för restid med anledning av sammanträde eller motsvarande under förutsättning att avståndet överstiger 11 km tur och retur från den förtroendevaldas fasta bostad, studieort eller arbetsplats till platsen för sammanträdet eller motsvarande, se bilaga 1, punkt 8. Årsarvoderad förtroendevald som fullgör sina uppdrag på heltid eller betydande del av heltid, minst 40 procent, har inte rätt till restidsarvode. 5.3 Barntillsynskostnader Förtroendevald har rätt till ersättning för de kostnader som uppkommit till följd av deltagande vid sammanträden eller motsvarande för vård och tillsyn av barn som vårdas i den förtroendevaldas familj och som under kalenderåret inte hunnit fylla 12 år. Om särskilda skäl föreligger, enligt försäkringskassans regler, kan ersättning utges även för äldre barn. Ersättning betalas dock med högst det belopp som fullmäktige beslutat enligt bilaga 1, punkt 9. Ersättningen betalas inte för tillsyn som utförs av egen familjemedlem eller av annan närstående, och inte heller för tid då barnet vistas i den kommunala barnomsorgen. 5.4 Kostnader för vård och tillsyn av funktionsvarierad eller svårt sjuk Ersättning betalas för kostnader som uppkommit till följd av deltagande vid sammanträden eller motsvarande för vård och tillsyn av funktionsvarierad eller svårt sjuk person som vistas i den förtroendevaldas bostad. Ersättning betalas dock ut med högst det belopp som fullmäktige beslutat enligt bilaga, punkt 10. Ersättning betalas inte för tillsyn, som utförs av egen familjemedlem eller av annan närstående. 2 Från december 2010 följer Ludvika kommun BIA: ia.2800.html Arvoden och ersättningar till förtroendevalda i Ludvika kommun från och med 1 januari

222 Ludvika kommun Datum Sida 10(17) 5.5 Funktionsvarierad förtroendevalds särskilda kostnader Ersättning betalas till funktionsvarierad förtroendevald för de särskilda kostnader som uppkommit till följd av deltagande vid sammanträden eller motsvarande och som inte ersätts på annat sätt. Häri ingår kostnader för t ex resor, ledsagare, tolk, hjälp med inläsning och uppläsning av handlingar eller liknande. Ersättning betalas dock ut med högst det belopp som fullmäktige beslutat enligt bilaga 1, punkt Gemensamma bestämmelser 6.1 Hur man begär ersättning Årsarvode och begränsat arvode enligt punkt 3 betalas ut automatiskt. För att få ersättning för bestämmelsernas punkt 4 och 5 ska den förtroendevaldas begäran lämnas till fullmäktiges eller nämndens sekreterare, eller till annan som utsetts att ta emot dem. Yrkande om ersättning för förlorad arbetsinkomst ska framställas senast inom ett år från dagen för sammanträde eller motsvarande till vilken förlusten hänför sig. Förtroendevald som kan styrka att hen genom den nya ersättningsbestämmelsen 3 har förlorat pensionsförmåner under uppdragstid före den 1 juli 2002 har rätt till ersättning för styrkt sådan förlust. Framställan ska ske i samband med, och senast inom, två år från pensionstillfället. 6.2 Kommunala bolag och stiftelser De helägda kommunala bolagen ska följa arvodesreglerna, med tillägg av bestämmelserna i bilaga 2. De delägda kommunala bolagen och stiftelserna rekommenderas följa dessa bestämmelser i tillämpliga delar. 6.3 Referensbelopp Årsarvode och begränsat arvode grundar sig på ett referensbelopp, se bilaga 1, punkt Utbetalning Årsarvode och begränsat arvode betalas ut med en tolftedel per månad. Övriga arvoden betalas ut månadsvis. 3 SKLs Cirkulär nr 2002:42 Arvoden och ersättningar till förtroendevalda i Ludvika kommun från och med 1 januari

223 Ludvika kommun Datum Sida 11(17) Bilaga 1 1 Arvode enligt referensbelopp baserat på riksdagsarvode Arvoden enligt reglementet för förtroendevalda i Ludvika kommun utgörs av procent av ett referensbelopp. Referensbeloppet baseras på riksdagsarvode i enlighet med 3 kap. l lagen (2016:1108) om ersättning till riksdagens ledamöter. Arvode för kommunstyrelsens ordförande (KSO) utgår med 95 procent av riksdagsarvodet. 4 För förtroendevalda med årsarvode eller begränsat arvode beräknas arvodet på omfattning av heltid (i procent) på referensbeloppet 5, vilket utgör ca 75 procent av riksdagsarvodet. 2 Justering av arvodesnivåer Justering av arvodesnivåer gäller från 1 januari året efter beslut fattats av Riksdagens arvodesnämnd. 6 Justering av timarvode och schablonberäknad förlorad arbetsinkomst enligt bilaga 1, punkt 3 och 7 ska följa den procentuella förändringen av riksdagsarvodet. 3 Förlorad arbetsinkomst Förlorad arbetsinkomst kan maximalt ersättas med 290 kr 7 /timme enligt principerna I eller II: I. Verifierat belopp II. Schablonberäknat belopp Sjukpenninggrundande inkomst (SGI)= ersättning/timme timmar 4 Förlorad arbetslöshetsersättning, föräldralediga mm Beräknas enligt samma principer såsom förlorad arbetsinkomst enligt punkt 3 ovan. 5 Årsarvode Förtroendevald som fullgör sina uppdrag på heltid eller betydande del av heltid, minst 40 procent, ersätts med årsarvode i den utsträckning som framgår enligt tabell nedan. Under mandatperioden ska fullmäktige specificera vilka uppdrag som omfattas av årsarvodet, fastställa årsarvode för förtroendevald som har flera uppdrag och där den sammanlagda tiden är 40 procent eller mer. Sveriges Kommuners och Landstings Allmänna Bestämmelser (AB) avseende försäkringsskydd ska gälla i tillämpliga delar. 8 4 Senast fastställt riksdagsarvode per den 1 november 2017 uppgår till kr. 5 Referensbeloppet för 2018 är kr, vilket utgör 75,37 % av riksdagsarvodet 6 Sammanställning årlig justering, se punkt 7 i 7 Timarvode, baserat på ett lokalt förhandlat och beslutat belopp för TFAKL, trygghetsförsäkring vid arbetsskada Arvoden och ersättningar till förtroendevalda i Ludvika kommun från och med 1 januari

224 Ludvika kommun Datum Sida 12(17) Uppdrag Omfattning av heltid Beräkningsgrund för arvode är % av riksdagsarvode 9 Kommunstyrelsens ordförande Kronor/år 100 % 95 % Uppdrag Omfattning av heltid Beräkningsgrund för arvode är % av referensbelopp 10 Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Kommunstyrelsens arbetsutskotts 1:e vice ordförande Social och utbildningsnämndens ordförande Vård och omsorgsnämndens ordförande Kronor/år 70 % % % % % Begränsat arvode Förtroendevald som fullgör sina uppdrag på mindre än 40 procent av heltid ersätts med begränsat arvode i den utsträckning som framgår enligt tabell nedan. Notera att procentsatserna för arvodesersättning nedan inte är synonymt med omfattning av heltid (sysselsättningsgrad). Nämnd Uppdrag Beräkningsgrund för arvode är % av referensbelopp 11 Fullmäktige Kommunstyrelsens Förhandlingsutskott Kultur och fritidsnämnd Social och utbildningsnämnd Kronor/år Ordförande 12, x) 1:e vice ordförande :e vice ordförande Ordförande x) Ordförande 12, x) 1:e vice ordförande :e vice ordförande 4, :e vice ordförande :e vice ordförande 4, Senast fastställda riksdagsarvodet per den 1 november 2017 uppgår till kr. 10 Referensbeloppet utgörs av 75 % av aktuellt riksdagsarvode (1 nov 2017), kr 11 Referensbeloppet utgörs av 75 % av aktuellt riksdagsarvode (1 nov 2017), kr Arvoden och ersättningar till förtroendevalda i Ludvika kommun från och med 1 januari

225 Ludvika kommun Datum Sida 13(17) Valnämnd valår Ordförande 1, Valnämnd inte valår 1, x) Vård och omsorgsnämnd 1:e vice ordförande :e vice ordförande 4, Kulturskolenämnd Ordförande 2, x) Överförmyndare Överförmyndare 2, x) Revision Ordförande x) Övriga ledamöter Samhällsbyggnadsnämnd Ordförande 17, x) 1:e vice ordförande :e vice ordförande 4, Myndighetsnämnd Ordförande 7, x) 1:e vice ordförande :e vice ordförande 4, Förtroendevalda med x) har inte rätt till arvode för sammanträde eller motsvarande inom den nämnd vederbörande tillhör. Dock ska restidsarvode utgå till den som är berättigad. 7 Arvode för sammanträden och motsvarande a) Timarvode: 122 kr/timme 12 Den första timmen utgår dubbelt timarvode för sammanträden och motsvarande. Det dubbla arvodet kan utgå endast en gång per dag. Arvodet för sammanträden och motsvarande är maximerat till 1098 kr/dag 13 oavsett antal sammanträde m.m. Dock inkluderas inte arvode för fullmäktige, arvode för justering och restidsarvode. b) Justering Ersättning utgår med timarvode för den som vid sammanträde utses att justera protokoll. c) Ersättare Ersättare som tjänstgör i ledamots ställe, eller som är närvarande vid sammanträde utan att tjänstgöra, har rätt till samma arvode som ordinarie ledamot. 12 Timarvode enligt lokalt beslutad och förhandlad 2018års nivå. Uppräkning av timarvodet följer samma principer såsom justering av riksdagsarvodet enligt punkt 7 i 13 Maximalt sammanträdesarvode per dag enligt 2018års beslutade och förhandlad nivå, beräknat på 8 timmar tjänstgöring plus dubbelt arvode för första timmen. Arvoden och ersättningar till förtroendevalda i Ludvika kommun från och med 1 januari

226 Ludvika kommun Datum Sida 14(17) d) Tjänstgörande ordförande Tjänstgörande ordförande som inte har fast årsarvode är berättigad till dubbelt sammanträdesarvode. Tjänstgörande ordförande i kommunstyrelsens utskott, som inte har fast årsarvode eller begränsat arvode, har inte begränsning med maximalt 1098 kr/dag 14 enligt punkt a) och f). e) Ledamöter i kommunstyrelsens utskott Ledamöter och ersättare i kommunstyrelsens utskott (och dess förhandlingsdelegationer) arvoderas med 1098 kr per helt sammanträde. Den som endast deltar i del av sådant sammanträde arvoderas enligt punkt a). Adjungerade arvoderas enligt punkt a). f) Vid utövande av förtroendeuppdrag utanför kommunen mellan kl och betalas restid och förrättning enligt följande: 0 4 timmar = belopp motsvarande fyra timmar enligt a) över 4 timmar = belopp motsvarande åtta timmar enligt a) Traktamenten och andra kostnadsersättningar i samband med resa regleras som för arbetstagare i kommunen. g) Övriga uppdrag Övriga förtroendeuppdrag enligt bestämmelsernas 2.2 berättigar till timarvode enligt punkt a). 8 Restidsarvode och reseersättning Kostnader för resor till och från sammanträden eller motsvarande ersätts enligt de grunder som fastställts för kommunens arbetstagare i kommunala reseavtal 15 Restidsarvode utgår för förtroendevald som har längre sträcka än 5,5 km enkel resa (minst 11 km tur och retur) från bostaden och förrättningsort. Restidsarvode utgår inte för förtroendevald som fullgör sina uppdrag på heltid eller betydande del av heltid, minst 40 procent, och som ersätts med årsarvode. Resväg i km (tur och retur) Ersättning i % av timarvode kr (40 % av timarvodet) kr (75 % av timarvodet) kr (100 % av timarvodet) kr (125 % av timarvodet) kr (150 % av timarvodet) 14 Maximalt sammanträdesarvode per dag enligt 2018års lokalt förhandlad och beslutad nivå 15 Från december 2010 följer Ludvika kommun BIA: ia.2800.html 16 I tabellen anges timarvode enligt 2018års lokalt förhandlad och beslutade nivå Arvoden och ersättningar till förtroendevalda i Ludvika kommun från och med 1 januari

227 Ludvika kommun Datum Sida 15(17) 9 Barntillsynskostnader Verifierat belopp, maximalt 295 kr/timme Kostnader för vård och tillsyn av funktionsvarierad och svårt sjuk Verifierat belopp, maximalt 295 kr/timme Funktionsvarierad förtroendevalds särskilda kostnader Verifierat belopp, maximalt 295 kr/timme Grundbelopp enl beloppsnivå 2018 enligt Försäkringskassan och Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 18 Grundbelopp enl beloppsnivå 2018 enligt Försäkringskassan och Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 19 Grundbelopp enl beloppsnivå 2018 enligt Försäkringskassan och Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Arvoden och ersättningar till förtroendevalda i Ludvika kommun från och med 1 januari

228 Ludvika kommun Datum Sida 16(17) Bilaga 2 Ludvika kommuns helägda bolag Arvode utgår för förtroendevalda i Ludvika kommuns bolag enligt bestämmelser i reglementet. Dock utgår inte något arvode för förtroendevald med mer än 50 procent i ersättning som kommunalråd från kommunens helägda bolag. Detta avser samtliga poster i bolagens styrelser. Arvoden Ludvika Kommunfastigheter AB Uppdrag Beräkningsgrund för arvode är % av referensbelopp 20 Kronor/år Ordförande 15 % Vice ordförande 5 % Lekmannarevisor 1,5 % Arvoden LudvikaHem AB Uppdrag Beräkningsgrund för arvode är % av referensbelopp 21 Kronor/år Ordförande 12,5 % Vice ordförande 3,5 % Lekmannarevisor 1,5 % Arvoden Stora Brunnsvik AB Uppdrag Beräkningsgrund för arvode är % av referensbelopp 22 Kronor/år 2019 Ordförande 12,5 % Vice ordförande 3,5 % Lekmannarevisor 1,5 % Referensbeloppet utgörs av 75 % av aktuellt riksdagsarvode (1 nov 2017), kr 21 Referensbeloppet utgörs av 75 % av aktuellt riksdagsarvode (1 nov 2017), kr 22 Referensbeloppet utgörs av 75 % av aktuellt riksdagsarvode (1 nov 2017), kr Arvoden och ersättningar till förtroendevalda i Ludvika kommun från och med 1 januari

229 Ludvika kommun Datum Sida 17(17) Ordförande har inte rätt till arvode för sammanträde eller motsvarande enligt bestämmelserna 2.2 och 3.3. Dock ska restidsarvode betalas ut till den som är berättigad. Styrelseledamöter erhåller dessutom samma arvode för sammanträden och motsvarande som ledamöter i kommunstyrelsens utskott. Den som endast deltar i del av sammanträde arvoderas med timarvode enligt bilaga 1, punkt 7. Suppleanter som tjänstgör erhåller samma arvode för sammanträden och motsvarande som ledamöter i kommunstyrelsens utskott. Den som endast deltar i del av sådant sammanträde arvoderas med timarvode enligt bilaga 1. Suppleanter som inte tjänstgör arvoderas med timarvode enligt bilaga 1, punkt 7. Arvoden VB Kraft AB Uppdrag Beräkningsgrund för arvode är % av referensbelopp 23 Kronor/år Ordförande 12,5 % Vice ordförande 3,5 % Lekmannarevisor 1,5 % Ordförande har inte rätt till arvode för sammanträde eller motsvarande enligt bestämmelserna 2.2 och 3.3. Dock ska restidsarvode betalas ut till den som är berättigad. Styrelseledamöter erhåller dessutom samma arvode för sammanträden och motsvarande som ledamöter i kommunstyrelsens utskott. Den som endast deltar i del av sammanträde arvoderas med timarvode. Arvode för sakkunnig fastställs av bolagets styrelse. 23 Referensbeloppet utgörs av 75 % av aktuellt riksdagsarvode (1 nov 2017), kr Arvoden och ersättningar till förtroendevalda i Ludvika kommun från och med 1 januari

230 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Kommunstyrelsen Dnr 2018/86 Redovisning av erhållet partistöd 2018, avseende 2017 Kommunstyrelsens förslag till beslut Fullmäktige godkänner redovisningen av utbetalt partistöd avseende Beskrivning av ärendet Redovisning av det utbetalda partistödet under 2017 har gjorts av samtliga partier i enlighet med det regelverk som tidigare beslutats. Fullmäktiges presidium har vid möte 28 maj 2018 haft en genomgång av insänt underlag. Arbetsutskottet behandlade ärendet den 21 augusti och beslutade enligt förvaltningens förslag. Beslutsunderlag 1. Arbetsutskottet den 12 augusti Tjänsteskrivelse från kommunstyrelsens förvaltning daterad 5 juni Redovisning av erhållet partistöd på därför avsedd mall från: Socialdemokraterna Miljöpartiet Vänsterpartiet Moderaterna Liberalerna Bopartiet Centerpartiet Sverigedemokraterna Beslut skickas till Fullmäktige Justerandes sign Utdragsbestyrkande 230

