Det här är. Kontaktuppgifter. Utrikesdepartementet Stockholm Besöksadress: Gustav Adolfs torg 1

Transkript

1 Kontaktuppgifter Utrikesdepartementet Stockholm Besöksadress: Gustav Adolfs torg E-post till UD: registrator@foreign.ministry.se E-post med allmänna frågor om UD: information-ud@foreign.ministry.se Telefon (växel): Telefax: Läs mer om UD på Läs mer om ambassaderna och konsulaten på Det här är Utrikesdepartementet Beställning av UD:s informationsmaterial UD:s webbplats: E-post: information-ud@foreign.ministry.se Telefon (växel): Den här broschyren är möjlig att beställa i alternativa format, till exempel som talkassett. Produktion: Press-, informations- och kulturenheten Tryck: Edita, Stockholm, 2006 Artikelnr: UD

2 Det här är Utrikesdepartementet Till sin hjälp att styra Sverige har regeringen ett kansli, Regeringskansliet (RK). Det består av Statsrådsberedningen, en förvaltningsavdelning och nio departement. Det här är Utrikesdepartementet. Utrikesdepartementet (UD) är, med cirka 1400 anställda, det största av Sveriges nio departement. UD:s uppgift är att hjälpa regeringen med arbetet att sköta Sveriges utrikespolitik. Majoriteten av de UD-anställda är inte politiskt tillsatta utan opolitiska tjänstemän som sitter kvar även om regeringen eller statsråd byts ut. De flesta är verksamma i Stockholm, men en stor del tjänstgör på Sveriges ambassader och konsulat runt om i världen. UD:s ansvarsområden Utrikes- och säkerhetspolitik Global utveckling och bistånd Handelspolitik Handels-, investerings- och Sverigefrämjande Folkrätt och mänskliga rättigheter Migrations- och asylpolitik Hjälp till svenskar i utlandet UD:s ansvarsområden Utrikes- och säkerhetspolitik Den svenska utrikespolitiken tar sin utgångspunkt i insikten att säkerhet, utveckling och mänskliga rättigheter är varandras förutsättningar och ömsesidigt förstärkande. Sveriges medlemskap i EU är av grundläggande betydelse för vår säkerhetspolitik. Genom medlemskapet deltar Sverige fullt ut i EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. För att bevara valfrihet 3

3 och handlingsutrymme är Sverige militärt alliansfritt. Sverige är aktivt i arbetet för fred, stabilitet och säkerhet i världen. I detta arbete spelar FN en central roll. Därför är Sveriges engagemang för ett effektivt och väl fungerande FN starkt. Den svenska utrikes- och säkerhetspolitiken ska säkerställa Sveriges förbindelser med andra länder. De övergripande målen är att bevara vårt lands fred och självständighet bidra till stabilitet och säkerhet i vårt närområde stärka internationell fred och säkerhet. Handelspolitik Fri handel är en förutsättning för Sveriges välstånd. Därför verkar Sverige för öppna, enkla och rättvisa villkor för internationell handel. Genom medlemskapet i EU deltar Sverige aktivt i utvecklingen av den internationella handelspolitiken. Målen är en effektiv inre marknad och en öppen handelspolitik i EU ett förstärkt multilateralt handelssystem inom Världshandelsorganisationen (WTO). Global utveckling och bistånd Målet för Sveriges nya globala utvecklingspolitik är en rättvis och hållbar utveckling, något som alla politikområden ska bidra till. På sikt ska fattigdomen avskaffas. Det kan bara uppnås genom att alla krafter drar åt samma håll. Sverige verkar därför för en samstämmig politik i internationella sammanhang. Huvuddragen i Sveriges politik för global utveckling är respekt för de mänskliga rättigheterna demokrati och god samhällsstyrning jämställdhet mellan kvinnor och män hållbart nyttjande av naturresurser och omsorg om miljön ekonomisk tillväxt social utveckling och trygghet konflikthantering och säkerhet hantering av gemensamma globala frågor, som till exempel klimatfrågor och bekämpning av smittsamma sjukdomar. Handels-, investerings- och Sverigefrämjande En viktig uppgift för utrikesförvaltningen är att sälja in svenskt näringsliv och svenska ekonomiska intressen utomlands, stimulera till utländska investeringar i Sverige och bidra till att skapa en positiv bild av Sverige i utlandet. Genom att främja export och import samt utländska investeringar i Sverige skapas tillväxt, sysselsättning och utveckling. Genom samverkan mellan många aktörer sprids bilden av Sverige som ett attraktivt land att samarbeta och handla med, besöka, investera och studera i. Målen är att öka svensk export öka utländska direktinvesteringar i Sverige skapa intresse, förtroende och goodwill för Sverige. 4 5