231 Kommunstyrelsens förvaltning Christer Karlsson, Telefon arbete TJÄNSTESKRIVELSE Datum Kommunfullmäktige Diarienummer KS 2018/86 Sida 1(2) Redovisning utbetalt partistöd 2017 Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner redovisningen av utbetalt partistöd avseende Sammanfattning Redovisning av det utbetalda partistödet under 2017 har gjorts av samtliga partier i enlighet med det regelverk som tidigare beslutats. Fullmäktiges presidium har vid möte 28 maj 2018 haft en genomgång av insänt underlag. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige antog vid sitt möte den 29 september 2014, 133 ett förslag på nya regler om partistöd. Kompletterande regler antogs påföljande år vid kommunfullmäktiges möte den 19 oktober 2015, 285 och förtydliganden kring redovisningsform och mall antogs av kommunfullmäktige 19 december I det antagna regelverket framgår att mottagare av partistöd årligen ska lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i 4 kap 29 första och andra stycket kommunallagen. Redovisningen ska avse perioden 1 januari 31 december och ska enligt nu gällande regelverk vara inlämnad till kommunen senast den 30 april året efter att stödet lämnats. Vid utgången av april månad hade samtliga partier inkommit med den begärda redovisningen. Redovisningen har lämnats i därför avsedd mall och uppfyller i övrigt de krav på ändamål och granskning som gäller för partistöd. Barbro Forsberg Nystedt Tf kommunchef Christer Karlsson Redovisningschef Bilagor Redovisning av erhållet partistöd på därför avsedd mall från: Socialdemokraterna Miljöpartiet Vänsterpartiet Moderaterna 231

232 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2018/86 Sida 2(2) Liberalerna Bopartiet Centerpartiet Sverigedemokraterna Beslut skickas till Gruppledarna samtliga partier Ekonomienheten Akten 232

233 233

234 234

235 235

236 236

237 237

238 238

239 239

240 240

241 241

242 242

243 243

244 244

245 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Kommunstyrelsen Dnr 2018/66 Redovisning av obesvarade motioner Kommunstyrelsens förslag till beslut Fullmäktige noterar redovisningen av de obesvarade motionerna. Beskrivning av ärendet Enligt kommunallagen 5 kap 35 bör en motion om möjligt beredas på sådant sätt att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen lämnats in. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta och vad som har kommit fram vid beredningen anmälas till fullmäktige inom samma tid. Fullmäktige får då avskriva motionen från vidare handläggning. För närvarande är 23 motioner obesvarade varav 7 är äldre än 1 år. Arbetsutskottet behandlade ärendet den 21 augusti 2018 och beslutade enligt förvaltningens förslag. Beslutsunderlag 1. Arbetsutskottet den 21 augusti Tjänsteskrivelse från kommunstyrelsens förvaltning daterad 10 juli Redovisning av obesvarade motioner daterad 20 juli Beslut skickas till Fullmäktige Justerandes sign Utdragsbestyrkande 245

246 Kommunstyrelsens förvaltning Vicktoria Sjöström, TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS 2018/66 Sida 1 Fullmäktige Redovisning av obesvarade motioner Förvaltningens förslag till beslut Fullmäktige noterar redovisningen av de obesvarade motionerna. Beskrivning av ärendet Enligt kommunallagen 5 kap 35 bör en motion om möjligt beredas på sådant sätt att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen lämnats in. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta och vad som har kommit fram vid beredningen anmälas till fullmäktige inom samma tid. Fullmäktige får då avskriva motionen från vidare handläggning. För närvarande är 23 motioner obesvarade varav 7 är äldre än 1 år. Jan Lindström Kommunchef Vicktoria Sjöström Registrator Bilagor Redovisning av obesvarade motioner daterad 20 juli Beslut skickas till Akten 246

247 Bilaga Datum Diarienummer KS 2018/66 Sida 1(6) Redovisning av obesvarade motioner kvartal 2, 2018 Beskrivning av ärendet Diarienummer KS 2018/279 Ärendemening Motion Öppna ett återvändarcenter i Ludvika Inlämnad av Pär Öberg (SD) Inkom Åtgärd Under beredning av kommunstyrelsens förvaltning Besvaras Kvartal 2, 2019 Diarienummer KS 2018/266 Ärendemening Motion Utveckla Fjällberget i Grängesberg Inlämnad av Jan Karlsson (C) Inkom Åtgärd Under beredning av kommunstyrelsens förvaltning Besvaras Kvartal 2, 2019 Diarienummer KS 2018/247 Ärendemening Motion Bygg nytt badhus i Grängesberg Inlämnad av Jan Karlsson och Gun Andersson (C) Inkom Åtgärd Remiss samhällsbyggnadsnämnden Besvaras Kvartal 2, 2019 Diarienummer KS 2018/246 Ärendemening Inlämnad av Inkom Motion Glasa in del av centrum Jan Karlsson (C), Johnny Karlsson (L) Åtgärd Remiss samhällsbyggnadsnämnden Remiss näringslivschef Besvaras Kvartal 2,

248 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2018/66 Sida 2(6) Diarienummer KS 2018/215 Ärendemening Inlämnad av Inkom Motion Omvandla Kvarngatans särskilt boende till seniorboende Thorbjörn Tomtlund (M), Jan Karlsson, (C), Johnny Karlsson (L), AnnChristine Anderberg (BOP) Åtgärd Remiss vård och omsorgsnämnden Besvaras Kvartal 2, 2019 Diarienummer KS 2018/214 Ärendemening Inlämnad av Inkom Motion Utökade öppettider på krogen i Ludvika Andreas Strandberg (M) Åtgärd Remiss samhällsbyggnadsnämnden Remiss näringslivschefen Remiss Polisen Ludvika Remiss gemensamma nämnden för alkohol, tobak och receptfria läkemedel Besvaras Kvartal 2, 2019 Diarienummer KS 2018/214 Ärendemening Inlämnad av Inkom Motion Etablera mötesplats för företag Jan Karslsson (C), Gaby Back (M), Johnny Karlsson (L), AnnChristine Anderberg (BOP) Åtgärd Remiss näringslivschefen Besvaras Kvartal 2, 2019 Diarienummer KS 2018/119 Ärendemening Inlämnad av Inkom Motion Utevistelsegaranti för alla på vård och omsorgsboenden i Ludvika kommun HåGe Persson (M), Johnny Karlsson (L), Jan Karlsson (C), AnnChristine Anderberg (BOP) Åtgärd Remiss vård och omsorgsnämnden Besvaras Kvartal 1,

249 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2018/66 Sida 3(6) Diarienummer KS 2017/554 Ärendemening Inlämnad av Inkom Motion Idrottsarena i Ludvika Håkan Frank och HåGe Persson (M) Åtgärd Remiss kultur och fritidsnämnden svar från kfn Remiss samhällsbyggnadsnämnden Remiss näringslivschef svar från nle Besvaras Under 2018 Diarienummer KS 2017/532 Ärendemening Inlämnad av Motion Bygg om FH i Ludvika till lägenheter Kjell Israelsson (M) Inkom Åtgärd Remiss kultur och fritidsnämnden svar kfn , 51 Remiss samhällsbyggnadsnämnden svar sbn , 56 Remiss UpphandlingsCenter Remiss arbetsmarknadsenheten Remiss LudvikaHem Remiss Ludvika kommunfastigheter Besvaras Under 2018 Diarienummer KS 2017/531 Ärendemening Inlämnad av Motion LudvikaHem bygger nya bostäder och själv finansierar nybyggnationer och renoveringar Kjell Israelsson (M) Inkom Åtgärd Remiss samhällsbyggnadsnämnden svar sbn , 74 Remiss LudvikaHem Besvaras Under

250 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2018/66 Sida 4(6) Diarienummer KS 2017/530 Ärendemening Inlämnad av Motion Bygg ny brandstation på annat ställa och upplåt nuvarande till kommersiell verksamhet Kjell Israelsson (M) Inkom Åtgärd Remiss räddningsnämnden Remiss samhällsbyggnadsnämnden svar sbn , 55 Remiss näringslivschef Remiss LudvikaHem Besvaras Under 2018 Diarienummer KS 2017/351 Ärendemening Motion Åtgärder mot tiggeri i kommunen Inlämnad av Pär Öberg (SD) Inkom Åtgärd Under beredning av kommunstyrelsens förvaltning Besvaras Under 2018 Diarienummer KS 2017/351 Ärendemening Motion Förbud mot tiggeri i vissa zoner Inlämnad av Benny Rosengren (SD) Inkom Åtgärd Under beredning av kommunstyrelsens förvaltning Besvaras Under 2018 Diarienummer KS 2017/220 Ärendemening Inlämnad av Motion Effektivare nyttjande av kommunägda lokaler Lars Handegard (V) Inkom Åtgärd Besvaras Kvartal 3, 2018 Under beredning av kommunstyrelsens förvaltning 250

251 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2018/66 Sida 5(6) Diarienummer KS 2017/347 Ärendemening Inlämnad av Motion Traineeprogram för chefsförsörjning Lotta Wedman (MP) Inkom Åtgärd Besvaras Under 2018 Under beredning av kommunstyrelsens förvaltning, personalenheten Diarienummer KS 2017/122 Ärendemening Inlämnad av Inkom Åtgärd Besvaras September 2018 Motion Slopa suppleanter och ersättare i kommunens bolagsstyrelser HåGe Persson och Gaby Back (M) Under beredning av kommunstyrelsens förvaltning, kanslienheten Diarienummer KS 2017/318 Ärendemening Motion Avgiftsfri kollektivtrafik Inlämnad av Jan Karlsson och Gun Andersson (C) Inkom Åtgärd Under utredning hos samrådsgruppen för kollektivtrafik Besvaras Under 2018 Diarienummer KS 2017/359 Ärendemening Motion Informationen på kommunens almanacka Inlämnad av Åsa Bergkvist (S) Inkom Åtgärd Besvaras Under 2018 Under beredning av kommunstyrelsens förvaltning, kanslienheten 251

252 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2018/66 Sida 6(6) Diarienummer KS 2017/434 Ärendemening Motion Utveckla demokratin med hjälp av e petitioner Inlämnad av Lotta Wedman (MP) Inkom Åtgärd Besvaras Under 2018 Under beredning av kommunstyrelsens förvaltning, kanslienheten Diarienummer KS 2017/435 Ärendemening Motion Digital protokollshantering Inlämnad av Åsa Wikberg (MP) Inkom Åtgärd Besvaras Under 2018 Under beredning av kommunstyrelsens förvaltning, kanslienheten Diarienummer KS 2017/433 Ärendemening Motion Inför möjlighet att lämna in medborgarförslag Inlämnad av Pär Öberg (SD) Inkom Åtgärd Besvaras Under 2018 Under beredning av kommunstyrelsens förvaltning, kanslienheten Diarienummer KS 2017/432 Ärendemening Motion Webbsändning av kommunfullmäktigemöten Inlämnad av Pär Öberg (SD) Inkom Åtgärd Besvaras Under 2018 Under beredning av kommunstyrelsens förvaltning, kanslienheten 252

253 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Kommunstyrelsen Dnr 2018/243 Revidering av allmänna reglementet Kommunstyrelsens förslag till beslut Fullmäktige antar reviderat Allmänt reglemente för kommunstyrelsen och övriga nämnder, daterat 26 juni Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsens förvaltning har upptäckt en felaktig hänvisning i det allmänna reglementet för kommunstyrelsen och övriga nämnder. I 3 ska hänvisningen för undantagen, då nämnderna inte får hantera personalfrågor och arbetsmiljöfrågor, gå till 9 i kommunstyrelsens reglemente, inte 8 i Allmänt reglemente för kommunstyrelsen och övriga nämnder. Samtidigt har förvaltningen uppdaterat listan över vilka gemensamma nämnder som inte omfattas av detta reglemente med språktolknämnden i Dalarna. Kommunstyrelsen förvaltning föreslår att fullmäktige antar det reviderade reglementet daterat den 26 juni Arbetsutskottet behandlade ärendet den 21 augusti 2018 och beslutade enligt förvaltningens förslag. Beslutsunderlag 1. Arbetsutskottet den 21 augusti Tjänsteskrivelse från kommunstyrelsens förvaltning daterad 26 juni Allmänt reglemente för kommunstyrelsen och övriga nämnder, daterat den 26 juni Allmänt reglemente för kommunstyrelsen och övriga nämnder antaget den 23 april Kommunstyrelsens reglemente antaget den 18 december Beslut skickas till Fullmäktige Justerandes sign Utdragsbestyrkande 253

254 Kommunstyrelsens förvaltning Mikaela Nordling, TJÄNSTESKRIVELSE Datum Fullmäktige Diarienummer KS 2018/243 Sida 1(3) Revidering av allmänna reglementet Förvaltningens förslag till beslut Fullmäktige antar reviderat Allmänt reglemente för kommunstyrelsen och övriga nämnder, daterat 26 juni Sammanfattning Kommunstyrelsens förvaltning har upptäckt en felaktig hänvisning i det allmänna reglementet för kommunstyrelsen och övriga nämnder. I 3 ska hänvisningen för undantagen, då nämnderna inte får hantera personalfrågor och arbetsmiljöfrågor, gå till 9 i kommunstyrelsens reglemente, inte 8 i Allmänt reglemente för kommunstyrelsen och övriga nämnder. Samtidigt har förvaltningen uppdaterat listan över vilka gemensamma nämnder som inte omfattas av detta reglemente med språktolknämnden i Dalarna. Kommunstyrelsen förvaltning föreslår att fullmäktige antar det reviderade reglementet daterat den 26 juni Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsens förvaltning har upptäckt en felaktig hänvisning i det allmänna reglementet för kommunstyrelsen och övriga nämnder, som är antaget den 23 april Paragraf 3 i det allmänna reglementet lyder så här: Styrelsen/nämnden är anställningsmyndighet för personal vid sina förvaltningar med undantag för förvaltningschefer och stöd och styrningschef som anställs av styrelsen. Styrelsen och nämnderna har hand om personalfrågor inklusive arbetsmiljöfrågor inom sitt respektive verksamhetsområde med undantag av de frågor som anges i 8 i detta reglemente. Kommunchef anställs av kommunstyrelsen. Kommunchef är chef för övriga förvaltningschefer. Kommunchef ansvarar för förvaltningschefernas arbetsmiljö. Paragrafen anger att styrelsen och nämnderna har hand om personalfrågor inklusive arbetsmiljöfrågor inom sitt verksamhetsområde, med undantag från ett antal frågor som anges i 8 i samma dokument. 254

255 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2018/243 Sida 2(3) Paragraf 8 handlar om arbetsformerna för styrelsen och nämnderna, det vill säga hur och när styrelsen och nämnderna ska sammanträda. Här listas inga frågor kopplade till personalansvar. Kommunstyrelsens förvaltning ser att hänvisningen ska gå till 9 i kommunstyrelsens reglemente. Denna paragraf lyder som följande: 9 Styrelsen ska ha hand om frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare och har därvid bl.a. att: 1. utse direktör och besluta om direktören ska ha en annan benämning. Styrelsen ska ge en instruktion som fastställer hur direktören ska leda förvaltningen under styrelsen samt direktörens övriga uppgifter. 2. med bindande verkan för kommunen genom kollektivavtal reglera frågor rörande förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare, 3. förhandla å kommunens vägnar enligt lagstiftning om förhandlingsrätt utom vad gäller 1114 och 38 lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet inom andra nämnders verksamhetsområden. Information enligt MBL 19 sker också inom nämndernas verksamhetsområden. 4. avgöra frågor om tolkning och tillämpning av lag, avtal och andra bestämmelser rörande förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare, 5. besluta om stridsåtgärd, 6. lämna uppdrag enligt 6 kap. 3 lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter. 7. besluta i tillsättningsärende vid förflyttning, omplacering och övertalighet från en nämnd till en annan samt vikariatsbeordrande av arbetstagare till anställning vid annan nämnd, 8. besluta i följande ärenden enligt allmänna bestämmelser (AB) a. tillämpningsområde 2 b. bisyssla 8 c. flexibel arbetstid 14 d. lönebestämmelser och särskilda ersättningar 1517, e. samordning 19 f. lön under ledighet 25 g. förmåner för att genomgå utbildning 26 h. avtalsförsäkringar verka och svara för samordningen av personaladministrationen 10. ge råd och biträda i personalpolitiska frågor 255

256 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2018/243 Sida 3(3) Styrelsen är pensionsmyndighet. Denna paragraf anger övergripande frågor där kommunstyrelsen har beslutanderätten enligt reglementet, och frågorna är därmed undantagna övriga nämnder som omfattas av det allmänna reglementet för kommunstyrelsen och övriga nämnder. Det är alltså logiskt att hänvisningen i 3 i det allmänna reglementet ska gå till 9 i kommunstyrelsens reglemente. Övriga ändringar I första stycket i reglementet anges vilka nämnder som inte omfattas av reglementet. Av texten framkommer att reglementet inte gäller för nämnder där kommunen samverkar med en eller flera andra kommuner. Förvaltningen har lagt till Språktolknämnden i Dalarna i listan över nämnder som det allmänna reglementet inte gäller för. I övrigt har förvaltningen gjort några små redaktionella ändringar i texten. Förslag till beslut Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att fullmäktige antar det reviderade reglementet daterat 26 juni Barbro Nystedt Forsberg T.f. kommunchef Mikaela Nordling Utredare Bilagor 1. Allmänt reglemente för kommunstyrelsen och övriga nämnder, daterat den 26 juni Allmänt reglemente för kommunstyrelsen och övriga nämnder antaget den 23 april Kommunstyrelsens reglemente antaget den 18 december Beslut inklusive bilaga 1 skickas till Samtliga nämnder (inte gemensamma) i Ludvika kommun Styrdokument Akten 256

257 REGLEMENTE Datum Diarienummer KS 2018/243 Sida 1(10) Allmänt reglemente för kommunstyrelsen och övriga nämnder Dokumentnamn Allmänt reglemente för kommunstyrelsen och övriga nämnder Dokumentägare Dokumentansvarig Kommunchef Kanslichef Författningsstöd Kommunallag Dokumenttyp Reglemente Publicering Kommunal författningssamling Omfattning Kommunstyrelsen Övriga nämnder Beslutad 2018 Revideringar Bör revideras senast Vid behov med årlig översyn Beslutsinstans KF Diarienummer KS 2018/243 Vad revideringen avsett Tidigare beslutad KF , KF och KF Revideringen avser felaktig paragrafhänvisning i 3 samt har språktolknämnden i Dalarna lagts till i första stycket. 257

258 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2018/243 Sida 2(10) Innehåll Uppdrag och verksamhet...3 Organisation inom verksamhetsområdet...3 Personalansvar...3 Personuppgifter...3 Uppföljning, återredovisning och rapportering till fullmäktige...3 Information och samråd...4 Självförvaltningsorgan...4 Arbetsformer...4 Kallelse...5 Offentliga sammanträden...5 Närvarorätt...5 Sammansättning...6 Ordföranden...6 Presidium...6 Ersättare för ordföranden och vice ordföranden...7 Kommunalråd...7 Förhinder...7 Ersättares tjänstgöring...7 Jäv, avbruten tjänstgöring...8 Reservation...8 Justering av protokoll...8 Kungörelser och tillkännagivanden av föreskrifter m.m...8 Delgivningsmottagare...8 Undertecknande av handlingar...8 Utskott...9 Yttranden vid laglighetsprövning och förvaltningsbesvär...10 Allmänt reglemente för kommunstyrelsen och övriga nämnder 258

259 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2018/243 Sida 3(10) För styrelsen och nämnderna gemensamma bestämmelser Detta reglemente gäller inte för de nämnder där kommunen samverkar med en eller flera andra kommuner. För närvarande Västerbergslagens kulturskolenämnd, gemensam nämnd för upphandling, gemensam nämnd för alkohol, tobak och receptfria läkemedel, gemensam nämnd för hjälpmedel samt språktolknämnden i Dalarna. Uppdrag och verksamhet 1 Styrelsen och övriga nämnder ska inom sina respektive verksamhetsområden följa vad som anges i lag eller annan författning. De ska följa det fullmäktige i reglemente, i samband med budget eller i annat särskilt beslut har bestämt att styrelsen/nämnden ska fullgöra, samt verka för att fastställda mål uppnås och i övrigt följa givna uppdrag och angivna riktlinjer. Organisation inom verksamhetsområdet 2 Styrelsen/nämnden ansvarar för att dess organisation är tydlig och ändamålsenlig med hänsyn till av fullmäktige fastställda mål och styrning samt lagar och andra författningar för verksamheten. Personalansvar 3 Styrelsen/nämnden är anställningsmyndighet för personal vid sina förvaltningar med undantag för förvaltningschefer och stöd och styrningschef som anställs av styrelsen. Styrelsen och nämnderna har hand om personalfrågor inklusive arbetsmiljöfrågor inom sitt respektive verksamhetsområde med undantag av de frågor som anges i 9 i kommunstyrelsens reglemente. Kommunchef anställs av kommunstyrelsen. Kommunchef är chef för övriga förvaltningschefer. Kommunchef ansvarar för förvaltningschefernas arbetsmiljö. Personuppgifter 4 Styrelsen/nämnden är personuppgiftsansvarig för de register och andra behandlingar av personuppgifter som sker i styrelsens/nämndens verksamhet. Uppföljning, återredovisning och rapportering till fullmäktige 5 Styrelsen/nämnden ska kontinuerligt följa upp sin verksamhet. Styrelsen/nämnden ska två gånger per år redovisa till fullmäktige hur de har fullgjort de uppdrag som fullmäktige har lämnat till dem Allmänt reglemente för kommunstyrelsen och övriga nämnder 259

260 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2018/243 Sida 4(10) i reglemente, genom finansbemyndigande Styrelsen/nämnden ska vid redovisningen även redogöra för hur uppdrag som delegerats till dem har fullgjorts. Redovisningen ska ske enligt riktlinjer som fastställs av fullmäktige. Redovisningen lämnas till styrelsen som samordnar de olika nämndernas redovisningar. Nämnderna ska också fullgöra rapportskyldigheter som ålagts dem enligt speciallag. Information och samråd 6 Styrelsen, nämnderna och kommunalråd ska i möjligaste mån från nämnd få den information och det underlag de behöver i sin verksamhet. Rätten till information och underlag omfattar inte uppgifter för vilken sekretess råder. Nämnderna ska samråda när deras verksamheter och ärenden berör styrelsens eller annan nämnds verksamhet. Samråd bör även ske med föreningar och organisationer när dessa är särskilt berörda. Styrelsen/nämnden beslutar om formerna för samrådet. Självförvaltningsorgan 7 Nämnden får uppdra åt ett självförvaltningsorgan att helt eller delvis sköta driften av en viss anläggning eller en viss institution. Nämnden får uppdra åt självförvaltningsorganet att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Nämnden ska i en arbetsordning fastställa självförvaltningsorganets uppgifter, sammansättning, arbetsformer och mandattid. Arbetsformer 8 Styrelsen/nämnden sammanträder på dag och tid som styrelsen/nämnden bestämmer. Sammanträde ska hållas också om minst en tredjedel av nämndens ledamöter begär det eller om ordföranden anser att det behövs. En begäran om extra sammanträde ska göras skriftligen hos ordföranden och innehålla uppgift om det eller de ärenden som önskas bli behandlade på det extra sammanträdet. Ordföranden ska, om möjligt, samråda med vice ordförandena om tiden för extra sammanträde. Om det föreligger särskilda skäl får ordföranden ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för sammanträdet. Om möjligt ska samråd ske med vice ordförandena. Allmänt reglemente för kommunstyrelsen och övriga nämnder 260

261 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2018/243 Sida 5(10) Om ordföranden beslutar att ett sammanträde ska ställas in eller att dagen eller tiden för ett sammanträde ska ändras, ska ordföranden se till att varje ledamot och ersättare snarast underrättas om beslutet. Kallelse 9 Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. När varken ordförande eller en vice ordförande kan kalla till sammanträde ska den som varit ledamot i nämnden längst tid göra detta (ålderspresidenten). Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid ska den till åldern äldste ledamoten vara ålderspresident. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska tillställas varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet senast sju dagar före sammanträdesdagen. Kallelse får ske elektroniskt om det inte är olämpligt. Ordföranden bestämmer formen för kallelse. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. Kallelsen ska, om inte särskilt skäl talar däremot, åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. Ordföranden ska i kallelsen ange om utlämnande av handlingar har skett. Offentliga sammanträden 10 Styrelsen/nämnden får besluta om offentliga sammanträden eller att delar av sammanträdet får vara offentligt. Närvarorätt 11 Kommunalråd och styrelsens ordförande har rätt att närvara vid styrelsens/nämndernas sammanträden och delta i överläggningarna. Nämnd får därutöver, om särskilda skäl föreligger för detta, medge ledamot av styrelsen denna rätt. Den förtroendevalde har i den utsträckning nämnden beslutar rätt att få sin mening antecknad i protokollet. Härutöver får styrelsen/nämnden medge förtroendevald som inte är ledamot eller ersättare i nämnden att närvara vid sammanträde med styrelsen/nämnden för att lämna upplysningar. Även anställd i kommunen och särskilt sakkunnig kan medges denna rätt. Om styrelsen beslutar det, får den som kallats delta i överläggningarna. Styrelsen/nämnden får härutöver bestämma att annan ska ha rätt att närvara vid styrelsens/nämndens sammanträden, och besluten ska fattas vid mandatperiodens början. Allmänt reglemente för kommunstyrelsen och övriga nämnder 261

262 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2018/243 Sida 6(10) Kommunchefen har närvaro och yttranderätt i styrelsen och dess utskott. Kommunchef har också närvaro och yttranderätt i kommunens övriga nämnder efter beslut av berörd nämndsordförande och styrelsens ordförande. Berörd förvaltningschef ska informeras i förväg. Sammansättning 12 Styrelsen/nämnden består av det antal ledamöter och ersättare som fullmäktige beslutat. Ordföranden 13 Det åligger ordföranden att 1. leda styrelsens/nämndens arbete och sammanträden, 2. kalla till sammanträde i enlighet med lag och reglemente, 3. kalla ersättare, 4. inför sammanträden se till att ärendena som ska behandlas i styrelsen/nämnden vid behov är beredda, 5. se till att färdigberedda ärenden snarast behandlas i styrelsen/nämnden, 6. bevaka att nämndens beslut verkställs. Härutöver åligger det styrelsens ordförande att under styrelsen 1. ha uppsikt över kommunens hela nämndförvaltning och de kommunala bolagen, 2. med uppmärksamhet följa frågor av betydelse för kommunens utveckling och ekonomiska intressen samt effektiviteten i verksamheten och ta initiativ i dessa frågor, 3. främja samverkan mellan styrelsen, kommunens övriga nämnder och fullmäktige samt 4. representera styrelsen vid uppvaktningar hos myndigheter, konferenser och sammanträden om inte styrelsen bestämt annat i ett särskilt fall. Ovanstående frågor kan fördelas mellan ytterligare kommunalråd om kommunfullmäktige fattat beslut om sådana och deras ansvarsområden. Presidium 14 Styrelsens/nämndernas presidium ska bestå av ordförande, förste vice ordförande och andre vice ordförande. Viceordförandena ska biträda ordföranden i uppgiften att planera och leda sammanträdet i den mån ordförande anser att det behövs. Allmänt reglemente för kommunstyrelsen och övriga nämnder 262

263 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2018/243 Sida 7(10) Ersättare för ordföranden och vice ordföranden 15 Om varken ordförande eller någon annan i presidiet kan delta i ett helt sammanträde eller en del av ett sammanträde, får nämnden utse en annan ledamot som ersättare för dessa. Tills valet förrättats, fullgörs ordförandens uppgifter av den som varit ledamot i styrelsen/nämnden längst tid. Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid fullgörs ordförandens uppgifter av den äldste av dem. Motsvarande gäller om ordföranden eller annan i presidiet inte kan fullgöra sitt uppdrag under en längre tid. Ersättaren ska fullgöra samtliga ordförandens/ övriga presidiets uppgifter. Kommunalråd 16 Kommunstyrelsens ordförande ska vara kommunalråd och leda och samordna kommunstyrelsens verksamhet. Bland styrelsen kan kommunfullmäktige utse erforderligt antal kommunalråd. Fullmäktige beslutar om kommunalrådens uppgifter, ansvarsområden och tjänstgöringsgrad. Förhinder 17 En ledamot som är förhindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till styrelsens/nämndens sekreterare eller någon annan anställd vid aktuellt styrelse/kansli. Kansliet ska underrätta den ersättare som står i tur om att denne ska tjänstgöra. Ersättares tjänstgöring 18 Om en ledamot är förhindrad att delta eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. Den ersättare ska kallas in som står på tur att tjänstgöra och som inte redan har kallats in. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare trätt in i ledamotens ställe. Ersättarna ska, om dessa inte väljs proportionellt, tjänstgöra enligt den ordning som fullmäktige bestämt. Om ingen ordning är bestämd, kallas ersättarna i den ordning de tagits upp i fullmäktiges protokoll från valet. Ersättare som inte tjänstgör har rätt att delta i överläggningarna och få sin mening antecknad till protokollet. En ersättare som har börjat tjänstgöra har alltid företräde oberoende av turordningen. Om det etablerade majoritetsförhållandet mellan partierna påverkats genom ersättarens tjänstgöring får dock en ersättare som inställer sig Allmänt reglemente för kommunstyrelsen och övriga nämnder 263

264 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2018/243 Sida 8(10) under pågående sammanträde träda in i stället för en ersättare som kommer längre ner i turordningen. Jäv, avbruten tjänstgöring 19 En ledamot eller en ersättare som avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får tjänstgöra igen sedan ärendet handlagts. Ledamot som en gång avbrutit tjänstgöringen under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat det etablerade majoritetsförhållandet mellan partierna. Reservation 20 Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas till sekreteraren före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. Motsvarande gäller vid omedelbar justering. Justering av protokoll 21 Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Styrelsen/nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt vid sammanträdet och justeras av ordföranden och en ledamot. Kungörelser och tillkännagivanden av föreskrifter m.m. 22 Styrelsen och nämnderna ansvarar för att beslut och föreskrifter inom det egna ansvarsområdet kungörs enligt gällande bestämmelser. Nämnderna ska underrätta styrelsen så snart en uppdatering av den kommunala författningssamlingen bedöms nödvändig. Delgivningsmottagare 23 Delgivning med styrelsen/nämnden sker med ordföranden, kommunchefen, förvaltningschefen eller annan anställd som styrelsen/nämnden beslutar. Undertecknande av handlingar 24 Skrivelser, avtal och andra handlingar från styrelsen/nämnden ska på styrelsens/nämndens vägnar undertecknas av ordföranden och kontrasigneras av kommunchefen eller förvaltningschefen. Vid förfall för ordföranden inträder Allmänt reglemente för kommunstyrelsen och övriga nämnder 264

265 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2018/243 Sida 9(10) vice ordföranden och vid förfall för denne den ledamot som styrelsen/nämnden utser. Styrelsen/nämnden får även uppdra åt förtroendevald eller tjänsteman att enligt av styrelsen/nämnden lämnade direktiv underteckna handlingar på styrelsens/nämndens vägnar. Handlingar som undertecknas av kommunalråd sker med stöd av kommunfullmäktige fattad ansvarsfördelning. Kommunstyrelsens ordförande har alltid rätt att underteckna handlingar. Beslut som fattas med stöd av delegation samt skrivelser, avtal och andra handlingar som upprättas med anledning därav undertecknas av den som fattat beslutet och, i förekommande fall, kontrasigneras av den som utses därtill. Skrivelser och ansökningar av principiell vikt för kommunen ska underställas kommunchefens prövning. Utskott 25 Inom styrelsens ska det finnas ett arbetsutskott. Arbetsutskottet ska bestå av 7 ledamöter och 7 ersättare. Styrelsen/nämnden får därutöver inrätta ytterligare utskott. Utskottet bör ej vara större än hälften av styrelsen/nämndens ordinarie ledamöter. Inom ett utskott väljer styrelsen/nämnden för den tid styrelsen/nämnden beslutar bland utskottets ledamöter en ordförande och en vice ordförande. Om ordförande i utskottet på grund av sjukdom eller annat skäl är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag för längre tid får styrelsen/nämnden utse annan ledamot i utskottet som ersättare för ordföranden att fullgöra dennes uppgifter. Ersättare ska närvara vid utskottets sammanträden endast om ledamot är förhindrad att tjänstgöra. Ersättare ska inkallas till tjänstgöring i den av styrelsen/nämnden vid valet bestämda ordningen. Avgår en ledamot eller en ersättare i utskottet, som inte utsetts vid proportionellt val, ska fyllnadsval snarast förrättas. Utskottet sammanträder på dag och tid som varje utskott bestämmer. Sammanträden ska också hållas när ordföranden anser att det behövs eller när minst en tredjedel av ledamöterna begär det. Utskottet får handlägga ärenden bara när mer än hälften av ledamöterna är närvarande. De ärenden som ska avgöras av styrelsen/nämnden i dess helhet bör beredas av utskottet om beredning behövs. Ordföranden eller kommunchefen/ förvaltningschefen överlämnar sådana ärenden till utskottet. Ordföranden bestämmer föredragningslistan till utskottet. När ärendet beretts ska utskottet lägga fram förslag till beslut. Allmänt reglemente för kommunstyrelsen och övriga nämnder 265

266 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2018/243 Sida 10(10) Yttranden vid laglighetsprövning och förvaltningsbesvär 26 Yttranden vid laglighetsprövning och förvaltningsbesvär sker av respektive nämnd. Allmänt reglemente för kommunstyrelsen och övriga nämnder 266

267 REGLEMENTE Datum Diarienummer KS Sida 1(9) Allmänt reglemente för kommunstyrelsen och övriga nämnder Dokumentnamn Allmänt reglemente för kommunstyrelsen och övriga nämnder Dokumentägare Dokumentansvarig Kommunchef Kanslichef Författningsstöd Kommunallag Dokumenttyp Reglemente Publicering Kommunal författningssamling Omfattning Kommunstyrelsen Övriga nämnder Beslutad Bör revideras senast Vid behov med årlig översyn Beslutsinstans KF Diarienummer KS Revideringar Vad revideringen avsett Tidigare beslutad KF Revideringen görs till följd av ny omorganisation fr.o.m 1 juli

268 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2016/ Sida 2(9) Innehåll Uppdrag och verksamhet... 3 Organisation inom verksamhetsområdet... 3 Personalansvar... 3 Personuppgifter... 3 Uppföljning, återredovisning och rapportering till fullmäktige... 3 Information och samråd... 4 Självförvaltningsorgan... 4 Arbetsformer... 4 Kallelse... 5 Offentliga sammanträden... 5 Närvarorätt... 5 Sammansättning... 6 Ordföranden... 6 Presidium... 6 Ersättare för ordföranden och vice ordföranden... 6 Kommunalråd... 7 Förhinder... 7 Ersättares tjänstgöring... 7 Jäv, avbruten tjänstgöring... 7 Reservation... 8 Justering av protokoll... 8 Kungörelser och tillkännagivanden av föreskrifter m.m Delgivningsmottagare... 8 Undertecknande av handlingar... 8 Utskott... 9 Yttranden vid laglighetsprövning och förvaltningsbesvär... 9 Allmänt reglemente för kommunstyrelsen och övriga nämnder 268