4 Folkrätt och mänskliga rättigheter Att främja och öka respekten för de mänskliga rättigheterna är viktigt i alla delar av utrikespolitiken, såväl i biståndspolitiken som migrationspolitiken, säkerhetspolitiken och handelspolitiken. Regeringen verkar för att folkrätten, inklusive de mänskliga rättigheterna, efterlevs och stärks, bland annat genom att arbeta för att människor i andra länder får del av de mänskliga rättigheterna främja en modern tolkning av FN-stadgan där individens säkerhet och rättigheter är centrala inslag arbeta för att den internationella kampen mot terrorism bedrivs med full respekt för folkrätten, de mänskliga rättigheterna och rättsstatens principer. Migrations- och asylpolitik Migrationspolitiken omfattar mottagande av asylsökande och invandrare i Sverige, men också insatser för att ge flyktingar skydd och att förebygga att människor tvingas fly från sina länder. Att värna asylrätten är den viktigaste uppgiften för svensk migrationspolitik. Verksamheten ska präglas av rättssäkerhet, humanitet och respekt för mänskliga rättigheter. Målen är att asylrätten ska värnas i Sverige och internationellt Sverige ska ha en reglerad invandring harmoniseringen av asyl- och migrationspolitiken inom EU ska öka. Hjälp till svenskar i utlandet 6 En av de viktigaste uppgifterna för utrikesförvaltningen är att hjälpa svenskar som råkat illa ut i utlandet. Till exempel ge hjälp till självhjälp, det vill säga råd och information bistånd i brottmål hjälp till brottsoffer ekonomiskt bistånd hjälp i samband med dödsfall i utlandet hjälp i samband med större olyckor utomlands som rör svenska medborgare. 7

5 UD:s organisation UD:s tre statsråd UD har tre statsråd. Jan Eliasson är utrikesminister och chef för UD, Barbro Holmberg är migrationsminister och Carin Jämtin är biståndsminister. Utrikesminister Jan Eliasson ansvarar bland annat för utrikes- och säkerhetspolitik folkrätt och mänskliga rättigheter hjälp till svenskar i utlandet. Migrationsminister Barbro Holmberg ansvarar för migrations- och asylpolitik. Biståndsminister Carin Jämtin ansvarar för global utveckling och bistånd stöd till länderna i Central- och Östeuropa. Fler ansvariga statsråd För vissa av UD:s frågor ansvarar statsråd från andra departement, men frågorna handläggs i UD. Näringsminister Thomas Östros, Näringsdepartementet, ansvarar för utrikeshandel och handelspolitik export-, handels- och investeringsfrämjande inre marknadsfrågor i EU. Infrastrukturminister Ulrica Messing, Näringsdepartementet, ansvarar för vapenexportkontroll. Socialminister Berit Andnor, Socialdepartementet, ansvarar för nordiskt samarbete. Politisk ledning Arbetet under statsråden leds av tre statssekreterare. Utrikesministerns statssekreterare har titeln kabinettssekreterare. Tillsammans utgör statsråden och statssekreterarna UD:s politiska ledning. Statsrådens närmaste medarbetare är samlade i ett ministerkansli, där den politiska staben med pressekreterare och politiskt sakkunniga ingår. Statsråden och den politiska staben lämnar, till skillnad från övriga tjänstemän i Regeringskansliet, sina poster vid ett regeringsskifte. Chefstjänstemän Under den politiska ledningen finns fem utrikesråd, en expeditionschef och en rättschef. Utrikesråden ansvarar för var sitt sakområde: säkerhetspolitiska frågor, handelsfrågor, global utveckling och bistånd, migrationsfrågor samt konsulära frågor. Expeditionschefen ansvarar för den administrativa ledningen av utrikesförvaltningen. Rättschefen ansvarar bland annat för att UD:s ärenden handläggs formellt korrekt och att förslag till lagar och andra författningar utarbetas. Enheter UD:s löpande arbete sköts inom ett antal enheter som ansvarar för olika delar av verksamheten, till exempel Afrikaenheten, Enheten för global säkerhet och Enheten för internationell handelspolitik. 8 9