269 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2016/ Sida 3(9) För styrelsen och nämnderna gemensamma bestämmelser Detta reglemente gäller inte i de nämnder där kommunen samverkar med annan. För närvarande Västerbergslagens kulturskolenämnd, gemensam nämnd för upphandling, gemensam nämnd för tillsyn enligt alkohollagen, tobakslagen och läkemedelslagen samt gemensam nämnd för hjälpmedel. Uppdrag och verksamhet 1 Styrelsen och övriga nämnder ska inom sina respektive verksamhetsområden följa vad som anges i lag eller annan författning. De ska följa det fullmäktige i reglemente, i samband med budget eller i annat särskilt beslut har bestämt att styrelsen/nämnden ska fullgöra, samt verka för att fastställda mål uppnås och i övrigt följa givna uppdrag och angivna riktlinjer. Organisation inom verksamhetsområdet 2 Styrelsen/nämnden ansvarar för att dess organisation är tydlig och ändamålsenlig med hänsyn till av fullmäktige fastställda mål och styrning samt lagar och andra författningar för verksamheten. Personalansvar 3 Styrelsen/nämnden är anställningsmyndighet för personal vid sina förvaltningar med undantag för förvaltningschefer och stöd och styrningschef som anställs av styrelsen. Styrelsen och nämnderna har hand om personalfrågor inklusive arbetsmiljöfrågor inom sitt respektive verksamhetsområde med undantag av de frågor som anges i 8 i detta reglemente. Kommunchef anställs av kommunstyrelsen. Kommunchef är chef för övriga förvaltningschefer. Kommunchef ansvarar för förvaltningschefernas arbetsmiljö. Personuppgifter 4 Styrelsen/nämnden är personuppgiftsansvarig för de register och andra behandlingar av personuppgifter som sker i styrelsens/nämndens verksamhet. Uppföljning, återredovisning och rapportering till fullmäktige 5 Styrelsen/nämnden ska kontinuerligt följa upp sin verksamhet. Styrelsen/nämnden ska två gånger per år redovisa till fullmäktige hur de har fullgjort de uppdrag som fullmäktige har lämnat till dem i reglemente, genom finansbemyndigande Allmänt reglemente för kommunstyrelsen och övriga nämnder 269

270 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2016/ Sida 4(9) Styrelsen/nämnden ska vid redovisningen även redogöra för hur uppdrag som delegerats till dem har fullgjorts. Redovisningen ska ske enligt riktlinjer som fastställs av fullmäktige. Redovisningen lämnas till styrelsen som samordnar de olika nämndernas redovisningar. Nämnderna ska också fullgöra rapportskyldigheter som ålagts dem enligt speciallag. Information och samråd 6 Styrelsen, nämnderna och kommunalråd ska i möjligaste mån från nämnd erhålla den information och det underlag de behöver i sin verksamhet. Rätten till information och underlag omfattar inte uppgifter för vilken sekretess råder. Nämnderna ska samråda när deras verksamheter och ärenden berör styrelsens eller annan nämnds verksamhet. Samråd bör även ske med föreningar och organisationer när dessa är särskilt berörda. Styrelsen/nämnden beslutar om formerna för samrådet. Självförvaltningsorgan 7 Nämnden får uppdra åt ett självförvaltningsorgan att helt eller delvis sköta driften av en viss anläggning eller en viss institution. Nämnden får uppdra åt självförvaltningsorganet att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Nämnden ska i en arbetsordning fastställa självförvaltningsorganets uppgifter, sammansättning, arbetsformer och mandattid. Arbetsformer 8 Styrelsen/nämnden sammanträder på dag och tid som styrelsen/nämnden bestämmer. Sammanträde ska hållas också om minst en tredjedel av nämndens ledamöter begär det eller om ordföranden anser att det behövs. En begäran om extra sammanträde ska göras skriftligen hos ordföranden och innehålla uppgift om det eller de ärenden som önskas bli behandlade på det extra sammanträdet. Ordföranden ska, om möjligt, samråda med vice ordförandena om tiden för extra sammanträde. Om det föreligger särskilda skäl får ordföranden ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för sammanträdet. Om möjligt ska samråd ske med vice ordförandena. Allmänt reglemente för kommunstyrelsen och övriga nämnder 270

271 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2016/ Sida 5(9) Om ordföranden beslutar att ett sammanträde ska ställas in eller att dagen eller tiden för ett sammanträde ska ändras, ska ordföranden se till att varje ledamot och ersättare snarast underrättas om beslutet. Kallelse 9 Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. När varken ordförande eller en vice ordförande kan kalla till sammanträde ska den som varit ledamot i nämnden längst tid göra detta (ålderspresidenten). Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid ska den till åldern äldste ledamoten vara ålderspresident. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska tillställas varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet senast sju dagar före sammanträdesdagen. Kallelse får ske elektroniskt om det inte är olämpligt. Ordföranden bestämmer formen för kallelse. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. Kallelsen ska, om inte särskilt skäl talar däremot, åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. Ordföranden ska i kallelsen ange om utlämnande av handlingar har skett. Offentliga sammanträden 10 Styrelsen/nämnden får besluta om offentliga sammanträden eller att delar av sammanträdet får vara offentligt. Närvarorätt 11 Kommunalråd och styrelsens ordförande har rätt att närvara vid styrelsens/nämndernas sammanträden och delta i överläggningarna. Nämnd får därutöver, om särskilda skäl föreligger för detta, medge ledamot av styrelsen denna rätt. Den förtroendevalde har i den utsträckning nämnden beslutar rätt att få sin mening antecknad i protokollet. Härutöver får styrelsen/nämnden medge förtroendevald som inte är ledamot eller ersättare i nämnden att närvara vid sammanträde med styrelsen/nämnden för att lämna upplysningar. Även anställd i kommunen och särskilt sakkunnig kan medges denna rätt. Om styrelsen beslutar det, får den som kallats delta i överläggningarna. Styrelsen/nämnden får härutöver bestämma att annan ska ha rätt att närvara vid styrelsens/nämndens sammanträden, och besluten ska fattas vid mandatperiodens början. Allmänt reglemente för kommunstyrelsen och övriga nämnder 271

272 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2016/ Kommunchefen har närvaro och yttranderätt i styrelsen och dess utskott. Kommunchef har också närvaro och yttranderätt i kommunens övriga nämnder efter beslut av berörd nämndsordförande och styrelsens ordförande. Berörd förvaltningschef ska informeras i förväg. Sida 6(9) Sammansättning 12 Styrelsen/nämnden består av det antal ledamöter och ersättare som fullmäktige beslutat. Ordföranden 13 Det åligger ordföranden att 1. leda styrelsens/nämndens arbete och sammanträden, 2. kalla till sammanträde i enlighet med lag och reglemente, 3. kalla ersättare, 4. inför sammanträden se till att ärendena som ska behandlas i styrelsen/nämnden vid behov är beredda, 5. se till att färdigberedda ärenden snarast behandlas i styrelsen/nämnden, 6. bevaka att nämndens beslut verkställs. Härutöver åligger det styrelsens ordförande att under styrelsen 1. ha uppsikt över kommunens hela nämndförvaltning och de kommunala bolagen, 2. med uppmärksamhet följa frågor av betydelse för kommunens utveckling och ekonomiska intressen samt effektiviteten i verksamheten och ta initiativ i dessa frågor, 3. främja samverkan mellan styrelsen, kommunens övriga nämnder och fullmäktige samt 4. representera styrelsen vid uppvaktningar hos myndigheter, konferenser och sammanträden om inte styrelsen bestämt annat i ett särskilt fall. Ovanstående frågor kan fördelas mellan ytterligare kommunalråd om kommunfullmäktige fattat beslut om sådana och deras ansvarsområden. Presidium 14 Styrelsens/nämndernas presidium ska bestå av ordförande, förste vice ordförande och andre vice ordförande. Viceordförandena ska biträda ordföranden i uppgiften att planera och leda sammanträdet i den mån ordförande anser att det behövs. Ersättare för ordföranden och vice ordföranden 15 Om varken ordförande eller någon annan i presidiet kan delta i ett helt sammanträde eller en del av ett sammanträde, får nämnden utse en annan ledamot som ersättare för dessa. Tills valet förrättats, fullgörs ordförandens uppgifter av den som varit ledamot i styrelsen/nämnden längst tid. Om flera Allmänt reglemente för kommunstyrelsen och övriga nämnder 272

273 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2016/ ledamöter har lika lång tjänstgöringstid fullgörs ordförandens uppgifter av den äldste av dem. Motsvarande gäller om ordföranden eller annan i presidiet inte kan fullgöra sitt uppdrag under en längre tid. Ersättaren ska fullgöra samtliga ordförandens/ övriga presidiets uppgifter. Sida 7(9) Kommunalråd 16 Kommunstyrelsens ordförande ska vara kommunalråd och leda och samordna kommunstyrelsens verksamhet. Bland styrelsen kan kommunfullmäktige utse erforderligt antal kommunalråd. Fullmäktige beslutar om kommunalrådens uppgifter, ansvarsområden och tjänstgöringsgrad. Förhinder 17 En ledamot som är förhindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till styrelsens/nämndens sekreterare eller någon annan anställd vid aktuellt styrelse/kansli. Kansliet ska underrätta den ersättare som står i tur om att denne ska tjänstgöra. Ersättares tjänstgöring 18 Om en ledamot är förhindrad att delta eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. Den ersättare ska kallas in som står på tur att tjänstgöra och som inte redan har kallats in. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare trätt in i ledamotens ställe. Ersättarna ska, om dessa inte väljs proportionellt, tjänstgöra enligt den ordning som fullmäktige bestämt. Om ingen ordning är bestämd, kallas ersättarna i den ordning de tagits upp i fullmäktiges protokoll från valet. Ersättare som inte tjänstgör har rätt att delta i överläggningarna och få sin mening antecknad till protokollet. En ersättare som har börjat tjänstgöra har alltid företräde oberoende av turordningen. Om det etablerade majoritetsförhållandet mellan partierna påverkats genom ersättarens tjänstgöring får dock en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in i stället för en ersättare som kommer längre ner i turordningen. Jäv, avbruten tjänstgöring 19 En ledamot eller en ersättare som avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får tjänstgöra igen sedan ärendet handlagts. Allmänt reglemente för kommunstyrelsen och övriga nämnder 273

274 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2016/ Sida 8(9) Ledamot som en gång avbrutit tjänstgöringen under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat det etablerade majoritetsförhållandet mellan partierna. Reservation 20 Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas till sekreteraren före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. Motsvarande gäller vid omedelbar justering. Justering av protokoll 21 Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Styrelsen/nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt vid sammanträdet och justeras av ordföranden och en ledamot. Kungörelser och tillkännagivanden av föreskrifter m.m. 22 Styrelsen och nämnderna ansvarar för att beslut och föreskrifter inom det egna ansvarsområdet kungörs enligt gällande bestämmelser. Nämnderna ska underrätta styrelsen så snart en uppdatering av den kommunala författningssamlingen bedöms nödvändig. Delgivningsmottagare 23 Delgivning med styrelsen/nämnden sker med ordföranden, kommunchefen, förvaltningschefen eller annan anställd som styrelsen/nämnden beslutar. Undertecknande av handlingar 24 Skrivelser, avtal och andra handlingar från styrelsen/nämnden ska på styrelsens/nämndens vägnar undertecknas av ordföranden och kontrasigneras av kommunchefen eller förvaltningschefen. Vid förfall för ordföranden inträder vice ordföranden och vid förfall för denne den ledamot som styrelsen/nämnden utser. Styrelsen/nämnden får även uppdra åt förtroendevald eller tjänsteman att enligt av styrelsen/nämnden lämnade direktiv underteckna handlingar på styrelsens/nämndens vägnar. Handlingar som undertecknas av kommunalråd sker med stöd av kommunfullmäktige fattad ansvarsfördelning. Kommunstyrelsens ordförande har alltid rätt att underteckna handlingar. Allmänt reglemente för kommunstyrelsen och övriga nämnder 274

275 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2016/ Sida 9(9) Beslut som fattas med stöd av delegation samt skrivelser, avtal och andra handlingar som upprättas med anledning därav undertecknas av den som fattat beslutet och, i förekommande fall, kontrasigneras av den som utses därtill. Skrivelser och ansökningar av principiell vikt för kommunen ska underställas kommunchefens prövning. Utskott 25 Inom styrelsens ska det finnas ett arbetsutskott. Arbetsutskottet ska bestå av 7 ledamöter och 7 ersättare. Styrelsen/nämnden får därutöver inrätta ytterligare utskott. Utskottet bör ej vara större än hälften av styrelsen/nämndens ordinarie ledamöter. Inom ett utskott väljer styrelsen/nämnden för den tid styrelsen/nämnden beslutar bland utskottets ledamöter en ordförande och en vice ordförande. Om ordförande i utskottet på grund av sjukdom eller annat skäl är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag för längre tid får styrelsen/nämnden utse annan ledamot i utskottet som ersättare för ordföranden att fullgöra dennes uppgifter. Ersättare ska närvara vid utskottets sammanträden endast om ledamot är förhindrad att tjänstgöra. Ersättare ska inkallas till tjänstgöring i den av styrelsen/nämnden vid valet bestämda ordningen. Avgår en ledamot eller en ersättare i utskottet, som inte utsetts vid proportionellt val, ska fyllnadsval snarast förrättas. Utskottet sammanträder på dag och tid som varje utskott bestämmer. Sammanträden ska också hållas när ordföranden anser att det behövs eller när minst en tredjedel av ledamöterna begär det. Utskottet får handlägga ärenden bara när mer än hälften av ledamöterna är närvarande. De ärenden som ska avgöras av styrelsen/nämnden i dess helhet bör beredas av utskottet om beredning behövs. Ordföranden eller kommunchefen/ förvaltningschefen överlämnar sådana ärenden till utskottet. Ordföranden bestämmer föredragningslistan till utskottet. När ärendet beretts ska utskottet lägga fram förslag till beslut. Yttranden vid laglighetsprövning och förvaltningsbesvär 26 Yttranden vid laglighetsprövning och förvaltningsbesvär sker av respektive nämnd. Allmänt reglemente för kommunstyrelsen och övriga nämnder 275

276 REGLEMENTE Datum Diarienummer KS 2017/513 Sida 1(9) Reglemente för kommunstyrelsen Dokumentnamn Reglemente för kommunstyrelsen Dokumentägare Dokumentansvarig Kommunchef Kanslichef Författningsstöd Kommunallag Dokumenttyp Omfattning Reglemente Styrelsen Publicering Kommunal författningssamling Beslutad KF Bör revideras senast Vid behov med årlig översyn Beslutsinstans Fullmäktige Diarienummer 2018/64 Revideringar Vad revideringen avsett Tidigare version beslutad , 216. Revideringen görs till följd av ny kommunallag fr.o.m. 1 januari Revideringen görs till följd av ny omorganisation fr.o.m. 1 juli

277 Ludvika kommun Datum Diarienummer 2018/64 Sida 2(9) Innehåll Styrelsens övergripande uppgifter... 3 Styrelsens uppgifter... 3 Ledningsfunktionen och styrfunktionen... 3 Allmänt om ledningsfunktionen och styrfunktionen... 3 Styrelsens övergripande uppgifter... 3 Mark och exploateringsfrågor... 4 Bolag och stiftelser... 4 Kommunalförbund och gemensamma nämnder... 5 Ekonomi och medelsförvaltning... 5 Delegering från fullmäktige... 6 Personalpolitiken... 6 Uppföljningsfunktionen... 7 Styrelsens uppföljning... 7 Särskilda uppgifter... 8 Processbehörighet... 8 Krisledning och höjd beredskap... 8 Arbetslöshetsnämnd... 8 Arkivmyndighet... 8 Anslagstavla, webbplats och officiella sociala mediekanaler... 8 Författningssamling... 8 Information, kommunikation och marknadsföring... 8 Statistik... 8 Samhällsbetalda resor... 9 Internationella kontakter... 9 Övrigt... 9 Reglemente för kommunstyrelsen 277

278 Ludvika kommun Datum Diarienummer 2018/64 Sida 3(9) Styrelsens övergripande uppgifter Styrelsens uppgifter 1 Styrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Den har ett helhetsansvar för kommunens verksamheter, utveckling och ekonomiska ställning. Styrelsen ska arbeta utifrån ett koncernperspektiv, vilket innefattar kommunen själv och dess bolag. Styrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och gemensamma nämnders verksamhet (ledningsfunktion). Styrelsen ska också ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i kommunala bolag, stiftelser och kommunalförbund. Styrelsen ska leda kommunens verksamhet genom att utöva en samordnad styrning och leda arbetet med att ta fram styrdokument för kommunen (styrfunktion). Styrelsen ska följa de frågor som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomiska ställning och fortlöpande i samråd med nämnderna följa upp de fastställda målen och återrapportera till fullmäktige (uppföljningsfunktion). Styrelsen ansvarar för de uppgifter som anges i detta reglemente samt sådana uppgifter som inte lagts på annan nämnd (särskilda uppgifter). Styrelsen ansvarar för de uppgifter som framgår av kommunallagen (2017:725) och annan lagstiftning. Ledningsfunktionen och styrfunktionen Allmänt om ledningsfunktionen och styrfunktionen 2 Styrelsen ansvarar för beslut om samordning mellan nämnderna och gränsdragningar mellan nämndernas kompetens. Styrelsen ansvarar för att en effektiv och ändamålsenlig organisation upprätthålls. Styrelsens övergripande uppgifter 3 Styrelsen ska 1. leda arbetet med och samordna utformningen av övergripande och strategiska mål, riktlinjer och ramar för styrningen av hela den kommunala verksamheten samt göra framställningar i målfrågor som inte är förbehållna annan nämnd, 2. utöva uppsikt över övriga nämnders och gemensamma nämnders beslut, 3. ha ett övergripande ansvar för interna säkerhetsfrågor i kommunen 4. samordna det alkohol och drogförebyggande arbetet, 5. ha övergripande ansvar för kommunens övergripande ITsystem och riktlinjer inom området, 6. hos fullmäktige, övriga nämnder och andra myndigheter göra de framställningar som behövs, Reglemente för kommunstyrelsen 278

279 Ludvika kommun Datum Diarienummer 2018/64 Sida 4(9) 7. kontinuerligt följa verksamheten i övriga nämnder och de kommunala bolagen, 8. ansvara för utformning och utveckling av kommunens system för intern kontroll i enlighet med vad fullmäktige särskilt beslutar, 9. ansvara för samordningsträffar för nämndpresidierna och förvaltningscheferna, 10. upprätta förslag till program med mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare, 11. leda och samordna utvecklingen av den kommunala demokratin, 12. bereda eller yttra sig i ärenden som ska handläggas av fullmäktige i enlighet med kommunallagen, 13. ansvara för sysselsättnings och näringslivsfrågor och åtgärder för att allmänt främja sysselsättningen och näringslivet i kommunen, 14. ansvara för kommunala arbetsmarknadsåtgärder, 15. ansvara för besöksnäring och närturism, 16. ansvara för bredband och fiberutbyggnad, 17. samordna den övergripande energipolitiken vilket omfattar frågor av stor betydelse för kommunen, 18. Samordna/ansvara för övergripande trygghetsfrågor, 19. verkställa fullmäktiges beslut, om fullmäktige inte beslutat annat, 20. redovisa till fullmäktige hur man fullgjort de uppgifter som fullmäktige har lämnat till styrelsen, 21. ansvara för flykting och integrationsverksamheten inkl. samhällsinformation. Om fullmäktige inte har beslutat något annat, avgör styrelsen hur de ärenden som fullmäktige ska handlägga ska beredas. Styrelsen får uppdra åt en förtroendevald eller åt någon anställd att besluta om remiss av sådana ärenden. Mark och exploateringsfrågor 4 Styrelsen ska leda och ansvara för den översiktliga planeringen. Bolag och stiftelser 5 Styrelsen ska 1. ha fortlöpande uppsikt över verksamheten i de bolag och stiftelser som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i, främst vad gäller ändamål, ekonomi och efterlevnad av uppställda direktiv, men också avseende övriga förhållanden av betydelse för kommunen, 2. ansvara för att beslut om ägardirektiv till bolagen fattas och kontinuerligt hålls uppdaterade, Reglemente för kommunstyrelsen 279

280 Ludvika kommun Datum Diarienummer 2018/64 Sida 5(9) 3. ansvara för regelbundna möten mellan styrelsen och bolagsledningen/ stiftelseledningarna, 4. löpande vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de krav som anges i 10 kap. 36 kommunallagen är uppfyllda beträffande de bolag och stiftelser kommunen äger eller har intresse i, 5. årligen, senast den 1 september, i beslut pröva om den verksamhet som bedrivits i de aktiebolag som kommunen helt eller delvis äger under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Beslutet ska delges fullmäktige snarast. Finner styrelsen att brister förelegat, ska den samtidigt lämna förslag till fullmäktige om nödvändiga åtgärder, 6. svara för att tillvarata kommunens intressen vid bolags och föreningsstämmor och andra likartade sammanträden i de bolag som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i. Kommunalförbund och gemensamma nämnder 6 Styrelsen ska ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i kommunalförbund som kommunen är medlem i, och gemensamma nämnder som kommunen deltar i. Styrelsen ska vid behov samordna organisatoriska frågor. Ekonomi och medelsförvaltning 7 Styrelsen ska 1. ha hand om kommunens medelsförvaltning och följa av fullmäktige meddelade föreskrifter för denna. Medelsförvaltningen omfattar placering och upplåning av medel. I uppgiften ingår också att bevaka att kommunens inkomster inflyter och att betalningar görs i tid samt att vidta de åtgärder som behövs för indrivning av förfallna fordringar, 2. ha hand om övrig ekonomisk förvaltning. I denna uppgift ingår bl.a. att se till att kommunens behov av försäkringsskydd är tillgodosett, handha egen donationsförvaltning samt efter samtycke från annan nämnd placera sådana medel som ingår i donation som förvaltas av den nämnden, underrätta vissa myndigheter om skattesatsen och om avgiftssatsen för begravningsavgiften. 3. upprätta förslag till budget före oktober månads utgång i enlighet med kommunallagen. Styrelsen ska även säkerställa att budgeten hålls tillgänglig för allmänheten på kommunens webbplats från och med tillkännagivandet av det sammanträde med fullmäktige då budgeten ska fastställas, Reglemente för kommunstyrelsen 280

281 Ludvika kommun Datum Diarienummer 2018/64 Sida 6(9) 4. Bestämma när övriga nämnder ska lämna in sina särskilda budgetförslag och när övriga nämnderna ska redovisa sin medelsförvaltning till styrelsen, 5. se till att bokföring och redovisning sker i enlighet med lagen (1997:614) om kommunal redovisning, 6. upprätta årsredovisning och delårsrapport i enlighet med lagen (1997:614) om kommunal redovisning, 7. i enlighet med fullmäktiges särskilda föreskrifter förvalta medel som avsatts till pensionsförpliktelser. 8. ansvara för att kommunens upphandlingsfrågor hanteras rationellt och ansvarar för kommunens inköpspolicy. Delegering från fullmäktige 8 Styrelsen beslutar i följande grupper av ärenden: 1. upptagande av lån inom den beloppsram och de riktlinjer som fullmäktige fastställt, 2. på begäran av nämnd, då fullmäktiges beslut inte hinner inhämtas, omfördela medel mellan nämnderna inom den budgeterade verksamhetsvolymen och av fullmäktige fastställd beloppsram och andra riktlinjer, (enligt Kommunallagen 5 kap 4 får nämnden omfördela medel inom den egna budgeten) 3. kommunens förvaltningsorganisation, inom de riktlinjer som fullmäktige fastställt. 4. i mål och ärenden där styrelsen för kommunens talan, med för kommunen bindande verkan, träffa överenskommelse om betalning av fordran, anta ackord, ingå förlikning och sluta annat avtal, 5. tillstånd att använda kommunens vapen, 6. avgivande av yttranden enligt kameraövervakningslagen (2013:460), 7. besluta om avgifter och taxor av mindre betydelse. Styrelsen beslutar också om yttranden som ankommer på fullmäktige när dessa inte är av principiell betydelse eller när tiden inte medger att yttrandet behandlas av fullmäktige. Styrelsen ska om möjligt samråda med berörd nämnd vid handläggning av yttrandet. Personalpolitiken 9 Styrelsen ska ha hand om frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare och har därvid bl.a. att: 1. utse direktör och besluta om direktören ska ha en annan benämning. Styrelsen ska ge en instruktion som fastställer hur direktören ska leda förvaltningen under styrelsen samt direktörens övriga uppgifter. Reglemente för kommunstyrelsen 281

282 Ludvika kommun Datum Diarienummer 2018/64 Sida 7(9) 2. med bindande verkan för kommunen genom kollektivavtal reglera frågor rörande förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare, 3. förhandla å kommunens vägnar enligt lagstiftning om förhandlingsrätt utom vad gäller 1114 och 38 lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet inom andra nämnders verksamhetsområden. Information enligt MBL 19 sker också inom nämndernas verksamhetsområden. 4. avgöra frågor om tolkning och tillämpning av lag, avtal och andra bestämmelser rörande förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare, 5. besluta om stridsåtgärd, 6. lämna uppdrag enligt 6 kap. 3 lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter. 7. besluta i tillsättningsärende vid förflyttning, omplacering och övertalighet från en nämnd till en annan samt vikariatsbeordrande av arbetstagare till anställning vid annan nämnd, 8. besluta i följande ärenden enligt allmänna bestämmelser (AB) a. tillämpningsområde 2 b. bisyssla 8 c. flexibel arbetstid 14 d. lönebestämmelser och särskilda ersättningar 1517, 2023 e. samordning 19 f. lön under ledighet 25 g. förmåner för att genomgå utbildning 26 h. avtalsförsäkringar verka och svara för samordningen av personaladministrationen 10. ge råd och biträda i personalpolitiska frågor Styrelsen är pensionsmyndighet. Uppföljningsfunktionen Styrelsens uppföljning 10 Styrelsen ska 1. övervaka att av fullmäktige fastställda kvalitetskrav, mål, riktlinjer och program för verksamheten samt ekonomi följs upp i nämnderna och i bolagen, 2. övervaka att kommunens löpande förvaltning i övrigt sköts lagligt och ekonomiskt, 3. följa hur den interna kontrollen sköts i nämnderna, 4. två gånger per år rapportera till fullmäktige hur samtliga kommunens verksamheter utvecklas mot bakgrund av fastlagda mål och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret, Reglemente för kommunstyrelsen 282

283 Ludvika kommun Datum Diarienummer 2018/64 Sida 8(9) 5. inom ramen för sin uppsiktsplikt övervaka att verksamheter som bedrivs av privata utförare kontrolleras och följs upp i enlighet med lag, avtal och av fullmäktige fastställda program och direktiv, 6. kontinuerligt redovisa fullmäktige motioner som fullmäktige inte kan fatta beslut om inom ett år från det att motionen inkom. Särskilda uppgifter Processbehörighet 11 Styrelsen får själv eller genom ombud företräda kommunen i alla mål och ärenden, om inte någon annan ska göra det på grund av lag eller annan författning eller beslut av fullmäktige. Detta gäller också mål där någon har begärt laglighetsprövning av fullmäktiges beslut, om inte fullmäktige beslutar att själv företräda kommunen i målet. Krisledning och höjd beredskap 12 Styrelsen ansvarar för kommunens uppgifter enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap samt lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap (krisledningsnämnd). Krisledningsnämndens verksamhet regleras i särskilt reglemente. Styrelsen utser ledamot till hemvärnsråd enligt hemvärnsförordningen (1997:146). Arbetslöshetsnämnd 13 Styrelsen är arbetslöshetsnämnd enligt lagen (1944:475) om arbetslöshetsnämnd. Arkivmyndighet 14 Styrelsen är arkivmyndighet enligt arkivlagen (1990:782). Närmare föreskrifter om arkivvården finns i av fullmäktige antaget arkivreglemente. Anslagstavla, webbplats och officiella sociala mediekanaler 15 Styrelsen ansvarar för kommunens anslagstavla på webben. Styrelsen samordnar innehållet i och ansvarar för kommunens externa och interna webbplats samt kommunens officiella sociala mediekanaler. Författningssamling 16 Styrelsen ansvarar för att uppdatera den kommunala författningssamlingen och se till att denna hålls tillgänglig i lagstadgad form. Information, kommunikation och marknadsföring 17 Styrelsen ansvarar för kommunens centrala informations och kommunikationsverksamhet, samt marknadsföringsfrågor. Statistik 18 Styrelsen ska se till att kommunens statistikansvar upprätthålls. Reglemente för kommunstyrelsen 283

284 Ludvika kommun Datum Diarienummer 2018/64 Sida 9(9) Samhällsbetalda resor 19 Styrelsen ansvarar för planering/beställning, egna eller i samverkan med regionalt organ för kollektivtrafik, skolskjutsar och andra samhällsbetalda resor. Internationella kontakter 20 Styrelsen ansvarar för internationella kontakter och EUfrågor, exempelvis vänorter. Övrigt 21 Styrelsen ansvarar för de förvaltnings och verksamhetsuppgifterna som i övrigt inte har uppdragits åt någon annan nämnd. 22 Styrelsen är personuppgiftsansvarig enligt personuppgiftslagen (1998:204) för de personregister som styrelsen för i sin verksamhet och de uppgifter man förfogar över. Reglemente för kommunstyrelsen 284

285 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2) Kommunstyrelsen Dnr 2018/1 Reglemente för Ludvika kommuns pensionärsråd Kommunstyrelsens förslag till beslut 1. Fullmäktige antar reviderat reglemente för Ludvika kommuns pensionärsråd, daterat den 5 januari Reglementet ersätter det nuvarande reglementet antaget den 27 november Fullmäktige uppdrar till kommunstyrelsens förvaltning att utreda nomenklaturen kring politiskt tillsatta råd, utskott, kommittéer och grupper. Uppdraget ska redovisas senast tredje kvartalet Beskrivning av ärendet Fullmäktige antog nuvarande reglemente för pensionärsrådet den 27 november Kommunstyrelsens förvaltning har, tillsammans med pensionärsrådets ordförande Lars Handegard, sett över nuvarande reglemente och kommit med förslag på nytt reglemente för pensionärsrådet. Pensionärsrådet behandlade förslaget på sitt möte den 22 januari Man beslöt att sända det på remiss till pensionärsorganisationerna, som fick komma in med synpunkter till och med den 16 april. PRO Ludvikas Samorganisation inkom med ett yttrande där de har en egen formulering av 2. Kommunstyrelsens förvaltning har tillsammans med pensionärsrådets ordförande tagit ställning till det inkomna yttrandet och funnit att de ändringsförslag PRO kommit med inte är förenliga med pensionärsrådets uppdrag. Några av de ändringar som görs i reglementet är bland annat att man minskar antalet ledamöter från 18 till 15, att LudvikaHem AB ska ha en ledamot i pensionärsrådet, att processen kring val av representanter från pensionärsorganisationerna styrs upp lite mera och tidigareläggs samt att kallelsen skickas en vecka innan mötet. Den 15 maj återremitterade kommunstyrelsen reglementet till kommunstyrelsens förvaltning för kontroll av att dokumentet har rätt nomenklatur. Kommunstyrelsens förvaltning har kontrollerat frågan och det finns inga juridiska hinder för att dokumentet heter reglemente. Förvaltningen ser behov av att utreda nomenklaturen på dokumenten som styr de kommunala Justerandes sign Utdragsbestyrkande 285

286 2(2) råden, kommittéerna och utskotten och föreslår därför att fullmäktige ger förvaltningen uppdraget att utreda denna fråga. Arbetsutskottet behandlade ärendet den 21 augusti 2018 och beslutade enligt förvaltningens förslag. Beslutsunderlag 1. Arbetsutskottet den 21 augusti Tjänsteskrivelse från kommunstyrelsens förvaltning daterad 7 juni Reglemente för Ludvika kommuns pensionärsråd, daterat den 5 januari Nuvarande reglemente för Ludvika kommuns pensionärsråd, antaget den 27 november Yttrande från PRO daterat den 28 mars Protokollsutdrag från pensionärsrådets sammanträde den 22 februari Kommunstyrelsen den 15 maj Behandling Lars Handegard (V) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag. Beslut skickas till Fullmäktige Justerandes sign Utdragsbestyrkande 286

287 Kommunstyrelsens förvaltning Mikaela Nordling, TJÄNSTESKRIVELSE Datum Fullmäktige Diarienummer KS 2018/1 Sida 1(5) Antagande av reglemente för Ludvika kommuns pensionärsråd Förvaltningens förslag till beslut 1. Fullmäktige antar reviderat reglemente för Ludvika kommuns pensionärsråd, daterat den 5 januari Reglementet ersätter det nuvarande reglementet antaget den 27 november Fullmäktige uppdrar till kommunstyrelsens förvaltning att utreda nomenklaturen kring politiskt tillsatta råd, utskott, kommittéer och grupper. Uppdraget ska redovisas senast tredje kvartalet Sammanfattning Fullmäktige antog nuvarande reglemente för pensionärsrådet den 27 november Kommunstyrelsens förvaltning har, tillsammans med pensionärsrådets ordförande Lars Handegard, sett över nuvarande reglemente och kommit med förslag på nytt reglemente för pensionärsrådet. Pensionärsrådet behandlade förslaget på sitt möte den 22 januari Man beslöt att sända det på remiss till pensionärsorganisationerna, som fick komma in med synpunkter till och med den 16 april. PRO Ludvikas Samorganisation inkom med ett yttrande där de har en egen formulering av 2. Kommunstyrelsens förvaltning har tillsammans med pensionärsrådets ordförande tagit ställning till det inkomna yttrandet och funnit att de ändringsförslag PRO kommit med inte är förenliga med pensionärsrådets uppdrag. Några av de ändringar som görs i reglementet är bland annat att man minskar antalet ledamöter från 18 till 15, att LudvikaHem AB ska ha en ledamot i pensionärsrådet, att processen kring val av representanter från pensionärsorganisationerna styrs upp lite mera och tidigareläggs samt att kallelsen skickas en vecka innan mötet. Den 15 maj återremitterade kommunstyrelsen reglementet till kommunstyrelsens förvaltning för kontroll av att dokumentet har rätt nomenklatur. Kommunstyrelsens förvaltning har kontrollerat frågan och det finns inga juridiska hinder för att dokumentet heter reglemente. Förvaltningen ser behov av att utreda nomenklaturen på dokumenten som styr de kommunala 287