6 Enheterna förbereder ärenden innan regeringen fattar beslut. I arbetet ingår bland annat att sammanställa och analysera information samt presentera underlag för regeringsbeslut, propositioner, interpellationssvar och riksdagsfrågor. Enheterna sköter också kontakterna med UD:s myndigheter och företräder Sverige i internationella förhandlingar i till exempel EU, FN och WTO. Utrikesförvaltningen UD Statsråd Kabinettssekreterare/Statssekreterare Chefstjänstemän Inspektörer Enheter Rättssekretariat Utrikesrepresentationen Administration Att arbeta på UD Välutbildad och kompetent personal är UD:s viktigaste tillgång. UD rekryterar därför regelbundet unga akademiker till en tolv månader lång utbildning Diplomatprogrammet som förbereder dem för ett yrkesliv inom utrikesförvaltningen på olika platser runt om i världen. Många UD-anställda tjänstgör växelvis på UD i Stockholm och på olika utlandsmyndigheter. Vanligtvis arbetar man på en utlandsmyndighet tre till fem år och på en UD-enhet i minst tre år. Det är viktigt att ha en fot kvar i hemlandet, därför måste alla UD-tjänstemän arbeta i Sverige med jämna mellanrum. Hela utrikesförvaltningen har cirka anställda, varav ungefär 800 arbetar på UD i Stockholm. På utlandsmyndigheterna arbetar 600 utsända tjänstemän från UD tillsammans med lokalt anställda. UD:s elva myndigheter Till UD hör elva myndigheter som ansvarar för den löpande verksamheten inom sina respektive områden. Regeringen fastställer mål, riktlinjer och fördelningen av resurserna för myndigheternas verksamhet, men de bestämmer inte hur myndigheterna ska tillämpa lagar eller besluta i enskilda ärenden. Ca 100 utlandsmyndigheter Ca 400 honorärkonsulat Stockholmsbaserade ambassadörer Exportkreditnämnden, EKN Folke Bernadotteakademin Inspektionen för strategiska produkter, ISP Institutet för utvärdering av internationellt utvecklingsssamarbete, Sadev Invest in Sweden Agency, ISA (Delegationen för utländska investeringar i Sverige) Kommerskollegium Migrationsverket Nordiska Afrikainstitutet Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, SWEDAC Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, Sida Svenska institutet, SI 10 11