288 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2018/1 Sida 2(5) råden, kommittéerna och utskotten och föreslår därför att fullmäktige ger förvaltningen uppdraget att utreda denna fråga. Beskrivning av ärendet Fullmäktige antog nuvarande reglemente för pensionärsrådet den 27 november Utifrån riktlinjer för styrdokument i Ludvika kommun ska styrdokument ses över en gång per mandatperiod, eller då det finns behov. Kommunstyrelsens förvaltning har, tillsammans med Lars Handegard som är ordförande för pensionärsrådet, sett över nuvarande reglemente. Reglementet har därefter presenterats för pensionärsrådet den 22 februari Pensionärsorganisationerna fick tid på sig till och med 16 april att komma in med synpunkter. Inkomna yttranden och förvaltningens svar på dessa Under remisstiden inkom ett yttrande. PRO Ludvikas Samorganisation genom AnnChristin Wärnberg och Bo A Johansson inkom med ett yttrande, se bilaga 3. PRO Ludvikas Samorganisation har gett förslag på hur 2 i reglementet kunde se ut. De lyfter upp att pensionärsrådet ska kunna avge yttranden i ett så tidigt skede som möjligt, delta i verksamhetsplaneringen samt i ett tidigt skede påverka upphandlingar som påverkar äldre. Kommunstyrelsens förvaltning har, tillsammans med Lars Handegard, valt att inte ändra förslag till reglemente utifrån PRO:s inkomna yttrande. Inför revideringen av pensionärsrådets reglemente år 2014 tog man bort pensionärsrådets möjlighet att fungera som remissinstans. Detta med motiveringen att det tog för lång tid att invänta rådets yttranden då pensionärsrådet har så få möten per år. Istället ska kommunen använda pensionärsorganisationerna som remissinstans. Den första meningen i PRO:s förslag till 2 Pensionärsrådet ska ges möjlighet att avge synpunkter och yttrande i så tidigt skede att rådet kan påverka ärendets handläggning anser kommunstyrelsens förvaltning därför att inte fungerar eftersom den syftar till att inhämta yttranden och det gör man av remissinstanser. PRO har även föreslagit att pensionärsrådet ska medverka vid förberedelser för upphandlingar gällande äldre och verka för att pensionärernas frågor beaktas i verksamhetsplaneringen. Kommunstyrelsens förvaltning har stämt av med upphandlingscentret angående möjligheten att medverka vid upphandlingar. I regel är inga nämnder eller utskott involverade i själva upphandlingen, därför anser kommunstyrelsens förvaltning att pensionärsrådet inte kan medverka vid upphandlingar. Detta även ur sekretesshänseende, då uppgifter om upphandlingen inte får läcka ut till allmänheten under pågående upphandling. Slutligen anser kommunstyrelsens förvaltning att frågan om att pensionärsrådet ska verka för att pensionärernas frågor beaktas i verksamhetsplaneringen täcks av punkten föreslå och medverka till förändringar och förbättringar i frågor som gäller äldre i 2 i lagt förslag till reglemente. Om någon eller några förslag 288

289 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2018/1 Sida 3(5) till förändringar eller förbättringar vunnit politiskt gehör i någon nämnd kommer nämnden även att ta hänsyn till den eller dem i samband med verksamhetsplaneringen. Förändringarna i huvuddrag Eftersom reglementet för pensionärsrådet omarbetats i sin helhet bifogas såväl förslaget till nytt reglemente (bilaga 1) samt nuvarande reglemente (bilaga 2) denna tjänsteskrivelse. Här presenterar kommunstyrelsens förvaltning kort några av de större förändringarna, i övrigt hänvisar förvaltningen till de båda bilagorna. Syfte och uppgifter I förslaget till nytt reglemente är man tydligare med att pensionärsrådet har en rådgivande funktion. Man har även valt att stryka meningen rådet bör ges möjlighet att avge synpunkter och yttranden i så tidigt skede att rådet kan påverka ärendets handläggning, utifrån att pensionärsrådet i sig inte fungerar som remissinstans. Vidare har man även tagit bort meningen om att pensionsorganisationerna fungerar som remissinstanser. Detta med motiveringen att det inte hör hemma i pensionärsrådets reglemente, eftersom reglementet i sig säger vad pensionärsrådet ska göra och vilka uppgifter det har. Dock ska kommunen fortfarande använda pensionärsorganisationerna som remissinstanser i frågor som rör äldre för att ge dem möjlighet att påverka ärendet i ett så tidigt skede som möjligt. Pensionärsrådets sammansättning Idag består pensionärsrådet av 18 ledamöter och lika många ersättare. Av dessa är 12 stycken ledamöter invalda från pensionärsorganisationerna. I förslaget till nytt reglemente föreslås pensionärsrådet bestå av sammanlagt 15 ledamöter och lika många ersättare. Av de 15 ledamöterna kommer tio från i kommunen verksamma pensionärsorganisationer. Nytt är att det kommunala bostadsbolaget LudvikaHem AB föreslås ha en ledamot och ersättare från bolagets styrelse. Nytt är även att de politiska representanterna ska utses bland ledamöter i arbetsutskottet. Detta för att garantera att ledamöterna har insyn i aktuella frågor i nämnden. Val av representanter från pensionärsorganisationerna I nuvarande reglemente sägs enbart att de pensionärsorganisationer som önskar bli representerade i pensionärsrådet före utgången av valåret ska anmäla detta till kommunstyrelsen. Här har kommunstyrelsens förvaltning velat förtydliga proceduren samt tidigarelägga den. Detta eftersom pensionärsrådet ska vara verksamt från och med 1 januari året efter att kommunalval hållits. Förslaget på tillvägagångssätt finns i 4. Utskick av kallelsen Enligt nuvarande reglemente ska kallelsen till pensionärsrådet skickas två veckor innan sammanträdet. I det nya förslaget till reglemente föreslås, i likhet 289

290 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2018/1 Sida 4(5) med det allmänna reglementet för kommunstyrelsen och övriga nämnder, att kallelsen ska skickas ut senast en vecka innan sammanträdet. Protokollet på webben Informationen om protokollet och dess utformning har ändrats utifrån att pensionärsrådet inte är ett beslutande organ utan ett rådgivande organ. Utdrag ur protokollet föreslås i förslaget till nytt reglemente skickas till berörda nämnder. Därutöver skickas protokollet i sin helhet till kommunstyrelsen. Dessutom publiceras protokollet på kommunens hemsida. Ärendeberedning, sekreterarstöd och ersättning Paragraferna 9, 10 och 11 i förslaget till reglemente är helt nya. I praktiken har man redan tillämpat alla paragraferna, men nu vill kommunstyrelsens förvaltning föra in dem i reglementet. Detta för att det ska vara tydligt och klart vad som gäller för pensionärsrådet. Återremiss för kontroll av nomenklaturen Reglementet återremitterades på kommunstyrelsens möte den 15 maj för kontroll av att dokumentet har rätt nomenklatur. Kommunstyrelsens förvaltning har pratat med Helena Linde på Sveriges Kommuner och Landstings juridikavdelning. Det finns inga juridiska hinder för att dokumentet ska få heta reglemente ordet är alltså inte enbart förbehållet kommunstyrelsen och nämnderna. Det viktiga är att de som ger uppdraget och de som sitter i pensionärsrådet är medvetna om att rådet inte är att betrakta som en nämnd. Detta tror inte kommunstyrelsens förvaltning är något problem. Kommunstyrelsens förvaltning ser dock problematiken som kommunstyrelsen också väckt i och med återremissen. Idag används ordet reglemente för vitt skilda saker i kommunen, bland annat har kommunen reglementen för kulturpris och idrottsstipendium. Utskott, råd och kommittéer har även olika benämningar på sina styrande dokument. En styrning av också dessa dokuments nomenklatur behövs. Innan nomenklaturen för denna typ av dokument, som inte helt täcks in av riktlinjen för styrdokument, fastställs skulle förvaltningen behöva utreda vilka typer av organ under nämnderna och fullmäktige vi har samt vad som styr dem idag. En sådan utredning är omfattande och fördröjer ett beslut om pensionärsrådets reglemente, om arbetet ska göras innan beslut kan tas. Riktlinjer för styrdokument i Ludvika kommun, som fullmäktige antog den 18 december , är inte helt tillämpligt på denna typ av dokument. Detta eftersom de dokument som idag omfattas av riktlinjen är politiska styrdokument som syftar till att förverkliga politiska mål och beslut. Reglementen och motsvarande dokument svarar i regel på frågan vad organet ska göra och hur det ska arbeta. En utredning av nomenklaturen kan komma att leda till en revidering av riktlinjer för styrdokument i Ludvika kommun, beroende på vad utredningen ger för resultat. 290

291 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2018/1 Sida 5(5) Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att fullmäktige låter detta dokument fortsatt heta reglemente och att fullmäktige antar det reviderade reglementet för Ludvika kommuns reglemente, daterat 5 januari Förvaltningen föreslår vidare att reglementet ersätter det nuvarande reglementet antaget den 27 november Utöver detta föreslår kommunstyrelsens förvaltning att fullmäktige ger förvaltningen i uppdrag att utreda nomenklaturen kring kommunens olika råd, kommittéer och utskott. Om utredningen visar att ett förtydligande behövs revideras Ludvika kommuns riktlinjer för styrdokument. Förvaltningen föreslår att utredningen ska vara klar tredje kvartalet Jan Sinclair T.f. kommunchef Mikaela Nordling Utredare Bilagor 1. Reglemente för Ludvika kommuns pensionärsråd, daterat den 5 januari Nuvarande reglemente för Ludvika kommuns pensionärsråd, antaget den 27 november Yttrande från PRO daterat den 28 mars Protokollsutdrag från pensionärsrådets sammanträde den 22 februari Protokollsutdrag från kommunstyrelsens sammanträden den 15 maj Beslut inklusive bilaga 1 skickas till Kommunstyrelsens förvaltning för verkställighet (inklusive tjänsteskrivelse) Pensionärsrådet för kännedom Pensionärsorganisationerna PRO, SPF och SKPF för kännedom Styrdokument Akten 291

292 Kommunstyrelsens förvaltning REGLEMENTE Datum Diarienummer KS 2018/1 Sida 1(4) Reglemente för Ludvika kommuns pensionärsråd Dokumentnamn Reglemente för Ludvika kommuns pensionärsråd Dokumentägare Dokumentansvarig Kommunchef Kanslichef Författningsstöd Dokumenttyp Reglemente Omfattning Pensionärsrådet Publicering Kommunala författningssamlingen Beslutad Skriv datum då beslut tagits av t.ex. KF; KF Revideringar Bör revideras senast 2022 Beslutsinstans Fullmäktige Diarienummer 2018/1 Vad revideringen avsett Ersätter tidigare reglemente antaget av KF ,

293 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2018/1 Sida 2(4) 1 Syfte och uppgifter 1 Pensionärsrådet är kommunens organ och en resurs för samråd och ömsesidig information mellan kommunen och pensionärernas riksorganisationer i kommunen. Pensionärsrådet är ett rådgivande organ och rådet har rätt att initiera frågor till kommunstyrelsen och övriga nämnder. Pensionärsrådet ska vara ett forum där företrädare för pensionärsföreningarna kan framföra sina synpunkter i frågor som berör pensionärerna och som avser kommunens uppgifter och ansvarsområden. Ärenden som rör enskild person får inte behandlas i pensionärsrådet. 2 Pensionärsrådet ska främja ett kontinuerligt samarbete mellan kommunen och pensionärsorganisationerna. Det ankommer på pensionärsrådet bland annat att föreslå och medverka till förändringar och förbättringar i frågor som gäller äldre, vara ett forum för opinionsbildning och kunskapsspridning, avge yttranden i övergripande frågor av vikt för pensionärerna i kommunen. 2 Organisation 3 Pensionärsrådet är organisatoriskt knutet till kommunstyrelsen. Pensionärsrådets ledamöter och ersättare väljs för fyra år, räknat från och med 1 januari året efter det år då val av kommunfullmäktige ägt rum. Mandattiden sammanfaller med de kommunala nämndernas mandattid. 4 Pensionärsrådet består av 15 ledamöter och 15 ersättare. Kommunstyrelsen, vård och omsorgsnämnden, kultur och fritidsnämnden och samhällsbyggnadsnämnden utser vardera en ledamot och en ersättare till pensionärsrådet. Ledamoten och ersättaren ska utses bland ledamöterna i respektive nämnds arbetsutskott. Därutöver utser kommunala bostadsbolaget LudvikaHem AB en ledamot och en ersättare från bolagets styrelse. Övriga tio ledamöter och tio ersättare utses av i kommunen verksamma pensionärsorganisationer. Pensionärsorganisationerna ska vara anslutna till riksorganisationer som är öppna för alla. Antalet ledamöter utses i proportion till respektive organisations medlemsantal per 30 juni det år kommunalval äger rum. Pensionärsorganisationerna Reglemente för Ludvika kommuns pensionärsråd 293

294 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2018/1 Sida 3(4) inkommer med uppgift om medlemsantal till rådets sekreterare, som därefter för varje mandatperiod fastställer fördelningen av ledamöterna mellan pensionärsorganisationerna och meddelar organisationerna antal platser. Därefter utser pensionärsorganisationerna sina ledamöter och ersättare samt skriftligen meddelar rådets sekreterare namn och kontaktuppgifter till representanterna senast 31 december valåret. Om pensionärsorganisationerna byter ut någon representant under mandatperioden ska det skriftligen meddelas till rådets sekreterare. 5 Pensionärsrådet utser inom sig en ordförande och en vice ordförande. Ordförande utses bland politikerna och vice ordförande bland företrädarna för pensionärsorganisationerna. 6 Samtliga ledamöter och ersättare kallas till pensionärsrådets sammanträden. Kallelse inklusive föredragningslista och nödvändiga handlingar ska skickas till ledamöter och ersättare senast en vecka före sammanträde. Kallelsen får ske elektroniskt. Såväl ledamöter som ersättare har närvaro och yttranderätt på sammanträdena. Pensionärsrådet har rätt att till sammanträdena kalla berörda politiker och tjänstemän. Ledande tjänsteman från vård och omsorgsförvaltningen ska alltid delta i rådets sammanträden. 3 Administration 7 Pensionärsrådet ska sammanträda minst fyra gånger per år, varav ett sammanträde ska hållas i anslutning till kommunens budgetarbete. Extra sammanträde ska hållas om ordförande eller mer än hälften av rådets ledamöter begär det. 8 Vid sammanträdena ska protokoll föras. Protokollet ska finnas tillgängligt på kommunens webbplats. Protokollet justeras av ordförande och en ledamot. Utdrag ur rådets protokoll skickas till de som är berörda och går i sin helhet som meddelande till kommunstyrelsen. 9 Pensionärsrådets sammanträden bereds av en ärendeberedning. Beredningen består av ordförande samt två representanter från pensionärsorganisationerna. Rådets sekreterare deltar i ärendeberedningen. Reglemente för Ludvika kommuns pensionärsråd 294

295 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2018/1 Sida 4(4) Ärenden till rådet ska anmälas före utsatt datum för ärendeberedning. Ärenden som är anmälda i tid ska tas upp på ärendeberedningen. 10 Pensionärsrådet har rätt till sekreterarstöd och grundläggande administrativ service från kommunstyrelsens förvaltning. 4 Ersättning 11 Ersättning till pensionärsrådets ledamöter och ersättare betalas enligt kommunens arvodesbestämmelser. Reglemente för Ludvika kommuns pensionärsråd 295

296 STYRDOKUMENT REGLEMENTE 1 (2) Reglemente för Ludvika kommuns pensionärsråd 1 Uppgifter Pensionärsrådet är kommunens organ och en resurs för samråd och ömsesidig information mellan kommunen och pensionärernas riksorganisationer i kommunen. Rådet har rätt att initiera frågor i kommunstyrelsen och övriga nämnder. Rådet bör ges möjlighet att avge synpunkter och yttranden i så tidigt skede att rådet kan påverka ärendets handläggning. Detta innebär att rådet kan medverka vid förberedelser för upphandling som gäller äldre vara ett forum för opinionsbildning och kunskapsspridning verka för att pensionärernas frågor beaktas i verksamhetsplaneringen Pensionärsorganisationerna utgör remissinstans för att ge möjlighet att påverka ett ärende i så tidigt skede som möjligt. 2 Sammansättning Rådet ska bestå av 18 ledamöter och 18 ersättare. Två ledamöter och två ersättare ska utses av vardera kommunstyrelsen och vård och omsorgsnämnden samt en ledamot och en ersättare av vardera kultur och fritidsnämnden och samhällsbyggnadsnämnden. Dessa ledamöter och ersättare väljs på fyra år, räknat fr.o.m. 1 januari året efter det år då val av kommunfullmäktige ägt rum. Övriga 12 ledamöter och 12 ersättare utses av i kommunen verksamma pensionärsorganisationer (anslutna till riksorganisationer som är öppen för alla) i proportion till respektive organisations medlemsantal vid mandatperiodens början. De pensionärsorganisationer som önskar bli representerade i rådet, ska före utgången av det år då val av kommunfullmäktige äger rum, anmäla detta till kommunstyrelsen. 3 Rådet utser inom sig en ordförande och en vice ordförande. Ordförande bör utses bland de som valts av kommunen och vice ordförande bland företrädarna för pensionärsorganisationerna. Rådet ska sammanträda minst tre gånger per år, varav ett ska hållas i anslutning till kommunens budgetarbete. Extra sammanträde ska hållas om ordförande eller mer än hälften av rådets ledamöter begär det. Antaget av KF ,

297 STYRDOKUMENT REGLEMENTE 2 (2) Skriftlig kallelse med föredragningslista och nödvändiga handlingar sänds till ledamöter och ersättare senast två veckor före planerat sammanträde. Vid sammanträdena ska protokoll föras. Av protokollet ska framgå vilka som varit närvarande och vilka ärenden som rådet behandlat. Protokollet ska för varje ärende redovisa vilka förslag som lagts fram och inte dragits tillbaka, vilka beslut som fattats samt vilka reservationer som anmälts mot besluten. Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Utdrag ur rådets protokoll skickas till de som är berörda av i protokollet antagna beslut. Fullständiga protokoll sänds till rådets ledamöter och ersättare, kommunstyrelsen, vård och omsorgsnämnden, kultur och fritidsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden samt pensionärsorganisationerna i kommunen. 4 Även de ersättare som inte tjänstgör får närvara vid rådets sammanträden. De har även rätt att delta i rådets överläggningar. Antaget av KF ,

298 PRO Samorganisations synpunkter på nya förslaget till reglemente för kommunala pensionärsrådet. 2 Rådet ska ges möjlighet att avge synpunkter och yttrande i så tidigt skede att rådet kan påverka ärendets handläggning. Detta innebär att rådet ska föreslå och medverka till förändringar och förbättringar som gäller äldre, och därvid medverka vid förberedelser för upphandlingar i dessa frågor. verka för att pensionärernas frågor beaktas i verksamhetsplaneringen. vara ett forum för opinionsbildning och kunskapsspridning. avge yttrande i övergripande frågor av vikt för pensionärerna i kommunen. Detta är vårt förslag till skrivning av 2. En blandning av det gamla och det nya förslaget. I övrigt har vi inga avvikande synpunkter. Ludvika den 28 mars 2018 PRO Ludvikas Samorganisation/ AnnChristin Wärnberg, Bo A Johansson 298

299 299

300 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2) Kommunstyrelsen Dnr 2018/1 Reglemente för Ludvika kommuns pensionärsråd Beslut Kommunstyrelsen återremitterar ärendet för kontroll av att dokumentet har rätt nomenklatur. Beskrivning av ärendet Fullmäktige antog nuvarande reglemente för pensionärsrådet den 27 november Enligt kommunens riktlinjer för styrdokument ska styrdokument ses över minst en gång per mandatperiod. Kommunstyrelsens förvaltning har, tillsammans med pensionärsrådets ordförande Lars Handegard, sett över nuvarande reglemente och kommit med förslag på nytt reglemente för pensionärsrådet. Pensionärsrådet behandlade förslaget på sitt möte den 22 januari Man beslöt att sända det på remiss till pensionärsorganisationerna, som fick komma in med synpunkter till och med den 16 april. PRO Ludvikas Samorganisation inkom med ett yttrande där de har en egen formulering av 2. Kommunstyrelsens förvaltning har tillsammans med pensionärsrådets ordförande tagit ställning till det inkomna yttrandet och funnit att de ändringsförslag PRO kommit med inte är förenliga med pensionärsrådets uppdrag. Några av de ändringar som görs i reglementet är bland annat att man minskar antalet ledamöter från 18 till 15, att LudvikaHem AB ska ha en ledamot i pensionärsrådet, att processen kring val av representanter från pensionärsorganisationerna styrs upp lite mera och tidigareläggs samt att kallelsen skickas en vecka innan mötet, inte två som nuvarande reglemente säger. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att fullmäktige antar Reglemente för Ludvika kommuns pensionärsråd, daterat 5 januari Reglementet ersätter det nuvarande reglementet antaget den 27 november Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse från kommunstyrelsens förvaltning daterad 4 maj Reglemente för Ludvika kommuns pensionärsråd, daterat den 5 januari Justerandes sign Utdragsbestyrkande 300

301 2(2) 3. Nuvarande reglemente för Ludvika kommuns pensionärsråd, antaget den 27 november Yttrande från PRO daterat den 28 mars Protokollsutdrag från pensionärsrådets sammanträde den 22 februari Behandling Lars Handegard (V) yrkar på att ärendet återremitteras för kontroll av att dokumentet har rätt nomenklatur. Ordföranden frågar om ärendet ska avgöras på dagens sammanträde eller återremitteras och finner att ärendet ska återremitteras. Beslut skickas till Återremiss kommunstyrelsens förvaltning Justerandes sign Utdragsbestyrkande 301

302 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2) Kommunstyrelsen Dnr 2017/399 Förändringar i aktieägaravtalet för Falun Borlänge Regionen AB Kommunstyrelsens förslag till beslut Fullmäktige antar förslag till ändringar i aktieägaravtalet i Falun Borlängeregionen AB, under förutsättning att likalydande beslut fattas av alla ägarkommuner. Beskrivning av ärendet Enlig gällande avtal för Falun Borlängeregionen AB ska ordförandeposten cirkulera årligen mellan ägarnas ordinarie styrelseledamöter. Styrelsen för Falun Borlängeregionen AB har ansett att tidsperioden på ett år inte ger tillräcklig kontinuitet i styrningen av bolaget och har därför föreslagit en förändring till längre tidsintervall. Förslag till ändring är att ordförandeposten cirkulerar i tvåårsintervall i bokstavsordning för ägarkommunerna. Vice ordförandeposten följer efter ordförandeskapet så respektive kommun först är ordförande i två år och sedan vice ordförande i två år. Förändringen kan ske från och med årsstämman Kommunstyrelsens förvaltning har inget att erinra förslaget och förordar att förändringarna i aktieägaravtalet för Falun Borlängeregionen AB antas, under förutsättning att likalydande beslut fattas av alla ägarkommuner. Arbetsutskottet behandlade ärendet den 29 maj 2018 och beslutade enligt förvaltningens förslag. Beslutsunderlag 1. Arbetsutskottet den 29 maj Tjänsteskrivelse från kommunstyrelsens förvaltning daterad 3 maj Protokollsutdrag från styrelsen för Falun Borlängeregionen AB, daterad den 13 december Reviderat aktieägaravtal Falun Borlängeregionen AB. 5. Aktieägaravtal Falun Borlängeregionen AB, daterad den 22 december Justerandes sign Utdragsbestyrkande 302

303 2(2) Beslut skickas till Fullmäktige Justerandes sign Utdragsbestyrkande 303

304 Kommunstyrelsens förvaltning Malin Ekholm, TJÄNSTESKRIVELSE Datum Fullmäktige Diarienummer KS 2017/399 Sida 1(1) Förändringar i aktieägaravtalet för Falun Borlänge regionen AB Förvaltningens förslag till beslut Fullmäktige antar förslag till ändringar i aktieägaravtalet i Falun Borlängeregionen AB, under förutsättning att likalydande beslut fattas av alla ägarkommuner. Beskrivning av ärendet Enlig gällande avtal för Falun Borlängeregionen AB ska ordförandeposten cirkulera årligen mellan ägarnas ordinarie styrelseledamöter. Styrelsen för Falun Borlängeregionen AB har ansett att tidsperioden på ett år inte ger tillräcklig kontinuitet i styrningen av bolaget och har därför föreslagit en förändring till längre tidsintervall. Förslag till ändring är att ordförandeposten cirkulerar i tvåårsintervall i bokstavsordning för ägarkommunerna. Vice ordförandeposten följer efter ordförandeskapet så respektive kommun först är ordförande i två år och sedan vice ordförande i två år. Förändringen kan ske från och med årsstämman Kommunstyrelsens förvaltning har inget att erinra förslaget och förordar att förändringarna i aktieägaravtalet för Falun Borlängeregionen AB antas, under förutsättning att likalydande beslut fattas av alla ägarkommuner. Jan Lindström Kommunchef Malin Ekholm Utredare Bilagor 1. Protokollsutdrag från styrelsen för Falun Borlängeregionen AB, daterad den 13 december Reviderat aktieägaravtal Falun Borlängeregionen AB. 3. Aktieägaravtal Falun Borlängeregionen AB, daterad den 22 december Beslut skickas till Falun Borlänge regionen AB för verkställighet Kommunchef för kännedom Akten 304

305 Protokoll fört vid styrelsemöte nr 7 med styrelsen för Falun Borlängeregionen AB Plats: Stadshuset, Ludvika kommun Tid: onsdagen den 13 december 2017, kl Närvarande ledamöter: Leif Pettersson Ludvika kommun, ordförande. Beslutande Susanne Norberg Falu kommun, ordinarie. Beslutande Fredrik Rönning Smedjebackens kommun, ordinarie. Beslutande Irené Homman Gagnefs kommun, ordinarie. Beslutande Mats Nilsson Säters kommun Beslutande Dan Nygren Falu kommun, adj. ledamot Närvarande ej beslutande Pär Jerfström Säters kommun, adj. ledamot. Närvarande ej beslutande Jan Lindström Ludvika kommun, adj. ledamot. Närvarande ej beslutande Tommy Sandberg Gagnefs kommun, adj. ledamot. Närvarande ej beslutande Föredragande: Åke Sandberg Eva Mikkelsen Falun Borlängeregionen AB, VD. Falun Borlängeregionen AB, protokollförare. Förhinder: Jan Bohman Agneta Nyvall Mikael Rosén HåGe Persson Jan Tholerus Kerstin Söderlund Tommy Andersson Fredrik Jarl Åsa Granat Borlänge kommun, ordinarie. Borlänge kommun, suppleant. Falu kommun, suppleant. Ludvika kommun, suppleant. Smedjebackens kommun, suppleant Smedjebackens kommun Säters kommun, suppleant Gagnefs kommun, suppleant. Borlänge kommun, adj. ledamot. 305

306 59. Mötets öppnade Ordförande Leif Pettersson hälsade samtliga välkomna till Ludvika och förklarade styrelsens sammanträde öppnat. 60. Godkännande av dagordning och protokollförare Beslutades att godkänna föreliggande dagordning, bilaga 1, samt att utse Eva Mikkelsen till protokollförare. 61. Val av justerare att jämte ordförande justera dagens protokoll Beslutades att Irene Homman att jämte ordföranden justera protokollet. 62. Föregående sammanträdesprotokoll Föregående sammanträdesprotokoll nr 5 och 6, och är tidigare utsänd, bilaga 2a och 2b. Styrelsen beslutade: Att notera och lägga protokoll nr 5 och 6, 2017 till handlingarna. Falun Borlängeregionen AB 63. Information Åke Sandberg informerade om dagsläget på bolaget. Ägarskiftescentrum kommer att gå över till ALMI. Två medarbetare slutar i samband med detta. Utvecklingsledare: utvecklingsledartjänsterna löses genom omdisponering av befintlig personal förutom 50% nyrekrytering i samverkan med Rekryteringslots. Styrelsen beslutade: Att godkänna och notera informationen. 64. Ändringen i aktieägaravtalet gällande ordförandeposten I bolagsordningen punkt 5 finns reglerat att ordförandeposten ska cirkulera årligen mellan ägarnas ordinarie styrelseledamöter. Förslaget till förändringen i aktieägaravtalet gällande ordförandeposten med fyra årscykler i FBR fick följande motivering till återremiss från Gagnef kommun: Uppdra till Gagnefs kommuns representant i styrelsen för Falun Borlängeregionen AB att förorda att varje kommun har ordförandeperiod om 2 år. Styrelsen beslutade: Att uppdra till VD att ta fram ett KFbeslutsunderlag för förslaget med tvåårs intervaller för ordförande samt viceordförande och skicka till respektive kommunchef. Att ta upp ärendet vid Bolagstämman 306

307 65. Strategisk handlingsplan Åke Sandberg presenterade den strategiska handlingsplanen. Beslut är redan taget i styrelsen att VD ska genomföra intentionen i handlingsplanen. Den strategiska handlingsplanen har bearbetats utifrån detta tillsammans med kommunchefer och personal. Den omarbetade planen finns i bilaga 3. Styrelsen beslutade: Att notera och godkänna planen till protokollet 66. Verksamhetsplan Åke Sandberg presenterade verksamhetsplanen för Verksamhetsplanen är bearbetad i kommunchefsgruppen. Bifogas i bilaga 4. Styrelsen beslutade: Att anta verksamhetsplanen för Ekonomisk rapport för november 2017 Åke Sandberg presenterade den ekonomiska rapporten för perioden januari till och med november. Se bilaga 5. Styrelsen beslutade: Att notera och godkänna den ekonomiska rapporten. 68. Budget Åke Sandberg presenterade budgeten för Ärendet berett i kommunchefsgruppen. Förslag till budget bifogas i bilaga 6. Styrelsen beslutade: Att anta bifogad budget 2018, exklusive Gysam. 69. Öppen punkt till styrelsen Diskussion kring kompetensförsörjningen 2030 i regionen. Styrelsen beslutade: Att uppdra till VD att bjuda in HRchefer från ägarkommunerna till nästa möte i februari för att fortsätta diskussionerna. 70. Kommande möten Åke Sandberg presenterade förslag till sammanträdestider Se bilaga 7. Styrelsen beslutade: Att fastställa sammanträdestiderna enligt plan men med ändringen av datum för strategidagarna. 71. Övriga frågor Anställning av ny VD och förlängning av Åke Sandbergs anställning. Styrelsen beslutade: Att ordförande får befogenheter att slutföra anställningsavtalet med ny VD Att förlänga anställningsavtalet för Åke Sandberg till och med 31 mars. 307

308 72. Avslutning Ordföranden förklarade styrelsesammanträdet avslutat och önskade God Jul och Gott Nytt År. Dag som ovan vid protokollet Eva Mikkelsen Justeras: Leif Pettersson Ordförande Irene Homman 308

309 2018xxxx Förslag till nytt AKTIEÄGARAVTAL Angående Falun Borlängeregionen AB mellan Falu kommun Borlänge kommun Ludvika kommun Gagnefs kommun Smedjebackens kommun Säters kommun 309

310 Innehållsförteckning Punkt 1. Parter mm 2. Bakgrund 3. Samverkan och omfattning 4. Bolagsordning mm 5. Styrelse 6. Verkställande direktör 7. Revisorer 8. Beslutsfattande i styrelsen 9. Beslutsfattande vid bolagsstämma 10. Firmateckning 11. Finansiering 12. Vinstdispositioner 13. Ändrade förutsättning 14. Avtalstid 15. Förtida uppsägning 16. Följder av avtalets upphörande 17. Hembud och inlösen 18. Värdering 19. Pantsättning 20. Tvister 21. Ändring av avtalet 22. Villkor 310

311 AKTIEÄGARAVTAL 1. Parter mm Parter i detta avtal ( Parterna ) är 1) Falu kommun 2) Borlänge kommun 3) Ludvika kommun 4) Gagnefs kommun 5) Smedjebackens kommun 6) Säters kommun Med Bolaget avses i detta aktieägaravtal Falun Borlängeregionen AB. Avtalet ersätter tidigare aktieägaravtal från Vid bildande av bolaget 2001 tecknade ägarna aktier i en fördelning enligt nedanstående tabell. Ägarandelarna utgick ifrån befolkningens storlek i respektive kommun Kommun Befolkning Andel i % Aktiekapital Borlänge , Falun , Gagnef , Ludvika , Säter , Total Smedjebackens kommun erbjöds under 2010 att via en riktad nyemission ingå som aktieägare i bolaget. Utgångspunkt för priset vid nyteckning var substansvärdet i bolaget vid senast fasställda balansräkning. Nyteckning skedde med 350 aktier till 200 kr/aktie. Totalt kronor. Aktiekapitalet höjdes med kronor och kronor tillfördes eget kapital som överkursfond. 311

312 Ovannämnda värderingsprincip utgör utgångspunkt för eventuellt ytterligare delägare i framtiden. Sedan Smedjebackens kommun erbjudits delägarskap genom en riktad nyemission med 350 aktier fördelar sig aktiekapital och ägarandel enligt nedan. Ägarandelarna överensstämmer med befolkningsstorleken i respektive kommun Kommun Befolkning Andel i %, efter folkmängd Andel av aktiekapital i % efter emission Aktiekapital Borlänge ,1 29, Falun ,4 34, Gagnef ,2 6, Ludvika ,9 16, Säter ,7 7, Smedjebacken ,7 6, Total Bakgrund Bolaget skall inom Falun, Borlänge, Ludvika, Gagnef, Smedjebackens och Säters kommuner arbeta med näringslivs och regional utveckling, öka attraktionskraften i regionen samt på uppdrag initiera och driva kommunsamverkansprojekt. Bolagets verksamhet framgår av bolagsordningen. 3. Samverkan och omfattning Parterna skall samverka i öppen anda och utan onödigt dröjsmål informera varandra om förhållanden och förutsättningar för Bolagets verksamhet och som rimligen kan vara av intresse för de andra parterna och förutsättningar för Bolagets verksamhet och som rimligen kan vara av intresse för de andra parterna såsom aktieägare i Bolaget. 4. Bolagsordning mm 312

313 Bolaget skall ha en bolagsordning med lydelse enligt Bilaga 1. Vid bristande överenskommelse mellan innehållet i bolagsordningen och detta aktieägaravtal, skall aktieägaravtalet äga företräde Parterna emellan. 5. Styrelse De sex ägarna utser vardera en ledamot och en suppleant. Styrelsen utses för tiden från den ordinarie årsstämman som följer efter det att allmänna val till kommunfullmäktige förrättats intill slutet av den årsstämma som följer efter nästa val till kommunfullmäktige. Ordförandeposten cirkulerar i tvåårsintervall i bokstavsordning för ägarkommunerna. Vice ordförandeposten följer efter ordförandeskapet så respektive kommun först är ordförande i två år och sedan vice ordförande i två. Denna ordning kan ändras vid extern styrelseordförande. Suppleant får endast träda in för styrelseledamot som nominerats av samma Part som suppleanten. Styrelsens ordförande och vice ordförande utses av årsstämman. Suppleanter i styrelsen skall kallas till sammanträden och har närvaro yttranderätt, men ej förslagsrätt. Kommundirektörerna/kommuncheferna i samtliga ägarkommuner har närvaro yttranderätt i styrelsen. 6. Verkställande direktör Styrelsen äger rätt att utse verkställande direktör. Denne får inte vara styrelseledamot i Bolaget. Revisorerna väljs av årsstämman efter nominering av Parterna. Revisorernas och suppleanternas uppdrag gäller till slutet av den ordinarie årsstämman. 313

314 För samma mandatperiod som gäller för bolagets revisor skall utses en lekmannarevisor med suppleant. 8. Beslutsfattande i styrelsen Styrelsen är beslutsför då mer än hälften av ledamöterna eller tjänstgörande suppleanter är närvarande. Beslut fattas med enkel majoritet. 9. Beslutsfattande vid årsstämma Vid årsstämma skall Part rösta för de av honom ägda och företrädda aktierna. Följande beslut erfordrar enighet mellan Parterna på årsstämman: Beslut om att bereda ny Part inträde som aktieägare i Bolaget och villkoren härför Ändring av Bolagets aktiekapital samt utvidgning av konvertibla skuldebrev förenade med optionsrätt vid nyteckning och vinstandelsbevis Beslut om aktieägartillskott Fråga som styrelsen hänskjutit till årsstämman för avgörande Ändring av detta avtal, bolagsordning till årsstämman för avgörande Avyttring eller nedläggning av Bolagets rörelse Bolagets trädande i likvidation, såvida inte skyldighet enligt lag föreligger 10. Firmateckning Bolagets firma skall tecknas av två ordinarie styrelseledamöter i förening. Dessutom äger verkställande direktören teckna firman enligt 8 kap 29 aktiebolagslagen för löpande förvaltningsåtgärder. 314