7 UD i världen Diplomati = allmänt uttryckt, läran om staters förbindelser eller, sett ur nationell synvinkel, statens omvårdnad om landets utrikes angelägenheter (källa: Nationalencyklopedin). UD har verksamhet runt om i världen på ambassader, representationer, delegationer och konsulat. De utgör Sveriges cirka 100 utlandsmyndigheter. Vid dessa arbetar utsända tjänstemän från Sverige tillsammans med lokalt anställd personal för att främja svenska intressen och hjälpa svenskar i utlandet. Antalet utsända tjänstemän på en utlandsmyndighet varierar från en enda person till över sjuttio personer. De flesta utsända kommer från UD, men även från exempelvis Sida, Exportrådet, Migrationsverket och övriga departement. Tillsammans med cirka 400 honorära konsulat bildar utlandsmyndigheterna den svenska utrikesrepresentationen. Vad gör en utlandsmyndighet? Utlandsmyndigheternas uppgift är att bevaka, företräda och främja svenska intressen i landet de verkar. Det innebär bland annat att de ger service till svenska medborgare, myndigheter, organisationer och företag. De rapporterar också bland annat om landets politiska och ekonomiska utveckling och om mänskliga rättigheter. En viktig uppgift för utlandsmyndigheterna är att främja svenska ekonomiska intressen i utlandet och stimulera till utländska investeringar i Sverige. Andra viktiga uppgifter är att hjälpa nödställda svenskar. I länder där Sverige har biståndsverksamhet arbetar utlandsmyndigheterna för att biståndsinsatserna ska bli så effektiva som möjligt. I arbetsuppgifterna ingår även att informera om Sverige och att utfärda visum för utländska medborgare som vill besöka Sverige. Ambassader En ambassad är Sveriges högsta diplomatiska representation i ett land. Den ligger alltid i landets huvudstad. En ambassad leds av en ambassadör som är Sveriges främsta officiella representant i landet. Det är regeringen som utser ambassadörerna. Delegationer och representationer Vid internationella organisationer, som till exempel EU i Bryssel, FN i New York och OECD i Paris, har Sverige delegationer eller representationer. Deras uppgift är att företräda Sverige och bevaka Sveriges intressen inom organisationerna och rapportera om verksamheten. Konsulat Konsulaten delas in i generalkonsulat, konsulat och vicekonsulat beroende på omfattningen av verksamheten. Man skiljer även mellan karriärkonsulat och honorärkonsulat. På karriärkonsulaten arbetar utsänd personal från UD. Att vara honorärkonsul är däremot ett oavlönat hedersuppdrag. En honorärkonsul kan vara svensk eller utländsk medborgare. Konsulaten är oftast belägna i någon annan stad än i landets huvudstad. Utan ambassadör på plats Sverige har diplomatiska förbindelser med i stort sett alla självständiga stater i världen och i ungefär hälften av dessa har Sverige ambassader och konsulat. I länder där Sverige inte har någon ambassad är det vanligt att en svensk ambassadör i ett närbeläget land är sidoackrediterad. Till exempel är ambassadören i Thailand sidoackrediterad i Laos, Kambodja och Burma. En sidoackrediterad ambassadör är Sveriges representant i flera länder samtidigt och sköter förbindelserna genom regelbundna besök. I ett trettiotal länder sköts Sveriges förbindelser av ambassadörer som är stationerade i Stockholm. De besöker regelbundet de länder där de är ackrediterade

8 Hans Olsson i Kazakstan Ambassadör på distans Det är becksvart utanför bilfönstret, nattmörkret har lagt sig över de kirgiziska bergen. Bilresan går ibland i snigelfart på grund av pågående vägarbeten. Tröttheten smyger sig på, det är sent, klockan är redan efter midnatt. Ambassadör Hans Olsson är på väg i bil från Almaty i Kazakstan till Bisjkek i Kirgizistan för att lämna sina kreditivbrev*. Hans Olsson är Sveriges ambassadör i inte mindre än fem republiker i Centralasien: Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Turkmenistan och Uzbekistan. Men han är inte på plats utan finns för det mesta i Stockholm. Det är endast de största EU-länderna som har ambassader i regionen. Tillsammans med sex andra kollegor är Hans Olsson en så kallad Stockholmsbaserad ambassadör. Till sin hjälp har de ett kansli med fyra personer som biträder i administrativa och konsulära frågor. Centralasien är en ganska okänd del av världen som det inte skrivs så mycket om i svenska medier, säger Hans Olsson, och berättar att han har mycket hjälp av Internet för att hålla sig informerad. Kazakstan är störst till ytan och det land där Sverige är mest kommersiellt engagerat. Handelsutbytet ökar. Exporten består av verkstadsprodukter och elektronik, och importen av gas, olja, järn, stål och uran. I Kirgizistan och Tadzjikistan har utvecklingen inte gått lika snabbt. Där bidrar Sverige bland annat med kunskap i fattigdomsbekämpning och i frågor som rör mänskliga rättigheter. Byråkratin är tungrodd ibland, Hans Olsson har väntat i mer än två år på att få överlämna sina kreditivbrev i Uzbekistan. Styrelseskicken är mer eller mindre auktoritära, så utvecklingen i länderna går långsamt. Men visst går den framåt, om än med olika hastighet. * Fullmakt från Sveriges statschef som ambassadören ska överlämna till mottagarlandets statschef när han eller hon börjar sin tjänst. Ambassadör i kontrasternas land Var ligger Sverige? Det var en av frågorna i en kunskapstävling om Sverige för vietnamesiska skolbarn i vintras. Resultatet var imponerande. Före tävlingen hade många skolor haft Sverige-tema och barnen hade lärt sig mycket om det lilla landet på andra sidan jordklotet. Vietnam har en speciell relation till Sverige, berättar ambassadören i Hanoi Anna Lindstedt. Sverige var det första västeuropeiska land som öppnade diplomatiska förbindelser med Vietnam redan På den tiden fanns en stark politisk opinion i Sverige för att vi skulle finnas på plats. I början var det bara utvecklingssamarbete. Sverige har bistått med mycket kunskap om mänskliga rättigheter och demokrati och har jobbat för att förmedla information om hur den växande korruptionen ska bekämpas. Men idag är främjandet på frammarsch. Allt fler företag vill etablera sig på den expanderande vietnamesiska marknaden där tillväxten 2005 var 8,4 procent. Skobranschen lägger ut sin produktion, Ericsson tillverkar komponenter till mobiltelefoner och Ikea använder sig av vietnamesiska tillverkare. Samtidigt finns motkrav på lämplig arbetsmiljö. Anna Lindstedt talar mycket om att företräda svenska värderingar och intressen och att främja Vietnams globala utveckling. I Vietnam finns så mycket att upptäcka. Det är också kontrasternas land. Framåtandan och den ekonomiska utvecklingen i städerna står i kontrast mot fattigdomen på landsbygden. Anna Lindstedt besöker en skola i Vietnam