315 11. Finansiering I den mån Bolaget behöver tillskott av rörelsekapital förutsätts att Parterna bidrager till erforderlig finansiering i proportion till sina respektive innehav av aktier genom ökning av aktiekapitalet eller aktieägartillskottet. Vid ökning av aktiekapitalet skall tillses att den i 1 angivna fördelningen av aktiekapitalet iakttagas. Regelverket och rättsläget avseende avlyft av ingående mervärdesskatt är svårtolkat vad gäller vissa projekt med offentlig finansiering som utförs på uppdrag av ägarna. Motsvarande problematik finns inte om uppdragen genomförs direkt i respektive kommun. Ägarna garanterar att bolaget inte ska drabbas av väsentliga kostnader avseende mervärdesskatt som inte skulle uppstå om berörda projekt genomfördes direkt av någon kommun. Skyldighet för Part att medverka till finansiering av Bolagets verksamheter föreligger först då Parterna enhälligt beslutar därom. Om tredje man som säkerhet för någon av Bolagets förpliktelser kräver säkerhet i form av borgen eller dylikt av Parterna skall parternas inbördes ansvar motsvara aktiekapitalets fördelning. Borgensbeslut fattas av respektive kommunfullmäktige. 12. Vinstdispositioner Överskott i Bolagets verksamhet skall i första hand användas för sådana avskrivningar och nedskrivningar som affärsmässigt motiverade samt för sådana avsättningar till reserver och fonder som antingen är förskrivna i lag eller skäligen bör verkställas enligt bokföringspraxis och god redovisningssed även som täckande av föregående års eventuella balanserade förlust. Därefter återstående överskott skall disponeras i enlighet med årsstämmans beslut. 13. Ändrade förutsättningar Om förutsättningarna för detta avtal i väsentlig mån skulle ändras eller avtalet till följd av ändring i lag eller annan omständighet utom Parternas kontroll ej kan tillämpas i enlighet ned Parternas intentioner skall på begäran av Part förhandlingar inledas i syfte att anpassa avtalet till de ändrade förhållanden som då må råda. 315

316 14. Avtalstid Detta avtal gäller från och med denna dag till och med den 31 december Om part ej uppsäger detta avtal senast sex (6) månader före avtalstiden utgång, skall detsamma anses vara förlängt på oförändrade villkor för fem(5) år i taget med motsvarande tid för uppsägning. Uppsägning skall skriftligen och översändas till övriga Parter genom rekommenderat brev. 15. Förtida uppsägning Utöver vad som anges i 14 ovan äger envar av Parterna rätt att säga upp avtal i förtid i följande fall: A. Om Parterna vid upprepade tillfällen ej lyckas nå enighet i fråga där sådan enighet erfordras enligt 9 ovan och den bristande enigheten Parterna emellan uppenbarligen äventyrar bolagets fortsatta verksamhet. B. Om förutsättningarna för detta avtal väsentligen rubbas och överenskommelse enligt 13 ovan ej kan åstadkommas. C. Om Part bryter mot bestämmelse i detta avtal och avtalsbrottet är av väsentlig betydelse för de andra Parterna samt den felande parten icke inom (30) dagar efter skriftlig anmälan därom, vidtagit rättelse. Parterna äger rätt att säga upp avtalet till upphörande en (1) mån efter det att uppsägningen har avsänts. 16. Följder av avtalets upphörande Skulle detta avtal sägas upp av Part enligt bestämmelserna i 14 och 15 AB ovan skall, om annan överenskommelse mellan samtliga Parter inte träffas, Bolaget träda i likvidation. Part förbinder sig därvid att på årsstämma rösta för beslut om likvidation. Skulle detta avtal sägas upp av Part enligt bestämmelserna i 15 C ovan är den avtalsbrytande Parten skyldig att till inlösen av övriga Parter överlämna sina aktier i Bolaget. Inlösen skall ske enligt vad som anges nedan i detta avtal. Övriga Parter äger rätt att inlösa avtalsbrytande Parts aktier. 316

317 Skulle avtalet upphöra på grund av avtalsbrott som avses i 15 C ovan skall den Part som begått avtalsbrottet inom en månad från mottagandet av uppsägningen till de övriga Parterna hembjuda samtliga sina aktier i Bolaget till inlösen enligt vad som anges i Hembud och inlösen Aktie i Bolaget får inte övergå till annan aktieägare eller person som inte tidigare är aktieägare i Bolaget utan att part först hembjudit samtliga sina aktier i Bolaget till inlösen av övriga Parter. Hembudsskyldigheten skall fullgöras genom skriftlig anmälan som skickas i rekommenderat brev till Bolagets styrelse. När anmälan gjorts skall styrelsens ordförande genast skriftligen meddela detta till varje lösningsberättigad med anmodan till den, som vill begagna sig i lösningsrätten, att skriftligen inom två månader från den dag anmälan gjordes, framställa inlösningsanspråk hos styrelsen. Inlösningsrätten får inte utövas beträffande mindre antal aktier än de som hembjudits. Om flera lösningsberättigade anmäler sig vilja lösa, skall de hembjudna aktierna fördelas bland dem i förhållande till deras tidigare aktieinnehav i bolaget. Vid inlösen av aktier ska inlösen ske efter ett pris som bestäms enligt 18 nedan. Uppkommer mellan parterna tvist om detta värde efter vilken inlösen ska ske, ska detta fastställas av skiljemän enligt lag om skiljemän. Avstår de inlösningsberättigade Parterna från inlösningsrätten eller framställs inte inlösningsanspråk inom föreskriven tid, äger den hembjudande Parten fritt överlåta aktierna inom sex månader från utgången av den tid, inom vilken inlösningsanspråk skulle ha framställs. Om Part överlåter sina aktier till person som inte förut är aktieägare i Bolaget på sätt anges ovan förbinder som den överlåtande Parten att tillse att förvärvaren övertager samtliga Parters rättigheter och skyldigheter enligt detta avtal genom påteckning av detsamma. Utträdande Part är inte befriad från sina rättigheter och skyldigheter enligt detta avtal förrän tillträdande part anslutit sig till avtalet. 18. Värdering Parterna är överens om att i anslutning till varje årsbokslut fastställa ett aktievärde för aktierna i Bolaget att tillämpas vid inlösen av aktierna enligt detta avtal. Sådant värde skall tillämpas utom i fall, då det framstår som uppenbart att Bolagets värde avsevärt 317

318 förändrats i förhållande till senast värdering. Värde enligt föregående stycke skall fastställas i samråd med Bolagets revisor. Kan aktieägarna inte enas, fastställs värdet av revisorn. Värdet skall utgöras enligt senast fastställda årsbokslut, med avdrag för schablonskatt vid varje tillfälle gällande skattesats. Det således fastställda värdet skall tillämpas vid inlösenfall under tiden från tidpunkten från den ordinarie årsstämman varunder bokslutet behandlats fram till dess nästa ordinarie årsstämma hålls, se dock första stycket. 19. Pantsättning av aktie Part äger inte pantsätta aktie i Bolaget. 21. Tvister Tvist rörande detta avtals tillkomst, tolkning eller tillämpning såväl som därur härflytande rättsförhållande skall avgöras av allmän domstol. 22. Ändring av avtalet Ändringar i eller tillägg till detta skall ske skriftligen. 23. Villkor Detta avtal är villkorat av att kommunfullmäktige i respektive kommun före den godkänner detta avtal. 318

319 Detta avtal har upprättats i sex exemplar, varav envar av parterna tagit sitt. Borlänge För Borlänge kommun Falun För Falu kommun Gagnef För Gagnefs kommun Ludvika För Ludvika kommun Smedjebacken För Smedjebackens kommun Säter För Säters kommun

320 320

321 321

322 322

323 323

324 324

325 325

326 326

327 327

328 328

329 329

330 330

331 Interpellation till Åsa Wikberg angående tidigare förvärv av IOGThuset och politiska trakasserier av ett oppositionellt parti (folkets hus). Bakgrund IOGThuset: Den 2 oktober förra året förvärvade Ludvika kommun IOGT huset i Sunnansjö för SEK. Åsa Wikberg sa då med handen på hjärtat att det var tur att kommunen behövde det huset precis nu för att ha som en beredskapslokal. Enligt uppgift på önskan från MSB i händelse av eventuella framtida katastrofer. Nu senare har vi nåtts av att så inte var fallet, kommunen gick in och köpte en samlingslokal för att förhindra att partiet Nordiska motståndsrörelsen skulle kunna köpa huset. Detta är inte bara bedrägligt utan även ett brott mot kommunallagen. Nu finns beslut på att huset skall rivas. Jag upprepar mig och hoppas på ett mer sanningsenligt svar. Varför förvärvades fastigheten? Besiktades fastigheten innan den köptes? Om ovanstående svar är nej, är inte detta vårdslös hantering av skattemedel? Varför togs beslut om att riva fastigheten? Har ni budgeterat för någon rivningskostnad? Hur ska ni nu lösa det hus som MSB önskade att ni skulle ha i Sunnansjö? Nyligen sålde kommunen Abborrberg 7:3 till Abborrbergs byalag för en krona. Samma sak skulle man kunna göra med IOGThuset i Sunnansjö. Kommunen spar pengar för rivning och ni visar att ni inte beter er som bedragare och Motståndsrörelsen kan låta udda vara jämt. Vad sägs om att göra samma affär (jag har med mig en krona i fickan)? 331

332 Bakgrund Folkets hus: Nordiska motståndsrörelsen har ibland hyrt folkets hus i Saxdalen för olika aktiviteter. Allt från föreningsmöten till att äta tillsammans. Att vi just valt folkets hus i Saxdalen är för att de länge haft en vacklande ekonomi. Privatpersoner har själva varit tvungna att lägga ut pengar för att det skulle gå runt ekonomiskt. Vi ville förbättra situationen genom att hyra oftare. Flera av oss har dessutom ställt upp ideellt genom att jobba gratis på olika arrangemang som ordnats i lokalen. Jag har även personligen hjälpt till med att gratis uppdatera elen i fastigheten. När kommunen fick kännedom om att vi hyrt lokalen så drog kommunen igång ett hatdrev. Man har gjort en del märkliga uttalanden i media och vad värre är hotat med att dra in det årliga bidraget. Mer än en person har vittnat om att Sören Grandelius (v.ord. i Samhällsbyggnadsnämnden) öppet har sagt att: Kommunen kommer inte ge några pengar till Saxdalens folkets hus så länge de hyr ut till Nazister. Vidare har han upprepat liknande i media. Sören Grandelius har sagt att man ska ändra kommunens villkor för vilka som skall få hyra. Är det sant att ni verkligen har planer på att göra politisk selektering för vilka som ska få hyra? Hur stämmer i så fall detta beslut överens med kommunallagen (2 Kap. 2 ) samt regeringsformen (2 kap 2 )? Är ni medvetna om att Nordiska motståndsrörelsen är ett registrerat parti som är med i valrörelsen? Jag märker att det råder många fördomar och missförstånd kring oss. Kan det vara så att ni har bildat er uppfattning om oss på vad media skriver om oss? Jag är beredd att träffa dig Åsa och gärna Sören, för all del hela nämnden, för att presentera lite mer om vår politik, det kan förhoppningsvis ta bort lite fördomar. Kan detta vara intressant? Vi har en hel del medlemmar i Ludvika kommun de tvingas också betalar skatt som alla andra i denna kommun. Menar ni då att vi inte ska få ta del av kommunstödda lokaler som alla andra? Om ni lyckas förbjuda oss från att använda kommunala lokaler, kan jag fortfarande låna en lokal för att arrangera t.ex. ett barnkalas för något av mina barn? 332

333 < BILAGA AVSÄGELSE Datum KS 2017/527 Sida 1(2) Kommunfullmäktige AVSÄGELSER a) KS 2017/32 11 Barbro Kvist (BOP) avsäger sig sitt uppdrag som ersättare i Västerbergslagens kulturskolenämnd. b) KS 2017/22 11 Mattias Kroon Eriksson (SD) avsäger sig sitt uppdrag som kommunrevisor. c) KS 2017/ Elin Lundström (MP) avsäger sig sitt uppdrag som suppleant i Stora Brunnsvik AB. d) KS 2017/46 11 Elin Lundström (MP) avsäger sig sitt uppdrag som suppleant i Ludvika Kommunfastigheter AB. e) KS 2017/64 11 Elin Lundström (MP) avsäger sig sitt uppdrag som ombudsersättare i Föreningen Folkets Hus i Grängesberg. f) KS 2017/29 11 Jakob Wedman (MP) avsäger sig sitt uppdrag som ledamot tillika vice ordförande i social och utbildningsnämnden. g) KS 2017/29 11 Hanna Lindgren (S) avsäger sig sitt uppdrag som ledamot tillika ordförande i social och utbildningsnämnden. h) KS 2017/25 11 Daniel Nyström (M) avsäger sig sitt uppdrag som ersättare i samhällsbyggnadsnämnden. i) KS 2017/23 11 Hanna Lindgren (S) avsäger sig sitt uppdrag som ledamot i kommunstyrelsens. j) KS 2017/ Hanna Lindgren (S) avsäger sig sitt uppdrag som ombud i Utveckling i Dalarna Holding AB. 333

334 Ludvika kommun Datum KS 2017/527 Sida 2(2) k) KS 2017/65 11 Hanna Lindgren (S) avsäger sig sitt uppdrag som ledamot i Västerbergslagens samordningsförbund. l) KS 2017/24 11 Hanna Lindgren (S) avsäger sig sitt uppdrag som ledamot i krisledningsnämnden. m) KS 2017/61 11 Hanna Lindgren (S) avsäger sig sitt uppdrag som ombudsersättare i Samarkand2015. n) KS 2017/66 11 Hanna Lindgren (S) avsäger sig sitt uppdrag som ledamot i samverkansberedning hälso och sjukvård Västerbergslagen. o) KS 2017/53 11 Hanna Lindgren (S) avsäger sig sitt uppdrag som ombud i Västerbergslagens Energi AB. p) KS 2017/57 11 Hanna Lindgren (S) avsäger sig sitt uppdrag som ombud i Västerbergslagens Kraft AB. 334

335 Datum Ert datum Diarienummer KS 2017/485 Er referens Sida 1(2) Kommunfullmäktige Val Beskrivning av ärendet a) KS 2017/3211 Val av ersättare i Västerbergslagens kulturskolenämnd efter Barbro Kvist (BOP) till och med 31 december b) KS 2017/2211 Val av kommunrevisor efter Mattias Kroon Eriksson (SD) till och med 31 december c) KS 2017/ Val av suppleant i Stora Brunnsvik AB efter Elin Lundström (MP) till och med ordinarie årsstämma d) KS 2017/46 11 Val av suppleant i Ludvika Kommunfastigheter AB efter Elin Lundström (MP) till och med 31 december e) KS 2017/64 11 Val av ombudsersättare i Föreningen Folkets Hus i Grängesberg efter Elin Lundström (MP) till och med 31 december f) KS 2017/ Val av nämndeman efter Bo Staaf (V) till och med 31 december g) KS 2017/31 11 Val av ersättare i vård och omsorgsnämnden efter Berndt Ekström (M) till och med 31 december h) KS 2017/29 11 Val av ledamot tillika vice ordförande i social och utbildningsnämnden efter Jakob Wedman (MP) till och med 31 december i) KS 2017/29 11 Val av ledamot tillika ordförande i social och utbildningsnämnden efter Hanna Lindgren (S) till och med 31 december I uppdraget ingår även att vara ledamot och vice ordförande i Brå samt ledamot i Ungdomskommittén. 335

336 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2017/485 Sida 2(2) j) KS 2017/25 11 Val av ersättare efter i samhällsbyggnadsnämnden efter Daniel Nyström (M) till och med 31 december k) KS 2017/23 11 Val av ledamot i kommunstyrelsens efter Hanna Lindgren (S) till och med 31 december I uppdraget ingår även närvarorätt och yttranderätt i LudvikaHem AB:s, Ludvika kommunfastigheter AB:s, Stora Brunnsvik AB:s och VB Kraft AB:s stämmor. l) KS 2017/ Val av ombud i Utveckling i Dalarna Holding efter Hanna Lindgren (S) till och med ordinarie årsstämma m) KS 2017/65 11 Val av ledamot i Västerbergslagens samordningsförbund efter Hanna Lindgren (S) till och med 31 december n) KS 2017/24 11 Val av ledamot krisledningsnämnden efter Hanna Lindgren (S) till och med 31 december o) KS 2017/61 11 Val av ombudsersättare i Samarkand2015 efter Hanna Lindgren (S) till och med 31 december p) KS 2017/66 11 Val av ledamot i samverkansberedning hälso och sjukvård Västerbergslagens efter Hanna Lindgren (S) till och med 31 december q) KS 2017/53 11 Val av ombud i Västerbergslagens Energi AB efter Hanna Lindgren (S) till och med 31 december r) KS 2017/57 11 Val av ombud i Västerbergslagens Kraft AB efter Hanna Lindgren (S) till och med 31 december

337 337

338 338

339 339

340 340

341 341

342 342

343 343

344 344

345 345

346 346

347 347

348 348

349 349

350 350

351 351

352 352

353 353

354 354

355 355

356 356

357 357

358 358

359 359

360 360

361 361