9 En historisk tillbakablick År 1791 inrättade Gustav III Konungens kabinett för den utrikes brevväxlingen under ledning av en kabinettssekreterare. Då skapades i praktiken den organisation som i samband med en stor departementsreform 1840, fick namnet Utrikesdepartementet. Men redan från slutet av 1200-talet, när en central statsförvaltning började växa fram i Sverige, kan man tala om en svensk utrikesförvaltning. Efter departementsreformen 1840 kom UD att ledas av en utrikesstatsminister. Kabinettssekreteraren blev högste tjänsteman. I samband med att statsministerämbetet inrättades 1876 fick chefen för UD titeln utrikesminister. Under årens lopp har UD genomgått ett flertal reformer. Etableringen i världen När Sverige i början av 1600-talet etablerade sig som en europeisk stormakt blev behovet allt större av diplomatisk representation i utlandet. Den första svenska ambassaden öppnades i Haag Under lång tid var ambassaderna helt koncentrerade till Europa. Först i början av 1800-talet öppnade Sverige en ambassad i Washington och ett sekel senare en i Tokyo. Det ökande internationella utbytet gjorde det allt mer nödvändigt att förstärka utrikesförvaltningen. I dag har Sverige cirka 100 utlandsmyndigheter. Arvfurstens palats År 1906 flyttade UD in i Arvfurstens palats vid Gustav Adolfs torg. Byggnaden består av två palats. Den äldre byggnaden, Torstensonska palatset, uppfördes av fältmarskalk Lennart Torstenson under mitten av 1600-talet. Mot slutet av 1700-talet byggdes palatset, på uppdrag av Gustav III, in i en ny byggnad. Det nya palatset uppfördes som bostad åt kungens syster, prinsessan Sofia Albertina, som testamenterade det till Sveriges arvfurste, det vill säga den prins som stod närmast efter kronprinsen i tronföljden. I början av 1900-talet köpte staten palatset Gustav III

10 Anteckningar Foto: Omslag: Ulf Palm/Scanpix, Andrew Gombert/Scanpix, Gerard Cerles/Scanpix, UD sid. 3: Scanpix sid. 4: N. Behring/UNHCR, Therese Holmberg/Scanpix, Scanpix/Corbis sid. 5: Marie Ullnert/Image Bank, Johanna Hanno/Scanpix, Sony Ericsson/Image Bank sid. 6: H. Caux/UNHCR, Anders Wiking/ Scanpix sid. 8: Pawel Flato sid : Ulf Palm/Scanpix sid. 14: Privat bild sid. 15: Privat bild sid. 16: Lorens Pasch d.y, Gustv III/Nationalmuseum, Stockholm